Sjöfart: [en sammanfattning] / Statistiska centralbyrån. Stockholm, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår:

Transkript

1

2 INLEDNING TILL Sjöfart: [en sammanfattning] / Statistiska centralbyrån. Stockholm, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: utgiven av Kommerskollegium med innehållsförteckning och sammanfattning på franska med innehållsförteckning och sammanfattning på engelska med parallelltitel på engelska: Navigation med undertitel: En sammanfattning av Sjöfarten åren Föregångare: Bidrag till Sveriges officiella statistik. E, Sjöfart. Kommerskollegii underdåniga berättelse för år... Stockholm, Täckningsår: Efterföljare: Statistiska meddelanden. Serie T, Transport och kommunikationer / Statistiska centralbyrån. Stockholm : (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: Översiktspublikation: Historisk statistik för Sverige. Statistiska översiktstabeller : kapitel III. Sjöfart : berättelse för år (Sverige officiella statistik). Digitaliserad av Statistiska centralbyrån urn:nbn:se:scb-sjofart-1913

3 SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK SJÖFART BERÄTTELSE FÖR ÅR 1913 AV KOMMERSKOLLEGIUM STOCKHOLM 1915 KUNGL. BOKTRYCKERIET. P. A. NORSTEDT & SÖNER

4

5 Innehållsförteckning. Sid. Text (jämte 3 planscher): Inledning 1* A) Handelsflottan 3* B) Sjöfarten mellan Sverige och utlandet 18* C) Svenska sjöfarten på utrikes orter 24* D) Sjöfarten i rikets hamnar och kanaler 32* E) Till statsmyndigheter redovisade sjöfartsavgifter 34* Fransk résumé 36* Tabellbilagor: A) Handelsflottan. Tab. 1. Svenska handelsflottans fartyg samt registrerade pråmar om 20 ton och däröver vid början och slutet av år Tab. 2. Svenska handelsflottans fartyg samt registrerade pråmar om 20 ton och däröver, fördelade i dräktighetsgrupper, vid 1913 års slut 38 Tab. 3. Uppgifter om byggnadsmaterialet för svenska handelsflottans fartyg samt registrerade pråmar om 20 ton och däröver vid 1913 års slut 52 Tab. 4. Svenska handelsflottans fartyg samt registrerade pråmar om 20 ton och däröver vid 1913 års slut, fördelade efter olika kategorier av rederier 54 Tab. 5. Användningen av svenska handelsflottans fartyg samt registrerade pråmar om 20 ton och däröver år Tab. 6. Fartygsbesättningar, i genomsnitt för seglationstiden, å de i handelssjöfart år 1913 använda, svenska handelsflottan tillhöriga fartyg samt registrerade pråmar om 20 ton och däröver 70 B) Sjöfarten mellan Sverige och utlandet. Tab. 7. Översikt av sjöfarten år 1913 mellan Sverige och särskilda främmande länder 74 Tab. 8. Översikt av de år 1913 till Sverige ankomna och därifrån avgångna fartygens nationalitet 84 Tab. 9. Sjöfarten mellan Sverige och främmande länder år 1913, med angivande av fartygens nationalitet 86 Tab. 10. Sjöfarten å särskilda tullkammardistrikt i riket år C) Svenska sjöfarten på utrikes orter. Tab. 11. Den svenska sjöfarten på utrikes orter år 1913 enligt därom från fartygsredare lämnade uppgifter 118 Tab. 12. Trafiken med svenska ång- och motorfartyg i viktigare utländska hamnar år Tab. 13. År 1913 av svenska fartyg och registrerade pråmar intjänta bruttofrakter för transport av gods 164

6 IV D) Sjöfarten i rikets hamnar och kanaler. Tab. 14. Till rikets hamnar år 1913 ankomna och därifrån avgångna fartyg (inkl. pråmar) om mer än 10 tons dräktighet 166 Tab. 15. Varutrafiken i rikets hamnar år Tab. 16. I rikets hamnar under år 1913 uppburna hamnavgifter för fartyg (inkl. pråmar) och varor samt grundpenningar 198 Tab. 17. Skepps- och båtfarten å kanalerna i riket år 1913 ävensom beloppet av de för farkoster och varor uppburna kanal- och slussavgifter 204 Tab. 18. Varutrafiken å några av rikets viktigare kanaler år Tab. 19. Främmande fartygs deltagande i kustfart och varuforsling mellan svenska hamnar år E) Till statsmyndigheter redovisade sjöfartsavgifter: Tab. 20. Lotsavgifterna och deras fördelning på svenska och främmande fartyg år Tab. 21. Fyr- och båkavgifter samt lastpenningar år Tab. 22. Ton- och hyresavgifter till sjömanshusen samt tonavgifter till svenska församlingens i London kyrka år Sid. Karta över tullkammare och övriga tullförvaltningsorter i Sverige åtföljer tab. 10.

7 V Table des matières. Texte (Rapport au Roi) Pages Observations préliminaires 1* A) Marine marchande 3* B) Mouvement de la navigation entre la Suède et l'étranger (d'après les rapports de la douane) 18* C) Navigation suédoise à l'étranger (d'après les rapports des armateurs) 24* D) Navigation dans les ports et sur les canaux de la Suède (d'après les rapports des administrations compétentes et de la douane) 32* E) Droits de navigation perçus par les autorités de l'état 34* Résumé en français 36* Tableaux: A) Marine marchande. Tabl. 1. Navires et chalands enregistrés de la marine marchande en Suède jaugeant 20 tonneaux et au-dessus, au début et à la fin de l'année Col. 1: domicile et différentes espèces des navires: Col. 2 4: nombre (col. 2), tonnage brut (col. 3) et tonnage net (col. 4) des navires au début de l'année; col. 5 18: accroissement de la marine marchande pendant l'année: navires construits en Suède (col. 5 7), acquis de l'étranger (col. 8 10), acquis en Suède (col ), accroissement par reconstruction ou rejaugeage (col ), accroissement total (col ); col : diminution de la marine pendant l'année: navires péris (col ), condamnés ou démolis (22 24), passés à l'étranger (col ), passés à d'autres endroits du pays (col ), diminution par reconstruction ou rejaugeage (col ), diminution totale (col ); col : nombre de navires ainsi que tonnage brut et tonnage net à la fin de l'année. Tabl. 2. Navires et chalands enregistrés de la marine marchande en Suède jaugeant 20 tonneaux et au-dessus, classés par catégories de tonnage, à la fin de l'année Col. 1: domicile et différentes espèces des navires; col. 2 4: navires jaugeant tonneaux; nombre (col. 2), tonnage brut (col. 3) et chevaux (col. 4); col. 5 7: navires jaugeant tonneaux; col. 8 10: navires jaugeant 500 tonneaux et au-dessus; col : total de navires; col. 14: valeur d'assurance des navires. Tabl. 3. Matériaux de construction des navires et des chalands suédois enregistrés jaugeant 20 tonneaux et au-dessus, à la fin de l'année A. Navires à vapeur, à moteur et à voiles. Col. 1: catégories de tonnage; col. 2 9: nombre de navires en fer et leur tonnage brut; navires à vapeur et à moteur jusqu'à 20 ans (col. 2 3), de 20 ans et au-dessus (col. 4 5); navires à voiles (y compris navires à voiles avec machine auxiliaire) jusqu'à 20 ans (col. 6 7), de 20 ans et au-dessus (col. 8 9): col : nombre de navires en bois et en fer et leur tonnage brut; col : nombre de navires en bois et leur tonnage brut; col : total: navires à vapeur et à moteur (col ), navires à voiles (col ).

8 VI Pages B. Chalands enregistrés. Col. 2 5: nombre de chalands en fer et leur tonnage brut: jusqu'à 20 ans (col. 2 3), de 20 ans et au-dessus (col. 4 5); col. 6 9: chalands en bois et en fer; col : chalands en bois; col : total. Tabl. 4. Navires et chalands suédois enregistrés jaugeant 20 tonneaux et au-dessus, à la fin de l'année 1913, classés par catégories d'armateurs 54 Col. 1: domicile et différentes espèces des navires; col. 2 3: nombre de navires appartenant à des particuliers, à l'etat ou aux communes (col. 2) et leur tonnage brut (col. 3); col. 4 5: navires appartenant à des sociétés de commerce; col. 6 7: navires appartenant à des sociétés anonymes d'armateurs; col. 8 9: navires appartenant à d'autres sociétés anonymes; col : navires appartenant à plusieurs armateurs individuels; col : total. Tabl. 5. Emploi des navires et des chalands suédois enregistrés jaugeant 20 tonneaux et audessus, en Col. 1: différentes espèces de navires; col. 2 13: nombre de navires employés dans la navigation marchande, et leur tonnage (brut et net): navigation entre la Suède et l'étranger (col 2 4), navigation à l'étranger (col. 5 7), navigation entre les ports suédois (col. 8 10), total de navires (col ) ; col : navires employés pour la pêche, le sauvetage, brise-glace, etc.; col : navires employés pendant l'année; col : emploi inconnu; col : total. Tabl. 6. Équipages, moyennes pour l'année de navigation, des navires et des chalands suédois enregistrés jaugeant 20 tonneaux et au-dessus, employés dans la navigation marchande en Col. 1: domicile des navires; col. 2 7: navires à vapeur et à moteur: capitaines (col. 2), seconds (col. 3), mécaniciens (col. 4), chauffeurs (col. 5), marins (col. 6), domestiques femmes (col. 7); col. 8 11: navires à voiles (y compris navires à voiles avec machine auxiliaire): capitaines (col. 8), seconds et mécaniciens (col. 9), marins (col. 10), domestiques femmes (col. 11); col : chalands enregistrés: capitaines (col. 12), marins (col. 13), domestiques femmes (col. 14); col : total de capitaines (col. 15), de seconds, de mécaniciens etc., et de marins (col. 16), de domestiques femmes (col. 17); Tabl. 7. Aperçu de la navigation entre la Suède et l'étranger. I a. Navigation directe: navires entrés 74 I b. Navigation directe: navires sortis 76 Col. 1: les derniers pays, d'où les navires ont été expédiés pour la Suède et les premiers pays auxquels les navires ont été expédiés de la Suède; col. 2 9: navires suédois: navires à vapeur et à moteur, entrés et sortis, chargés (col. 2 3), sur lest (col. 4 5), navires à voiles (y compris ceux avec machine auxiliaire), chalands et bateaux, chargés (col. 6 7), sur lest (col. 8 9): col : navires étrangers: navires à vapeur et à moteur, entrés et sortis, chargés (col ), sur lest (col ), navires à voiles, chalands et bateaux, chargés et sur lest (col ); col : total: nombre et tonnage net de navires chargés (col ), de navires sur lest (col ), nombre et tonnage net en tout (col ). II. Navigation combinée 78 Col. 1: pays d'où les chargements sont partis pour la Suède viâ d'autres pays; col. 2 11: navires entrés: navires suédois: nombre (col. 2) et tonnage net (col. 3) des navires à vapeur et à moteur, navires à voiles (col. 4 5); navires étrangers: à vapeur et à moteur (col. 6 7), à voiles (col. 8 9); total de navires entrés (coi ); col. 12: pays pour lesquels les chargements sont partis de la Suède viâ d'autres pays; col : navires sortis: navires suédois: à vapeur et à moteur (col ), à voiles (col ); navires étrangers: à vapeur et à moteur (col ), à voiles (col ); total de navires sortis (col ). III a. Navigation directe et combinée: navires entrés 80

9 VII Pages III b. Navigation directe et combinée: navires sortis 82 Col. 1: pays d'où les navires sont arrivés et pour lesquels ils sont partis; col. 2 9: navires suédois; col : navires étrangers; col : total de navires. Tabl. 8. Navires arrivés à et sortis de la Suède, en 1913, par nationalités 84 Col. 1: nationalité des navires; col. 2 7: navires à vapeur et à moteur, entrés et sortis, chargés (col. 2 3), sur lest (col. 4 5), total (col. 6 7): col. 8 13: navires à voiles (y compris ceux avec machine auxiliaire), chalands et bateaux; col : total de navires. Tabl. 9. Navigation entre la Suède et l'étranger en 1913, par nationalité des navires. I. Navires entrés 86 II. Navires sortis 94 Col. 1: pays d'où les navires sont arrivés et pour lesquels ils sont partis, et nationalité des navires; col. 2 13: navires entrés et sortis en navigation directe: navires à vapeur et à moteur chargés (col. 2 3), sur lest (col. 4 5) ; navires à voiles (y compris ceux avec machine auxiliaire), chalands et bateaux (col. 6 9); total: navires chargés (col ), navires sur lest (col ); col : navires chargés, entrés en navigation combinée: à vapeur et à moteur (col ), à voiles (col ); total de navires chargés, entrés et sortis en navigation combinée (col ); col : total de navires entrés et sortis en navigation directe et en navigation combinée: navires à vapeur et à moteur (col ), navires à voiles, chalands et bateaux (col ), total (col ). Tabl. 10. Navigation par circonscriptions douanières, en I a. Navires suédois entrés 106 I b. Navires étrangers entrés 108 I c. Navires suédois et étrangers entrés 110 Col. 1: circonscriptions douanières où les navires sont arrivés; col. 2 13: nombre et tonnage net des navires, pour lesquels la circonscription douanière respective à été le premier port d'arrivée: navires à vapeur et à moteur chargés (col. 2 3), navires sur lest (col. 4 5); navires à voiles (y compris ceux avec machine auxiliaire), chalands et bateaux chargés (col. 6 7), les mêmes sur lest (col. 8 9); total de navires chargés (col ), de navires sur lest (col ): col : navires entrés après être arrivés à une autre circonscription douanière: navires à vapeur et à moteur (col ); navires à voiles, chalands et bateaux (col ): total de navires (col ); col : total de navires entrés: navires à vapeur et à moteur (col ); navires à voiles, chalands et bateaux (col ); total (col ). II a. Navires suédois sortis 112 II b. Navires étrangers sortis 114 II c. Navires suédois et étrangers sortis 116 Col. 1: circonscriptions douanières d'où les navires sont sortis; col. 2 13: nombre et tonnage net des navires pour lesquels la circonscription douanière respective à été le dernier port d'expédition; col : navires sortis pour être expédiés plus tard d'une autre circonscription douanière; col : total de navires sortis. Tabl. 11. Navigation suédoise à l'étranger, en 1913, d'après les rapports des armateurs. I. Résumé 118 II. Ports 120 Col. 1: ports d'entrée ou de sortie des navires; col. 2 9: navires à vapeur et à moteur; col. 2 5: nombre de navires chargés arrivés de ou partis pour la Suède (col. 2), leur tonnage net (col. 3); nombre de navires sur lest (col. 4), leur tonnage net (col. 5); col. 6 9: navires arrivés de ou partis ponr l'étranger; col : navires à voiles (y compris ceux avec machine auxiliaire et les chalands enregistrés): col : navires arrivés de ou partis pour la Suède; col : navires arrivés

10 VIII Pages de ou partis pour l'étranger; col : total de navires arrivés et partis (col. 18) et de leur tonnage net (col. 19). Tabl. 12. Navigation à l'étranger de navires suédois à vapeur et à moteur 154 Col. 1: ports, col. 2: nombre de navires entrés; col. 3: leur tonnage net total; col. 4: nombre d'entrées de chaque navire. Tabl. 13. Frets bruts gagnés par les navires et les chalands suédois enregistrés, en Col. 1: pays d'où les navires sont partis, et pays où ils sont arrivés; col. 2 5: frets bruts gagnés par les navires à vapeur et à moteur: navigation de la Suède à l'étranger (col. 2) et de l'étranger à la Suède (col. 3), navigation à l'étranger (col. 4), total de frets bruts gagnés (col. 5); col. 6 9: frets bruts gagnés par les navires à voiles: navigation de la Suède à l'étranger (col. 6) et de l'étranger à la Suède (col. 7), navigation à l'étranger (eol. 8), total de frets bruts gagnés (col. 9); col : frets bruts gagnés par les chalands enregistrés: navigation de la Suède à l'étranger (col. 10) et de l'étranger à la Suède (col. 11), navigation à l'étranger (col. 12) total de frets bruts gagnés (col. 13); col : total de frets bruts: navigation de la Suède à l'étranger (col. 14) et de l'étranger à la Suède (col. 15), navigation à l'étranger (col. 16), total (col. 17). Tabl. 14. Navires (y compris chalands) jaugeant au-dessus de 10 tonneaux, qui sont entrés aux ports suédois ou qui en sont sortis en Col. 1: ports d'entrée ou de sortie; col. 2 13: navigation intérieure: nombre et tonnage des navires entrés: navires à vapeur et à moteur (col. 2 3), navires, à voiles (col. 4 5)' chalands jaugés (col. 6 7); nombre et tonnage des navires sortis ; navires à vapeur et à moteur (col. 8 9), navires à voiles (col ), chalands jaugés (col ); col : navigation extérieure: navires entrés: navires à vapeur et à moteur (col ), navires à voiles (col ), chalands jaugés (col ); navires sortis: navires à vapeur et à moteur (col ), navires à voiles (col ), chalands jaugés (col ); col : total de navires: entrés en navigation intérieure et en navigation extérieure (col ), sortis en navigation intérieure et en navigation extérieure (col ), entrés et sortis (col ). Tabl. 15. Transport de marchandises entre les ports suédois, en A. Marchandises débarquées 176 B. Marchandises embarquées 186 Col. 1: ports ayant déclaré des marchandises débarquées ou embarquées ; col. 2 30: quantités de marchandises débarquées ou embarquées dans ces ports: animaux vivants (col. 2), produits de métairie (col. 3), poissons, écrevisses, etc. (col. 4), céréales, farines, son, gruaux, pain, etc. (col. 5), sucre, mélasse, tabac, épiceries (col. 6), fourrage, foin, paille, etc. (col. 7), pommes de terre, racines alimentaires diverses, pâte de betterave (col. 8), fruits, baies, écorces, matières tinctoriales et tanuins (col. 9), spiritueux, bière et boissons rafraîchissantes (col. 10), matières textiles, fils, tissus, etc. (col. 11), peaux, poils, os, à l'état brut ainsi qu'objets manufacturés (col. 12), huiles, goudron, caoutchouc, à l'état brut ainsi qu'objets manufacturés (col. 13), bois bruts, sciés, etc. (col. 14), ouvrages en bois (col. 15), pâte à papier, carton et papier (col. 16), chaux pour l'usage de l'agriculture (col. 17), engrais, excepté chaux (col. 18), allumettes et matières explosives (col. 19), sel de cuisine, soufre et préparations chimiques (col. 20), houille, lignite et coke (col. 21), charbon de bois (col. 22), asphalte, ciment, argile, sable, tourbe etc. (col. 23), verres, porcelaine, faïence, etc. (col. 24), tuiles etc. (col. 25), pierres brutes et ouvrées (col. 26), minerais (col. 27), métaux bruts et ouvrés (col. 28). machines et outils (col. 29), autres marchandises (col. 30). Tabl. 16. Droits de port perçus, en 1913, dans les ports suédois pour les navires (y compris chalands) et les marchandises 198 Col. 1: ports; col. 2 3: droits de port pour les navires: navigation intérieure (col. 2); navigation extérieure (col. 3); col. 4 7: droits de port pour les marchandises débarquées en navigation intérieure (col. 4) et en navigation extérieure (col. 5), pour

11 Pages les marchandises embarquées en navigation intérieure (col. 6) et en navigation extérieure (col. 7); col. 8: total de droits de port pour les navires et les marchandises. Tabl. 17. Mouvement de la navigation sur les canaux de la Suède, en 1913, ainsi que péages et droits d'écluse perçus pour les navires et les marchandises 204 Col. 1: canaux et écluses; col. 2 7: navires à vapeur: nombre de voyages et tonnage de navires chargés (col. 2 3), sur lest (col. 4 5), total de navires à vapeur (col. 6 7); col. 8 13: navires à moteur: nombre de voyages et tonnage; col : navires à voiles jaugeant au-dessus de 10 tonneaux: nombre de voyages et tonnage; col : nombre de voyages et tonnage de navires à voiles jaugeant 10 tonneaux et au-dessous: navires jaugés (col ), navires non jaugés (col ); col : nombre de voyages de chalands chargés (col. 26), sur lest (col. 27); col. 28: nombre de voyages de navires et de chalands; col. 29: nombre de voyages de trains de bois; col. 30: total de voyages de navires, de chalands et de trains; col : mois et date de l'ouverture (col. 31) et de la fin (col. 32) de la navigation; col. 33: péages et droits d'écluse pour les navires et les marchandises. Tabl. 18. Transport de marchandises sur les canaux principaux de la Suède, en Col. 1: canaux; col. 2 30: quantités de marchandises ayant passé par les canaux (voir pour le répertoire des marchandises le tableau n:o 15). Tabl. 19. Part de l'étranger dans le mouvement de la navigation au cabotage et au transport de marchandises entre les ports suédois, en Catégories des navires; part et tonnage des navires danois; des navires allemands; des navires anglais; des navires hollandais; total, nombre et tonnage. Tabl. 20. Droits de pilotage, répartis par navires suédois et navires étrangers, en Col. 1: zones de pilotage et stations de pilotes; col. 2 10: droits de pilotage perçus sur les navires à vapeur (col. 2 3) et à voiles (col. 4 5) suédois, et les navires à vapeur (col. 6 7) et à voiles (col. 8 9) étrangers: total (col. 10). Tabl. 21. Droits de phare et droits de tonnage généraux, en Col. 1: circonscriptions douanières; col. 2 8: droits de phare: navires suédois chargés (col. 2), sur lest (col. 3), total (col. 4); navires étrangers chargés (col. 5), sur lest (col. G), total (col. 7): total de droits de phare (col. 8); col. 9 15: droits de tonnage généraux: navires suédois: entrés (col. 9), sortis (col. 10), total (col. 11); navires étrangers: entrés (col. 12), sortis (col. 13), total (col. 14); total de droits de tonnage (col. 15). Tabl. 22. Droits de tonnage et droits d'engagement attribués aux bureaux d'enregistrement et à l'église suédoise à Londres, en A. Droits de tonnage 216 Col. 1: bureaux d'enregistrement; col. 2 4: droits de tonnage perçus: navires suédois (col. 2), navires étrangers (col. 3), total (col. 4); col. 5 6: droits de tonnage: retenus (col. 51, versés (col. 6); col. 7: droits de tonnage répartis par l'office du Commerce, au début de l'année 1914; col. 8: total de droits de tonnage. B. Droits d'engagement 217 Col. 1: bureaux d'enregistrement; col. 2: droits perçus; col. 3: droits retenus; col. 4: droits répartis par l'office du Commerce au début de l'année 1914; col. 5; total. IX

12

13 TILL KONUNGEN. Kommerskollegium får härmed i underdånighet framlägga berättelse om rikets sjöfart år 1913, vid vilken berättelses utarbetande Eders Kungl. Maj:ts nådiga skrivelse d. 22 nov till Kommerskollegium och Generaltullsty-

14 2* INLEDNING. relsen rörande förändrade bestämmelser ifråga om sjöfartsstatistiken länt till efterrättelse. De nyheter, som föreliggande berättelse har att uppvisa i jämförelse med föregående års motsvarande redogörelse, äro i huvudsak följande: 1) Uppgifter meddelas angående handelsflottans värde. 2) De olika slagen av fartyg, som ingå i handelsflottan, hava närmare specificerats än förut, varjämte registrerade pråmar däri inberäknats. 3) Av handelsflottan intjänta bruttofrakter redovisas icke allenast, såsom förut, för den utrikes utan även för den inrikes fraktfarten. 4) Intjänta postbefordrings- och passagerareavgifter äro behörigen angivna. 5) Beträffande sjöfartsförbindelserna mellan Sverige och utlandet äro icke allenast, såsom hittills, fartygens direkta resor mellan inhemska hamnar och olika främmande länder angivna, utan även deras i sammanhang med den direkta resan utförda resor till, resp. från sådana hamnar i hemlandet, som anlöpts för lossande eller intagande av last, sedan fartyget här redan förut inklarerat i annan hamn eller innan det här utklarerat för direkt avgång till utrikes ort (inrikes kombinerad fart), samt sådana främmande länder, som i nyss sagda ändamål besökts, sedan fartyget redan förut inklarerat i annat land eller innan det i utlandet utklarerats för resa direkt till Sverige (utrikes kombinerad fart). 6) Redogörelse för varutrafiken i rikets med av Eders Kungl. Maj:t fastställda taxor försedda hamnar och kanaler har återupptagits efter att ha varit utesluten ur kollegii sjöfartsberättelse, vad hamntrafiken angår fr. o. m. år 1875 och vad kanaltrafiken beträffar fr. o. m. år ) I sammanhang med tonavgifterna till sjömanshusen redovisas även hyresavgifterna till nämnda inrättningar. Med ledning av Statistiska kommitténs betänkande över sjöfartsstatistiken har kollegium vidtagit åtskilliga förändringar i tabellbilagornas omfattning. I huvudsakligt syfte att begränsa tabellernas omfång har sålunda redogörelsen för handelsfartygens användning ansenligen inskränkts och en mängd mindre besökta hamnar i främmande länder icke vidare specificerats i sammandraget av redarnes uppgifter angående den svenska sjöfarten på utrikes orter. Beträffande fartygstrafiken inom olika tullkammardistrikt, som onekligen torde vara av huvudsakligen lokalt intresse, har kollegium funnit sig utan avsevärdare men kunna väsentligen inskränka redogörelsen för densamma så att ingen åtskillnad däri vidare göres mellan de olika främmande flaggorna eller mellan de olika främmande länder från vilka fartygen ankommit eller till vilka desamma avgått. Genom att ifrågavarande redogörelse emellertid nu även omsluter den kombinerade trafiken, framträder de olika tullkammardistriktens insats i den utrikes sjöfarten betydligt riktigare än förut. Det säger sig själft, att i översikten av hela rikets samlade sjöfartsförbindelser med utlandet de främmande länders fartyg, som deltagit i upprätthållandet av sagda förbindelser, fortfarande uppdelats efter nationalitet och att däri även de olika länder specificerats, som under året stått i fartygsförbindelse med vårt land. Genom angivna och andra mindre betydande inskränkningar i tabellbilagorna har vunnits, att dessa för året icke räkna mer än 217 sidor, medan

15 HANDELSFLOTTAN. 3* tabellverket till 1912 års sjöfartsberättelse upptog 306 sidor, och detta resultat har ernåtts, ehuru, såsom förut nämnts, en del nya uppgifter tillkommit och ehuru särskilt redogörelsen för handelsflottans bestånd vid årets början och slut gjorts utförligare än förut, i det vissa orter å landsbygden, som äga en ansenligare fartygstillgång, däri särskilt redovisats. A) Handelsflottan. Till den svenska handelsflottan, sådan densamma redovisas i tab. 1, räknas först och främst alla svenska fartyg, vilka äro avsedda att nyttjas till handelssjöfart eller resandes fortskaffande och äga en dräktighet av 20 registerton eller därutöver. Nämnda fartyg äro enligt 2 i sjölagen registreringspliktiga. Vidare äro till handelsflottan hänförda fartyg om 20 ton och däröver, använda till ändamål, som med handelssjöfart äger gemenskap, såsom fiske, bärgning, isbrytning e. d., såvitt nämligen desamma av redarna redovisats till kollegium. De flesta av berörda fartyg äro införda i fartygsregistret, ehuru ingen registeringsplikt för desamma föreligger. Ytterligare äro till handelsflottan nu för första gången hänförda frivilligt registrerade pråmar om 20 ton och däröver. Enligt närmast föregående sjöfartsberättelse utgjordes den svenska handelsflottan vid 1912 års slut av följande fartyg: I tab. 1 i föreliggande berättelse redovisas emellertid den ingående behållningen för år 1913 av ovan angivna slag av fartyg till: Skillnaden i de båda behållningarna beror vad fartygs antalet angår därpå, att kollegium först under år 1913 erhållit uppgift om några fartyg, som redan år 1912 voro svensk egendom, samt vad tontalet angår dessutom på korrigeringar, vilka påkallats av redareuppgifternas kollationering med fartygsregistret, en kollationering, som för året varit fullständigt genomgående. Tager man behållningen vid 1913 års början, sådan densamma framställes i tab. 1, till utgångspunkt för ett sammandrag över de timade förändringarna i svenska handelsflottan under 1913, erhålles följande tablå:

16 4* HANDELSFLOTTAN. 1. Befintliga vid årets början: 2. Nyförvärv under året: a) Nybyggda inom riket: b) Förvärvade från utrikes ort: c) Tonnageökning genom förbyggning eller ommätning: 3. Mistning under året. a) Förolyckade.

17 HANDELSFLOTTAN. 5* b) Kondemnerade eller slopade m. m.: c) Övergångna till utlandet: d) Tonnageminskning genom förbyggning eller ommätning: Avdrages sist angivna summa från summan av vid årets början befintliga och under året nyförvärvade fartyg, framkommer fartygstillgången vid årets slut, vilken fördelade sig på olika slag av fartyg sålunda: 4. Behållning vid 1913 års slut: Jämföres behållningen vid årets början och slut, visar det sig, att samtliga slag av fartyg under året ökats till såväl antal som tonnage med undantag endast för segelfartyg utan hjälpmaskin. Ökningen ( + ) eller minskningen ( ) utgjorde för:

18 6* HANDELSFLOTTAN. En även äldre tider omfattande överblick över svenska handelsflottans utveckling, innehållande uppgift om antalet och dräktigheten av hela rikets samt särskilt städerna Stockholms och Gröteborgs fartyg (exkl. registrerade pråmar) lämnas i följande tabell: Anmärkning. Från och med 1895 omfatta uppgifterna endast fartyg om 20 registerton och däröver. För tiden intill den 1 april 1881 avses med de angivna tontalen registerton efter den s. k. engelska regeln enligt Kungl. förordningen den 15 maj 1874, men för tiden fr. o. m. den 1 april 1881 registerton efter den s. k. tyska regeln enligt Knngl. förordningen den 12 november 1880, med däri sedermera gjorda ändringar och tillägg. 1) Förmedlade ton = ångfartygens nettoton x 3. 2 ) Med avseende på den minskning, som för åren 1895 och 1902 inträtt, hänvisas till textavdelniiigen i dessa års berättelser.

19 HANDELSFLOTTAN. 7* I förestående tabell över svenska handelsflottans historiska utveckling är det förmedlade tonnaget framräknat på så sätt, att till segelfartygens verkliga nettotonnage lagts ång- och motorfartygens verkliga nettotonnage, multiplicerat med 3. Detta beräkningssätt var givetvis fullt berättigat i äldre tider, då segelfartygen utgjorde huvudparten av handelsflottan, men sedan numera ång- och motorfartygen, vad tonnage angår, vunnit en avgjord överhand över segelfartygen, torde det vara lämpligare att framräkna det förmedlade tonnaget genom att till ång- och motorfartygens verkliga tonnage lägga l /s av segelfartygens verkliga tonnage. Det förmedlade tonnaget kommer genom sagda beräkningssätt givetvis att lämna en bättre föreställning om hela handelsflottans verkliga tonnage och att samtidigt giva ett tal, som bättre anpassar sig efter det moderna tänkandet inom sjöfartsidkande kretsar än det till segelton förmedlade tonnaget. En översikt av den svenska handelsflottans tillväxt under senare år med hänsyn till förmedlat ångtonnage meddelas här nedan: Över den svenska handelsflottans (exkl. registrerade pråmar) utveckling från och med år 1895, då fartyg under 20 ton utgallrades ur kommerskollegii tabellariska sammanställning över handelsflottan, meddelas en grafisk framställning å nästföljande sida. Över flottans (exkl. registrerade pråmar) nyförvärv från och med år 1895 genom nybyggnad inom landet och förvärv från utlandet meddelas nedanstående siffersammanställning. Handelsflottans nyförvärv åren * Sjöfart 1913.

20 Svenska handelsflottans bestånd under vart och ett av åren

21 HANDELSFLOTTAN. 9* Den mistning, som svenska handelsflottan (exkl. registrerade pråmar) fått vidkännas under samma tidsperiod ( ) genom förolyckande, kondemnering eller slopning m. m. samt avyttring till utlandet åskådliggöres genom följande sammandrag. Handelsflottans mistning åren I gransk framställning ter sig den svenska handelsflottans årliga förvärv och mistning från och med år 1895 enligt förestående siffertablåer såsom omstående plansch utvisar. Inalles hava år 1913 nr handelsflottan avförts 39 ång- och motorfartyg om brutto- och nettoton, 118 segelfartyg om brutto- och nettoton samt 5 registrerade pråmar om 853 brutto- och 800 nettoton. Då det måste vara av särskilt intresse att beträffande de avförda fartygen erhålla en mera detaljerad översikt med avseende på orsakerna till deras avförande, har kollegium i sådant syfte för är 1913 liksom föregående år låtit verkställa en förnämligast på officiella, till fartygsregistret ingivna handlingar och uppgifter grundad utredning, varav följande sammandrag här meddelas:

22 10* HANDELSFLOTTAN. I vilken utsträckning fartygens bristande sjövärdighet eller överlastning varit vållande till de ovan under A redovisade förlisningarna har icke utgjort föremål för behandling i föreliggande berättelse utan hänvisas härutinnan samt beträffande andra med timade sjöolyckor sammanhängande förhållanden till den detaljerade berättelse om svenska fartygs sjöolyckor, som kollegiet årligen utgiver. Med avseende å fartygens hemort fördelade sig fartygen vid redogörelseårets slut mellan städer och landsbygd sålunda:

23 Svenska handelsfartyg

24

25 HANDELSFLOTTAN. 11* Såsom synes hemmahörde ång- och motorfartygen samt de registrerade pråmarna i alldeles övervägande grad i städerna, medan segelfartygen företrädesvis ägde hemort å landet. A landsbygden hava, förutom köpingar, flere samhällen, företrädesvis lastageplatser och fisklägen, där ett större antal fartyg äro hemmahörande, nu blivit specificerade i tab. 1. Huru den svenska handelsflottans fartyg fördelade sig på olika dräktighetsgrupper, beräknade efter bruttotonnaget, framgår av tab Enligt nämnda tabeller gestaltade sig denna fördelning vid slutet av år 1913 på följande sätt: Såsom synes ha segelfartygen sin tyngdpunkt förlagd till småfartygsgruppen, medan de stora ång- och motorfartygens tonnage utgör bortåt 9 / 10 a v hela ångbåts- och motorflottans sammanlagda dräktighet. De stora fartygen hemmahörde till övervägande del i rikets städer, medan småfartygen företrädesvis ägde sin hemort å landsbygden och de medelstora fartygen till omkr. 2 3 tillhörde städer och till omkr. 1 /s landsbygden, såsom nedanstående siffersammanställning tydliggör: Medeldräktigheten var för:

26 12* HANDELSFLOTTAN. Huru fartygsantalets och nettotonnagets procentuella fördelning mellan ång- och segelfartyg samt medeldräktigheten för det ena och andra slaget fartyg utvecklat sig sedan år 1870, framgår av efterföljande sammanställning, varav man bland annat finner, att segelfartygen vid redovisningsperiodens början räknade mer än 9 /i, men vid dess slut föga mer än x /«av handelsflottans sammanlagda nettotonnage. Medan segelfartygen vid periodens början voro i genomsnitt större än vid periodens slut, hava ångfartygen under tiden flerdubblat sin medelstorlek. Enligt tab. 3 fördelade sig den svenska handelsflottans fartyg efter det olika byggnadsmaterialet sålunda: De motsvarande relativa talen voro:

27 HANDELSFLOTTAN. 13* Sålunda utgöres den svenska handelsflottan, efter fartygsantalet sett, till mer än hälften av träfartyg och till 2,5 av järnfartyg, under det att fartygen av blandat byggnadsämne endast uppgå till omkr. V20 av hela antalet. Räknar man däremot efter dräktigheten, befinnas järnfartygen utgöra 83-0 %, träfartygen 14 8 % och fartygen av både trä och järn endast 2-2 % av hela bruttotonnaget. Skillnaden i detta hänseende mellan ång- och segelfartyg visar sig vara starkt utpräglad, i det att träkonstruktionen är nästan fullständigt förhärskande bland de senare men däremot järnkonstruktionen bland de förra. Av tab. 3 framgår, att järnkonstruktionens betydelse såväl för ång- som segelfartyg, i synnerhet för de förstnämnda, växer, allteftersom medeltonnaget ökas. I avseende å de i handelsflottan ingående fartygens ålder, som ej förut redovisats, inhämtas av tab. 3 följande uppgifter: Den vid årets slut befintliga handelsflottans värde(i regel försäkringsvärde)utgjorde inalles kr. I detta sammanräknade värdebelopp ingå statens tre tågfärjor samt hjälpfartyget Trälleborg och postångfartyget Öland, vilka ingå i värdet av statsjärnvägarnas, resp. postverkets material med ett sammanlagt belopp av kr. Frånräknas sistnämnda belopp från kr. framkommer en rest av kr., som utgör den i enskild ägo befintliga handelsflottans värde vid 1913 års slut. Huru detta belopp fördelade sig på oiika slag av fartyg åskådliggöres genom nedanstående sammanställning: Enligt tab. o utgjorde medelvärdet per bruttoton och medeldräktigheten för

28 14* HANDELSFLOTTAN. Vid iakttagande av de framräknade värdebeloppen per bruttoton visar sig att värdet per ton inom samma materialklass ofta står i omvänt förhållande till fartygens storlek, så att ju större ett fartyg är, desto mindre utgör värdet per ton och vice versa. Vid bedömandet av värdenas relation till tonnaget inom ång- och motorfartygsgruppen bör bl. a. även bemärkas, att passagerare-, bärgnings-, och bogserfartyg inom samma materialklass ställa sig relativt dyrare än lastskepp. Beklagligen har emellertid ej för året medhunnits att uppdela ång- och motorbåtsflottan efter användningens art, så att det i föreliggande berättelse ej låter sig påvisa, huru värdet per ton fluktuerar till följd av angivna förhållande. Under året ha i handelssjöfart eller till resandes fortskaffande använts fartyg om sammanlagt bruttoton och nettoton, enligt följande sammandrag ur tab. 5: Följande sammanställning, ävenledes hämtad ur tab. 5, omfattar fartyg, vilka antingen använts till ändamål som med handelssjöfart äger gemenskap (fiske, bärgning, isbrytning m. m.) eller legat overksamma:

29 HANDELSFLOTTAN. 15* Beträffande 3 segelfartyg om tillsammans 220 brutto- och 178 nettoton samt 4 reg. pråmar om 295 brutto- och 268 nettoton saknas uppgift angående verksamheten under året. Av de under året i handelssjöfart använda fartygen hava sammanlagt 42 st. om tillsammans brutto- och nettoton till följd av förolyckande, kondemnering eller annan anledning före årsskiftet avgått ur handelsflottan och enahanda har varit fallet med 120 st. om sammanlagt brutto- och nettoton av de fartyg, som under hela året legat overksamma. Den vid årets slut befintliga handelsflottan, enligt det föregående utgörande i allt som allt med ett sammanlagt bruttotonnage av ton och ett nettotonnage av ton, har med hänsyn till användningen fördelat sig sålunda: Största antalet segelfartyg eller omkr. 66 % och omkr. 50 % av ångfartygen ha sålunda sysselsatts i fart mellan svenska och utländska hamnar. Av den i användning till handelssjöfart under år 1913 varande ångbåtsflottans tonnage hava dessa sistnämnda fartyg representerat 80 %, medan av samma tonnage 12-3 % gått i fart endast mellan utländska hamnar och 7-7 % i fart endast mellan svenska hamnar. I tab. 6 redovisas fartygsbesättningar, i genomsnitt för seglationstiden, å till handelssjöfart år 1913 använda svenska fartyg. Dessa fartygs antal var

30 16* HANDELSFLOTTAN , nämligen ång- och motorfartyg, segelfartyg och 105 reg. pråmar; för 3 segelfartyg och 4 reg. pråmar saknas, såsom förut nämnts, uppgifter. Besättningarna utgjordes av: Av den ovan redovisade besättningen var följande personal anställd å de 42 fartyg om sammanlagt bruttoton, som enligt tab. 5 under året använts till handelssjöfart, men före årets slut avförts ur handelsflottan, nämligen: Denna personal har ej förut varit redovisad i sjöfartsberättelsen. Efter olika slag av ägare (tab. 4) grupperade sig den svenska handelsflottans fartyg vid 1913 års slut på följande sätt:

31 HANDELSFLOTTAN. 17* Motsvarande relativa tal äro: Nedanstående sammandrag utvisar, att den övervägande delen av storfartygens antal och tonnage tillhörde rederiaktiebolag, medan de små och medelstora fartygen till största delen tillhörde partrederier, handelsbolag m. fl. kategorier av rederier, som i sammandraget slagits tillsammans under rubriken annan ägare. Den inkomst av rederirörelse, för vilken ensamma personer och rederiaktiebolag varit för bevillning uppskattade, har enligt de från redarne inkomna uppgifterna utgjort: Dessa uppgifter, som naturligen hänföra sig till 1912 års rörelse, måste emellertid av flera skäl betraktas såsom mycket bristfälliga. Sålunda hava beträffande många fartyg inga som helst uppgifter om ägarnes inkomster kunnat erhållas. Och i de fall, då rederirörelsen bedrivits endast såsom biaffär samt ej varit särskilt för sig taxerad, har det oftast varit omöjligt att beträffande den därav härflutna inkomsten erhålla nöjaktigt besked

32 18* SJÖFARTEN MELLAN SVERIGE OCH UTLANDET. B) Sjöfarten mellan Sverige och utlandet (enligt tullverkets uppgifter). I tullverkets redovisning av sjöfarten mellan Sverige och utlandet har för året vidtagits flera betydelsefulla förändringar. Först och främst lämnas denna redovisning numera icke såsom förr i tabellsammandrag utan å kartoliner, vilkas anordning och innehåll framgår av nedanstående avtryck. Kartolin för inklarerade fartyg. Kartolin för utklarerade fartyg. I tullverket utskrives för varje särskild inrikes ort, där fartyget på en resa lossat eller intagit last från, resp. till utrikes ort en särskild kartolin för inklareringen och en särskild för utklareringen. Då ett fartyg å tullverkets kartoliner angivits komma ifrån eller skola avgå till två eller flera främmande länder, utskrivas inom kommerskollegiet hjälpkartoliner för den kombinerade trafiken. Tullverkets kartoliner och hjälpkartolinerna uppgå tillsammans till lika stort antal som det sammanlagda antalet direkta och kombinerade fartygsresor mellan Sverige oeh utlandet. Vidare har enligt statistiska kommitténs förslag passagerarefartyg, som göra reguljära turer, och alla andra fartyg, som medföra någon annan last

33 SJÖFARTEN MELLAN SVERIGE OCH UTLANDET. 19* än barlast sand, sten, vatten o. d. för bevarande av fartygets sjövärdighet under resan, upptagits såsom lastförande, under det att fartyg förr upptogs såsom lastat, först när dess last uppgick till minst Vio av fartygets avgiftspliktiga dräktighet. Enligt samma kommittés förslag har än vidare vid redovisningen av den direkta sjöfarten mellan Sverige och utlandet såsom ankomst-, resp. avgångshamn upptagits, då fartyget under samma resa anlöpt flera inrikes hamnar, första inklareringsorten och sista utklareringsorten, och, då fartyget skall anlöpa eller har angjort flera utrikes hamnar, första lossningsorten och sista inlastningsorten i utlandet, vilka redovisningsnormer avsevärt avvika från de förut tillämpade, vilka bl. a. togo hänsyn till den huvudsakliga lastens destination. Ytterligare har fartygens dräktighet genomgående angivits i nettoton, utan hänsyn till sådana avdrag, som generaltullstyrelsen jämlikt 14 i nådiga förordningen angående skeppsmätning äger medgiva i det avgiftspliktiga tonnaget. Vid bearbetningen inom kollegiet av de uppgifter, som inkommit å kartolinerna från tullverket, hava segelfartyg med hjälpmaskin och pråmar hänförts till segelfartygens klass, dit de förra alltid räknats i tabellsammanställningarna av redarnes uppgifter om fartygens resor i utrikes fart. I tullverkets tidigare tabeller över sjöfarten mellan Sverige och utlandet voro båda slagen av farkoster däremot sammanräknade med ångfartygen. Till följd av ovan angivna förändringar i tullverkets redovisningshandlingar angående sjöfarten och i bearbetningen av desamma inom kollegiet bliva jämförande sammanställningar av sifferdata för redogörelseåret och tidigare år angående skeppsfarten mellan Sverige och utlandet i flera fall missvisande och torde, där så är fallet, med fog böra undvikas. Enligt tabellerna 7 10, som innehålla huvudresultaten av den efter ovan meddelade grunder utförda bearbetningen av tullverkets kartolinmaterial, har år 1913 till Sverige från utrikes ort i direkt fart ankommit inalles lastförande och barlastade svenska och främmande fartyg samt därifrån avgått i allt som allt lastförande och barlastade svenska och främmande fartyg, såsom nedanstående sammandrag närmare utvisar: Huvuddragen av den direkta sjöfarten mellan Sverige och utlandet ävensom svenska fartygs andel i samma sjöfart är 1913 i jämförelse med förhållandena under närmast föregående år samt medeltalen för femårsperio-

34 20* SJÖFARTEN MELLAN SVERIGE OCH UTLANDET. derna mellan åren inhämtas av nedanstående sammanfattning, vilken avser såväl ankomna som avgångna ång- och segelfartyg: Beträffande förhållandet mellan de olika nationaliteternas andelar i denna sjöfart under förflutna år hänvisas till följande tablå, vilken omfattar såväl svenska som främmande, med last och i barlast ankomna och avgångna fartyg:

35 SJÖFARTEN MELLAN SVERIGE OCH UTLANDET. 21* Bland mera avsevärda, ur denna tablå framgående förändringar i förhållandet mellan de olika nationaliteterna torde böra särskilt bemärkas ökningen av danska fartygs dräktighetsprocent från 5-90 år 1870 till år 1913 och minskningen för^ norska fartyg från % det förra av dessa år till 7-85 % det senare. Ar 1870 var norska fartygs andel i utrikes sjöfarten på Sverige till och med större än Sveriges egen handelsflottas. För Storbritanniens flagga, som år 1890 var jämförelsevis starkt representerad (med %), har sedan den tiden en återgång ägt rum, så att procenttalet för år 1913 endast uppgick till För tyska fartyg har sedan 1870 ökning inträtt (från 3-51 % till %), medan minskning träffat bland andra finska (från 5-67 till 3-49 %), och franska (från 1-31 till 0-14 %). Omfattningen under år 1913 av Sveriges sjöfartsförbindelser med särskilda viktigare länder i Europa och främmande världsdelar, mätt efter summan av de från och till resp. länder och världsdelar ankomna och avgångna fartygens antal samt såväl absoluta som procentiska tontal åskådliggöres genom följande sammandrag ur tab. 9:

36 22* SJÖFARTEN MELLAN SVERIGE OCH UTLANDET. Anmärkas bör, att i ovanstående sammandrag samtliga fartyg i den kombinerade farten förefinnas bland dem, som redovisats i den direkta farten, samt att beträffande den kombinerade farten ett och samma fartyg i vissa fall är upptaget på olika länder. Med ledning av de uppgifter, som meddelas i samma tab. 9, kan det i avseende på fraktfarten mellan Sverige och särskilda främmande länder beräknas, i vilken omfattning densamma ombesörjes av dels svenska fartyg dels vederbörande främmande ankomst- eller avgångslands fartyg, dels fartyg tillhörande andra nationer. En procentuell beräkning, avseende det sammanlagda till Sverige ankommande och från Sverige avgående tonnaget i såväl direkt som kombinerad fart, följer här för de ovan upptagna länderna:

37 SJÖFARTEN MELLAN SVERIGE OCH UTLANDET. 23* Det framgår härav, att sjöfarten i övervägande grad uppehållits av svenska fartyg mellan Sverige å ena sidan samt å andra sidan följande länder, nämligen Italien med % av tontalet mot 3-01 % av samma lands eget tonnage i motsvarande fart, Storbritannien och Irland med mot \, Ryssland med mot 1-48 %, Belgien mot 6-02 % Nederländerna med mot %, Frankrike med mot 2-73 % och Norge med mot %. Däremot har den svenska flaggan stått tillbaka för vederbörande främmande lands i fråga om förbindelserna mellan Sverige och Finland (23-20 mot %) och Danmark (42-51 mot %). Beträffande angivna förhållande i sjöfartsförbindelserna med Danmark är att erinra, att ångfärjeförbindelsen Hälsingborg Hälsingör upprätthållits enbart med danska färjor. I sjöfarten mellan Sverige och de tre länderna Brasilien, Algeriet och Egypten, vilka under året icke haft att uppvisa eget tonnage i svenska farvatten, har det svenska tonnaget varit representerat med resp , och %. Sjöfarten mellan Sverige å ena sidan samt Amerikas Förenta Stater, Australien, Portugisiska Östafrika, Brittiska Indien, Brittiska Sydafrika, Kina och Japan å den andra har besörjts i huvudsaklig grad (nämligen till resp , 80-71, 77-56, 63-81, 62-11, och %) av fartyg, tillhörande varken något av nämnda resp. främmande länder, varifrån de hit ankommit, eller något av dem, vartill de härifrån avgått. 3* Sjöfart 1913.

38 24* SVENSKA SJÖFARTEN PÅ UTRIKES ORTER. C) Svenska sjöfarten på utrikes orter (enligt fartygsredarnes uppgifter). Redarnes uppgifter om den svenska skeppsfarten pä utrikes orter omfatta endast svenska fartyg om minst 20 nettoton, medan i tullverkets å kartoliner meddelade uppgifter om fartygsrörelsen mellan Sverige och utlandet ingå både svenska och främmande fartyg även mindre än 20 nettoton. Visserligen hade det låtit sig göra att undanröja olikheten med avseende å de redovisade fartygens storlek mellan de båda slagen av uppgifter genom att vid bearbetningen av det från tullverket inkomna materialet utgallra sådana kartoliner, som avsågo fartyg under 20 nettoton, men genom en sådan åtgärd hade ett ytterligare hinder tillkommit för historiska sammanställningar av tullverkets uppgifter angående sjöfarten utan att ändock full överensstämmelse mellan redarnes uppgifter om den svenska sjöfarten på utrikes orter och tullverkets uppgifter om svenska fartygs seglation på olika länder därigenom kunnat åvägabringas. De förra uppgifterna redovisa nämligen de särskilda såväl lastade som barlastade fartygens resor från hamn till hamn i främmande länder, medan de senare uppgifterna för varje fartyg blott upptaga de särskilda länder, från eller till vilka fartyget enligt vederbörandemärkrulla eller lastförteckning medför last eller, om fartyget hit ankommer eller härifrån avgår i barlast, endast sista utklarerings- eller första inklareringslandet. 1 tabell 11 äro redarnes uppgifter angående den svenska skeppsfarten år 1913 på olika hamnar i utlandet sammanställda. Härvid har, såsom förut blivit påpekat, endast sådana hamnar blivit specificerade, vilka under redo' görelseåret på in- eller utgående besökts av svenska fartyg om sammanlagt minst nettoton. Härvid är det som vanligt icke fråga om olika svenska fartyg, utan om fartygsresor, så att ett och samma fartyg och dess tonnage kan ingå två eller flera gånger i det för varje hamn uppgivna sammanlagda antalet fartyg och antalet nettoton. De i tabell 11 särskilt namngivna hamnarne inom Europa och på Asiens och Afrikas kuster vid Medelhavet äro^ upptagna å bifogade karta, å vilken ifrågavarande hamnar utmärkts med olika sitnationsmärken alltefter den svenska skeppsfartens omfattningar under året. En karta över den svenska skeppsfarten på mera avlägsna farvatten återfinnas längre fram vid redogörelsen om våra reguljära transoceana ångbåtslinjer. En allmän överblick av den svenska sjöfarten på utrikes orter under tiden från och med år 1876 meddelas i följande sammanställning.