-4, KS :30. Kommunstyrelsens protokoll

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "-4, KS 2015-09-01 08:30. Kommunstyrelsens protokoll 2015-09-01"

Transkript

1 -4, KS :30 Kommunstyrelsens protokoll

2 -3, KS :30 Plats och tid Domsalen, Rådhuset den 1 september 2015, kl Paragrafer Beslutande Övriga deltagare Enligt tjänstgöringslista Anders Wennerberg, kommundirektör Unto Järvirova, ekonomidirektör Maria Lewandowski, kommunjurist Anna Backlund, kommunsekreterare Sofie Pedersen, kommunsekreterare Sandra Högman, kommunikatör Helén Eurenius, tf chef socialförvaltningen 272 Annika Källgård, chef barn - och utbildningsförvaltningen 272 Mona Jonsson, ekonomichef, vård- och omsorgsförvaltningen 272 Christina Westman, controller 272 Ulla Nordin, verksamhetscontroller Theresia Grön, utredare, uvecklingsenheten 282 Fredric Kilander, upphandlingschef 283 Ingrid Mars, näringslivssekreterare Lena Byström, kultursamordnare 280 Justering Utses att justera Carina Asplund Underskrifter Anna Backlund Sekreterare AnnSofie Andersson Ordförande Carina Asplund Justerande Justeringen av kommunstyrelsens protokoll har tillkännagivits genom anslag på kommunens anslagstavla. Anslagstid t o m Förvaringsplats Kommunledningsförvaltningen

3 -2, KS :30 LEDAMÖTER AnnSofie Andersson, S, ordförande 1 Från/ Närv OMRÖSTNINGAR JA NEJ JA NEJ JA NEJ Anders Edvinsson, S, 1:e vice ordförande 1 Per-Olof Persson, S 1 Mona Modin Tjulin, S 1 Kholod Mahmood, S 1 Emil Burman, S 1 Björn Sandal, S, ersättare Karin Thomasson, MP 1 Christina Hedin, V 1 Nisse Sandqvist, V, ersättare Pär Jönsson, M, 2:e vice ordförande 1 Tord Jemteborn, M 1 Lise Hjemgaard Svensson, M 1 Bosse Svensson, C 1 Magnus Andersson, C, ersättare Carina Asplund, C 1 Pär Löfstrand, FP Margareta Widell, FP, ersättare Peter Johansson, SD Åke Durre, SD, ersättare 1 1 Inte tjänstgörande: Ida Asp, S, ersättare; Emanuel Sandberg, KD, ersättare; Florian Stamm, MP, ersättare

4 272, KS :30 KS: 21/2015 PROTOKOLL Kommunstyrelsen Dnr Kommunövergripande månadsrapport 2015 Kommunstyrelsen har beslutat att uppdra åt kommunledningsförvaltningen att redovisa månadsrapporter vid finansutskottets samtliga sammanträden. Kommunledningsförvaltningen sammanställer det ekonomiska utfallet för drift och investeringar, dels för respektive nämnd och dels för kommunen som helhet. Dessutom följs några nyckeltal för verksamheten. Från och med oktober 2014 sker rapportering till kommunstyrelsen. Kommunen uppvisar ett resultat för perioden januari-juli på 116 mnkr. Två nämnder, socialnämnden och vård- och omsorgsnämnden redovisar underskott för perioden med -11,2 mnkr respektive 3,6 mnkr. Barn- och utbildningsnämnden redovisar en försämrad årsprognos, som numera uppvisar ett underskott på 5 mnkr från tidigare ett nollresultat. Vård- och omsorgsnämndens årsprognos visar på en budget i balans. Kommunledningsförvaltningen föreslår utifrån uppsiktsplikten att socialnämnden får i uppdrag att framåt redovisa årsprognoser vid samtliga månadsrapporteringar. Underlag för beslut Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag Östersunds kommuns månadsrapport per maj, juni och juli 2015 Kommunstyrelsens beslut 1. Månadsrapporterna godkänns. 2. Socialnämnden får i uppdrag att redovisa årsprognoser vid samtliga månadsrapporteringar. 3. Barn- och utbildnings-, vård- och omsorgs- och socialnämnden ges i uppdrag att redovisa vilka åtgärder som har vidtagits för att möta underskotten samt hur man avser att följa upp åtgärdsplanen som beslutats av respektive nämnd. Redovisning sker i samband med delårsbokslutet per augusti. Utdrag till nämnderna Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

5 272, KS :30 / Bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG Dnr Christina Westman Kommunstyrelsen Kommunövergripande månadsrapport 2015 Kommunstyrelsen har beslutat att uppdra åt kommunledningsförvaltningen att redovisa månadsrapporter vid finansutskottets samtliga sammanträden. Kommunledningsförvaltningen sammanställer det ekonomiska utfallet för drift och investeringar, dels för respektive nämnd och dels för kommunen som helhet. Dessutom följs några nyckeltal för verksamheten. Från och med oktober 2014 sker rapportering till kommunstyrelsen. Kommunen uppvisar ett resultat för perioden januari-juli på 116 mnkr. Två nämnder, socialnämnden och vård- och omsorgsnämnden redovisar underskott för perioden med -11,2 mnkr respektive 3,6 mnkr. Barn- och utbildningsnämnden redovisar en försämrad årsprognos, som numera uppvisar ett underskott på 5 mnkr från tidigare ett nollresultat. Vård- och omsorgsnämndens årsprognos visar på en budget i balans. Kommunledningsförvaltningen föreslår utifrån uppsiktsplikten att socialnämnden får i uppdrag att framåt redovisa årsprognoser vid samtliga månadsrapporteringar. Underlag för beslut Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag Östersunds kommuns månadsrapport per maj, juni och juli 2015 Förslag till beslut 1. Månadsrapporterna godkänns. 2. Socialnämnden får i uppdrag att redovisa årsprognoser vid samtliga månadsrapporteringar. 3. Barn- och utbildnings-, vård- och omsorgs- och socialnämnden ges i uppdrag att redovisa vilka åtgärder som har vidtagits för att möta underskotten samt hur man avser att följa upp åtgärdsplanen som beslutats av respektive nämnd. Redovisning sker i samband med delårsbokslutet per augusti. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Bengt Marsh Kommundirektör Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer Unto Järvirova Bitr kommundirektör

6 272, KS :30 / Bilaga: Östersunds kommuns månadsrapport per maj 2015

7 272, KS :30 / Bilaga: Östersunds kommuns månadsrapport per maj 2015

8 272, KS :30 / Bilaga: Östersunds kommuns månadsrapport per maj 2015

9 272, KS :30 / Bilaga: Östersunds kommuns månadsrapport per maj 2015

10 272, KS :30 / Bilaga: Östersunds kommuns månadsrapport per maj 2015

11 272, KS :30 / Bilaga: Östersunds kommuns månadsrapport per maj 2015

12 272, KS :30 / Bilaga: Östersunds kommuns månadsrapport per juni 2015

13 272, KS :30 / Bilaga: Östersunds kommuns månadsrapport per juni 2015

14 272, KS :30 / Bilaga: Östersunds kommuns månadsrapport per juni 2015

15 272, KS :30 / Bilaga: Östersunds kommuns månadsrapport per juni 2015

16 272, KS :30 / Bilaga: Östersunds kommuns månadsrapport per juni 2015

17 272, KS :30 / Bilaga: Östersunds kommuns månadsrapport per juni 2015

18 272, KS :30 / Bilaga: Östersunds kommuns månadsrapport per juli 2015

19 272, KS :30 / Bilaga: Östersunds kommuns månadsrapport per juli 2015

20 272, KS :30 / Bilaga: Östersunds kommuns månadsrapport per juli 2015

21 272, KS :30 / Bilaga: Östersunds kommuns månadsrapport per juli 2015

22 272, KS :30 / Bilaga: Östersunds kommuns månadsrapport per juli 2015

23 272, KS :30 / Bilaga: Östersunds kommuns månadsrapport per juli 2015

24 273, KS :30 KS: 769/2015 PROTOKOLL Kommunstyrelsen Dnr Motion - uppför solceller där det är möjligt på offentliga byggnader Ledamöterna Joel Nordkvist och Jocke Ekroth, m, har lämnat in en motion där de föreslår att Östersunds kommun, i så stor utsträckning som möjligt, uppför solceller på de delar av sitt fastighetsbestånd som räknas som offentliga byggnader och som inte omfattas av någon typ av byggnadsskydd. Utförarstyrelsen och miljö- och samhällsnämnden har lämnat yttrande i ärendet. Underlag för beslut Sammanfattande tjänstemannaförslag kommunledningsförvaltningen, Motion Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktiges beslut Motionen bifalls om att uppföra solceller där det är möjligt på offentliga byggnader genom att Utförarstyrelsen/Teknisk förvaltning beaktar möjligheten till energiproduktion i kommande underhållsprojekt och nybyggnationer samt att miljö- och samhällsnämnden beaktar förslaget i bygglovhandläggningen. Motivering Att installera solceller på kommunens alla fastigheters tak skulle kosta ca 380 miljoner kronor och har en beräknad LCC (livscykelkostnad) på 26 år vilket är längre än solcellernas förväntade tekniska livslängd på 25 år. Förutom rena installationskostnader kan aktuella tak behöva att få förstärkt konstruktion för att bära solcellernas vikt. Kostnader för detta är inte med i beräkningen vilket innebär att lönsamheten försämras om taken behöver förstärkas. Utdrag till Joel Nordkvist, Jocke Ekroth (m), utförarstyrelsen och miljöoch samhällsnämnden Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

25 273, KS :30 / Bilaga: Tjänstemannaförslag_sammanfattande Sammanfattande TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG Dnr Ulla Nordin Kommunstyrelsen Motion - uppför solceller där det är möjligt på offentliga byggnader Ledamöterna Joel Nordkvist och Jocke Ekroth, m, har lämnat in en motion där de föreslår att Östersunds kommun, i så stor utsträckning som möjligt, uppför solceller på de delar av sitt fastighetsbestånd som räknas som offentliga byggnader och som inte omfattas av någon typ av byggnadsskydd. Utförarstyrelsen och miljö- och samhällsnämnden har lämnat yttrande i ärendet. Underlag för beslut Sammanfattande tjänstemannaförslag kommunledningsförvaltningen, Motion Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktiges beslut Motionen bifalls om att uppföra solceller där det är möjligt på offentliga byggnader genom att Utförarstyrelsen/Teknisk förvaltning beaktar möjligheten till energiproduktion i kommande underhållsprojekt och nybyggnationer samt att miljö- och samhällsnämnden beaktar förslaget i bygglovhandläggningen. Motivering Att installera solceller på kommunens alla fastigheters tak skulle kosta ca 380 miljoner kronor och har en beräknad LCC (livscykelkostnad) på 26 år vilket är längre än solcellernas förväntade tekniska livslängd på 25 år. Förutom rena installationskostnader kan aktuella tak behöva att få förstärkt konstruktion för att bära solcellernas vikt. Kostnader för detta är inte med i beräkningen vilket innebär att lönsamheten försämras om taken behöver förstärkas. Bakgrund Se utförarstyrelsens synpunkter och beräkningar. Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

26 273, KS :30 / Bilaga: Tjänstemannaförslag_sammanfattande Sammanfattande TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG Dnr Utförarstyrelsens beslut Utförarstyrelsen föreslår fullmäktige att bifalla motionen om att uppföra solceller där det är möjligt på offentliga byggnader i den meningen att Utförarstyrelsen/Teknisk förvaltning beaktar möjligheten till energiproduktion i kommande underhållsprojekt och nybyggnationer. Motivering till beslutet: Att installera solceller på kommunens alla fastigheters tak skulle kosta ca 380 miljoner kronor och har en beräknad LCC (livscykelkostnad) på 26 år vilket är längre än solcellernas förväntade tekniska livslängd på 25 år. Förutom rena installationskostnader kan aktuella tak behöva att få förstärkt konstruktion för att bära solcellernas vikt. Kostnader för detta är inte med i beräkningen vilket innebär att lönsamheten försämras om taken behöver förstärkas. Miljö- och samhällsnämndens beslut Miljö- och samhällsnämnden föreslår kommunfullmäktige att bifalla motionen. Nämndens möjlighet att påverka förslagets intentioner kan inte ske på annat sätt än genom handläggning av bygglov. Miljö- och samhällsnämnden ser positivt på installationer av solenergianläggningar. Utförarstyrelsens synpunkter Region Jämtland Härjedalen har ambitionen att dels bli en fossilbränslefri region till 2030 och dels att bygga 1m 2 solcell per invånare i Jämtland. Teknikutvecklingen för solceller går framåt och installationspriset har under de senaste åren sjunkit till ca kr/kwp (installerad effekt). Det finns många fördelar med att ta vara på solens energi men i en helhetsbedömning krävs det att man också tar alla möjliga hinder i beaktande. Alla energi- och underhållsåtgärder som Fastighet utför genomgår en LCCanalys, vilket betyder att man räknar på om en investering i en produkt/ åtgärd är lönsam under produktens hela tekniska livslängd. Trots att forskningen kring solcellens verkningsgrad hela tiden går framåt, så ligger verkningsgraden på kommersiella solceller inte högre än runt 15%. Med det höga målet att spara 20% energi till 2030 jämfört med 2010 krävs stora investeringsmedel i energiåtgärder och solceller skulle kunna hjälpa till att sänka energianvändningen. Energimyndigheten har medel för investeringar i solceller men då trycket är hårt på bidragen är det inget man kan räkna med i kalkylerna och ses därför som en bonus om det skulle finnas tillgängligt. Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

27 273, KS :30 / Bilaga: Tjänstemannaförslag_sammanfattande Sammanfattande TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG Dnr Antaganden För att få fram kostnader krävs några antaganden: Installationskostnad kr/kwp Uppskattad total area tak m 2 varav ca 50% uppskattas ha rätt läge och riktning Förväntad elproduktion per år 900 kwh/kwp Elpris köp (rörlig del) 0,73 kr/kwh Elpris sälj (rörlig del) 0,715 kr/kwh Real kalkylränta 2,5% Inflation 2% Nominell ränta 4,5% Nominell prisutveckling el 6% Bidrag från Energimyndigheten 0 kr Elcertifikat: 237 kr/mwh Analys LCC analys gjordes med ovanstående antaganden. Takyta med solceller: m2 Installerad effekt: kwp Beräknad årsproduktion: MWh Beräknad kostnad:380 mnkr LCC: 26 år Lönsamt: Nej Graf över hur behovet av el står sig mot möjlig solelproduktion över ett år baserat på uppmätt solinstrålning på Frösön Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

28 273, KS :30 / Bilaga: Tjänstemannaförslag_sammanfattande Sammanfattande TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG Dnr Känslighetsanalys Eftersom det är mycket svårt att sia om framtidens elpriser görs en kompletterande känslighetsanalys till LCC kalkylen. Grafen nedan visar LCC om elpriset ändras med 2 procentenheter mer eller mindre än kalkylerat. Elprisets kalkylerade ökning med 6% är ett medel av historiska ökningar under perioden Om elpriset skulle öka med 8% årligen skulle LCC hamna på 21 år och därmed anses som lönsam. Skulle elpriset däremot öka med 4% skulle återbetalningstiden komma upp i 33 år vilket är 10 år efter den tekniska livslängden Lönsamhetsberäkning Ekonomi För att mata in överskottsel på nätet krävs det ett inmatningsabonnemang till en kostnad på 3000 kr/år om man har en anläggning större än 14 kw och därmed inte är mikroproducent. Då elproduktionen är som högst under sommarmånaderna är elpriset och efterfrågan lägst men detta tas inte hänsyns till i beräkningen. Elcertifikat finns att ansöka om för producenter av förnyelsebar energi. För att få elcertifikat krävs timbaserad mätning av producerad el. Medelpris för elcertifikat under de 10 år de har varit i bruk är 237 kr/mwh. Med en beräknad årsproduktion på 17 GWh skulle detta ge ca 4 miljoner kr i elcertifikatpengar. Dock tillkommer kostnader för administration kring ansökan av elcertifikat. Kostnad för inmatningsabonnemang samt skatteavdrag är ej med i beräkningarna eftersom det är svårt att uppskatta hur många anläggningar som kan bli aktuellt att bygga samt storleken på anläggningarna. Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

29 273, KS :30 / Bilaga: Tjänstemannaförslag_sammanfattande Sammanfattande TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG Dnr Sammanställning kostnader och intäkter elhandel Intäkter elcertifikat 4 mnkr/år Inmatningsabonnemang 3000 kr/år och anläggning Överskottsel elpris* 0,715 kr/kwh Skatteavdrag 0,60 kr/kwh (max kr) *Varierar under året och är som lägst då solelsproduktionen ger överskott Sammanfattning LCC vid olika scenarier Scenario LCC Prisutveckling el +6% 26 år Prisutveckling el +8% 21 år Prisutveckling el +4% 33 år Om förstärkning av tak krävs > 40 år Med elcertifikat 20 år Eventuella hinder För svag takkonstruktion Placering av och utrymme för växelriktare För många hinder i omgivningen som skuggar Produktionen är som högst då elpriset är som lägst Underhåll av solceller (rengöring, snöröjning, sabotage) Finansiering Framtida underhåll av tak Slutsats Att installera solceller på kommunens alla fastigheters tak är en stor investering, runt 380 miljoner kr. Återbetalningstiden för åtgärden beräknas till 26 år vilket är längre än solcellernas tekniska livslängd och därför anses åtgärden inte vara lönsam. Detta är beräknat utan bidrag eftersom kön för bidrag är lång. Förstärkningsarbeten på tak samt ökade kostnader vid underhåll av tak är inte inräknade eftersom det är individuellt för varje byggnad och mycket svårt att uppskatta en kostnad för. Skulle elpriserna öka mer än vår prognos under de kommande åren kan åtgärden bli lönsam. Med elcertifikat ökar lönsamheten för åtgärden men krävs förstärkningar av tak så minskar lönsamheten. Andra värden som LCC- kalkylen inte tar hänsyn till är kommunens mål: - Fossilbränslefri region Minskad energianvändning med 20% till 2030 jämfört med Ett hållbart Östersund Motionen föreslås därför att avslås då åtgärden inte är lönsam enligt LCCkalkylen. Värderar man däremot miljöaspekterna högre än ekonomin bör man utreda vidare mer exakta kostnader där takarbeten är inkluderade samt utse vilka tak som är lämpliga för solceller. Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

30 273, KS :30 / Bilaga: Tjänstemannaförslag_sammanfattande Sammanfattande TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG Dnr Källor: - LCC mallen är utvecklad av Fastighet - Nyckeltal kring produktion och installationskostnad kommer ifrån Energikontoret Z samt Energimyndigheten - Elpris sälj från Jämtkraft Miljö- och samhällsnämndens synpunkter Vid kontakt med Östersundshem har de meddelat att de arbetar med att utnyttja sina takytor för solceller. Man är i färd med att installera anläggningar. Jämtkraft meddelar att de har installerat en anläggning på sitt kontor men att de inte har några planer på att bygga fler solcellsanläggningar. Om de ska bygga något i framtiden så blir det en större anläggning placerad på mark utanför staden. Yrkanden Inga yrkanden är lagda. Reservationer Inga reservationer är inlämnade. Vill du ta del av facknämndernas tjänstemannaförslag och protokoll finns de på kommunens hemsida under Politik och inflytande, diarium och protokoll. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Bengt Marsh kommundirektör Unto Järvirova bitr kommundirektör tillika ekonomidirektör Utdrag till Joel Nordkvist, Jocke Ekroth (m), utförarstyrelsen och miljöoch samhällsnämnden Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

31 273, KS :30 / Bilaga: Motion

32 274, KS :30 KS: 1232/2015 PROTOKOLL Kommunstyrelsen Dnr Remiss - åtgärdsplan för Storsjöns vattensystem Inom ramen för det samlade vattenförvaltningsarbetet (EU:s vattendirektiv) och det pågående projektet Vattenvård i Storsjön, har länsstyrelsen arbetat fram ett förslag till vattensystemsplan med prioriterade åtgärdsinsatser för Storsjöns vattensystem. Syftet med planen är att utgöra ett underlags- och planeringsdokument för länsstyrelsens vattenrelaterade åtgärdsarbete, planen kan också utgöra underlag för den kommunala verksamheten. Eventuella synpunkter på remissen ska vara länsstyrelsen tillhanda senast den 15 september Kommunledningsförvaltningen har remitterat förslaget till miljö- och samhällsnämnden. Kommunstyrelsen avger yttrande till länsstyrelsen för Östersunds kommuns räkning. Underlag för beslut Miljö- och samhällsbyggnadsnämndens beslut 211, Samhällsbyggnads tjänstemannaförslag, Storsjöns vattensystem - en samlad beskrivning och prioriterade miljöåtgärder, remissupplaga. Länsstyrelsens dnr Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen har tagit del av remissen. Åtgärdsplanen kan anses komplett. Kommentar Kommunstyrelsen kan konstatera att remissens innehåll ligger i linje med det miljöarbete som bedrivs av Östersunds kommun. Kommunstyrelsen anser att länsstyrelsen som tillsynsvägledande och rådgivande myndighet bör ha en pådrivande roll i miljö- och vattenskyddsarbetet i Jämtlands län. Remissen är väl genomarbetad. Utdrag till länsstyrelsen

33 274, KS :30 / Bilaga: Tj m f sb Storsjöns vattensystem TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG Dnr Kristina Tajani Miljö- och samhällsnämnden Remiss - åtgärdsplan för Storsjöns vattensystem Inom ramen för det samlade vattenförvaltningsarbetet (EU:s vattendirektiv) och det pågående projektet Vattenvård i Storsjön, har länsstyrelsen arbetat fram ett förslag till vattensystemsplan med prioriterade åtgärdsinsatser för Storsjöns vattensystem. Syftet med planen är att utgöra ett underlags- och planeringsdokument för länsstyrelsens vattenrelaterade åtgärdsarbete, planen kan också utgöra underlag för den kommunala verksamheten. Eventuella synpunkter på remissen ska vara länsstyrelsen tillhanda senast den 15 september Kommunledningsförvaltningen har remitterat förslaget till miljö- och samhällsnämnden. Kommunstyrelsen avger yttrande till länsstyrelsen för Östersunds kommuns räkning. Underlag för beslut Samhällsbyggnads tjänstemannaförslag, Storsjöns vattensystem - en samlad beskrivning och prioriterade miljöåtgärder, remissupplaga. Länsstyrelsens dnr Förslag till beslut Miljö- och samhällsnämnden har tagit del av remissen. Åtgärdsplanen kan anses komplett. Kommentar Miljö- och samhällsnämnden kan konstatera att remissens innehåll ligger i linje med det miljöarbete som bedrivs av Östersunds kommun. Nämnden anser att länsstyrelsen som tillsynsvägledande och rådgivande myndighet bör ha en pådrivande roll i miljö- och vattenskyddsarbetet i Jämtlands län. Remissen är väl genomarbetad. Bakgrund Inom arbetet med vattenförvaltningen har samtliga ytvattenförekomster statusklassats utifrån ekologisk och kemisk status och potential, grundvattenförekomsterna har klassats utifrån kemisk och kvantitativ status. I remissen lyfts följande miljöproblem för ytvattenförekomsterna; flödesförändringar, kontinuitetsförändringar, morfologiska förändringar, försurning, övergödning och syrefattiga förhållanden samt miljögifter. Av totalt 153 ytvattenförekomster inom vattensystemet uppnår 27 god eller hög ekologisk status och saknar därmed något av de enligt vattendirektivet definierade miljöproblemen (bortsett från miljögifter). Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

34 274, KS :30 / Bilaga: Tj m f sb Storsjöns vattensystem TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG Dnr Två av de tio grundvattenförekomsterna inom vattensystemet har bedömts ha problem med miljögifter där något, eller några kemiska ämnen uppmätts i halter som överstiger satta gränsvärden. De olika miljöproblemen har kopplats till specifika påverkanstyper och verksamhetsområden, dessa utgörs av; pågående skogsbruk, historiska skogsbruksåtgärder ex.vis flottning, jordbruk, vattenreglering för kraftproduktion, vandringshinder, vattenbruk, miljöfarlig verksamhet (A- och B- verksamheter), förorenade områden, försurande deposition och försurande markanvändning, tätortspåverkan, enskilda avlopp, fiske och utsättningar, introduktion av främmande arter samt övrig påverkan. Länsstyrelsen lyfter i remissen fram ett flertal förslag till prioriterade åtgärdsinsatser inom Storsjöns vattensystem. De föreslagna åtgärderna riktar sig mot bl.a pågående och historiskt skogsbruk, minska negativ miljöpåverkan från vattenreglering för kraftproduktion, insatser för att åtgärda vandringshinder, insatser mot försurning, åtgärder riktade mot miljöpåverkan från miljöfarliga verksamheter samt vattenbruk, limniskt områdesskydd, åtgärder inom dricksvattenförsörjning, fysisk planering, samt mot övergödningsrelaterade verksamheter. Dessutom vill man öka kunskapen om vattensystemet genom olika inventeringsinsatser. Insatserna förutsätter att länsstyrelsen tillförs nya ekonomiska resurser. Beräknad kostnad för en del av föreslagna åtgärderna uppgår till drygt 12 miljoner kronor, för ett flertal åtgärdsförslag är kostnaderna ej specificerade. Denna kostnad kan ställas i relation till det uppskattade värdet av ekosystemfunktionerna i Storsjön vattensystem som uppgår till minst 600 miljoner kronor/år. SAMHÄLLSBYGGNAD Ann-Charlotte Johansson miljöchef Kristina Tajani miljöskyddsinspektör Utdrag till kommunstyrelsen Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

35 274, KS :30 / Bilaga: remiss_åtgärdsplan Storsjön_MSN_beslut PROTOKOLLSUTDRAG Miljö- och samhällsnämnden Dnr Remiss - åtgärdsplan för Storsjöns vattensystem Inom ramen för det samlade vattenförvaltningsarbetet (EU:s vattendirektiv) och det pågående projektet Vattenvård i Storsjön, har länsstyrelsen arbetat fram ett förslag till vattensystemsplan med prioriterade åtgärdsinsatser för Storsjöns vattensystem. Syftet med planen är att utgöra ett underlags- och planeringsdokument för länsstyrelsens vattenrelaterade åtgärdsarbete, planen kan också utgöra underlag för den kommunala verksamheten. Eventuella synpunkter på remissen ska vara länsstyrelsen tillhanda senast den 15 september Kommunledningsförvaltningen har remitterat förslaget till miljö- och samhällsnämnden. Kommunstyrelsen avger yttrande till länsstyrelsen för Östersunds kommuns räkning. Underlag för beslut Samhällsbyggnads tjänstemannaförslag, Storsjöns vattensystem - en samlad beskrivning och prioriterade miljöåtgärder, remissupplaga. Länsstyrelsens dnr Miljö- och samhällsnämndens beslut/yttrande Miljö- och samhällsnämnden har tagit del av remissen. Åtgärdsplanen kan anses komplett. Kommentar Miljö- och samhällsnämnden kan konstatera att remissens innehåll ligger i linje med det miljöarbete som bedrivs av Östersunds kommun. Nämnden anser att länsstyrelsen som tillsynsvägledande och rådgivande myndighet bör ha en pådrivande roll i miljö- och vattenskyddsarbetet i Jämtlands län. Remissen är väl genomarbetad. Utdrag till kommunstyrelsen Östersunds kommun, telefonnummer

36 274, KS :30 / Bilaga: Missiv

37 274, KS :30 / Bilaga: Missiv

38 274, KS :30 / Bilaga: Sammanfattning

39 275, KS :30 MSN: 1455/2... PROTOKOLL Kommunstyrelsen Dnr Borttag av månadsavgift färdtjänst för ungdomar 6-19 år Kommunen har beslutat att alla folkbokförda barn och ungdomar i åldern 6 år till 19 år i Östersunds kommun får ungdomskort från 15 augusti 2015 som gäller i länets kollektivtrafik. Barn och ungdomar i samma ålder som åker kommunal färdtjänst får dock betala egenavgift. Det föreslås att dessa ska slippa betala månadsavgiften. Underlag för beslut Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag Beslut Miljö- och samhällsnämnden Samhällsbyggnads tjänstemannaförslag Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktiges beslut 1. Folkbokförda barn och ungdomar från den 1 januari det år barnet fyller 6 år, till den 31 december det år då barnet fyller 19 år som åker kommunal färdtjänst, behöver ej erlägga månadsavgiften på 230 kr. 2. Miljö- och samhällsnämnden får finansiera ökad kostnad under 2015 inom befintlig budgetram ( kronor per år). Frågan om ramjustering inför 2016 hänförs till 2016 års budgetprocess. Utdrag till miljö- och samhällsnämnden Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

40 275, KS :30 / Bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG Dnr Ulla Nordin Kommunstyrelsen Borttag av månadsavgift färdtjänst för ungdomar 6-19 år Kommunen har beslutat att alla folkbokförda barn och ungdomar i åldern 6 år till 19 år i Östersunds kommun får ungdomskort från 15 augusti 2015 som gäller i länets kollektivtrafik. Barn och ungdomar i samma ålder som åker kommunal färdtjänst får dock betala egenavgift. Det föreslås att dessa ska slippa betala månadsavgiften. Underlag för beslut Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag Beslut Miljö- och samhällsnämnden Samhällsbyggnads tjänstemannaförslag Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktiges beslut 1. Folkbokförda barn och ungdomar upp till 19 år som åker kommunal färdtjänst behöver ej erlägga månadsavgiften på 230 kr. 2. Miljö- och samhällsnämnden får finansiera ökad kostnad under 2015 inom befintlig budgetram ( kronor per år). Frågan om ramjustering inför 2016 hänförs till 2016 års budgetprocess. Bakgrund Se tjänstemannaförslag från samhällsbyggnad Kommunledningsförvaltningen föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige att miljö- och samhällsnämnden får klara den uppkomna kostnaden inom budgetram 2015 men att frågan om eventuell ramjustering inför 2016 tas med i 2016 års budgetprocess. Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

41 275, KS :30 / Bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG Dnr KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Anders Wennerberg Kommundirektör Unto Järvirova Bitr kommundirektör tillika Ekonomidirektör Utdrag till miljö- och samhällsnämnden Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

42 275, KS :30 / Bilaga: 250, MSN PROTOKOLL 1 Miljö- och samhällsnämnden Dnr Borttag av månadsavgift i färdtjänst för ungdomar 6-19 år Kommunen har beslutat att alla folkbokförda barn och ungdomar i åldern 6 år till 19 år i Östersunds kommun får ungdomskort från 15 augusti 2015 som gäller i länets kollektivtrafik. Barn och ungdomar i samma ålder som åker kommunal färdtjänst får dock betala egenavgift. Det föreslås att dessa ska slippa betala månadsavgiften. Underlag för beslut Samhällsbyggnads tjänstemannaförslag Miljö- och samhällsnämndens beslut 1. Nämnden beslutar att folkbokförda barn och ungdomar upp till 19 år som åker kommunal färdtjänst inte behöver erlägga månadsavgiften på 230 kr. 2. Beslutet gäller under förutsättning att kommunstyrelsen tillskjuter extra medel om kr per år. Beslutet skickas till ks, bilaga tjänstemannaförslag Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

43 275, KS :30 / Bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG 1 Datum Dnr Alvar Edholm Miljö- och samhällsnämnden Borttag av månadsavgift i färdtjänst för ungdomar 6-19 år Kommunen har beslutat att alla folkbokförda barn och ungdomar i åldern 6 år till 19 år i Östersunds kommun får ungdomskort från 15 augusti 2015 som gäller i länets kollektivtrafik. Barn och ungdomar i samma ålder som åker kommunal färdtjänst får dock betala egenavgift. Det föreslås att dessa ska slippa betala månadsavgiften. Underlag för beslut Samhällsbyggnads tjänstemannaförslag Förslag till beslut 1. Nämnden beslutar att folkbokförda barn och ungdomar upp till 19 år som åker kommunal färdtjänst inte behöver erlägga månadsavgiften på 230 kr. 2. Beslutet gäller under förutsättning att kommunstyrelsen tillskjuter extra medel om kr per år. Bakgrund Kommunen har beslutat att alla folkbokförda barn och ungdomar i åldern 6 år till 19 år i Östersunds kommun får ungdomskort från 15 augusti För närvarande har ca kort utdelats. Barn och ungdomar i samma ålder som åker färdtjänst får dock betala egenavgift. Egenavgiften för färdtjänst består av två delar, en fast månadsavgift på 230 kr per månad samt en rörlig avgift på 30 kr per enkelresa. Månadsavgiften motiveras med att den som är berättigad till färdtjänst även får nyttja den ordinarie busslinjetrafiken utan ytterligare avgift. Ur rättvisesynpunkt föreslås att alla folkbokförda barn och ungdomar i åldern upp till 19 år i Östersunds kommun och som åker färdtjänst inte behöver erlägga den fasta månadsavgiften om 230 kr per månad. Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

44 275, KS :30 / Bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG 2 Datum Dnr Miljö- och samhällsnämnden föreslås begära kr i extra medel från kommunstyrelsen för att täcka kostnaden. SAMHÄLLSBYGGNAD Lars Andersson Rickard Johnson Beslutet skickas till kommunstyrelsen, bilaga tjänstemannaförslag Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

45 276, KS :30 KS: 1178/2015 PROTOKOLL Kommunstyrelsen Dnr Begäran om avskrivning av skuld SK Ägir har i skrivelse bland annat begärt att kommunen ska efterskänka uppkomna skulder för banhyror. Det totala skuldbeloppet för hyresavgifter för kultur- och fritidsnämndens idrotts- och fritidsanläggningar uppgår till i storleksordningen kronor. SK Ägir har vid träffar som skett med anledning av skulderna framfört önskemål om en längre amorteringstid, 5 år. Underlag för beslut Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag Ordförandens delegationsbeslut, kultur- och fritidsnämnden Amorteringsplan, förslag från Ekonomi/finans SK Ägirs skrivelse Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen godkänner upprättat förslag till amorteringsplan för SK Ägir, med amorteringstid 5 år, enligt fastställda rutiner för kravverksamhet för idrotts- och fritidsanläggningar. Utdrag till SK Ägir, Ekonomi/finans, kultur- och fritidsnämnden, Föreningsservice Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

46 276, KS :30 / Bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG Dnr Sven-Ove Nilsson Kommunstyrelsen Begäran om avskrivning av skuld SK Ägir har i skrivelse bl a begärt att kommunen ska efterskänka uppkomna skulder för banhyror. Det totala skuldbeloppet för hyresavgifter för kultur- och fritidsnämndens idrotts- och fritidsanläggningar uppgår till i storleksordningen kronor. SK Ägir har vid träffar som skett med anledning av skulderna framfört önskemål om en längre amorteringstid, 5 år. Underlag för beslut Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag Ordförandens delegationsbeslut, kultur- och fritidsnämnden Amorteringsplan, förslag från Ekonomi/finans SK Ägirs skrivelse Förslag till beslut Kommunstyrelsen godkänner upprättat förslag till amorteringsplan för SK Ägir, med amorteringstid 5 år, enligt fastställda rutiner för kravverksamhet för idrotts- och fritidsanläggningar. Bakgrund SK Ägir har i skrivelse begärt att kommunen ska efterskänka uppkomna skulder för banhyror samt medge kostnadsfri hyra av simbanor för föreningens sommarverksamhet. Det totala skuldbeloppet för hyresavgifter för kultur- och fritidsnämndens idrotts- och fritidsanläggningar uppgår till i storleksordningen kronor. SK Ägir har vid träffar som skett med anledning av skulderna framfört önskemål om en längre amorteringstid, 5 år. Östersunds kommun har rutiner för kommunens kravverksamhet vid obetalda avgifter. Finansutskottet fastställde , 95, sådana rutiner för bokning och fakturering av hyror på idrotts- och fritidsanläggningar. Vid utebliven betalning kan förslag till amorteringsplan upprättas av Ekonomi/finans i samråd med kultur- och fritidsförvaltningen och berörd förening. Beslut om amorteringsplan upp till 2 år kan tas av kultur- och fritidsnämnden. Amorteringsplan över 2 år beslutades tidigare av finansutskottet, numera kommunstyrelsen. Kultur- och fritidsnämnden har genom ordförandens delegationsbeslut beslutat att avslå SK Ägirs begäran om skuldavskrivning och kostnadsfria banhyror för sommarverksamheten. Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

47 276, KS :30 / Bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG Dnr När det gäller upprättat förslag till amorteringsplan för SK Ägir, med amorteringstid 5 år, tillstyrker nämnden samtidigt till kommunstyrelsen förslaget i enlighet med de fastställda rutinerna för kravverksamheten för idrotts- och fritidsanläggningar. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Bengt Marsh Kommundirektör Unto Järvirova Bitr kommundirektör Utdrag till SK Ägir, Ekonomi/finans, kultur- och fritidsnämnden, Föreningsservice Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

48 276, KS :30 / Bilaga: Amorteringsplan SK Ägir, förslag från Ekono...

49 276, KS :30 / Bilaga: Beslutsprotokoll DELEGATIONSBESLUT Kultur- och fritidsnämnden Dnr Ärenderubrik Handläggare Ärendetyp Delegat Begäran om avskrivning av skuld Bert-Olof Zackrisson Ärenden som är så brådskande att nämndsammanträde ej kan avvaktas enligt KL 6 kap 36. Ordförande enligt kultur- och fritidsnämndens delegationsbestämmelser punkt 1. Underlag för beslut Amorteringsplan, förslag från Ekonomi/finans SK Ägirs skrivelse Beslut 1. Kultur- och fritidsnämnden beslutar att SK Ägirs begäran om skuldavskrivning och kostnadsfria banhyror för sommarverksamheten avslås. 2. Kultur- och fritidsnämndens tillstyrker till kommunstyrelsen upprättat förslag till ny amorteringsplan för SK Ägir, med amorteringstid 5 år, enligt fastställda rutiner för kravverksamhet för idrotts- och fritidsanläggningar. 3. Kultur- och fritidsnämnden beslutar, under förutsättning att föreslagen amorteringsplan beviljas av kommunstyrelsen, att SK Ägir under första amorteringsåret ska lämna rapport till nämnden månadsvis om föreningens ekonomiska utveckling. Bakgrund SK Ägir har i skrivelse begärt att kultur- och fritidsnämnden ska efterskänka uppkomna skulder för banhyror samt medge kostnadsfri hyra av simbanor för föreningens sommarverksamhet Kultur- och fritidsnämnden har tidigare, , 12, beslutat att godkänna en amorteringsplan för SK Ägir under 2 år gällande tidigare uppkomna hyresskulder för badavgifter på drygt kronor. Östersunds kommun har rutiner för kommunens kravverksamhet vid obetalda avgifter. Finansutskottet fastställde , 95, sådana rutiner för bokning och fakturering av hyror på idrotts- och fritidsanläggningar. Vid utebliven betalning kan förslag till amorteringsplan upprättas av Ekonomi/finans i samråd med kultur- och fritidsförvaltningen och berörd förening. Beslut om amorteringsplan upp till 2 år tas sedan av kultur- och fritidsnämnden. Amorteringsplan över 2 år beslutades tidigare av finansutskottet, numera kommunstyrelsen. Vid uppföljning av den beslutade och pågående amorteringsplanen kan konstateras att SK Ägir har skött de månadsvisa avbetalningarna, kronor, enligt uppgjord plan. Vad gäller skulder uppkomna efter att amorteringsplanen godkändes av nämnden den 28 januari 2015, uppgår dessa den 1 juni 2015 till kronor. Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer växel

50 276, KS :30 / Bilaga: Beslutsprotokoll DELEGATIONSBESLUT Kultur- och fritidsnämnden Dnr Till skulderna ska också tillföras ej fakturerade bokningar för april, maj och del av juni till den tidpunkt då beslut kan tas om en amorteringsplan för det totala skuldbeloppet på ca kronor. SK Ägir har därvid framfört önskemål om en längre amorteringstid, 5 år. Vid träffar med utsedda styrelserepresentanter för SK Ägir har föreningens ekonomiska krissituation diskuterats. Det har då konstaterats att om inte verkningsfulla åtgärder sätts in riskerar föreningen att gå i konkurs. Träffarna har koncentrerats till genomgång och formulering av åtgärder enligt följande: -Befintlig amorteringsplan, uppkomna skulder samt ej fakturerade bokningar för april, maj och del av juni föreslås sammanslås till en ny amorteringsplan gällande en skuld till kultur- och fritidsnämnden på totalt ca kronor. -Ekonomi/finans har redovisat en amorteringsplan med längre amorteringstid, 5 år, vilket synes vara mest realistisk sett till föreningens betalningsförmåga. Den totala skulden föreslås i det fallet avbetalas med kronor/månad under 60 månader. Vid amorteringstid över 2 år ska beslut tas av kommunstyrelsen. Det ska nämnas att SK Ägir önskar en lägre räntesats än 8%, vilket föreningen tycker är högt sett till nuvarande allmänna ränteläge. Föreningen önskar att kommunen tillämpar en lägre ränta på skulden. -Aktivitetsstödet för perioden 1/1-30/6 2015, uppskattningsvis i storleksordningen kronor med utbetalning i augusti, kommer att dras av på den aktuella skulden. -Föreningsservice fakturerar SK Ägirs banhyror månadsvis tills skulderna är reglerade. -Föreningsservice undersöker ett upplägg där SK Ägirs verksamhetsbidrag ska dras av månadsvis för löpande bokningar av badtider tills skulderna är reglerade. -SK Ägir gör en översyn av sin organisation kring bokningar, för att minska kostnaderna och för att då även minimera förekomst av tider som ej nyttjas. -SK Ägir utser bokningsansvariga, endast dessa har rätt att göra bokningar för föreningens räkning. Kopia av gjorda bokningar under säsongen 2015/2016 ska även sändas till kassören. Kultur- och fritidsnämnden har tidigare i liknande ekonomiska situationer för föreningar uttryckt sin principiella inställning att nämnden varken har möjlighet eller ambition att skriva av befintliga skulder. I kommunens rutiner för bokning och fakturering av hyresavgifter på idrotts- och fritidsanläggningar finns möjligheten att upprätta en amorteringsplan om en förening inte kan betala sina hyresavgifter. Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer växel

51 276, KS :30 / Bilaga: Beslutsprotokoll DELEGATIONSBESLUT Kultur- och fritidsnämnden Dnr Vid ovan refererade träffar med SK Ägirs representanter diskuterades möjligheten för föreningen att reglera skulderna gentemot kommunen genom avbetalningar på skulderna. SK Ägirs kassör har den 15 juni 2015 lämnat besked att föreningen ställer sig positiv till avbetalning av föreningens skulder enligt det förslag till amorteringsplan som utarbetats. Det innefattar även att föreningens verksamhetsbidrag dras av direkt från skulden. Under förutsättning att föreslagen amorteringsplan beviljas av kommunstyrelsen, avses SK Ägir under första amorteringsåret lämna rapport till nämnden månadsvis om föreningens ekonomiska utveckling. I samband därmed kommer även fortsatt dialog kring föreningsverksamhetens förutsättningar att kunna ske. Mot ovanstående bakgrund föreslås kultur- och fritidsnämndens tillstyrka till kommunstyrelsen upprättat förslag till amorteringsplan för SK Ägir, med amorteringstid 5 år, enligt fastställda rutiner för kravverksamhet för idrottsoch fritidsanläggningar samt att SK Ägir under första amorteringsåret ska lämna rapport månadsvis om föreningens ekonomiska utveckling. Kulturoch fritidsnämndens föreslås samtidigt avslå begäran om skuldavskrivning. Kultur- och fritidsnämnden har sitt nästa sammanträde den 20 september 2015, men beslut kan inte avvaktas till dess. Underskrift Kopia Karin Thomasson Kommunstyrelsen, Ekonomi/finans, Föreningsservice, SK Ägir Kopia expedierad Kopia expedierad av Datum Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer växel

52 276, KS :30 / Bilaga: Begäran om avskrivning skuld

53 276, KS :30 / Bilaga: Begäran om avskrivning skuld

54 276, KS :30 / Bilaga: Begäran om avskrivning skuld

55 277, KS :30 KS: 28/2015 PROTOKOLL Kommunstyrelsen Dnr Firmatecknare för kommunstyrelsen Enligt 24 i kommunstyrelsens reglemente ska "avtal, andra handlingar och skrivelser som beslutas av kommunstyrelsen undertecknas av kommunstyrelsens ordförande eller vid förfall för denne av vice ordförande och kontrasigneras av kommundirektören eller anställd som kommunstyrelsen bestämmer". Eftersom Anders Wennerberg tillträder som ny kommundirektör i Östersund samt att tjänsten som mark- och exploateringschef för närvarande är vakant, behöver kommunstyrelsens beslut 20/2015 revideras. Underlag för beslut Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag Kommunstyrelsens beslut Från den 1 september 2015 gäller följande; 1. Köpehandlingar, låne- och borgensförbindelser avseende fastigheter kontrasigneras av tillförordnad chef för verksamheten Per Johansson i avvaktan på tillsättning av ny mark- och exploateringschef. 2. Övriga lånehandlingar kontrasigneras av finanschef Sven-Ove Nilsson. 3. Övriga handlingar inklusive borgen kontrasigneras av kommundirektör Anders Wennerberg. Till kommundirektörens ersättare utses ekonomidirektören/biträdande kommundirektören Unto Järvirova. 4. Som ersättare för kommunstyrelsens ordförande AnnSofie Andersson tjänstgör i första hand kommunstyrelsens 1 vice ordförande Anders Edvinsson och i andra hand kommunstyrelsens 2 vice ordförande Pär Jönsson. 5. Som ersättare för finanschefen, mark- och exploateringschefen och kommundirektören tjänstgör den som förordnats på respektive tjänst Utdrag till ekonomi/finans, kommunjuristerna. Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

56 277, KS :30 / Bilaga: TJUT_Firmatecknare TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG Dnr Anna Backlund Kommunstyrelsen Firmatecknare för kommunstyrelsen Enligt 24 i kommunstyrelsens reglemente ska "avtal, andra handlingar och skrivelser som beslutas av kommunstyrelsen undertecknas av kommunstyrelsens ordförande eller vid förfall för denne av vice ordförande och kontrasigneras av kommundirektören eller anställd som kommunstyrelsen bestämmer". Eftersom Anders Wennerberg tillträder som ny kommundirektör i Östersund samt att tjänsten som mark- och exploateringschef för närvarande är vakant, behöver kommunstyrelsens beslut 20/2015 revideras. Underlag för beslut Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag Förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut Från den 1 september 2015 gäller följande; 1. Köpehandlingar, låne- och borgensförbindelser avseende fastigheter kontrasigneras av tillförordnad chef för verksamheten Per Johansson i avvaktan på tillsättning av ny mark- och exploateringschef. 2. Övriga lånehandlingar kontrasigneras av finanschef Sven-Ove Nilsson. 3. Övriga handlingar inklusive borgen kontrasigneras av kommundirektör Anders Wennerberg. Till kommundirektörens ersättare utses ekonomidirektören/biträdande kommundirektören Unto Järvirova. 4. Som ersättare för kommunstyrelsens ordförande AnnSofie Andersson tjänstgör i första hand kommunstyrelsens 1 vice ordförande Anders Edvinsson och i andra hand kommunstyrelsens 2 vice ordförande Pär Jönsson. Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

57 277, KS :30 / Bilaga: TJUT_Firmatecknare TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG Dnr Som ersättare för finanschefen, mark- och exploateringschefen och kommundirektören tjänstgör den som förordnats på respektive tjänst KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Bengt Marsh Kommundirektör Unto Järvirova Bitr. kommundirektör Utdrag till ekonomi/finans, kommunjuristerna Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

58 278, KS :30 KS: 1437/2015 PROTOKOLL Kommunstyrelsen Dnr Ändring av kriterier för upphandling av mobiltelefoner Den 28 april 2005 beslutade kommunfullmäktige att TCO:s kriterium om strålning ska användas som kriterium i framtida upphandling av mobiltelefoner. Certifieringen TCO 01 från TCO Development, där gränsvärden för bland annat strålning definieras, är enligt TCO nedlagd och bör ej användas som kriterium. För elektromagnetisk strålning från bland annat mobiltelefoner definieras gränsvärden i EU-direktiv 2004/40/EC. Underlag för beslut Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag Kommunfullmäktiges beslut , Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktiges beslut 1. Kommunfullmäktiges beslut 75/2005 med diarienummer upphävs. 2. Gällande lagstiftning inom området tillämpas vid kommande upphandlingar av mobiltelefoner. Utdrag till: Serviceförvaltningen, upphandlingskontoret och datacenter. Tjänstemannaförslaget ska bifogas beslutet. Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

59 278, KS :30 / Bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG 1 Datum Dnr Marie Fryklöf Kommunstyrelsen Ändring av kriterier för upphandling av mobiltelefoner Den 28 april 2005 beslutade kommunfullmäktige att TCO:s kriterium om strålning ska användas som kriterium i framtida upphandling av mobiltelefoner. Certifieringen TCO 01 från TCO Development, där gränsvärden för bland annat strålning definieras, är enligt TCO nedlagd och bör ej användas som kriterium. För elektromagnetisk strålning från bland annat mobiltelefoner definieras gränsvärden i EU-direktiv 2004/40/EC. Underlag för beslut Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag Kommunfullmäktiges beslut Förslag till beslut 1. Kommunfullmäktiges beslut med diarienummer upphävs och gällande lagstiftning inom området tillämpas vid kommande upphandlingar av mobiltelefoner. Bakgrund TCO Development har inget gränsvärde för strålning i nuvarande certifiering TCO Certified Smartphones, vilken har ersatt TCO 01. De hänvisar till gällande lagstiftning och rekommendationer om användning av headset. Innehållet i EU-direktiv 2004/40/EC är dock inte enkelt tillämpningsbar. Däremot ger Strålsäkerhetsmyndigheten följande förtydligande information på myndighetens webbplats. Alla mobiltelefoner som säljs inom EU har ett SAR-värde* som ska vara lägre än gränsvärdet. Det gäller om du använder telefonen på det sätt som beskrivs i manualen. Gränsvärdet är satt till en nivå långt under de nivåer där det finns säkerställda hälsorisker. För mobiltelefoner är gränsvärdet 2 watt per kilogram kroppsvävnad (W/kg). Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

60 278, KS :30 / Bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG 2 Datum Dnr Dessutom bör Arbetsmiljöverkets rekommendationer tillämpas. Att använda handsfree/headset där telefonen placeras så långt som möjligt från kroppen sänker exponeringen för mikrovågor till någon enstaka procent av den som erhålls då telefonen hålls mot huvudet. Denna enkla åtgärd är långt effektivare än att t ex enbart övergå till telefon med lågt SARvärde* som fortsatt hålls mot huvudet. Den totala exponeringen sänks också betydligt om man i möjligaste mån begränsar samtal under dåliga sändningsförhållanden (t.ex. i en bil) dvs. när telefonen sänder med sin maximala uteffekt. Då man kör bilen är det av trafiksäkerhetsskäl lämpligt att helt undvika att använda mobiltelefon oavsett om man använder handsfree/headset eller inte. * Den strålning som människan absorberar från mobiltelefonerna kallas SAR-värde, Specific Absorption Rate. EU:s gränsvärde är 2 W/kg. All användning av utrustning och verktyg ska ske med beaktande av de rekommendationer och instruktioner som finns. Vid kommunens inköp av mobiltelefoner ingår headset. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Bengt Marsh Beslutet skickas till Marie Fryklöf Serviceförvaltningen, upphandlingskontoret och datacenter. Tjänstemannaförslaget ska bifogas beslutet. Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

61 278, KS :30 / Bilaga: KF PROTOKOLL Kommunfullmäktige Dnr Motion - om lågstrålande mobiltelefoner Miljöpartiet de gröna har till kommunfullmäktige inlämnat en motion den 25 oktober 2004 angående lågstrålande mobiltelefoner. Förslaget till kommunstyrelsen var att motionen skulle avslås. Kommunstyrelsen har den 2 februari 2005 återremitterat motionen för utredning om förslag i Sonja Simonssons, mp, yrkande. Underlag för beslut Kommunstyrelsen , 105 Finansutskottet , 22 Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag Kommunstyrelsens beslut om återremittering , 27 Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag Motion från miljöpartiet de gröna om lågstrålande mobiltelefoner Kommunfullmäktiges beslut Motionen bifalls på så sätt att TCO:s kriterium om strålning ska användas som kriterium i framtida upphandling av mobiltelefoner. Utdrag till upphandlingsenheten Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer växel

62 279, KS :30 MSN: 1405/2... PROTOKOLL Kommunstyrelsen Dnr 1405/ Detaljplan Bandvagnen 1 utbyggnad av ICA Maxi på Norr uppdrag Ägaren till fastigheten Bandvagnen 1, ICA Maxi på Norr vill öka byggrätten så att det blir möjligt att bygga ut befintlig byggnad från 6500 m 2 till 8500 m 2. ICA vill med tillbyggnaden ordna en permanent lösning för de säsongsprodukter som redan finns i ett tält i direkt anslutning till den befintliga byggnadens östra fasad. Idag finns ett tillfälligt bygglov för tältet. Vidare vill ICA etablera ett apotek samt utveckla tjänsten med matkassar och onlinehandel. ICA föreslår att den nuvarande byggnaden förlängs ungefär 18 meter österut och att byggrätten utökas från 6500 m 2 till 8500 m 2. Gällande detaljplan från år 2008 ger en byggrätt om 6500 m 2 och hela byggrätten är utnyttjad. Detaljplanen följer kommunens handelspolicy samt översiktsplanen för stadsdel Norr, bägge antagna år Dessa dokument säger att stormarknaden ska vara en singeletablering och att handelsytan ska begränsas till 6500 m 2. Genomförandetiden för detaljplanen pågår fram till och med 19 juni Miljö- och samhällsnämnden behandlade ansökan om planbesked 29 april 2015 och ställde sig positiv till en tillbyggnad. Tillbyggnaden strider mot gällande handelspolicy och översiktsplan varför nämnden överlämnade ärendet, med förslag att kommunfullmäktige beslutar om ett positivt planbesked. Kommunfullmäktige beslutade om att ge ett positivt planbesked. Ärendet hanteras med utökat förfarande med kommunstyrelsen och kommunfullmäktige som beslutsorgan. Detta för att planen strider mot gällande handelspolicy och översiktsplan samt kan påverka handelsbalansen i staden. Underlag för beslut Samhällsbyggnads tjänstemannaförslag Kartor och fotografier Yrkande Nisse Sandqvist, V: Avslag Propositionsordning Ordförande ställer huvudförslaget mot Nisse Sandqvists avslagsyrkande och finner att kommunstyrelsen bifaller huvudförslaget. Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

63 279, KS :30 MSN: 1405/2... PROTOKOLL Kommunstyrelsen Dnr 1405/2015 Kommunstyrelsens beslut 1. Kommunstyrelsen ger samhällsbyggnad i uppdrag att upprätta förslag till detaljplan. 2. Kostnaderna för den kommande detaljplanen ska belasta sökanden. 3. Planavtal ska upprättas. 4. Handläggning ska ske med utökat förfarande. Utdrag till samhällsbyggnad, kommunledningsförvaltningen och sökanden Reservation Jag har i dag röstat för att avstyra en detaljplaneändring som skulle ge Ica Maxi möjligheter att expandera. Detta eftersom jag uppfattar förslaget som en del i en pågående utveckling där såväl handeln i stadskärnan som bostadsnära närbutiker utarmas till förmån för stormarknader. Den utvecklingen är det ytterst våra politiska beslut som sätter ramarna för. Det finns en målkonflikt mellan å ena sidan handelns önskan att expandera och å andra sidan våra målsättningar om ett ekologiskt hållbart samhälle och tillgång till butiker nära där människor bor. När en stormarknad utökar sin service med ett apotek innebär det att fler kunder struntar i att besöka ett apotek inne i centrala staden och därmed tappar hela centrumhandeln i livskraft. Ju bredare service stormarknaderna erbjuder, desto mer kommer köpmönstren att cementeras i form av bilburna kunder som gör sina inköp vid stormarknadsområdena. Det påpekas i tjänstemannaskrivelsen att "planen strider mot gällande handelspolicy och översiktsplan samt kan påverka handelsbalansen i staden". Att det i handelspolicy och översiktsplan finns begränsningar är resultatet av en medvetenhet om konflikten mellan olika motstående intressen, som vi har att hantera politiskt. Ju färre begränsningar vi sätter upp, desto mer kommer handeln att formas enligt de starkaste aktörernas målsättningar. Ica har en marknadsandel på över 50 procent av livsmedelsmarknaden i Sverige, mer än dubbelt så mycket som tvåan Coop med drygt 20 procent. Kedjan har en helt dominerande ställning och trycker aggressivt på för att ytterligare stärka sin ställning genom bland annat bank- och apotekstjänster. Det är osunt när en redan överlägsen aktör tillåts expandera ytterligare på andras bekostnad. Det är också olyckligt eftersom det för oss längre bort från viktiga hållbarhetsmål. Därför bör Maxi inte tillåtas genomföra en permanent expansion enligt förslaget. Nisse Sandqvist, Vänsterpartiet Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

64 279, KS :30 / Bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG Ädh dnr 1405/2015 Karolina Vessberg Kommunstyrelsen Detaljplan Bandvagnen 1 utbyggnad av ICA Maxi på Norr uppdrag Ägaren till fastigheten Bandvagnen 1, ICA Maxi på Norr vill öka byggrätten så att det blir möjligt att bygga ut befintlig byggnad från 6500 m 2 till 8500 m 2. ICA vill med tillbyggnaden ordna en permanent lösning för de säsongsprodukter som redan finns i ett tält i direkt anslutning till den befintliga byggnadens östra fasad. Idag finns ett tillfälligt bygglov för tältet. Vidare vill ICA etablera ett apotek samt utveckla tjänsten med matkassar och onlinehandel. ICA föreslår att den nuvarande byggnaden förlängs ungefär 18 meter österut och att byggrätten utökas från 6500 m 2 till 8500 m 2. Gällande detaljplan från år 2008 ger en byggrätt om 6500 m 2 och hela byggrätten är utnyttjad. Detaljplanen följer kommunens handelspolicy samt översiktsplanen för stadsdel Norr, bägge antagna år Dessa dokument säger att stormarknaden ska vara en singeletablering och att handelsytan ska begränsas till 6500 m 2. Genomförandetiden för detaljplanen pågår fram till och med 19 juni Miljö- och samhällsnämnden behandlade ansökan om planbesked 29 april 2015 och ställde sig positiv till en tillbyggnad. Tillbyggnaden strider mot gällande handelspolicy och översiktsplan varför nämnden överlämnade ärendet, med förslag att kommunfullmäktige beslutar om ett positivt planbesked. Kommunfullmäktige beslutade om att ge ett positivt planbesked. Ärendet hanteras med utökat förfarande med kommunstyrelsen och kommunfullmäktige som beslutsorgan. Detta för att planen strider mot gällande handelspolicy och översiktsplan samt kan påverka handelsbalansen i staden. Underlag för beslut Samhällsbyggnads tjänstemannaförslag Kartor och fotografier Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

65 279, KS :30 / Bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG Ädh dnr 1405/2015 Bedömning Samhällsbyggnad gör bedömningen att barn och unga inte är berörda av förslaget och föreslår därför att vi inte ska ta initiativ till ett samarbete med barn och unga. Motivet är att förslaget omfattar kvartersmark för handel och inte tar några självklara ytor för barns och ungas lek/utevistelse i anspråk. I övrigt är tillbyggnadens läge relativt fast med tanke på hur byggnaden används och dess placering men även hur personal- och besöksparkering samt varumottag är placerade. Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen ger samhällsbyggnad i uppdrag att upprätta förslag till detaljplan. 2. Kostnaderna för den kommande detaljplanen ska belasta sökanden. 3. Planavtal ska upprättas. 4. Handläggning ska ske med utökat förfarande. Bakgrund Gällande detaljplan ger en byggrätt om 6500 m 2 och hela byggrätten är utnyttjad. Detaljplanens syfte var bland annat att utreda omfattningen av en singeletablering i den norra delen av staden. Detaljplanen verkställer de beslut som är tagna av kommunfullmäktige i handelspolicy samt översiktsplanen för stadsdel Norr, det vill säga att begränsa handelsytorna för stormarknad på Norr till 6500 m 2. Gällande detaljplan har antagits av kommunfullmäktige. Sommaren 2007 antog kommunfullmäktige en handelspolicy. Handelspolicyn innehåller övergripande mål som sedan konkretiserats i riktlinjer. Ett av de övergripande målen är att livsmedel ska finnas där folk bor. Under de senaste 8-10 åren har ett stort antal bostäder byggts och planlagts för i de norra delarna av staden, som Norr med Tallbacken, flerbostadshusen på tidigare motorområdet (ungefär 400 bostäder) samt kedjehusen mellan Pampasvägen och Arkivvägen samt Brittsbo. Stormarknaden på Norr har för många människor blivit en närbutik. Utvecklingen på Norr har inneburit förbättrad kollektivtrafiken, nya gång- och cykelvägar men även att livsmedel nu finns där folk bor. Detta har inneburit att policyns övergripande mål om god tillgänglighet och låga miljöbelastningar stärks. Ett ytterligare övergripande mål i handelspolicyn är att inga nya externa köpcentra ska etableras. Samhällsbyggnad menar att en ökning av ytorna för stormarknaden inte Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

66 279, KS :30 / Bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG Ädh dnr 1405/2015 innebär risker för ett externt köpcentra utan att ICA Maxi fortsättningsvis även kommer att vara en singeletablering. Samhällsbyggnad menar att förslaget inte strider mot handelspolicyns övergripande mål men strider mot policyns riktlinjer. Riktlinjerna uttrycker dock tydligt att handeln på Norr ska begränsa till en singeletablering med en stormarknad om högst 6500 m 2 bruttoarea. Det bör noteras att beslut tagits att nuvarande handelspolicy ska reviders och detta arbete kommer att påbörjas i höst. Förslaget innebär enligt ICA inte att ytorna för livsmedel ökar eftersom förslaget bygger på att ordna en mer funktionell hantering av varorna som är knuta till onlinehandeln och matkassarna samt försäljning av sällanköpsvaror. Det är funktioner som redan finns idag. Vad gäller ytor för ett apotek så faller det under dagligvaror men inte livsmedel. Ett apotek blir en ny funktion som inte finns idag. Samhällsbyggnad menar att dessa tjänster och varor ligger inom användningen stormarknad. Utöver frågan om hur en utökning av handelsytan påverkar staden finns ett antal tekniska aspekter av en utbyggnad. Tekniska utredningar gjordes i samband med detaljplaneläggningen, bland annat simulering av trafikutveckling, markföroreningar och dagvatten. En översyn/aktualisering av utredningarna ska göras för att få en bild hur en eventuell ökning av handelsytan kan påverka omgivningen och närområdet. Den aktuella platsen för utbyggnaden tar inte några befintliga parkeringsplatser i anspråk men utbyggnaden i sig kan innebär att fler parkeringsplatser måste ordnas. På fastigheten finns två byggrätter för kontor, småindustri och hantverk. De ligger på båda sidor av cirkulationsplatsen in till Ica Maxi parkering. Byggrätterna är till viss del parkeringsplatser för besökande till Ica Maxi idag. I samband med planläggning måste frågorna kring parkeringar och byggrätterna diskuteras. På parkeringsytorna för stormarknaden ska träd planteras. Vegetationen ska ges sådana förutsättningar och utrymme, även för rötterna, att de kan växa och utvecklas till fullstora träd. Trädens placering bör bidra till att strukturera parkeringsytan och markera parkeringens uppsamlingsgata. Detaljplanen säkerställer det genom en planbestämmelse om att minsta 40 träd ska planeras. I varje detaljplan ska en genomförandetid anges. Genomförandetiden är den tidsrymd inom vilken planen är tänkt att genomföras. I den gällande detaljplanen är den femton år, vilket innebär att genomförandetiden pågår fram till den 19 juni De rättigheter som en detaljplan ger är skyddade under genomförandetiden. När genomförandetiden har gått ut kan detaljplanen däremot ändras eller upphävas utan särskild hänsyn till dessa rättigheter. Till följd av denna Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

67 279, KS :30 / Bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG Ädh dnr 1405/2015 grundprincip får en detaljplan inte ändras eller upphävas före genomförandetidens utgång, om någon fastighetsägare inom planområdet motsätter sig det. Undantag görs bara om ändringen eller upphävandet behövs på grund av nya förhållanden av stor allmän vikt, som inte har kunnat förutses vid planläggningen, eller om man behöver införa särskilda planbestämmelser om fastighetsindelningen. Samhällsbyggnad menar att förslaget inte omfattas av dessa undantag. Om en detaljplan trots allt ändras eller upphävs före genomförandetidens gång har den som äger en fastighet inom planområdet rätt till ersättning av kommunen för den ekonomiska skada som detta medför. I samband med planläggning kommer samhällsbyggnadsförvaltningen att kontakta respektive fastighetsägare för att se om de motsätter sig förslaget. SAMHÄLLSBYGGNAD Bengt Marsh Kommundirektör Maria Boberg tf Förvaltningschef Utdrag till samhällsbyggnad, kommunledningsförvaltningen och sökanden Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

68 279, KS :30 / Bilaga: Kartor och fotografier ICA Maxi Fastigheten Bandvagnen 1, ICA Maxi Område för föreslagen utbyggnad

69 279, KS :30 / Bilaga: Kartor och fotografier ICA Maxi Område för föreslagen utbyggnad Befintligt tält för säsongsvaror, tillfälligt bygglov finns

70 279, KS :30 / Bilaga: Kartor och fotografier ICA Maxi Fasad, flyttas ungefär 18 m

71 279, KS :30 / Bilaga: Kartor och fotografier ICA Maxi Befintligt tält för säsongsvaror Fasad, flyttas ungefär 18 m

72 279, KS :30 / Bilaga: Kartor och fotografier ICA Maxi Befintligt tält för säsongsvaror Fasad, flyttas ungefär 18 m

73 279, KS :30 / Bilaga: Kartor och fotografier ICA Maxi Gällande detaljplan, det inringade området är Bandvagnen 1, ICA Maxi

74 279, KS :30 / Bilaga: Kartor och fotografier ICA Maxi Illustrationskarta, det inringade området är Bandvagnen 1, ICA Maxi

75 280, KS :30 KS: 1263/2015 PROTOKOLL Kommunstyrelsen Dnr Riktlinjer för officiell flaggning i Östersunds kommun På uppdrag av kommundirektören har ett förslag till en kommungemensam flaggpolicy tagits fram. Underlag för beslut Kultur- och fritidsförvaltningens tjänstemannaförslag Riktlinjer för officiell flaggning i Östersunds kommun Kommunstyrelsens beslut 1. Kommunstyrelsen godkänner förslaget till Riktlinjer för officiell flaggning i Östersunds kommun kronor avsätts årligen för kommunövergripande flaggansvar, medlen tas från verksamhet 10303, ansvar 01000, Kommunstyrelsens omkostnader. 3. Samhällsbyggnadsförvaltningen ges i uppdrag att verkställa flaggpolicyn. 4. Om en situation uppstår som inte är reglerat i dessa riktlinjer är det kommundirektören som ytterst beslutar om flaggning ska ske. Utdrag till: Samhällsbyggnadsförvaltningen Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

76 280, KS :30 / Bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG Dnr Lena Byström Kommunstyrelsen Riktlinjer för officiell flaggning i Östersunds kommun På uppdrag av kommundirektören har ett förslag till en kommungemensam flaggpolicy tagits fram. Underlag för beslut Kultur- och fritidsförvaltningens tjänstemannaförslag Riktlinjer för officiell flaggning i Östersunds kommun Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen godkänner förslaget till Riktlinjer för officiell flaggning i Östersunds kommun kronor avsätts årligen för kommunövergripande flaggansvar, medlen tas från verksamhet 10303, ansvar 01000, Kommunstyrelsens omkostnader. 3. Samhällsbyggnadsförvaltningen ges i uppdrag att verkställa flaggpolicyn. 4. Om en situation uppstår som inte är reglerat i dessa riktlinjer är det kommundirektören som ytterst beslutar om flaggning ska ske. Bakgrund Flaggning har ett stort symbolvärde som bidrar till ökad känsla av festlighet, deltagande och till att visa det kommunala engagemanget. Östersunds kommun har i egenskap av offentlig organisation, ett behov av att genomföra flaggning för att därigenom uppmärksamma bland annat allmänna flaggdagar, utländska besök, stora evenemang i staden samt andra högtidliga tillfällen. Det befintliga regelverket för Östersunds kommunen officiella flaggning härrör från ett beslut i Kommunstyrelsen från 1999 (Dnr ). Det föreligger ett behov av förtydliganden, vilket föranleder följande förslag till Riktlinjer för officiell flaggning i Östersunds Kommun. I förslaget fastställs vid vilka tillfällen kommunen ska flagga, vilka officiella flaggstänger kommunen förfogar över samt hur beställning och kostnad för flaggning ska gå till. I Bilaga 1 presenteras Riktlinjer för officiell flaggning i Östersunds kommun. Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

77 280, KS :30 / Bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG Dnr KULTUR- OCH FRITIDSFÖRVALTNING Bengt Marsh Kommundirektör Johan Palm Förvaltningschef Beslutet skickas till Samhällsbyggnadsförvaltningen Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

78 280, KS :30 / Bilaga: Riktlinjer för officiell flaggning i Östersunds Kommun Dokumentnamn: Riktlinjer för officiell flaggning i Östersunds Kommun Sida: 1 (4) Skapad av: Lena Byström, kultursamordnare Beslutad av: Kommunstyrelsen , 280 Reviderad den: Riktlinjer för officiell flaggning i Östersunds Kommun Kommunala flaggstänger Östersund Kommuns officiella flaggstänger är följande Framför Rådhuset, 2 stycken samt 10 flaggstänger på andra sidan Rådhusgatan. Flaggstängerna vid och framför Rådhuset är kommunens primära officiella flaggstänger, vilka åtnjuter ett högt symbolvärde. Detta medför att flaggning på dessa är mer restriktivt än på kommunens övriga flaggstänger. På dessa flaggstänger flaggas endast med svenska flaggan, EU-flaggan, samiska flaggan eller vid behov andra nationers flagga. På icke reglerade flaggdagar flaggas dessa flaggstänger med kommunvapnet och vimplar. Internservice ombesörjer all flaggning vid dessa stänger i samråd med ansvarig tjänsteman vid samhällsbyggnadsförvaltningen. Kommunens övriga flaggstänger På Stortorget, på Frösöbron, vid järnvägsstationen och vid infarterna till staden finns ett antal flaggstänger som används vid mindre officiella tillfällen. Vid alla kommunala skolor finns flaggstänger där flaggning beslutas av rektor. Utöver ovan nämnda flaggstänger finns ytterligare stänger vid exempelvis andra kommunala verksamheter och anläggningar. Internservice ansvarar inte för flaggning vid dessa flaggstänger. De ansvariga för dessa flaggstänger ska själva tillse att flaggning sker utifrån gällande flaggregler enligt europastandard. Flaggningstillfällen Östersunds Kommun ska flagga på de officiella flaggstängerna vid följande tillfällen: Den svenska flaggan vid de allmänna flaggdagarna (se nedan för allmänna flaggdagar). Den samiska flaggan på den samiska nationaldagen 6 februari. De nordiska flaggorna på Nordens dag den 23 mars, enligt regler för flaggning med utländska flaggor (se nedan). EU-flaggan på Europadagen den 9 maj. Vid utländskt besök hos kommunstyrelsen: aktuell nations flagga tillsammans med svenska flaggor framför Rådhuset enligt regler för flaggning med utländska flaggor (se nedan). Vid besök hos andra nämnder sker flaggning efter särskilt beslut av kommundirektör efter ansökan av ansvarig för besöket. Evenemang med kommunalt engagemang som till exempel idrottsevenemang av nationell och internationell karaktär efter överenskommelse med ansvarig tjänsteman vid samhällsbyggnadsförvaltningen.

79 280, KS :30 / Bilaga: Riktlinjer för officiell flaggning i Östersunds Kommun Dokumentnamn: Riktlinjer för officiell flaggning i Östersunds Kommun Sida: 2 (4) Skapad av: Lena Byström, kultursamordnare Beslutad av: Kommunstyrelsen , 280 Reviderad den: Flaggning ska ske på halv stång på dödsdagen eller dagen efter när det gäller dödsfall av kommunalråd, oppositionsråd, nämndsordförande, vice nämndsordförande, medlem ur kommunfullmäktiges presidium eller kommundirektör. Flaggning vid större katastrofer som drabbar kommunen eller samhället har kommundirektören avgörandet om när flaggning på halv stång ska ske vid de officiella flaggstängerna. Svenska flaggor vid Rådhuset avslutningsdag i de kommunala skolorna. Rektor vid de respektive skolorna beslutar om flaggning vid respektive skola. Då flaggning rekommenderas av regeringen. På Stortorget, vid järnvägsstationen, på Frösöbron och vid infarterna till staden får arrangörsflaggor för pågående konferenser eller evenemang av regional, nationell och internationella karaktär förekomma. Flaggning där ska planeras tillsammans med ansvarig tjänsteman vid samhällsbyggnadsförvaltningen. Kostnaden för denna form av flaggning ska debiteras respektive arrangör. Kommunikationsavdelningen har företräde i sina önskemål om profileringsflaggning. Beställning av flaggning Flaggning beställs alltid hos ansvarig tjänsteman vid samhällsbyggnadsförvaltningen. Samhällsbyggnadsförvaltningen ansvarar för flaggstängernas utseende och funktion. Internservice tillhandahåller flaggor samt hissar och halar dessa enligt gällande regler. Internservice svarar för lagerhållning, inköp av flaggor och i förekommande fall hyra av flaggor. Flaggning vid allmänna flaggdagar är förbeställd hos Internservice och kräver ingen särskild beställning. Kostnad för flaggning Kostnaden för kommunens officiella flaggning enligt ovan debiteras verksamhet 10303, ansvar 01000, Kommunstyrelsens omkostnader. Annan beställd flaggning debiteras beställaren direkt av ansvarig tjänsteman vid samhällsbyggnadsförvaltningen. Vid de tillfällen som aktuella flaggor inte finns i lager hyr Internservice dessa och beställaren påförs hyreskostnaden samt eventuella tillkommande kostnader i samband med detta. Internservice äger inte rätt att låna ut kommunens flaggor till annat än evenemang där kommunen är medarrangör. Avvikelse från riktlinjerna Om en situation uppstår som inte är reglerat i dessa riktlinjer är det kommundirektören som beslutar om flaggning ska ske. Flaggregler angående flaggning av den svenska nationsflaggan

80 280, KS :30 / Bilaga: Riktlinjer för officiell flaggning i Östersunds Kommun Dokumentnamn: Riktlinjer för officiell flaggning i Östersunds Kommun Sida: 3 (4) Skapad av: Lena Byström, kultursamordnare Beslutad av: Kommunstyrelsen , 280 Reviderad den: Den svenska flaggan kom till på 1500-talet efter modell från danska Dannebrogen. Färgerna från riksvapnets tre gyllene kronor i blått fält. Gällande flagglag är från Flaggans höjdlängdförhållande är 10:16. Flaggans färger - enligt det internationella färgsystemet NCS: gult NCS 0580-Y10R, blått NCS 4055-R95B - enligt PMS-systemet: gult 116C eller 109U, blått 301C eller 301U - enligt EC (fyrfärgstryck): gul färg = 100% gul/20% magenta; blå färg = 10%gul/50% magenta/100% cyan Flaggregler Vid flaggning på flaggstång ska flaggans längd vara ¼ av stången höjd (ex. stång 12 m =flagglängd 3 m). 1 mars - 31 oktober hissas flaggan klockan Under övrig del av året klockan Flaggan halas vid solnedgången, dock senast klockan Vid flaggning med flera utländska flaggor i rad ska flaggorna placeras i fransk alfabetisk ordning. Grundregeln är att svenska flaggan alltid intar hedersplatsen d.v.s i mitten av flaggraden, vilket är enklast med udda antal stänger. Har man två stänger använder man principen heraldiskt höger, vilket innebär att den svenska flaggan hissas till höger om man står med ryggen mot den byggnad som ska flaggsmyckas. Vid flaggning från flera stänger med enbart nordiska flaggor placeras flaggorna i svensk alfabetisk ordning från heraldiskt vänster till heraldiskt höger. Vid sådan flaggning placeras ofta en svensk flagga mellan var och en av de övriga nordiska flaggorna. Vid internationell flaggning från flera stänger i rad, placeras flaggorna i fransk alfabetisk ordning, d.v.s. nationens namn enligt fransk stavning. Den svenska flaggan ingår på sin plats i bokstavsföljden. Vanligtvis placeras en svenska flagga också i början och slutet av flaggraden. Vid flaggning på stänger av olika längd, placeras de svenska flaggorna på de högre stängerna. Vid flaggning med svenska och endast en utländsk nations flaggor, hissas de högre stängerna med svenska flagga heraldiskt höger. Nationsflaggor har högst rang följt av FN-flaggan, EU-flaggan, kommunflaggan, företagsflaggor och liknande. När bolags-, förenings- eller eventflaggor hissa samtidigt med den svenska flaggan gäller principen heraldisk höger. Flaggning på halv stång Flaggning på halv stång sker som regel på dödsdagen eller dagen efter samt på begravningsdagen. Då begravningen är avslutad hissas flagga i topp och därefter omedelbart ned. Vid flaggning på halv stång ska flaggan vara hissad till 2/3 av stångens höjd. Flaggan hissas först i topp och sänks därefter till rätt höjd. När den halas ska den först i topp och därefter omedelbart ned. Flaggning på halv stång har företräde framför allmänna flaggdagar.

81 280, KS :30 / Bilaga: Riktlinjer för officiell flaggning i Östersunds Kommun Dokumentnamn: Riktlinjer för officiell flaggning i Östersunds Kommun Sida: 4 (4) Skapad av: Lena Byström, kultursamordnare Beslutad av: Kommunstyrelsen , 280 Reviderad den: Allmänna flaggdagar Den 1 januari, nyårsdagen Den 28 januari, Konungens namnsdag Den 12 mars, Kronprinsessans namnsdag Påskdagen Den 30 april, Konungens födelsedag Den 1 maj Pingstdagen Den 6 juni, Sveriges nationaldag och svenska flaggans dag Midsommardagen Den 14 juli, Kronprinsessans födelsedag Den 8 augusti, Drottningens namnsdag Dag för val till riksdagen Den 24 oktober FN-dagen Den 6 november, Gustav Adolfsdagen Den10 november, Nobeldagen Den 23 december, Drottningens födelsedag Den 25 december, Juldagen

82 281, KS :30 KS: 1302/2015 PROTOKOLL Kommunstyrelsen Dnr Remiss - Delbetänkande från Sverigeförhandlingen: Ett författningsförslag om värdeåterföring (SOU 2015:60) Kommunen erbjuds att lämna yttrande över Sverigeförhandlingens delbetänkande. Kommunledningsförvaltningen har upprättat förslag till yttrande. Svar på remissen ska lämnas senast den 1 oktober Underlag för beslut Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag Kommunledningsförvaltningens förslag till yttrande Remiss Sammanfattning av delbetänkandet Kommunstyrelsens beslut Kommunledningsförvaltningens yttrande antas som kommunens eget. Utdrag till: Yttrandet skickas som e-post till: n.registrator@regeringskansliet.se peter.kalliopuro@regeringskansliet.se Skickas som word och pdf med filnamn: N TIF Östersunds kommun Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

83 281, KS :30 / Bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG Dnr Krister Frykberg Kommunstyrelsen Remiss - Delbetänkande från Sverigeförhandlingen: Ett författningsförslag om värdeåterföring (SOU 2015:60) (dnr N2015/4841/TIF) Kommunen erbjuds att lämna yttrande över Sverigeförhandlingens delbetänkande. Kommunledningsförvaltningen har upprättat förslag till yttrande. Svar på remissen ska lämnas senast den 1 oktober Underlag för beslut Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag Kommunledningsförvaltningens förslag till yttrande Remiss Sammanfattning av delbetänkandet Förslag till beslut Kommunledningsförvaltningens förslag till yttrande antas som kommunens eget. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Bengt Marsh Krister Frykberg Beslutet skickas till Yttrandet skickas som e-post till: n.registrator@regeringskansliet.se peter.kalliopuro@regeringskansliet.se Skickas som word och pdf med filnamn: N TIF Östersunds kommun Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

84 281, KS :30 / Bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG Dnr Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

85 281, KS :30 / Bilaga: KLF förslag till yttrande YTTRANDE Dnr Krister Frykberg Näringsdepartementet Delbetänkande från Sverigeförhandlingen: Ett författningsförslag om värdeåterföring (SOU 2015:60) (dnr N2015/4841/TIF) Betänkandet beskriver en frivillig överenskommelse mellan kommun och exploatör om att exploatören betalar en värdeåterföringsavgift som kan användas till investeringar i transportinfrastruktur. Avgiften kan finansiera åtgärder som nu inte kan ingå i exploateringsavtal och som heller inte direkt behövs för att genomföra en detaljplan. Avgiften kan användas för kommunens egna investeringar eller som medfinansiering i statens eller andra kommuners och landstings/regioners investeringar i transportinfrastruktur. Avsikten är att genom allmänt förbättrad infrastruktur och kommunikationer stimulera ökat bostadsbyggande och övrig utveckling. Denna typ av praktiska överenskommelser har förekommit tidigare men får nu alltså direkt stöd och acceptans i lagstiftningen, vilket kommunen ser som positivt. I betänkandet talas endast om transportinfrastruktur men kommunen ser det som rimligt att tänka sig en värdeåterföring som avser även den sociala infrastruktur som kommunen ansvarar för och som i likhet med transportinfrastruktur är en självklar förutsättning för tillväxt och utveckling. Dit hör förskolor, skolor med mera. Inom ramen för frivilliga överenskommelser bör det inte vara helt främmande, om det skulle gagna alla parter. Värdeåterföring ger en möjlighet att genomföra åtgärder som en enskild exploatering kan dra nytta av, utan att investeringen behöver vara direkt kopplad till just det projektets genomförande. Det skulle exempelvis kunna användas för åtgärder inom kommunens huvudgatunät utanför den aktuella detaljplanens område och som annars skulle bli svår för kommunen att klara av. En sådan åtgärd kan i många fall ge direkta värdeökningar tillbaks i det aktuella planområdet. Det skulle också kunna vara ett sätt att planmässigt och över tid underlätta genomförandet av exempelvis en ny trafikplats eller huvudgata som är förutsättningen för successiv utbyggnad via flera enskilda projekt, vilka var för sig inte kan belastas med en sådan investering. Värdeåterföring ser ut att kunna bli ett intressant bidrag för tillväxt och ömsesidig nytta för samtliga parter, och som sådant kunna främja det så viktiga bostadsbyggandet. Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

86 281, KS :30 / Bilaga: KLF förslag till yttrande YTTRANDE Dnr Kanske kan det också skynda på efterlängtade och nödvändiga infrastruktursatsningar som inom Trafikverkets regi och finansiella ramar nu går otillfredsställande långsamt. Värdeåterföring får dock inte på något sätt ses som ett substitut för de grundläggande åtaganden och ansvar som staten har och skall ha för den övergripande nationella infrastrukturen I detta ärende har kommunstyrelsen beslutat. Kommundirektören har varit föredragande. ÖSTERSUNDS KOMMUN Kommunstyrelsen Annsofie Andersson Anders Wennerberg Utdrag e-post n.registrator@regeringskansliet.se peter.kalliopuro@regeringskansliet.se Skickas som word och pdf, ange filnamn: N2015/4841/TIF Östersunds kommun Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

87 281, KS :30 / Bilaga: Remiss

88 281, KS :30 / Bilaga: Remiss

89 281, KS :30 / Bilaga: Remiss

90 281, KS :30 / Bilaga: Sammanfattning

91 281, KS :30 / Bilaga: Sammanfattning

92 281, KS :30 / Bilaga: Sammanfattning

93 281, KS :30 / Bilaga: Sammanfattning

94 281, KS :30 / Bilaga: Sammanfattning

95 281, KS :30 / Bilaga: Sammanfattning

96 281, KS :30 / Bilaga: Sammanfattning

97 282, KS :30 KS: 1327/2015 PROTOKOLL Kommunstyrelsen Dnr Projekt - Regional Utveckling och Samhällsentreprenörskap i Norge-Sverige (RESENS) Mittuniversitetet ansöker om medfinansiering för interregprojektet Regional Utveckling och samhällsentreprenörskap i Norge-Sverige (RESENS). Projektet är treårigt och omfattar totalt kronor, varav totalt kronor, fördelat på tre år söks från Östersunds kommun. Projektet har fokus på forskning och utveckling av samhällsentreprenörskap, social innovation samt socialt företagande. Förvaltningen föreslår att ansökan avslås, med motivering att kommunen i detta läge inte avser medfinansiera inkubators-inriktad verksamhet. Mot bakgrund av de diskussioner som pågår med det regionala näringslivet angående samordning och mer samlade näringslivsinsatser anses medfinansiering inte kunna motiveras. Underlag för beslut Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag Projektansökan Resens Yrkande AnnSofie Andersson, S: Ansökan om medfinansiering beviljas och finansieras med utvecklingsmedel. Östersunds kommun förutsätter att ett nära samarbete med Samling Näringsliv Jämtlands län och andra aktörer sker i projektet. Propositionsordning Ordförande ställer huvudförslaget mot yrkandet och finner att kommunstyrelsen bifaller yrkandet. Kommunstyrelsens beslut Ansökan om medfinansiering beviljas och finansieras med utvecklingsmedel. Östersunds kommun förutsätter att ett nära samarbete med Samling Näringsliv Jämtlands län och andra aktörer sker i projektet. Utdrag till: Yvonne von Friedrichs, Mittuniversitetet JÄV Per-Olof Persson, S, deltar inte i handläggning och beslut. Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

98 282, KS :30 / Bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG Dnr Theresia Grön Kommunstyrelsen Projekt - Regional Utveckling och Samhällsentreprenörskap i Norge- Sverige (RESENS) Mittuniversitetet ansöker om medfinansiering för interregprojektet Regional Utveckling och samhällsentreprenörskap i Norge-Sverige (RESENS). Projektet är treårigt och omfattar totalt kronor, varav totalt kronor, fördelat på tre år söks från Östersunds kommun. Projektet har fokus på forskning och utveckling av samhällsentreprenörskap, social innovation samt socialt företagande. Förvaltningen föreslår att ansökan avslås, med motivering att kommunen i detta läge inte avser medfinansiera inkubators-inriktad verksamhet. Mot bakgrund av de diskussioner som pågår med det regionala näringslivet angående samordning och mer samlade näringslivsinsatser anses medfinansiering inte kunna motiveras. Underlag för beslut Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag projektansökan Resens Förslag till beslut 1. Ansökan om medfinansiering avslås Bakgrund Syftet med projektet är att skapa en gränsöverskridande plattform för regional förnyelse genom social innovation och bidra till kunskapsutveckling och modellutveckling, i Trøndelag- Jämtland- och Västernorrlandsregionen. Projektet har för avsikt att arbeta parallellt med forskningsprocesser och praktiskt genomförande där modeller för samhällsentreprenörskap och social innovation utformas, prövas och studeras. Exempelvis genom att: etablera inkubationskoncept för samhällsentreprenörskap och sociala innovationer för fler samhällsentreprenörer och utveckla nya lösningar i inkubatorer. anordna seminarier, workshops, konferenser och nätverksbyggande utveckla verktyg för quatro helix processer Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

99 282, KS :30 / Bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG Dnr Från Östersunds kommun ansöks om kronor i tre år, totalt kronor. Enligt sökande har Tröndelag, Örnsköldsviks kommun och Coompanion i Jämtland och Västernorrland beslutat att medfinansiera projektet. De 20 företag som omnämns som både medverkande och medfinansiärer i ansökan ska upparbetas under projektperioden. Även Mid Sweden Science Park (MSSP) är oklar i dagsläget. Kommunledningsförvaltningens synpunkter Kommunledningsförvaltningen är positiv till ett projekt som belyser social innovation, samhällsentreprenörskap och ökad kunskap kring forskningsområdet. Det finns en koppling mellan projektet och Tillväxtplanens prioritering: Att utveckla sociala innovationer inom välfärdssektorn som leder till mer effektiva arbetsmetoder och ökad kvalité för invånarna. Projektaktiviteterna anses vara forskningsinriktade och kunna bidra med ökad kunskap kring området socialt entreprenörskap. Det finns potential att skapa en kunskapsbas och ett underlag för hur sociala innovationer skapas. Det kan även finnas vissa kopplingar mellan projektet och kommunens kommande satsningar på social investeringsfond. Förvaltningen anser däremot att tidpunkten för kommunal medfinansiering inte är optimal. I projektansökan ingår att etablera inkubationskoncept för samhällsentreprenörskap. Kommunledningsförvaltningen är tveksam till medfinansiering av fler aktörer som inriktas mot social inkubation, då detta har varit en av inriktningarna inom Mid Sweden Science Park. I dagsläget pågår diskussioner med näringslivet kring mer samlade insatser och samverkan mellan olika inkubatorer, företagsutvecklare och företagsstödjande aktörer. I dessa diskussioner ingår exempelvis MSSP, inkubatorsverksamheten samt Peak Innovation. Förvaltningen anser att kommunen i detta läge inte bör medfinansiera inkubatorsinriktad verksamhet, eftersom det anses viktigt att samla resurser och tydliggöra roller inom detta område. Innan kommande strukturer är definierade anses medfinansiering inte kunna motiveras. Förvaltningen följer gärna projektet och kan delta med tjänsteman på ett antal inplanerade seminarium och workshops, men anser att kommunal ekonomisk medfinansiering inte kan motiveras i detta skede. Mot denna bakgrund anser kommunledningsförvaltningen att ansökan om medfinansiering bör avslås. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

100 282, KS :30 / Bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG Dnr Unto Järvirova biträdande kommundirektör Per Johansson Tillväxtchef Beslutet skickas till Yvonne von Friedrichs, Mittuniversitetet Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

101 282, KS :30 / Bilaga: Projektbeskrivning 29 juni 2015/Y_C Ansökan - Interreg Sverige-Norge Interreg Sverige-Norge Nordens grønne belte Projektnamn: Regional Utveckling och Samhällsentreprenörskap i Norge-Sverige (RESENS) Insatsområde: 1.0-Innovativa miljöer 1. Allmänna uppgifter 1.1 Projektledare Yvonne von Friedrichs 1.2 Svensk sökande organisation Mittuniversitetet 1.3 Norsk sökande organisation Høgskolen i Nord-Trøndelag 2. Sammanfattande projektbeskrivning Projektet har fokus på forskning och utveckling av samhällsentreprenörskap och social innovation samt socialt företagande. Samhällsentreprenörskap och social innovation har i detta projekt betydelsen av att omfatta förnyelseprocesser som har som mål att utmynna i handling. Grunder för ett samhällsentreprenörskap och en social innovatör är att verksamheten har ett socialt syfte som utgångspunkt och grund. Verksamheter bedrivs på företagsekonomiska premisser dvs. behöver generera inkomst, men har alltid samhällsnytta i fokus. Sociala innovationer är i detta projekt resultatet av de entreprenöriella processerna som kan förverkligas genom ett socialt företag eller genom gränsöverskridande samarbetsprocesser ur ett s.k. quadruple-helix perspektiv. Genom ett nära samarbete mellan Mittuniversitetet, Høgskolen i Nord-Trøndelag, Høgskolen i Sør-Trøndelag, Coompanion i Jämtland och Coompanion i Västernorrland, Stiftelsen Kompetansesenter for brukererfaring og tjensteutvikling (KBT) og Innovasjonsselskapet Leiv Eiriksson Nyskaping AS (LEN) samt utvalda kommuner og regioner i Trøndelag, Jämtland och Västernorrland har projektet för avsikt att öka kunskapen om processer för samhällsentreprenörskap i välfärdskontext samt att utveckla modeller för rådgivning till samhällsentreprenörer och sociala innovatörer. I tillägg är avsikten att genom en nära samverkan mellan näringsliv, offentlig sektor, civilsamhället og akademi på båda sidor om den Norsk-Svenska gränsen, skapa förståelse för de förutsättningar som möter samhällsentreprenörer och sociala innovatörer i gränsregionen 1

102 282, KS :30 / Bilaga: Projektbeskrivning Tröndelag-Jämtland-Västernorrland. Det övergripande målet er å skape en grenseoverskridende plattform for regional fornyelse gjennom sosial innovasjon og samfunnsentreprenørskap samt bidra til kunnskapsutvikkling og modellprövning kring samfunnsentreprenørskap og sosial innovasjon i Trøndelag- Jämtland- och Västernorrlandsregionen. 2.1 Bakgrund En alltmer omfattande strukturomvandling inom näringsliv och samhälle ställer allt högre krav på möjligheten att förstå och hantera utvecklingsfrågor som ger ett livskraftigt näringsliv. Entreprenörskap och företagande anses i detta sammanhang vara mycket centralt för att skapa utveckling och konkurrenskraft på regional, nationell och internationell nivå. Det gäller att stärka nya företag men också att utveckla redan befintliga företag, stimulera nya former av företagande samt föra över entreprenörskapets grundidéer till nya sektorer i samhället, t ex inom den offentliga sektorn, sivile sektoren og bland större företag. Glest befolkade regioner som bl.a. har långt avstånd till större marknader riskerar inte sällan att hamna i en negativ utvecklingsproblematik. Det å stimulera entreprenörskap och förnyelseprocesser i Mitt-Nordiska regioner som Trøndelag-Jämtland-Västernorrland är av mycket stor betydelse för den framtida utvecklingen i dessa regioner. Att skapa utrymme och stödstrukturer för att stärka människors och lokala företags utveckling och engagemang i lokalsamhället kommer att vara en framgångsfaktor i en ökande globalisering av samhället. I kölvattnet av en snabb urbanisering i samhället har många kommuner och lokalsamhällen mött stora utmaningar i att kunna behålla en acceptabel servicenivå för lokalinvånare. Med ett vikande skatteunderlag har den i många sammanhang traditionella offentligt finansierade sektorn haft omfattande problem att upprätthålla lokala servicelösningar för regionernas invånare. Flertalet regioner och kommuner har hamnat i en negativ utvecklingsspiral där traditionella välfärdsmodeller utmanats och många olika initiativ och åtgärder har därför tagits för att möta denna utveckling. Michael Porter (2015, är en av många forskare som menar historien visar (speciellt mot bakgrund av allt vanligt förekommande globala kriser) att samhällets välfärd inte endast kan mätas utifrån ekonomisk utveckling (mätt i BNP) utan att hänsyn även måste tas till den sociala utvecklingen. Ett social progress index har därför föreslagits som även mäter flera dimensioner av social utveckling i ett land ( Vår bedömning är att detta index även kan användas på regional nivå och det speciellt då många regioner möter omfattande utmaningar i kölvattnet av den omfattande social omvandling som är märkbar speciellt i regioner utanför urbana områden. Figur 1. Social progress index (Källa: 2

103 282, KS :30 / Bilaga: Projektbeskrivning Ett exempel på förändringar i regionala förutsättningar för ekonomisk och social utveckling är att projektet kommer att pågå samtidig som kommune-, fylkes- og regiongrenser i Norge restruktureres. I hvilken grad blir samfunnsentreprenørskapsperspektivet ivaretatt i denne omstruktureringsprosessen? Dette er et perspektiv som favner bredere enn et effektiviseringsperspektiv, da en innen samfunnsentreprenørskap ser etter å kople ressurser på nye måter for økt verdiskaping, her kommuner, for å få et potensiale for større verdiskaping i bred forstand. Sammenslåing av små kommuner til større og økt vekt på samarbeid i regioner og over kommunale grenser vektlegges som en vei for å sikre bedre tjenester og kompetanse i alle tjenester. För att åstadkomma en hållbar positiv utveckling har många av dessa åtgärder vara inriktade mot att stödja kunskaps- och behovsdrivna utvecklingsprocesser och finna nya modeller i avsikt att förnya den regionala ekonomin och öka den regionala tillväxten. Åtgärder har varit riktade på att stärka utvecklingskraften i näringslivet och även öka företagens engagemang i samhälleligt ansvarstagande. Andra åtgärder har handlat om att stimulera ett ökat engagemang hos lokalbefolkningen och att de själva och/eller tillsammans med offentlig sektor hitta lösningar på lokala problem. Samhällsentreprenöriella initiativ och utveckling av sociala innovationer fordrar dock ofta förändringar av attityder och förhållningssätt till hur entreprenöriella processer gynnas och utvecklas i olika regioner. Det krävs ett ökat mod hos beslutsfattare att genom policys utmana befintliga strukturer och modeller och att inte fastna inom det välkända och att fokus hamnar på mer av samma. Inom ramen för en förstudie kring samhällsentreprenörskap och social innovation som konkurrenskraft var MIUNs och HiNTs gemensamma mål att i slutet av förstudieprojektet ha sammanställt en gemensam större ansökan inom området samhällsentreprenörskap och sociala innovationer för regional utveckling. Projektet Regional Utveckling och Samhällsentreprenörskap i Norge-Sverige (RESENS) är vänd till det kommande Interreg Sverige-Norge programmet där såväl akademiska miljöer som aktörer i det omgivande samhället är partners i en s.k. Quadruple helix modell. 2.2 Samhällsentreprenörskap och social innovation Entreprenörskap och innovation har under de senaste decennierna kommit att tillskrivas en framträdande roll för utveckling på lokal, regional, nationell och global nivå. Begreppen har numera fått en central position i politiken och de allra tydligaste kopplingarna är helt klart till förnyelse genom risk utifrån ett vinstperspektiv och för en långsiktig ekonomisk tillväxt utifrån ekonomiska mått. Entreprenörskapsbegreppet såväl som innovationsbegreppet har breddats i ett bredare perspektiv som förutom det ekonomiska respektive tekniska perspektivet även kommit att inkludera humana, kulturella och sociala värden i det som kommit att kallas samhällsentreprenörskap och social innovation. Begreppet samhällsentreprenörskap har under en relativt kort tid fått betydande uppmärksamhet och många samhällsaktörer förväntar sig att en ökad kunskap inom detta område kan leda till nya modeller för problemlösning som på ett relevant sätt möter flera av framtidens utmaningar. En tro är att ett sådant entreprenörskap kan förbättra förutsättningar för viktiga nuvarande och framtida kvalitativa aspekter såsom människors förbättrade livskvalitet, livsvillkor och sociala förutsättningar, samt öka möjligheterna att utveckla välfärd och att säkra förutsättningar för regional utveckling. Vi kan dock konstatera att kunskapen hittills faktiskt är mycket begränsad och att det inte finns speciellt mycket skrivet om vad 3

104 282, KS :30 / Bilaga: Projektbeskrivning samhällsentreprenörskap kan vara, i vilken typ av kontexter man kan tänka sig att återfinna denna form av entreprenörskap, hur man kan organisera sig för den här typen av kreativt risktagande för att lösa samhällets utmaningar, hur det kan finansieras, hur regelverk är anpassat till eller vilken typ av aktörer som bör och kan vara aktiva i samhällets utveckling. Kunskap om detta saknas speciellt ur ett välfärdssamhällesperspektiv. Intresset ökar dock stadigt för det sociala eller samhälleliga entreprenörskapet och social innovation. Samhällsentreprenörskap är ett begrepp som dock inte förekommer internationellt, förutom då det omskrivs av svenskar. I internationella sammanhang översätts samhällsentreprenörskap (av svenska forskare) till societal entrepreneurship (Berglund, Johannisson och Schwartz 2013). Definitionen av samhällsentreprenörskap, vad som skiljer det från konventionellt entreprenörskap och vad det innebär att vara samhällsentreprenör är ännu inte helt klarlagt även om det gjorts försök att klassificera olika typer av entreprenörskap t.ex. utifrån ändamål och aktör (figur 2). Figur 2. Samhällsentreprenörskap (Källa: Gawell, Johannisson & Lundqvist (red), Samhällets entreprenörer 2009) Johannisson (2012) menar att såväl socialt entreprenörskap och samhällsentreprenörskap handlar om att: mobilisera mänsklig förmåga vilket innebär ett ökat fokus på att bry sig om, och på kreativitet. mobiliserar innovationskraft med fokus på att organisera för förändring. adderar socialt värde till ett entreprenörskap som inte endast är riktat på (ekonomiskt) utbyte. Fenomenet samhällsentreprenörskap och social innovation är således starkt knutet till förändringsprocesser, innovationer och samhällsnytta. Det handlar främst om att utforska och utnyttja möjligheter att stimulera social förändring eller att tillgodose sociala behov genom processer som skapar värde. Men det handla också om innovativa gränsöverskridande nätverk och eldsjälar som gör det möjligt att rekonstruera många av de strukturer och funktioner som dagens samhälle inte längre kan upprätthålla. Detta inkluderar skapandet av idéer, tjänster och produkter men även skapandet av nya organisationer genom ofta nya samarbeten och partnerskap utifrån t.ex. en så kallad Quadruple-helix idé. (von Friedrichs, Gawell, Wincent, 2014). 4

105 282, KS :30 / Bilaga: Projektbeskrivning Behovet av att definiera och utveckla forskningen kring samhällsentreprenörskap kommer dels från forskarsamhället, men även från samhället och samhällsentreprenörerna själva. Ulla- Britta Stenström-Jönsson beskriver i sin rapport Lokalt utvecklingsarbete är att skapa: om kvinnor som samhällsentreprenörer i glesbygd (1995) begreppet samhällsentreprenörskap med bakgrund i Fallemo och Westins (1986) definition enligt följande: Samhällsentreprenören är den aktör som i en ömsesidig pedagogisk nätverksprocess, genom visioner, strategiska aktiviteter och handling, främst i lokalsamhället, medverkar till att skapa en framgångsrik och långsiktig lokal näringslivsutveckling. Samfunnsentreprenørskapet handler således om mobilisering av lokale ressurser for å danne et nettverk, en organisasjon eller en institusjon, som har som mål å skape innovative nye løsninger og positive verdier for samfunnet. Tidigare studier visar också att samhällsentreprenörskap är en mer jämställd typ av entreprenörskap i förhållande till kommersiellt entreprenörskap. Mobiliseringen av ressurser skjer gjerne på tvers av etablerte sektorer for å løse utfordringer som en sektor vanskelig kan løse alene innovasjon krever kopling av ressurser på nye måter. Mobiliseringen kan involverer representanter fra flere av de ulike sektorene offentlig-, privatfrivillig- eller akademisk sektor. Se modellen i figur 3 som viser hovedoppgavene som de fire sektorene har. Dersom det tverrsektorielle samarbeidet skal fungere, er det viktig å arbeide med brobygging der personer i sektorene som involveres går aktivt inn for å utvikle relasjonen slik at innovasjoner kan oppstå. Figur 3: Samarbeid på tvers, Quadruple helix 4 sektorer samarbeider. (Kjelde: Carayannis & Campell 2009). Samhällsentreprenörskapet kan ta sig många olika uttryck, och återfinns inte endast hos en speciell typ av människor eller i någon speciell bransch eller sektor (von Friedrichs, Gawell och Wincent 2014). Samhällsentreprenörer påverkar och verkar främst i samhällets tredje sektor det s.k. civilsamhället, alltså den sektor i samhället som inte är stat eller privatägda vinstdrivna företag. Europeiska rådets guide till social innovation beskriver social enterprises som företag som skapar significant social value, and do so in an entrepreneurial, market-oriented way, that is, through generating own revenues to sustain themselves. (EU Guide to social innovations 2013). Detta innebär att de sociala företagen besitter de värdefull kunskap som kommer att behövas för att möta EU 2020-strategins tillväxtmål (EU Guide to 5

106 282, KS :30 / Bilaga: Projektbeskrivning social innovations 2013). Det sociala entreprenörskapet finns på olika nivåer i samhället och påverkar sociala strukturer och samhällsstrukturer. Samhällsentreprenörer och sociala innovatörer befinner sig närmare det sociala/ekologiska ändamålet än traditionella entreprenörer som främst agerar utifrån ekonomiska mål och ändamål. Samhällsentreprenörskap har uppmärksammats av akademin främst under de senaste tio åren (Bjerke 2013 s. 147) men det förefaller fortfarande finnas ett behov av att utifrån ett helhetsperspektiv definiera begreppet utifrån välfärdssamhällets förutsättningar, något som inte gjorts tidigare (Pierre, von Friedrichs och Wincent 2013a). Socialt entreprenörskap [liksom samfunnsentreprenørskap] omfatter aktiviteter og prosesser som gjennomføres for å finne, definere og utnytte muligheter til økt velferd ved å skape nye organisasjoner eller ved å drive eksisterende organisasjoner på en ny måte» (Zahra et al. 2009:519). Samhällsentreprenörskapet är en kollektiv prosess, den kombinerer ressurser på nye måter, ser utfordringene som muligheter samt drivs av en person eller i grupper. Samhällsentreprenörskap och även socialt entreprenörskap förekommer allt oftare i olika typer av diskussioner, delvis med olika innebörder. Det är därför ett brokigt område som för närvarande utvecklas snabbt. Men fenomenet som sådant är inte nytt och varken politiken för eller kunskapen om det utvecklas i ett vakuum. På så sätt finns en gedigen erfarenhet och kunskap som på olika sätt, direkt eller indirekt, relaterar till samhällsentreprenörskap. I samband med dagens intresse aktualiseras och omprövas samhällsentreprenörskapet och sätts i verket på olika sätt. (von Friedrichs, Gawell och Wincent, 2014) Samhällsentreprenörskap bedrivs oftast utifrån olika geografiska avgränsningar och har olika stor inverkan på desamma beroende på avsikten och förväntad nytta av förnyelsearbetet där regionala sammanhang ännu inte har fått samma uppmärksamhet som de nationella (Lundgaard Andersen, Gawell and Spear 2015, kommande). Tre former av samhällsentreprenörskap har identifierats (Smith och Stevens 2010); den sociala bricoleuren ( tusenkonstnären, mångsysslaren), den sociala kontruktören ( samhällsbyggaren) samt den sociala ingenjören ( samhällsförändraren). Smith og Stevens omtaler disse som social entrepreneurs (sosiale entreprenører). 1. Brikolører: Opptrer i ett enkelt lokalsamfunn/bydel. Deras intresse är främst inriktat på att lösa lokala problem. Det kan handle om enkeltildsjeler eller kollektive initiativ av ulike slag. Eksempel: Jobb-etableringsorganisasjon: Flyndra AS Steinkjer kommune, eller integrationsarbete så som hos kooperativet Macken som genom utbildning och produkter visar vi att man kan kombinera hållbarhet och integration med design och entreprenörskap. ( Eksempel: Bygdeutvikling The Beiarn Groove Valley - TGV som koplet kultur (jazz) og natur (laksefiske, lokal mat og grotteekspedisjoner), etablerte treffsted for nasjonale, internasjonale, amatører på jazz ( Docksta bordtennisklubb (DBTK) som med lokalt idéellt engagemang arbeta med utveckling av bygden på ett företagsamt och lönsamt sätt ( 2. Samfunnsbyggere. Opptrer med hele samfunnet som mål. Söker fylla gap fyller gap på en social marknad och bygger alternativa strukturer genom t.ex. tjenester mot grupper (gjerne nasjonalt) som ikke får dekket behov, reformerer eller skaper nye løsninger og tjenester. Eksempel: Sociala företag och organisasjoner: Noen AS Xenofilia ( Brikolører kan over tid utvikle seg til å bli 6

107 282, KS :30 / Bilaga: Projektbeskrivning samfunnsbyggere, når innovasjonen de representerer sprer seg fordi den møter et utbredt/generelt og gjerne landsdekkende behov. 3. Samfunnsingeniører. Vil innføre revolusjonerende endringer i samfunnet, nasjonalt eller internasjonalt. Dessa identifiserer grunnleggende mangler i samfunnet och vil lage helt nye system. Eksempel: Muhammed Yunus som genom Microfinansiering hjälper fattiga människor till eget företagade och ekonomi ( Spread the sign vars mål är att göra olika nationella teckenspråk tillgängliga för personer med hörselskador och har som övergripande ambitionen att göra teckenspråk tillgängliga för alla oavsett nationalitet ( På ett internationellt plan er det relativt omfattande forskning om hur individer och kollektiv mobiliserar resurser för att skapa en positiv samhällsutveckling (Pierre, von Friedrichs & Wincent 2013a), men sådan forskning har främst haft fokus på fenomenet socialt (eller samhälls-) entreprenörskap i en utvecklingslandskontext där problematiken avsevärt kan skilja sig från ett sammanhang i en mer utvecklad ekonomi (Bjerke 2013). Det finns en generell brist på forskning om samhällsentreprenörskap, socialt entreprenörskap och social innovation ur ett välfärdsperspektiv, detta är ett kunskaps-gap som vi inom RESENS söker bidra till att minska. Vi vet ännu inte tillräckligt om vilka samhällsentreprenörerna och de sociala innovatörerna är och var de finns, hur organisering och finansiering ser ut, hur de bedriver sin verksamhet i olika typer av sammanhang, hur regelsystem hindrar eller möjliggör utveckling av samhällsentreprenörskap. Vi vet också för lite om hur stödstrukturer för förändringsprocesser och förnyelsearbete gynnas dvs. hur sociala innovationer skapas, vem eller vilka som initierar entreprenörskap vars grundpelare är samhällsnytta, hur resultat av social innovation och samhällsentreprenörskap implementeras i befintliga och nya samhällsstrukturer med mera. I prosjekt RESENS vil det produseres ökad kunskap kring fenomenet och förhoppningsvis en del svar på disse spørsmål. 2.3 Om de deltagande parterna Coompanion Jämtland: Coompanion Kooperativ Utveckling har funnits i Jämtlands län i över 25 år och har lång och bred erfarenhet av ekonomiska föreningar och kooperativa lösningar. Coompanion kan hjälpa till att utveckla företaget, och arbetar i nätverk med andra aktörer för lokal och regional näringslivsutveckling. Information och rådgivning om kooperation och att starta företag tillsammans inom företagsformen ekonomisk förening. Tjänsteutbudet är: styrelseutbildning och styrelsearbete, processledning vid möten och konferenser, workshops om entreprenörskap, utbildning i arbetsintegrerande socialt företagande, juridiskt stöd till fibernätsföreningar genom en handbok, marknadsföring och säljtänk, budgetering och ekonomi, open Space (mötesmetod) og OPERA (mötesmetod). Coompanion Västernorrland: Coompanion Kooperativ Utveckling i Västernorrlands län bildades 1991 och erbjuder som systerorganisationen avgiftsfri rådgivning för start av kooperativa verksamheter. Utför/säljer tjänster i form av föredrag, process- och projektledning för affärs- och samhällsutveckling, utbildning och information inom affärsområdena företagssamverkan, socialt och demokratiskt företagande, ungas entreprenörskap och lokal utveckling. Har fördjupade kompetenser kring branscher inom gröna och kulturella/kreativa näringar. Exempel på samverkansparter: Åkroken Business incubator genom avtal, Technichus Science center, övriga affärsrådgivare som ALMI, nyföretagarcentrum och kommunala näringslivsutvecklare. Ingår i Creative Agency Västernorrland och livsmedelsstrategin som aktiv part. 7

108 282, KS :30 / Bilaga: Projektbeskrivning Høgskolen i Nord-Trøndelag (HiNT): For å styrke kompetansen innen innovasjon- og entreprenørskap hos sine studenter har ledningen för Högskolan i Nord-Tröndelag (HiNT) beslutat att deras samtliga utbildningsprogram ska ha inslag av innovasjon og entreprenörskap. I tillegg arbeides det med Næringscampus Nord-Trøndelag (KOMPASS 2030) og etablering av et innovasjonssenter i Steinkjer der HiNT har en viktig rolle. Dette inkluderer samlokalisering av flere bedrifter som vil få fysisk nærhet til familjøene ved HiNT. Det betyr at man får et kreativt miljø med økt forskning og kobling på tvers av fag, bl.a kommunal tjenesteproduksjon, innovasjonsaktører, mulitmediateknologi, landbruks- og økonomifag. Dette vil kunne ha stor øke innovasjonskraften i regionen. Stiftelsen Kompetansesenter for Brukererfaring og Tjenesteutvikling Midt-Norge (KBT): KBT Midt-Norge er et sosialt gründerforetak/stiftelse som fokuserer sterkt mot innovasjon prosesser for å bidra til nyutvikling av tjenester basert på erfaringskunnskap. KBT Midt- Norge med sine Bruker Spør Bruker evalueringer både blitt brukt på landsbasis og vist til i Stortingsdokumenter og i lokalt utviklingsarbeid. KBT Midt-Norge er i økende grad etterspurt for å understøtte kommunenes og helseforetakenes arbeid med medvirkning Dette gjør man ved at brukernes erfaringer blir dokumentert og brukt i tjenesteutvikling samt ved å være en være en kompetansebase for brukere og organisasjoner som representerer brukergrupper innen psykisk helse. KBT skal også fremme brukernes erfaring og kompetanse i forskning, evaluering og kunnskaps-formidling. Dette gjøres gjennom deltagelse i forskningsprosjekter med utgangspunkt i med-forskning samt egne evalueringer og utviklingsprosjekter. KBT er en samfunns-entreprenør gjennom å bidra til å styrke brukernes perspektiv i samfunnsdebatt og på ulike medvirkningsarenaer. Innovasjonsselskapet Leiv Eiriksson Nyskaping AS (LEN): Bjørn skriver inn Mittuniversitetet (MIUN): MIUN har mångårig erfarenhet av att bedriva såväl utbildning som forskning inom området affärsutveckling och entreprenörskap. MIUN har sedan början av 2000-talet genomfört flertalet forskningsprojekt som handlat om entreprenörskapets betydelse för människors egen utveckling som idéskapare och nytänkare. Men projekten, som ofta involverat olika ämnen vid MIUN samt en mångfald av aktörer utanför universitetet, har också handlat om entreprenörskapets roll i den lokala och regionala utvecklingen. Flera forskningsinsatser har förutom sitt fokus på företagande på lika villkor, haft sitt fokus på entreprenörskap ur ett breddat perspektiv, dvs. som tar hänsyn till ekonomiska, humanistiska och sociala värden. MIUN har genom den forskning som bedrivs inom samhällsentreprenörskap och social innovation medverkat till att en företagsinkubator inom social innovation har etablerats vid lärosätet. Vid universitetet har det sedan fem år genomförts en konferens om samhällsentreprenörskap och social innovation som vänt sig till studenter, praktiker samt offentliga organisationer vilket medfört att kunskapen om dessa områden har ökat betydligt. Senaste två åren har HiNT varit delaktiga genom det gemensamma Interreg finansierade förstudieprojektet Samhällsentreprenörskap och social innovation för ökad konkurrenskraft. MIUN har omfattande erfarenhet av att arbeta gränsöverskridande dels över den Svensk-Norska gränsen men även i s.k. triple/quadruple helix samarbeten. 8

109 282, KS :30 / Bilaga: Projektbeskrivning 2.4 Erfarenheter från förstudieprojektet SIK Det regionala samarbetet i området kring Trøndelag och Jämtland har en lång historia. Den svensk-norska unionen ingicks 1814 och var ett resultat av Kielfreden mellan Danmark och Sverige. Norge var under unionen ett eget rike med inre självstyre i form av egen författning, regering, parlament, förvaltning och militär. De två länderna hade en gemensam kung och därmed även gemensam utrikespolitik som vid denna tid sköttes av Kungen personligen. Vid byggandet av järnvägen som sammanbinder Trondheim och Sundvall i mitten av 1800-talet så var relationerna med rikena emellan en viktig faktor. De politiska beslut som togs på båda sidor gränsen syftade till att binda samman regionens transportnät och därmed även infrastruktur (Grängsjö, 2013). Regionens långa historia av handel och samarbete över gränsen är en bra utgångspunkt för att utveckla och utöka detta i 2000-talets politiskekonomiska kontext. Ett samarbete som sträcker sig mellan Västernorrland-Jämtland- Trøndelag skulle vara helt i linje med den gamla strävan att binda samman de två kuststäderna Trondheim och Sundsvall, och på så sätt få tillgång till alla resurser däremellan. Samhällsentreprenörskap och sociala innovationer som konkurrenskraft har varit ett förstudieprojekt med syfte att utforma ett större projekt inom den nya programperioden för Interreg Sverige-Norge programmet. Syftet med projektet har varit att i ett samarbete mellan Mittuniversitetet och Høgskolen i Nord-Trøndelag lägga grunden för en samarbetsarena med syfte att bidra till utvecklingsarbete och forskning inom området samhällsentreprenörskap och sociala innovationer för de berörda regionerna, Jämtland och Trøndelag. Under arbetet har även Västernorrland kommit att inkluderats då länet är ny fullskalig medlem i den nya programperionden inom Interreg Sverige-Norge. Inom en sådan skisserad arena siktar projektmedlemmarna på att kunna bredda och fördjupa kunskapen om entreprenörskap och innovationer. Ambitionen är dessutom att på sikt utveckla arenan ytterligare i syfte att bli nationellt och internationellt konkurrenskraftig. Arbetsinsatserna inom arenan har lagt en viktig grund till regionens ansträngningar för att uppnå en ökad regional konkurrenskraft där näringsliv, offentliga och ideella verksamheter, universitet och högskolor är viktiga aktörer. Projektet har i denna förstudie identifierat och mobiliserat den kompetens och erfarenheter som finns inom respektive län/fylke för att på så sätt också möjliggöra en gränsöverskridande kunskapsöverföring mellan olika aktörer i Jämtland, Västernorrland och Trøndelag. Huvudinriktningen i arbetet har varit att vara att identifiera grunden för att skapa ny unik kunskap om samhällsentreprenörskap och sociala innovationer i glesa miljöer samt att skapa nätverk mellan Mittuniversitetet och Høgskolan i Nord-Trøndelag tillsammans med offentliga och privata aktörer i det omgivande samhället. Demografin för regionerna ser olika ut på svensk och norsk sida. Medan Jämtlands och Västernorrlands län har haft en negativ befolkningsutveckling de senaste fem åren på -0,5 procent resp. 0,6 procent har Trøndelags två fylken haft en befolkningsökning på 5,9 procent. Olikheterna i regionernas demografiska utmaningar blir ännu tydligare i tabell 1 nedan. Tabell 1. Nøkkeltall for geografien i det nye Sverige-Norge-programmet hämtade ur Grenseindeks og grenseanalyser Interreg Sverige-Norge Område Komm uner Befolkning Areal km 2 Befolkningsändr. senaste 5 åren Befolkning per km2 Nordens gröna ,4 % 6,4 bälte Västernorrland ,6 % 11,2 Jämtland ,5 % 2,6 9

110 282, KS :30 / Bilaga: Projektbeskrivning Trøndelag ,9 % 11,3 Sverige ,2 % 23,3 Norge ,6 % 16,6 Källor: Østlandsforskning: SCB: Folkmängden i Västernorrlands län samt Länssyrelsen i Västernorrland/Fakta om Västernorrland Den stora befolkningsökningen i Trøndelag beror till stor del på den kraftiga ökningen som setts i Trondheim och Trondheimsområdet. Befolkningstillväxten är starkare på den norska sidan, vilket kan förklaras med att centrum växer mer än periferi i båda länderna men att gränsregionerna är mer centrala i Norge än i Sverige. (Grenseindeks og grenseanalyser Interreg Sverige-Norge 2012). Skillnaden mellan de respektive ländernas medelvärden och regionernas befolkningsdensitet och ökning är större för Jämtland/Sverige än för Trøndelag/Norge. Ur ett längre perspektiv har Norge haft en större befolkningsökning under de senaste 40 åren, 30 procent ökning i Norge jämfört med 20 procent i Sverige. Sverige hade ett födelseunderskott i fem år ( ) som resulterade i noll ökning nationellt och negativ befolkningsökning i regionerna utanför storstäderna trots den invandring som sker från utomnordiska länder. Några av målen med den regionsspecifika samhällsutvecklingen i Jämtland är att den skall vara hållbar och dynamisk, och att styrka och framgång sitter i att kreativitetet och handlingskraften kommer från individer med olika ålder, kön, etnicitet och bakgrund (Innovativa Jämtland/Härjedalen 2025). Därför är det viktigt att utveckla och stärka innovationskraften hos de grupper som idag inte ägnar sig åt entreprenöriella verksamheter. Som exempel drivs idag ungefär en femtedel (23 %) av Sveriges företag av kvinnor, och 24 procent av företagen i Sverige drivs av företagare med utländsk bakgrund (Kvinnor och företagande, Tillväxtverket 2012). Forskning visar att företagandet inom samhällsentreprenörskap är mer jämställt än inom kommersiellt entreprenörskap och att företagande driven utifrån en social nyttoaspekt som grund attraherar yngre människor (Kachlami i Lundström et al. 2013). Forskning visar att även om ekonomisk tillväxt fortfarande är nödvändig för en region, så är det inte längre tillräcklig för att en region ska utvecklas. Samhällsentreprenörskap och sociala innovationer är en viktig drivkraft i den regionala utvecklingen och fungerar som en motor för en positiv, systematisk förändring (jfr t.ex. Neck, Brush och Allen 2009). Regionen erbjuder med sina likheter och skillnader en utomordentlig plattform för att utforska modeller för och stimulera forskning och praktik inom området samhällsentrerenörskap och sociala innovationer. Mittuniversitetet har genom flera projekt inom området under de senaste fyra åren genererat utbildningar och forskning varigenom kunskapen om samhällsentreprenörskapets betydelse för lokal och regional utveckling har ökat betydligt. Samtidigt har Mittuniversitetet etablerats som en multivetenskaplig forskningsmiljö såväl i Sverige som internationellt. Mittuniversitetet har genom de lokala, regionala, nationella och internationella samarbeten bidragit till en ökad innovativ aktivitet inom samhällsentreprenörskap och social innovation inom regionen. Mittuniversitetet och Högskolan i Nord-Trøndelag sedan många år erfarenhet av lyckosamma utbildnings- och forskningssamarbeten, dock ännu inte inom området samhällsentreprenörskap och sociala innovationer med koppling till regional utveckling. Genom projektet RESENS skulle den Mitt-Nordiska regionen öka detta samarbete inom ett för regionen mycket viktigt område för att möte framtidens utmaningar. Dessutom skulle regionen på ett betydelsefullt sätt kunna 10

111 282, KS :30 / Bilaga: Projektbeskrivning utvecklas ytterligare till förebild och modell för andra regioner i Europa hur regionalt samhällsentreprenörskap kan stimuleras och utvecklas samt hur regionala sociala innovationssystem för förnyelse kan utformas 2.5 Syfte, mål och forskningsfrågor Samhällsentreprenörskap och social innovation har en stor potential i mötet av välfärdssamhällets utmaningar men kunskapen om under vilka förhållanden som behövs för att använda denna gränsöverskridande potential i regional utveckling är emellertid begränsad. I detta projekt ska särskilt förutsättningarna för samhällsentreprenörskap och social innovation i Trøndelag, Jämtland och Västernorrland studeras ur ett regionalt utvecklings- och förnyelseperspektiv. Syftet er å skape en grenseoverskridende plattform for regional fornyelse gjennom sosial innovasjon og samfunnsentreprenørskap samt bidra til kunnskapsutvikkling og modellutveckling kring samfunnsentreprenørskap og sosial innovasjon i Trøndelag- Jämtlandoch Västernorrlandsregionen. Målen i projektet är: 1. Identifiera och kartlägga omfattningen av samhällsentreprenörskap och social innovation i regionerna. 2. Utforma rådgivning och testa modeller för samhällsentreprenörskap och social innovation i en gränsregion. 3. Utifrån punkterna 1-2 diskutera hinder och möjligheter samt föreslå åtgärder för att tillvarata den potential som samhällsentreprenörskap och social innovation har för förnyelse- och utvecklingsprocesser i den mittnorsk-svenska gränsregionen. Projektet har fokus på följande forskningsfrågor A. Hur kan utveckling av samhällsentreprenörskap och social innovation användas i mötet av välfärdssamhällets utmaningar? B. Hur kan stödsystem utformas i välfärdssystem för social innovation och regional förnyelsekapacitet? C. Hur kan effekter mätas av samhällsentreprenörskap och social innovationskraft i regioner? 2.6 Projektets innehåll och arbetssätt I det følgende er det lagt inn figurer som visualiserer arbeidet og resultat i preosjektet. Figur 1 viser prosjektinnhold, med hovedaktiviteter, støtteaktiviteter og resultat, figur 2 viser faser i inkubatorarbeidet, og figur 3 viser prosjektets framdriftsplan Projektinnehåll Projektet RESENS har för avsikt att under projekttiden arbeta parallellt med forskningsprocesser och praktiskt genomförande där modeller för samhällsentreprenörskap och social innovation i olika kontexter utformas, prövas og studeras. Figur 4. Prosjektillustrasjon RESENS: Prosjektinnhold 11

112 282, KS :30 / Bilaga: Projektbeskrivning Arbetssätt 1. Etableringsfase: Starte prosjektet med undersøkelse: Få status for sosial innovasjon og samfunnsentreprenørskap i regionen, etablering av svensk-norske database. Undersøkelse og grunnlag for inkubatordesign: undersøkelse og analyse av behov, omfang, vilkår, forutsetninger for samfunnsentreprenørskap og sosiale innovasjoner a. Se på/identifisere omfang, vilkår, regelverk, forutsetninger og utfordringer b. Identifisere deltakere til ulike tiltak c. Designe tiltak mot de ulike gruppenes behov 2. Prosjektgjennomføringsfase: Inkubatoretablering (fig 4A) og Samskaping (fig 4B): Etablere inkubatorer for samfunnsentreprenørskap og sosiale innovasjoner i et kvadruppel helix perspektiv (qh) for flere samfunnsentreprenører. Innovasjon og erfaringsoverføring: på tvers av grenser dvs. utvikle nye løsninger og arbeidsmåter i inkubatorene. a. Etablere og utvikle inkubator for sosial innovasjon i samarbeid med Coompanion i Jämtland och Västernorrland, Kompetansesenter for brukererfaring og tjensteutvikling (KBT) og Leiv Eiriksson Nyskaping AS (LEN) samt utvalda kommuner i Trøndelag, Jämtland och Västernorrland, etableringsstøtte til samfunnsentreprenører, konseptutvikling av doble bunnlinjer, nettverksbygging og utveksling av erfaringer på tvers av organisasjons- og landegrenser. Fysisk og distribuert inkubasjon. i. Engasjere studenter som prosjektressurser og læring i sosiale innovasjoner sammen med praktikere og veiledere. Figur 4A: Arbeidsprosesser i inkubatoren for flere samfunnsentreprenører 12

113 282, KS :30 / Bilaga: Projektbeskrivning Figur 4B: Arbeidsprosesser i fylker, region og kommuner for flere samfunnsentreprenører b. Utvikle eksperimentelle seminarer, workshops og konferanser; tilrettelegge for kompetansevekst, nettverksbygging og utveksling av erfaringer på tvers av virksomhetsgrenser og landegrenser. c. Utvikle verktøy for effektive Quadruple-helix samhandlings -och lärandeprosesser samt etablere gränsöverskridande nettverk og nye samarbeidsmodeller. d. Utvikle felles kurs for studenter og praktikere innen samfunnsentreprenørskap og sosial innovasjon i. Veksle mellom HiNT og MIUN som kurssted / kurs-arrangør ii. Inkubatorer for sosiale innovasjoner brukes aktivt i disse kursene 3. Resultatfase: Verktøyutvikling og modellutvikling: for måling av verdiskaping på individ og samfunnsnivå. Kompetanseformidling: utvikle kurser och utforma utbildningsmaterial, förmedla forskningsresultat och rapporter. a. Rapportering, utvärdering och konceptutveckling av samhällsnytta och potential för samhällsentreprenörskap och social innovation ur ett gränsregionalt perspektiv. 13

114 282, KS :30 / Bilaga: Projektbeskrivning b. Utvärdering och utveckling av utvecklade och testade modeller för samhällsentreprenörskap och social innovation utifrån ett quadruple helix perspektiv. c. Utforma rådgivnings- och utbildningsmateriel utifrån förutsättningar samt modeller för samhällentreprenörskap och social innovation. d. Utvikle kurs for studenter, praktikere, beslutningstakere Figur 5: Prosjektframdrift RESENS 2..7 Metod Xxxxxxxxxxxxx Xxxxxxxxxxx Här ska det in text. Xxxxxxxxxxxx Deltakere og roller i prosjektet: Aktør Forskningsaktører Mittuniversitetet (MIUN) Høgskolen i Nord-Trøndelag (HiNT) Bransje-/utviklingsaktører Rolle Svensk projektägare, svensk projektledare, utførende, forskning, utvikle inkubasjon for sosiale innovasjoner og samfunnsentreprenørskap Norsk prosjekteier, norsk projektledare utførende, forskning, utvikle inkubasjon for sosiale innovasjoner og samfunnsentreprenørskap Coompanion Jämtland (S) Praktiskt genomförande, leverandør av data, rådgivning, inkubator, link til foretak, delta i seminar, workshops och 14

115 282, KS :30 / Bilaga: Projektbeskrivning konferenser. Bidra med metodikk på samsksping og kooperativ forretningsetablering. Coompanion Västernorrland (S) Praktiskt genomförande, leverandør av data, rådgivning, inkubator, link til foretak, delta i seminar, workshops och konferenser. Bidra med metodikk på samsksping og kooperativ forretningsetablering. Kompetansesenter for brukererfaring og tjensteutvikling (KBT) og Høgskolen i Sør- Trøndelag (HiST) (N) Praktiskt genomförande, leverandør av data, rådgivning, inkubator, link til foretak, delta i seminar, workshops,konferenser. Bidra med metodikk på brukermedvirkning, styrke og studere KBT som utviklingsaktør i forsknings- og utviklingsprosjekter. 1 Leiv Eiriksson Nyskaping AS (LEN) (N) Praktiskt genomförande, leverandør av data, rådgivning, inkubator, link til foretak, delta i seminar, workshops och konferenser. Bidra med metodikk på kommersiell etablering og systematisk inkubatordrift. Svenske foretak (ca 20) Delta på arrangement, delta i inkubator, bidra med data Norske foretak (ca 20) Delta på arrangement, delta i inkubator, bidra med data Aktør Kommuner/ Regioner Östersunds kommun (S)? Örnsköldsviks kommun (S)? Region Namdalen (N) Region Fosen (N) Nord-Tröndelag Fylkeskommun (N) Sör-Tröndelag Fylkeskommun (N) Rolle Delta med prosjekt om frivillighetens rolle i samskapingsarbeidet med øvrige sektorer; skape næringsutvikling og bolyst i regionen. Mål flere samfunnsentreprenører. Finansieringsaktør. Delta med prosjekt om integrering; hvordan kan regionen nyttiggjøre seg innflytteres/innvandreres ressurser; skape arbeidsplasser og lokal utviklingskraft. Finansieringsaktør. Finansieringsaktør. Finansieringsaktør. 3. Projektets resultat och indikatorer 6.1 Betydelse för de involverte i RESENS Vad kan projektet innebära för den enskilda företagaren? Ökad kunskap om möjliga innovationsmodeller och affärsmodeller. Ökade möjligheter till långsiktig och hållbar företagsutveckling. Öka möjligheterna för företagare att ta del av stödmöjligheter och innovationssystem. Vad kan projektet innebära för kommuner og regioner? Forbedrede tjenester gjennom tverrgående samarbeid Økt samarbeid med forskningsinstituasjoner Ökad förståelse för den sociala ekonomins betydelse för sysselsättning och hållbar utveckling. Vad kan projektet innebära för en regional utveckling och förnyelsekapacitet? 4-6 nye erfaringsbaserte etablerte samarbeidsmodeller 10 etablerte samfunnsentreprenører (5No+5Sv) Brukerforankrede sosiale innovasjoner. Vad kan projektet innebära för akademin? Fler sökande till parternas utbildningar Ökat forskningssamarbete mellan HiNT, MIUN og regionale aktører Ökat forskningssamarbete mellan HiNT, MIUN og regionale aktører 1 Mulig rolle for KBT: Helseforetakene i Norge har i oppdragsbrevet fra departementet fått et krav på seg til å involvere brukere i forskning. Dette er et forhold som KBT følger nøye opp. Kan man se nærmere på hvordan KBT kan gjøres best mulig i stand til dette? 15

116 282, KS :30 / Bilaga: Projektbeskrivning 6.2 Resultat og effekter oppsummert R1 - NY VIRKSOMHET Flera sociala innovationer Flera samhällsentreprenöriella initiativ R2 - NY KUNNSKAP: Ökad förståelse samhällsentreprenörskap och sociala innovationers betydelse för regional utveckling och förnyelse Ökad kunskap hos politiker, tjänstemän, allmänhet och akademin om gränsöverskridande samarbetsmöjligheter kring samhällsentreprenörskap och social innovation Forskning- og erfaringsbasert kunnskap sammensmeltet i håndbok for samfunnsentreprenører R3 NY PRAKSIS Ökat samarbete mellan rådgivare, kompetenscenter och högskolorna Fler företag som söker innovationsrådgvning R4 NY INFRASTRUKTUR Förstärkta regionala innvationssystem Minst en ny plattform för systematiskt utbyte av kunskaper och idéer 1 regelendring 1 ny finansieringsordning R5 NYE VERKTØY Etablert kvantitativt/kvalitativt praksis/ordning for dokumentasjon av verdiskaping på individ- /samfunnsnivå Nya metoder för utveckling av samhällsutvecklande innovationer Interregs resultatidikatorer 4. Projektets målgrupp och mottagare av resultatet företagare, innovatörer, blivande företagare, Studenter, föreningar, företagsfrämjare viktig målgrupp. 4. Beskrivning av projektets gränsregionala mervärde och horisontella kriterier 4.1 Gränsregionalt mervärde Projektet kommer att bidra till att kontaktytorna mellan Trøndelag, Jämtland och Västernorrland utökats till att omfatta gemensamma problemområden som innefattar samhällsentreprenörskapets möjligheter som grund för sociala innovationer i den norsksvenska regionen. Projektet har för avsikt att genom att anordna seminarier, workshops och konferenser involvera såväl forskningsaktörer, företagare och medborgare samt politiker och tjänstepersoner på bägge sidor gränsen. På svensk sida hade Mittuniversitetet genom ett femårigt EU-projekt bedrivit forskning inom området och erfarenheten från forskning inom 16

117 282, KS :30 / Bilaga: Projektbeskrivning projektet har visat att samhällsentreprenörskap och sociala innovationer som begrepp och forskningsperspektiv är sparsamt utforskat utifrån ett regionalt perspektiv samt i välfärdssamhället. Projektet kommer genom aktionsinriktat gränsöverskridande arbete där aktörer från olika sektorer (offentlig, privat, akademi, civilsamhället) därför att kunna bidra till modellutveckling kring stödstrukturer för sociala innovatörer i ett regionalt gränsland. Genom att intressera aktörer på bägge sidor om gränsen att mötas kan projektet bidra till att påverka strategier för det gränsregionala tillväxtarbetet. 5.2 Bättre miljö Projektet har för avsikt att arbeta för en bättre miljö genom att mycket av arbetet bedrivits på ett icke-resursslösande sätt där vi kommer att använda digital kommunikation. Projektet lägger dock vikt vid det fysiska mötet och där så är möjligt kommer transportmedel som har negativ miljöpåverkan att undvikas. Projektet följer MIUN:s miljöpolicy och HiNT:s miljöplan. 5.3 Jämställdhet mellan kvinnor och män Projektet arbetar enligt MIUN:s likabehandlingsplan Vision för lika villkor och tillika HiNT:s handlingsplan för arbetsmiljö och likabehandling. Projektet har för avsikt att i lika utsträckning engagera män och kvinnor i projektets genomförande. Då projektet har fokus på integrering av marginaliserade grupper inom företagande kommer jämställdhet finnas i fokus i projektets aktiviteter. 5.4 Etnisk mångfald och integration Projektet arbetar enligt MIUN:s likabehandlingsplan Vision för lika villkor och tillika HiNT:s handlingsplan för arbetsmiljö och likabehandling. Projektet kommer i genomförandet att adressera mångfald och integrationsfrågor då det är ett fokusområde i projektet. Vidare bidrar projektet till ett gränsöverskridande utveckling och utväxling av kompetens, erfarenheter och metoder för entreprenörs- och innovationsutveckling mellan företag, högskolor/universitet, företagsrådgivare/inkubatorer, lokalsamhällen, policyskapare, medborgare med flera i den Mitt-Nordiska regionen. Projektet stödjer samarbete och klusterbildningar mellan företag och lokalsamhällen inom samhällsentreprenörskap och social innovation i Mitt-Norden. 6. Projektorganisation Projektägare: Høgskolen i Nord-Trøndelag och Mittuniversitetet Projektledare: Yvonne von Friedrichs Lokal projektkoordinator: Britt Paula Mørkved (N) och Cecilia Dalborg (S) Referensgrupp: Näringen og andre aktører i innovasjonssystemet Styrgrupp: Vil betå av en representant från alla parter Arbeidsgrupper opprettes ved behov. Samarbeidspartnere Branschaktörer: - Coompanion i Jämtland (S) - Coompanion i Västernorrland (S) - Kompetansesenter for brukererfaring og tjensteutvikling (KBT)(N) - Leiv Eiriksson Nyskaping AS (N) Kommuner och Regioner: - Östersunds kommun (S)? - Örnsköldsviks kommun (S)? 17

118 282, KS :30 / Bilaga: Projektbeskrivning - Region Namdal (N) - Region Fosen (N) - Nord-Tröndelag Fylkeskommun (N) - Sör-Tröndelan Fylkeskommun (N) Forskningsaktörer: - Mittuniversitetet (MiUN) (S) - Högskolan i Nord-Tröndelag (HiNT) (N) I projektet kommer det att ingå 40 stycken företag genom rådgivare och inkubatorer. 7. Information och resultatspridning Här ska det in text 8. Koppling till andra projekt Här ska det in text 9. Tid- och Aktivitetsplan (under utvikling) Datoer ikke oppdatert Aktivitet 01 HELE PROSJEKTPERIODEN PROSJEKTLEDELSE, PROSJEKT- KOORDINERING NORGE/SVERIGE Delaktivitet Få oversikt over involvertes forventninger/roller i prosjektet (mellomromsaktivitet) Start dato Prosjekt-kickoff Milepælsdefinering, oppfølging: Informere og følge opp at alle ser utviklingssteg og oppgaver. Rapportere internt i HiNT/MiUN/KBT Rapportering Interreg Slutt dato Kostnad Beskrivning En 40% tjänst (svensk). Ansvar projekt -administration, budget, aktiviteter och spridning av resultat. Norsk 30% tjänst. Aktører; viktige avklaringer for bidrag fra kommuner, inkubator, forskere. Etablere arbeidsform, arbeidsrutiner i prosjektet Informere og følge opp at alle ser utviklingssteg, oppgaver - «hands on» Viktig for involvering, etablering og utvikling av et nytt forskningsområde Utvärdering och konceptutveckling av samhällsnytta och potential för s- entreprenörskap och social innovation ur ett gränsregionalt perspektiv. Aktivitet 1 UNDERSØKELSE GRUNNLAG FOR SAMSKAPING OG INKUBATOR- DESIGN I KOMMUNER/REGIONER Delaktivitet Litteraturstudier av kunnskapsstatus og eksisterende data (sekundærdata) Undersökning og klassifisering av samhälls-entreprenörer och sociala Start dato innovatörer (primærdata) Kartläggning av stödsystem Slutt dato Kostnad Beskrivning Undersøke, analyse av behov, omfang, vilkår, forutsetninger for samfunnsentreprenørskap/sosiale innovasjoner. Inventera omfang, og utfordringer Datainnhenting i regionene Trøndelag, Jämtland, Västernorrland Datainnhenting i regionene Trøndelag, Jämtland, Västernorrland 18

119 282, KS :30 / Bilaga: Projektbeskrivning Kartläggning av eksisterende nätverk Design og drøfting av relevante modeller for etablering av nettverk på tvers av N-S (gränsöverskridande) Innspill? Datainnhenting i regionene Trøndelag, Jämtland, Västernorrland Aktivitet 2 KOMMUNIKASJON, FORANKRING, BROBYGGING Delaktivitet Etablere nettsted for prosjektet Kickoff samlinger;v prosjektsstart/slutt Nettverksmøter prosjekter /sentreprenører i mellom Workshops med inviterte eksterne Ressurspersoner. Innspill? Start dato Slutt Dato Kostnad Beskrivning Kommunikasjon/forankring på tvers av grenser. Skape grunnlag for nye holdninger. Lage en arena for lett tilgjengelig kommunikasjon mellom involverte. Alle involverte i prosjektet møtes. Bygge bro mellom involverte s- entreprenører, og ressurspersoner /beslutningstakere (QH-perspektiv) S-entreprenører trenger tilgang relevant på kunnskap og erfaringer. Innspill? Aktivitet 3 INKUBATOR-ETABLERING OG SAMSKAPING Delaktivitet Konseptutvikling og inkubatoretablering Teamutvikling inkubatorressursene (LEN, KBT, COOMP J+V.). Lage materiell/metodikk for arbeidet med s-entreprenørene (QH-perspektiv) Etablere inkubatornettverk Koordinering av involverte i inkubator (mellomromsaktivitet) Start dato Slutt Dato Kostnad Beskrivning Etablere inkubator for SE og SI i et Quadruple Helix perspektiv (QH) Baser på fremkommet behov fra forskning og kommuner/regioner Samarbeid mellom tre ulike ressursmiljø krever mange avklaringer Dette er upløyd mark, metodikk må tilpasses s-entreprenører Etablere relasjon til andre inkubatorer Innspill? Aktivitet 4 LØPENDE REKRUTTERING Delaktivitet Etablere kontakt m aktuelle s- entreprenører i kommuner/regioner, andre ressurser (QH-perspektiv) Etablere avtaler med s-entreprenører i kommuner som rekrutteres Identifisere mulige nettverk blant s- Start dato Slutt Dato Kostnad Beskrivning Rekruttere S-entreprenører til konseptutvikling og (varig) etablering 19

120 282, KS :30 / Bilaga: Projektbeskrivning entreprenørene - jobbe i fellesskap Innspill? Innspill? Aktivitet 5 INNOVASJON OG ERFARINGS- OVERFØRING Delaktivitet Studiebesøk mellom virksomheter i etableringsfasen (henter erfaringer) Utvikle eksperimentelle seminarer, workshops, konferanser; tilrettelegge for kompetansevekst, nettverksbygging og utveksling av erfaringer på tvers virksomhets-/landegrenser. Etablere grensoverskridande nettverk og nye samarbeidsmodeller. Utvikle felles kurs for studenter og praktikere innen s-entreprenørskap og sosial innovasjon Innspill? Innspill? Start dato Slutt Dato Kostnad Beskrivning Nyskaping og erfaringsutveksling på tvers av grenser; etablere nye arbeidsmåter ved inkubasjon og samskaping Hensikten med seminarene er effektive samhandlings- og læringsprosesser, for verdiskaping i bredt perspektiv (Økonomi, sosial, human) Veksle HiNT/MIUN m kurssted / kursarrangør. Inkubatorer for sosiale innovasjoner brukes aktivt i kursene Aktivitet 6 VERKTØYUTVIKLING OG MODELLUTVIKLING: Start dato Slutt Dato Kostnad Beskrivning Utvikle verktøy; dokumentere, måle resultat på individ og samfunnsnivå Delaktivitet Utvikle verktøy for måling av effektive Quadruple-helix samhandlings- og læringsprosesser Evaluering, utvikling av utviklet og testede modeller i s-entreprenørskap /sosial innovasjon (QH-perspektiv) Utforma rådgivnings-/studiemateriell ut i fra forutsetninger og modeller for s-entreprenørskap/sosial innovation Innspill? Innspill? Aktivitet 7 KOMPETANSE-FORMIDLING Delaktivitet Erfarenhetsutväxling mellan länsstyrelser, regionstyrelser, fylker, kommuner, inkubatorer och företagsrådgivare, forskare, studenter Företagare, inkubatorer och företagsrådgivare, forskare, samlas Start dato Slutt dato Kostnad Beskrivning Kurs for studenter, praktikere og beslutningstakere 20

121 282, KS :30 / Bilaga: Projektbeskrivning Nätverkssamlingar Regionala träffar Studiebesök Internationellt utbyte Innspill? Innspill? Startkonferens, mittkonferens, slutkonferens Praktiskt genomförande (GANTT) 10. Ekonomi Finansieringsplan norsk side Hele perioden Høgskolen i Nord-Trøndelag kr kr kr kr Kompetansesenter for brukererfaring og tjensteutvikling kr kr kr kr Innovasjonsselskapet Leiv Eiriksson Nyskaping AS kr kr kr kr NTFK kr kr kr kr STFK kr kr kr kr Fosen kr kr kr kr Namndal kr kr kr kr Interreg Sverige-Norge (IR-midler) kr kr kr kr Sum Norsk side kr kr kr kr Finansieringsplan svensk side (forslag) Hele perioden Mittuniversitetet kr kr kr kr Coompanion Jämtland kr kr kr kr Coompanion Västernorrland kr kr kr kr Örnsköldsviks kommun kr kr kr kr Östersunds kommun (?) kr kr kr kr MSSP kr kr kr kr Åkroken kr kr kr kr 20 företag in kind kr kr kr kr Interreg EU-medel kr kr kr kr Sum svensk side kr kr kr kr Totalbudsjett kr 21

122 283, KS :30 KS: 1475/2015 PROTOKOLL Kommunstyrelsen Dnr Införande av e-handel, inköpsstyrning och samordnad varudistribution Östersunds kommun har under genomfört utredningar kring e- handel, inköpsstyrning och samordnad varudistribution. Utredningarna har primärt utförts av upphandlingschef Fredric Kilander och Anne Sörensson vid Grön Trafik tillsammans med en projektgrupp med representanter från kommunens förvaltning samt en extern konsult. Underlag för beslut Kommunledningens tjänstemannaförslag Projektdirektiv för införande av e-handel, inköpsstyrning och samordnad varudistribution i Östersunds kommun Utdrag från Kommunstyrelsens protokoll Samordnade godstransporter i Östersunds kommun, Logivia Kommunstyrelsens beslut 1. Projektdirektiv för införande av e-handel och inköpsstyrning i Östersunds kommun godkänns. Finansiering av införandet sker inom befintliga budgetramar. 2. Kommundirektören får i uppdrag att implementera e-handel och inköpsstyrning i enlighet med godkänt projektdirektiv. 3. Kommundirektören får i uppdrag att fortsätta utreda införande av samordnad varudistribution i samband med budgetprocessen för år Yrkande AnnSofie Andersson, S: Ärendet återremitteras till nästa sammanträde för att tydliggöra tidsplanen. Propositionsordning Ordförande frågar om ärendet ska avgöras idag eller återremitteras och finner att kommunstyrelsen beslutar att återremittera ärendet. Kommunstyrelsens beslut Ärendet återremitteras till nästa sammanträde. Utdrag till samtliga förvaltningar Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

123 283, KS :30 / Bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG Dnr Fredric Kilander Kommunstyrelsen Införande av e-handel, inköpsstyrning och samordnad varudistribution Östersunds kommun har under genomfört utredningar kring e- handel, inköpsstyrning och samordnad varudistribution. Utredningarna har primärt utförts av upphandlingschef Fredric Kilander och Anne Sörensson vid Grön Trafik tillsammans med en projektgrupp med representanter från kommunens förvaltning samt en extern konsult. Underlag för beslut Kommunledningens tjänstemannaförslag Projektdirektiv för införande av e-handel, inköpsstyrning och samordnad varudistribution i Östersunds kommun Utdrag från Kommunstyrelsens protokoll Samordnade godstransporter i Östersunds kommun, Logivia Förslag till beslut 1. Projektdirektiv för införande av e-handel och inköpsstyrning i Östersunds kommun godkänns. Finansiering av införandet sker inom befintliga budgetramar. 2. Kommundirektören får i uppdrag att implementera e-handel och inköpsstyrning i enlighet med godkänt projektdirektiv. 3. Kommundirektören får i uppdrag att fortsätta utreda införande av sam ordnad varudistribution i samband med budgetprocessen för år Bakgrund Östersunds kommun har under genomfört utredningar kring e- handel, inköpsstyrning och samordnad varudistribution. Utredningarna har resulterat i ett förslag till projektdirektiv. Projektdirektivet består av två delprojekt. Förslag är att delprojekt e-handel och inköpsstyrning initieras först. Därefter kan kommunen, i samband med budgetprocessen för år 2017, också välja att initiera delprojekt samordnad varudistribution. Delprojekt e-handel och inköpsstyrning är ej avhängt delprojekt samordnad varudistribution. Däremot framhålls ofta samordnad varudistribution som avhängt en väl fungerande e-handelsprocess av flera skäl (bl.a. ordning och reda, tydliga inköpsprocesser, finansieringslösning). Av denna orsak är för Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

124 283, KS :30 / Bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG Dnr slaget att kommunen initierar delprojekt e-handel och inköpsstyrning innan eventuell start av delprojekt samordnad varudistribution. Projektet för införande av e-handel, inköpsstyrning och samordnad varudistribution i Östersunds kommun syftar bl.a. till att: 1. Öka kontroll- och uppföljningsmöjligheter över kommunens inköp av varor och tjänster. 2. Effektivisera kommunens inköpsprocess av varor och tjänster. 3. Minska miljöbelastning för leverans av varor till kommunen. 4. Öka tillväxtmöjligheter för små och medelstora företag, ökad konkurrens 5. Öka trafiksäkerheten i samband med leverans av varor till kommunen Den föreslagna lösningen för införande av e-handel och inköpsstyrning har en projekt kostnad på ca 6,35 mkr. Den årliga driften år 2019 beräknas till ca 2,1 mkr. Såväl pro jektkostnaden som den årliga driften finansieras inom förvaltningarnas befintliga budget ramar. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Bengt Marsh Kommundirektör Unto Järvirova Bitr. Kommundirektör Utdrag till samtliga förvaltningar Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

125 283, KS :30 / Bilaga: Utdrag från Kommunstyrelsens protokoll PROTOKOLL Kommunstyrelsen Införande av inköpsstyrning, e-handel och samordnad varudistribution Kommunen har under med stöd av medfinansiering från länsstyrelsens klimatmiljon genomfört en förstudie om samordnad varudistribution för att undersöka förutsättningarna att genomföra verksamheten i hela förvaltningen. Målen med samordnad varudistribution har utgångspunkt i kommunens miljömål, trafiksäkerhet, energieffektiva transporter men också målet att få flera lokala leverantörer i t ex livsmedelsupphandlingar. Samordnad varudistribution hänger nära samman med införande av system för inköpsstyrning och e-handel som är förutsättningar för ett gynnsamt införande av ett nytt system för leveranser. Processerna bör ses som en helhet. Underlag för beslut Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag Tjänsteskrivelse om förstudie om samordnad varudistribution Logivias förstudie Samordnade varutransporter Förslag till projektdirektiv för Projektet Effektivare inköp Kommunstyrelsens beslut 1. Kommundirektören får i uppdrag att ta fram förslag till projektorganisation för genomförande av samordnad varudistribution i enlighet med förslag från samhällsbyggnadsförvaltningen Förslaget ska innefatta ekonomiska konsekvenser och förslag till finansiering av projektet. 2. Förslag till projektdirektiv för genomförande av system med inköpsstyrning och e-handel i enlighet med förslag Effektivare inköp godkänns. 3. Kommundirektören får återkomma under våren 2015 för beslut om finansiering och slutligt genomförande. Utdrag till kommundirektören samt samhällsbyggnad Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

126 283, KS :30 / Bilaga: Projektdirektiv för införande av e-handel, inköpsstyrning... Dokumentnamn: Sida: 1 (20) Projektdirektiv för införande av e-handel, inköpsstyrning och samordnad varudistribution i Östersunds kommun Skapad av: Fredric Kilander Beslutad av: Reviderad den: Projektdirektiv 1 Beställning 1.1 Godkännande Projektdirektivet godkänt av: Uppdragsgivare/Beställare: Projektledare: Unto Järvirova Kommunledningsförvaltningen Anställs 2016 i samband med projektstart 1.2 Beslut i kommunstyrelsen Kommunstyrelsen beslöt den 20 januari följande: 1. Kommundirektören får i uppdrag att ta fram förslag till projektorganisation för genomförande av samordnad varudistribution i enlighet med förslag från samhällsbyggnadsförvaltningen Förslaget ska innefatta ekonomiska konsekvenser och förslag till finansiering av projektet. 2. Förslag till projektdirektiv för genomförande av system med inköpsstyrning och e- handel i enlighet med förslag Effektivare inköp godkänns. 3. Kommundirektören får återkomma under våren 2015 för beslut om finansiering och slutligt genomförande. 1.3 Beslut i kommunledningsgruppen Kommundirektören gav den 20 februari 2015 ekonomidirektör Unto Järvirova i uppdrag att ta fram ett nytt samlat projektdirektiv för såväl e-handel, inköpsstyrning och samordnad varudistribution i enlighet med kommunstyrelsens beslut av den 20 januari 2015.

127 283, KS :30 / Bilaga: Projektdirektiv för införande av e-handel, inköpsstyrning... Dokumentnamn: Sida: 2 (20) Projektdirektiv för införande av e-handel, inköpsstyrning och samordnad varudistribution i Östersunds kommun Skapad av: Fredric Kilander Beslutad av: Reviderad den: 2 Syfte och mål 2.1 Bakgrund Östersunds kommun har under genomfört utredningar kring e-handel, inköpsstyrning och samordnad varudistribution. Utredningarna har primärt utförts av upphandlingschef Fredric Kilander och Anne Sörensson vid Grön Trafik tillsammans med en projektgrupp med representanter från kommunens förvaltning samt en extern konsult. Detta projektdirektiv består av två delprojekt. E-handel och inköpsstyrning är ett delprojekt, samordnad varudistribution är ett annat. Förslag är att delprojekt e-handel och inköpsstyrning initieras först. Därefter kan kommunen välja att också initiera delprojekt samordnad varudistribution. Av denna anledning är delprojekt samordnad varudistribution i detta läge att framför allt se som information inför kommande budgetarbete inför Delprojekt e-handel och inköpsstyrning är ej avhängt delprojekt samordnad varudistribution. Däremot framhålls ofta samordnad varudistribution som avhängt en väl fungerande e- handelsprocess av flera skäl (ordning och reda, tydliga inköpsprocesser, finansieringslösning). Av denna orsak är förslaget att kommunen initierar delprojekt e-handel och inköpsstyrning innan eventuell start av delprojekt samordnad varudistribution. En detaljerad och definitiv projektplan för e-handel och inköpsstyrning tas fram av projektledaren under våren I delar ska därför detta projektdirektiv ses som preliminärt. Ett förarbete till projektet genomförs under hösten 2015 under ledning av upphandlingschef Fredric Kilander tillsammans med representanter från kommunens förvaltning. 2.2 Syfte Detta projekt syftar bl.a. till att: Öka kontroll- och uppföljningsmöjligheter över kommunens inköp av varor och tjänster. Effektivisera kommunens inköpsprocess av varor och tjänster. Minska miljöbelastning för leverans av varor till kommunen. Öka tillväxtmöjligheter för små och medelstora företag, ökad konkurrens Öka trafiksäkerheten i samband med leverans av varor till kommunen

128 283, KS :30 / Bilaga: Projektdirektiv för införande av e-handel, inköpsstyrning... Dokumentnamn: Sida: 3 (20) Projektdirektiv för införande av e-handel, inköpsstyrning och samordnad varudistribution i Östersunds kommun Skapad av: Fredric Kilander Beslutad av: Reviderad den: 2.3 Mål e-handel och inköpsstyrning Grundläggande för att förbättra kommunens inköpsprocess och inköpsbeteende är att fram såväl regler och rutiner för upphandling och inköp samt att säkerställa att de som gör beställningar har den kunskap som krävs för att kunna genomföra detta på ett korrekt sätt. Detta är inte något som e-handel i sig kan åstadkomma utan det är ett arbete som måste göras vid sidan av. E-handel ger däremot en möjlighet att styra inköpsbeteendet och se till att de regler som sätts upp efterföljs. Införande av e-handel är ett bra tillfälle att se över och ändra inköpsbeteendet som helhet. Det är också ett bra tillfälle att utbilda beställarna i de lagar och regler som gäller eftersom viss utbildning ändå krävs för att hantera det nya systemet. Att arbeta med e-handel och inköpsstyrning kräver en organisation. Denna organisation arbetar med utbildning, leverantörsanslutningar, uppföljning och support till användarna av e- handelssystemet (beställarna). Organisationen har starka beröringspunkter med kommunens upphandlingsverksamhet varför förslaget är införliva organisationen inom upphandlingskontoret. Det är svårt att finna kommuner som har gjort mer detaljerade uppföljningar över de effekter (exempelvis ekonomiska vinster) man gjort genom ett införande av e-handel. Till viss del verkar det bero på att man inte har så mycket statistik från tiden före införandet att jämföra med. Det är exempelvis svårt att veta i vilken utsträckning felaktiga inköp sker eller hur mycket vi betalar för mycket genom att vi handlar icke avtalade varor eller att vi betalar ordinarie priser istället för avtalade priser. Till viss del beror detta också på brist på resurser för att göra uppföljningar. Den generella uppfattningen är dock att införandet av e-handel har varit något positivt. Öka kontrollmöjligheterna över kommunens inköp av varor och tjänster E-handel och inköpsstyrning förväntas ge ökade möjligheter till att styra vem som köper och vad som köps. Färre beställare kommer bl.a. att innebära ökade möjligheter till en högre kompetensnivå inom kommunens beställarorganisation. Endast utsedda beställare ges tillgång till e-handelssystemet och kan därigenom genomföra inköp. I e-handelssystemet syns enkom avtalade varor och tjänster. Kommunen kan, genom e-handelssystem, därmed i högre utsträckning säkerställa att de varor och tjänster som köps in uppfyller ställda krav och förväntningar samtidigt som de förväntas ha ett lågt pris. Säkra processen kring inköp/avrop för hela organisationen E-handel och inköpsstyrning innebär bl.a. möjlighet till attest av beställningar av varor och tjänster innan beställningen lämnar kommunen. Genom att attestprocessen genomförs i ett tidigare skede jämfört med idag erhålls en ökad kontroll av genomförda köp vilket i sin tur antas innebära färre felaktigheter i samband med beställningar. Idag sker attest först efter beställningen är lagd innebärande ökade svårigheter till att i efterhand åtgärda eventuella felaktigheter (fel leverantör, fel vara etc.). Genom att flytta fram

129 283, KS :30 / Bilaga: Projektdirektiv för införande av e-handel, inköpsstyrning... Dokumentnamn: Sida: 4 (20) Projektdirektiv för införande av e-handel, inköpsstyrning och samordnad varudistribution i Östersunds kommun Skapad av: Fredric Kilander Beslutad av: Reviderad den: attestprocessen erhåller ansvarig chef också ett tydligare ansvar för det som köps in och hur inköpet genomförts vilket kan vara önskvärt. Bättre internkontroll E-handel och inköpsstyrning möjliggör såväl bättre som effektivare internkontroll genom att information dels finns tillgängligt samlat i systemet, dels att vissa kontroller kan ske per automatik. Detta förväntas bl.a. innebära att kommunen blir bättre på att betala fakturor i tid och därmed får lägre räntekostnader. Effektivisera kommunens inköpsprocess av varor och tjänster E-handel och inköpsstyrning förväntas effektivisera kommunens inköpsprocess. Inköpsprocessen antas idag vara mer tidskrävande än vad den behöver vara. Onödig tid används för att exempelvis söka efter avtalade leverantörer, varor och priser etc. Denna tid skulle exempelvis kunna användas för annan verksamhet. E-handel och inköpsstyrning innebär bl.a. att det är färre och mer kompetenta beställare som genomför inköpen. Det blir tydligare vilka leverantörer som ska användas och vilka varor, tjänster och priser som gäller. Genom att införa e-handel och inköpsstyrning antas förvaltningarna frigöra tid. Effektiviseringspotentialen är svåruppskattad och beror bl.a. på variabler som hur många inköp som görs i respektive verksamhet idag, hur många som genomför dessa inköp och graden av eventuell samordning. Standardisera inköpsprocessen E-handel och inköpsstyrning standardiserar kommunens inköpsprocess i större utsträckning jämfört med idag. Inköpsprocessen kommer ha en bättre struktur där det är tydligt vika steg och moment som ska utföras. En standardiserad inköpsprocess innebär bl.a. ökade möjligheter till effektivitet, säkerhet och bättre stöd till kommunens förvaltning i inköpsprocessens alla faser. Förbättra och förenkla rutiner och arbetssätt med inköp i organisationen E-handel och inköpsstyrning leder till att nya regler och rutiner tillskapas för inköp av varor och tjänster. Idag saknas tydliga kommunövergripande regler och rutiner för hantering av inköp från centralt håll. Bilden är att det även saknas tydliga regler och rutiner i tillräcklig utsträckning även inom förvaltningarna. Kopplat till bristen på tydliga regler och rutiner är avsaknad av samordning kring tecknade avtal inom kommunen. Det saknas idag samlad information om alla de avtal kommunen har med olika leverantörer. Exempelvis finns inte någon fungerande rutin för att rapportera in tecknade avtal till upphandlingskontoret. Detta kan innebära en ökad risk för att det exempelvis genomförs upphandlingar där kommunen redan har avtal eller där samordning av avtal skulle kunna ske.

130 283, KS :30 / Bilaga: Projektdirektiv för införande av e-handel, inköpsstyrning... Dokumentnamn: Sida: 5 (20) Projektdirektiv för införande av e-handel, inköpsstyrning och samordnad varudistribution i Östersunds kommun Skapad av: Fredric Kilander Beslutad av: Reviderad den: Genom en tydligare, mer kompetent beställarorganisation än idag kommer information kring regler och rutiner på ett effektivt sätt nå hela kommunens beställarorganisation jämfört med dagens något diffusa beställarorganisation. Hämtköp E-handel och inköpsstyrning antas innebära att antalet inköp i butik minskar. Att så sker är önskvärt då denna typ av köp ofta är mycket kostsamma. Den fysiska transporten från och till butiken tar onödig tid från kärnverksamheten och denna typ av köp innebär även ofta extraarbete i form av kvittohantering, rekvisitionshantering osv. Köp av varor och tjänster ska i mycket stor utsträckning ske via e-handelssystemet. Lägre anskaffningskostnader E-handel och inköpsstyrning innebär sannolikt att kommunen erhåller lägre anskaffningskostnader då verksamheterna förväntas köpa avtalade varor och tjänster i än högre utsträckning. I regel är avtalade varor och tjänster billigare än ej avtalade sådana. Styra inköp av varor och tjänster E-handel och inköpsstyrning leder till att kommunens inköpsmönster kan styras mer proaktivt. De utsedda beställarna kan t.ex. informeras enklare, enkom avtalade varor och tjänster finns tydligt i e-handelssystemet osv. Det ges också en ökad möjlighet för att skapa en samlad avtalsbank för kommunen, en funktion som till vissa delar saknas idag. Planering av inköpsprocessen E-handel och inköpsstyrning medger bättre planering av kommunens inköp av varor och tjänster. Bättre planering kan exempelvis innebära färre inköp och större, mer samordnade beställningar istället för många små. Genom e-handel och inköpsstyrning möjliggörs på sådant sätt ett minskat varuflöde. Effektivisera processen kring fakturahanteringen E-handel och inköpsstyrning möjliggör effektivisering av kommunens fakturahanteringsprocess. Ett utbyggt e-handelssystem hanterar fakturor gällande inköp av varor och tjänster mer eller mindre per automatik (automatisk matchning mellan beställning och faktura samt automatisk utbetalning). Dessutom kommer en professionellare beställarorganisation hantera faktureringen effektivare än idag. Därutöver styrs fakturareferenser och kontering per automatik i samband med beställningar i e-handelssystemet. Kontoplanen är omfattande och det är inte alltid fakturor konteras på rätt sätt i dagsläget. E-handel och inköpsstyrning minskar dessutom risken för att felaktiga fakturor betalas ut eller att tidsåtgången blir så stor att förseningsavgifter och dröjsmålsräntor blir följden. Genom e-handel och automatisk matchning av fakturor mot lagd beställning får våra leverantörer betalt i tid.

131 283, KS :30 / Bilaga: Projektdirektiv för införande av e-handel, inköpsstyrning... Dokumentnamn: Sida: 6 (20) Projektdirektiv för införande av e-handel, inköpsstyrning och samordnad varudistribution i Östersunds kommun Skapad av: Fredric Kilander Beslutad av: Reviderad den: Minska antalet beställare Antagandet är att antalet beställare i kommunen är relativt stort i förhållande till vad det borde kunna vara. Antalet beställare samt bristen på samordning gör det svårt att nå ut med information om avtal, regler och rutiner etc. Ett stort antal beställare innebär även att man som beställare genomför färre beställningar innebärande att man blir en mindre professionell beställare jämfört med om man gjorde fler beställningar inom en given tidsperiod. E-handel och inköpsstyrning innebär att kommunen har färre beställare, ett mer optimalt antal utifrån effektivitet. Ett färre antal beställare bidrar till att beställarna blir mer professionella, att inköpsprocessen effektiviseras och att kontrollmöjligheterna ökar. Det gör också att information gällande avtal/behov kommuniceras effektivare mellan verksamheter och upphandlingskontoret. Professionellare beställare E-handel och inköpsstyrning förväntas innebära att kommunen får en mer professionell beställarorganisation. Kommunens beställarorganisation upplevs idag ha en relativt stor okunskap. Okunskapen består i kunskapsbrister om exempelvis var kommunens upprättade avtal återfinns, vilka varor och tjänster som avtalet innefattar och vilka avtalsvillkor som är upprättade. Vidare saknas kunskap om vart man vänder sig med synpunkter etc. kring avtal. Upplevelsen är den att inköp inte alltid ses som en viktig och prioriterad fråga, eller något som man behöver särskild kunskap om för att utföra, vilket kan vara en orsak till att kunskapsnivån inte ökar. E-handel och inköpsstyrning förväntas leda till att kommunen erhåller en betydligt mer medveten och professionell beställarorganisation. Kommunen kommer med all sannolikhet ha färre beställare vilket leder till att de gör fler beställningar per beställare och det kommer också innebära fler samordnade beställningar. Ett mindre antal beställare kommer också medföra, tillsammans med regler och rutiner, att kommunikationen mellan beställarorganisationen och kommunens upphandlingsverksamhet kommer att stärkas avsevärt vilket i sin tur leder till bättre avtal, bättre avtalsvård och till bättre framtida upphandlingar. För att nå rätt kompetensnivå ska också samtliga beställare i kommunen genomgå en utbildning, en form av certifiering, som styrs via kommunens upphandlingskontor (projektorganisation initialt). Först efter godkänd utbildning ges tillgång till e-handelssystemet. Att göra inköp i enlighet med gällande ramavtal och därmed öka ramavtalstroheten E-handel och inköpsstyrning förväntas öka kommunens avtalstrohet. Kommunens avtalstrohet på leverantörsnivå är redan idag hög. Avtalstrohet på produkt- /tjänstenivå är sannolikt lägre men nivån är okänd. Vidare sker idag ingen mätning (åtminstone inte centralt) på om upprättad rangordning mellan olika leverantörer följs eller ej i upprättade avtal.

132 283, KS :30 / Bilaga: Projektdirektiv för införande av e-handel, inköpsstyrning... Dokumentnamn: Sida: 7 (20) Projektdirektiv för införande av e-handel, inköpsstyrning och samordnad varudistribution i Östersunds kommun Skapad av: Fredric Kilander Beslutad av: Reviderad den: Hög avtalstrohet på produkt- och tjänstenivå är eftersträvansvärt av flera skäl. Dels leder en hög avtalstrohet generellt till lägre priser, dels köper kommunen in rätt tjänster och varor där det ställs krav i enlighet med kommunens behov och ambitioner (kvalitet, miljö, hållbarhet etc.). Dessutom kan juridiska tvister undvikas. E-handel och inköpsstyrning kommer att göra det betydligt enklare för kommunens beställare att genomföra inköp av rätt varor och tjänster. E-handelssystemet och inköpsstyrning, med tillhörande organisation, tillsammans med en mer professionell beställarorganisation kommer att bidra till detta mål. Ökad möjlighet till uppföljning och statistik av inköpsprocessen E-handel och inköpsstyrning ökar möjligheterna till uppföljning av gjorda inköp. Dagens brister i detta avseende försvårar möjligheterna till en proaktiv inköpsstyrning. Med tillgänglig och bättre statistik kan riktade insatser sättas in för att förbättra inköp där det behövs. Bättre statistik medför även att bättre underlag kan skapas i framtida upphandlingar genom att inköpsmönstret blir tydligt. Idag saknas rutiner och processer kring återkoppling till upphandlingskontoret gällande tecknade avtal. Information och synpunkter från kommunens verksamheter kring avtal, villkor eller sortiment m.m. kommer i allt för liten utsträckning till upphandlingskontorets kännedom. Detta kan innebära att kommande upphandlingar utformas på samma sätt som tidigare trots att de inte fungerat fullt ut, att organisationen väljer att frångå avtal och handlar av andra leverantörer eller att kommunen får svårt att agera juridiskt i avtal då information kring avtal inte är konsekvent eller kommer i rätt tid. E-handel och inköpsstyrning kommer att öka möjligheterna till uppföljning vilket bl.a. innebär att kommunen kan vara mer proaktiv i sin inköpsprocess. Att följa aktuell lagstiftning E-handel och inköpsstyrning förbättrar kommunens möjlighet att följa aktuell lagstiftning. Bl.a. beror detta på att delprojektet gör det enklare för förvaltningen att köpa in avtalade produkter och tjänster. Vidare kommer e-handel och inköpsstyrning reducera brist på samordning och okunskap om regelverket kring upphandling och inköp vilket minskar risken för att t.ex. otillåtna direktupphandlingar sker.

133 283, KS :30 / Bilaga: Projektdirektiv för införande av e-handel, inköpsstyrning... Dokumentnamn: Sida: 8 (20) Projektdirektiv för införande av e-handel, inköpsstyrning och samordnad varudistribution i Östersunds kommun Skapad av: Fredric Kilander Beslutad av: Reviderad den: 2.4 Mål samordnad varudistribution Verksamhetens behov styr leveranserna/ökad kontroll över transporter inom kommunen Kontrollen över transporternas utförande flyttas från avsändaren till mottagaren av varorna. Leveranser av varor sker på tider som är mer förutsägbara. Färre leveranser sker innebärande sänkta hanteringskostnader vilket i sin tur frigör tid för andra arbetsuppgifter. Minskad miljöbelastning/klimatpåverkan Färre transporter sänker koldioxidutsläppen. Dessutom kan krav ställas på transport av varor inom den centrala varudistributionen i högre utsträckning än idag om man så önskar. Minska antalet totala transporter till och inom kommunen Färre transporter innebär en reducering av koldioxid, kväveoxider och partiklar. Ett reducerat antal transporter innebär också positiva effekter på hälsan, ökad trafiksäkerhet, mindre slitage på vägar. Förbättrad arbetsmiljö Färre transporter innebär också att arbetsmiljön bör kunna förbättras med färre varutransporter med färre antal avbrott i arbetet för mottagning av leveranser. Förbättrade förutsättningar för de lokala arbetsplatser som tar emot gods under arbetstid i form av antal färre leveranser. Ökad trafiksäkerhet Färre transporter skapar färre fordonsrörelser i känsliga områden. Det finns möjlighet att lägga transporter när verksamhet t.ex. ej pågår på förskolor eller skolor. Också bättre anpassade fordon om man så önskar. Ökad konkurrens/näringslivsutveckling Fler leverantörer har möjlighet att lämna anbud på grund av att distributionen underlättas. Öppnar upp för små och medelstora företag och lokala producenter utan egen distribution. Samhällsvinster och folkhälsa Färre transporter innebär mindre vägslitage, partikelutsläpp, buller och bränsleåtgång. Ett reducerat arbete för varumottagning minskar risk för belastningsskador vid bra planering.

134 283, KS :30 / Bilaga: Projektdirektiv för införande av e-handel, inköpsstyrning... Dokumentnamn: Sida: 9 (20) Projektdirektiv för införande av e-handel, inköpsstyrning och samordnad varudistribution i Östersunds kommun Skapad av: Fredric Kilander Beslutad av: Reviderad den: Delprojekt e-handel och inköpsstyrning omfattar En detaljerad projektplan tas fram av projektledaren under Införande av e-handel och inköpsstyrning Införande av kommunövergripande regler, rutiner och riktlinjer avseende inköp Processer ska utvecklas som stödjer den totala och gemensam inköpsverksamheten Utseende av beställare i samverkan med förvaltningarna Utbildning (certifiering) av beställare Rekrytering av projektledare Rekrytering av e-handelssamordnare Övergripande information, kommunikation och förankring kring projektets fortskridande och utveckling till medarbetare Införskaffande av datorer, kontorsutrustning och övriga verksamhetsbehov Delprojekt samordnad varudistribution omfattar Införande av samordnad varudistribution i Östersunds kommun Upphandling av leverantör av samordnad varudistribution (alt. egen regi) Tillskapande av en förvaltningsorganisation Rekrytering av projektledare Införskaffande av datorer, kontorsutrustning och övriga verksamhetsbehov 2.6 Framgångsfaktorer Delprojekt e-handel och inköpsstyrning För att projektet ska bli så framgångsrikt som möjligt krävs bl.a. följande: Kommunledningens stöd Eftersom projektet berör hela kommunens organisation är det av avgörande betydelse att kommunens ledning är engagerad och aktivt delaktig i projektet. Beslut om införande av e- handel och inköpsstyrning ska vara förankrat på högsta nivå för att det ska vara tydligt att detta är något som ska införas i hela organisationen. Utan detta tydliga stöd ökar risken för att inte få gehör i organisationen och att inte nå full potential då förändringar i arbetssätt och organisation ofta möter ett visst motstånd. Tidsuppfattning Det är av vikt att det finns en förståelse för projektets omfattning utifrån ett tidsperspektiv. Det kommer att ta tid innan e-handel och inköpsstyrning är fullt ut implementerat även om effekter realiseras i ett betydligt tidigare skede.

135 283, KS :30 / Bilaga: Projektdirektiv för införande av e-handel, inköpsstyrning... Dokumentnamn: Sida: 10 (20) Projektdirektiv för införande av e-handel, inköpsstyrning och samordnad varudistribution i Östersunds kommun Skapad av: Fredric Kilander Beslutad av: Reviderad den: Förvaltningarnas delaktighet Förvaltningarna måste vara delaktiga i att utse beställare. Beställarna ska vara så få som möjligt för att därigenom skapa en effektiv beställarorganisation. Förvaltningarna ska låta utsedda beställare genomgå utbildning, kompetensutveckling inom det uppdrag som detta projekt handlar om. Förvaltningarna ska vara delaktiga i att tillse att det sker en omställning i arbetssätt och styrning så att den möjliga effektiviseringen också realiseras. Förvaltningarna ska vara delaktiga i förankring i verksamheterna. Information Information om projektet behöver nå ut till alla berörda. Kontinuerlig information om vad som händer i projektet behövs. Nödvändiga resurser Nödvändiga resurser måste ställas till förfogande. Detta gäller både pengar och personal. Projektet måste vara prioriterat. Medarbetarnas delaktighet Den svåraste förändringen i förvaltningen är med all säkerhet den kulturförändring som krävs hos den enskilde individen. Eftersom projektet kommer att innebära förändrade rutiner etc. så är det viktigt att berörda medarbetare känner sig involverade i förändringsarbetet. Samverkan Samverkan med andra myndigheter som genomgått samma process är central. Genom att samverka med andra underlättar vi förändringsprocessen i vår egna organisation. Teknisk integration Den tekniska infrastrukturen ska säkerställas. Flöden kommer att hanteras elektroniskt och automatiskt i större utsträckning än idag. Systemleverantörens delaktighet Det är viktigt för projektet och förvaltningsorganisationen att den utvalda systemleverantören är delaktig och att vi tillsammans skapar en god relation.

136 283, KS :30 / Bilaga: Projektdirektiv för införande av e-handel, inköpsstyrning... Dokumentnamn: Sida: 11 (20) Projektdirektiv för införande av e-handel, inköpsstyrning och samordnad varudistribution i Östersunds kommun Skapad av: Fredric Kilander Beslutad av: Reviderad den: Produktleverantörernas delaktighet Leverantörsanslutningen är en långdragen process. Leverantörerna har oftast inte klart för sig hur de ska ansluta sig till olika myndigheters inköpsprocesser och använder olika standards. En av de mest krävande uppgifterna är att ansluta produktleverantörerna och eftersom det är en uppgift som pågår så länge man handlar elektroniskt, kan ett samarbete underlätta även efter det att projektet är avslutat och förvaltningsorganisationen tagit över ansvaret. 2.6 Avgränsningar Förvaltningarna ansvarar för förändring av förvaltningarnas processer och anpassning av egen organisation Delprojekt samordnad varudistribution För att projektet ska bli så framgångsrikt som möjligt krävs bl.a. följande: Etappindelning Att etappindela införandet, d.v.s. att börja med delprojekt e-handel och inköpsstyrning för att sedan följa upp med delprojekt samordnad varudistribution. Förarbete för ett eventuellt beslut (2016) om införande av samordnad varudistribution bör löpa samtidigt som delprojekt e- handel och inköpsstyrning. Leverantören av samordnads varudistributions delaktighet Det är viktigt för projektet och förvaltningsorganisationen att den utvalda leverantören är delaktig och att vi tillsammans skapar en god relation. 4 Organisation och bemanning Organisation och bemanning tas fram i projektplanen. I detta läge är organisation och bemanning ej klar, ej förankrad i organisationen och ska i den meningen enkom ses som en indikation för hur projektets organisation och bemanning kan komma att se ut. Såväl projektledare som e-handelssamordnare anställs på upphandlingskontoret under upphandlingschef Fredric Kilander under Delprojekt e-handel och inköpsstyrning Uppdragsgivare/Projektägare Beställare av projektet (projektägare) är ekonomidirektör Unto Järvirova.

137 283, KS :30 / Bilaga: Projektdirektiv för införande av e-handel, inköpsstyrning... Dokumentnamn: Sida: 12 (20) Projektdirektiv för införande av e-handel, inköpsstyrning och samordnad varudistribution i Östersunds kommun Skapad av: Fredric Kilander Beslutad av: Reviderad den: Projektledare Anställs 1 januari Projektledaren har det totala ansvaret för projektets genomförande inklusive ekonomistyrning. Styrgrupp Kommunledningsgruppen/del av kommunledningsgruppen Fredric Kilander, upphandlingschef Referensgrupp Inköpsforum, representanter Ekonomiforum, representanter Ekonomi och Finans, representanter IT, representanter Upphandlingskontoret, representanter Projektgrupp Representanter från förvaltningarna, utses av projektledaren. Processtöd 5 Metod Projektet ska hämta erfarenheter från kommuner och andra organisationer som har erfarenhet av e-handel, inköpsstyrning och samordnad varudistribution. Dessas erfarenheter ska användas i uppbyggnaden av projektet. Avseende delprojekt e-handel och inköpsstyrning leds en förstudie av upphandlingschef Fredric Kilander fram till dess att projektledaren är anställd. Förstudiens syfte är att projektet snarast möjligt efter uppstart ska realisera möjliga effektiviseringar för förvaltningarna.

138 283, KS :30 / Bilaga: Projektdirektiv för införande av e-handel, inköpsstyrning... Dokumentnamn: Sida: 13 (20) Projektdirektiv för införande av e-handel, inköpsstyrning och samordnad varudistribution i Östersunds kommun Skapad av: Fredric Kilander Beslutad av: Reviderad den: 6 Resurser 6.1 Delprojekt e-handel och inköpsstyrning Att införa e-handel och inköpsstyrning är förknippat med vissa kostnader, både projektkostnader i samband med införandeprojektet och därefter löpande kostnader för drift av e-handelssystem och förvaltning. Nedanstående budget visar kostnader dels under projekt, dels under förvaltning (2019). Budget: E-handel och inköpsstyrning E-handelssystem, molntjänst Projektledare E-handelssamordnare Omkostnader E-handelssystem, konsultstöd E-handelssystem, molntjänst 400 Inköpscontroller 800 E-handelssamordnare 700 Omkostnader 200 Årskostnad Projektkostnad, totalt 6350 E-handelssystem, molntjänst Kostnaden för e-handelssystemet (molntjänst) beräknas vara ca kr/år. E- handelssystemet är en modul inom nuvarande ekonomisystem (Aditro) och lanseras under Systemet har förevisats vid ett par tillfällen för representanter från förvaltningen. Likaså har förvaltningen tittat på ett konkurrerande system. Aditros systemlösning bedöms vara minst likvärdigt konkurrenten samtidigt som den är betydligt billigare. Dessutom beräknas ett införande vara betydligt enklare. Projektledare En projektledare ska rekryteras under hösten Förväntad start är 1 januari Projektledaren ska ha kunskap i bl.a. ekonomi, upphandling och inköp samt erfarenhet av projektledning. Önskvärt är även systemkunskap. Projektledaren anställs på upphandlingskontoret under upphandlingschef Fredric Kilander.

139 283, KS :30 / Bilaga: Projektdirektiv för införande av e-handel, inköpsstyrning... Dokumentnamn: Sida: 14 (20) Projektdirektiv för införande av e-handel, inköpsstyrning och samordnad varudistribution i Östersunds kommun Skapad av: Fredric Kilander Beslutad av: Reviderad den: E-handelssamordnare En e-handelssamordnare ska rekryteras under Förväntad start är 1 augusti E- handelssamordnaren rekryteras i samråd med projektledaren. E-handelssamordnaren anställs på upphandlingskontoret under upphandlingschef Fredric Kilander. Omkostnader Omkostnader består i exempelvis resor, konferenser, utbildningar och diverse utrustning etc. E-handelssystem konsultstöd Visst konsultstöd beräknas behövas i samband med implementering av e-handelssystemet i kommunen förvaltning Under 2019 redovisas förväntad förvaltningskostnad av e-handel och inköpsstyrning. 6.2 Finansiering, e-handel och inköpsstyrning Förslag till finansiering av projektet är baserad på att förvaltningarna kommer att ha olika stor nytta, möjlighet till effektivisering, av e-handel och inköpsstyrning. En större nytta innebär större andel av den totala finansieringen. Nedanstående förslag till finansiering bygger på ett antagande att barn och utbildningsförvaltningen och vård- och omsorgsförvaltningen har större nytta av e-handel och inköpsstyrning än övriga förvaltningar. Det går att förfina fördelningen av finansieringen utifrån olika parametrar (t.ex. antalet fakturor, antalet beställare etc.) men det är ändå vanskligt att finna en totalt rättvis fördelningsnyckel. Klart är att samtliga förvaltningar har nytta av e-handel och inköpsstyrning även om nyttan är av olik grad. Finansiering: E-handel och inköpsstyrning Projektkostnad, årlig Barn och utbildningsförvaltningen Vård- och omsorgsförvaltningen Teknisk förvaltning Socialförvaltningen Samhällsbyggnadsförvaltningen Serviceförvaltningen Kommunledningsförvaltningen Kultur- och fritidsförvaltningen Kvarstående finansiering

140 283, KS :30 / Bilaga: Projektdirektiv för införande av e-handel, inköpsstyrning... Dokumentnamn: Sida: 15 (20) Projektdirektiv för införande av e-handel, inköpsstyrning och samordnad varudistribution i Östersunds kommun Skapad av: Fredric Kilander Beslutad av: Reviderad den: 6.3 Delprojekt samordnad varudistribution Att införa samordnad varudistribution är förknippat med vissa kostnader, både projektkostnader i samband med införandeprojektet och därefter löpande kostnader för förvaltning. Nedanstående budget är avsedd att ge en uppfattning av kostnader under dels projekt, dels under förvaltning. Två olika scenariers redovisas nedan där det ena scenariot bygger på en besparing på inköpta produkter uppgående till 3 % medan den andra bygger på 5 %. Besparingen uppnås genom att kommunen övertar en del av logistikkostnaden från leverantörerna och därmed kan varornas pris bli lägre. Besparingspotentialen är svår att uppskatta men vid samtal med andra kommuner är det inte orimligt att tro att den kan ligga mellan 3-5 %. Det finns de som också redovisar än större besparingar. Det finns dock inga garantier för detta utan det är goda uppskattningar. Exempel prissänkning 3 % Budget: Varudistribution Projektledare Varudistribution: upphandling 150 Varudistribution: upphandlad lev Omkostnader Varudistribution, konsultstöd Årskostnad: brutto Projektkostnad, totalt Andel införda avtal 0,25 0,5 0,75 1 Volym i varudistribution: 80 MSEK Prissänkning: 3% Årskostnad: netto

141 283, KS :30 / Bilaga: Projektdirektiv för införande av e-handel, inköpsstyrning... Dokumentnamn: Sida: 16 (20) Projektdirektiv för införande av e-handel, inköpsstyrning och samordnad varudistribution i Östersunds kommun Skapad av: Fredric Kilander Beslutad av: Reviderad den: Exempel prissänkning 5 % Budget: Varudistribution Projektledare Varudistribution: upphandling 150 Varudistribution: upphandlad lev Omkostnader Varudistribution, konsultstöd Årskostnad: brutto Projektkostnad, totalt Andel införda avtal 0,25 0,5 0,75 1 Volym i varudistribution: 80 MSEK Prissänkning: 5 % Årskostnad: netto Projektledare En projektledare ska rekryteras under Förväntad start är 1 januari Varudistribution: upphandling Om kommunen väljer att upphandla leverantören av samordnad varudistribution uppskattas kostnaden för upphandlingskontorets stöd till 150 kkr. Varudistribution: upphandlad lev. Uppskattad kostnad för en upphandlad leverantör av samordnad varudistribution uppskattas till mellan kkr. Mer sannolikt antas 3000 kkr vara. Den uppskattade kostnaden baseras på erfarenheter från andra kommuner som infört samordnad varudistribution och Logivias konsultrapport (bilaga). Kostnaden är dock mycket svårdefinierad. Omkostnader Omkostnader består i exempelvis resor, konferenser, utbildningar och diverse utrustning etc.

142 283, KS :30 / Bilaga: Projektdirektiv för införande av e-handel, inköpsstyrning... Dokumentnamn: Sida: 17 (20) Projektdirektiv för införande av e-handel, inköpsstyrning och samordnad varudistribution i Östersunds kommun Skapad av: Fredric Kilander Beslutad av: Reviderad den: Varudistribution, konsultstöd Visst konsultstöd beräknas behövas i samband med implementering av samordnad varudistribution. Antagandet baseras på att kommunen i mångt och mycket saknar kompetens inom området idag. 8 Tidplan 8.1 Delprojekt e-handel och inköpsstyrning Nedan redovisas en övergripande tidsplan som är att betrakta som preliminär. En detaljerad tidplan med t.ex. mötesstruktur, projektgrupp osv. tas fram i projektplanen. Projektet pågår mellan för att därefter övergå till förvaltning Det finns flera osäkerhetsfaktorer i tidplanen. Osäkerhetsfaktorerna består exempelvis i tidsåtgång gällande rekryteringar av projektledare och e-handelssamordnare och tid för implementering av e-handelssystemet. Aktivitet Tid eller period Ansvar för Klart när genomförande Projektledare, rekrytering Upphandlingschef Förstudie/förarbete inför projektstart Upphandlingschef Projektstart Ekonomidirektör Projektplan 2016 vår Projektledare E-handelssystem, implementering E-handelssamordnare, rekrytering E-handel + inköpsstyrning implementering Projektledare vår Upphandlingschef Projektledare Överlämning till förvaltning Projektledare

143 283, KS :30 / Bilaga: Projektdirektiv för införande av e-handel, inköpsstyrning... Dokumentnamn: Sida: 18 (20) Projektdirektiv för införande av e-handel, inköpsstyrning och samordnad varudistribution i Östersunds kommun Skapad av: Fredric Kilander Beslutad av: Reviderad den: 8.2 Delprojekt samordnad varudistribution Grindbeslut krävs innan kommunen väljer att gå vidare med delprojekt samordnad varudistribution. Nedan redovisas en mycket övergripande tidsplan som är att betrakta som preliminär. En detaljerad tidplan med t.ex. mötesstruktur, projektgrupp osv. tas fram i projektplanen. Det finns flera osäkerhetsfaktorer i tidplanen. En av osäkerhetsfaktorerna är tidsåtgången kring upphandling av leverantör för samordnad varudistribution. Det gör att en såväl den övergripande tidplanen som en mer detaljerad tidplan kan behöva justeras. Aktivitet Tid eller period Ansvar för genomförande Förstudie 2016 Klart när Beslutspunkt projektstart samordnad varudistribution 2016 Ekonomidirektör Rekrytering projektledare Projektplan samordnad varudistribution Upphandling leverantör samordnad varudistribution Samordnad varudistribution implementering vår Projektledare 2017 vår Projektledare Projektledare Överlämning till förvaltning 2022 Projektledare 2022

144 283, KS :30 / Bilaga: Projektdirektiv för införande av e-handel, inköpsstyrning... Dokumentnamn: Sida: 19 (20) Projektdirektiv för införande av e-handel, inköpsstyrning och samordnad varudistribution i Östersunds kommun Skapad av: Fredric Kilander Beslutad av: Reviderad den: 9 Risker 9.1 Delprojekt e-handel och inköpsstyrning En risk gällande e-handel är att systemet inte används efter det att det är infört. Detta kan inträffa om man inte ser till helheten när man inför e-handel utan bara planterar ut ett system i en organisation och inte styr tillräckligt. Av detta följer att det är av vikt att samtidigt som man inför ett e-handelssystem även ser över regler och rutiner och beslutar hur inköp ska följas upp och även utbildar personal. Man måste i första hand se detta som ett organisationsprojekt. Det är också viktigt att användarna förstår systemet med införandet och vilka vinster det kan ge. En annan risk är att förvaltningarna inte effektiviserar sin verksamhet i samma takt som e- handel och inköpsstyrning möjliggör effektiviseringar. För att minimera denna risk behöver projektet och förvaltningarna arbeta mycket nära varandra Projektet har ett stort behov interna personella resurser. Det är resurser som i de flesta fall har 100 % beläggning redan idag. Konsekvenserna av resursbrist blir försenat projekt och kan också innebära uteblivna effekter i form av effektiviseringar och medborgarnytta. Ansvaret för att minimera denna risk har linjechefer genom prioritering av uppgiften och avlastning. 9.2 Delprojekt samordnad varudistribution Många kommuner är nu inne i en process där de antingen utreder införande, eller har infört samordnad varudistribution. Av den anledningen finns mycket att lära av andra vilket antas minska eventuella risker med detta delprojekt. I dagsläget finns osäkerhetsfaktorer och risker där exempelvis tidplanen för upphandling av en leverantör av samordnad varudistribution är ett riskmoment. En förskjutning i denna del kan innebära försening gällande hela projektet. Miljöeffekterna i samband med införande av samordnad varudistribution finns. Det finns dock osäkerhet i effekternas storlek. Exempelvis köps idag livsmedel i huvudsak via grossister, där grossisten samordnar varor och leveranser till kommunen och till andra köpare i vårt län (offentliga myndigheter och privata aktörer). Risk för suboptimering kan finnas och bör utredas vidare. I detta bör också befintliga distributörers (Postnord, DHL, Schenker etc.) samordningseffekter beaktas. Ett argument för att införa samordnad varudistribution är möjligheten att ställa krav på transportmedel för den del av logistiken som avser den samordnade varudistributionen. I dagsläget finns svårigheter att ställa krav på transporter i samband med upphandling av varor utifrån lagen om offentlig upphandling (LOU). Eventuellt utökas möjligheterna avseende kravställande på fordon i samband med upphandling av varor i samband med förändringar av LOU år 2016.

145 283, KS :30 / Bilaga: Projektdirektiv för införande av e-handel, inköpsstyrning... Dokumentnamn: Sida: 20 (20) Projektdirektiv för införande av e-handel, inköpsstyrning och samordnad varudistribution i Östersunds kommun Skapad av: Fredric Kilander Beslutad av: Reviderad den: Ett införande av samordnad varudistribution antas minska antalet leveranser till förvaltningarna vilket bidrar till ökad säkerheten i samband med transport och leverans. Storleken på ökningen av säkerheten är dock inte säkerställd. Att beakta är att e-handel och inköpsstyrning sannolikt medför färre beställningar vilket torde resultera i färre leveranser. Samtidigt finns också möjlighet att ställa krav på leveranser så att de sker inom vissa tidsramar oaktat samordnad varudistribution eller ej. Primär orsak till ett införande av samordnad varudistribution är inte att kommunen ska tjäna pengar på grund av minskade distributionskostnader. Primär orsak är istället miljö-, tillväxtoch säkerhetsaspekter. Det finns osäkerheter avseende den ekonomiska beräkningen i projektet avseende bl.a. kostnaden för leverantören av den samordnade varudistributionen. Det finns också en osäkerhet vad gäller kostnadsminskning på upphandlade varor på grund av den samordnade varudistributionen. Uppskattade kostnader och kostnadsminskning bygger dock på såväl konsultrapport som kommuners rapporterade uppgifter. Samordnad varudistribution antas underlätta deltagande för små- och medelstora leverantörer i offentliga upphandlingar. Orsaken till detta är att distributionen till kommunen underlättas betänkligt. Det finns dock inga garantier för att kommunen sedan tecknar avtal med fler småoch medelstora leverantörer än idag även om fler lämnar anbud. Att tänka på är att kommunen inte kan gynna eller rikta upphandlingar mot små eller medelstora, eller för den del lokala, leverantörer oaktat införande av samordnad varudistribution eller ej. Det antas finnas leverantörer inom Östersunds kommun som är intresserade av att bli leverantör till kommunen avseende samordnad varudistribution. Samtal med dessa leverantörer har dock ej skett och bör ske inför en eventuell upphandling.

146 283, KS :30 / Bilaga: Samordnade godstransporter i Östersunds kommun, Logi... valogistic Coordination Platform Samordnade godstransporter i Östersunds kommun Utgåva 1.0 Datum: Anders Stensiö anders.stensio@logivia.se

147 283, KS :30 / Bilaga: Samordnade godstransporter i Östersunds kommun, Logi... Samordnade godstransporter i Östersunds kommun 2 Uppdateringar och utgåvehistorik Detta dokument kan omarbetas och framställas i flera versioner. Dokumentet kommer att klassificeras för att möjliggöra identifikation av uppdateringar och versioner. A. Klassificering av dokumentstatus Dokumentet tilldelas något av statusbeteckningarna Utkast, Preliminär utgåva eller Utgåva. Det har status Utkast under initiala fasen när delar av dokumentet ännu inte skrivits. Preliminär status får dokumentet när hela dokumentet är klart och kan lämnas för granskning. Preliminära dokumentet är inte godkänt. Detta status kan existera mellan utgåvor och detta indikeras tillsammans med det nya utgåvenumret, t.ex. Preliminär utgåva 2. En Utgåva upprättas när dokumentet har granskats, korrigerats och godkänts. B. Versionsnummmer och historieprocedur Varje utgåva ges ett nummer och ett datum. En utgåvehistorik ska upprätthållas över alla utgåvor. Dokument i andra versioner ska inte tas med i utgåvehistoriken. C. Utgåvehistorik Utgåva Datum Namn Kommentar Utgåva Anders Stensiö D. Kontaktpersoner Anders Stensiö anders.stensio@logivia.se Logivia AB Gymnasievägen Huddinge Copyright Logivia AB 2014

148 283, KS :30 / Bilaga: Samordnade godstransporter i Östersunds kommun, Logi... Samordnade godstransporter i Östersunds kommun 3 Sammanfattning Denna rapport beskriver en simulering av en tänkt samordning av godstransporterna till Östersunds kommun. En samordning av transporterna underlättar möjligheterna för kommunen att kontrollera miljöpåverkan, ställa miljökrav på ett fåtal transportörer istället för det stora antal transportörer som är inblandade i dagens leveranser inom kommunen. Leverantör Enhet Leverantör Enhet Leverantör Enhet Leverantör Enhet Leverantör Enhet Dagens flöde Med samordning Kommunens terminal Samordnade transporter ger också större möjlighet till samordnade inköp t ex från mindre leverantörer, företrädesvis lokala och regionala som erbjuder ekologiska produkter. Som underlag till simuleringen samlades data av verkliga transporter under en tvåveckorsperiod genom en enkät till kommunens enheter, totalt 215 st. Totalt 1571 loggningar användes under denna period. Vid simuleringen analyserades effekter på ekonomi, miljö och arbetsmiljö. Resultatet från studien visar att det finns betydande samordningsvinster inom dessa områden. Efter att en simuleringsmodell skapats, baserad på de loggade transporterna, har ett antal olika scenarion simulerats. Resultatet visar att antalet körda kilometer kan minskas, med mellan 25 och 55% beroende på scenario och samordningsgrad. Avgörande var i spannet resultatet finns beror på hur flexibel tidssamordningen kan tillåtas vara. Därför har olika scenarion provats för att se vilka effekter olika samordningsalternativ kan vara. En förväntad effekt av samordningen är att problemen med många lossningar på kommunens enheter skulle minska. Simuleringarna visar att dessa minskar med drygt en tredjedel i det mest realistiska simuleringsscenariot fallet, vilket torde ha positiv effekt på arbetsmiljön. Miljöpåverkan från kommunens transporter minskar i de samordnade fallen, och motsvarar körsträckan. I analysen har NTM 1 s kalkylmodell för emissioner använts och resultaten på emissionssidan motsvarar 1 NTM Nätverket för Transport och Miljön Copyright Logivia AB 2014

149 283, KS :30 / Bilaga: Samordnade godstransporter i Östersunds kommun, Logi... Samordnade godstransporter i Östersunds kommun 4 besparingen i antal körda kilometer. Emissionsberäkningar har gjorts för CO 2, NO x, HC, CO och PM. Arbetsmiljön på enheterna påverkas positivt, eftersom antalet leveranser minskar. En stor del av kommunens enheter uppgav att de saknar lastbrygga, och man kan därför anta att de allra flesta enheter inte är anpassade för transporter. Därmed sker en stor del av dagens leveranser i en offentlig miljö, med negativ påverkan på arbetsmiljön för kommunens personal samt ökad risk för allmänheten. Enligt simuleringen beräknas samordnad distribution långsiktigt ge merkostnader för kommunen på ca 140 kkr per år när systemet är fullt utbyggt. Sammantaget visar analysen att det finns positiva effekter för förbättringar av kommunens logistik genom att samordna och styra logistiken bättre. Inom ramen för projektet har en simuleringsmodell byggts upp för att simulera olika transportscenarion i kommunerna. Denna modell kan även användas för andra studier och simuleringar. Copyright Logivia AB 2014

150 283, KS :30 / Bilaga: Samordnade godstransporter i Östersunds kommun, Logi... Samordnade godstransporter i Östersunds kommun 5 Innehåll 1 Bakgrund Metod Insamling av information Byggande av simuleringsmiljö Simulering i verklig miljö Analysområden Nulägesanalys Dagens transportflöden Inflöden Transportörer Enheter och Leveranspunkter Förutsättningar Utgångspunkt för transporter Geografiska förutsättningar Tidsåtgång Leveransvikt Godskategorier Tidssamordning Zonindelning Resultat Grund till resultat Scenarion Simuleringsresultat Analys Ekonomi Övriga ekonomiska effekter Arbetsmiljö Förbättrad upphandling med lokala producenter Övrigt Implementering Implementeringsprocess Frågeställningar Ytterligare möjligheter Möjlighet påverka och styra transporterna Copyright Logivia AB 2014

151 283, KS :30 / Bilaga: Samordnade godstransporter i Östersunds kommun, Logi... Samordnade godstransporter i Östersunds kommun Samordnade inleveranser Central lagerfunktion Förbättrade interntransporter Litteraturförteckning Bilaga 1 Befintlig samordning Körschema varm mat Vaktmästeriets turer Bilaga 2 Emissionsberäkning Antaganden Bilaga 3: Verktyg Logistiksimulering Miljöberäkning Bilaga 4: Tvättning och schablonisering av data Kvalitet indata Beskrivning av schablonisering och intern samordning av varudistribution i nuläget Schabloner Känt om befintlig samdistribution Bilaga 5 - Loggningsformulär Copyright Logivia AB 2014

152 283, KS :30 / Bilaga: Samordnade godstransporter i Östersunds kommun, Logi... Samordnade godstransporter i Östersunds kommun 7 1 Bakgrund Östersunds kommun har haft intentionen att göra en översyn av kommunens varutransporter, för att se om det finns potential att inrätta ett system för samordnade varuleveranser/distributionscentral. Intresset för samordnad varudistribution är stort, och många kommuner har redan provat detta med goda resultat, t.ex. Halmstad (Svensson & Stensiö, 2006) och Växjö (Stensiö & Svensson, Samordnad kommunlogistik i Växjö kommun, 2008). För detta ändamål anlitades Logivia för att genomföra en studie för att bland annat svara på följande frågor: 1) Visa om det går att minska transporterna samt hur stor potentialen och förutsättningarna är för miljö-trafiksäkerhets-arbetsmiljö och ekonomiska vinster. (se avsnitt 5 och 6) 2) Ge rekommendationer på vilka varugrupper (godstyper) som bör ingå i samordningen. (se 7.1.4) 3) Ge rekommendationer om hur implementering ska ske och vilka knäckfrågorna är. (se avsnitt 7) 4) Ge svar på en frågan om det finns förutsättningar för att påbörja samordningen redan i den livsmedelsupphandling som ska påbörjas under En annan frågeställning är om vi tappar något i "konceptet" om vi endast kör Östersund? Vilka vinster etc. skulle vi kunna få om vi försökte titta på hela länet? (se avsnitt 7.1.2) För att kunna ge svar på frågorna gjordes en loggning av befintliga transporter på kommunens enheter. Datainsamlingen sköttes av Östersunds kommun, medan Logivia stod för simulering och analys. Projektledare för Östersunds kommun har varit Anne Sörensson, Grön Trafik. Denna rapport beskriver resultatet av projektet. Copyright Logivia AB 2014

153 283, KS :30 / Bilaga: Samordnade godstransporter i Östersunds kommun, Logi... Samordnade godstransporter i Östersunds kommun 8 2 Metod 2.1 Insamling av information För att simuleringen av kommunlogistiken skall få en verklighetsförankring utgick man i studien från verkliga transporter. Idén var att under en begränsad tidsperiod samla in data kring verkliga transporter och se hur man med en samordning kan förbättra kommunens logistiksystem. Varje kommunal enhet som ingick i undersökningen erhöll inloggning till en elektronisk loggbok som de ombads fylla i när de mottog leveranser, samt instruktioner för hur loggboken skulle fyllas i. Datainsamlingen genomfördes och administrerades av Östersunds kommun. Eftersom svarsfrekvensen var låg, gjordes loggningen i två omgångar. Loggningen pågick hösten 2013, vecka respektive De svar som inkom har justerats i tiden för att bilda underlag till två tänkta simuleringsveckor. Utöver ifyllandet av loggboken ombads enheterna att också svara på några frågor angående de fysiska förutsättningarna och rutinerna för hantering av sina leveranser. 2.2 Byggande av simuleringsmiljö För att kunna använda det insamlade datat har denna data tvättats och kompletterats. En simuleringsmodell har byggts upp, med geokodade adresser m.m. som innehåller en god bild av logistiken i det geografiska området, dess leveransenheter, transportörer och transportbehov. För att ge en rättvisande bild av nuläget kompletterades vissa enheter där loggning saknats med schabloniserande loggar. Detta förfarande redovisas i Bilaga 4. Det finns därför möjlighet att utnyttja denna modell för vidare analyser av kommunens transportupplägg och utvärdera andra scenarion. 2.3 Simulering i verklig miljö Efter att simuleringsmiljön skapats utfördes simuleringar av transportscenarion. Logivias programkomponenter för simulering och optimering av transporter användes vid simuleringen. Dessa programkomponenter kan även användas i ett skarpt driftläge, vilket innebär stor likhet mellan simuleringens sätt att beräkna rutter och det som används i en operationell driftsituation. 2.4 Analysområden Miljö En samordning av de kommunala transporterna förväntas minska miljöpåverkan. Genom att minimera antalet körda kilometer minskar Copyright Logivia AB 2014

154 283, KS :30 / Bilaga: Samordnade godstransporter i Östersunds kommun, Logi... Samordnade godstransporter i Östersunds kommun 9 utsläppen från transportfordonen. Med bättre kontroll över transporthanteringen får kommunen dessutom större möjligheter att prioritera miljövänligare bränslealternativ och transportmetoder. Genom att samordna transportapparaten för distributionen av kommunens transporter, skapas en transportapparat som är expert på kommunens enheter och dess förutsättningar för distributionen, och därmed minskar risken för felkörning. Om kommunen har kontroll över informationssystemen ges också möjlighet att följa upp miljöpåverkan från transporterna för att effektivare kunna arbeta för att förbättra logistikprocessen Arbetsmiljö Arbetsmiljön kan påverkas i positiv riktning genom transportsamordning. Antalet körda kilometer med tunga fordon i stadsmiljön kan minskas och därigenom öka framkomligheten. Antalet angöringar vid varje enhet minskar, tidpunkterna för leveranser kan planeras noggrannare och säkerheten kring angöringsplatserna ökas därigenom. Om personal på skolor, förskolor och daghem vet när leveranserna ska ske är det lättare att se till att inga barn vistas i närheten vid dessa tidpunkter Ekonomi Samordning av kommunala transporter kan ge en lägre kostnad för själva transporterna men besparingar kan troligen även göras genom centraliserade beställningsrutiner och leveranser. Kommunen blir en intressantare kund för leverantörer genom att i största möjliga mån använda sig av en gemensam leveranspunkt istället för att, som idag, ett stort antal transportörer/leverantörer levererar till ett stort antal leveranspunkter inom kommunen. Detta öppnar upp för fler leverantörer att leverera produkter till kommunen. Exempelvis lokala livsmedelsproducenter som idag inte har resurser att leverera till kommunens alla enheter, får då möjlighet att leverera till en samordningspunkt. Copyright Logivia AB 2014

155 283, KS :30 / Bilaga: Samordnade godstransporter i Östersunds kommun, Logi... Samordnade godstransporter i Östersunds kommun 10 3 Nulägesanalys 3.1 Dagens transportflöden Totala antalet loggade leveranser under mätperioden var 1571, vilket motsvarar knappt sändningar per år (45 veckor). Efarenheter från motsvarande undersökningar i andra kommuner visar att antalet sändningar är i paritet med relativt kommunens storlek 2. Kommun Antal sändningar per år (45 veckor) Antal invånare Antal per invånare Orsa ,60 Östersund ,59 Halmstad ,55 Mora ,53 Älvdalen ,50 Växjö ,39 Ängelholm , Inflöden Totalt har ca 130 leverantörer levererat varor under loggningen, varav ett knappt 20 tal var kommunala enheter, främst skolkök. Leverantörernas geografiska placering är en relativt osäker parameter i enkätsvaren. En leverantör med lokal representation kan exempelvis skicka varor från ett centrallager utanför regionen. Sändningarnas fördelning per leverantör visas i Figur 1. 2 Befolkningsmängd, källa Kommunfakta.se och Copyright Logivia AB 2014

156 283, KS :30 / Bilaga: Samordnade godstransporter i Östersunds kommun, Logi... Samordnade godstransporter i Östersunds kommun 11 Figur 1 - De största leverantörerna avseende antalet sändningar I denna studie har fokus legat på utleveranserna från en samdistributionscentral till enheterna. 3.3 Transportörer I studien identifierades 48 unika transportörer som utför transporttjänster i loggningen. En analys av transporterna visar att i de flesta fall trafikeras varje adress bara av en till tre transportörer (se Figur 2). Detta tyder på att det finns i praktiken finns viss samordning. Figur 2 - Antal transportörer per adress Befintliga samarbeten inom transportbranschen gör dock att ett och samma transportföretag kan leverera transporttjänster under flera olika Copyright Logivia AB 2014

157 283, KS :30 / Bilaga: Samordnade godstransporter i Östersunds kommun, Logi... Samordnade godstransporter i Östersunds kommun 12 varumärken. Detta är ett viktigt inslag i den samordning som existerar i praktiken, men är mer vanligt i glesbygdsområden där det inte går att få ekonomi i transporter utan samordning. Exakt hur transportföretagen samarbetar lokalt, är inte offentligt och varierar med tiden. En analys av detta innefattas inte i denna utredning. Av transportörerna utförs förhållandevis många av professionella transportföretag. En mycket stor andel av transporterna utförs av firmabilar, vilket är lägre än i motsvarande studier. Figur 3 - Transporter per transportörtyp Enligt många undersökningar, t.ex. (Wettervik & Henriksson, 1998), har firmabilarna generellt betydligt sämre effektivitet än externa transportföretag. 3.4 Enheter och Leveranspunkter Med leveranspunkt menas ett mottagningsställe som kan distribuera mottaget gods lokalt till slutmottagaren. Med andra ord kan man lokalt på en enhet distribuera det gods som tas emot till den/de som skall ha godset på det lokala stället. I flera fall, t.ex. skolor, kan det behövas flera leveranspunkter för att praktiskt hantera godset. Typiskt kan en skola ha en leveranspunkt i köket och en annan för övrigt gods. Anledningen till att arbeta med begreppet leveranspunkt istället för adress, är att särskilja sändningar för leveranser i ett samordnat scenario. Antalet leveranser per leveranspunkt visas i Figur 4. I genomsnitt hade varje leveranspunkt 7,3 leveranser under en tvåveckorsperiod. Figur 4 - Antal leveranser per leveranspunkt Totalt fanns 215 leveranspunkter med loggade transporter i kommunen. Copyright Logivia AB 2014

158 283, KS :30 / Bilaga: Samordnade godstransporter i Östersunds kommun, Logi... Samordnade godstransporter i Östersunds kommun 13 4 Förutsättningar 4.1 Utgångspunkt för transporter Vid simuleringen beräknades ett teoretiskt centrum för loggningen. Terminalplacering kan beräknas med så kallad tyngdpunktsberäkning (Lumsden, 2006), och i vårt fall gjordes den utan att ta hänsyn till transporternas vikt, eftersom vikten inte anses dimensionerande och denna uppgift osäker i datamaterialet. Resultatet är en tyngdpunkt som ligger ganska centralt i Östersund. Även ett mediancentrum har beräknats. Figur 5 - Terminalplacering Optimal placering av terminal bör vara i närheten av dessa centrum, dock då med hänsyn taget till vägnätet. En lämpligare utgångspunkt för en tänkt distributionscentral (DC) är i något av Östersunds närbelägna industriområde. Efter diskussioner internt inom projektgruppen beslutades att Odenskogs industriområde skulle användas som utgångspunkt vid simuleringarna. Copyright Logivia AB 2014

159 283, KS :30 / Bilaga: Samordnade godstransporter i Östersunds kommun, Logi... Samordnade godstransporter i Östersunds kommun Geografiska förutsättningar Östersunds geografiska läge är bra ur logistiskt perspektiv. Närheten till motorvägen och den geografiska positionen gör att kommunen är nav i flera logistiknätverk. Detta gör att mycket av distributionen kan göras effektivt. Figur 6 visar en översiktsbild över beräknade körtider från DC. Här syns det område som distributionsfunktionen ska serva. Figur 6 Uppskattad zon för 30 minuters körtid från DC I princip nås alla enheter inom en körtid på 30 minuter från DC, vilket får anses som bra. Det gör att de geografiska förutsättningarna inte är lika kritiska som för det fall där det skiljer mycket mellan tätort och landsbygdsenheter. 4.3 Tidsåtgång Registrerad tidsåtgång för leveranserna i loggböckerna är total tidsåtgång för att lossa samt ta hand om leveransen, alltså inte enbart den tid som går åt för chauffören att stanna, lossa och köra iväg. Några registrerade leveranser avser troligen någon anställd som utfört ett ärende själv, t ex handlat livsmedel, och registrerat hela tidsåtgången för detta ärende. Copyright Logivia AB 2014

160 283, KS :30 / Bilaga: Samordnade godstransporter i Östersunds kommun, Logi... Samordnade godstransporter i Östersunds kommun 15 Tiden angavs i 2/3 av loggningarna (67%), men måste anses som en ganska osäker siffra. En snittid räknades ut för resterande stopp. Denna hamnade på drygt 14 minuter, alltså då inklusive tid för omhändertagande av det lossade godset. Detta är i nivå med studier i andra kommuner. 7 minuter för enbart lossning av godset kan då antas vara en rimlig snittid per stopp och det är denna tid som används i simuleringarna. I andra sammanhang, t.ex. (Wettervik & Henriksson, 1998), har en kortare tid 5 minuter använts. Detta är inlagt som variabel i kalkylerna och kan, tillsammans med variabeln för omväg, lätt ändras för att få fram olika scenarier (se även avsnitt 5.3.3). 4.4 Leveransvikt I loggningarna ombads enheterna ange leveransvikt för sändningar. Dock inkom vikt endast på ett fåtal (17%) av loggningarna saknar angiven vikt. Därför har vi inte dragit några slutsatser i studien utifrån dessa viktsberäkningar. I många fall är tid och tidsfönster begränsande faktor snarare än vikten, men det finns naturligtvis undantag. Leveransvikten spelar roll på antalet fordon som deltar i distributionen, men behöver inte påverka körsträckan särskilt mycket. Antalet stopp påverkas inte av leveransvikten. 4.5 Godskategorier De kategorier av gods som definierades i enkäten var: Kylda Livsmedel Frysta Livsmedel Övriga Livsmedel Övrigt (t ex kontors-material, datorer, pennor, blöjor) Dessa kategorier togs fram i samband med skapandet av loggningsformuläret (se Bilaga 5) i samarbete med representanter från kommunen. Livsmedel står naturligt för en stor del av kommunernas transporter, vilket också framkom vid loggningen. Figur 7 visar antalet transporter där de olika godskategorierna ingår. Eftersom en transport kan innehålla gods från flera olika kategorier, blir totalsumman lägre än summan av kategoriernas antal. Copyright Logivia AB 2014

161 283, KS :30 / Bilaga: Samordnade godstransporter i Östersunds kommun, Logi... Samordnade godstransporter i Östersunds kommun 16 Övrigt Övriga Livsmedel Frysta Livsmedel Kylda Livsmedel Varma livsmedel Figur 7 - Godskategorier Redan idag finns det naturligt en viss samordning mellan de olika kategorierna. I Figur 8 visas samordningsrelationerna mellan de olika kategorierna, normerat mot kategoriernas antal. Tabellen läses kolumnvis, och exempelvis visas att 60% av alla varma livsmedel samordnas med kylda livsmedel, medan 71% av de kylda livsmedelstransporterna samordnas med varma livsmedel. Detta beror på att kategoriernas normerats mot olika antal frakter (se Figur 7). Varma livsmedel Kylda Livsmedel Normerad Varma livsmedel 100% 60% 10% 33% 5% Kylda Livsmedel 71% 100% 83% 72% 7% Frysta Livsmedel 5% 35% 100% 55% 2% Övriga Livsmedel 20% 37% 64% 100% 4% Övrigt 5% 6% 5% 7% 100% Frysta Livsmedel Figur 8 - Godskategoriernas samordning (normerad) Övriga Livsmedel Övrigt Figur 8 visar att det inom livsmedelssidan sker en viss samordning, men att samordningen mot övriga varor i det närmaste är obefintlig. Det kan naturligtvis finnas praktiska förutsättningar som gör det svårt att samordna detta, men troligtvis finns det potential att samordna det övriga godset med livsmedel. Att samordningen av övrigt gods och livsmedel är lågt beror delvis på att mottagarenheterna är olika, vilket gör att det praktiskt på lastbilarna kan ske en samordning som inte syns i loggningarna. Copyright Logivia AB 2014

162 283, KS :30 / Bilaga: Samordnade godstransporter i Östersunds kommun, Logi... Samordnade godstransporter i Östersunds kommun 17 Varje godskategori ställer sina krav på transporter, terminalisering och godsmottagning Varma livsmedel Varma livsmedel, dvs färdig mat, har väldigt speciella krav avseende transporterna. Tidsfönster för leveranstiderna är extremt snäva, vilket gör att det kan vara svårt att samordna med andra transporter. Dessutom finns det krav kring livsmedelshanteringen som kan vara svåra att uppfylla vid samordning med annat gods. Dessutom måste frekvenserna av leveranser vara mycket tätare än annat gods. I de allra flesta fall sker leveranser dagligen, och i vissa fall till även på helgen. Redan idag finns en långt utvecklad samordning av leveranserna av varm mat (se Bilaga 1), som man inte bör ersätta utan snarare utveckla. En samordning med varmt livsmedel ställer extra krav på dessa transporter och de lokala förutsättningarna vid mottagningen. Dessa praktiska förutsättningar har inte utretts i samband med loggningen. Vår bedömning är att varma livsmedel inte bör samordnas i den tänkta DC, åtminstone inte i första skedet Kylda livsmedel Kylda livsmedel står för en stor del av volymerna. Liksom för varma och frysta livsmedel finns en hel del krav kring livsmedelshanteringen. Dock finns större potential att samordna transporterna. En relativt god samordning sker med övriga livsmedel, t.ex. varm mat. När det gäller kylda livsmedel finns det fog att tro att antalet leveranser av mejerivaror i de flesta fall borde kunna begränsas till två gånger per vecka. De lokala konsekvenserna av detta har inte utretts Frysta livsmedel Frysta livsmedel kräver särskild utrustning för transport och lagring för att säkra fryskedjan. Många moderna distributionsbilar klarar flera temperaturzoner, och därmed kan man samordna transporter även med fryst gods. Samordning mellan frysta och andra tempererade livsmedel var dock inte särskilt hög Övriga livsmedel Övriga livsmedel, dvs de som inte har temperaturkrav, kan mycket väl samordnas med övrigt gods. Denna typ av livsmedel räknas också kunna tidsamordnas i viss grad. Copyright Logivia AB 2014

163 283, KS :30 / Bilaga: Samordnade godstransporter i Östersunds kommun, Logi... Samordnade godstransporter i Östersunds kommun Övrigt gods Kommunerna hanterar förutom livsmedel även en stor mängd annat gods, t.ex. kopieringspapper, datorer, möbler, städutrustning, tvätt o.s.v. Detta gods är relativt enkelt att samordna, och kan t.o.m. i vissa fall mellanlagras vid en samordning. 4.6 Tidssamordning Loggningen visar att antalet leveranser varierar något mellan veckodagarna (se Figur 9). Dock verkar det inte som om variationerna beror på behov från verksamheten, utan en mer optimal (jämnare) fördelning mellan veckodagarna skulle kunna göras. Figur 9 - Antal leveranser per veckodag Vid simuleringarna provades olika scenarion, där tidsaspekten är en viktig komponent. I de fall tidssamordning provades, dvs att varuleveranser koncentreras till vissa tillfällen, skapades fyra fasta idsperioder. Den tvåveckorsperiod under vilken loggningen genomfördes in i fyra delar, period 1-4. De olika tidsperioderna visade en naturlig variation på godsmängderna (se Figur 9). Figur 10 - Antal frakter per tidsperiod. Copyright Logivia AB 2014

164 283, KS :30 / Bilaga: Samordnade godstransporter i Östersunds kommun, Logi... Samordnade godstransporter i Östersunds kommun 19 Visst gods anses är svårare att justera tidsmässigt (ex. varm mat), medan andra godstyper kan ha en mer flexibel leveranstid. Därför har olika scenarion med olika grader av tidssamordning använts för att belysa situationen. 4.7 Zonindelning För att på ett relevant sätt efterlikna ett verkligt logistikupplägg och skapa realistiska rutter, delades distributionen för det samordnade konceptet in i fyra zoner för att täcka kommunen: 1. Centrum väst + Frösön 2. Centrum Öst 3. Nordöst 4. Sydväst Fördelningen gjordes i postnummerbaserade zoner och baseras på huvudsakligen geografin. Vid en av kommunen styrd distribution finns i praktiken möjlighet att använda ruttoptimeringssystem för att skapa en dynamisk zonindelning som anpassas efter varje dags upplägg. Detta kan skapa ytterligare effektivisering, som vi inte hänsyn till i denna simulering. Copyright Logivia AB 2014

165 283, KS :30 / Bilaga: Samordnade godstransporter i Östersunds kommun, Logi... Samordnade godstransporter i Östersunds kommun 20 5 Resultat 5.1 Grund till resultat Simuleringarna visar att det finns betydande besparingar att göra genom att samordna kommunens logistik. Grunden till detta visas i Figur 11. Istället för att varje leverantör distribuerar till varje enhet, samordnas distributionen till en samordningspunkt. Därefter distribueras godset till enheterna samordnat, vilket innebär kortare körsträckor och färre anlöp. Leverantör Enhet Leverantör Enhet Leverantör Enhet Leverantör Enhet Leverantör Enhet Dagens flöde Med samordning Kommunens terminal Figur 11 - Princip för samordning För att få en uppskattning av årsvärderna har värdena uppräknats till 45 veckor per år, istället för 52. Detta för att kompensera för lågvolymsperioder under sommar, jul- och nyårshelger m.m. 5.2 Scenarion När simuleringsmodellen är byggd kan den användas för att simulera olika scenarion. Syftet med scenarion är att visualisera olika alternativ, och att se var gränserna finns i upplägget. När scenarion väljs vill man också ha en enkelhet i upplägget, så att det tydligt går att skapa och förstå. Vi har valt tre olika scenarion: 1. Maximal tidssamordning alla frakter, oavsett godskategori, tidssamordnas till maximalt två leveranser per vecka. Detta scenarion görs för att se vilken maximal effekt som kan uppnås vid Copyright Logivia AB 2014

166 283, KS :30 / Bilaga: Samordnade godstransporter i Östersunds kommun, Logi... Samordnade godstransporter i Östersunds kommun 21 tidssamordning. Scenariot i sig är alltför optimistikt jämfört med verkligheten. 2. Ingen tidssamordning alla frakter utförs på samma veckodag som idag. Detta scenario visar den andra ytterligheten, att ingen tidssamordning kan göras. Scenariot i sig är alltför pessimistiskt jämfört med verkligheten. 3. Kombinerad tidssamordning alla frakter som innehåller varm mat (se 4.5) går i ett separat flöde. Allt övrigt gods levereras med tidssamordning på maximalt två leveranser per vecka. Detta scenario speglar en kompromiss mellan scenario 1 och 2, och kan väl anses vara ett ganska realistiskt scenario. 5.3 Simuleringsresultat Med dessa scenarion har vi försökt skapa en bild av hur konsekvenserna av samordning blir med modellen Antal leveranser Genom en samordning av transporterna minskas antalet leveranser på enheterna väsentligt: Antal stopp Totalt mätperioden Per år (45 veckor) Besparing/år Besparing % Nuläge Scenario % Scenario % Scenario % Antalet stopp i det samordnade fallet baseras på att varje stopp under en dag samordnas till ett Körsträcka I samordningsfallet har vi en ganska väl underbyggd metod för att beräkna körsträckan ut från terminal, baserat på den elektroniska karta som använts i simuleringssystemet. Osäkerheterna ligger i t.ex. val av zonindledning, distributionscentralens placering. För nuläget har vi inte fullständig information, utan måste använda oss av en modell. Den modell som använts baseras på att medelkörsträckan per stopp vid vår samordning beräknas, inklusive framkörning från DC. På så vis fås en försiktig kalkyl för körsträckan, och vi antar att förutsättningarna för leverantörens transportör liknar kommunens. I realiteten är denna körsträcka för distributionen ganska konservativ, eftersom det är troligt att en optimerad samordningsdistribution är effektivare än vad som är normalt för leverantörernas transportsystem. Eftersom denna modell för nuläget varierar något baserat på scenario, har vi anpassat nuläget efter Scenario 2:s nulägesberäkning, dvs där alla leveranser sker på dagens datum, och applicerat de procentuella Copyright Logivia AB 2014

167 283, KS :30 / Bilaga: Samordnade godstransporter i Östersunds kommun, Logi... Samordnade godstransporter i Östersunds kommun 22 besparingarna baserat på detta värde för övriga scenarion för att få jämförbara absoluta tal. Detta gäller både körsträcka och tid. Körsträckorna för de olika scenarierna blev följande: Körsträcka (km) Totalt mätperioden Per år (45 veckor) Besparing/år Besparing % Nuläge Scenario % Scenario % Scenario % Tid Körtid Körtiden har beräknats genom den simulerade körtid som ges från kartsystemet som använts vid simuleringarna. För uppskattning av körtid i nuläget, har samma medelhastighet använts för respektive tidsperiod som i det simulerade fallen. Körtid (min) Totalt mätperioden Per år (45 veckor) Besparing/år Besparing % Nuläge Scenario % Scenario % Scenario % Lossningstid Som lossningstid (stopptid) har 7 min per stopp använts i både det samordnade fallet som i nulägesberäkningen. Denna tidsåtgång är en uppskattning som något högre än i andra liknande studier för samordning (Svensson & Stensiö, 2006) (Jina, 2010), och något lågt jämfört med t.ex. (Eriksson, o.a., 2006) där motsvarande tid borde vara någon minut längre. Ju längre stopptid som används i beräkningarna, desto större blir de beräknade tidsbesparingarna. Resultatet av beräkningen av stopptiderna på enheterna blev följande: Stopptid (min) Totalt mätperioden Per år (45 veckor) Besparing/år Besparing % Nuläge Scenario % Scenario % Scenario % Lastningstid Lastningstiden vid samordningsterminalen är en naturlig del i distributionen och ingår som en del i transportavtalen. I vår modell inkluderar vi kostnaden för lastningstid i kostnaden för terminalhantering. Copyright Logivia AB 2014

168 283, KS :30 / Bilaga: Samordnade godstransporter i Östersunds kommun, Logi... Samordnade godstransporter i Östersunds kommun 23 Kvarstående lossning för leverantör Vid en samordnad distribution kvarstår en del av kostnaden för leverantören, eftersom vi i princip tillför ett stopp vid terminalen. Vad som gjorts är att sista delen av distributionen ersatts av en lokal distribution Miljö För att göra emissionsberäkningar användes NTMCalc (se bilaga 3). Beräkningar och antaganden är utförda av Logivia baserat på NTM:s metoder och data. Beräkningarna utfördes för distributionen ut från samordningscentralen, med de framräknade värden på avstånd som redovisas i avsnitt I Bilaga 2 redovisas hur emissionsberäkningarna gått till och också de antaganden som ligger till grund för emissionsberäkningarna. Totalt gav resultatet på årsbasis (45 veckor), följande värden: Emissioner/år (45 veckor) CO2 (kg) NOx (g) HC (g) CO (g) PM (g) Nuläge Scenario Scenario Scenario Besparing/år Scenario Scenario Scenario Besparingarna motsvarar i emissionsberäkningsmodellen den besparing i körsträcka som tidigare räknats fram. Eftersom emissionsberäkningen bygger på koefficienter och schablonvärden, är inte alla siffror i tabellen signifikanta Summering Figur 12-Modell för nuläge (antal sändningar/år) Copyright Logivia AB 2014

169 283, KS :30 / Bilaga: Samordnade godstransporter i Östersunds kommun, Logi... Samordnade godstransporter i Östersunds kommun 24 Nuläget för distributionen är att varje leverantör levererar ut till respektive enhet (se Figur 12). Det innebär sändningar per år som belastas varukostnaden. I ett samordnat läge (se Figur 13) reduceras antalet intransporter radikalt, vilket reducerar kostnaden för leverantörerna. Distributionen utförs sedan i slingor, vilket ger möjlighet till en betydligt effektivare distribution. Figur 13 - Modell för samordnat läge enl. Scenario 3 (antal sändningar/år) Copyright Logivia AB 2014

170 283, KS :30 / Bilaga: Samordnade godstransporter i Östersunds kommun, Logi... Samordnade godstransporter i Östersunds kommun 25 6 Analys 6.1 Ekonomi De resultat som beräknats och simulerats fram i projektet, och som redovisats i avsnitt 5, har i en kostnadskalkyl omsatts i pengar. För att kunna beräkna och hantera har kostnaderna kostnaderna för den lokala distributionen delats upp i olika delkomponenter: Körtid - lönekostnader för körning Stopptid lönekostnader då fordonet står still (lastning/lossning) Sträcka kostnader för användandet av fordonet. I beräkningarna har de kostnadsparametrar som använts i (Svensson & Stensiö, 2006) och (Stensiö & Svensson, Samordnad kommunlogistik i Växjö kommun, 2008) justerats något efter diskussioner med transportörer. Arbetsarbetskostnaden har satts till 350 kr/timme, vilket motsvarar en rimlig kostnad i branschkalkyler. Kostnaden för körsträckan (ej körtid inkluderad) har satts till 5 kr/km. Värdena motsvarar de som använts i (Stensiö A., 2013). I våra beräkningar tar vi hänsyn till den lokala distributionen som sker inom regionen (kommunerna), inte eventuell frakt av godset till regionen eftersom denna frakt i grunden inte påverkas av samordningen. Transportkostnaden beror främst på två komponenter, körsträcka och antalet stopp. En uppskattning av distributionskostnaden har gjorts för kommunens frakter. Eftersom de utförs i leverantörens regi är dessa kostnader mer osäkra än i det samordnade läget Kostnader för nuläge Antalet stopp har vi fått väl underbyggda siffror på i vår loggning, medan körsträckan måste uppskattas. Den modell som använts baseras på att medelkörsträckan per stopp beräknas, och vi antar att förutsättningarna för leverantörens transportör liknar kommunens. Resultatet av beräkningarna för den nuvarande distributionen som redovisas i 5.3 blir på årsbasis: Kostnader per år (45 veckor) - kkr Körtid (kkr) Stopptid (kkr) Sträcka (kkr) Totalt (kkr) Besparing (kkr) Besparing % Nuläge Scenario % Scenario % Scenario % Totalt blir en beräknad årskostnad (45 veckor) ca 2,8 Mkr för slutdistributionen Tillkommande kostnader samordnat läge Kostnad för terminalhållning Copyright Logivia AB 2014

171 283, KS :30 / Bilaga: Samordnade godstransporter i Östersunds kommun, Logi... Samordnade godstransporter i Östersunds kommun 26 Till detta kommer kostnader för terminalyta och terminaltjänster. Eftersom det finns flera lokala transportföretag med terminalkapacitet borde det finnas bra möjligheter att få en lösning med lämplig kapacitet. I många fall är det rimligt att göra en upphandling av transporttjänsterna inkluderande terminalhantering. Att lägga terminalhanteringen hos en annan aktör än transportföretaget är mest intressant vid mycket stora upplägg, där flera aktörer är inblandade. Kostnaden för terminalhanteringen ingår i de flesta fall i distributionskostnaden. Ett antagande kan vara en terminaliseringskostnad på ca 15%-20% 3 av den teoretiska distributionskostnaden, dvs kkr. Kvarstående kostnad för leverantören Vid en samordnad distribution kvarstår en del av kostnaden för leverantören, eftersom vi i princip tillför ett stopp vid terminalen. Vad som gjorts är att sista delen av distributionen ersatts av en lokal distribution. Om vi beräknar samma leveranskostnad som för vår distribution som kvarstående kostnad, fås en bild av denna kostnad. Beroende på scenario blir den beräknade kostnaden för själva stoppet ca 80 kr. Detta ger nedanstående resultat: Totalt mätperioden Per år (45 veckor) Ber. Kostnad/år Inleveranser (kkr) Scenario Scenario Scenario Denna kostnad kan alltså kommunen inte räkna med att kunna förhandla loss från leverantörerna Sammanfattning kostnader Samordningen resulterar i att antalet leveranser går från ca till per år beroende på scenario, vilket motsvarar en årlig minskning av antalet med 25%-57%. Detta leder till lägre kostnader hos leverantörerna. Ovanstående beräkningar innebär att kostnaden för distribution reduceras för leverantörerna. Leverantörernas kostnader för lokal distribution uppskattas idag till ca 2,8 Mkr, och vi räknar med att denna reduceras för leverantören med ca 1,1 Mkr (Scenario 3). Samordningen i sig genererar merkostnader i form av terminalhantering inkluderat lastning. 3 Detta antagande är i nivå med det som använts det som använts t.ex. i (Stensiö A., Logistiksamordning i Ängelholms kommun, 2011). I (Stensiö A., Logistiksamordning i Mora, Orsa och Älvdalens kommuner, 2011) beräknas kostnaden baserat på en verklig offert, och ligger då på ca 10% av nulägeskostnaden för distributionen. Copyright Logivia AB 2014

172 283, KS :30 / Bilaga: Samordnade godstransporter i Östersunds kommun, Logi... Samordnade godstransporter i Östersunds kommun 27 Scenario Total kostnad dagens distribution (kkr) Samordning Kostnad för samordnad distribution Kvarstående kostnad för leverans Terminalhantering S:a Total konsekvens Dessa kostnader gäller när samordningssystemet är fullt utbyggt, dvs när alla flöden som vi använt i simuleringen har införts i det samordnade distributionsupplägget. Om scenario 3 ses som det mest realistiska ger det samordnade läget en något högre kostnad för kommunen än dagsläget. I ovanstående kalkyler har inga administrativa kostnader från kommunens sida medtagits. 6.2 Övriga ekonomiska effekter Transportpriser På transportmarknaden härskar ett utbrett system med rabattsatser, vilket gör att det är svårt att bedöma marknadsvärdet av ett transportupplägg. En stor aktör kan få rabatter på upp emot 70% av bruttoprislistorna, medan en liten transportköpare har betydligt blygsammare rabatter. Kommunerna borde i kraft av sin storlek i många fall få bättre transportpriser än många av sina leverantörer, beroende på transportvolymen, särskilt på den lokala distributionen. Idag är både transport- och beställningshanteringen inom kommunerna decentraliserad. Ofta ingår det i avtal att leverantörerna sköter transporterna, antingen med egna resurser eller med inhyrda transportörer. Transportkostnaderna läggs på varukostnaderna med leverantörens påslag. Vi har inom ramen för detta projekt inte studerat inköpsprocesserna i de berörda kommunerna närmare. Stora leverantörer får stora rabatter hos transportföretagen. Kommunerna drar säkert till viss del också nytta av transportföretagens rabatter men hur mycket är svårt att avgöra. Kommunerna har idag små möjligheter att påverka fraktpriserna, speciellt med tanke på den decentraliserade hanteringen och att det är ett så stort antal transportörer inblandade i kommunernas transporter. Om kommunerna istället i största möjliga mån centraliserar beställningarna och anlitar ett begränsat antal transportörer blir de inblandade kommunerna i sig en stor aktör och kund och kan utnyttja sin ställning till att skriva egna fördelaktiga avtal med transportföretag och dra nytta deras storkundsrabatter. Kommunerna kan då direkt påverka sina fraktkostnader och har även större möjlighet att ställa miljökrav på transportörerna alternativt välja bort transportörer som inte uppfyller av kommunen ställda miljökrav. Copyright Logivia AB 2014

173 283, KS :30 / Bilaga: Samordnade godstransporter i Östersunds kommun, Logi... Samordnade godstransporter i Östersunds kommun Minskade kostnader för mottagning En av de mer synliga fördelarna av en samordning är att antalet leveranser minskar. En ganska stor del av logistikkostnaderna vid distribution är kostnaderna för lossning. För kommunens del består kostnaderna direkt i personalkostnad för mottagning vid enheterna, passningstid m.m. Genom att minska antalet anlöp (lossningar) så minskas också tidsåtgången. I det samordnade fallet uppmättes en rejäl minskning av antalet anlöp (se 5.3.1) hos enheterna. För varje anlöp krävs personal från kommunens enheter för mottagning, avbrottsttid, passning m.m. Tidsåtgången hos personalen för varje stopp var i genomsnitt 14 minuter för loggningen (se 4.3). Hur mycket denna tid kan minskas beror på hur själva leveransprocessen ser ut på enheten. Vid större enheter sker själva inlastningen i frys i många fall av transportören, och då blir minskningen av arbetet för kommunens personal lågt. Andra enheter som har en mottagning som kräver större insats från enhetens personal, blir besparingen större. Samordningen innebär att antalet anlöp blir färre, men eftersom det är samma godsmängd så blir godsmängden vid varje leverans större. 6.3 Arbetsmiljö När det gäller arbetsmiljön för kommunens personal har transporterna en starkt negativ påverkan. Särskilt på daghem, skolor m.m. medför lastbilstrafik och lastnings- och lossningsarbeten störningar och säkerhetsrisker för personal och barn. Liknande problem torde finnas även vid andra enheter. Endast ca en tredjedel av alla leveranser sker till enheter som uppges ha lastbrygga. Detta innebär innebär att många anlöp görs på enheter som inte är anpassade för leveranser. Leveranserna sker där i offentlig miljö, med trängsel, buller som följd, samt naturligtvis säkerhetsrisker. Enligt simulering kommer antalet anlöp totalt att minska väsentligt, vilket har en positiv inverkan på arbetsmiljö och säkerhet. 6.4 Förbättrad upphandling med lokala producenter Den kanske största påverkan på ekonomin är kanske den ökade möjligheten att använda lokala leverantörer av varor, vilket ger ökad konkurrens och därmed möjlighet till lägre priser alternativt högre kvalitet. I (Wallberg, 2013) anges transporterna som ett stort hinder för mindre leverantörer för att leverera livsmedelsprodukter till kommunerna. Låga transportvolymer gör det dyrt och krångligt att distribuera till många kommunala enheter. Genom en samordningscentral fråntas leverantören hela eller delar av ansvaret för distributionen. Frågan om att öppna upp för lokala leverantörer är dock mer komplex, och kräver även att t.ex. inköpsrutiner förbättras, men transporterna är en viktig del. Copyright Logivia AB 2014

174 283, KS :30 / Bilaga: Samordnade godstransporter i Östersunds kommun, Logi... Samordnade godstransporter i Östersunds kommun Övrigt Andra förväntade effekter som inte tagits med i värderingen är: Minskad trafik i de centrala delarna ger minskad trängsel, vilket har positiva bieffekter på stadsmiljön. Genom att kommunen styr upphandlingen av transporterna kan även krav ställas på transporterna ur miljö- och kvalitetshänseende. Idag används många transportörer, i många fall med egna firmabilar, med okänd miljöpåverkan. I analysen har inte transporterna från leverantörerna till samordningscentralen analyserats. Genom att även samordna dessa i kommunens system, finns det potential för besparingar även här. Erfarenheter från liknande samordning inom detaljhandeln visar att detta kan ge stora besparingar i form av lägre transportkostnader. Om kommunen har ett lämpligt IT-stöd kan även stora delar av transportadministationen effektiviseras. Copyright Logivia AB 2014

175 283, KS :30 / Bilaga: Samordnade godstransporter i Östersunds kommun, Logi... Samordnade godstransporter i Östersunds kommun 30 7 Implementering Inom ramen för detta projekt har hänsyn inte tagits till implementeringen av samordningscentralen. Erfarenheter från medverkan vid samordningar i flera andra sammanhang, både i offentlig och privat verksamhet, har gett oss anledning att sammanställa några punkter att tänka på vid en fortsatt implementering. 7.1 Implementeringsprocess Att implementera en samordning av godstransporterna kräver naturligtvis ett engagemang från kommunen. Vägen dit kan se ut på olika sätt, exempelvis som i Figur 14. Figur 14 - Process för genomförande Smygstart eller Big-Bang? Man bör se implementationen som en kontinuerlig process. Istället för att snabbt lägga om sin logistik och stoppa in stora godsmängder i samordningen direkt, föreslår vi snarare att man börjar i liten skala för att komma igång. Många av de problem som uppkommer i samband med förändringen av logistiken är av praktisk natur, och kan lösas ganska enkelt i liten skala. Efter hand som organisationen lär sig att hantera de samordnade godsflödena, kan större och mer komplexa flöden läggas in. En viktig faktor som styr implementationstakten är de avtalsperioder som finns med leverantörer. Vid nya upphandlingar är det lämpligt att lägga in de nya flödena i samordningen. På så vis kan det ta flera år att nå full volym i samordningen. Därför är det viktigt att hantera detta vid upphandling av terminal- och transporttjänster. Avtalet med transportföretaget bör vara volymsbaserat och flexibelt, för att på ett smidigt sätt kunna följa volymutvecklingen. Copyright Logivia AB 2014

Kommunstyrelsens sammanträde

Kommunstyrelsens sammanträde -3, KS 2015-09-01 08:30 Kallelse till Kommunstyrelsens sammanträde 2015-09-01 kl 08.30 i domsalen -2, KS 2015-09-01 08:30 LEDAMÖTER AnnSofie Andersson, s, ordförande Anders Edvinsson, s, 1:e vice ordförande

Läs mer

-4, KS :00. Kommunstyrelsens protokoll

-4, KS :00. Kommunstyrelsens protokoll -4, KS 2018-12-17 16:00 s protokoll 2018-12-17 -3, KS 2018-12-17 16:00 Plats och tid Vinterrummet, OSD/Folkets hus den 17 december 2018 kl. 16.05 16.20 Paragrafer 362 367 Beslutande Övriga deltagare Utses

Läs mer

-4, IU :00. Integrationsutskottets protokoll

-4, IU :00. Integrationsutskottets protokoll -4, IU 2018-06-01 10:00 Integrationsutskottets protokoll 2018-06-01 -3, IU 2018-06-01 10:00 Plats och tid Häggenåsrummet, Rådhuset den 1 juni 2018 kl. 13.00 15.00 Paragrafer 2 3 Beslutande Övriga deltagare

Läs mer

-4, KS 2015-06-23 11:00. Kommunstyrelsens protokoll 2015-06-23

-4, KS 2015-06-23 11:00. Kommunstyrelsens protokoll 2015-06-23 -4, KS 2015-06-23 11:00 Kommunstyrelsens protokoll 2015-06-23 -3, KS 2015-06-23 11:00 Plats och tid Domsalen, Rådhuset den 23 juni 2015, kl 11.00-11.30 Paragrafer 240 242 Beslutande Övriga deltagare Enligt

Läs mer

Utvecklingsutskottet protokoll Kl. 13:15. Frösörummet, Rådhuset

Utvecklingsutskottet protokoll Kl. 13:15. Frösörummet, Rådhuset Utvecklingsutskottet protokoll Kl. 13:15 Frösörummet, Rådhuset 2(11) Plats och tid Frösörummet, Rådhuset, tisdagen den 16 april 2019 kl 13:15 16.00 Paragrafer 13-17 Beslutande Ledamöter Pär Jönsson, M,

Läs mer

Finans- och ledningsutskottet protokoll Kl. 08:30. Domsalen, Rådhuset

Finans- och ledningsutskottet protokoll Kl. 08:30. Domsalen, Rådhuset Finans- och protokoll Kl. 08:30 Domsalen, Rådhuset 2(12) Plats och tid Domsalen, Rådhuset, tisdagen den 12 mars 2019 kl 08:30 11:00 Paragrafer 4-8 Beslutande Ledamöter Bosse Svensson, C, ordförande Magnus

Läs mer

Finans- och ledningsutskottet protokoll Kl. 08:30. Frösörummet, Rådhuset

Finans- och ledningsutskottet protokoll Kl. 08:30. Frösörummet, Rådhuset Finans- och protokoll Kl. 08:30 Frösörummet, Rådhuset 2(14) Plats och tid Frösörummet, Rådhuset, tisdagen den 16 april 2019 kl 08:30 09.50 Paragrafer 9-16 Beslutande Ledamöter Bosse Svensson, C, ordförande

Läs mer

Finans- och ledningsutskottet protokoll Frösörummet, Rådhuset

Finans- och ledningsutskottet protokoll Frösörummet, Rådhuset Finans- och protokoll Frösörummet, Rådhuset 2(7) Plats och tid Frösörummet, Rådhuset, tisdagen den 5 februari 2019 kl 08:30 11.00 Paragrafer 2-3 Beslutande Ledamöter Bosse Svensson, C, ordförande Magnus

Läs mer

-4, UU 2014-04-17 08:30. Utvecklingsutskottets protokoll 2014-04-17

-4, UU 2014-04-17 08:30. Utvecklingsutskottets protokoll 2014-04-17 -4, UU 2014-04-17 08:30 s protokoll 2014-04-17 -3, UU 2014-04-17 08:30 Plats och tid Frösörummet, Rådhuset den 17 april 2014 kl 08.30-12.00 Paragrafer 29-39 Beslutande Övriga deltagare Enligt tjänstgöringslista

Läs mer

-4, US :30. Utförarstyrelsens protokoll

-4, US :30. Utförarstyrelsens protokoll -4, US 2018-12-05 08:30 s protokoll 2018-12-05 -3, US 2018-12-05 08:30 Plats och tid Väghyveln, Ledningen/Flödet kl 10.00-12.00 Paragrafer 35 39 Beslutande Enligt närvaroförteckning Övriga deltagare Örjan

Läs mer

Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 2014 10 06 1 (9) Plats och tid: Kommunkontoret i Kisa måndagen den 6 oktober 2014 klockan 13.00 14.

Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 2014 10 06 1 (9) Plats och tid: Kommunkontoret i Kisa måndagen den 6 oktober 2014 klockan 13.00 14. Kommunstyrelsen 2014 10 06 1 (9) Plats och tid: Kommunkontoret i Kisa måndagen den 6 oktober 2014 klockan 13.00 14.50 Beslutande: Pia Tingvall (C), ordförande Björn Hoflund (M) Göran Lindgren (M) Claes

Läs mer

-4, KS 2015-12-15 08:30. Kommunstyrelsens protokoll 2015-12-15

-4, KS 2015-12-15 08:30. Kommunstyrelsens protokoll 2015-12-15 -4, KS 2015-12-15 08:30 Kommunstyrelsens protokoll 2015-12-15 -3, KS 2015-12-15 08:30 Plats och tid Domsalen, Rådhuset den 15 december 2015, kl 08.35-12.00 Paragrafer 396-410 Beslutande Övriga deltagare

Läs mer

Personalutskottets sammanträde

Personalutskottets sammanträde -3, POU 2011-05-19 08:30 Kallelse till Personalutskottets sammanträde 2011-05-19 kl 08.30 i Brunflorummet Förhinder till sammanträde anmäls till Helge Scharf Wramling, tel 14 42 58, helge.scharf-wramling@ostersund.se

Läs mer

Kommunhuset, Fabriksgatan 21, Västervik 21 november 2011 kl ajournering kl

Kommunhuset, Fabriksgatan 21, Västervik 21 november 2011 kl ajournering kl Kommunstyrelsen 1 (8) Plats och tid Beslutande Kommunhuset, Fabriksgatan 21, Västervik 21 november 2011 kl. 13.00 14.00 ajournering kl. 13.30-13.40 Harald Hjalmarsson (M), ordf. Christin Rampeltin Molin

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida1(12) Plats och tid Yxningen, kommunhuset, kl 13:30 Beslutande Ledamöter Thomas Lidberg (S), Ordförande Joakim Magnusson (C), 1:e vice ordförande Lars-Åke Bergstrand (S) Mira

Läs mer

105 Förskolan Funäsdalen, finansiering och igångsättningstillstånd

105 Förskolan Funäsdalen, finansiering och igångsättningstillstånd 2015-04-13 1 ÄRENDEFÖRTECKNING Paragraf nr Ärenderubrik 105 Förskolan Funäsdalen, finansiering och igångsättningstillstånd 106 Erbjudande ungdomskort Länstrafiken i Jämtlands Län 2015-04-13 2 Plats och

Läs mer

10 ordinarie ledamöter jämte 5 tjänstgörande ersättare samt 3 icke tjänstgörande ersättare enligt bifogad närvarolista.

10 ordinarie ledamöter jämte 5 tjänstgörande ersättare samt 3 icke tjänstgörande ersättare enligt bifogad närvarolista. Kommunstyrelsen 2011-05-10 95 Plats och tid Hjernet, 2011-05-10 kl 13.00-14.55 Beslutande 10 ordinarie ledamöter jämte 5 tjänstgörande ersättare samt 3 icke tjänstgörande ersättare enligt bifogad närvarolista.

Läs mer

ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag

ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag Kommunstyrelsens arbetsutskott 2010-08-18 1 (9) Plats och tid Sammanträdesrum Häverö, kl 09.00-09.55 ande Övriga deltagande Kjell Jansson (M), ordförande Berit Jansson (C) Hans Andersson (FP) Olle Jansson

Läs mer

Socialnämnden

Socialnämnden Socialnämnden 2011-12-13 96 Plats och tid Hjernet, 2011-12-13 kl. 13.00 13.20 Beslutande Helena Vilhelmsson (C), ordförande Johan Lundkvist (NP) Therese Hoikkala (V), tj ersättare för vakant (M) Nils Holmberg

Läs mer

Kommunstyrelsen protokoll Kl. 08:30. Diskoteket, OSD

Kommunstyrelsen protokoll Kl. 08:30. Diskoteket, OSD Kommunstyrelsen protokoll Kl. 08:30 Diskoteket, OSD 2(22) Plats och tid Diskoteket, OSD, torsdagen den 18 april 2019 kl 08:30 09.20 Paragrafer 98-106 Beslutande Ledamöter Bosse Svensson, C, ordförande,

Läs mer

Tekniska nämnden protokoll Kl. 08:15. Teknisk förvaltning, Hyggesvägen 15

Tekniska nämnden protokoll Kl. 08:15. Teknisk förvaltning, Hyggesvägen 15 Tekniska nämnden protokoll Kl. 08:15 Teknisk förvaltning, Hyggesvägen 15 2(11) Plats och tid Teknisk förvaltning, Hyggesvägen 15, måndagen den 3 juni 2019 kl 08:15 Paragrafer 30-32 Beslutande Ledamöter

Läs mer

Plats och tid: Kommunstyrelsens sammanträdesrum, kl 08.30 14.00

Plats och tid: Kommunstyrelsens sammanträdesrum, kl 08.30 14.00 1(18) Plats och tid: Kommunstyrelsens sammanträdesrum, kl 08.30 14.00 Beslutande: Tage Björk (s), ordförande Gerd Lindgren (s) Lena Norgren, (fp), tj g ersättare för Ingalill Jonsson, (m) Övriga deltagande:

Läs mer

Personalutskottets sammanträde

Personalutskottets sammanträde -3, POU 2012-12-17 08:30 Kallelse till Personalutskottets sammanträde 2012-12-17 kl 08:30 i Lillsjön Förhinder till sammanträde anmäls till Lennart Wadensjö, tel 14 36 61, lennart.wadensjo@ostersund.se

Läs mer

Marianne Kjellquist. Kommunledningskontoret. Ola Blomberg

Marianne Kjellquist. Kommunledningskontoret. Ola Blomberg Sammanträdesdatum Sida 0 Beslutande organ Plats och tid Stadshuset, Vänersalen klockan 13.00-15.00 Beslutande Johan Abrahamsson (M) Ordförande, deltog ej 99 Christer Dalvik (MAP) 1: e vice ordförande Marianne

Läs mer

Social- och arbetsmarknadsnämnden protokoll Kl. 08:30. Nejonögat, Rådhusgatan 104

Social- och arbetsmarknadsnämnden protokoll Kl. 08:30. Nejonögat, Rådhusgatan 104 Social- och protokoll Kl. 08:30 Nejonögat, Rådhusgatan 104 2(14) Plats och tid Nejonögat, Rådhusgatan 104, onsdagen den 17 april 2019, kl 08:30-10.00, -11.15-12.05, 13.00-15.30 Paragrafer 53-59 Beslutande

Läs mer

Antaget av kommunfullmäktige den 25 september 2014, att gälla från och med den 1 januari 2015.

Antaget av kommunfullmäktige den 25 september 2014, att gälla från och med den 1 januari 2015. Dokumentnamn: Reglemente för utförarstyrelsen Sida: 1 (7) REGLEMENTE FÖR UTFÖRARSTYRELSEN Antaget av kommunfullmäktige den 25 september 2014, att gälla från och med den 1 januari 2015. UTFÖRARSTYRELSENS

Läs mer

2004-10-20. Plats och tid Färgelanda Allhem, onsdag 2004-10-20, kl. 19.00-20.30. Marianne Martinsson, kommunsekreterare

2004-10-20. Plats och tid Färgelanda Allhem, onsdag 2004-10-20, kl. 19.00-20.30. Marianne Martinsson, kommunsekreterare SAMMATRÄDESPROTOKOLL 1(14) Plats och tid Färgelanda Allhem, onsdag, kl. 19.00-20.30 Beslutande Övriga deltagare 29 ordinarie ledamöter och 6 tjänstgörande ersättare, totalt 35 beslutande Se bifogade närvaro-

Läs mer

Kommunfullmäktige protokoll Kl. 10:00. Aulan, Österängsskolan

Kommunfullmäktige protokoll Kl. 10:00. Aulan, Österängsskolan Kommunfullmäktige protokoll Kl. 10:00 Aulan, Österängsskolan 2(5) Plats och tid Aulan, Österängsskolan, torsdagen den 20 juni 2019 kl 10:00 Paragrafer 105, omedelbart justerad Beslutande Ledamöter Se närvarolista

Läs mer

Kommunkontoret kl

Kommunkontoret kl 1 Plats och tid Kommunkontoret kl 09.00 12.25 Beslutande Kent Holmer, (s) ordförande Leif Andersson, (v) 1:e vice ordförande Lina Löfberg, (m) 2:e vice ordförande Marie Gärdby, (c) ledamot Kerstin Andersson,

Läs mer

Kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen Protokoll 1 (5) 2015-10-29 KS 2015/1041. Plats och tid Stadshallen, Kommittérum E, 2015-10-29 klockan 15.30-16.

Kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen Protokoll 1 (5) 2015-10-29 KS 2015/1041. Plats och tid Stadshallen, Kommittérum E, 2015-10-29 klockan 15.30-16. Kommunstyrelsen Protokoll 1 (5) Diarienummer 2015-10-29 KS 2015/1041 Kommunstyrelsen Plats och tid Stadshallen, Kommittérum E, 2015-10-29 klockan 15.30-16.15 Ledamöter Tjänstgörande ersättare Ersättare

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum s. 1 (7)

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum s. 1 (7) Sammanträdesdatum s. 1 (7) Plats Hotell Gässlingen, Skanör Tid Tis-onsdagen den 29-30 september 2015 kl. 09.00-17.30, 09.00-14.30 Beslutande Anders Berngarn (M) Robert Wenglén (M) Christian Idström (M)

Läs mer

Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen (8)

Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen (8) Kommunstyrelsen 2017-05-30 1 (8) Plats och tid Kommunkontoret Djurås, kl. 16.30-19.40, ajournering kl. 18.55-19.05. Beslutande Ledamöter Irene Homman (S) ordförande Ann-Gret Olsson (S) Tomas Fredén (S)

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum s. 1 (9)

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum s. 1 (9) Sammanträdesdatum s. 1 (9) Plats Sammanträdesrum Önnerup, Kommunhuset i Lomma Tid Onsdagen den 18 november 2015 kl. 08.00-12.00 Beslutande Anders Berngarn (M) Robert Wenglén (M) Mozhgan Zachrison (M) Remco

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Socialnämnden 17.15

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Socialnämnden 17.15 Socialnämnden 1 Plats och tid Kommunhuset, Hellqvistsalen, Kungsör, tisdagen den 17 februari 2015, klockan 15:00-17.15 ande Marie Norin Junttila (S) ordförande, Marita Pettersson (S), Ulla Eriksson Berg

Läs mer

Kommunkontoret, sessionssalen onsdag 6 oktober 2004, klockan. Eva Olsson (fp) ers f Kenneth Carlsson (fp) Rune Månsson (s) Magnus Malm (m)

Kommunkontoret, sessionssalen onsdag 6 oktober 2004, klockan. Eva Olsson (fp) ers f Kenneth Carlsson (fp) Rune Månsson (s) Magnus Malm (m) 1(1) Plats och tid: 13.00 16.30 Kommunkontoret, sessionssalen onsdag 6 oktober 2004, klockan Beslutande: Närvarande ej tjänstgörande ersättare Olle Hagström Bo Johansson Zaid Långström (s) ordf Ann Marie

Läs mer

Protokoll 2013-04-03

Protokoll 2013-04-03 2013-04-03 Kommunstyrelsen Plats och tid Sammanträdesrum Kumla, 2013-04-03, klockan 17:00 17:10 Beslutande Dan-Åke Moberg (S) Mats Hellgren (M) Christer Thörner (S) Margareta Engman (M) Annica Moberg (S)

Läs mer

Kommunstyrelseförvaltningen

Kommunstyrelseförvaltningen 1(7) Plats och tid Rådhuset, torsdagen den 20 oktober 2016 kl 13:00 14.10, 14.40 14.50 Ajournering 14.10 14.40 Beslutande Närvarande ej tjänstgörande ersättare Övriga närvarande Ledamöter Fred Nilsson

Läs mer

Vid uppropet antecknas närvaro för 41 ordinarie ledamöter, 8 tjänstgörande ersättare och 13 ej tjänstgörande ersättare, bilaga A.

Vid uppropet antecknas närvaro för 41 ordinarie ledamöter, 8 tjänstgörande ersättare och 13 ej tjänstgörande ersättare, bilaga A. 1 Sessionssalen, kommunhuset, kl. 18:30 20:35 44-52 Vid uppropet antecknas närvaro för 41 ordinarie ledamöter, 8 tjänstgörande ersättare och 13 ej tjänstgörande ersättare, bilaga A. Plats och tid Paragrafer

Läs mer

Kommunkontoret Djurås , kl. 17:

Kommunkontoret Djurås , kl. 17: Kommunstyrelsen 2018-06-14 1 (6) Plats och tid Kommunkontoret Djurås, kl. 17:00-17:36 Beslutande Ledamöter Irené Homman (S), ordförande Tomas Fredén (S) Lars-Erik Granholm (KOSA) Svante Hanses (KOSA) Fredrik

Läs mer

Ann Larsson, förvaltningschef Mariann Lundin, bitr förvaltningschef Lena Vilhelmsson, sekreterare Jörgen Karlsson, ekonom, 33

Ann Larsson, förvaltningschef Mariann Lundin, bitr förvaltningschef Lena Vilhelmsson, sekreterare Jörgen Karlsson, ekonom, 33 26-34 Plats och tid Kommunhuset, "Tryggö", Kungshamn, kl 13.00 16.00 Beslutande Leif T Johansson, (FP) ordförande Kristina Frigert (M), 1:e vice ordförande Elving Claesson (S) 2:e vice ordförande Christina

Läs mer

Protokoll 1. Se bifogad uppropslista

Protokoll 1. Se bifogad uppropslista Protokoll 1 Plats och tid Timrå kommunhus 17:00-17.50 ande Övriga närvarande Se bifogad uppropslista Annica Sjödin, kommunsekreterare Sten Ekström, revisionens ordförande, 22 Utses att justera Benny Eriksson

Läs mer

Protokoll från ledningsutskottets sammanträde 2010-05-11

Protokoll från ledningsutskottets sammanträde 2010-05-11 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Sammanträdesdatum Sammanträdesdatum 1 (5) 2010-05-11 Protokoll från ledningsutskottets sammanträde 2010-05-11 P g a personuppgiftslagen (PUL) är vissa personuppgifter borttagna

Läs mer

Sammanträdesprotokoll Socialnämnden 2015-01-29 1-14

Sammanträdesprotokoll Socialnämnden 2015-01-29 1-14 Socialnämnden 2015-01-29 1-14 Plats och tid Sammanträdesrum A1, Engelbrektsgatan 15, kl. 13.30-14.55 ande Ersättare ej tjänstgörande Övriga deltagare Utses att justera Erland Linjer (M) Turid Ravlo-Svensson

Läs mer

Protokoll 1 (12) Se nästa sida. Annika Nilsson, sekreterare Marcus Willman, kommundirektör. Pierre Esbjörnsson (S) Jörgen Sjöslätt (C) Anslag/bevis

Protokoll 1 (12) Se nästa sida. Annika Nilsson, sekreterare Marcus Willman, kommundirektör. Pierre Esbjörnsson (S) Jörgen Sjöslätt (C) Anslag/bevis Protokoll 1 (12) Plats och tid Nils/Holger, kommunhuset i Skurup, 2016-11-16, kl. 18.00 18.15 Beslutande Övriga närvarande Se nästa sida. Annika Nilsson, sekreterare Marcus Willman, kommundirektör Justerade

Läs mer

Studiebesök vid nya skolan kl

Studiebesök vid nya skolan kl 1(14) Barn- och utbildningsnämnden Plats och tid Kommunkontoret, Silen, den 3 mars kl. 16.00-18.30 Studiebesök vid nya skolan kl 15.00-16.00 Beslutande Ledamöter Therese Gustafsson (FP) ordförande Daniel

Läs mer

Protokoll

Protokoll 2013-11-25 Socialnämnden Plats och tid Kumla, 2013-11-25, klockan 13:30 Beslutande Gunnel Kask (S) Jan Engman (C) Lars Malmberg (S) Göran Andersson (M) Sölve Persson (S) Barbro Backlund (FP) Agneta Eriksson

Läs mer

PROTOKOLL KS MILJÖUTSKOTT

PROTOKOLL KS MILJÖUTSKOTT 2015-11-03 1 (6) NÄRVARANDE Ordförande Ledamöter Tjänstgörande ersättare Övriga Sekreterare Margareta Ölwe (M) Göran Bengtsson (M) Emilie Nilsson (FP) Kerstin Björkäng Wirehed (S) Göran Lock (MP) miljöchefen

Läs mer

HÄRJEDALENS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL BLAD. Socialnämnden 2008-02-05 1

HÄRJEDALENS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL BLAD. Socialnämnden 2008-02-05 1 Socialnämnden 2008-02-05 1 Plats och tid Svegs Hälsocentral, kl 09.00-14.10 Beslutande Gunilla Hedin (s), ordf Maj-Lis Larsson (s) Solveig Haugen (s) Hans Erik Bergström (v) Stig Holm (c) kl 09.00-14.00

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum s. 1 (7)

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum s. 1 (7) Plats Lomma kommunhus, Önnerup Tid 2018-05-30, kl. 08:00-10:48 Sammanträdesdatum s. 1 (7) Beslutande Övriga deltagare Anders Berngarn (M) Robert Wenglén (M) Christian Idström (M) Remco Andersson (L) Lisa

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KOMMUNSTYRELSENS ARBETSUTSKOTT Datum Sid 2004-02-04 1. Lars Olsson (c) ordf Lena Wallentheim (s) Bo-Anders Thornberg (m)

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KOMMUNSTYRELSENS ARBETSUTSKOTT Datum Sid 2004-02-04 1. Lars Olsson (c) ordf Lena Wallentheim (s) Bo-Anders Thornberg (m) 2004-02-04 1 Plats och tid Stadshuset, rum 2, kl 09.45-11.20 Beslutande Övriga deltagande Utses att justera Lars Olsson (c) ordf Lena Wallentheim (s) Bo-Anders Thornberg (m) Kanslichef Per Hildingson Utvecklingschef

Läs mer

PROTOKOLL 1(5) 2011-04-21. Ledamöter: Bill Nilsson, s, ordförande. Stefan Hortlund

PROTOKOLL 1(5) 2011-04-21. Ledamöter: Bill Nilsson, s, ordförande. Stefan Hortlund - EXTRA PROTOKOLL 1(5) Tid: kl 08:30 8:45 Plats: Bäcken Ledamöter: Bill Nilsson, s, ordförande Stefan Hortlund, s Jenny Dahlberg, s Inger Grankvist, s Tomas Egmark, s Harry Nyström, v Matilda Wiklund,

Läs mer

Kommunkontoret, Heby, 20 november 2013, kl 13.45. Sekreterare Paragrafer 97-106 ANSLAG/BEVIS

Kommunkontoret, Heby, 20 november 2013, kl 13.45. Sekreterare Paragrafer 97-106 ANSLAG/BEVIS SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (11) Sammanträdesdatum Plats och tid Kommunkontoret, Heby, kl 10.00 11.20 Beslutande Margaretha Gadde-Jennische (M), ordförande Gudrun Wängelin-Lernskog (C) Emilie Jansson (S) Åsa

Läs mer

Kommunstyrelsens arbetsutskott

Kommunstyrelsens arbetsutskott Kommunstyrelsens arbetsutskott Tid Tisdagen den 22 maj 2012 kl. 8:30-9:20 Plats Stadshuset, KS-salen Omfattning 64-66 Beslutande Johan Persson (S) Malin Petersson (M) Anette Lingmerth (S) Anna Thore (MP)

Läs mer

Sammanträdesprotokoll Socialnämnden

Sammanträdesprotokoll Socialnämnden 1(6) Tid och plats 2014-06-17 - i Kommunhuset klockan 13.00. Beslutande Madeleine Roos, (M) - ordförande Björn Zorec, (FP) - förste vice ordförande Patric Carlsson, (S) - andre vice ordförande Lennart

Läs mer

Kommunstyrelsen 2007-12-19 1 (6)

Kommunstyrelsen 2007-12-19 1 (6) Kommunstyrelsen 2007-12-19 1 (6) Plats och tid: Kommunkontoret, Astrakanen, klockan 17.30-17.35 Beslutande: Anette Åkesson (m) ordförande Bertil Mattsson (bp) Rune Andersson (c), tjg.ers. för Kurt Nilsson

Läs mer

Protokoll. Sammanträdesdatum ANSLAG / BEVIS. Justering av Socialnämndens protokoll har tillkännagivits genom anslag på kommunens anslagstavla.

Protokoll. Sammanträdesdatum ANSLAG / BEVIS. Justering av Socialnämndens protokoll har tillkännagivits genom anslag på kommunens anslagstavla. 1 Plats och tid Borgmästaren 09:00-11:30 ande ledamöter Övriga närvarande ersättare tjänstemän Utses att justera Maritza Villanueva Contreras (V) Lars Kempe (S) Gunilla Nilsson (S) Alf Söderlund (S) ersätter

Läs mer

HÄRJEDALENS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL BLAD. Kommunstyrelsen

HÄRJEDALENS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL BLAD. Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen 2018-11-26 1 Ä R E N D E F Ö R T E C K N I N G Paragraf nr Ärenderubrik 246 Reglemente för revisionen 247 Prästgården Vemdalen 248 Motion om ledsagning och avlösning 249 Socialnämndens

Läs mer

Kommunhuset, sammanträdesrum Bolmen, Olofsgatan 9 i Ljungby, onsdagen den 27 maj 2015 kl

Kommunhuset, sammanträdesrum Bolmen, Olofsgatan 9 i Ljungby, onsdagen den 27 maj 2015 kl S ammanträdespro to ko 11 1(10) Plats och tid ande Kommunhuset, sammanträdesrum Bolmen, Olofsgatan 9 i Ljungby, onsdagen den 27 maj 2015 kl. 8.00-12.00 Bo Ederström (M) ordförande Thomas Ragnarsson (M)

Läs mer

Tina Andersson (m) tjänstgörande Daniel Markstedt (s) tjänstgörande Annika Andersson (s) ej tjänstgörande

Tina Andersson (m) tjänstgörande Daniel Markstedt (s) tjänstgörande Annika Andersson (s) ej tjänstgörande 1(11) Plats och tid Kommunkontoret, Silen, kl. 16.00-18.30 Beslutande Ledamöter Annika Holmstrand (c) ordförande Karl-Erik Andersson (c) Anna Moberg (m) Annika Sahlin (fp) Therese Gustafsson (fp) Birger

Läs mer

STORUMANS KOMMUN PROTOKOLL 1 (8) Gunnar Andersson (S) ej tjänstgörande ersättare

STORUMANS KOMMUN PROTOKOLL 1 (8) Gunnar Andersson (S) ej tjänstgörande ersättare STORUMANS KOMMUN PROTOKOLL 1 (8) Plats och tid Luspengymnasiet, Storuman 2018-02-27, kl. 08.45-09.30 Beslutande Se närvarolista sid. 2 Övriga Maria Mickelsson kommunsekreterare Peter Persson koncernchef

Läs mer

Ylva Ivarsson (S) Einar Wängmark (S) Tomas Bolén (S) Pär Johansson (M) Kommunchef Christer Engström Sekreterare Monica Jonsson

Ylva Ivarsson (S) Einar Wängmark (S) Tomas Bolén (S) Pär Johansson (M) Kommunchef Christer Engström Sekreterare Monica Jonsson 1(7) Plats och tid Sammanträdesrum A, kl. 09:00-09:15 Beslutande Övriga närvarande Ledamöter Yoomi Renström (S), Ordförande Håkan Englund (S), 1:e vice ordförande Mikael Jonsson (M), 2:e vice ordförande

Läs mer

PROTOKOLL Tillägg till den gemensamma lönenämndens reglemente - sammanträden på distans KS-2015/533

PROTOKOLL Tillägg till den gemensamma lönenämndens reglemente - sammanträden på distans KS-2015/533 Kommunstyrelsen Utdrag ur PROTOKOLL 2015-10-19 215 Tillägg till den gemensamma lönenämndens reglemente - sammanträden på distans KS-2015/533 Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att

Läs mer

Sammansträdesprotokoll Kultur- o fritidsnämndens arbetsutskott. Plats och tid Prologen kl. 18:00-19:00. Beslutande ledamöter

Sammansträdesprotokoll Kultur- o fritidsnämndens arbetsutskott. Plats och tid Prologen kl. 18:00-19:00. Beslutande ledamöter 1 / 14 Sammansträdesprotokoll Plats och tid Prologen kl. 18:00-19:00 ande ledamöter Ej tjänstgörande ersättare Övriga närvarande Sivert Åkerljung (KD) (ordförande) Gunnar Mossberg (M) (vice ordförande)

Läs mer

Vård- och omsorgsnämnden Omedelbar justering av Kl. 10:45. Murklan, Tavelbäcksvägen 2

Vård- och omsorgsnämnden Omedelbar justering av Kl. 10:45. Murklan, Tavelbäcksvägen 2 Vård- och Omedelbar justering av 39 Kl. 10:45 Murklan, Tavelbäcksvägen 2 2(7) Plats och tid Tavelbäcksvägen 2, onsdagen den 29 maj 2019 kl. 10:45 Paragrafer Beslutande 39, omedelbar justering Ledamöter

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Kommunstyrelsen ANSLAG/BEVIS

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Kommunstyrelsen ANSLAG/BEVIS 1(7) Plats och tid Rådhuset, måndagen den 23 april 2018 kl 10:00-11:10, Ajournering kl 10:05-10:37, 10:42-11:00 Beslutande Närvarande ej tjänstgörande ersättare Övriga närvarande Justerare Justeringens

Läs mer

PROTOKOLL 1 (5)

PROTOKOLL 1 (5) PROTOKOLL 1 (5) 2016-09-13 Kommunstyrelsen Plats och tid Forumsalen, Campus Skellefteå, kl. 09.45 09.55 Beslutande Lorents Burman (S), ordförande Agneta Hansson (V) Andreas Löwenhöök (M), ej 404 Andreas

Läs mer

Sida (10)

Sida (10) 2008-06-04 1 (10) Plats och tid Rådhuset, kl 08.00-12.00 Beslutande Christer Akej (m), ordförande Karl-Erik Olsson (s) Margareta Nilsson (c) Egon Carlsson (sjvp) Pia Ingvarsson (s) Övriga närvarande Hanna-Karin

Läs mer

Johanna Söderberg (C) ordförande Leif Johansson (C) Kathy Överby Nilsson (S) Hans Nilsson (Hela Edas Lista)

Johanna Söderberg (C) ordförande Leif Johansson (C) Kathy Överby Nilsson (S) Hans Nilsson (Hela Edas Lista) 1(12) Plats och tid Kommunstyrelsesalen kommunkontoret Charlottenberg kl 13.00-16.00 Beslutande Johanna Söderberg (C) ordförande Leif Johansson (C) Kathy Överby Nilsson (S) Hans Nilsson (Hela Edas Lista)

Läs mer

Socialförvaltningen, stadshuset, Flen

Socialförvaltningen, stadshuset, Flen Plats och tid Sal Flen Kl 10:00-15.30 63 Beslutande Daniel Ljungkvist (S), ordförande Roger Tiefensee (C), 1:e vice ordförande Inger Andersson (V), 2:e vice ordförande Amanda Nääf (MP) Sten Elofson (S)

Läs mer

Krister Olsson (S), ordförande Håkan Andersson (C), vice ordförande Thomas Löfgren (M) Linda Lindberg (SD) Anneli Persson (S) Ida Andersson (C)

Krister Olsson (S), ordförande Håkan Andersson (C), vice ordförande Thomas Löfgren (M) Linda Lindberg (SD) Anneli Persson (S) Ida Andersson (C) Sida 1/8 Plats och tid Lokal Roten, kl. 15.40 16.25 Beslutande Ej tjänstgörande ersättare Övriga deltagare Krister Olsson (S), ordförande Håkan Andersson (C), vice ordförande Thomas Löfgren (M) Linda Lindberg

Läs mer

Ersättare Nouh Baravi (S) ej tjänstgörande ersättare

Ersättare Nouh Baravi (S) ej tjänstgörande ersättare 1(14) Plats och tid Sunnanåsrummet, Kommunhuset Ljusdal, måndagen den 29 april 2019 kl 08:00 Beslutande Ledamöter Kristina Bolin (S), ordförande Lena Svahn (MP), 1:e vice ordförande Kristoffer Kavallin

Läs mer

Kommunfullmäktige () Beslutande Björn Hörgren (M), ordförande Per Helsing (KD) Marie Johansson, sekreterare Caroline Depui, kommunchef

Kommunfullmäktige () Beslutande Björn Hörgren (M), ordförande Per Helsing (KD) Marie Johansson, sekreterare Caroline Depui, kommunchef Kommunfullmäktige 2014-09-01 1() Plats och tid Sockenstugan, Lövnäs, Hammarö, kl 18:30-19:15 Beslutande Björn Hörgren (M), ordförande Per Helsing (KD) Siw Gidlöf (S) Bengt-Gustav Persson (S) Leif Sandberg

Läs mer

Sammanträdesprotokoll

Sammanträdesprotokoll Plats och tid Stadshuset, Storrummet, onsdagen den 11 september 1996 klockan 17.00-17.40 Beslutande Annica Eriksson, ordf Björn Eriksson, tjg ers Marianne Arvidsson Sofia Jonsson, tjg ers Sven-Ove Cederstrand

Läs mer

34 Lokal för korttidsvistelse/tillsyn St. Lars väg byggnad 9

34 Lokal för korttidsvistelse/tillsyn St. Lars väg byggnad 9 Vård- och omsorgsnämnden Protokollsutdrag 1 (5) 34 Lokal för korttidsvistelse/tillsyn St. Lars väg byggnad 9 Dnr VOO 2019/0055 Sammanfattning Lunds kommun bedriver korttidstillsyn och korttidsvistelse

Läs mer

(S), Bernt Andersson (C), Monica Wastelius (C), Margareta Karlsson (M), Yvonne Ericsson (M) och Olof Lindberg (FP)

(S), Bernt Andersson (C), Monica Wastelius (C), Margareta Karlsson (M), Yvonne Ericsson (M) och Olof Lindberg (FP) Socialnämnden 1 (12) Plats och tid Kommunhuset, Hellqvistsalen tisdagen den 24 mars 2009, klockan 13.15-15.30 Ajournering 14.30-14.45 ande Görel Nilsson (S) ordförande, Carina Granberg (S), Barbro Johansson

Läs mer

Kommunstyrelsen - information (8)

Kommunstyrelsen - information (8) Kommunstyrelsen - information 2007-11-12 1 (8) Plats och tid Kommunhuset i Mölnlycke, måndagen den 12 november 2007 kl 16.00 19.20 Paragrafer 319-325 Beslutande m Annette Eiserman-Wikström, ordf s Bo Axelsson,

Läs mer

Kommunfullmäktige 2015-02-16 1(11 ) Se bifogad närvarolista. Margareta Persson, kommunsekreterare Caroline Depui, kommunchef

Kommunfullmäktige 2015-02-16 1(11 ) Se bifogad närvarolista. Margareta Persson, kommunsekreterare Caroline Depui, kommunchef Kommunfullmäktige 2015-02-16 1(11 ) Plats och tid Sessionssalen, kommunhuset, Skoghall, kl 18.30-18:55 Beslutande Se bifogad närvarolista Övriga närvarande Margareta Persson, kommunsekreterare Caroline

Läs mer

Sammanträdesdatum. Vård- och Omsorgsnämnden 2004-11-18. Innehållsförteckning. Ärenden

Sammanträdesdatum. Vård- och Omsorgsnämnden 2004-11-18. Innehållsförteckning. Ärenden Vård- och Omsorgsnämnden 2004-11-18 1 (13) Plats och tid Kommunhuset rum 293, kl 13.15 15.30 Beslutande Sören Carlsson (s) Ann Svensson (s) Hans Nilsson (fp) Klas-Gunnar Appel (s) Lennart Samuelsson (s)

Läs mer

TOMELILLA KOMMUN Vård och omsorgsnämnden

TOMELILLA KOMMUN Vård och omsorgsnämnden : Plats och tid Svea Hund, den, kl. 08.30-09.45 Beslutande Lars-Ove Hägerroth (M), ordförande Gunvor Olsson (C) Ann Harrysson (SPI), 1:e vice ordförande Ida Bornlykke (S), 2:e vice ordförande Figge Bergqvist

Läs mer

Medborgarförslag om gratis busskort för årskurserna

Medborgarförslag om gratis busskort för årskurserna TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Mikael Kalin 2013-04-24 KS 2012/0776 Kommunstyrelsen Medborgarförslag om gratis busskort för årskurserna 6-9 i Smedby Förslag till beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

Underskrifter Sekreterare. Karin Kirkham. Ordförande. Susanne Norberg. Justerande. Katarina Gustavsson

Underskrifter Sekreterare. Karin Kirkham. Ordförande. Susanne Norberg. Justerande. Katarina Gustavsson 1 (8) Sammanträdesprotokoll Plats och tid Rådhusets Sessionssal kl. 13:15 14:05 ande S Susanne Norberg, ordförande S Krister Johansson, 1:e vice ordförande M Christina Haggren, 2:e vice ordförande S Lena

Läs mer

Hans-Olof Hake (ersättare Jan Hansson) Malin Sjöberg. Ordförande Irja Gustavsson. Justerare... Hans-Olof Hake

Hans-Olof Hake (ersättare Jan Hansson) Malin Sjöberg. Ordförande Irja Gustavsson. Justerare... Hans-Olof Hake Plats och tid Leja, kommunhuset, Lindesberg, kl. 11.05-11.20 ande Tjänstgörande ersättare Övriga deltagande Utses att justera Irja Gustavsson (S) ordförande Linda Svahn (S) Margareta Ahlm (S) Hans-Olof

Läs mer

PROTOKOLL SOCIALNÄMNDEN

PROTOKOLL SOCIALNÄMNDEN Sida 1 av 14 NÄRVARANDE BESLUTANDE Ordförande Ledamöter ÖVRIGA Ej tjänstgörande ersättare Övriga närvarande Sekreterare Peter Schölander (M) Mufida Dizdar (L) Lars-Anders Ottosson (M) Gunilla Tengvall

Läs mer

Sammanträdesprotokoll 1 (12)

Sammanträdesprotokoll 1 (12) Sammanträdesprotokoll 1 (12) Plats och tid Garvaren Röd, kl. 13.15 16.20 Beslutande ledamöter Övriga närvarande Sten Fransson, Ordförande (S) Maria Rönnehäll, Vice ordförande (S) Per-Olov Ålander, Vice

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 1-9

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 1-9 2013-01-08 Sida 1-9 Finansutskott Plats och tid Kommunhuset, Mora, 2013-01-08, kl. 08.15-11.40. Beslutande Bengt-Åke Rehn, S Anna Hed, C Lennart Sohlberg, S Peter Helander, C Malin Höglund, M Övriga deltagare

Läs mer

Plats och tid: Stadshuset, sammanträdesrum 429, kl 10:30-11:10

Plats och tid: Stadshuset, sammanträdesrum 429, kl 10:30-11:10 1 Plats och tid: Stadshuset, sammanträdesrum 429, 2012-05-09 kl 10:30-11:10 Beslutande: Åsa Herbst (M) Liss Böcker (C) BrittMarie Hansson (S) Göran Larsson (M) Eva Kullenberg (FP) Övriga närvarande: Lena

Läs mer

ANSLAG/BEVIS. Kommunstyrelsen 2014-03-24 1(7)

ANSLAG/BEVIS. Kommunstyrelsen 2014-03-24 1(7) Kommunstyrelsen 2014-03-24 1(7) Plats och tid Kommunhuset, Nämndrummet kl 08.30-09.00 Beslutande Leif Sandberg (M), ordförande, jäv 41 Per Helsing (KD) ersättare för Charlie Weimers (KD) Thomas Otto (M)

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2004-12-02 1 Plats och tid Norra Station, sal 1, kl 15.00-15.35, information -16.30 Beslutande Ersättare Övriga deltagande Utses att justera Justeringens plats/tid Bengt Andersson (s) ordf Lars Olsson

Läs mer

Sammanträdesprotokoll

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2009-04-29 Sid 35 Instans Socialnämnden Plats och tid Socialkontorets sammanträdesrum, kl 16.00 17.30 Beslutande Övriga deltagande Utses att justera Bertil Nilsson (M), ordförande Björn

Läs mer

Karin Kniberg (M) Patrik Antonsbacke (KD) Dan Melin (L) Elaine Adlertz (Ö) Thomas Hammarström. Göran Ahlquist (M) Björn Osberg (MP)

Karin Kniberg (M) Patrik Antonsbacke (KD) Dan Melin (L) Elaine Adlertz (Ö) Thomas Hammarström. Göran Ahlquist (M) Björn Osberg (MP) Sammansträdesprotokoll Plats och tid Debatten kl. 18:10-18:30 ande ledamöter Ej tjänstgörande ersättare Övriga närvarande Göran Ahlquist (M) (ordförande) Hans Gyllingmark (M) Ola Sandin (M) Fleming Pedersen

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 1(11) Kommunstyrelsens arbetsutskott 2015-03-12

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 1(11) Kommunstyrelsens arbetsutskott 2015-03-12 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 1(11) Plats och tid Örestensrummet, kommunhuset, Kinna, klockan 08.00-08.45 Beslutande M Margareta Lövgren C Leif Sternfeldt MBP Henry Sandahl S Lisa Dahlberg V Eivor Hellman

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum s. 1 (11)

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum s. 1 (11) Sammanträdesdatum s. 1 (11) Plats Stora Sessionssalen, Kommunhuset i Lomma Tid Måndag den 23 januari 2017 kl. 19.04 20.36 Beslutande Carin Hansson (M) Emma Köster (M) Karl-Gustav Nilsson (S) Janina Pettersson

Läs mer

Kommunkontoret i Bergsjö. Måndag 14 december 2015 kl. 08:15-13:30. Eva Engström Sekreterare. Yvonne Nilsson Ekonom,

Kommunkontoret i Bergsjö. Måndag 14 december 2015 kl. 08:15-13:30. Eva Engström Sekreterare. Yvonne Nilsson Ekonom, NORDANSTIGS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 1 (12) Sida Plats och tid Kommunkontoret i Bergsjö. Måndag 14 december 2015 kl. 08:15-13:30. Beslutande Erik Eriksson Neu (S) Ordförande Kent

Läs mer

Sävsjö kommun SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Sammanträdesdatum Kultur- och fritidsnämnden 2012-03-15

Sävsjö kommun SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Sammanträdesdatum Kultur- och fritidsnämnden 2012-03-15 1 Plats och tid Kommunalhuset, Sävsjö, torsdag den 15 mars 2012 kl. 14.00-15.50 ande Ordinarie ledamöter: Lars-Ejert Steifeldt (m), ordförande Susanne Sjögren, 2:e vice ordf. (s) Olivia Fransson (kd) Sven

Läs mer

Martin Fransson. Anders Johnsson. Karl-Erik Olsson. Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag

Martin Fransson. Anders Johnsson. Karl-Erik Olsson. Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag 2011-12-07 1 (10) Plats och tid Rådhuset, kl. 08.00 12.45 Beslutande Anders Johnsson (M), ordförande Stefan Lamme (M) tjänstgör för Håkan Erlandsson (C) Christer Vigren (ÖP) deltog inte vid företagsbesöken

Läs mer

Jenny Önnevik (S), ordförande Christer Broman (-) Stig Gerdin (Alt) Peter Svensson (S) Gudrun Bengtsson (SD)

Jenny Önnevik (S), ordförande Christer Broman (-) Stig Gerdin (Alt) Peter Svensson (S) Gudrun Bengtsson (SD) Kommunstyrelsens allmänna utskott Plats och tid A-salen kl. 09:00-11:50 Beslutande Ledamöter Jenny Önnevik (S), ordförande Christer Broman (-) Stig Gerdin (Alt) Peter Svensson (S) Gudrun Bengtsson (SD)

Läs mer

PROTOKOLL 1(11) från Kultur- och fritidsnämnden Sammanträdesdatum 2012-09-24

PROTOKOLL 1(11) från Kultur- och fritidsnämnden Sammanträdesdatum 2012-09-24 1(11) Plats och tid: Sammanträdesrummet 2:a vån, Ale gymnasium, Nödinge kl 09.00-12.00 Beslutande Isabell Korn, ordf (M) Rikard Paulin (S) och tjänstgörande ersättare Monica Samuelsson (S) Natalya Raad

Läs mer

REGLEMENTE FÖR VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN. Antaget av kommunfullmäktige den 25 september 2014, att gälla från och med den 1 januari 2015.

REGLEMENTE FÖR VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN. Antaget av kommunfullmäktige den 25 september 2014, att gälla från och med den 1 januari 2015. Dokumentnamn: Reglemente för vård- och omsorgsnämnden Sida: 1 (6) REGLEMENTE FÖR VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN Antaget av kommunfullmäktige den 25 september 2014, att gälla från och med den 1 januari 2015.

Läs mer

ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag

ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag Kommunstyrelsens arbetsutskott 2012-04-25 1 (13) Plats och tid Sammanträdesrum Häverö, kl 09.00-10.10 ande Kjell Jansson (M), ordförande Mats Hultin (M) Berit Jansson (C) Elisabeth Björk (S) Kerstin Bergström

Läs mer

2012-11-20. Socialkontoret, kl.15.00-16.30

2012-11-20. Socialkontoret, kl.15.00-16.30 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (11) Plats och tid ande Övriga närvarande Ersättare Socialkontoret, kl.15.00-16.30 Robin Gustavsson (kd) ordförande Sven-Erik Andersson (c) 1:e vice ordförande Leif Jannerstig (s)

Läs mer