Innovation för tillväxt affärsplan Sverige IVA Arbetgruppen för stimulans av FoU i små och medelstora företag Förslag till skattereformer

Transkript

1 1 Sven-Olof Lodin Innovation för tillväxt affärsplan Sverige IVA Arbetgruppen för stimulans av FoU i små och medelstora företag Förslag till skattereformer Skattestimulans för kapitaltillskott till innovationsprojekt Bakgrund Olika metoder för hur man genom skattestimulanser skulle kunna inte bara rädda fullföljandet av viktiga innovationssatsningar utan även locka till ytterligare satsningar på innovationsinriktade projekt har diskuterats. Vanligtvis rör diskussionen olika stimulansåtgärder i form av mer liberala avdragsregler eller lägre vinstbeskattning för innovationsföretag. Eftersom vinstgenereringen i allmänhet är dålig eller obefintlig under ett projekts begynnelse- och utvecklingsfas, som samtidigt i allmänhet är kostnadskrävande, är den typen av åtgärder i många fall knappast effektiva särskilt inte inom småföretagssektorn. För att stödåtgärder skall bli effektiva för dessa fall bör stimulansen i stället koncentreras på kapitalförsörjningssidan, d.v.s. på att underlätta och förbilliga kapitalanskaffningen för företagen. Det betyder att stimulansen i första hand bör riktas mot investerarna för att göra det mer lockande för dem att satsa kapital i innovativa utvecklings- eller framtidsprojekt. Stimulansen bör således tidsmässigt läggas i anslutning till att kapitaltillskottet sker. Fördelen med denna typ av system är att man får omedelbart avdrag för alla tillskott vilket är en fördel då dessa projekt oftast är kraftigt kostnadsframtunga, medan vinsten, om den uppstår, inte beskattas förrän den tas ut ur företaget. Nedan presenteras ett utkast till en ny modell för skattestimulans till kapitalförsörjningen av innovationsföretag.

2 2 Innovationsföretag En innovation kännetecknas av att den innehåller ett nyhetselement i en produktionsprocess eller för en marknad. Med innovations- och utvecklingsföretag (InnovF) avser vi företag för forsknings- och produktutveckling på hög innovativ nivå. För en praktisk tillämpning av skattestimulans till innovationsverksamhet krävs en klar definition av vad som skall anses som innovations- och FoU-projekt. Enligt de norska SkatteFUNN-reglerna 1 kännetecknas en innovation av att den innehåller ett nyhetselement i en produktionsprocess eller för en marknad. För att kvalificera för stöd krävs att det är fråga om ett definierbart projekt med ett klart mål att få fram ny information, ny kunskap eller vinna nya erfarenheter till nytta vid produktutveckling, utveckling av nya tjänster eller produktionsmetoder. Vidare omfattas verksamhet där resultatet av industriell forskning omsätts i ett projekt eller utkast till nya förbättrade produkter, produktionsprocesser eller tjänster, samt utveckling av prototyp eller pilotprojekt som inte kan utnyttjas kommersiellt. Utanför definitionen faller bl.a. ordinär produktutveckling som modifering av produkter, tjänster och processer utan att ny kunskap eller FoU (nya analyser, metoder, etc.) krävs. Inte heller organisationsutveckling, marknadsanalyser, kompetensutveckling, kvalitetskontroll, installation av utrustning och liknande faller under definitionen. Ett liknande exempel på innovationsdefinition vid skattestimulans för innovationsprocess utgör de nya 2010 antagna australiska reglerna för innovationsavdrag. Enligt den definitionen skall det vara fråga om a) Core R&D activities Core R&D activities are experimental activities: (a) whose outcome cannot be known or determined in advance on the basis of current knowledge, information or experience, but can only be determined by applying a systematic progression of work that: (i) is based on principles of established science; and 1 SkatteFUNN-modellens definitioner utgör en förenklad variant av definitionerna använda för datainsamling av innovationer i den s.k. Oslo-manualen (Proposed Guidelines for Collecting and Interpreting Technological Innovation Data), vars första version utkom Även OECD har 2002 tagit fram den s.k. Frascatimanualen, Frascati Manual Proposed Standard Practice for Surveys on Research and experimental Development, vars defintioner avviker något från Oslomanualen. Vi har dock i vårt projekt koncentrerat oss på sådana definitioner, som använts i olika länder i relativt ny skattelagstiftning)

3 3 (ii) proceeds from hypothesis to experiment, observation and evaluation, and leads to logical conclusions; and (b) that are conducted for the purpose of generating new knowledge (including knowledge about the creation of new or improved materials, products, devices, processes or services). b) Supporting R&D activities Supporting R&D activities are activities directly related to core R&D activities. Sammanfattningsvis skall det enligt båda dessa definitioner alltså vara fråga om forskningsoch produktutveckling på hög innovativ nivå. Det kan exempelvis gälla projekt inom informations- och kommunikationsteknik, IT-användning, bioteknik, medicin, produktframtagning, materialutveckling, miljö- och energiteknik, transportteknik och logistik, tillverkningsteknik och liknande områden. Vi rekommenderar att den definition som används i den norska SkatteFUNN-modellen används även för svenska förhållanden. Verksamheten skall dessutom bedrivas i särskilt aktiebolag. Det kan exempelvis gälla projekt inom informations- och kommunikationsteknik, IT-användning, bioteknik, medicin, produktframtagning, materialutveckling, miljö- och energiteknik, transportteknik och logistik, tillverkningsteknik och liknande områden. Investeringsavdrag för investerare i InnovF Såväl fysiska personer som juridiska personer, inklusive aktiebolag, kan vara investerare och komma i åtnjutande av modellens fördelar. Kapitalet bör tillskjutas som kapitaltillskott till bolaget, som genom nyemission av A- eller B-aktier. Även investmentföretag och andra typer av professionella investerare med en portfölj av investeringar i InnovF kan dra nytta av systemet. Förutsättningen är endast att de är skattskyldiga till inkomstskatt enligt normala regler. Modellen innebär att investerare av kapital i InnovF skall få ett omedelbart avdrag med hela investeringsbeloppet eller en skattereduktion vid kapitalinkomstbeskattningen. Det skall observeras att på grund av EU:s statsstödsregler avdrag inte kan medges för den del av investeringsbeloppet som hänför sig till fasen för kommersialisering och marknadsetablering. För oinskränkt skattskyldiga fysiska personer fysiska personer ges stimulansen i form av en skattereduktion med 30 procent. Om årets inkomstskatt inte räcker till att täcka hela

4 4 skattereduktionen bör överskjutande oanvänt skatteavräkningsbelopp få sparas till senare år. För aktiebolag medges kostnadsavdrag för hela investeringen. Skulle avdraget medföra skattemässigt underskott för ett aktiebolag gäller vanliga förlustutjämningsregler. Dessa medger att avdraget kan rullas framåt till senare år om årets inkomst inte täcker hela avdraget. Då genom det fulla investeringsavdraget/skattereduktionen ingen skattemässig anskaffningskostnad återstår, blir följden att allt, inklusive vinst, som kan anses hänföra sig till den avdragsgilla investeringskostnaden och senare erhålls från innovationsföretaget i form av utdelning, aktieåterköp eller utskiftning liksom köpeskilling vid försäljning utgör skattepliktig inkomst. Konstruktionen av denna stimulansmodell gör det olämpligt och svårt att tillämpa reglerna om fåmansföretagarbeskattning på de medel från företaget som en fysisk person erhåller som investerare i ett godkänt InnovF. Dessutom skulle vid försäljning av kvalificerade andelar i fåmansföretag det kunna förekomma att skatten på den delen av den skattepliktiga vinsten som hänför sig till det tidigare kapitaltillskottet skulle komma att beskattas hårdare än den skattenedsättning tillskottet medfört. Därför bör normala skattesatser för utdelning och kapitalvinst enligt kapitalinkomstbeskattningens huvudregler tillämpas beträffande erhållna belopp från noterade respektive onoterade innovationsföretag (inklusive fåmansföretag). Också häri ligger ett visst ytterligare incitament för fysiska personer som kommer att vara aktiva i företaget att investera i innovationsverksamhet. För aktiebolag som investerare bör gälla att utdelning och vinst på aktier i InnovF, som är näringsbetingade, skall vara skattefri enligt gällande normalregler. Vid försäljning måste hela försäljningsbeloppet principiellt betraktas som vinst eftersom avdrag redan medgivits för investeringskostnaden. Därför bör eventuellt den del av försäljningspriset som motsvarar investeringskostnaden beskattas. Däremot bör vinst på näringsbetingade aktier vara skattefri enligt gällande regler. Om man vill förstärka investeringstimulansen finns två alternativ. Ett är att beskattningen av de belopp som investeraren får från företaget eller genom försäljning utan tekniska problem kan begränsas eller till och med slopas. Ett annat och förmodligen bättre stimulansalternativ är att ge innovationsföretaget en skattelättnad på utdelad vinst, se nedan.

5 5 Om man å andra sidan av statsfinansiella skäl och för att systemet skall vara kompatibelt med EU:S statsstödsregler (se EU-kommissionens Communication, Community Framework for State Aid for Research and Development and Innovation, 2006/C 323/01) vill begränsa storleken på avdraget för investeringsbeloppet kan det ske på olika sätt. a) En väg är att begränsa innovationsstimulansen till investeringar i små- och medelstora företag (högst 250 resp. 500 anställda) som är det segment inom näringslivet som är mest behov av innovationsstöd och för vilka EU:s statsstödsregler är generösare utformade. b) Ett annat sätt är att begränsa avdraget respektive avräkningen till visst belopp per investerare (totalt eller på årsbasis) eller per InnovF, varvid det begränsade underlaget för avdrag respektive avräkning fördelas mellan investerarna i proportion till deras tillskott. c) Om man av politiska skäl vill utesluta något område från innovationsstimulansen (exempelvis utveckling av kärnkrafts- eller kolförbränningsteknologi) låter det sig göras utan större problem. Villkor för innovationsföretaget För att avdrag för kapitalinvesteringar i InnovF skall kunna erhållas skall kapitalinvesteringen avse ett aktiebolag helt inriktat på innovativ verksamhet exempelvis inom ovan nämnda områden. Det betyder att så gott som enbart innovationsverksamheten får finnas inom företaget. I praktiken innebär detta att innovationsverksamheten måste bedrivas i ett särskilt bolag, om det till exempel inom en koncern också förekommer annan verksamhet, som skall utvecklas genom innovationsverksamheten eller är av annat slag. Innovationsverksamhet innehåller flera faser från forskning som kräver såddkapital, till projektutveckling, kommersialisering fram till marknadsetablering. Även om innovationsstimulans enligt EU:s regler inte får ges för kostnader för kommersialisering och marknadsetablering är det inte något som hindrar att företaget i dessa faser av ett projekt ändå behåller sin status som InnovF, vilket har betydelse för hur länge vinstbeskattningen i företaget kan uppskjutas. Kontrollsystem För att säkerställa att företagets projekt uppfyller innovationskriterierna måste innovationsgraden kontrolleras och vidimeras av något kontrollorgan. Vi har undersökt hur kontrollsystemen i ett antal länder ser ut och fungerar. Vid vår undersökning har vi funnit att den modell för prövning av innovationshöjd, etc, som tillämpas i Norge i det s.k. SkatteFUNN-systemet varit både effektiv och framgångsrik. Prövningen i denna del sker inte hos skattemyndigheten utan har ålagts Norges Forskningsråd, som närmast är Vinnovas

6 6 norska motsvarighet. Viktigt är också att prövningen sker på förhand och inte i efterhand i samband med taxeringen. Vilken innovationsnivå som skall krävas får fastställas av lagstiftningen och tillämpningsföreskrifter. De kriterier som skall vara uppfyllda enligt det norska systemet redovisas i inledningen till denna rapport. Vi föreslår efter samråd med Vinnova, som både har kompetens och resurser som kontrollorgan, att Vinnova skall få huvudansvaret, vid behov i samråd med andra lämpliga institutioner, för en årlig granskning och godkännande av företagens inriktning och innovationsnivå som InnovF. Det är alltså företagets uppfyllande av innovationskriterierna som skall bedömas. Granskningen avser alltså företagets innovationsnivå och inte endast ett projekts egenskaper, så att också företagets förmåga att genomföra projektet kan beaktas. Då man kan förutsätta att innovationsprojekt i allmänhet är relativt kapitalkrävande kan skatteförmånen begränsas till investeringar i företag med mer betydande kapitalbehov. Som villkor för avdrag bör därför krävas att det aktuella kapitaltillskottet från olika investerare under året uppgår totalt till minst en miljon kr. Innovationsföretagets skattebehandling För innovationsföretagets skatterättsliga behandling är den enklaste vägen förmodligen att företaget i alla avseenden behandlas enligt vanliga företagsbeskattningsregler med ett undantag för att förstärka stimulanseffekten. Så länge som bolaget är kvalificerat som InnovF bör bolagsbeskattningen av vinster uppskjutas till dess vinsterna utdelas till aktieägarna. Det betyder att ingen beskattning sker så länge som vinsterna behålls i bolaget. Det betyder att dessa vinstmedel måste särredovisas från vinster som uppstått efter det att företaget förlorat sin status som InnovF. Däremot bör bolagsskatt utgå på vinster när och i den omfattning företaget utdelar vinst till sina finansiärer. Som nämnts ovan kan en förstärkning av stimulansen om önskvärt ske genom att begränsa eller slopa beskattningen i bolaget av utdelade vinster från innovationsprojektet. En sådan eventuell stimulansförstärkning bör av tekniska skäl ligga på företagsnivå enligt vad just beskrivits och inte hos investerarna. Avslutad eller ändrad verksamhet

7 7 Ett projekt bör anses vara i innovationsstadiet ända fram till och med kommersialiseringen av projektet inklusive marknadspenetrering. När innovationsverksamheten uppnått sitt mål eller avslutas av andra skäl kan bolaget fortsätta sin verksamhet men då enligt normala skatteregler eller så kan det likvideras och verksamheten överföras till ett annat bolag. I det fall innovationsföretaget fortsätter verksamheten själv, uppstår frågan om en avskattning då bör ske av de vinstmedel, som obeskattat har fonderats i bolaget. En möjlighet är att låta det anstå med beskattningen till dess att medlen utdelas för att inte dränera företaget på riskkapital. Dessa vinster måste dock, som nämnts, redovisas separat från senare intjänade vinster. När bolaget företar utdelningar till sina ägare bör utdelningen i första hand anses utgå av de fonderade obeskattade vinstmedlen. Då investerarna redan vid investeringstillfället fått avdrag för sin investering blir allt som inom den ramen tillfaller dem skattepliktigt. Om verksamheten överförs till ett annat bolag skall för det övertagande företaget normala skatteregler gälla. Fonderade obeskattade vinstmedel bör då avskattas i samband med överföringen. Detsamma gäller i det fall att bolaget likvideras och eventuellt kvarstående medel utskiftas till ägarna. Hos den privata investeraren beskattas normalt hela det erhållna beloppet som kapitalinkomst. Något avdrag för tillskjutet kapital tillåts inte, då avdrag härför redan erhållits vid investeringstillfället. Hos juridiska personer avgörs den skattemässiga behandlingen av om aktierna i InnovF utgjort näringsbetingade aktier eller inte. Nya innovationsprojekt inom ett InnovF kan innebära att innovationsverksamheten fortsätter på tillräcklig nivå och omfattning för att InnovF-statusen bibehålls. Om verksamheten ändrar karaktär så att den nödvändiga innovationsnivån inte längre upprätthålls, skall existerande vinstmedel bolagsbeskattas. Nedan illustreras de sammanlagda skattekonsekvenserna av förslaget i form av ett flödesschema över kapitalströmmarna till och från ett innovationsföretag under den tid som den klassificeringen gäller.

8 8 Fullt skatteavdrag för hela investeringen Kontroll av InnovF-status Beskattas som kapitalinkomst (dock ej aktieförsäljning för AB) Investerare erhåller utdelning Investerare tillskjuter kapital Onoterat företag får kapitaltillskott (skattefritt ) > 1 MSEK Investerare erhåller utskiftade medel Investerare säljer aktier (skatt på hela försäljningsbeloppet) Ej beskattning på vinst som behålls i företaget Investering Utvecklingsfas Vinstfas Statsfinansiella effekter Att på detta principiella skiss-stadium beräkna de statsfinansiella effekterna är egentligen omöjligt. Endast vissa principer för beräkningen kan anges. Om man utgår från att företag under ett år får kapitaltillskott på i genomsnitt 10 milj. kr var, där investerarna erhåller den föreslagna investeringsstimulansen, blir underlaget för skatteminskningen 10 mdr kr. Den genomsnittliga skattelättnaden på grund av avdraget resp. skatteavräkningen uppgår till ca 28 procent av investeringsbeloppet. Detta betyder en årlig skatteminskning på 2,8 mdr kr för staten. Emellertid är det endast fråga om en tidsbegränsad skattekredit. Går projektet bra erhåller staten nya skatteinkomster i form av utdelning. Vid försäljningar får staten med viss tidsförskjutning tillbaka investerarens hela skattelättnad. Vid förlust finns inget avdrag kvar för investeraren att få då han redan fått avdraget tidigare. Ur statens synvinkel innebär stimulansen i detta fall endast ett tidigareläggande av skatteminskningen. I samtliga fall kan stimulansen jämställas med en tidsbegränsad skattekredit. Om man utgår från en genomsnittlig skattekredittid på så lång som 10 år och en diskonteringsränta på fem

9 9 procent sjunker nuvärdet av den senarelagda beskattningen med ca 55 procent. Det betyder att den verkliga årliga kostnaden med ovan angivna förutsättningar reduceras till 1,54 mdr kr. Kostnaden minskas ytterligare om projektet ger positiv avkastning, vilket genererar ytterligare skatteinkomster. Internationell översikt Om man ser till EU 15, Norge, Schweiz och USA, har de flesta länder någon typ av skattestimulans för FoU investeringar eller nyföretagande. Finland och Sverige förefaller i dag var de enda länder som inte infört någon typ sådana skattestimulanser. Stimulansen ligger i motsats till vad här föreslås i allmänhet på företagsnivå och täcker bredare områden, men är å andra sidan mer begränsade, vilket också torde medföra mindre stimulanseffekt. Den vanligaste typen av skattestimulansen kan illustreras med den norska lagstiftningen. Den innebär i princip följande. Stimulansen bestod enligt 2007 års regler av en skattenedsättning med procent av utvecklings- och forskningskostnader på upp till NOK 4 milj. (i vissa fall 8 milj.), som vid en prövning av det norska forskningsrådet (motsvarigheten till det svenska Vinnova) uppfyller uppställda krav på innovationsnivå. Möjligheten att få denna skattenedsättning begränsas till små- och medelstora företag, som uppfyller minst två av följande tre kriterier: en årlig omsättning av högst NOK 80 milj. en balansomslutning av högst NOK 40 milj. och högst 100 anställda. I vissa fall kan skattenedsättningen på 20 procent beviljas företag med upp till 250 anställda om vissa andra kriterier är uppfyllda beviljas. En officiell utvärdering som gjorts i Norge visar på goda resultat och erfarenheter. Av andra stödsystem inom EU kan nämnas följande. Storbritanniens stimulansmetod består av omedelbar full avskrivning av FoU-utgifter. För små- och medelstora företag medges under vissa villkor (FoU-kostnader måste för året överstiga GBP ) att avdraget ökas till 150 procent av FoU-utgiften. I Frankrike finns två system för FoU-stimulans. Det ena gäller företag som är yngre än åtta år och bedriver innovationsverksamhet vars värde motsvarar minst 15 procent av samtliga kostnader. Dessutom måste fysiska personer äga

10 10 minst 50 procent av aktierna. Stimulansen som ges företaget består av ett års skattefrihet och 50 procent skattenedsättning de två följande åren. Det andra komplicerade systemet består av en skattenedsättning på högst EUR 16 milj. grundad på dels FoU kostnadernas andel av företagets samtliga kostnader dels ökningen av FoU-kostnaderna och dess kostnadsandel enligt en komplicerad formel. I USA medges fullt omedelbart avdrag för FoU-kostnader. Dessutom kan en ytterligare skattelättnad med 20 procent av kostnaden medges för qualied basic research payments. Samma skattelättnad kan medges för FoU-kostnader som stiger i viss relation till företagets omsättning under de senaste tre åren. I Nederländerna finns två system för innovationsstimulans. Ett företag erhåller nedsättning av arbetsgivaravgiften med 42 procent för löner till personal sysselsatt med FoU-arbete, dock med högst EUR 8 milj. per företag och år. Dessutom finns bestämmelser om en s.k. patent box. Royalties erhållna på egna skapade patent av företag eller fysiska personer beskattas endast med 10 procent, om royaltyinkomsten utgör minst 30 procent av inkomsten från den patenterade tillgången. Möjlighet till 10 procent beskattning gäller också för inkomster från opatenterade FoU-tillgångar upp till högst fyra gånger framställnings- och produktionskostnaden för tillgången. I Nederländerna finns därutöver ett ännu inte genomfört förslag till ett system som liknar den typ av stimulans, som här föreslås med avdrag för investeraren investeringskostnaden i InnovF. Tillämpningsområdet är dock betydligt mer begränsat genom att innovationsnivån satts mycket högt. I princip krävs enligt förslaget att patentansökan ingivits för att projektet skall kunna kvalificera för stöd. Krav på kompatibilitet med EG:s statsstödsregler I princip är statsstöd till företag av konkurrensskäl förbjudet enligt EG-fördraget. Under vissa omständigheter kan statliga stödåtgärder dock vara tillåtna. Regler för under vilka omständigheter statsstöd i form av bl.a. skatteåtgärder till innovationsprojekt kan godkännas finns i EG-fördraget Artikel 87(3)(c). I samband med ovan nämnda Communication rörande Community Framework for State Aid for Research and Development and Innovation uttalar Kommissionen att dess grundsyn är positiv till stöd för FoU-projekt som är väl utvärderade och kontrollerade.

11 11 Kommissionären för konkurrensfrågor, Neelie Kroes, uttalade bl.a.: Thanks to the Commission s new R&D&I Framework, Member States should find it easier to use state aid to boost private sector R&D and innovation projects. The Framework is an important contribution to the Strategy for Growth and Jobs. It is now up to Member States to take full advantage of this opportunity. European companies must invest more in research, development and innovation (R&D&I) if they are to compete globally. The most important way to stimulate innovation is by fostering effective competition. Competition in free and open markets pushes firms to innovate, as this is a way for them to improve and differentiate their products, increase their appeal to customers and thereby survive competitive pressures. However, there are situations where markets on their own fail to ensure optimum levels of R&D&I and where state aid may be needed the new Framework also includes aid for innovation projects. It explains that a state aid measure for R&D&I will be authorised on the basis of a three-part test: 1) the aid must address a well defined market failure; 2) the aid must be well targeted: state aid must be an appropriate instrument, the aid measure must have an incentive effect and must be proportionate to the problem tackled; 3) the distortions to competition and trade resulting from the aid measure must be - limited enough so that, on balance, it can be declared compatible. (fetstilsmarkerat här) Kommissionen krav på effektiv utvärdering och kontroll uppfylls i förslaget genom Vinnovas granskningsuppgift. Vinnova måste vid denna verksamhet beakta EU: s regler för innovationsstimulans. De föreslagna innovationsområdena torde väl rymmas inom av EUreglerna uppställda ramar. Även storleken av skattestimulansen, som endast består i ett tidigareläggande av ett omkostnadsavdrag som senare skulle ha erhållits och ett uppskov av vinstbeskattningen så länge som InnovF-statusen bibehålls eller vinst utdelas, ligger väl inom av EU uppställda ramar. Av regelverket framgår klart att någon återbetalning av skattekrediten inte behöver ske vid förlust. Värdet av skattekrediten, som genomsnittligt vid 10 års varaktighet torde uppgå till drygt halva skattebeloppet, ligger väl inom de beloppsgränser ( procent av projektkostnaden) som regelverket föreskriver.

12 12 Att investeringsavdraget endast kan erhållas av svenska skattesubjekt är inget hinder enligt EU:s konkurrensregler. Likaså torde det vara problemfritt att den uppskjutna vinstbeskattningen i innovationsföretag endast kan tillfalla företag (svenska eller utländska) verksamma i Sverige. Däremot är mer oklart om investeringsavdraget kan begränsas till investeringar gjorda i svenska innovationsföretag utan att bryta mot EU:s diskrimineringsregler. Eftersom det för avdrag krävs en värdering av såväl projekt som företag av en granskningsinstitution, i Sverige Vinnova, skulle ett utsträckande av InnovFstatusen till utländska företag kräva att motsvarande granskning kan ske i den andra medlemsstat i vilken företaget bedriver verksamheten. I den mån andra medlemsstater är beredda att introducera ett regelsystem som tydligt identifierar vad, som är ett InnovF och som särskiljer det från andra företag, samt tillhandahålla motsvarande granskningsverksamhet kan det eventuellt ifrågasättas om inte investeringsavdrag kan behöva medges för kapitalinvesteringar till innovationsprojekt även utförda i den staten. Generella metodbestämmelser för granskning och godkännande av FoU-projekt finns redan i den aktuella kommunikationen. Om stödet dock anses förenligt med statsstödsreglerna torde de heller inte behöva anses stå i strid med diskrimineringsreglerna. Om innovationsstimulansen begränsas till kapitalinvesteringar i små- och medelstora företag särskilt om de är yngre än sex år är EU:s regelverk i flera avseenden mer generöst än vad här har beskrivits. Risken för att en till svenska InnovF begränsat stimulanssystem då skulle strida mot EU:s regelsystem är betydligt mindre. Oavsett systemets utformning måste dock den svenska regeringen notifiera EU-kommissionen om förslag till införandet av lagstiftningen om innovationsstimulanser för att få kommissionens godkännande.