Hur kan man förstå och förklara de processer som skapar och minskar social utsatthet?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hur kan man förstå och förklara de processer som skapar och minskar social utsatthet?"

Transkript

1 SOCIAL UTSATTHET OCH SOCIALT ARBETE FORSKNINGSPLATTFORM INSTITUTIONEN FÖR SOCIALT ARBETE MALMÖ HÖGSKOLA Vid Institutionen för socialt arbete på Malmö högskola samlas stora delar av forskningen under en gemensam programförklaring om social utsatthet. Med begreppet social utsatthet riktar vi fokus mot orättvisor och fenomen som gör att individer och grupper hamnar i sårbara livssituationer som kan innebära att deras framtidsmöjligheter, deras möjligheter att få en någorlunda trygg livssituation, och deras hälsa och upplevelse av värdighet hotas. Social utsatthet betraktas i plattformen som något processuellt och något som skapas och utvecklas beroende på hur man är positionerad i den lokala, nationella, välfärdsstatliga och globala kontexten. I analyser av social utsatthet är det viktigt att synliggöra människors aktörskap. Men det är också av stor vikt att inte se aktörskapet frikopplat från kontextuella faktorer. Social utsatthet och sociala orättvisor skapas i den komplexa skärningspunkten mellan ekonomiska, sociala, kulturella, välfärdsstatliga/institutionella och individuella förutsättningar. Socialt arbete ser vi som en vetenskaplig disciplin, ett utbildningsområde och en praktik/profession. Det handlar ytterst, både vad gäller socialt arbete som vetenskaplig disciplin, utbildningsområde och praktik, om att skapa möjligheter till social förändring hos såväl utsatta individer och grupper som på en mer strukturell nivå. I den meningen har socialt arbete som vetenskaplig disciplin och utbildningsområde ett ansvar som sträcker sig utanför akademin. Däri ligger också dess potential att bidra till social förändring. Forskningsplattformen ställer sig följande två huvudfrågor: Hur kan man förstå och förklara de processer som skapar och minskar social utsatthet? Hur kan socialt arbete organiseras, bedrivas och utvecklas för att förebygga och minska social utsatthet? I den första frågan relateras social utsatthet till processer på olika nivåer där kön, klass, etnicitet, sexualitet, ålder, kroppens funktionsförmåga (fysiskt, psykiskt och intellektuellt) och andra faktorer medverkar. I den andra frågan är det av stor vikt att bygga upp varaktiga samarbeten och nätverk med olika aktörer, såsom representanter från de etablerade välfärdssystemen, frivilligorganisationer och människor som på olika sätt har erfarenheter av social utsatthet. Det handlar också om att bygga upp samarbeten med universitet och starka forskningsmiljöer såväl nationellt som internationellt. I programförklaringen beskriver vi först hur vi förstår social utsatthet och hur den kan relateras till processer såsom ekonomisering, individualisering och globalisering. Malmö är ett tydligt exempel på hur konsekvenserna av ökade sociala klyftor och social utsatthet kan komma till uttryck och särskild fokus ligger på situationen i Malmö. Därefter diskuterar vi social förändring utifrån olika synvinklar. I avsnittet som följer beskriver vi mer specifikt 1

2 vilka forskningsområden vi betraktar som centrala. Avslutningsvis skriver vi om hur vi bedriver denna forskning. Social utsatthet i perspektiv Social utsatthet som en relationell process måste förstås i sitt lokala, nationella och globala sammanhang. Under efterkrigstiden har de välfärdsstatliga strukturerna utgjort det skyddsnät som med kraft har motarbetat social utsatthet i de västerländska samhällena. Dess framväxt och utformning har sett olika ut i olika länder. Den svenska välfärdsstaten har i detta sammanhang beskrivits som ett exempel på den idealtypiska väl utbyggda socialdemokratiska välfärdsmodellen. Sedan 1980-talet har de välfärdsstatliga strukturerna utmanats genom ett antal olika processer som är sammankopplade och ömsesidigt förstärkande. Med avstamp i processer som ekonomisering, individualisering och globalisering diskuterar vi de pågående, komplexa, samhälleliga förändringar som skapar grogrund för och uppkomst av social utsatthet. Hur man ser och definierar olika sociala problem och dess eventuella lösningar kan förstås i ljuset av dessa genomgripande transformationer. Vi ser idag en tilltagande ekonomisering av det sociala och det politiska. Det sociala handlar här inte om olika sociala omständigheter i sig, utan om hur vi förhåller oss till och förstår manöverutrymmet gällande dessa omständigheter, t ex social utsatthet. På samma sätt utgörs det politiska inte av politiken i sig, utan av hur vi förstår det politiska manöverutrymmet; vad det är som styr socialt och politiskt handlande. Medan det politiska, det sociala och det ekonomiska under välfärdsstaternas expansion genomsyrades av skilda logiker, så ser vi idag hur inte bara det ekonomiska, utan även det politiska och sociala, har kommit att genomsyras av en ekonomisk logik och styrning. Ekonomiseringen av det sociala och det politiska innebär att ett marknadstänkande blir en organiserande, överordnad och självklar princip, ett slags naturlig ordning. Denna utveckling är sammanflätad med individualisering och globalisering och har konsekvenser för socialt arbete på flera sätt. Med denna text har vi inte som ansats att ge en heltäckande bild, men vi ska diskutera några aspekter som vi ser som centrala för vår forskning. Ekonomiseringen har konsekvenser för hur vi organiserar själva välfärdssystemen. Marknadsanpassningen har inneburit en privatisering och outsourcing av olika sociala funktioner, såsom exempelvis behandlingshem, äldreboende, skolor, hem för flyktingar, etc. Den utgör även en grogrund för olika former av socialt företagande. Denna anpassning har även breddat vägen för etableringen av New Public Management (NPM) inom det sociala området, vilket innebär en marknadsanpassning av verksamheter och sociala interventioner som har långtgående verkningar för det sociala arbetets villkor. På ett smygande men genomgripande sätt har NPM konsekvenser för vår förståelse av relationen mellan socialarbetare och klient, men även för vår syn på vad som utgör det sociala arbetets kunskapsbas. Socialt arbete har i ökande grad kommit att likställas med en social service och klienten med en kund. Denna utveckling innebär ett ökat fokus på marknadsföring av sociala tjänster där varumärket och imagen används för att attrahera kunder. Både privata och offentliga verksamheter ingår i denna konkurrenssituation. Det är mot denna bakgrund vi kan förstå begreppsförskjutningen från klient till brukare och serviceanvändare. Denna utveckling är sammanlänkad med en ökad efterfrågan på evidens i socialt arbete; en kvalitetssäkrad vara. Kunskapsbasen inom det sociala har därmed kommit att lägga större vikt vid arbetsmetoder som går att mäta och bevisa än vid mötets betydelse och socialarbetarens professionalism. Detta innebär också att social utsatthet förstått i sitt sociala sammanhang har fått en 2

3 marginaliserad position. Forskningen inom plattformen sätter fokus på vad denna typ av ekonomisering får för konsekvenser för såväl social utsatthet som socialt förändringsarbete. Det som kallas individualisering utgör både en förutsättning för och en konsekvens av den starka ekonomiseringen i den meningen att det för den enskilde handlar om att göra individuella val, att se över sig själv och sin identitet i relation till de konsumtionsobjekt, - drömmar och -behov som ständigt skapas i den ekonomiska ackumulationen. Dessutom har individualiseringen konsekvenser både för upplevelsen av och synen på social utsatthet. Att vara fattig i en utpräglad individualistisk konsumtionskultur kan skapa frustrationer och upplevelser av att inte räcka till. Den starka individualiseringen har även konsekvenser för hur vi förstår och arbetar i förhållande till social utsatthet. En sådan konsekvens handlar om hur vi förstår sociala problem och vilka förebyggande och behandlande interventioner vi ser som lämpliga, eller till och med överhuvudtaget möjliga. Medan sociala strukturer tillskrevs en stor betydelse för att förstå social utsatthet under välfärdsstatens expansion, i synnerhet i samband med den radikalisering av det sociala och politiska som skedde mot slutet 1960-talet, så ligger idag stark fokus på individen när det gäller såväl att förstå och förklara olika former av sociala problem som att finna lösningar på dessa. Att sätta diagnoser i centrum och att betona människans biologi eller psykologiska eller neuropsykiatriska status har blivit en dominerande trend de senaste decennierna och utgör en medikalisering av sociala problem. Denna utveckling kan ses inom psykiatrin och missbruksvården, men även inom skolan och innebär att sociala och strukturella förklaringar sätts på undantag. Forskningen inom plattformen utmanar denna utveckling mot mer ensidiga förklaringsmodeller genom att den vill bidra med kunskap som sätter sociala problem i sitt sammanhang; studier och analyser som inte backar för den komplexitet som samspelet mellan sociala relationer/nätverk, sociala strukturer (ofta hierarkiska), fysiska miljöer (som stigmatiserande eller hindrande) och individuella dispositioner innebär för vår förståelse av sociala problem. Ytterligare ett perspektiv, relaterat till ekonomisering och individualisering, på social utsatthet utgörs av globalisering som här förstås som en utdragen process som involverar olika dimensioner såsom ekonomi, politik, kultur och migration. Medan globaliseringen av ekonomin länge var i ensam fokus, så finns det idag de som menar att den tilltagande internationella migrationen är globaliseringens mest genomgripande uttrycksform. Internationell migration har ökat i omfattning, men också ändrats i karaktär. Den tekniska utvecklingen (från ångfartyg till lågprisflyg, från brev till internet, från dyra till billiga telefonkort) möjliggör upprätthållandet av varaktiga och nära relationer över långa avstånd på ett sätt som tidigare inte var möjligt. Dessa relationer är både en konsekvens av och en motor för ytterligare migration. Internationell migration förstått som ett uttryck för en globaliseringsprocess ifrågasätter ontologier där migration framträder som en enkelriktad rörelse från land X till land Y, av migranten som up-rooted och av samhällen förstådda som nationella containers. Istället ställs här internationell migration i relation till den globala integrationen av ekonomier och av arbetsmarknader som tidigare varit åtskilda. Vidare beaktar man här hur globaliseringen kommer till uttryck i vardagen; i sociala relationer och hur här och där länkas samman, ibland med en sådan täthet att man kan tala om transnationella sociala rum som spänner över statsgränser. Transnationaliseringen av människors vardag; att individer och grupper lever sin vardag förankrad i två eller flera länder kopplas i vissa fall samman med individualiseringen, i andra med hur parallella rättssystem, ekonomier och grupptillhörigheter uppstår och verkar frigörande respektive kontrollerande. Vi vill bidra med kunskap om hur globaliseringen manifesterar sig i lokala kontexter och vilka konsekvenser detta får för social utsatthet. Dessutom vill vi undersöka vad denna utveckling innebär för socialt arbete i vid mening. 3

4 Ekonomiseringen, individualiseringen och globaliseringen innebär emellertid också att individer och grupper i ökande grad ifrågasätter den typ av kollektiva lösningar som de välfärdsstatliga utgör. Detta hänger bland annat samman med både upplösningen och förstärkningen av traditionella värden för familjestrukturer, sexualitet och kön samt framväxten av flytande och hybrida identiteter vilka överskrider de kategorier som de välfärdsstatliga strukturerna har som fundament. Vår ambition är att närmare studera hur detta ifrågasättande och motstånd kan tolkas och förstås. Social utsatthet i Sverige och i Malmö Uppkomsten av social utsatthet accentuerar om ett samhälle innefattar sociala och ekonomiska orättvisor och om olika gruppers och individers chanser att skapa ett värdigt och ekonomiskt drägligt liv försvåras. De senare decennierna har vi kunnat bevittna en utveckling som inneburit ökade sociala klyftor i samhället. Denna utveckling kan vi se på både global, nationell och lokal nivå. Skillnaderna ökar mellan länder, inom länder och i städer. I ett svenskt perspektiv utgör den sedan tidigt 1980-tal tilltagande skillnaden i disponibel inkomst ett av många tecken på denna utveckling. I många städer, däribland Malmö, sammanfaller de sociala och ekonomiska skillnaderna med olika geografiska områden i staden. Uppdelningen är så omfattande att man ibland till och med talar om att staden glider isär och om det tudelade Malmö. Vi tecknar här en grov bild av utvecklingen under de senare decennierna. Även om utvecklingen globalt, nationellt och lokalt är sammanflätad så har vi i denna text en huvudsaklig fokus på utvecklingen i Sverige och Malmö. De senaste årtiondenas ekonomiska och politiska omläggningar av välfärdssystemen och tillhörande regelverk har inneburit att de sociala klyftorna i samhället ökat. System och tillhörande regelverk förstås i vid mening och avser bland annat socialförsäkringar, arbetslöshetsförsäkringar, sjukvården, omsorgen (barn/äldre/lss) och utbildningssystemet (grundskola/gymnasium/högre utbildning), men även (av)regleringen på bostads- och arbetsmarknaden (både anställnings- och arbetsförhållanden). Även om utvecklingen inte är alldeles entydig, så står det helt klart att de sociala klyftorna ökar på områden såsom tillgång till ekonomiska resurser, möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden och inom de sociala trygghetssystemen, samt barns villkor i skolan och i hemmet, vilka i sin tur är sammankopplade med boendesegregation och stora inkomst- och statusskillnader mellan olika grupper av människor. Till de mest utsatta grupperna hör ungdomar/unga vuxna och personer med icke-svensk bakgrund. Gruppen papperslösa är obestämd men växande. Denna utveckling är genomgripande och har omfattande konsekvenser. Individers och gruppers skydd av det statliga trygghetssystemet, framför allt a-kassan och sjukförsäkringen, har försvagats på ett avsevärt sätt under det senaste decenniet. Minskade ersättningsnivåer har gått hand i hand med striktare kvalifikationskrav och höjda avgifter. När det gäller sjukersättning (förtidspension) har kraven skärpts så till den grad att de svenska reglerna nu hör till de hårdaste inom hela OECD. Utvecklingen i socialförsäkringarna innebär att klyftorna mellan de som arbetar och de som lever på a-kassa eller sjukpenning har ökat dramatiskt. Denna utveckling har satt press på de svenska kommunerna, som fått både ökad arbetsbörda och ökade utgifter eftersom många arbetslösa som saknar a-kassa och sjuka som utförsäkrats tvingas söka försörjningsstöd. Att drabbas av längre perioder av arbetslöshet eller sjukskrivning innebär för de allra flesta inte bara kraftigt minskande inkomster utan även känslor av skam och av att vara i underläge. Att dessutom behöva söka försörjningsstöd med individuell behovsprövning innebär ytterligare kontroll och skam. Emellertid måste det 4

5 påpekas att det också finns områden där utvecklingen går i en mer positiv riktning. Ett sådant exempel är Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS 1993:387) som är till för att garantera personer med omfattande och varaktiga funktionshinder goda levnadsvillkor. De sociala klyftorna i Malmö är omfattande. De tio rikaste procenten av Sveriges befolkning har en disponibel inkomst som är sju gånger större än den som de tio fattigaste procenten har. I Malmö är befolkningen fattigare än riksgenomsnittet. Både de rikaste och fattigaste tio procenten av Malmös befolkning har en lägre disponibel inkomst än riksgenomsnittet, men skillnaderna mellan de rika och fattiga är större. De tio rikaste procenten i Malmö har en disponibel inkomst som är cirka tolv gånger större än de tio fattigaste procenten. Skillnaderna är inte bara omfattande utan dessutom ökande. Även här är situationen i Malmö mer tillspetsad. Under de senaste två decennierna 1 har den disponibla inkomsten hos de tio fattigaste procenten av befolkningen i Sverige ökat med sju procent, medan den i Malmö har minskat med 30 procent. Den disponibla inkomsten hos de tio rikaste procenten av befolkningen i Sverige har under samma period ökat med 76 procent. Motsvarande ökning i Malmö är 56 procent. Dessa skillnader gällande disponibel inkomst flätas på olika sätt samman med skillnader gällande bland annat livslängd, sysselsättningsgrad, genomströmningen i skolan, sjukdom och användandet av sjukvården, och, inte minst, boendet. Dessa siffror tenderar att sprida sig på ett ojämnt sätt mellan olika grupper av Malmös befolkning och mellan olika delar av staden. Exempelvis skiljer det så mycket som åtta år gällande förväntad genomsnittlig livslängd vid födseln mellan olika delar av Malmö. Andra variabler som sprider sig ojämnt i stadens rum är disponibel inkomst, uppbärande av försörjningsstöd, utbildningsnivå, och sysselsättningsgrad. Det är mot denna bakgrund som man ibland talar om Malmö som en tudelad stad. Förståelsen för människors utsatthet kan emellertid inte reduceras till enbart de nationella omläggningarna. Det handlar också om att se till sociala strukturer och mänskliga relationer och hur över- och underordning reproduceras i olika ekonomiska, sociala och kulturella processer, exempelvis i och genom olika former av vardagsrasism och territoriell stigmatisering. Precis hur de olika processerna krokar i varandra är komplext och går inte att bena ut på något enkelt sätt. Det går inte heller enbart att förstå dessa processer i sitt lokala rum där de kommer till uttryck, utan det är viktigt att studera hur de är sammanflätade med processer och fenomen på olika samhällsnivåer och genom olika slags nätverk med olika platser i staden och i världen. På samhällsnivå spelar bland annat globaliseringen av ekonomin och ekonomiseringen av det politiska och det sociala in. Nätverk som i en mer mellanmänsklig mening binder samman olika platser i staden och världen kan vara av många olika slag och ha olika intensitet och varaktighet: t ex familjenätverk, hometown associations, affärs- och andra ekonomiska nätverk (ibland kriminella), politiska nätverk (både till höger och vänster), religiösa samfund, föreningar, men även sociala nätverk i en mer allmän mening. Genom dessa processer är skillnader i staden i en komplex väv sammanflätade med skillnader i världen. Tudelningen av staden är allvarlig. Den utgör en grogrund för sociala konflikter. I Malmö har dessa konflikter tagit sig våldsamma uttryck. Medan tudelningen av Malmö är tydlig, så är utvecklingen inte alls unik. Tvärtom. Ökade klyftor med våldsamma sociala konflikter som följd har setts i många städer i Europa och USA; i exempelvis Los Angeles 1991, Paris 2005, och London sommaren I svenska städer har vi, förutom i Malmö, under senare år 1 För Sverige gäller siffrorna tidsperioden , och för Malmö

6 kunnat iaktta denna typ av sociala konflikter i Göteborg, Stockholm, Uppsala och Landskrona i form av anlagda bränder och stenkastning. Social förändring: interventioner och aktörskap Det är viktigt att förstå uppkomsten av social utsatthet så att det sociala arbetet kan bedriva ett såväl strukturellt som mer lokalt socialt arbete som kan bidra till förändring och till att motverka uppkomsten av social utsatthet, eller att denna inte permanentas eller fördjupas. Detta förutsätter att forskningen inom plattformen har flera olika fokus. Vi kommer här att diskutera social förändring i termer av interventioner och aktörskap samt hur dessa möts i olika hybridformer. Med interventioner menar vi inte bara välfärdsstatliga sådana, utan även olika typer av interventioner inom ramen för olika typer av ickestatliga organisationer, företag som drivs med eller utan vinstmotiv etcetera. Med aktörskap syftar vi på de handlingar och processer genom vilka människor försöker förändra sina livsvillkor. En intervention innebär att man griper in för att utföra en åtgärd med syftet att hantera det man anser är en oönskad utveckling för en individ eller familj. Forskningen inom plattformen utvecklar kunskaper om välfärdssystemens interventioner och institutioner och på vilka sätt dessa kan förbättra respektive försvåra livet för människor. Vi har för avsikt att ur kritiska perspektiv granska olika typer av interventioner och institutionella praktiker och hur de på olika sätt kan innebära såväl reducerade som utvidgade möjligheter för individen när det gäller att leva ett liv som inte präglas av utsatthet. Vi vill också analysera hur möjligheten till interventioner påverkas av olika institutionella faktorer, såsom lagstiftning, socialstyrelsens riktlinjer och rekommendationer och olika ideologiska och mer eller mindre för givet tagna diskurser och ontologier om klienter, patienter, brukare och vad som kännetecknar goda lösningar och interventioner. En annan aspekt av social utsatthet i relation till interventioner har med mötet och dess förutsättningar att göra. Vår avsikt är att studera hur möten mellan professionella och hjälpsökande kan förstås längs ett kontinuum där respekt och upprätthållande av värdighet utgör en pol och där frånvaro av respekt och närvaro av kränkningar utgör en annan. Forskningen inom plattformen studerar olika aspekter av möten mellan exempelvis en socialarbetare och en klient. Den kan handla om hur mikromakt utövas i olika vardagliga praktiker, men även om hur mötenas karaktär präglas av hierarkiska strukturer samt det institutionella och ideologiska sammanhanget som är präglat av för givet tagna logiker och tankemodeller. Ytterligare en dimension av social utsatthet i relation till interventioner utgörs av en juridisk/rättsvetenskaplig dimension med fokus på rättssystemets förmåga respektive oförmåga till förändring och anpassning i relation till olika rättighetsanspråk. Rättens avgränsningar av sociala rättigheter verkar inkluderande för vissa och exkluderande för andra. Kopplat till detta vill vi utforska enskildas möjligheter, men även frånvaro av möjligheter, till tolkningsföreträde i rättsliga sammanhang. Under de senare decennierna har man kunnat bevittna en expansion av ickestatliga verksamheter, organisationer och företag när det gäller att arbeta med social utsatthet. Det rör sig dels om olika former av frivilligorganisationer (både gamla och nya) som på skilda sätt arbetar med att förebygga och behandla sociala problem, dels om olika former av företag/stiftelser/kooperativ som drivs utifrån affärsmässiga principer med koppling till social utsatthet. Forskningen inom plattformen vill undersöka vad de icke-statliga interventionerna 6

7 består i, under vilka villkor de sker, och hur de bidrar till attminska respektive cementera social utsatthet. Om vi närmar oss social förändring utifrån ett annat perspektiv, och istället för interventioner tittar på de olika människor som kan vara och ibland är föremål för interventionerna så finns det här ett aktörskap som i sig själv kan bidra till social förändring. Forskningen inom plattformen har som ambition att studera hur aktörer går samman och organiskt utvecklar förhållningssätt och strategier för att hantera och/eller förändra en utsatt position. Det kan handla om att förbättra sina ekonomiska och materiella förutsättningar, att uppleva tillhörighet och värde i livet. Denna typ av grupperingar kan vara både lokala och translokala och fungera både frigörande och kontrollerande. En aspekt av aktörers handlingar och strategier som forskningen fokuserar är hur dessa kan förstås i termer av motstånd. Exempelvis kan unga människor som känner sig alienerade och utanför i relation till majoritetssamhället skapa gemenskaper och glokala populärkulturinfluerade livsstilar där de hjälper varandra att orientera sig i samhället och skapa en självförståelse. Men inneslutningen i denna typ av gemenskaper kan också innebära former av kontroll och stärkta polariseringar mellan vi och de. En relevant forskningsfråga här är vad det sociala arbetet kan lära sig av denna typ av processer. En annan viktig fråga är vilka navigations- och identitetsprocesser som uppstår i och genom detta motstånd och hur dessa förhåller sig till välfärdssystemens etablerade institutioner, såsom skola, fritidsgårdar, socialtjänst och polis. Avslutningsvis undersöker vi hur det uppstår institutionaliserade forum och arenor för möten mellan representanter för de etablerade välfärdssystemen, olika icke-statliga organisationer, företag och andra organisationer men även enskilda och kollektiva aktörer. Exempel på sådana forum/arenor är former av brukarråd och medborgardialoger. Arenorna behöver inte vara fysiska platser utan kan ibland utgöras av virtuella mötesplatser där grupper av människor mobiliserar sig socialt för att tillsammans försöka motverka vad de ser som ogynnsamma utvecklingsprocesser. En viktig forskningsfråga här handlar om och i sådana fall hur denna typ av möten kan innebära vidgade möjligheter för människor i socialt utsatta positioner att påverka sin livssituation. En annan fråga handlar om hur denna typ av möten kan förstås i termer av social mobilisering och vad denna kan innebära för social förändring. Centrala forskningsområden Plattformen syftar till att, ur olika perspektiv och med olika metoder, bättre förstå de processer som gör att vissa människor och grupper hamnar i sårbara livssituationer som kan innebära att deras framtidsmöjligheter, deras möjligheter att få en någorlunda trygg livssituation, och deras hälsa hotas. I den meningen kan utsatta grupper sägas vara exponerade för olika typer av risker. Social utsatthet skapas i en komplex väv där olika sociala positioner relateras till och samverkar med varandra. Exempelvis kan missbruk ha med fattigdom och ålder att göra. Ett åldrande i en position som papperslös och utan samma rättigheter och samma ekonomi som andra innebär en utsatthet som andra äldre inte ställs inför. I den meningen kan man inte välja på samma sätt som andra i det dynamiska samtida konsumtionssamhället som utmärks av en snabb utveckling av nya konsumtionsbehov. Följande områden är centrala: Barn, ungdom och familj 7

8 Social utsatthet kopplat till barn och unga analyseras i olika studier om hur barn- och ungdomen gestaltar sig i relation till faktorer som kön, klass, etnicitet, bostadsområde och andra relevanta faktorer såsom exempelvis sexualitet eller huruvida man är funktionshindrad eller inte. Det handlar också om att koppla barn- respektive ungdomstiden till den starka individualiseringstrend som präglar det glokala samhället och hur barn och ungdomar navigerar utifrån olika sociala positioner och skapar strategier för att känna sig värdefulla och respekterade. I den meningen kan det även handla om det motstånd mot samhälleliga strukturer och naturaliserade föreställningar och gränsdragningar som samhället tillhandahåller. När det gäller studier av familjer söker vi komma längre än den förståelse man får om man utgår från att kärnfamiljen är norm. Vi försöker vidga denna förståelse till att handla om transnationella, i rummet utvidgade, familjekonstellationer, och till exempel enkönade familjeformationer. I relation till det ovan studerar vi hur olika former av sociala interventioner kan utvecklas och förstås. Funktionshinder Funktionshinder uppstår i konfrontationen mellan individen (med en funktionsnedsättning) och miljön. Detta kan i förlängningen leda till social exkludering då individen med funktionsnedsättning inte får möjlighet att delta på lika villkor som andra medborgare, till exempel i det politiska livet, på arbetsmarknaden, i utbildningar, och i sociala relationer. I termen miljö kan t ex sociala, samhälleliga, och ekonomiska förhållanden, och offentliga institutioners interventioner och förändringsarbeten, inkluderas, det vill säga såväl funktionshindrande som inkluderande betingelser. En viktig uppgift är därmed att analysera hur dessa mekanismer påverkar individer och grupper med olika typer av funktionsnedsättningar i olika livssituationer. Därigenom kan socialt arbete utvecklas och i förlängningen bidra till att minska social utsatthet för personer och grupper med funktionsnedsättningar. Missbruk Användning av såväl legala som illegala droger förstås inte som isolerade företeelser utan relateras till en kontext som kan handla om ålder, kön, klass, etnicitet, bostadsområde, dominerande ideologier (som bland annat tar sig uttryck i lagstiftning och social policy) och vardagliga ofta stereotypa föreställningar om missbruk. Forskningen studerar missbrukets komplexitet och konsekvenser utifrån såväl brukarperspektiv som utifrån välfärdssystemens ideologier, intentioner och praktiker. En intressant utveckling som skett de senaste decennierna är utvecklingen av och legitimiteten i förhållande till läkemedelsassisterad behandling. Vi analyserar vilka konsekvenser denna behandlingsform, där den globala läkemedelsindustrin är en betydelsefull aktör, kan ha samt om det är rimligt att tala om ett paradigmskifte vad gäller synen på missbruk och dess lösningar. Forskningen relaterar både till välfärdssystemens transformationer och de problem och möjligheter dessa kan innebära för den enskilda och till de glokala processer som skapar fattigdom och marginalisering för stora grupper av människor. Åldrande Parallellt med att gruppen äldre i samhället blir allt större och utifrån ett hälsoperspektiv allt friskare, har forskningens intresse för äldres livsvillkor alltmer riktas mot åldrandets sociala och kulturella komplexitet. Denna utveckling ställer även nya krav på omsorgen av äldre. En fråga som länge har varit på den socialgerontologiska agendan handlar om åldrandet som social annorlundahet, vilket har burit med sig frågor om så kallad ålderism, ålderskodning etcetera. Här har man fokuserat processer som leder till en specifik social sårbarhet som tar sin utgångspunkt i ålder, kön, etnicitet och hälsa. Man har dessutom diskuterat förhållandet 8

9 mellan åldrande och modernitet vilket innebär att åldrandet i dagens samhälle inte enbart kan ses som kronologiskt, utan att det också handlar om att genom konsumtion erövra och delta i olika livsstilar. Detta betyder att åldrandet kan ses som en livsprocess full av möjligheter. Men samtidigt handlar realiseringen av dessa möjligheter om hur man är positionerad i samhället ifråga om ekonomiskt, socialt och kulturellt kapital och hur väl kroppen fungerar. Forskningen om åldrande, äldres livsvillkor och äldreomsorg tar utgångspunkt i flervetenskapliga perspektiv om arbetslivsrelaterade teman, äldreomsorgens former, organisation och rekryteringsbas, social mobilitet och social mobilisering inom äldreområdet, bemötande samt nationella och internationella jämförelser inom äldreomsorgen och när det gäller åldrandets villkor, samt åldrande och migration. Arbetsformer och samarbeten En starkt vägledande ambition i plattformen är att forskningen skall kunna leda till social förändring. Detta ställer krav på en mångfald av forskningsansatser, spridningsformer och samarbeten. Plattformen vilar på forskningsansatser med olika frågor och metodologiska utgångspunkter. Det kan handla om etnografiska fältstudier, komparativa studier, klassiska intervjustudier, gruppdiskussioner, dokumentstudier, diskursanalyser, statistiska analyser och kombinationer, trianguleringar, av olika metoder. Viktigt är att stimulera metodologisk kreativitet för att på olika sätt analysera och begripliggöra social utsatthet och social förändring. Det är viktigt att metoder utvecklas så de förmår studera glokala och transnationella företeelser. Av stor vikt är att ligga nära de processer som skapar och förstärker social utsatthet och de interventioner som genomförs för att motverka social utsatthet. För att uppnå denna närhet kan det vara nödvändigt att involvera fler aktörer än vad traditionell forskning oftast innebär. Det handlar om att bygga på befintliga arenor för samverkan samt att skapa nya, mindre ortodoxa arenor för möten, dialog, kunskapsutveckling och social förändring. De parter som kan ingå är forskare, praktiker, politiker, frivilligorganisationer, människor som på olika sätt har erfarenhet av social utsatthet samt studenter och doktorander. Forskningsplattformen har därmed en dubbel ambition där det å ena sidan handlar om att bidra till den vetenskapligt kritiska diskussionen och å andra sidan bidra till samhällsdebatten och social förändring. I den meningen byggs ett förändrings- och mobiliseringsperspektiv in i forskningen och utvecklingen. Inom plattformen sker regelbundna träffar där nya forskningsresultat kontinuerligt lyfts fram för diskussion och seminariebehandling. På dessa träffar tar vi fram strategier för fortsatt utveckling, finansiering och publicering. Utöver detta bjuder vi in ett antal gästföreläsare till seminarieserien Socialt arbete i förändring. Målsättningen med denna är dels att ta del av andras kunskaper när det gäller plattformens kärnområden, dels att skapa och förstärka olika former av nätverk och samarbeten. Denna seminarieserie är öppen för alla intresserade. En central förändringspotential ligger i hur forskningsresultat integreras i grund-, master- och forskarutbildning. När det gäller doktorandnivån arbetar vi efter en ambition att anta doktorander som passar väl in i plattformens områden, här finns även en koppling till praktiken då vi antar personer med en kommunal anställning (så kallade kommundoktorander). Vi ger även doktorandkurser där plattformens tematik är central. Gällande masterprogrammet i socialt arbete är temat utsatthet centralt och det finns också en progression och fördjupning av temat. Studenter integreras i olika forskningsprojekt, utvärderingar och samarbeten med andra aktörer. 9

10 Socionomprogrammet utvecklas kontinuerligt och dynamiskt i förhållande till plattformen, och de projekt som äger rum och de kunskaper som utvecklas byggs in i utbildningens innehåll, progression och fördjupning. Av stor vikt är att forskare, såväl doktorander som seniora forskare och professorer deltar i undervisningen på olika nivåer. Det är också viktigt att adjunkter/lektorer som inte är forskningsaktiva tar del av de kunskaper som skapas i plattformen; genom att läsa rapporter, delta på seminarier och i andra sammanhang. De som inte har doktorsexamen kan dessutom ingå i olika forskningsprojekt och samarbeten mellan olika aktörer. Forskningen inom plattformen lägger stor vikt vid samarbeten med olika forskningsmiljöer både inom Malmö högskola och på andra universitet inom och utanför Sverige. Starka samarbeten byggs kontinuerligt med forskare på andra institutioner inom Fakulteten för hälsa och samhälle. Främst handlar det om Institutionen för hälsa och välfärd och den Institutionen för kriminologi. Viktigt är också att ha starka samarbeten inom institutionen med forskningsprogrammet Kön, sexualitet och socialt arbete. Där finns forskare som analyserar frågor om social utsatthet. När det gäller andra delar av högskolan finns starka samarbeten med bland annat Urbana studier, MIM (Malmö Institute for Studies of Migration, Diversity and Welfare) och Fakulteten för lärande och samhälle. Där finns forskare som driver, utifrån plattformen högintressanta projekt. Det är av stor vikt att ha en översikt av vilka forskningsprojekt om social utsatthet som äger rum i Malmö och andra städer, så att man på så vis är mer medveten om vilka samarbeten man kan ingå i. Nationellt finns samarbeten med flera olika miljöer såsom Centrum för urbana studier Hammarkullen och Institutionen för pedagogik vid Göteborgs universitet, Socialhögskolan vid Lunds universitet och REMESO vid Linköpings universitet. Internationellt finns upparbetade samarbeten med bland annat universitet i Norge, Danmark, Tyskland, Spanien, Chile, Ghana och Cuba. Plattformens forskare ingår dessutom i många olika nationella och internationella forskningsnätverk. 10

Omvårdnad. Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och

Omvårdnad. Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och Högskolan i Halmstad Sektionen för hälsa och samhälle 2012 Omvårdnad Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och forskningsområde. Inom forskningsområdet omvårdnad

Läs mer

Vem är vi? Vision: På människans uppdrag för ett medmänskligare Skåne.

Vem är vi? Vision: På människans uppdrag för ett medmänskligare Skåne. Vem är vi? Vision: På människans uppdrag för ett medmänskligare Skåne. Verksamhetsidé: Skåne Stadsmission arbetar på människans uppdrag för ett medmänskligare Skåne. Vi arbetar lyhört och proaktivt med

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

Ur läroplan för de frivilliga skolformerna:

Ur läroplan för de frivilliga skolformerna: Samhällsvetenskapsprogrammet och Ekonomiprogrammet på Vasagymnasiet har en inriktning VIP (Vasagymnasiets internationella profil) som passar dig som är nyfiken på Europa och tycker det är viktigt med ett

Läs mer

Funktionshindrade i välfärdssamhället

Funktionshindrade i välfärdssamhället Funktionshindrade i välfärdssamhället Traditionellt sett har frågor om funktionsnedsättning hanterats inom socialpolitisk kontext -vård, stöd, försörjningshjälp mm Funktionshinder Konsekvens av det samhälle

Läs mer

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap 3.15 Samhällskunskap Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade

Läs mer

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 1 När den egna kraften inte räcker till Samhällets skyddsnät ska ge trygghet och stöd till människor

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR SOCIALT ARBETE

INSTITUTIONEN FÖR SOCIALT ARBETE INSTITUTIONEN FÖR SOCIALT ARBETE SQ4111 Socialt arbete, 30 högskolepoäng Social Work, 30 higher education credits Fastställande Kursplanen är fastställd av Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden 2011-04-14

Läs mer

Sociala risker, vad talar vi om och vad är kunskapsläget?

Sociala risker, vad talar vi om och vad är kunskapsläget? Sociala risker, vad talar vi om och vad är kunskapsläget? Per-Olof Hallin Urbana studier Malmö högskola Definitioner av social risk Traditionell En social risk är möjligheten (sannolikheten) för oönskade

Läs mer

Koppling till gymnasieskolans styrdokument

Koppling till gymnasieskolans styrdokument Bilaga 2 DET BÖRJAR MED MIG Koppling till gymnasieskolans styrdokument Koppling till gymnasieskolans styrdokument Både läroplan och ämnesplaner ger stöd för att genomföra detta material. Skolverket har

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Hur kopplar (O)mänskligt lärarmaterial till skolans styrdokument?

Hur kopplar (O)mänskligt lärarmaterial till skolans styrdokument? Hur kopplar (O)mänskligt lärarmaterial till skolans styrdokument? Till vem riktar sig materialet? Materialet är i första hand avsett för lärare på gymnasiet, framför allt lärare i historia. Flera av övningarna

Läs mer

Socialnämndens inriktningsmål/effektmål

Socialnämndens inriktningsmål/effektmål Socialnämndens inriktningsmål/effektmål Höörs Kommuns Socialtjänst Vision Vi är den naturliga kunskapsparten inom samhällsplaneringen. Vi säkerställer en god kvalitet genom en aktiv medborgardialog och

Läs mer

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Finansminister Anders Borg 16 januari 2014 Svenska modellen fungerar för att den reformeras och utvecklas Växande gap mellan intäkter och utgifter när konkurrens-

Läs mer

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration I det här dokumentet finner du en introduktion till den forskarledda studiecirkeln om sociala innovationer och integration som du är

Läs mer

Utbildningsplan för Masterprogram i socialt arbete 120 högskolepoäng

Utbildningsplan för Masterprogram i socialt arbete 120 högskolepoäng Utbildningsplan för Masterprogram i socialt arbete 120 högskolepoäng (30 högskolepoäng motsvarar kurser från avancerad nivå inom socionomprogrammet) Programme for Master of Social Science with a Major

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

VISION. Malmö högskola intar en framträdande roll när det gäller kunskapsdelning i Malmö, regionen och internationellt.

VISION. Malmö högskola intar en framträdande roll när det gäller kunskapsdelning i Malmö, regionen och internationellt. MALMÖ HÖGSKOLA DÄR MÅNGFALD GÖR SKILLNAD 2006 2015 VISION Malmö högskola har etablerat sig som Europas främsta professionsuniversitet känt som Malmömodellen där gränsöverskridande handlingskompetens inom

Läs mer

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser:

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser: Entreprenörskapande och läroplanen Skolår: Gymnasiet Tidsåtgång: Filmvisning ca 2 x 10 min, workshop på museet 90 minuter, efterarbete av varierande tidsåtgång Antal: Max 32 elever Ämne: Historia, Samhällskunskap,

Läs mer

Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt

Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt 1 Lund 16/5 2014 Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt Varför är humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning viktig? För det första har humanistisk och samhällsvetenskaplig

Läs mer

Bilder av arbete för social hållbar utveckling

Bilder av arbete för social hållbar utveckling Bilder av arbete för social hållbar utveckling (kenneth.ritzen@uppsala.se) Att konkretisera en vision Balanser, avvägningar, förhandlingar Arbetsklimatet Folkhälsoarbete Omvärldsanalys Människosynen i

Läs mer

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Centralt innehåll

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Centralt innehåll 3.15 Samhällskunskap Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade

Läs mer

VAD ÄR CENTRUM FÖR URBANA STUDIER HAMMARKULLEN?

VAD ÄR CENTRUM FÖR URBANA STUDIER HAMMARKULLEN? VAD ÄR CENTRUM FÖR URBANA STUDIER HAMMARKULLEN? VAD ÄR CENTRUM FÖR URBANA STUDIER? Universitetet och Chalmers ser sig som stora och viktiga institutioner för Västra Götalandsregionens utveckling. Genom

Läs mer

Kulturantropologi A1 Föreläsning 5. En värld i förändring? Möten, globalisering och antropologins roll

Kulturantropologi A1 Föreläsning 5. En värld i förändring? Möten, globalisering och antropologins roll Kulturantropologi A1 Föreläsning 5 En värld i förändring? Möten, globalisering och antropologins roll Vi har pratat om: Kulturella och samhälleliga variationer Olika ontologiska uppfattningar Insocialisering,

Läs mer

3.15 SAMHÄLLSKUNSKAP. Syfte

3.15 SAMHÄLLSKUNSKAP. Syfte 3.15 SAMHÄLLSKUNSKAP Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade

Läs mer

Målbild för Fakulteten för lärande och samhälle vid Malmö universitet

Målbild för Fakulteten för lärande och samhälle vid Malmö universitet Malmö högskola / Fakulteten för lärande och samhälle Antagen av fakultetsstyrelsen 2017-03-24 2017-03-29 Dnr:LED 1.12016/570 Målbild för Fakulteten för lärande och samhälle vid Malmö universitet Målbild

Läs mer

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten VÅRD & OMSORG Gäller perioden 2006-01-01 2008-12-31 enligt beslut i kommunfullmäktige 2005-12-18 153 1 Förord I denna plan för Vård & Omsorg redovisas

Läs mer

Kursen ges som fristående kurs i huvudområdet socialt arbete och kan ingå i en masterexamen i samhällsvetenskap med fördjupning i socialt arbete.

Kursen ges som fristående kurs i huvudområdet socialt arbete och kan ingå i en masterexamen i samhällsvetenskap med fördjupning i socialt arbete. Samhällsvetenskapliga fakulteten SOAN30, Socialt arbete: Socialt arbete med fattigdom och försörjningsproblem, 15 högskolepoäng Social Work: Social Work with Poverty and Maintenance Problems, 15 credits

Läs mer

LEVA I DET SMÅSKALIGA SAMHÄLLET

LEVA I DET SMÅSKALIGA SAMHÄLLET LEVA I DET SMÅSKALIGA SAMHÄLLET Nationella och internationella migranter om vardagsliv, lokalsamhälle och nätverk Nordkalottkonferensen, Ylläs, Kolari 21 augusti 2010 Susanne Stenbacka,Kulturgeografiska

Läs mer

Global definition av professionen socialt arbete

Global definition av professionen socialt arbete Global definition av professionen socialt arbete Global definition av socialt arbete Definitionen antogs av IFSW:s General Meeting och IASSW:s General Assembly i juli 2014. Global definition av professionen

Läs mer

Framställning av berättande informativa och samhällsorienterande bilder om egna erfarenheter, åsikter och upplevelser.

Framställning av berättande informativa och samhällsorienterande bilder om egna erfarenheter, åsikter och upplevelser. Koppling mellan styrdokumentet HANDLINGSPLAN FÖR STUDIE- OCH YRKESORIENTERING I YSTAD KOMMUN och LGR11 årskurs 7-9 ämnesvis. Här visas exempel på hur du kan uppfylla målen för studie- och yrkesorientering,

Läs mer

Integrationspolicy Bräcke kommun. Antagen av Kf 24/2015

Integrationspolicy Bräcke kommun. Antagen av Kf 24/2015 Integrationspolicy Bräcke kommun Antagen av Kf 24/2015 Innehåll Övergripande utgångspunkt... 4 Syfte... 4 Prioriterade områden... 4 Arbete och utbildning viktigt för självförsörjning och delaktighet i

Läs mer

Social oro ur ett teoretiskt perspektiv

Social oro ur ett teoretiskt perspektiv Social oro ur ett teoretiskt perspektiv Per-Olof Hallin Urbana studier Malmö högskola Vad händer efter Husby? - Samverkan i praktiken, Växjö 2014-10-08 Social oro ur ett teoretiskt perspektiv Vad är social

Läs mer

Fem fokusområden fem år framåt

Fem fokusområden fem år framåt REGERINGENS STRATEGI INOM OMRÅDET PSYKISK HÄLSA 2016 2020 Fem fokusområden fem år framåt Nationell samordnare inom området psykisk hälsa Fem fokusområden Regeringen har beslutat om en ny strategi för statens

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Åmberg Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2010-06-17

Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2010-06-17 Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2010-06-17 Socialdepartementet Enheten för sociala tjänster Ämnesråd Gert Knutsson Telefon 08-405 33 27 Mobil 070-660 56 50 E-post gert.knutsson@social.ministry.se

Läs mer

samhällskunskap Syfte

samhällskunskap Syfte Samhällskunskap Kurskod: GRNSAM2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både

Läs mer

Syfte. Fakta om utlysningen. Utlysningens inriktning

Syfte. Fakta om utlysningen. Utlysningens inriktning utlysning 2008 Bakgrund I internationella jämförelser intar den svenska vården ofta en ledande position; den har tillgång till unika register och system, är förhållandevis väl utbyggd, jämlik och skapar

Läs mer

Ekonomiprogrammet (EK)

Ekonomiprogrammet (EK) Ekonomiprogrammet (EK) Ekonomiprogrammet (EK) ska utveckla elevernas kunskaper om ekonomiska samhällsförhållanden, om företagens roll och ansvar, om att starta och driva företag samt om det svenska rättssamhället.

Läs mer

Pedagogik, kommunikation och ledarskap

Pedagogik, kommunikation och ledarskap KURSPLAN LPK100 LPK150 LPK200 LPK250 Kommentarmaterial Gäller fr.o.m. ht 07 Pedagogik, kommunikation och ledarskap KOMMENTARDEL till inriktningen Pedagogik, kommunikation och ledarskap Inriktningen vänder

Läs mer

Segregation en fråga för hela staden

Segregation en fråga för hela staden Segregation en fråga för hela staden Segregationen finns inte bara i områden som brukar kallas utsatta. Hela Göteborg är segregerat, och frågan är en angelägenhet för hela staden. Det var ett av budskapen

Läs mer

Vår tids stora samhällsomdaning och vikten av en medskapande dialog

Vår tids stora samhällsomdaning och vikten av en medskapande dialog Vår tids stora samhällsomdaning och vikten av en medskapande dialog Ett freds- och utvecklingsperspektiv på kommunernas dialogprocesser Inspel i Urban Research konferensen Framtidens stadsbyggnadsdialoger:

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Utvecklingspaket 2012-06-14 Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Läroplanen för gymnasieskolan lyfter fram vikten av att eleverna ska kunna välja studie- och yrkesinriktning

Läs mer

Förslag till huvudområdes- och inriktningsbeskrivningar på DOCH

Förslag till huvudområdes- och inriktningsbeskrivningar på DOCH Förslag till huvudområdes- och inriktningsbeskrivningar på DOCH Konstnärlig examen 2 Grundnivå 2 Huvudområde cirkus 2 Huvudområdet dans 2 Huvudområdet koreografi 3 Avancerad nivå 3 Huvudområdet koreografi

Läs mer

Att sluta hälsoklyftorna i Sverige

Att sluta hälsoklyftorna i Sverige Att sluta hälsoklyftorna i Sverige Hur tar vi nästa steg? Olle Lundberg Professor och ordförande Delbetänkandets upplägg 1. Varför jämlik hälsa? 1.1. Ojämlikhet i hälsa som samhällsproblem 1.2. Sociala

Läs mer

Internationell politik 1 Föreläsning 10. Globalisering. Jörgen Ödalen

Internationell politik 1 Föreläsning 10. Globalisering. Jörgen Ödalen Internationell politik 1 Föreläsning 10. Globalisering Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Vad är globalisering? Tre olika perspektiv: Hyperglobalister: Globalisering är ett verkligt och nytt fenomen. sprider

Läs mer

VÄLFÄRDSSTATEN I GUNGNING?

VÄLFÄRDSSTATEN I GUNGNING? VÄLFÄRDSSTATEN I GUNGNING? Konferensen Gör Göteborg Jämlikt Göteborgs stad 30 oktober 2014 Tapio Salonen Professor i socialt arbete Tapio.salonen@mah.se 2010 05 04 Den svenska välfärdsmodellens karaktäristika

Läs mer

SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering

SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering Författare: Ulrika Vedin SAMMANFATTNING Denna rapport fördjupar flera sidor av frågan om nyanlända

Läs mer

Kurs: Samhällskunskap. Kurskod: GRNSAM2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Samhällskunskap. Kurskod: GRNSAM2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Samhällskunskap Kurskod: GRNSAM2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför

Läs mer

Kommande utlysning om programbidrag

Kommande utlysning om programbidrag Kommande utlysning om programbidrag I mitten av april öppnar Forte en utlysning med syftet att stärka forskningsmiljöer inom områden med betydande behov och samhälleliga utmaningar. Utlysningen av programbidrag

Läs mer

Dessutom skall i samband med det skriftliga provet följande uppgift lämnas in skriftligen:

Dessutom skall i samband med det skriftliga provet följande uppgift lämnas in skriftligen: prövning samhällskunskap grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisningar Kurs: Samhällskunskap Kurskod: GRNSAM2 Verksamhetspoäng: 150 Prövningen består av ett skriftligt prov och

Läs mer

STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016

STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016 STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016 Inledning Våren 2013 fastställdes Strategi 2020 en strategisk plattform för Malmö högskola. Som ett led i att nå den målbild för

Läs mer

Föreläsningsmaterial till Svenska välfärdsmodellen utifrån klass. Tisdagen den 13 nov 2007

Föreläsningsmaterial till Svenska välfärdsmodellen utifrån klass. Tisdagen den 13 nov 2007 Linköpings universitet Lärarprogrammet Svenska samhällsförhållande II, sociologi Ann-Charlotte Münger Föreläsningsmaterial till Svenska välfärdsmodellen utifrån klass. Tisdagen den 13 nov 2007 KLASS Klasskillnaderna

Läs mer

Jon Loit Institutet för bostads- och urbanfrågor SEGREGATION OCH STADEN VI PLANERAR

Jon Loit Institutet för bostads- och urbanfrågor SEGREGATION OCH STADEN VI PLANERAR Jon Loit Institutet för bostads- och urbanfrågor SEGREGATION OCH STADEN VI PLANERAR En stad i världsklass Hur och för vem? En studie av Stockholms sociala stadsplanering Med fokus på: Övergripande inriktning

Läs mer

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,

Läs mer

Ramar för verksamheten vid Centrum för kommunstrategiska studier 2013 2015

Ramar för verksamheten vid Centrum för kommunstrategiska studier 2013 2015 Ramar för verksamheten vid Centrum för kommunstrategiska studier 2013 2015 Ramar för verksamheten vid Centrum för kommunstrategiska studier 2013 2015 Rapport 2013:1 ISSN 1402-876X Omslagsbild: CKS. Linköpings

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i samhällskunskap skall ge grundläggande kunskaper om olika samhällen, förmedla demokratiska värden och stimulera till delaktighet i den

Läs mer

Strategisk plan för området Hälsa och samhälle inom Malmö högskola Dnr HS 15-08/941

Strategisk plan för området Hälsa och samhälle inom Malmö högskola Dnr HS 15-08/941 Strategisk plan för området Hälsa och samhälle inom Malmö högskola Dnr HS 15-08/941 Antagen av Fakultetstyrelsen 2006-06-12 Reviderad, antagen av Fakultetstyrelsen 2008-10-23 Vision och uppdrag för Hälsa

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

Välkommen till Uppdragsutbildningsenheten vid Ersta Sköndal högskola!

Välkommen till Uppdragsutbildningsenheten vid Ersta Sköndal högskola! UPPDRAGSUTBILDNING Välkommen till Uppdragsutbildningsenheten vid Ersta Sköndal högskola! Uppdragsutbildning är för Ersta Sköndal högskola ett viktigt instrument och resurs i samverkan med det omgivande

Läs mer

Värdegrund och policy

Värdegrund och policy Värdegrund och policy för, ATSUB/GBG ATSUB/Göteborg har en värdegrund baserad på demokrati, människors lika värde, mänskliga fri- och rättigheter och öppen diskussion. Jämställdhet mellan kvinnor och män

Läs mer

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING Seroj Ghazarian/ HR-utveckling EXLUDERANDE Och eller INKLUDERANDE MÅNGFALD? Exkluderande mångfaldsarbete Bygger på olikhetsbegreppet Osynliggör utgångspunkten

Läs mer

Det handlar om jämlik hälsa!

Det handlar om jämlik hälsa! Det handlar om jämlik hälsa! Olle Lundberg Professor och ordförande Delbetänkandets upplägg 1. Varför jämlik hälsa? 1.1. Ojämlikhet i hälsa som samhällsproblem 1.2. Sociala bestämningsfaktorer och skillnader

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

Likabehandlingsplan för Solberga förskolor

Likabehandlingsplan för Solberga förskolor ÄLVSJÖ STADSDELSFÖRVALTNING VERKSAMHETSOMRÅDE FÖ R BARN OCH UNGDOM BILAGA TILL EVP 2016 SID 1 (8) Likabehandlingsplan för Solberga förskolor Citrusgården, Prästängen, Solängen SID 2 (8) Innehåll 1. Vad

Läs mer

Bilaga 6. 4 Sammanfattning och åtgärdsförslag

Bilaga 6. 4 Sammanfattning och åtgärdsförslag Utdrag ur Diskriminering av romer i Sverige - rapport från DO:s projekt åren 2002 och 2003 om åtgärder för att förebygga och motverka etnisk diskriminering av romer (s 50-54) 4 Sammanfattning och åtgärdsförslag

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet i ett sammanhang

Läs mer

I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att analysera texter och begrepp, kritiskt granska källor, diskutera och argumentera.

I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att analysera texter och begrepp, kritiskt granska källor, diskutera och argumentera. RELIGIONSKUNSKAP Ämnet religionskunskap har sin vetenskapliga förankring främst i religionsvetenskapen men är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det behandlar hur religioner och livsåskådningar kommer

Läs mer

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ Historia, 150 verksamhetspoäng Ämnet handlar om hur människor har levt i det förflutna och hur samhällen har utvecklats. Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden

Läs mer

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Historia Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150 Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna

Läs mer

MÅNGKULTURELLT PERSPEKTIV I SOCIALT ARBETE EN VIKTIGT KOMPETENS

MÅNGKULTURELLT PERSPEKTIV I SOCIALT ARBETE EN VIKTIGT KOMPETENS MÅNGKULTURELLT PERSPEKTIV I SOCIALT ARBETE EN VIKTIGT KOMPETENS Socialpedagog med särskild kompetens inom KBT och mångkulturalitet Jonas Alwall Universitetslektor i Internationell migration och etniska

Läs mer

Stadens skavsår om grannskap och social oro i en tid av globalisering

Stadens skavsår om grannskap och social oro i en tid av globalisering Stadens skavsår om grannskap och social oro i en tid av globalisering Per Olof Hallin Urbana studier, Malmö högskola SOCIAL ORO GP 110831 Sydsvenska Dagbladet 111024 Vad är social oro? Fler än en Kollektiv

Läs mer

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Historia Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150 Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna

Läs mer

Att sluta hälsoklyftorna i Sverige

Att sluta hälsoklyftorna i Sverige Att sluta hälsoklyftorna i Sverige Hur tar vi nästa steg? Olle Lundberg Professor och ordförande Delbetänkandets upplägg 1. Varför jämlik hälsa? 1.1. Ojämlikhet i hälsa som samhällsproblem 1.2. Sociala

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR SOCIALT ARBETE

INSTITUTIONEN FÖR SOCIALT ARBETE INSTITUTIONEN FÖR SOCIALT ARBETE LOKAL EXAMENSBESKRIVNING Filosofie magisterexamen med huvudområdet socialt arbete Degree of Master of Science (60 credits) with a major in Social Work 1. Fastställande

Läs mer

3.13 Historia. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i historia

3.13 Historia. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i historia 3.13 Historia Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna både våra liv i dag och våra val inför

Läs mer

5.17 Hälsokunskap. Självständigt arbete kan ingå. Mål för undervisningen

5.17 Hälsokunskap. Självständigt arbete kan ingå. Mål för undervisningen 5.17 Hälsokunskap Hälsokunskap är ett läroämne som vilar på tvärvetenskaplig grund och har som mål att främja kunskap som stödjer hälsa, välbefinnande och trygghet. Utgångspunkten för läroämnet är respekt

Läs mer

ALLMÄN INFORMATION OCH RÅD:

ALLMÄN INFORMATION OCH RÅD: ALLMÄN INFORMATION OCH RÅD: - Var tydlig med dina svar! Ge konkreta exempel och statistik och visa på en tydlig koppling mellan din vision och hur din lösning kan förverkligas. - Varje svar får innehålla

Läs mer

Socialnämndens strategi för Vård och omsorg, har varit utsänd. Mary Nilsson, socialchef, informerar.

Socialnämndens strategi för Vård och omsorg, har varit utsänd. Mary Nilsson, socialchef, informerar. Socialnämndens arbetsutskott Utdrag ur PROTOKOLL 2016-04-14 40 Socialnämndens strategi för Vård och omsorg revidering SN-2016/99 Arbetsutskottets förslag till beslut Socialnämnden beslutar att anta reviderad

Läs mer

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram Folkhälsoprogram för Ånge kommun Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72 Folkhälsoprogram Innehåll 1 INLEDNING...1 1.1 SYFTET OCH ARBETSSÄTT...1 2 HÄLSA OCH FOLKHÄLSOPOLITIK...2 2.1 DEN NATIONELLA

Läs mer

Världsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik

Världsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik prövning religionskunskap grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Religionskunskap, grundläggande Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Instruktioner och omfattning Prövningen

Läs mer

SMRs syn på utvecklingssamarbete

SMRs syn på utvecklingssamarbete SMRs syn på utvecklingssamarbete SMR tror att utvecklingssamarbete bäst sker utifrån en stabil grund och en tydlig identitet. För SMR är det vår värdegrund som inspirerar och vägleder oss när vi försöker

Läs mer

Det sociala landskapet. Magnus Nilsson

Det sociala landskapet. Magnus Nilsson Det sociala landskapet Magnus Nilsson Det sociala landskapet vad är det? Består av interagerande delar Helheten framträder bara på avstånd De olika delarna har olika påverkan på varandra Hur lanskapet

Läs mer

UFV 2007/1478. Mål och strategier för Uppsala universitet

UFV 2007/1478. Mål och strategier för Uppsala universitet UFV 2007/1478 Mål och strategier för Uppsala universitet Fastställda av konsistoriet den 22 april 2008 Innehållsförteckning Förord 3 Uppsala universitet 4 Ett universitet för framstående forskning 5 Ett

Läs mer

Socialdemokraternas äldrepolitiska plattform 2011-2014. Vardag med möjlighet till gemenskap och innehåll!

Socialdemokraternas äldrepolitiska plattform 2011-2014. Vardag med möjlighet till gemenskap och innehåll! Ett gott liv i Malmö Socialdemokraternas äldrepolitiska plattform 2011-2014 Allas rätt till välfärd, delaktighet och engagemang i samhällsbygget är grunden för den socialdemokratiska politiken. Det handlar

Läs mer

Re-produktiv välfärdsstat. Joakim Palme UCLS och Statsvetenskapliga institutionen Uppsala universitet

Re-produktiv välfärdsstat. Joakim Palme UCLS och Statsvetenskapliga institutionen Uppsala universitet Re-produktiv välfärdsstat Joakim Palme UCLS och Statsvetenskapliga institutionen Uppsala universitet Två genomgripande processer medför fundamentalt förändrade förutsättningar för det svenska välfärdssystemet

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

FSE den gränsöverskridande fakulteten. Strategidokument innehållmässigt godkänt av fakultetsrådet Språket uppdateras ännu.

FSE den gränsöverskridande fakulteten. Strategidokument innehållmässigt godkänt av fakultetsrådet Språket uppdateras ännu. FSE den gränsöverskridande fakulteten Strategidokument innehållmässigt godkänt av fakultetsrådet 21.10.2015. Språket uppdateras ännu. Vår vision Åbo Akademi är det gränsöverskridande universitetet med

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i högskoleförordningen (1993:100); SFS 2017:857 Utkom från trycket den 29 augusti 2017 utfärdad den 17 augusti 2017. Regeringen föreskriver att bilaga 2

Läs mer

Handlingsplan mot våldsbejakande

Handlingsplan mot våldsbejakande Handlingsplan mot våldsbejakande extremism November 2015 2 (6) Inledning Våldsbejakande extremism har blivit allt mer synligt i samhället de senaste åren och uppfattas ibland som ett hot mot vår demokrati.

Läs mer

Utbildningsplan för Polisprogrammet

Utbildningsplan för Polisprogrammet Utbildningsplan för Polisprogrammet Utbildningsplan för Polisprogrammet 2 (6) Polisutbildningsförordningen (1999:740) anger ramarna för grundutbildningen till polis. Med stöd av 2 polisutbildningsförordningen

Läs mer

Program mot Våld och förtryck i nära relationer

Program mot Våld och förtryck i nära relationer Program mot Våld och förtryck i nära relationer Hudiksvalls kommun Förord Arbetet med att förebygga våld och förtryck i nära relationer utgår från ett folkhälsoperspektiv och syftar till att medborgarnas

Läs mer