Isolering av kallvind ur fuktsynpunkt

Transkript

1 Isolering av kallvind ur fuktsynpunkt Insulation of the attic from a humidity view Tomas Westam Fakulteten för hälsa, teknik- och naturvetenskap Utbildningsprogram: Byggnadsingenjör Högskolepoäng: 22,5 HP Handledare: Kenny Petterson Examinator: Asaad Almssad Datum:

2 Sammanfattning För en små hus ägare är det populärt att isolera vinden. När vinden isoleras sänks temperaturen i vindsutrymmet och den relativa fuktigheten höjs, detta kan orsaka mögel. Det finns olika saker att göra för att förhindra mögel att uppstå på vinden. För att mögel ska kunna växa behövs det rätt temperatur, rätt relativ fuktighet och näring. Temperaturen finns det inte mycket att göra åt samma sak åt näringen. Men den relativa fuktigheten finns det saker att göra något åt. När temperaturen höjs och det inte tillsätts något vatten sjunker den relativa fuktigheten. Gränsen för relativ fuktighet är satt till 75 %. Statiska fuktberäkningar har gjorts och resultatet på denna specifika vind är att 125 mm isolering kan göras utan några risker för mögel. För att isolera vinden mera finns andra lösningar. På vinden går det igenom en skorsten som värmer upp vinden när det eldas i vedpannan. När värmen från skorstenen medräknas i beräkningarna kan vinden isoleras upp till 150 mm isolering. De flesta lösningarna handlar om att göra vinden varmare för då sänks den relativa fuktigheten. Den andra lösningen är att transportera bort fukt. Den bästa lösningen ur ett byggnadsperspektiv är att isolera med cellplast direkt under takpannorna. Då blir vinden varmare och den relativa fuktighen minskar. Med 40 mm cellplast under tackpannorna så kan vinden isoleras med 500 mm mineralull på bjälklaget. En annan lösning är att minska ventilationen för då blir vinden varmare och den relativa fuktigheten minskar. Argumentet för att ha ventilation är att transportera bort fukt, problemet är att när det behövs transportera bort fukt är det kallt ute och luften kan bara transportera bort lite fukt, det leder till kallar vind och högre relativ fuktighet. En lösning på det är att ha styrd ventilation som endast ventileras när det är gynnsamt ur ett fuktperspektiv. 1

3 Abstract For a small house owner it is popular to insulate the attic. When the attic insulate the temperature is decreasing and the RF is rising, this can cause some problem with mould. There are different things to do to prevent for mould to appear on the attic. For mould to grow it needs the right temperature, the right relative humidity and nourishment. The temperature it is not much to do about and the same for nourishment. But the relative humidity there are some action to do about. When the temperature is rising and no water is added the relative humidity is decreasing. The limit for the relative humidity is 75 %. Statics humidity calculation has been done and the result with no problems with mould is 125 mm isolation. To insulate the attic more it needs to look at other solution. In the attic it goes chimneys throw the attic and when it is hot it heated up the attic to get warmer. When the heat from the chimney is added to the calculation the attic can insulate up to 150 mm isolation. The most of the solution are about to get the attic warmer because the relative humidity is decreasing. The other solution is to transport away the humidity. The prime solution from a construction perspective is insulating direct under the roofing tile because the attic gets warmer and the relative humidity is decreasing. When the insulate is 40 mm under the roof tile the insulation in the attic can be 500 mm. One other solution is to decrease the ventilation that also gets the attic warmer and decrease the relative humidity. The argument to have high ventilation is to ventilate away the. The problem is when the attic has a need of ventilation the outside air is cold and cannot hold so much moisture and it is getting the attic colder and with a colder attic the relative humidity is escalating. One way to resolve this is to have guided ventilation. It works in the way when it is god relationship the ventilation is on and when it is bad it is off. 2

4 Innehållsförteckning 1. Inledning Bakgrund Problemformulering Mål Avgränsningar Teori Beskrivning av ventilerat kall vind Kallvindar problem och förbättringar Fukt i luft och andra material Fukttransport i ångfas, diffusion Vad är RF (relativ fuktighet) Fuktkrav Mögel och röta Montering av diffusionsspärr Metod Tillvägagångssätt för fältmätning Formler Beräkning av temepraturen i ett skikt Mättnadsånghalt Takkonstruktionen Temperaturfördelning och ånghalts fördelning Statiska fuktberäkningar Resultat Statisk fuktberäkning av kallvind Styrd ventilation på vinden Cellplast under takpannorna Fältmätning Diskussion Slutsats Litteraturförteckning

5 1. Inledning I det här examensarbetet kommer en kallvind undersökas i avseende på hur vinden påverkas fukttekniskt med olika isoleringstjocklekar. Det är populärt att isolera vindsbjälklaget för att göra energibesparingar. Vinden är en enkel plats att isolera för att den är lättillgänglig och behöver inget ingrep i konstruktionen som en vägg. Frågan är hur mycket kan isoleras utan att det skapas fuktproblem på vinden som mögel och röta? Det kommer även att undersökas var den bästa placeringen av isoleringen är på vinden och om det finns andra lösningar än byggtekniska för att få en säker vind ur fuktsynpunkt. 1.2 Bakgrund Huset i examensarbetet är baserat på finns i Karlstad. Konstruktion som examensarbetet tittar på är vinden. Uppvärmningen av huset är vedpanna. Huset är byggt Huset har självdrag som ventilation. På vindsbjälklaget är det isolerat med 300 mm mineralull, med plastfolie. Många husägare isolerar vinden för att det är enkelt och billigt jämfört med andra tilläggisoleringar. Frågan är om det kommer bildas mögel på vinden? 1.3 Problemformulering Hur mycket kan vinden isoleras utan att fuktproblem uppstår? Hur bör tilläggisoleringen utföras? 1.4 Mål Ta fram hur mycket det går att isolera på en kallvind och hur detta görs fuktsäkert. 1.5 Avgränsningar Fuktberäkningarna är statiska. Det är endast det aktuella huset som undersöks inga andra hus. Det kommer inte göras några energiberäkningar på de olika isoleringstjocklekarna. Mätningar på fukt och tempratur kommer endast göras på en månad för att det finns en begränsad tid som examensarbetet görs på. 4

6 2. Teori Fukt kan komma in till vinden via fuktkonvektion eller diffusion inifrån huset. Utifrån kan det komma in fukt via fuktig luft, nederbörd. Det kan även finnas byggfukt från vinden som inte har torkat ut. För att förhindra fuktkonvektion och diffusion handlar det om att bygga ett tätt hus, i detta examensarbete handlar det om att bygga en tät vind. Att undvika fukt utifrån handlar om att ha ett tätt tak. För att minska på fuktig luft utifrån behöver ventilationen vara låg. Byggfukt kommer från materialen som man bygger vinden med. För att skydda sig mot byggfukt, ska materialen man bygger med vara skyddade mot väta vid byggnation Beskrivning av ventilerat kall vind Figur 1 På figur 1 är det en kallvind ur profil. Takfoten och gaveln är öppen för ventilation, målet med konstruktionen från början var att förhindra ojämn snösmältning och förhindra istappsbildning. Om bjälklaget isoleras väl blir klimatet i vindsutrymmet samma som utomhus. Vid klara kalla nätter kan det bildas kondens på underlagstaket på grund av att temepraturen sjunker av nattutstrålningen. Om isoleringen görs under takpannorna försvinner risken för kondens från nattutstrålning. 2 Se figur 2. 1 (Petersson, 2004) 2 (Samuelson & Hägerhed, 2006) 5

7 Figur 2 En oventilerad vind se figur 3 har ingen ventilation i takfoten, men den rekommenderas att ha ventilation på gavlarna för eventuell byggfukt ska kunna ventileras ut. Gavel ventilationen kan man välja att stänga på vintern och öppna på sommaren, för den största möjligheten att ventilera är på sommaren. 3 Figur 3 3 (Samuelson & Hägerhed, 2006) 6

8 2.2 Kallvindar problem och förbättringar Välisolerade bjälklag har fått ökade problem med mögelpåväxt. (Fuktkonvektion från inomhusluften som genom otätheter kommer till vinden om huset har ett invändigt övertryck, som är vanligt vid självdrag.) En vanlig skada är fuktkonvektion från inomhusluften. Fukten kommer via otätheter med drivkraften från ett invändigt övertryck i huset som är vanligt vid självdrag. Det är en tryckvariation i rummet, däremot är det ett övertryck vid taket. Detta gör så att fukten får extra kraft vid taket. Att öka ventilationen på vinden för att bli av med överbliven fukt på vinden är inget rimligt alternativ. Om uteluften har temepraturen 0 Celsius och en relativ fuktighet på 95 % som är normal fallet så kan en kubikmeter luft transportera bort 0,24 gram fukt per kubikmeter. Den hjälpen är i princip försumbar. Ventilationen kan däremot försämra fuktförhållandet. Om vinden är varmare än utomhusluften gör den ökade ventilationen att vinden får högre relativ fuktighet på grund av sänkning av temepraturen på vinden kallvindar besiktades i januari 2001 med avseende av mögelpåväxt av underlagstaket. 5 Prov togs från underlagstaket och skickades till Botaniska analysgruppen Göteborg. Bedömning var som sådan, sparsam påväxt betraktas som normal, måttlig påväxt innebär en förhöjning som kan ha kommit av byggfukt t.ex., riklig påväxt tyder på fuktpåverkan på längre sikt. Se figur 4. Figur 4 Isolertjocklek (cm) Figur 4 ovanför beskriver 21 stycken kallvindar som har undersökts i januari 2001, husen ligger i Skåne och är mellan 3 till 10 år gamla. Sparsam påväxt av mögel betraktas som normalt, måttligt påväxt är mer oroväckande men kan ha kommit från en tillfällig uppfuktning. Riklig påväxt innebär att det finns ett mögel problem som har funnits. Mögel påväxten är mätt i underlagstaket. 6 Ett sätt att undvika mögelproblemet är att byta ut materialet i underlagstaket. Ett annat sätt är att ändra klimatet på vinden. Avfuktning är en åtgärd, men det kräver en installation och kostar energi. 4 (Samuelson & Hägerhed, 2006) 5 (Samuelson & Hägerhed, 2006) 6 (Samuelson & Hägerhed, 2006) 7

9 Temepraturen på vinden kan ökas, då minskar den relativa fuktigheten. Det kan göras med mindre isolering eller en extern källa för värme. I tabell 1 nedan visar vad varje grad gör för skillnad på den relativa fuktigheten. Det är inte ovanligt i gamla hus med måttligt isolerade bjälklag att vinds utrymme är 5 grader varmare än utomhus luften. 7 Tabell 1 8 RF-sänkning per grad ökade tempratur i en kall vind jämfört med ett uteklimat av 0 Celsius och 95 % RF Uteklimat 0 Celsius 95 % Vindklimat +1 Celsius 89 % Vindklimat +2 Celsius 83 % Vindklimat +3 Celsius 78 % Vindklimat +4 Celsius 73 % Vindklimat +5 Celsius 68 % Erfarenheter från tidigare forskning vid SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, har undersökt begränsa ventilationen, isolera direkt under takpannorna. Se tabell 2. A; ventilerat vindsutrymme med ett underlagstak av polyetenfolie (Monarfol) B; ventilerat vindsutrymme med ett underlagstak av 12 mm plywood, med 30 mm ovanpåliggande cellplastisolering direkt under takpannorna C; ventilerat vindsutrymme med ett underlagstak av 12 mm plywood, med 10 mm ovanpåliggande cellplastisolering direkt under takpannorna D; referensvindsutrymme med konventionellt utförande, det vill säga ventilerat utrymme med ett underlagstak av 12 mm plywood E; oventilerat vindsutrymme med underlagstak av 12 mm plywood, med 30 mm ovanpåliggande cellplastisolering direkt under takpannorna. Ett exempel från projektet finns i tabell 2. 9 Tabell 2: Uppmätta temperaturer och relativa fuktigheter under två olika perioder (september och november 1991) för olika vindskonstruktioner. 10 Sep Sep Nov Nov Mätplats Ventilation Underlagstak Isolering på Temp RF Temp RF underlagstaket C % C % Ute 11,6 68 2,4 87 A Ja Plastfolie Nej 12,2 64 2,6 85 D (ref) Ja Plywood Nej 12, (Samuelson & Hägerhed, 2006) 8 (Samuelson & Hägerhed, 2006) 9 (Samuelson & Hägerhed, 2006) 10 (Samuelson & Hägerhed, 2006) 8

10 C Ja Plywood 10 mm 12,8 60 3,5 78 B Ja Plywood 30 mm ,7 78 E Nej Plywood 30 mm 13,9 55 4,4 74 Det blev en förbättring att isolera direkt under takpannorna. Temepraturen steg även på vindsutrymmet med minskad ventilation och vinden blev torrare. Någon direkt skillnad mellan 10 mm och 30 mm isolering kunde inte ses. I det oventilerade vinsutrymmet blev luften torrare, dock bör en viss ventilation finnas på gaveln för eventuell fukt som kan komma av läckage. Ett tredje alternativ är att ha en oventilerad vind, med underlagstak som släpper igenom vattenånga men hindrar rinnande vatten att åka genom. Isoleringen bör även där ligga direkt under tegelpannorna för bästa lösning Fukt i luft och andra material Luften kan innehålla en bestämd mängd vattenånga vid en viss tempratur. Högre tempratur leder till förmågan att hålla mer vattenånga. När luften når sin punkt för maximal vattenånga den kan hålla, kallas det Mättnadsånghalt. Man kan uppnå den om man har ett slutet rum som har tillgång till vatten i vätskefas, med tiden kommer mättnadsånghalten uppnås. Ett annat sätt att göra det på är att ha ett rum där man sänker temepraturen tills mättnadsånghalten nås. Om temepraturen sänks under mättnadsånghalten bildas det kondens. Den relativa fuktigheten är kvoten mellan mängden vattenånga i luften och vad den kan hålla som mest. I det här examensarbetet kommer Relativ fuktighet att vara av störst intresse, för att vid 75 % relativ fuktighet kan det uppkomma mögel. Den relativa fuktigheten vill man inte ha i organiska material. Materialet trä är hygroskopiskt, det innebär att materialet fuktighet går mot omgivningens fuktighet i luften. Det finns tre olika stadier ett material befinner sig i, uppfuktning, uttorkning och jämnvikt. Uppfuktning innebär att materialet befinner sig i tillstånd där luften är fuktigare än materialet och uttorkning är motsatsen. Jämnvikt är då luften och materialet är i samma fukttillstånd Fukttransport i ångfas, diffusion Kraften som driver diffusion är skillnaden i ångtryck. Transporten sker från den högre ånghalten till den lägre. Diffusion sker i ångfas. Ånghalten är oftast högre inomhus än utomhus, på grund av att vi lagar mat duschar och andas, då sker transporten inomhus till utomhus Vad är RF (relativ fuktighet) Luft kan hålla en viss mängd vattenånga vid en bestämd temperatur. Vid en högre temperatur kan luft innehålla mer vattenånga. RF är andelen fukt i luften i förhållande till hur mycket fukt som kan vara i luften och det mäts i procent Fuktkrav Från boverkets kapitel 6.5. Fukt ska inte orsaka skador, elak lukt, hygieniska olägenheter och mikrobiell tillväxt som kan påverka människors hälsa. 11 (Samuelson & Hägerhed, 2006) 12 (Nevander Lars Erik, 2006) 13 (Nevander Lars Erik, 2006) 14 (Nevander Lars Erik, 2006) 9

11 BBR anger att organiska material ska vara väl undersökta och ha dokumenterade fuktegenskaper. Materialets kritiska fukttillstånd ska anges. Material utan dokumenterade fuktegenskaper och som inte är skadade av fukt kan användas där relativa fuktigheten underskrider 75 procent. Inomhusmiljön i ett uppvärmt bostadsrum är normalt under 75 procent relativ fuktighet Mögel och röta Mögel är mikroorganismer som är svampar och bakterier. Deras funktion är att bryta ner organiskt material som trä till jord. När organiskt material angrips av mögel bildas dålig lukt och ohälsa, därför bör mögel förhindras i byggnader. Mögelsvampar växer på material, inte i luften men de transporteras via luften. Under sensommaren och hösten finns den högsta halten av mikroorganismer i luften. För att mögel ska kunna växa krävs fukt, rätt tempratur och syretillgång. Figur 5 I figur 5 ovan visar olika mögelsvampar och förhållande mellan hur mycket fukt och vid vilken tempratur de behöver för att kunna växa. Mögelsvampar lever av näringsämnen som finns på organiska material eller organiskt smuts. Mögel försämrar inte hållfastigheten hos trä. Det gör dock rötsvampar, men de har ett mycket högre fuktkrav. Kritiskt fukttillstånd för trä är % RF Montering av diffusionsspärr Diffusionsspärren (plastfolien) ska placeras på den varma sidan av konstruktionen. En konstruktion består inne från huset räknat, gips, reglar med mellanliggande isolering, råspont, takpapp, läkt och tegel. Plastfolien monteras direkt efter gipsen alternativt kan plasten monteras in en tredjedel in i isoleringen. Om det finns 300 mm isolering, monteras plasten 100 mm in i isoleringen. Om plasten monteras längre ut finns det risk för kondens. För att säkerställa att plasten blir helt tätt så skall det finnas en överlapp av minst 100 mm mellan olika plastfolier och skarven skall tejpas med tejp som är avsett till ändamålet. Det gäller att vara noggrann vid tejpningen så inte vek bildas i plasten. Vid 15 (Boverket, 2014) 16 (Johansson, 2014) 10

12 skada i plasten skall en ny plastfolie läggas över skadan med en överlapp av 100 mm med tejpade skarvar. Vid hörn skall plastfolien klämmas fast med en regel och ha en överlapp med 100 mm som även tejpas. Vid t.ex. en vägg är det en bra strategi att montera plastfolien en bit in i väggen så att det inte behöver göras några hål i plasten för installationer (Wahlgren, 2014) 11

13 3. Metod Kallvinden består av från insidan av huset räknat, gips, plast, mineralull med mellanliggande reglar på c 1200 mm, vindsutrymme, råspont och tegelpannor. Kallvindens materialskikt består av inifrån beräknat av gips, plast, mineralull/reglar c1200, (vindsutrymmet), råspont, och tegelpannor. Beräkningarna görs på 100, 200, 300, 400 mm isoleringstjocklekar testas. Det görs även en beräkning för att se vid vilken isoleringstjocklek som behövs för att nå det kritiska RF värdet 75 %. Fukttillskotet har sats till 4 g/m Tillvägagångssätt för fältmätning En fukt mättare med egenskaperna att mäta tempratur och relativ fuktighet placerades på vinden och en fuktmätare placerades utomhus. Mätintervallet var på 15 min. Mätvärdena skickades in i ett Excel dokument. Ett medelvärde för varje dag togs ut och i sin tur togs ett medelvärde fram för hela månaden på relativ fuktighet och tempratur. Det finns en skorsten som går genom vinden och avger värme till vindsutrymmet. Tempratur mättningarna från fukt mättningen används för att beräkna skorstenens värmeeffekt. Den uppmätta tempratur från utomhus från fuktmätningen användes som ingångs värde för att göra en teoretisk beräkning av temepraturen på vinden. Detta teoretiska värde på vinden jämfördes mot fältmätningen på vinden. Skillnaden i tempratur tilldelades skorstenens värmeeffekt. Denna tempratur skillnad användes som om den var konstant året runt. Mättningen var under en månads tid. Det gjordes nya teoretiska beräkningar där denna tempratur höjning fick ingå på vinden i de teoretiska beräkningarna. 3.2 Formler Beräkning av temepraturen i ett skikt T = T inne + (R Skikt /R tot )*(T inne - T e ) T = tempratur i önskat skikt, T inne = Inne tempratur, T e = Ute tempratur R = d/, d = tjocklek, = värmekonduktivitet R skikt = Sammanlagt värmemotstånd till önskat skikt från utomhus. R tot = Totalt värmemotstånd Mättnadsånghalt Mättnadsånghalt är mängden vattenånga luften kan innehålla vid en viss temperatur. Den går att avläsa i ett diagram eller beräknas matematisk. T = temperatur (Petersson, 2004) 12

14 3.1.3 Takkonstruktionen R tak = U tak *A tak *(T temp vinden -T ute ) + *c*(n/3600)*v*(t temp vind T ute ) U = 1/R A tak = 10.4 m * 7,4 m = 76,96 m 2 T temp vinden = Temepraturen på vinden T ute = Temepraturen utomhus = Luftens densitet 1,2 kg/m 3 n = antal luftomsättningar i vindsutrymmet oms/h c = Luftens värmekapacitet 1000 j/kg * Celsius V = Vindsutrymmet volym m Temperaturfördelning och ånghalts fördelning R = d/ [m 2 * C/W] Z = d/ s/m] T ute = Ute temepraturen [ C] T inne = Inne temepraturen [ C] T skikt = Temepraturen i önskat skikt R skikt = skiktets värmemotstånd [m 2 K/W] R T = skiktets totala värmemotstånd [m 2 K/W] v skikt = ånghalten i skiktet v inne = Ånghalten inomhus 21 v ute = ånghalten utomhus Z skikt = skiktens ångmotstånd [s/m] Z T = konstruktionens totala ångmotstånd [s/m] Statisk fuktberäkning 19 (Petersson, 2004) 20 (Petersson, 2004) 21 (Petersson, 2004) 13

15 3.3 Statiska fuktberäkningar Exempel på en av alla statiska fuktberäkningar visas i tabell 3. Fukttillskotetet har satts till 4g/m 3. Beräkning av av mineralullen och reglarna som ligger i samma skikt. min+reg = A regel * regel + A mineralull * mineralull. 22 min+reg =(45/1200)*0,14+(1155/1200)*0,036 = 0,0399 W/m* C Tabell 3. Statisk fuktberäkning oktober med 125 mm mineralull ( Se bilaga 1 ) D R = d/ Tempratur vs (max) v RF ( % ) M W/m* C m 2 * C/W m 2 /s Z ( s/m ) T ( C ) g/m 3 g/m 3 v/vs Inne 22 19,41 10,40 53, ,41 10,40 53,60 21,78 19,16 10,39 54,23 Plastfolie ,61 18,98 6,43 33,90 Min + Reg 0,125 0,0399 3,13 0, ,54 8,57 6,42 74,88 7,27 7,90 6,40 0,811 Ute 7,1 7,81 6,40 82,00 Summa 0,4199 3,52 0, (Petersson, 2004) 14

16 4 Resultat 4.1 Statisk fuktberäkning av kallvind Tempratur och RF för varje månad i råsponten på vinden med varierande isoleringstjocklek. Rödmarkering visar när RF överstiger 75 %. Tabell 4. ( se Bilaga 1 ) 100 mm mineralull 200 mm mineralull 300 mm mineralull 400 mm mineralull Månad Temp C RF % Temp C RF % Temp C RF Temp C RF Januari -1,1 66,6-2,6 74,7-3,1 77,9-3,3 79,6 Februari -1,2 64,2-2,6 72,0-3,2 75,2-3,4 76,8 Mars 2,1 64,1 0,8 69,8 0,4 72,0 0,1 73,1 April 6,4 61,2 5,4 65,2 5,1 66,7 4,9 67,6 Maj 12,1 60,9 11,5 63,3 11,3 64,2 11,2 64,6 Juni 16,4 46,1 16,0 47,0 15,9 47,4 15,8 47,6 Juli 17,5 67,6 17,2 68,8 17,1 69,2 17,1 69,4 Augusti 16,4 69,9 16,1 71,4 16,0 71,9 15,9 72,2 September 12,7 71,4 12,2 74,0 12,0 75,0 11,8 75,5 Oktober 8,8 73,4 8,0 77,3 7,7 78,8 7,6 79,6 November 4,0 71,7 2,9 77,2 2,5 79,4 2,3 80,5 December 0,6 68,5-0,8 75,5-1,3 78,5-1,5 80,1 Tabell 5. ( se bilaga 1 ) Ingångsvärden Temperatur och RF för varje månad Utomhus Tabell 6. ( Se bilaga 1 ) Mineralull tjocklek för högst RF 75 % på vinden 125 mm Mineralull Temp C RF % Temp C RF % Januari -4,2 85 Januari -1,67 69,62 Februari -4,3 82 Februari -1,76 67,11 Mars -0,6 77 Mars 1,58 66,23 April 4,3 70 April 6,01 62,70 Maj 10,8 66 Maj 11,88 61,80 Juni 15,6 66 Juni 16,22 46,43 Juli 16,9 70 Juli 17,39 68,06 Augusti 15,7 73 Augusti 16,31 70,47 September 11,5 77 September 12,51 72,41 Oktober 7,1 82 Oktober 8,54 74,88 November 1,6 84 November 3,57 73,73 December -2,3 85 December 0,04 70,78 15

17 Tempratur 20,0 15,0 10,0 Tempratur och relativ fuktighet med mm mineralull 100 mm mineralull 200 mineralull 300 mm minralull 400 mm minralull 100 minralull RF 200 mm mineralull RF 300 mm minralull RF 400 mm mineralull 90,0% 80,0% 70,0% 60,0% 50,0% 5,0 0,0-5,0 Figur 6 Månader 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% Enligt den statiska beräkningen kan vinden isoleras med 125 mm mineralull utan att den relativa fuktigheten överstiger 75 %. Om den relativa fuktigheten överstiger 75 % finns det risk för att mögel kan bildas. Med ökad isoleringstjocklek når den relativa fuktigheten över 75 %. Med 200 mm mineralulls isolering når den relativa fuktigheten i oktober, november och december över 75 %. Med 300 mm mineralull når även månaderna januari, februari och september över 75 % relativ fuktighet. ( Se Bilaga 1 ) Styrd ventilation på vinden Med en minskad ventilation på vinden, blir konsekvensen ett varmare klimat på vinden. Chalmers har gjort beräkningssimuleringar av kontrollerad ventilation på kallvind som har mycket hög potential att minska eller ta bort risken för mögeltillväxt. Principen är att ventilera vinden endast när det är fuktmässigt gynnsamt. Företaget Ventotech har tagit fram en lösning på problemet. Enkelt beskrivit, en frånlufsfläckt och ett frånluftsspjäl installeras. En sensor på vinden och en utomhus styr när vinden ska ventileras. Om det är gynnsamt ventileras vinden om det inte är det så ventileras inte vinden. Det är viktigt att bygga en tät vind för att få bra verkningsgrad på installationen. Fältundersökningar har gjorts och det har visat sig att det fungerar (Nilsson & Thorin, 2007) 16

18 4.1.2 Cellplast under takpannorna En beräkning har gjorts med cellplast under tegelpannorna för att få en varmare vind. Med 500 mm mineralull på bjälklaget, behövs det endast 40 mm cellplast under takpannorna för att göra vinden fuktsäker. Att isolera direkt under takpannorna är en byggnadstekniskt bra lösning. Det är en arbetskrävande lösning att göra för att takpannorna behövs avlägsnas och sättas tillbaka efter isoleringen är gjord. Däremot om takpannorna behöver bytas ut bör man överväga att isolera under takpannorna med cellplast. Valet av cellplast är för att det är ett material som inte är organiskt, då finns ingen risk för mögel. Det är även trycktåligt och bärande och passar därför att monteras direkt under takpannorna. Se resultat i tabell 7. ( Se Bilaga 2 ) Tabell 7. Tempratur och RF för varje månad i råsponten på vinden med varierande isoleringstjocklek. ( Se Bilaga 2 ) 500 mm mineralull med 40 mm cellplast Månad Temp RF Januari -1,5 C 67,8 % Februari -1,6 C 66,2 % Mars 1,8 C 65,6 % April 6,1 C 62,2 % Maj 12,0 C 61,5 % Juni 16,3 C 46,3 % Juli 17,4 C 67,9 % Augusti 16,4 C 70,3 % September 12,6 C 72,1 % Oktober 8,6 C 74,4 % November 3,7 C 73,1 % December 0,2 C 70,2 % 17

19 4.2 Fältmätning En fuktmätare placerades på vinden och en utomhus. De mätte tempratur och relativ fuktighet var 15 minut från den till Medelvärde från mättning på vindens tempratur 5,39 grader Celsius. Medelvärde från mättning på vindens relativa fuktighet 84,58 %. Medelvärde från mättning utomhus tempratur 4,4 grader Celsius. Medelvärde från mättning på utomhus relativa fuktighet 81,05 %. Skillnaden i medeltempratur mellan utomhus och vinden är 0,98 grader Celsius Enligt mättningen finns det risk att det bildas mögel på vinden i det skicket vinden är idag. En statisk fuktberäkning gjordes med ingångsvärden från mättningen med 300 mm mineralull på bjälklaget. Resultatet visas i tabell 8. Temepraturen på vinden blev 5,16 grader Celsius och relativ fuktighet på 77,27 %. Skillnaden på temepraturen på mättningen och den beräknade temepraturen på vinden blev 0,23 grader Celsius. Skillnaden på RF blev 7,31 procentenheter. Risken för mögel ligger på RF på 75 % och i båda fallen överstiger RF gränsvärdet på vinden. I bilaga 4 finns medelvärdet från mättningen för varje dag. ( Se Bilaga 4 ) En beräkning gjordes för att se om det finns ett fuktläkage till vinden. V s max vid 5,39 grader Celsius är 6,98 g/m 3 som är den uppmätta temepraturen vid fältmätningen. RF var vid fältmätningen 84,58 % vid 5,39 grader Celsius. 6,98*0,8458 = 5,90 g/m 3. Enligt den teoretiska beräkningen med ingångsvärden från fältmätningen blev fuktmängden 5,31 g/m 3. Det innebär att det finns ett läckage på 5,9 5,31 = 0,59 g/m 3 av fukt till vinden genom plasten. Tabell 8. Statisk fuktberäkning Mars med mätvärden från till ( Se Bilaga 3 ) d R = d/ Tempratur vs (max) v RF ( % ) Inne 22,0 19,41 9,30 47,91 22,0 19,41 9,30 47,91 Plastfolie Min + Reg 0,3 0,0399 7,52 0, ,9 19,28 9,29 48,17 21,8 19,18 5,35 27,91 5,16 6,87 5,31 77,27 4,5 6,58 5,30 80,58 Ute 4,4 6,54 5,30 81,05 Summa 0,42 7,91 0,

20 Tabell 9. (Se bilaga 3) Värmeeffekt från skorstenen Månad Värmeeffekt Vinden 300 mm mineralull skorsten Ny temp vs max v Ny RF Temp ( C ) RF T ( C ) T ( C ) g/m 3 g/m 3 v/vs Januari -3,1 78% 0,23-2,84 3,97 2,96 75% Februari -3,2 75% 0,23-2,94 3,94 2,83 72% Mars 0,4 72% 0,23 0,60 5,05 3,58 71% April 5,1 67% 0,23 5,29 6,94 4,56 66% Maj 11,3 64% 0,23 11,51 10,35 6,54 63% Juni 15,9 47% 0,23 16,11 13,72 6,41 47% Juli 17,1 69% 0,23 17,35 14,78 10,09 68% Augusti 16,0 72% 0,23 16,20 13,80 9,79 71% September 12,0 75% 0,23 12,18 10,79 7,97 74% Oktober 7,7 79% 0,23 7,97 8,26 6,42 78% November 2,5 79% 0,23 2,71 5,83 4,56 78% December -1,3 78% 0,23-1,03 4,51 3,45 76% I tabell 9 visas resultatet av värmeeffekten från skorstenen på 300 mm mineralullisolering. 300 mm har valts för att det är vad som finns i bjälklaget. Med en tempratur höjning på 0,23 grader Celsius från skorstenen klarar inte konstruktionen kravet på max 75 % relativ fuktighet för alla månader. En statisk fuktberäkning gjordes för att ta reda på isoleringstjockleken med avseende på skorstenens höjning av temepraturen på 0,23 grader Celsius. Isoleringstjockleken steg från 115 mm till 150 mm mineralull. Se tabell 10. Gränsvärde som har använts är att ingen månad ska överstiga RF på 75 %. Tabell 10. Statisk fuktberäkning med 150 mm mineralull ( Se Bilaga 3 ) Temp Värme effekten Ny temp vs max v RF % Månad T( C ) T( C ) T( C ) g/m 3 g/m 3 v/vs januari -2,05 0,23-1,82 4,20 2,96 70,5% februari -2,15 0,23-1,92 4,17 2,83 67,9% mars 1,25 0,23 1,48 5,37 3,58 66,7% april 5,75 0,23 5,98 7,26 4,56 62,8% maj 11,72 0,23 11,95 10,63 6,54 61,5% juni 16,12 0,23 16,35 13,93 6,41 46,0% juli 17,32 0,23 17,55 14,96 10,09 67,4% augusti 16,22 0,23 16,45 14,00 9,79 69,9% september 12,36 0,23 12,59 11,07 7,97 72,1% oktober 8,32 0,23 8,55 8,58 6,42 74,8% november 3,27 0,23 3,50 6,16 4,56 74,1% december -0,31 0,23-0,08 4,82 3,45 71,6% 19

21 5 Diskussion Skorstenens uppvärmande effekt påverkar vinden på ett positivt sätt. Att göra mätningar under endast en månad och använda det resultatet över hela året är en förenkling. Mättningen är gjord i mars och det är en bättre månad att välja än juli. För att få högre uppvärmningseffekt från skorstenen bör en kall månad väljas som december eller januari för då eldas det mycket i vedpannan. Det eldas mest i vedpannan när det är kallt utomhus det är den perioden som en ökad tempratur på vinden är som mest gynnsamt för den relativa fuktigheten är som störst då. Under sommaren eldas det endas för att få varmvatten, då värms inte vinden upp i samma grad som på vintern av skorstenen, däremot är den relativa fuktigheten lägre på sommaren och behöver inte skorstenens effekt för att ha tillräckligt lågt relativ fuktighet på vinden. Mätningen som gjordes visar att skorstenen gör en väldigt liten effekt på tempratur höjningen på vinden, när den jämförs med den beräknade temepraturen på vinden. Luftläckaget vid skorstenen minskar troligen effekten av uppvärmningen av vinden. Den relativa fuktigheten är även högre än förväntad på vinden, det beror på att det finns ett läckage genom otätheter av bjälklaget och troligast genom plasten. För att veta de exakta förhållandena på vinden behövs mättningar göras över hela året. För att veta om det finns mögel på vinden kan ett prov från råsponten tas med till ett labb för att undersöka fallet. Om mögel finns på vinden bör den i första fall göras mera tät, för att minska ventilationen. I andra hand bör andra åtgärder övervägas som att isolera direkt under takpannorna eller installera styrd ventilation på vinden eller installera en extern värmekälla. Det går även att minska mängden isolering på vinds bjälklag. Valet av cellplast som isolering direkt under takpannorna kommer sig av att cellplasten har bra isolerande förmåga, tål vatten, klarar av trycket från takpannorna och är väldigt åldersbeständigt. Cellplasten är även kapillärbrytande. Nackdelen med cellplast är att det är brandfarligt efter 80 grader Celsius. Det finns cellplast som har flamsydsmedel i sig, men då blir den mindre miljövänlig. Cellplasten råvara är olja. Vid byte av värmekälla bör taket direkt under takpannorna isoleras med 40 mm cellplast, för då försvinner den uppvärmande effekten skorstenen har. I figur 5 kan det utläsas att RF kan gå upp till 80 % vid 10 grader Celsius innan det finns risk för mögelpåväxt. Med den informationen klarar även isoleringstjockleken 400 mm på bjälklaget. Däremot med informationen från figur 4 som baseraras på fältmättningar av kallvindar går det att utläsa att det blir stora problem vid 450 mm mineralulls isolering. Det kan komma av att det finns perioder som det är fuktigare på vinden än vad beräkningarna säger och att det inte har hunnit torka ut till en period när det är gynnsamt för mögelpåväxt. Det kan också komma sig av läckage från tak eller byggfukt. 20

22 6 Slutsats Bjälklaget kan isoleras med 125 mm mineralull med en plastfolie i botten utan att några fuktproblem kommer att uppkomma. Med skorstenens effekt kan bjälklaget isoleras med 150 mm mineralull utan att det blir några fuktproblem. Enligt fuktberäkningar på vinden kan det finnas mögelproblem för att den relativa fuktigheten kom upp i 85 % under mars månad. Vinden har en isolering tjocklek på 300 mm mineralull. Det finns ett läckage genom plasten till vinden på 0,59 g/m 3 under tidsperioden från fältmätningen. Vid omläggning av tegel taket bör en cellplast läggas in på 40 mm för att göra vinden mer fuktsäker. Då kan bjälklaget isoleras med 500 mm mineralull utan att den relativa fuktigheten når över 75 %. Andra åtgärder som bör göras är att se över hur mycket vinden ventileras och eventuellt strypa en del av ventilationen. Att installera en styrd ventilation eller installera en extern värmekälla bör också övervägas som alternativ. 21

23 7 Litteraturförteckning Boverket. (den 25 January 2014). Boverket. Hämtat från forvalta/bygga-andra-och-underhalla/inomhusmiljo/fukt-i-byggnader/ den 25 january 2014 Johansson, P. (den 25 January 2014). Hämtat från SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut : den 25 januray 2014 Nevander Lars Erik, E. B. (2006). Fukt handbok. Stockholm: AB Svensk Byggtjänst. Nilsson & Thorin, S. F. (2007). Styrd ventilation. Bygg teknik nr 4 år Petersson, B.-Å. (2004). Tillämpad Byggnadsfysik. Lund: Studententlitteratur. Samuelson & Hägerhed, I. &. (2006). Kalla vindar. Bygg & teknik 4/06. Wahlgren, P. (2014). SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut. Hämtat från SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut: den 25 januray

24 Bilaga 1 Statisk fuktberäkning Januari Inne 22 19,41 6, , ,41 6, ,79 21, ,89 6, ,72 21, ,50 2, ,08 Min + Reg 0,1 0,0399 2, , ,857-1, ,44 2, ,64-3,8384 3,57 2, ,826 Ute -4,2 3,47 2,95 85,00 Summa 0,4199 2, , Statisk fuktberäkning Feburari Inne 22 19,41 6, , ,41 6, ,14 21, ,89 6, ,05 21, ,49 2, ,39 Min + Reg 0,1 0,0399 2, , ,857-1, ,41 2, ,23-3, ,54 2, ,63 Ute -4,3 3,44 2, ,00 Summa 0,4199 2, , Statisk fuktberäkning Mars Inne 22 19,41 7,57 38,99 23

25 22 19,41 7,57 38,98 21, ,96 7,55 39,85 21, ,62 3,59 19,30 Min + Reg 0,1 0,0399 2, , ,857 2, ,58 3,58 64,13-0, ,75 3,57 75,13 Ute -0,6 4,63 3,57 77,00 Summa 0,4199 2, , Statisk fuktberäkning April Inne 22 19,41 8,55 44, ,41 8,55 44,03 21, ,06 8,53 44,79 21, ,79 4,57 24,34 Min + Reg 0,1 0,0399 2, , ,857 6, ,45 4,56 61,20 4, ,60 4,55 0,689 Ute 4,3 6,49 4,55 70,00 Summa 0,4199 2, , Statisk fuktberäkning Maj Inne 22 19,41 10,53 54, ,41 10,53 54,26 21, ,18 10,52 54,83 21, ,01 6,56 34,49 24

26 Min + Reg 0,1 0,0399 2, , ,857 12, ,74 6,54 60,91 10, ,99 6,53 0,654 Ute 10,8 9,90 6,53 66,00 Summa 0,4199 2, , Statisk fuktberäkning Juni Inne 22 19,41 10,4 53, ,41 10, ,59 21, ,28 10, ,88 21, ,18 6, ,51 Min + Reg 0,1 0,0399 2, , ,857 16, ,92 6, ,06 15, ,38 6, ,478 Ute 15,6 13,31 6,4 66,00 Summa 0,4199 2, , Statisk fuktberäkning Juli Inne 22 19,41 14, , ,41 14, ,51 21, ,30 14, ,84 21, ,23 10, ,53 Min + Reg 0,1 0,0399 2, , ,857 17, ,91 10, ,63 16, ,45 10, ,697 25

27 Ute 16,9 14,39 10,07 70,00 Summa 0,4199 2, , Statisk fuktberäkning Augusti Inne 22 19,41 13, , ,41 13, ,97 21, ,28 13, ,37 21, ,18 9, ,09 Min + Reg 0,1 0,0399 2, , ,857 16, ,00 9, ,91 15, ,46 9, ,62 Ute 15,7 13,39 9, ,00 Summa 0,4199 2, , Statisk fuktberäkning September Inne 22 19,41 11,96 61, ,41 11,96 61,63 21, ,20 11,95 62,25 21, ,04 7,99 41,96 Min + Reg 0,1 0,0399 2, , ,857 12, ,16 7,97 71,43 11, ,43 7,96 76,31 Ute 11,5 10,34 7,96 77,00 Summa 0,4199 2, , Statisk fuktberäkning Oktober 26

28 Inne 22 19,41 10,40 53, ,41 10,40 53,60 21, ,11 10,39 54,38 21, ,89 6,43 34,05 Min + Reg 0,1 0,0399 2, , ,857 8, ,74 6,42 73,40 7, ,91 6,40 0,809 Ute 7,1 7,81 6,40 82,00 Summa 0,4199 2, , Statisk fuktberäkning November Inne 22 19,41 8,55 44, ,41 8,55 44,03 21, ,00 8,53 44,91 21, ,70 4,57 24,46 Min + Reg 0,1 0,0399 2, , ,857 3, ,36 4,56 71,66 1, ,52 4,55 0,824 Ute 1,6 5,41 4,55 84,00 Summa 0,4199 2, , Statisk fuktberäkning December Inne 22 19,41 7,44 38, ,41 7,44 38,32 21, ,93 7,42 39,23 27

29 21, ,56 3,46 18,66 Min + Reg 0,1 0,0399 2, , ,857 0, ,04 3,45 68,51-1, ,15 3,44 0,828 Ute -2,3 4,04 3,44 85,00 Summa 0,4199 2, , Statisk fuktberäkning Januari d R = d/ d/ Temepratur vs (max) v RF ( % ) Inne 22 19,41 6, , ,41 6, ,79 21, ,13 6, ,26 21,554 18,91 2, ,80 Min + Reg 0,2 0,0399 5, , ,71-2, ,96 2, ,71-4, ,52 2, ,837 Ute -4,2 3,47 2,95 85,00 Summa 0,4199 5, , Statisk fuktberäkning Februari Inne 22 19,41 6, , ,41 6, ,14 21, ,13 6, ,60 21, ,91 2, ,13 Min + Reg 0,2 0,0399 5, , ,71-2, ,93 2, ,04 28

30 -4, ,49 2, ,73 Ute -4,3 3,44 2, ,00 Summa 0,4199 5, , Statisk fuktberäkning Mars Inne 22 19,41 7,57 38, ,41 7,57 38,98 21, ,17 7,55 39,42 21, ,98 3,61 19,00 Min + Reg 0,2 0,0399 5, , ,71 0, ,13 3,58 69,76-0, ,69 3,57 76,00 Ute -0,6 4,63 3,57 77,00 Summa 0,4199 5, , Statisk fuktberäkning April Inne 22 19,41 8,55 44, ,41 8,55 44,03 21, ,22 8,53 44,41 21, ,07 4,59 24,05 Min + Reg 0,2 0,0399 5, , ,71 5, ,99 4,56 65,20 4, ,55 4,55 0,694 Ute 4,3 6,49 4,55 70,00 Summa 0,4199 5, ,

31 Statisk fuktberäkning Maj Inne 22 19,41 10,53 54, ,41 10,53 54,26 21, ,29 10,52 54,54 21, ,19 6,57 34,24 Min + Reg 0,2 0,0399 5, , ,71 11, ,34 6,54 63,27 10, ,95 6,53 0,657 Ute 10,8 9,90 6,53 66,00 Summa 0,4199 5, , Statisk fuktberäkning Juni Inne 22 19,41 10,4 53, ,41 10, ,59 21, ,34 10, ,72 21, ,29 6, ,40 Min + Reg 0,2 0,0399 5, , ,71 16, ,63 6, ,03 15, ,35 6, ,480 Ute 15,6 13,31 6,4 66,00 Summa 0,4199 5, , Statisk fuktberäkning Juli Inne 22 19,41 14, ,52 30

32 Min + Reg 0,2 0,0399 5, , , ,41 14, ,51 21, ,35 14, ,66 21, ,31 10, ,38 17, ,67 10,086 68,76 16, ,42 10, ,698 Ute 16,9 14,39 10,07 70,00 Summa 0,4199 5, , Statisk fuktberäkning Augusti Inne 22 19,41 13, , ,41 13, ,97 21, ,34 13, ,16 21, ,29 9, ,89 Min + Reg 0,2 0,0399 5, , ,71 16, ,71 9, ,37 15, ,43 9, ,80 Ute 15,7 13,39 9, ,00 Summa 0,4199 5, , Statisk fuktberäkning September Inne 22 19,41 11,96 61, ,41 11,96 61,63 21, ,29 11,95 61,94 Min + Reg 0,2 0,0399 5, , ,71 21, ,21 8,00 41,66 31

33 12, ,78 7,97 74,01 11, ,39 7,96 76,63 Ute 11,5 10,34 7,96 77,00 Summa 0,4199 5, , Statisk fuktberäkning Oktober Inne 22 19,41 10,40 53, ,41 10,40 53,60 21, ,25 10,39 53,99 21, ,13 6,44 33,70 Min + Reg 0,2 0,0399 5, , ,71 8, ,30 6,42 77,33 7, ,87 6,40 0,814 Ute 7,1 7,81 6,40 82,00 Summa 0,4199 5, , Statisk fuktberäkning November Inne 22 19,41 8,55 44, ,41 8,55 44,03 21, ,19 8,53 44,48 21, ,02 4,59 24,11 Min + Reg 0,2 0,0399 5, , ,71 2, ,90 4,56 77,21 1, ,47 4,55 0,831 Ute 1,6 5,41 4,55 84,00 Summa 0,4199 5, ,

34 Statisk fuktberäkning December Inne 22 19,41 7,44 38, ,41 7,44 38,32 21, ,15 7,42 38,78 21, ,95 3,48 18,35 Min + Reg 0,2 0,0399 5, , ,71-0, ,57 3,45 75,51-2, ,10 3,44 0,838 Ute -2,3 4,04 3,44 85,00 Summa 0,4199 5, , Statisk fuktberäkning Januari Inne 22 19,41 6, , ,41 6, ,79 21, ,22 6, ,09 21, ,07 3, ,74 Min + Reg 0,3 0,0399 7, , ,57-3, ,80 2, ,92-4, ,50 2, ,841 Ute -4,2 3,47 2,95 85,00 Summa 0,4199 7, , Statisk fuktberäkning Feburari 33

35 Inne 22 19,41 6, , ,41 6, ,14 21, ,21 6, ,43 21, ,07 2, ,08 Min + Reg 0,3 0,0399 7, , ,57-3, ,77 2, ,15-4, ,48 2, ,13 Ute -4,3 3,44 2, ,00 Summa 0,4199 7, , Statisk fuktberäkning Mars Inne 22 19,41 7,57 38, ,41 7,57 38,98 21, ,24 7,55 39,26 21, ,12 3,62 18,94 Min + Reg 0,3 0,0399 7, , ,57 0, ,97 3,58 71,96-0, ,67 3,57 76,32 Ute -0,6 4,63 3,57 77,00 Summa 0,4199 7, , Statisk fuktberäkning April Inne 22 19,41 8,55 44, ,41 8,55 44,03 21, ,28 8,53 44,27 34

36 21, ,18 4,60 23,99 Min + Reg 0,3 0,0399 7, , ,57 5, ,83 4,56 66,74 4, ,53 4,55 0,696 Ute 4,3 6,49 4,55 70,00 Summa 0,4199 7, , Statisk fuktberäkning Maj Inne 22 19,41 10,53 54, ,41 10,53 54,26 21, ,32 10,52 54,44 Min + Reg 0,3 0,0399 7, , ,57 21, ,26 6,59 34,19 11, ,20 6,54 64,16 10, ,93 6,53 0,658 Ute 10,8 9,90 6,53 66,00 Summa 0,4199 7, , Statisk fuktberäkning Juni Inne 22 19,41 10,4 53, ,41 10, ,59 Min + Reg 0,3 0,0399 7, , ,57 21, ,36 10, ,66 21, ,32 6, ,41 15, ,53 6, ,40 15, ,33 6, ,480 35

37 Ute 15,6 13,31 6,4 66,00 Summa 0,4199 7, , Statisk fuktberäkning Juli Inne 22 19,41 14, , ,41 14, ,51 21, ,37 14, ,60 21, ,34 10, ,37 Min + Reg 0,3 0,0399 7, , ,57 17, ,58 10, ,18 16, ,41 10, ,699 Ute 16,9 14,39 10,07 70,00 Summa 0,4199 7, , Statisk fuktberäkning Augusti Inne 22 19,41 13, , ,41 13, ,97 21, ,36 13, ,08 21, ,32 9, ,86 Min + Reg 0,3 0,0399 7, , ,57 15, ,61 9, ,91 15, ,41 9, ,86 Ute 15,7 13,39 9, ,00 Summa 0,4199 7, , Statisk fuktberäkning September 36

38 Inne 22 19,41 11,96 61, ,41 11,96 61,63 21, ,33 11,95 61,82 21, ,27 8,02 41,60 Min + Reg 0,3 0,0399 7, , ,57 11, ,64 7,97 74,98 11, ,37 7,96 76,75 Ute 11,5 10,34 7,96 77,00 Summa 0,4199 7, , Statisk fuktberäkning Oktober Inne 22 19,41 10,40 53, ,41 10,40 53,60 21, ,30 10,39 53,85 21, ,21 6,46 33,61 Min + Reg 0,3 0,0399 7, , ,57 7, ,14 6,42 78,82 7, ,85 6,40 0,816 Ute 7,1 7,81 6,40 82,00 Summa 0,4199 7, , Statisk fuktberäkning November Inne 22 19,41 8,55 44, ,41 8,55 44,03 37

39 Min + Reg 0,3 0,0399 7, , ,57 21, ,26 8,53 44,32 21, ,14 4,60 24,03 2, ,74 4,56 79,36 1, ,45 4,55 0,834 Ute 1,6 5,41 4,55 84,00 Summa 0,4199 7, , Statisk fuktberäkning December Inne 22 19,41 7,44 38, ,41 7,44 38,32 Min + Reg 0,3 0,0399 7, , ,57 21, ,23 7,42 38,61 21, ,09 3,49 18,29-1, ,40 3,45 78,47-2, ,08 3,44 0,842 Ute -2,3 4,04 3,44 85,00 Summa 0,4199 7, , Statisk fuktberäkning Januari Inne 22 19,41 6, , ,41 6, ,79 21, ,26 6, ,01 21, ,15 3, ,75 Min + Reg 0,4 0, , , ,43 38

40 -3, ,72 2, ,64-4,0994 3,50 2, ,843 Ute -4,2 3,47 2,95 85,00 Summa 0, , , Statisk fuktberäkning Februari Inne 22 19,41 6, , ,41 6, ,14 21, ,26 6, ,35 21, ,15 2, ,09 Min + Reg 0,4 0, , , ,43-3,4416 3,69 2, ,83-4, ,47 2, ,34 Ute -4,3 3,44 2, ,00 Summa 0, , , Statisk fuktberäkning Mars Inne 22 19,41 7,57 38, ,41 7,57 38,98 21, ,28 7,55 39,18 21, ,18 3,63 18,95 Min + Reg 0,4 0, , , ,43 0, ,89 3,58 73,13-0, ,66 3,57 76,48 Ute -0,6 4,63 3,57 77,00 Summa 0, , ,

41 Statisk fuktberäkning April Inne 22 19,41 8,55 44, ,41 8,55 44,03 21, ,31 8,53 44,20 21, ,23 4,61 23,99 Min + Reg 0,4 0, , , ,43 4, ,75 4,56 67,55 4, ,52 4,55 0,697 Ute 4,3 6,49 4,55 70,00 Summa 0, , , Statisk fuktberäkning Maj Inne 22 19,41 10,53 54, ,41 10,53 54,26 21, ,34 10,52 54,38 Min + Reg 0,4 0, , , ,43 21, ,30 6,60 34,20 11, ,13 6,54 64,63 10, ,92 6,53 0,658 Ute 10,8 9,90 6,53 66,00 Summa 0, , , Statisk fuktberäkning Juni Inne 22 19,41 10,4 53,59 40

42 Min + Reg 0,4 0, , , , ,41 10, ,59 21, ,37 10, ,63 21, ,34 6, ,44 15, ,48 6, ,59 15, ,33 6, ,480 Ute 15,6 13,31 6,4 66,00 Summa 0, , , Statisk fuktberäkning Juli Inne 22 19,41 14, , ,41 14, ,51 21, ,38 14, ,56 21, ,36 10, ,40 Min + Reg 0,4 0, , , ,43 17, ,53 10, ,40 16, ,41 10, ,699 Ute 16,9 14,39 10,07 70,00 Summa 0, , , Statisk fuktberäkning Augusti Inne 22 19,41 13, , ,41 13, ,97 21, ,37 13, ,04 21, ,34 9, ,88 41

43 Min + Reg 0,4 0, , , ,43 15, ,56 9, ,19 15, ,41 9, ,90 Ute 15,7 13,39 9, ,00 Summa 0, , , Statisk fuktberäkning September Inne 22 19,41 11,96 61, ,41 11,96 61,63 21, ,35 11,95 61,76 21, ,30 8,03 41,60 Min + Reg 0,4 0, , , ,43 11, ,56 7,97 75,49 11, ,37 7,96 76,81 Ute 11,5 10,34 7,96 77,00 Summa 0, , , Statisk fuktberäkning Oktober Inne 22 19,41 10,40 53, ,41 10,40 53,60 21, ,32 10,39 53,78 21, ,26 6,47 33,60 Min + Reg 0,4 0, , , ,43 7, ,06 6,42 79,61 7, ,84 6,40 0,817 Ute 7,1 7,81 6,40 82,00 42

44 Summa 0, , , Statisk fuktberäkning November Inne 22 19,41 8,55 44, ,41 8,55 44,03 21, ,29 8,53 44,24 Min + Reg 0,4 0, , , ,43 21, ,21 4,61 24,03 2, ,66 4,56 80,50 1, ,44 4,55 0,836 Ute 1,6 5,41 4,55 84,00 Summa 0, , , Statisk fuktberäkning December Inne 22 19,41 7,44 38, ,41 7,44 38,32 Min + Reg 0,4 0, , , ,43 21, ,27 7,42 38,53 21, ,17 3,51 18,29-1, ,31 3,45 80,06-2, ,07 3,44 0,844 Ute -2,3 4,04 3,44 85,00 Summa 0, , ,

45 Temepratur och RF för varje månad i råsponten på vinden med varierande isolerings tjocklek 100 mm mineralull 200 mm mineralull 300 mm mineralull 400 mm mineralull Månad Temp RF Temp RF Temp RF Temp RF Januari -1,1 66,6% -2,6 74,7% -3,1 77,9% -3,3 79,6% Februari -1,2 64,2% -2,6 72,0% -3,2 75,2% -3,4 76,8% Mars 2,1 64,1% 0,8 69,8% 0,4 72,0% 0,1 73,1% April 6,4 61,2% 5,4 65,2% 5,1 66,7% 4,9 67,6% Maj 12,1 60,9% 11,5 63,3% 11,3 64,2% 11,2 64,6% Juni 16,4 46,1% 16,0 47,0% 15,9 47,4% 15,8 47,6% Juli 17,5 67,6% 17,2 68,8% 17,1 69,2% 17,1 69,4% Augusti 16,4 69,9% 16,1 71,4% 16,0 71,9% 15,9 72,2% September 12,7 71,4% 12,2 74,0% 12,0 75,0% 11,8 75,5% Oktober 8,8 73,4% 8,0 77,3% 7,7 78,8% 7,6 79,6% November 4,0 71,7% 2,9 77,2% 2,5 79,4% 2,3 80,5% December 0,6 68,5% -0,8 75,5% -1,3 78,5% -1,5 80,1% Ingångsvärden Temepratur och RF för varje månad Mineralull tjocklek för högst RF 75% 125 mm Utomhus Mineralull Temp RF Temp RF Januari -4,2 85 Januari -1,67 69,62 Februari -4,3 82 Februari -1,76 67,11 Mars -0,6 77 Mars 1,58 66,23 April 4,3 70 April 6,01 62,70 Maj 10,8 66 Maj 11,88 61,80 Juni 15,6 66 Juni 16,22 46,43 Juli 16,9 70 Juli 17,39 68,06 Augusti 15,7 73 Augusti 16,31 70,47 September 11,5 77 September 12,51 72,41 Oktober 7,1 82 Oktober 8,54 74,88 November 1,6 84 November 3,57 73,73 December -2,3 85 December 0,04 70,78 Statisk fuktberäkning Januari Inne 22 19,41 6, , ,41 6, ,79 21, ,98 6, ,54 44