Trafikräkningar och trafikolyckor i Lunds kommun 2011

Transkript

1 Trafikräkningar och trafikolyckor i Lunds kommun 2011

2 Förord Tekniska förvaltningen i Lunds kommun tar årligen fram en rapport med sammanställning av aktuella trafikmängder och trafikolyckor som inträffat på det kommunala vägnätet. Gatu- och trafikkontorets verksamhetsmål har tydliga kopplingar till trafikstatistiken. Rapportens innehåll utgör därmed ett viktigt styrinstrument i planeringen. Föreliggande rapport utgör en sammanställning av resultatet från 2011 års trafikmätningar och olycksregistreringar. Lund juli 2012 Tekniska förvaltningen Lunds kommun 2

3 Sammanfattning 1.1 Trafikräkningar Årets motortrafikräkningar omfattar ungefär 150 punkter. Från och med år 2006 mäts motortrafiken enligt ett nytt schema, vilket innebär att vissa punkter mäts varje år och att övriga punkter mäts vart annat år. Av de ca 150 punkterna är knappt hälften sådana som mäts varje år. De aktuella punkterna räknas tre gånger per år; vår, sommar och höst, därefter räknas ett aritmetiskt medelvärde fram och detta redovisas som vardagsdygnstrafik, VaDT. Cykeltrafikräkningar utförs årligen på cirka 90 platser i staden. Mätningarna tyder på att det totala trafikarbetet (personkilometer) på det kommunala vägnätet ökat något. Det går emellertid att utläsa en minskning av trafikarbetet per invånare (personkilometer/invånare) sedan år Det kan finnas en slumpmässig variation från år till år när det gäller trafikmätningar, det är därför viktigare att se hur trafiken förändras över en längre period. Lund har historiskt sett lyckats väl med att hålla trafikarbetet på en relativt konstant nivå. Tekniska nämnden har satt upp mål för trafikutvecklingen i kommunen där år 2004 är jämförelseåret. Det första målet är att trafikarbetet med motorfordon per invånare, på det kommunala vägnätet, skall minska. Räknat per invånare har det tidigare gått att utläsa en kontinuerlig ökning av trafiken mellan 2004 och 2007, därefter har trenden vänt, och år 2011 visar mätningarna att trafikarbetet per invånare är på ungefär samma nivå som vid jämförelseåret Tekniska förvaltningen arbetar för att motortrafikflödena innanför den inre ringen ska minska. Arbetet har emellertid inte uppnått önskvärt resultat då trafikarbetet innanför inre ringen under perioden ökat kontinuerligt. År 2011 går det för första gången att utläsa en minskning av trafikarbetet jämfört med föregående år. Slutligen har det tredje målet, att cykeltrafiken per invånare skall öka med 2,5 procent (målår 2013), inte uppfyllts. Trenden visar en minskning av cyklandet per invånare mellan Trafikolyckor För att effektivisera trafiksäkerhetsarbetet så att Nollvisionen kan förverkligas beslutade riksdagen under våren 2009 om ett nytt etappmål: år 2020 ska högst 220 personer dödas i trafiken. Det nya etappmålet innebär att antalet dödade i trafiken bör halveras mellan år 2007 och år Motsvarande etappmål för antalet allvarligt skadade är en minskning med 25 procent. Under 2011 är etappmålet uppnått i Lunds kommun vad gäller allvarligt skadade. Däremot har antalet dödade ökat till fem år 2011, vilket är tre fler än Under 2011 var det fler som skadades svårt eller dödades i Lunds kommun jämfört med Sammanlagt dödades fem personer och 27 skadades svårt i trafiken i Lunds kommun. En jämförelse med föregående femårsperiod visar att under 2011 minskade antalet dödade och skadade i trafiken med cirka 22 procent (från 41 i medeltal per år till 32). På det kommunala gatunätet var det också fler som skadades svårt eller dödades jämfört med 2010, totalt var det 19 personer år Jämfört med perioden är detta en ökning med en person, vilket motsvarar sex procent, då 18 personer i medeltal per år dödats eller skadats svårt. 3

4 Enligt de polisrapporterade olyckorna skadades och dödades sammanlagt 91 oskyddade trafikanter under 2011, vilket är 9 färre än föregående femårsperiod Bland de skadade oskyddade trafikanterna var en stor andel, 69 procent cyklister, 26 procent var fotgängare och 4 procent var mopedister. Majoriteten av skadorna var av lindrig karaktär. Vid en sammanvägning av olyckor registrerade hos polisen och hos sjukvården var antalet registrerade skadade oskyddade trafikanter 607 personer. Antalet olyckor med oskyddade trafikanter har ökat med 36 % jämfört med den senaste femårsperioden. De oskyddade trafikanterna som skadas står för cirka en tredjedel av de polisrapporterade, och för 85 % av de olyckor som rapporteras in av sjukhuset. 4

5 Innehållsförteckning 1.1 Trafikräkningar Trafikolyckor Trafikräkningar i Lunds tätort Biltrafikarbete/invånare innanför inre ringen Söktrafiken med motorfordon Antalet motorfordon som passerar inre ringen i jämförelse med antalet cyklister Cykeltrafik per invånare Motortrafiken som passerar mellanringen och yttre ringen Motortrafikarbetet på det kommunala vägnätet Motortrafikräkningar i övriga tätorter i Lunds kommun Dalby Genarp Södra Sandby Veberöd Trafikskadade år Polisrapporterade skadade och dödade Sjukhusrapporterade skadade Jämförelse mellan polis- och sjukhusregistrerade olyckor Fotgängare och cyklisters olycksbild Olycksdrabbade korsningar och gator Olycksdrabbade korsningar på det kommunala vägnätet Olycksdrabbade gator på det kommunala vägnätet Olycksdrabbade korsningar på det statliga vägnätet Bilagor (1) Kartor (1-11) 5

6 2 Trafikräkningar i Lunds tätort Trafikflöden i Lunds tätort har under 2011 mätts i ca 150 punkter. Dessa finns redovisade i bilaga 1. Tekniska nämnden har satt upp mål för utvecklingen av trafikarbetet, och mycket av förvaltningens arbete syftar till att minska biltrafikarbetet. De mätningar som görs ger inte möjlighet till exakta beräkningar av det faktiska trafikarbetet. För att jämföra hur det faktiska utfallet utvecklats i förhållande till de uppställda målen summeras fordonsflödena på de mätta gatusnitten under antagande att utvecklingen här är representativ för den totala utvecklingen av trafikarbetet. En regressionslinje har lagts in i diagrammen för att tydligare visa trafikutvecklingen över tiden. 2.1 Biltrafikarbete/invånare innanför inre ringen Lunds kommun arbetar för att skapa ett transportsystem med långsiktig hållbarhet, samt för att skapa ett centrum som är mer anpassat för oskyddade trafikanter. I detta arbete ingår att verka för att motortrafiken innanför inre ringen inte skall öka. För att uppskatta utvecklingen av biltrafikarbetet per invånare i stadskärnan har index beräknats, se figur nedan. 140 Biltrafikarbete/invånare innanför inre ringen - index Index biltrafik/inv Diagram 1. Index för biltrafikarbete/invånare innanför inre ringen (år 2004=100) Kommentar Figuren ovan visar att trafikarbetet innanför inre ringen har ökat kontinuerligt mellan 2004 och År 2011 går det för första gången att utläsa en minskning av trafikarbetet jämfört med föregående år. Jämfört med år 2004 har biltrafikarbetet/invånare har ökat med ca 20 %. 6

7 2.2 Söktrafik med motorfordon För att minska trafikflödena inom stadskärnan, utan att försämra tillgängligheten för den motorburna trafiken, är det önskvärt att söktrafiken minskar. En indikator för detta, söktrafikindex, har definierats som kvoten mellan de summerade trafikflödena innanför inre ringen och de summerade trafikflödena över inre ringen. Söktrafik med motorfordon i stadskärnan Index - motorfordonstrafik Diagram 2. Index för söktrafik med motorfordon i stadskärnan (år 2000=100) Kommentar Mellan 2000 och 2011 har söktrafiken varierat för respektive år. Trendlinjen har tidigare visat på en mindre ökning av söktrafiken. År 2011 går det att utläsa en reduktion av trafiken, jämfört med år 2000 har den minskat med knappt 2 %. Det är emellertid svårt att utifrån mätningarna dra några slutsatser om den långsiktiga utvecklingen eftersom nyckeltalet är uppställt som en kvot och detta gör det svårt att utläsa tydliga trender. 7

8 2.3 Antalet motorfordon som passerar inre ringen i jämförelse med antalet cyklister Varje år, i månadsskiftet september/oktober, räknas cyklister i över 90 snitt. En jämförelse mellan antalet cyklister och antalet motorfordon som passerar stadskärnans gräns visar att cykeltrafiken ligger på samma värde som föregående år, och den motorburna trafiken minskat. Sedan 2000 har antalet motorfordon som kör in och ut ur stadskärnan ökat med ca 1 procent, medan cykeltrafiken som kör in och ut ur stadskärnan har minskat med ca 5 procent. Fram till år 2004 minskade motorfordonstrafiken varpå den därefter ökat dramatiskt. Sedan år 2009 går det att se tendenser till en minskning av motorfordonstrafiken. Antalet cyklister som passerar inre ringen har varierat med mindre fluktuation sedan år Eftersom det ligger en viss osäkerhet vid all mätning av cykelflöden, och resultatet för snitten över inre ringen inte följer den generella cykeltrafikutvecklingen i Lund, bör man använda siffrorna med viss försiktighet. En fullständig redovisning av trafikmängder för fotgängare och cyklister i Lund finns i rapporten Fotgängare- och cykeltrafikmängder i Lund Antalet cyklister och motorfordon till/från stadskärnan per dag Cykeltrafik Motorfordonstrafik Diagram 3. Fordonsflöden, motorfordonstrafik respektive cykeltrafik, som passerar inre ringen Sedan år 2007 har även antalet fotgängare räknats i 20 punkter längs stadskärnans gräns. Räkningarna har gjorts på samma platser som cykelräkningarna. Nedan redovisas index för antalet fotgängare, cyklister och motorfordon som passerar stadskärnans gräns. 8

9 Antalet fotgängare, cyklister och motorfordon till/från stadskärnan per dag Index fotgängare Index Index cykeltrafik Index motorfordonstrafik År Diagram 4. Index för antalet fotgängare, cyklister och motorfordon som passerar inre ringen Kommentar Från diagrammet går det att utläsa att både antalet cyklister varierar något lite mellan åren och motorfordon ökat fram till 2010 för att sjunka något Antalet fotgängare har varierat mellan åren. Det gick att utläsa en markant ökning de två senaste åren jämfört med tidigare, värdet för 2011 har emellertid minskat något jämfört med Då värdena varierar kraftigt och det råder en viss osäkerhet i mätningarna bör värdena användas med försiktighet, och endast ses som en indikation på vilket håll utvecklingen är på väg. 2.4 Cykeltrafik per invånare Cykeln är ett viktigt färdmedel och utgör en avgörande faktor för att skapa ett mer hållbart transportsystem. I Lund arbetar vi för att öka cykeltrafiken genom att skapa ett nät som är attraktivt, gent och framkomligt samtidigt som det är bekvämt, trafiksäkert, och tryggt. Följande mål har ställts på cykeltrafiken och dess utveckling; Cykeltrafiken skall per invånare öka med 2,5 % (jämförelseår 2004). 9

10 Cykeltrafik/invånare Index - cykeltrafik/inv. Index - mål Diagram 5. Index för cykeltrafik per invånare (år 2004=100). Kommentarer Jämfört med 2004 har cyklandet per invånare minskat, målet att nå en ökning av cykeltrafikarbetet med 2,5 procent uppfylldes därmed inte. Trenden tyder på att cykeltrafiken per invånare sakta minskar. En fullständig redovisning av cykeltrafikmängderna i Lund finns i rapporten Fotgängare- och cykeltrafikmängder i Lund

11 2.5 Motortrafiken som passerar mellanringen och yttre ringen Bortsett det summerade trafikflödet för motorfordon år 2007 så visar mätningar från år 2000 på ett mer eller mindre konstant trafikflöde av motorfordon som passerar mellanringen och yttre ringen. Eftersom det rör sig om ett mindre antal gator så bör siffrorna läsas med viss försiktighet. Tabell 1. Trafikflöde för motorfordon i gatusnitt precis innanför mellanringen. Gatusnitt Arkivgatan, söder Gylleholmsgatan Byggmästaregatan, norr Fjelievägen Dalbyvägen, väster Tornavägen Fjelievägen, öster Fasanvägen Getingevägen, söder Norra Promenaden Kastanjegatan, norr Gylleholmsgatan Kävlingevägen, norr Karl XII-gatan Malmövägen, norr Södra vägen Spolegatan, norr Clemenstorget Sölvegatan, Väster Tornavägen Trollebergsvägen, Väster Svanevägen Tullgatan, söder Södra Esplanaden Tunavägen, Väster Tornavägen Östervångsvägen, norr Dalbyvägen Tillägg, ej räknade gatusnitt Summa trafikflöde per dygn För gatorna strax innanför yttre ringen har det inte skett någon större förändring, utan trafikflödena för motorfordon har varit relativt konstant de senaste åren. Det går att utläsa en mindre ökning från år 2008 och framåt, se tabell 2. 11

12 Tabell 2. Trafikflöde för motorfordon i gatusnitt precis innanför yttre ringen. Gatusnitt Dalbyvägen, väster Tellusgatan Fjelievägen, öster Norra Ringen Getingevägen, öster Tornavägen Kaprifolievägen, väster Lavendelvägen Kävlingevägen, vid monumentet Scheelevägen, söder Getingevägen Svenshögsvägen, norr Getingevägen Trollebergsvägen, öster Högbovägen Tunavägen, väster E 22 Öresundsvägen, väster Bondevägen Tillägg, ej räknade gatusnitt Summa trafikflöde per dygn

13 Tabell 3. Trafikflöde i gatusnitt precis utanför yttre ringen. Gatusnitt Boställsvägen, norr Norra Ringen Dalbyvägen, väster Fritjofs väg Delfinvägen, norr Norra Ringen E 22, norr om TPL Lunds Norra E 22 söder om TPL Lunds Södra Fjelievägen, väster Norra Ringen Kävlingevägen, norr Norra Ringen Malmövägen, norr Bragevägen Spelmansvägen, väster Thulehemsvägen Svenshögsvägen, söder Magistratsvägen Värpinge bygata, söder Trollesbergsvägen Västra ringen, söder Fjelievägen Tillägg, ej räknade gatusnitt ¹ ¹ Summa trafikflöde per dygn 1 Vägverkets mätningar från 1998 För gatorna strax utanför yttre ringen varierar trafikflödena för motorfordon har mellan åren. Det går att utläsa en ökning från år 2007 och framåt. Det går att utläsa en minskning år 2011 jämfört med föregående år. 13

14 2.6 Motortrafikarbetet på det kommunala vägnätet Det är intressant att se hur det totala trafikarbetet för motorfordon på det kommunala vägnätet utvecklas. För att få en uppfattning om detta har trafikflödena för motorfordon på samtliga gatusnitt som mäts summerats och ett index har beräknats, se diagram nedan för resultat. Motorfordonstrafik på kommunala vägnätet Diagram 6. Index för summerade motorfordonsflöden på det kommunala vägnätet Den totala motorfordonstrafiken på det kommunala gatunätet har sedan 2000 ökat med ca 10 %. För att nå de klimatkrav som ställs på transportsystemet krävs att delar av motorfordonstrafiken ersätts med mer hållbara transporter. Uppföljningen av följande mål; Trafikarbetet med motorfordon skall per invånare minska med 1 % på det kommunala vägnätet (jämförelseår 2004), redovisas i diagrammet nedan. Motorfordonstrafik/invånare Index - motorfordonstrafik/inv Index - Mål Diagram 7. Index för summerade motorfordonsflöden per invånare samt mål för år 2011 (år 2004=100). 14

15 Kommentarer Motortrafiken per invånare har varierat årligen, men ligger nu på ungefär samma nivå som år Det går att utläsa tendenser till en tillbakagång, men målet om en minskning med 1 procent jämfört med år 2004 uppfylldes inte. Trenden över tidsperioden visar på att motortrafiken per invånare varierar från år till år. 2.7 Motortrafikräkningar i övriga tätorter i Lunds kommun Även för byarna utanför Lunds stad har summeringar gjorts av de uppmätta trafikflödena. Eftersom antalet platser som mäts är få måste summeringen och diagrammen endast ses som en grov indikation på den totala trafikutvecklingen i respektive tätort Dalby Gatusnitten i Dalby tillhör de som endast mäts vartannat år. Notera att det i diagrammet nedan inte redovisas några mätvärden för år 2006, 2008 eller Mellan 2000 och 2011 har trafiken enligt mätningarna ökat med cirka 20 procent i Dalby. Från år 2005 går det att utläsa en markant ökning för varje mätning. För en fullständig redovisning av trafikflödena i Dalby, se bilaga 1 och karta 3. Motorfordonstrafik i Dalby Index - motorfordonstrafik Diagram 8. Index över summerade motorfordonsflöden i Dalby , notera att det inte gjorts någon trafikräkning år 2006, 2008 och 2010 (år 2000=100) 15

16 2.7.2 Genarp Trafiken i Genarp mäts i tre gatusnitt. Samtliga mäts vart annat år. Att så få gatusnitt mäts gör det svårt att utifrån mätningarna dra några slutsatser om trafikutvecklingen i byn. Även måttliga minskningar i absoluta tal leder till stora förändringar, procentuellt sett. Trots detta kan det vara intressant att skapa sig en bild av trafikutvecklingen på de gator som mäts. År 2007, 2009 och 2011 gjordes inga mätningar vid de aktuella punkterna i Genarp. För en fullständig redovisning av trafikflödena i Genarp, se bilaga 1 och karta 4. Motorfordonstrafik i Genarp Index - motorfordonstrafik Diagram 9. Index för summerade motorfordonsflöden i Genarp , notera att det inte gjorts någon trafikräkning år 2007, 2009 och 2011(år 2000=100). 16

17 2.7.3 Södra Sandby Gatusnitten i Södra Sandby tillhör de som endast mäts vart annat år. År 2006, 2008 och 2010 gjordes inga mätningar. År 2007, 2009 och 2011 mättes trafiken i sju gatusnitt i Södra Sandby. Det går att utläsa tendenser till att trafiken ökat från år Variationen från år till år är emellertid stor, vilket medför att det är svårt att utifrån mätningarna dra några slutsatser om trafikutvecklingen i byn. För en fullständig redovisning av trafikflödena i Södra Sandby, se bilaga 1 och karta 5. Motorfordonstrafik i Södra Sandby Index - motorfordonstrafik Diagram 10. Index för summerade motorfordonsflöden i Södra Sandby , notera att det inte gjorts någon trafikräkning år 2006, 2008 och 2010 (år 2000=100). 17

18 2.7.4 Veberöd Sex gatusnitt mäts i Veberöd. Samtliga mäts vart annat år, 2007, 2009 och 2011 utfördes inga trafikräkningar vid de aktuella gatusnitten. Sett över perioden 2000 till 2010 ökar trafiken kontinuerligt. Variationen från år till år är dock stor och det går inte att utifrån mätningarna dra några slutsatser om trafikutvecklingen i byn. För en fullständig redovisning av trafikflödena i Veberöd, se bilaga 1 och karta 6. Motorfordonstrafik i Veberöd Index - motorfordonstrafik Diagram 11. Index för summerade motorfordonsflöden i Veberöd , notera att det inte gjorts någon trafikräkning år 2007, 2009 och 2011 (år 2000=100). 18

19 3 Trafikskadade år 2011 År 1998 satte regeringen upp etappmål som innebar en halvering av antalet dödade och allvarligt skadade från 1996-års nivå till 2007 (högst 270 dödade i hela Sverige). Nollvisionen som inriktning av trafiksäkerhetsarbetet har haft stort genomslag bland de aktörer som har haft till uppgift att utforma vägtransportsystemet. Resultatet av det arbete som aktörerna har genomfört tyder på en god långsiktigt hållbar säkerhetseffekt. Detta arbete måste fortsätta och utvecklas. För att effektivisera trafiksäkerhetsarbetet så att Nollvisionen kan förverkligas beslutade riksdagen under våren 2009 om ett nytt etappmål: år 2020 ska högst 220 personer dödas i trafiken. Det nya etappmålet innebär att antalet dödade i trafiken bör halveras mellan år 2007 och år Motsvarande etappmål för antalet allvarligt skadade är en minskning med 25 procent. I Lunds kommun innebär nollvisionens nya etappmål att antalet dödade och svårt skadade måste minska från 41 år 2007 till 30 år Detta medför att för att ha nått fram till etappmål 2020 så ska antalet dödade och svårt skadade ha minskat med knappt 2 procent per år från Antal 80 Dödade och svårt skadade i Lunds kommun förhållande till nollvisionens deletappmål Dödade och svårt skadade År Maximalt antal dödade och svårt skadade för att nå nollvisionens deletappmål 19

20 Antal Dödade och svårt skadade i Lunds kommun förhållande till nollvisionens deletappmål Dödade och svårt skadade År Maximalt antal dödade och svårt skadade för att nå nollvisionens deletappmål Det översta diagrammet på förra sidan visar den faktiska olycksutvecklingen under åren 1997 till 2011 och det visar att etappmålet 2007 inte har nåtts i Lunds kommun, det vill säga på statliga och kommunala vägar tillsammans. Det nedre diagrammet på föregående sida visar den faktiska olycksutvecklingen under åren 2000 till 2011 tillsammans med det nya etappmålet Här utläses det att Lunds kommun inte nått målen år Men år 2010 och 2011 har etappmålet uppnåtts då 22 respektive 32 personer dödades eller skadades svårt i trafiken. Om man istället ser till det kommunala vägnätet och etappmål 2007 så har trafiksäkerhetsarbetet varit mer framgångsrikt, det nedre diagrammet visar att deletappmålet har nåtts. Under 2007 var det nio personer som dödades och skadades svårt. Dödade och svårt skadade på det kommunala vägnätet i förhållande till nollvisionens deletappmål Antal dödade och svårt skadade Antal År Maximalt antal dödade och svårt skadade för att nå nollvisionens deletappmål 20

21 Vid studier av det nya etappmålet 2020 så står Lunds kommun inför en utmaning, se diagrammet på nästa sida. Antalet svårt skadade och dödade för åren ligger över det maximala antalet enligt nollvisionens nya mål. Detta beror till stor del på att jämförelseåret 2007 var ett väldigt bra år i Lunds kommun ur trafiksäkerhetssynpunkt då endast 9 personer dödades eller skadades svårt på kommunala vägnätet. Dödade och svårt skadade på det kommunala vägnätet i förhållande till nollvisionens deletappmål Antal dödade och svårt skadade Antal År Maximalt antal dödade och svårt skadade för att nå nollvisionens deletappmål Under 2011 var det fler som skadades svårt eller dödades i Lunds kommun jämfört med föregående år, Fem personer dödades och 27 skadades svårt i trafiken i Lunds kommun 2011 enligt Polisens statistik. På det kommunala gatunätet var det också fler som skadades svårt eller dödades jämfört med Totalt var det 19 personer som dödades eller skadades svårt på det kommunala vägnätet. Beskrivningen av olyckssituationen i Lunds kommun baseras på både polis- och sjukhusrapporterade olyckor. Sedan 1999 registreras samtliga personer som skadas i trafiken i STRADA, som är Transportstyrelsen, Polisens och sjukvårdens gemensamma trafikskaderegister. 3.1 Polisrapporterade skadade och dödade Polisrapporterade skadade och dödade under 2011, fördelade på område och skadornas svårighetsgrad. Siffrorna inom parentes är ett medelvärde för femårsperioden Tätort/område Dödade Svårt Lindrigt skadade skadade Lund 2 (0) 16 (18) 164 (124) Dalby 0 (0) 1 (0) 3 (1) Genarp 0 (0) 0 (0) 0 (0) Södra Sandby 0 (0) 0 (0) 3 (4) Veberöd 0 (0) 0 (0) 0 (0) Övriga vägnätet 3 (1) 10 (22) 50 (129) Totalt 5 (1) 27 (40) 220 (255) 21

22 Sammanlagt skadades och dödades, enligt polisens statistik, 252 personer under 2011 i trafiken i Lunds kommun. Fem personer omkom och 27 skadades svårt. Två av de omkomna var bilister och övriga tre var fotgängare, motorcyklist samt en person i traktor. Olyckorna där de omkomna var fotgängare respektive motorcyklist inträffade på kommunalt vägnät. Fotgängaren var en 89-årig man som blev påkörd av en buss i korsningen Vårfrugatan/Västra Mårtensgatan (Botulfsplatsen). Motorcyklisten var en 21-årig man som av okänd anledning tappat kontrollen över motorcykeln och kört av vägen (Maskinvägen). Under 2011 minskade antalet dödade och svårt skadade i trafiken i Lunds kommun med cirka 22 procent (från 41 i medeltal per år till 32) jämfört med föregående femårsperiod. På det kommunala vägnätet var antalet polisrapporterade dödade och svårt skadade 19 personer under Jämfört med är detta en ökning med en person (sex procent) då 18 personer i medeltal per år dödats eller skadats svårt. Skadade och dödade i kommunen redovisas grafiskt i kartorna sist i rapporten. Polisrapporterade skadade under 2011 i Lunds kommun, fördelade på trafikanttyp och skadornas svårighetsgrad. Siffrorna inom parentes är ett medelvärde för femårsperioden Trafikant Dödade Svårt Lindrigt skadade skadade Fotgängare 1 (0) 7 (5) 16 (24) Cyklister 0 (0) 7 (13) 56 (52) Mopedister 0 (0) 0 (1) 4 (5) Motorcyklister 1 (0) 3 (3) 6 (8) Bilförare 2 (1) 5 (14) 98 (93) Bilpassagerare 0 (0) 4 (3) 27 (66) Övriga 1 (0) 1 (1) 13 (7) Totalt 5 (1) 27 (40) 220 (255) 54 procent av de trafikskadade 2010 var bilister, och av dessa var drygt 3 av 4 bilförare enligt polisens skaderapportering. Något färre bilförare skadades 2011 jämfört med den senaste femårsperioden och det är främst antalet svårt skadade som minskat. Under 2011 skadades och dödades sammanlagt 91 oskyddade trafikanter, vilket är 9 mindre än föregående femårsperiod Bland de skadade oskyddade trafikanterna var en stor andel, 69 procent, cyklister, 26 procent var fotgängare och 4 procent var mopedister. Av de polisrapporterade oskyddade trafikanterna skadades 84 procent lindrigt. 22

23 3.2 Sjukhusrapporterade skadade Sjukhusrapporterade skadade under 2011, fördelade på område och skadornas svårighetsgrad. Siffrorna inom parentes är ett medelvärde för femårsperioden Tätort/område Dödade Svårt Lindrigt skadade skadade Lund 3 (0) 12 (11) 407 (206) Dalby 0 (0) 0 (0) 14 (7) Genarp 0 (0) 0 (0) 6 (6) Södra Sandby 1 (0) 0 (0) 19 (11) Veberöd 0 (0) 0 (0) 7 (5) Övriga vägnätet 2 (1) 5 (18) 197 (206) Totalt 6 (1) 17 (29) 650 (439) Under 2011 rapporterades sammanlagt 673 trafikskadade personer till sjukvården, vilket är ungefär samma antal som föregående femårsperiod. Det totala antalet dödade och svårt skadade i Lunds kommun har ökat kraftigt från en till sex personer men samtidigt har de svårt skadade sjunkit från 29 till 17. Sjukhusrapporterade skadade under 2011 i Lunds kommun, fördelade på trafikanttyp och skadornas svårighetsgrad. Siffrorna inom parentes är ett medelvärde för femårsperioden Trafikant Dödade Svårt Lindrigt skadade skadade Fotgängare 3 (0) 5 (9) 255 (106) Cyklister 0 (0) 8 (9) 293 (197) Mopedister 0 (0) 0 (0) 9 (10) Motorcyklister 1 (0) 1 (1) 10 (12) Bilförare 1 (1) 3 (7) 49 (64) Bilpassagerare 0 (0) 0 (1) 19 (31) Övriga 1 (0) 0 (2) 15 (19) Totalt 6 (1) 17 (29) 650 (439) Tabellen visar att de allra flesta av de sjukhusrapporterade skadade, 97 procent, skadades lindrigt under Tittar man på skadade oskyddade trafikanter i Lunds kommun har dessa ökat med 73 procent enligt tabellen ovan. Fotgängare är den trafikantgrupp som haft den största ökningen, vilken är hela 229 procent. Cirka 85 procent av alla sjukhusrapporterade skadade är oskyddade trafikanter, enligt tabellen ovan. Värst olycksdrabbade är fotgängare och cyklisterna, vilka står för 84 procent av det totala antalet skadade. 23

24 3.3 Jämförelse mellan polis- och sjukhusregistrerade olyckor Olycksstatistiken från polis och sjukvård ser olika ut. De oskyddade trafikanterna står för cirka en tredjedel av de polisrapporterade skadade, av de sjukhusrapporterade skadade står de oskyddade trafikanterna för 85 procent Även när det gäller skadornas allvarlighetsgrad skiljer sig statistiken, sjukvården har en större andel lindrigt skadade. Polisen har en tendens att övervärdera skadegraden vid rapporteringen av trafikolyckor i jämförelse med sjukvården som besitter större medicinskt kunnande. Diagrammen nedan visar hur rapporteringen ser ut för år Antal Död Svårt skadade Lindrigt skadade 0 Fotgängare (P) Fotgängare (S) Cyklister (P) Cyklister (S) Mopedister (P) Mopedister (S) Motorcyklister (P) Motorcyklister (S) Bilförare (P) Bilförare (S) Bilpassagerare (P) Bilpassagerare (S) Övriga (P) Övriga (S) Personskadade i Lunds kommun 2011, fördelade på trafikanttyp och skadornas svårighetsgrad. P = polisrapporterad skada, S = sjukhusrapporterad skada Polis Sjukvård Polis Sjukhus Personskadade i Lunds kommun 2011, fördelade på skadornas svårighetsgrad 24

25 3.4 Fotgängare och cyklisters olycksbild En sammanvägning av statistik från sjukhuset och polisen visar att det under 2011 skadades 607 oskyddade trafikanter i Lunds kommun. Jämfört med föregående femårsperiod är detta en ökning med hela 36 procent. Av dessa var antalet cyklister 330 och antalet fotgängare var 277. I diagrammen nedan redovisas olycksbilden för fotgängare och cyklister Siffrorna baseras på en sammanvägning av statistik från sjukhuset och polisen. Olyckstyper för skadade cyklister 8% 2% 2% 18% 70% Singel Kollision med motorfordon Kollision med cyklist Kollision med fotgängare Övriga Andelen skadade cyklister per olyckstyp Exempel på hinder som kan orsaka singelolyckor för cyklister Över hälften (70 procent) av cyklisterna skadas i singelolyckor. Det finns flera anledningar till denna typ av olyckor, vanligt är tekniska fel på cykeln eller att en väska eller ett byxben kommer in i hjulet. Många olyckor orsakas även av halka i vinterväglag eller på grusfläckar. Nästan en femtedel (18 procent) av cyklisterna skadas i kollision med motorfordon. 25

26 Olyckstyper för skadade fotgängare 9% 3% 1% Singel Kollision med motorfordon Kollision med cyklist Övriga 87% Andelen skadade fotgängare per olyckstyp Även bland fotgängare är singelolyckor vanliga. Hela 87 % av fotgängare skadas i singelolyckor. Fallolyckor vid exempelvis trottoarkanter, lösa gatstenar och på isfläckar är mycket vanligt. Många äldre skadas i fallolyckor och en större andel, än hos övriga åldersgrupper, skadas allvarligt. Det är även svårare för äldre att komma tillbaks till det liv man hade före olyckan, vilket kostar lidande och pengar för samhället. Fallolyckor vid exempelvis lösa gatstenar eller höga brunnslock är vanligt 26

27 3.5 Olycksdrabbade korsningar och gator I följande avsnitt redovisas de mest olycksdrabbade korsningarna och gatorna i Lunds kommun. För att få en bra bild av olycksläget baseras statistiken på den senaste femårsperioden, Statistiken utgörs av en sammanvägning av polis- och sjukhusrapporteringen. Dödade och svårt skadade viktas högre än lindrigt skadade. Tekniska förvaltningen genomför varje år trafiksäkerhetshöjande åtgärder på de mest olycksdrabbade platserna på det kommunala gatunätet i den omfattning som tilldelade medel tillåter. I redovisningen nedan presenteras även nyligen genomförda åtgärder samt planerade åtgärder. Det bör noteras att femårsstatistiken för en korsning kan se dålig ut flera år efter att trafiksäkerhetshöjande åtgärder har vidtagits Olycksdrabbade korsningar på det kommunala vägnätet Antalet dödade, svårt skadade och lindrigt skadade i de mest olycksdrabbade korsningarna på det kommunala vägnätet Siffrorna inom parantes anger rangordning av olycksdrabbade korsningar för föregående femårsperiod, Antal Korsning Dödade Svårt Lindrigt skadade skadade 1. Bangatan - Centralstationen (1) Baravägen - Getingevägen (3) Bredgatan - St Laurentigatan - Allhelgonagatan (2) Botulfsplatsen (4) Ringvägen - Trollebergsvägen (7) Sandbyvägen - Vikingavägen (6) Malmövägen - Södra Vägen (5) Dalbyvägen - Östervångsvägen - Arkivgatan (8) Getingevägen - Entrégatan (9) S:t Laurentiigatan - Clemenstorget (ny)

28 De tio mest olycksdrabbade korsningarna på det kommunala vägnätet Bangatan vid Centralstationen är den mest olycksdrabbade platsen på det kommunala gatunätet under i Lund. I korsningen har 34 personer skadats under femårsperioden, varav en allvarligt. Den allvarligt skadade var en fotgängare som halkat omkull på en våt kullersten sedan denne stigit av bilen vid stationen. Till största del är det gående och cyklister som skadats, de flesta fallit eller cyklat omkull och skadat sig. 28

29 2. Korsningen Baravägen Getingevägen är den näst värst olycksdrabbade korsningen i Lund, här har två personer skadats svårt och 10 lindrigt under den senaste femårsperioden. Fotgängaren som skadades allvarligt var en äldre kvinna som blev påkörd av en bil på ett övergångsställe. I sju av olyckorna skadades cyklister lindigt, två i singelolyckor och tre efter att ha blivit påkörda av motorfordon är vanligast. Tre av de lindrigt skadade var bilister som skadades i kollision med en annan bilist. Denna korsning byggdes om i samband med Lundalänken och tillföljd av detta ökade den svängande trafiken in till lasarettsområdet byggdes korsningen om igen och då breddades utrymmet för fotgängare och cyklister och svängradier för bilar gjordes snävare. Detta för att öka trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter. 3. Bredgatan - St Laurentiigatan Allhelgona kyrkogata är den tredje värst olycksdrabbade korsningen i Lund med en svårt skadad person och 15 lindrigt skadade. Den som skadades svårt var en cyklist som blev påkörd av en personbil i korsningen. Cyklisten kom norrifrån och bilisten söder ifrån, båda på Bredgatan. Under olyckstillfället upplevdes solen som bländande, vilket kan vara en av orsakerna till olyckan. I denna korsning är majoriteten av de skadade oskyddade trafikanter. De vanligaste olyckstyperna är cyklister och fotgängare som blir påkörda av motorfordon. Singelolyckor hos cyklister är också vanligt förekommande. Två av olyckorna, båda under 2010, har inträffat i samband med att bussar i linjetrafik, som kommit norrifrån, svängt höger in på St Laurentiigatan. I samband med att ljuset har slagit om till grönt och bussen börjat svänga har cyklisterna trängts undan och klämts mellan gångbana och buss. Båda dessa olyckor var av lindrig karaktär. 4. Den fjärde värst olycksdrabbade platsen är Botulfsplatsen där en person har dödats och elva skadats lindrigt. Av de elva skadade var sex fotgängare. Majoriteten av dessa skadades i singelolyckor då de har halkat i vinterväglag eller snubblat på gatstenar. Den omkomne personen var en fotgängare, en äldre man, som blev påkörd av en buss i korsningen Vårfrugatan/V Mårtensgatan. 29

30 5. I korsningen Ringvägen Trollebergsvägen, Trollebergsrondellen, har 17 personer skadats under Samtliga olyckor har klassificerats som lindriga. De flesta som skadades i korsningen var cyklister. Tre av dessa skadades i singelolyckor och fyra stycken i kollision med personbil. Tre av de fyra cyklister som blev påkörda av en bil blev detta på en gång- och cykelöverfart. Två fotgängare skadades i singelolyckor och tre i kollision med personbilar. Fem av de skadade var bilister där en bilist skadades då denne körde av vägen och de andra fyra i kollision med annan personbil. År 2005 höjdes gång- och cykelpassagen på den södra delen av rondellen upp för att öka trafiksäkerheten för de oskyddade trafikanterna. Tyvärr gå det inte att utläsa i statistiken att detta haft någon större effekt på antalet olyckor. 6. I korsningen Sandbyvägen - Vikingavägen har nio personer skadats under , en av dessa har skadats allvarligt. Den allvarliga skadan uppstod i en kollision mellan två personbilar. I övrigt har en cyklist, en fotgängare, en och motorcyklist skadats lindrig. Cyklisten och fotgängaren i singelolyckor och motorcyklisten i kollision med en cyklist. Två bilister skadades lindrigt i en kollision i korsningen då trafikljusen var ur funktion. Olyckan inträffade på grund av att den ena bilisten inte uppmärksammat att den hade väjning. 7. Malmövägen - Södra Vägen är den sjunde värst drabbade korsningen. Här har 15 personer skadats, samtliga lindrigt. Åtta cyklister skadades, varav två i singelolyckor och sex i kollision med personbil. Merparten av cyklisterna har skadats då de blivit påkörda på gång- och cykelpassagen. Fem bilister skadades, varav tre i kollision med annan bilist och två i kollision med lastbil. Fyra busspassagerare skadades i en buss då den kolliderade med en personbil. De fyra som skadades i buss gjorde det i en och samma olycka, då bussföraren tvingas tvärbromsa för en bilist som kör mot rött i korsningen. Tre av de fem olyckorna med personbil är av typen upphinnandeolycka och har inträffat vid trafiksignalen då det antingen varit rött och man blivit påkörd bakifrån eller då det slagit om till grönt och alla bilister inte uppmärksammat detta. 30

31 8. I korsningen Dalbyvägen - Östervångsvägen - Arkivgatan har det inträffat en dödsolycka och fem olyckor med lindriga skador som följd. Dödsolyckan inträffade 2008 då en cyklist blev påkörd av en bil i korsningen. Cyklisten korsade ett av övergångställena samtidigt som personbilen körde igenom korsningen. De båda kolliderade på övergångstället. I övrigt är de flesta av olyckorna cyklister som skadats i kollision med personbilar eller vid singelolyckor. 9. I korsningen Getingevägen Entrégatan har en person skadats svårt och fyra lindrigt under den senaste femårsperioden. I den allvarliga olyckan skadades en fotgängare som blev påkörd av en personbil på ett övergångsställe. En cyklist skadades lindrigt då den kolliderade med en fotgängare. Två fotgängare skadades i fallolyckor. En bussresenär skadades lindrigt då denne föll i bussen i samband med att bussen först gasade och sedan tvärbromsade. 10. I korsningen S:t Laurentiigatan Clemenstorget har 11 personer skadats lindrigt. Fem personer har skadats i singelolyckor, tre av dem var fotgängare och två cyklister. Sex personer har skadats i kollisionsolyckor, och i fem av dessa var cyklister inblandade; en person skadades i en kollision mellan två cyklar, tre personer skadades i kollisioner mellan cyklister och bilister, samt en person trillade med sin cykel då den blivit trängd av en buss. En fotgängare har skadats i en kollision med en bilist. 31

32 Korsning Bangatan Centralstationen Åtgärder - Området runt centralstationen tillgänglighetsanpassades år Med anledningen av det stora antalet singelolyckor så kommer befintliga mässningsplåtarna i marken utanför nedgången till stationen bytas ut till andra av mer lämpligt material. Getingevägen - Baravägen Bredgatan Sankt Laurentiigatan Allhelgona kyrkogata Trafiksäkerhetshöjande åtgärder har genomförts i korsningen under I utredningen om spårväg till ESS så utreds utformningen av denna korsning. Botulfsplatsen Trollebergsvägen - Ringvägen Sandbyvägen - Vikingavägen En översyn av ytmaterial görs höjdes gång- och cykelpassagen på den södra delen av rondellen upp för att öka trafiksäkerheten för de oskyddade trafikanterna. Effekten av genomförda åtgärder följs upp För närvarande finns inga åtgärder planerade Malmövägen Södra vägen Dalbyvägen Arkivgatan - Östervångsvägen Getingevägen - Entrégatan I samband med utredningen av gång och cykelbanor längs Ringvägen så utreds också delar av denna korsning. Trafiksituationen utreds. I utredningen om spårväg till ESS så utreds utformningen av denna korsning. Sankt Laurentiigatan Clemenstorget I utredningen om spårväg till ESS så utreds utformningen av denna korsning. Kommentarer till de mest olycksdrabbade korsningarna på det kommunala vägnätet 32

33 3.5.2 Olycksdrabbade gator på det kommunala vägnätet De tio mest olycksdrabbade sträckorna på det kommunala vägnätet

34 Antalet dödade, svårt skadade och lindrigt skadade på de mest olycksdrabbade gatorna på det kommunala vägnätet Siffrorna inom parantes anger rangordning av olycksdrabbade gator för femårsperioden tidigare, Antal Sträcka Dödade Svårt Lindrigt skadade skadade 1. Getingevägen (3) Stora Södergatan (1) Bangatan (2) Tornavägen (ny) Trollebergsvägen (4) Magistratsvägen (5) Fjelievägen (6) Södra vägen (ny) Tunavägen (8) Malmövägen (ny) Längs Getingevägen har nio personer skadats allvarligt och 47 lindrigt, vilket resulterar i att Getingevägen är den mest olycksdrabbade sträckan i Lund. På Getingevägen är den vanligaste olyckstypen kollisioner mellan bilister, följt av singelolyckor med cyklister och fotgängare. Allvarliga skador har främst drabbat oskyddade trafikanter, men det går emellertid inte att urskilja något mönster mellan olyckorna. 2. Längs Stora Södergatan, Stortorget, Kyrkogatan och Bredgatan har 72 personer skadats lindrig, fyra personer skadats svårt och en person omkommit under De flesta som skadades, 95 %, på sträckan var fotgängare eller cyklister. Vanligast är att de oskyddade trafikanterna skadas i singelolyckor. Att det är stora flöden av både gående och cyklister kan vara en förklaring till varför många oskyddade trafikanter skadas. Personen som omkom förolyckades då denna gick längs med trottoaren på Stora Södergatan under valborgsfirandet 2008 och då plötsligt blev utknuffad i gatan. Samtidigt kom en buss i motsatt riktning och körde på den utknuffade fotgängaren. Personen avled omedelbart på plats. Alla allvarliga skador under femårsperioden inträffade vid singelolyckor med oskyddade trafikanter. 3. Längs med Bangatan har 69 personer skadats lindrigt och två har skadats svårt. Av de skadade utgjorde de oskyddade trafikanterna hela 85 procent. Majoriteten av de oskyddade trafikanterna har skadats i singelolyckor. Fotgängarna står för 49 av antalet skadade längs sträckan, varav 37 har skadats i singelolyckor och 12 i kollisioner med andra trafikslag. De två svårt skadade var fotgängare som skadade sig i singelolyckor. 4. På Tornavägen har 37 personer skadats lindrigt och två har skadats svårt. Samtliga skadade var oskyddade trafikanter. Majoriteten, 29 personer, som skadades var cyklister, vanligast var singelolyckor, följt av kollision med personbilar och kollision mellan cyklister. De två allvarliga olyckorna bestod i en cyklist som krockat med en personbil, samt en cyklist som kolliderat med en traktor. Fem fotgängare har skadats, varav tre i singelolyckor och två i kollision med personbilar. 34

35 5. På Trollebergsvägen har 37 personer skadats under den senaste femårsperioden, av dessa skadades två allvarligt och resterande lindrigt. Olyckor med oskyddade trafikanter är vanligast, och den vanligaste olyckstypen är singelolyckor bland fotgängare och cyklister. De två allvarliga skadorna var cyklister som skadats i singelolyckor. Även olyckor mellan cyklister och personbilar är vanligt, likaså olyckor med kollisioner mellan personbilar. 6. Längs sträckan Magistratsvägen har 32 personer skadats lindrigt, en person har omkommit och en skadats svårt. Personen som omkom var en fotgängare som försökte korsa vägen. I samband med detta blev fotgängaren påkörd av en personbil och avled på plats. Den allvarligt skadade personen skadades då denne åkte buss. Då bussen bromsade in hastighet för att släppa fram en cyklist ramlade en passagerare svårt i bussen och skadade sig allvarligt. De flesta skadade på Magistratsvägen under femårsperioden var cyklister, 14 av dessa skadades i singel olyckor och sju i kollision med personbil. 7. Under skadades 42 personer lindrigt längs Fjelievägen. Längs sträckan har det varit vanligast med singelolyckor bland oskyddade trafikanter, följt av kollisioner mellan personbilar. 8. Längs sträckan Södra vägen har 23 personer skadats lindrigt, och två personer skadades svårt. Den vanligaste olyckstypen är kollisioner mellan bilister, följt av olyckor med cyklister inblandade. En fotgängare skadades svårt i en kollision med en personbil. Personen har blivit påkörd på övergångsstället. En motorcyklist skadades svårt i kollision med en personbil. Motorcyklisten skulle svänga vänster i korsningen och blir påkörd av bilisten. 9. Tunavägen är den nionde mest olycksdrabbade sträckan i Lund. Här har 36 personer har skadats lindrigt. Det är främst cyklister som skadats längs sträckan. Totalt är det 30 personer av de skadade som är cyklister, varav 19 personer har skadat sig i singelolyckor och sex i kollision med personbil. 10. På Malmövägen har 31 personer skadats lindrigt. Vanligaste olyckstypen längs sträckan är kollisioner mellan personbilar, vilket har resulterat i att åtta personer skadats. Sju cyklister har skadats i singelolyckor längs sträckan. 35

36 Gata Getingevägen Åtgärder - Under våren 2007 byggdes en cykelbana längs Getingevägen, norr om Tornavägen. Detta kommer förhoppningsvis att ge positiva effekter på olyckstatistiken så småningom. Stora Södergatan, Stortorget, Kyrkogatan, Bredgatan - I korsningen Baravägen/Getingevägen har det under 2009 genomförts trafiksäkerhetshöjande åtgärder. - Trygghetshöjande åtgärder genomförs under hösten 2011 i en gång- och cykeltunnel under vägen. - I utredningen om spårväg till ESS så utreds utformningen av korsningen Getingevägen - Sankt Laurentiigatan - Under 2007 har det gjorts en mindre åtgärd i korsningen med Paradisgatan, där ett övergångsställe flyttades några meter söderut. - Trafiksituationen ska utredas. Bangatan - Området runt centralstationen tillgänglighetsanpassades Under 2006 breddades gångbanan på Bangatans östra sida, söder om Knut den stores torg, och busskörfältet permanentades. - Busskörfältet har flyttats och hållplatser har ändrat läge. - Med anledningen av det stora antalet singelolyckor så kommer befintliga mässningsplåtarna i marken utanför nedgången till stationen bytas ut till andra av mer lämpligt material. Tornavägen - Ett reversibelt busskörfält byggdes längs Tornavägen år Trafiksituationen ska utredas. Trollebergsvägen -Linjemålningen för fotgängare och cyklister förstärks i tunneln under järnvägen. -En uppföljning av trafiksäkerheten görs i korsningen Trollebergsvägen-Svanevägen och under järnvägsbron. Magistratsvägen -Övergångstället i östra delen av Magistratsvägen byggdes om Fjelievägen Södra vägen Tunavägen Malmövägen -De befintliga busskuddarna, längs det blå cykelstråket, byggs om till en upphöjdöverfart i samband med att en vändplats till regionsbussarna byggs. -Under 2007 har kollektivtrafikens framkomlighet studerats och ändringar i busslinjernas körvägar har gjorts. - Korsningen med Måsvägen byggdes om Då togs körfält bort och man breddade refuger. Övergångstället utrustades också med crosslights. - Trafiksituationen ska utredas. - Trafiksituationen ska utredas. - Trafiksituationen ska utredas. Kommentarer till de mest olycksdrabbade gatorna på det kommunala vägnätet 36

37 3.5.3 Olycksdrabbade korsningar på det statliga vägnätet Antalet dödade, svårt skadade och lindrigt skadade i de mest olycksdrabbade korsningarna på det statliga vägnätet Siffrorna inom parantes anger rangordning av olycksdrabbade korsningar för femårsperioden tidigare, Antal Korsning Dödade Svårt Lindrigt 37 skadade skadade 1. Mobiliarondellen (Norra Ringen Fjelievägen) (1) TPL Lund Norra (2) TPL Gastelyckan (3) Kaprifolievägen - Norra Ringen (8) Dalbyvägen - Sandbyvägen (4) Svenshögsvägen - Norra ringen (7) Getingevägen - Norra Ringen - Delfinvägen (6) Västra Ringen - Fjelievägen (5) Kävlingevägen - Norra ringen (9) Boställsvägen - Norra Ringen (10) Mobiliarondellen, dvs. korsningen Norra Ringen Fjelievägen Öresundsvägen, är den plats i Lunds kommun, på det statliga vägnätet, där flest personer trafikskadas. I denna korsning så har 83 personer skadat sig under , varav 74 var bilister. Den vanligaste olyckstypen är upphinnandeolyckor. Även i Tpl Lund Norra skadas många i upphinnandeolyckor. 33 av de totalt 38 skadade var bilister. Vanligast är att en personbil kolliderar med en annan personbil. I Tpl Gastelyckan har 26 personer skadats lindrigt. Majoriteten av personerna har skadats i samband med upphinnandeolyckor. I korsningen Kaprifolievägen - Norra Ringen har tio personer skadats lindrigt och en person svårt. Tio av olyckorna har inträffat då en personbil kolliderat med en annan personbil. Den allvariga olyckan inträffade då en brandbil under utryckning kolliderat med en bilist. I korsningen Dalbyvägen Sandbyvägen skadades totalt 8 personer under femårsperioden, varav en person skadades svårt och resterande lindrigt. Värst utsatta var bilister i kollision med andra bilister. I korsningen Svenshögsvägen - Norra ringen skadades totalt 14 personer lindrigt. Den mest drabbade trafikantgruppen var bilister som skadats i kollision med andra bilister. I korsningen Getingevägen - Norra Ringen - Delfinvägen skadades totalt 5 personer, varav en person skadades svårt i en kollision mellan två bilister. Samtliga olyckor var kollisioner mellan bilister med undantag för en av olyckorna som var en kollision mellan en bilist och en motorcyklist.