Årsredovisning 2010 Mölndals stad

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Årsredovisning 2010 Mölndals stad"

Transkript

1 Årsredovisning 2010 Mölndals stad

2 Omslagsbild: IT-satsning för nya tidens utbildning. Mölndals stad har påbörjat en stor satsning på IKT, Informations- och kommunikationsteknologi, i skola och förskola. Det handlar bland annat om möjligheterna med digitala redskap i undervisningen. För närvarande pågår flera pilotprojekt för att utforska bra metoder och arbetssätt. En satsning på kompetensutveckling och stöd till elever, pedagoger och föräldrar sker parallellt. Foto: Hans Wretling Mölndals stads årsredovisning 2010 är producerad av kommunledningskontoret. Tryck: Strokirk-Landströms AB, Lidköping. Upplaga: 600 ex

3 INNEHÅLL Stadens årsredovisning följer bestämmelser i kommunallagen och lagen om kommunal redovisning. Den upprättas av kommunstyrelsen med biträde från kommunledningskontoret. Årsredovisningen överlämnas till kommunfullmäktige samt revisorer och ska godkännas av kommunfullmäktige. Årsredovisningens primära målgrupp är kommunfullmäktige. Genom ett strukturerat innehåll avses den också tillgodose informationsbehovet hos övriga förtroendevalda, externa intressenter, medborgare och anställda. Vid sidan av huvudsyftet ska den nu och i framtiden kunna fungera som ett kompletterande beslutsunderlag samt kunna användas för trendanalyser. INLEDNING Kommunstyrelsens ordförande 2 Kommundirektören 3 Organisation 4 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Förvaltningsberättelsen innehåller en översikt över utvecklingen av stadens verksamhet med fokus på stadens ekonomiska utveckling och ställning i relation till det verksamhetsmässiga resultatet. Omvärldsperspektiv 6 Viktiga händelser 12 Måluppfyllelse 14 Driftredovisning - kommun 16 Investeringsredovisning - kommun 18 Staden som arbetsgivare 20 Finansiell analys Mölndals stad koncern 24 Finansiell analys Mölndals stad kommun 27 FINANSIELLA RAPPORTER STADEN Finansiella rapporter och tilläggsupplysningar består av resultaträkning, kassaflödesanalys och balansräkning för staden i förvaltningsform. En kompletterande bild ges genom finansiella rapporter som beaktar hela pensionsåtagandet FINANSIELLA RAPPORTER KONCERNEN Den sammanställda redovisningen innehåller finansiella rapporter för staden och dess bolag som en redovisningsenhet. Resultaträkning, sammanställd redovisning 48 Kassaflödesanalys, sammanställd redovisning 48 Balansräkning, sammanställd redovisning 49 Noter, sammanställd redovisning 50 VERKSAMHETSREDOVISNING Verksamhetsredovisningen omfattar bolagen och nämnderna och skildrar ekonomisk utveckling samt resultat. För nämnderna beskrivs även måluppfyllelse samt framtida utmaningar och möjligheter. Bolag inom koncernen 52 Arbets- och familjestödsnämnden 56 Barnomsorgs- och utbildningsnämnden 60 Byggnadsnämnden 64 Gatunämnden 66 Gymnasienämnden 70 Kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och övriga nämnder 74 Miljö- och hälsoskyddsnämnden 78 Nämnden för kultur och fritid 80 Vård- och omsorgsnämnden 84 ÖVRIGT Särredovisning av VA-verksamheten 90 Miljöredovisning 92 Uppföljning av diverse styrdokument 94 Mölndal i medborgarnas ögon 95 Mölndal i jämförelse 96 Tioårsöversikt 101 Kommunstyrelsen och dess utskott 102 Förvaltningschefer 103 Revisionsberättelse 104 Resultaträkning 36 Kassaflödesanalys 36 Balansräkning 37 Noter 38 Redovisningsprinciper 44 Fullfondsmodell en kompletterande bild 46

4 INLEDNING Foto: Hans Wretling Hans Bergfelt Kommunstyrelsens ordförande (M) Vändning i ekonomin gav rekordresultat En snabbare vändning av konjunkturen än väntat, och en sysselsättningsutveckling bättre än vad som förutsatts i tidigare prognoser, gav staden ett ekonomiskt rekordresultat för år Medan året dessförinnan präglats av en lägre tillväxt, och stor osäkerhet på grund av finanskrisen, blev istället 2010 ett år då ekonomin växte. Mölndals stad visar ett plusresultat på 230 mnkr, varav 62 mnkr utgörs av vinst vid markförsäljningar. Även för stadens bolag går det bra. Tillsammans visar dessa en vinst på över 100 mnkr tillsammans, varav Mölndals Energi AB står för merparten. Den ekonomiska återhämtningen visar sig också i att Göteborgsregionen och Mölndal fortsätter att växa. Vi blev fler kommunmedborgare och under året startades också över 400 nya företag i staden. Även om en del företag flyttar till andra kommuner, eller av andra skäl upphör, så gav nyföretagandet ett nettotillskott som gör att staden nu har fler än företag. Den fortsatta tillväxten kräver också ytterligare utbud av kommersiell och kommunal service. Den kommunala verksamhetens kostnader uppgick under året till ca 2,6 miljarder netto, exklusive omsättningen i våra kommunala bolag. Under 2010 hade staden en investeringsvolym på drygt 250 mnkr. Betydande del av beloppet avser om- och tillbyggnader av skollokaler, Åby ishall och återuppförandet av Kållereds ishall, vars tak rasade den 23 februari. Först på hösten kunde hallen på nytt tas i bruk. Efter att staden under juni månad tecknat ett genomförandeavtal med Steen & Ström AB om byggnation och utveckling av Mölndals centrum färdigställdes under andra halvåret den detaljplan som nu utgör grunden för Mölndals centrums framtida utformning. Under sommaren fullföljdes traditionen med sommarteater på Gunnebo. Välbesökt och uppskattat var också detta års föreställning av Vita hästen med Claes Malmberg i huvudrollen. Den 5 juni var det dags för den årliga PelleKan-dagen då staden delar ut pris till den förskola eller skolklass som gjort bästa insats för att samla in skräp. Även detta år en succé där familjemedlemmar i alla åldrar njöt i kvällssolen av en uppsjö av kända artister. En annan numera årlig tradition är Kulturnatt i Kvarnbyn. Arrangemanget hade detta år ca besökare. Programmet, med stort inslag av musik och dans, gick i 70-talets tecken. Programmets inriktning kompletterade den uppskattade utställning om just 1970-talet som Mölndals museum hade under året. Mölndals museum har framgångsrikt fortsatt att bjuda på spännande utställningar som lockar och under 2010 besöktes Mölndals museum av närmare personer. Det är närmast omöjligt att inte också nämna det allmänna valet i september 2010 till riksdag, landsting och kommun. Kommunerna svarar ju för planering och genomförande av röstning i vallokaler, röstsammanräkning med mera. I Mölndals kommun röstade 84 % av de röstberättigade i kommunalvalet. Valet gav fortsatt borgerligt alliansstyre i Mölndals stad, med moderaterna som största parti. Sammanfattningsvis kan jag konstatera under år 2010 stärktes stadens ekonomi och den kommunala verksamheten tillfördes ytterligare resurser för att klara tillväxten och möta medborgarnas önskemål. Viktiga steg togs för att vara väl rustad att klara framtida utmaningar. Hans Bergfelt (M) Kommunstyrelsens ordförande 2

5 INLEDNING Foto: Hans Wretling Jan Persson Kommundirektör Full fart igen I föregående årsredovisning skrev jag lite försiktigt att jag hoppades konjunkturuppgången skulle kunna gå fortare än beräknat. Verkligheten överträffade detta med råge. Tillväxten i den svenska ekonomin nådde rekord under Den svenska exporten ökade mycket kraftigt och i kombination med ökad inhemsk konsumtion rullar hjulen återigen för fullt och även bostadsproduktionen har tagit fart igen. Kommunernas förutsättningar och resultat är starkt knutet till hur det går för Sverige. Mölndals skatteintäkter hänger förenklat samman med skatteutvecklingen i hela Sverige, inte bara bland medborgarna i Mölndal. När nu arbetsmarknaden snabbt förbättras, genom ökad sysselsättning i arbetade timmar, ökar skatteintäkterna igen. Mölndals ekonomiska resultat 2010 på 230 mnkr är av rekordkaraktär och tillhör toppskiktet bland Sveriges kommuner. Då skall man dock beakta att 62 mnkr beror på reavinst vid fastighetsförsäljning och 77 mnkr beror på konjunkturstöd. Tillsammans med bolagen är resultatet på 264 mnkr och vi kan lägga ett gott år till handlingarna. Det finns nu bättre förutsättningar för politiska prioriteringar av vilken färdriktning vi skall ha i Mölndal. Med syfte att få bättre kunskap om skattepengarna används på bästa sätt har vi tagit fram en ny mål- och uppföljningsmodell med indikatorer för våra större verksamhetsgrenar. Den antogs av nyvalda fullmäktige i november i samband med budget Min förhoppning är att modellen bidrar till ökad effektivitet i förvaltningen och ger bättre underlag för politiska budgetbeslut. Under året deltog vi för första gången i SCB:s nationellt spridda medborgarundersökning. 495 medborgare i Mölndal svarade på frågor om hur det är att bo i Mölndal, vad de anser om stadens verksamheter och om möjligheterna till delaktighet och inflytande. Resultatet blev något bättre än snittet för övriga kommuner som deltog men det visar också på områden med förbättringspotential. Eftersom verksamhetens resultat är direkt beroende av våra anställdas förutsättningar och prestationer genomförde vi också en stor medarbetarundersökning med högt deltagande. Glädjande i denna var bland annat att våra medarbetare har ett starkt fokus på de vi är till för, brukarna av våra tjänster. Även ledarskapet får överlag ett gott betyg. Däremot signalerar de anställda att vi behöver bli bättre inom området arbetsmiljö och hälsa. Även om ohälsotalen minskat kraftigt de senaste åren finns det mer att göra inom detta område. Årets mest spektakulära händelse var när taket i Kållereds ishall rasade i februari, som tur var utan någon allvarlig personskada. För säkerhets skull stängdes alla förskolor och skolor samt flera idrottsanläggningar för besiktning och skottning, men kunde successivt öppnas igen efter några dagar. Tack vare ett snabbt beslutsfattande och intensivt arbete kunde en ny hall tas i drift till höstens säsongsstart. Ansvarsfrågan kvarstår och är föremål för process i domstol. Fem av årets månader präglades av rejält vinterklimat, till glädje för många barn och vårt energibolag. Däremot sattes vår snö- och halkbekämpning på stora prov. Avslutningsvis vill jag rikta ett tack till stadens chefer och medarbetare för bidraget till det goda resultatet 2010, både verksamhetsmässigt och ekonomiskt. Jan Persson Kommundirektör 3

6 INLEDNING Organisation 2010 Kommunfullmäktige Kommunrevisorer Arvodesberedning Valberedning Kommunstyrelsen Arbetsutskott Näringslivsutskott Personal- och organisationsutskott Planeringsutskott Serviceutskott Arbets- och familjestödsnämnd Barnomsorgs- och utbildningsnämnd Kommunledningskontor Serviceförvaltning Stadsbyggnadskontorets planfunktion Arbets- och familjestödsförvaltning Barnomsorgs- och utbildningsförvaltning Förbo AB 27,6 % Kvarnfallet Mölndal AB 100 % Gunnebo Slott och Trädgårdar AB 100 % Mölndalsbostäder AB 100 % Byggnadsnämnd Gatunämnd även trafiknämnd Gymnasienämnd Miljö- och hälsoskyddsnämnd Nämnden för kultur och fritid Vård- och omsorgsnämnd Stadsbyggnadskontor Gatukontor Gymnasieförvaltning Miljö- och hälsoskyddskontor Förvaltningen för kultur och fritid Vård och omsorg MölnDala Fastighets AB 100 % Mölndals Parkerings AB 100 % Mölndal Energi AB 100 % Mölndal Energi Nät AB 100 % Valnämnd Överförmyndarnämnd Mandatfördelning 61 mandat S 18 KD 4 SD 4 M 15 V 4 C 3 FP 8 MP 4 KIM 1 4

7 Förvaltningsberättelse Rubrik Runde 70-talet nis - det aut var lis alldeles si id eos nyss, eaquatibus. men för väldigt länge sedan Ab 40 år ipiet har pel gått ex sedan entistia cus Mölndals sume offic museum tem qui öppnade alitaquam sin quiamus. 70-talsutställning i maj. I en kaskad av färg, form, ljud och bild speglades ett på Uptaspe många sätt rumquid omvälvande ucipit eum decennium. quam facepudae Foto: Mette pores Johansen nimus quam quamus molorepediti to ipieni rerovidebis renes dellupiet qui nonsequas alignihil molorae. Ita dolorro et earum qui quia verrorerovid entemo quis alitatempore nonsequam faccusapel ipsamus simi, od min et faccusae nonemque volorpore

8 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Omvärldsperspektiv Det kommu nala uppdra get regleras genom speciallagstift ning på fler talet områden. En kommun har även befo genhet att arbeta med angelä genheter av all mänt intresse som har anknyt ning till det geo grafiska området eller invånarna och inte hand has av någon annan. Här beskrivs faktorer av betydelse för medbor garnas behov av direkt kommunal service men också sådant som påverkar befolkningens mer allmänna levnadsvillkor och Mölndals stads intresse i utvecklingen av hela regionen. Möjlig heten att fullfölja det kommu nala uppdraget styrs av ekonomiska förutsätt ningar, som i sig är starkt omvärldsberoende. Samhällsekonomi Optimism på flera områden Den senaste tiden har utsikterna för den globala ekonomin förbättrats. så inleder SEB sin senaste Nordic Outlook, februari Man säger vidare att tillväxtförväntningarna i USA skruvats upp samt att tillväxtekonomierna, i synnerhet de asiatiska, fortsätter att utvecklas starkt trots vissa ekonomisk-politiska åtstramningar. Beträffande Europa är konjunktursignalerna mer blandade. I Tyskland och de nordiska länderna väntas tillväxten 2011 bli starkare än tidigare beräknat men i Storbritannien märks den stramare finanspolitiken, i Sydeuropa och Irland hämmas tillväxten av fortsatt finansiell oro och nödvändiga konsolideringsåtgärder. Fortfarande står världsekonomin inför en rad utmaningar. Statskulderna fortsätter växa och de akuta kriserna i flera euroländer är fortfarande olösta. De globala obalanserna är stora och rekonstruktion av det finansiella systemet fortgår. Ändå säger man: att världsekonomin verkar vara på väg in i en ny fas. Detta skifte sägs inträffa när den amerikanska ekonomin nått lite fastare mark. Den sammanvägda slutsatsen om tillväxtutvecklingen är att OECD-området bedöms få en BNP ökning på 2,8 procent både i år och nästa år. Världsekonomin är inne i en förändring där tillväxtekonomierna, särskilt Kina, får en ökad betydelse både ekonomiskt och politiskt och USA:s roll försvagas. I Europa har Tyskland roll befästs och de nordiska ekonomierna har gått stärkta ur krisen. Den nordiska modellen står åter i fokus i den internationella debatten. Den svenska ekonomin växer nu mycket snabbt. BNP ökade år 2010 hela 5,7 procent. För år 2011 bedömer SEB i sin rapport att BNP kommer öka med 4,7 procent för helåret. Det skulle i så fall bli en klart bättre utveckling än för OECD-genomsnittet. Sysselsättningen vände uppåt redan i slutet av Det senaste halvåret har arbetslösheten sjunkit med ungefär en procent. SEB räknar i sin prognos med att arbetslösheten fortsätter att sjunka och redan vid slutet av 2011 understiga 7 procent. Inflationen, KPIF, exklusive ränteförändringar, sjunker under 2 procent i början av Kärninflationen, KPI exklusive räntor, energi och livsmedel föll till 1,2 procent i december och till följd av låga löneökningar och starkare krona väntas kärninflationen förbli låg under Utvecklingen av tillväxt, arbetsmarknad och inflation talar enligt prognosen för att räntehöjningarna kommer att genomföras i snabbare takt än vad Riksbanken hittills aviserat. Här förväntas att banken kommer att höja räntan vid varje möte i år och att reporäntan når 2,75 procent vid slutet av Kronan har fortsatt att stärkas under inledningen av Nivåerna såväl gentemot euron som i indextermer, är de starkaste sedan år Trots detta förutsäger SEB att kronan fortsätter att stärkas. Svenska statens starka finanser visar sig i ett förväntat överskott på cirka 40 miljarder år 2011 och överskott år 2012 med cirka 50 miljarder kronor. Statsskulden kommer då att som andel av BNP sjunka till ca 30 procent år ü Den samhällsekonomiska utvecklingen har starka samband med befolkningens sysselsättning och inkomster. Det är strategiska faktorer för kommunerna. Utjämningssystemet innebär att skatteintäkterna i en enskild kommun baseras på befolkningens inkomster i hela landet. Kommunernas ekonomi Ekonomiska krisår blev rekordår De senaste åren har varit en omvälvande period både för samhällsekonomin och för kommunsektorns ekonomi. Under första halvåret 2009 presenterades skatteprognoser som innebar kraftiga förändringar i de kommunalekonomiska förutsättningarna. Det såg då ut som om 2009 och 2010 skulle bli mycket svåra år som skulle kräva drastiska åtgärder för att behålla kommunsektorns ekonomi i balans. Osäkerheten i skatteprognoser och perioder med variationer i skatteunderlagstillväxten ingår som en normal ingrediens i kommuner och landstings ekonomiska planering, men jämfört med de prognoser som hade använts i planeringen inför 2009 och kommande år var det här frågan om mycket dramatiska försämringar I maj 2009 räknade Sveriges kommuner och landsting, SKL, med att kommunsektorn, trots höjda statsbidrag, skulle gå med underskott 2009 och endast redovisa marginellt positivt resultat Nu kan konstateras att 2009 och 2010 går till historien som de bästa åren på mycket länge, sett till sektorns ekonomiska resultat. Ett väntat underskott vände till ett kraftigt positivt resultat för 2009 främst tack vare effekter i form av att premierna till avtalssjukförsäkringarna sänktes till noll, att SKL gjorde en engångsutdelning till medlemmarna och att kommunerna i hög grad genomfört besparingsprogram som fått genomslag redan under Under 2010 tillfördes sektorn betydande statliga resurser via ett tillfälligt konjunkturstöd och i kombination med ytterligare sänkning av sjukförsäkringspremierna och förbättrade skatteintäkter redovisar sektorn ett ännu starkare resultat för Eftersom större delen av de statliga tillskotten för 2010 var tillfälliga försämras förutsättningarna Samtidigt innebär den oväntat snabba ekonomiska återhämtningen att sysselsättningen inte sjunkit så djupt som befarat och att nya mer positiva skatteunderlagsprognoser därför motverkar effekten av att konjunkturstöden fasas ut. 6

9 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Under en turbulent period för den ekonomiska utvecklingen blir perspektiven lätt väldigt kortsiktiga. En nära förestående utmaning för kommunsektorn blir att anpassa kostnaderna inom gymnasieskolan till avsevärt minskade elevkullar samtidigt som statsbidrag dras in i samband med den nya gymnasiereformen. Samtidigt är det viktigt att bibehålla medvetenheten om att sektorn står inför ett långsiktigt och dessutom smygande problem. Villkoren för sektorns finansiering kommer att förändras i takt med den demografiska utvecklingen. Tillskotten från skattebasen kommer att minska eftersom det demografiska underlaget för sysselsättningsökning begränsas av att befolkningen i yrkesverksam ålder beräknas vara i stort sett oförändrad. Det framtida utrymmet för reala ökningar bedöms litet i jämförelse med de krav som äldreomsorgen ställs inför om ett decennium och otillräcklig för att uppfylla medborgarnas förväntningar om en fortsatt kvalitativ utveckling av skola, vård och omsorg. Inom SKL bedrivs ett arbete kring formerna för den framtida finansieringen av kommunernas och landstingens åtagande. ü Kommunernas ekonomi är känslig för konjunkturcyklar och en statlig utredning utreder möjligheten att skapa stabilare förutsättningar över tid. ü Skattebasen är på sikt otillräcklig för kommunernas välfärdsuppdrag och SKL verkar för en breddad diskussion mellan samhällets aktörer. Befolkningen Snart Mölndalsbor och en ung struktur Sveriges folkmängd var vid årets slut personer, vilket innebär en ökning med nära invånare sedan Under året ökade folkmängden i 149 av Sveriges 290 kommuner. Mölndals stad tillhör de kommuner som har en fortsatt positiv befolkningsutveckling. Vid årsskiftet 2010/2011 var invånarantalet Det innebär en ökning med 592 invånare, varav 266 kvinnor och 326 män. I procent blir ökningen 0,98. Landarealen är 147 km2, vilket innebär 415 invånare per km2. Det kan jämföras med länets 66 och rikets 23 invånare per km2. Mölndals stad kvarstår som den tredje största kommunen sett till invånarantal i Västra Götalands län, efter Borås men före Trollhättan. Även vid en nationell jämförelse kvarstår Mölndals stad på tidigare placering som 35:e största kommunen. Under 2010 var medelåldern i Mölndals stad 39 år, vilket är lägre än riket där motsvarande siffra är 41 år. Under året föddes 873 barn, varav något fler pojkar än flickor. Medelåldern vid första barnets födelse ligger på 30 år för kvinnor respektive 32 år för män. För riket är medelåldern något lägre, 29 respektive 31 år. I Mölndal är andelen yngre i åldrarna 0-15 år högre än i både länet och riket, medan det motsatta förhållandet gäller för andelen 65 år och äldre. Andelen utrikes födda är 13 procent, 2 procentenheter lägre än riket och andelen utländska medborgare var 7 procent, vilket däremot är 2 procentenheter över riksgenomsnittet. Utrikes födda Utländska medborgare Medelålder Demografi Mölndal 0-5 år 150 Riket Befolkningsstrukturen påverkar den kommunala verksamheten Varje år görs en befolkningsprognos som baseras på data om den nuvarande befolkningssammansättningen, planerat bostadsbyggande samt ett antal andra statistiska faktorer. Prognoser kan slå fel, men är trots det ett viktigt planeringsverktyg. Befolkningens sammansättning och utveckling har stor betydelse för hur kommunen planerar för till exempel skolor, barn- och äldreomsorg, fritidsanläggningar och bostäder. Det är viktigt att förutse hur behoven förändras för att över tid kunna styra om resurserna till rätt sektor. Enligt den senaste prognosen beräknas befolkningen öka med cirka personer under den kommande tioårsperioden räknat från årsskiftet 2009/2010. Det innebär ett medeltal på 593 personer per år och att staden skulle ha cirka invånare år Nivån på bostadsbyggandet har stor påverkan på prognosen. I början av perioden bedöms befolkningsökningen främst bero på höga födelsetal, medan nivån på nybyggnationen av bostäder beräknas ge ett tydligare avtryck på befolkningsutvecklingen i mitten av prognosperioden. För 2010 ökade befolkningen med 117 personer mer än prognostiserat, varav drygt 70 var en ökning hänförlig till födelsenettot. Den senaste befolkningsprognosen visar på demografiska förändringar särskilt inom två åldersgrupper. Befolkningen i pensionsåldern år ökar kraftigt fram till 2019 och antalet unga vuxna i åldrarna år kommer att öka fram till 2013, för att därefter minska. Bakgrunden är att ett stort antal 40-talister kommer att uppnå pensionsålder under denna period och att barnen som föddes vid babyboomen under det tidiga 1990-talet kommer att bli vuxna. Under 2010 var det framför allt små barn i åldrarna 0-4 år och vuxna mellan år, som ökade mest. Ser man till vilka ålderskategorier som dominerade inflyttningsstatistiken är det samma åldersgrupper som sticker ut. Bland unga vuxna, år, skedde däremot en minskning från före år Riket 6-18 år år Källa: SCB Mölndal 7

10 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Omvärldsperspektiv gående år. Totalt för kommunen låg inflyttningsöverskottet på 170 personer, varav 66 kvinnor och 104 män. Under det gångna året föddes det många barn i Mölndal, något fler än 2009, vilket därför innebär att 2010 blir andra året i rad som redovisar högst antal nyfödda under 2000-talet. Bostadsbyggandet är viktigt för Mölndals befolkningsutveckling eftersom befolkningen inte kan öka i någon större utsträckning utan nya bostäder. ü Ökningen av antalet äldre är ett viktigt skäl till den omstrukturering av äldreomsorgen som pågår i staden. Gruppens behov och förutsättningar förändras och det krävs att de traditionella verksamhetsformerna utvecklas. ü Under de närmaste åren måste Mölndals stad anpassa sig till en ökad efterfrågan på kommunal service från fler ungdomar och äldre samt även beakta den nuvarande trenden med ökande födelsetal. Bostadsmarknad I Mölndals stad är bostadsbeståndet fördelat på 62 procent lägenheter i flerfamiljshus och 38 procent lägenheter i småhus. Bostadsbeståndets upplåtelseformer ligger på 37 procent för hyresrätter, 38 procent för äganderätter och på 25 procent för bostadsrätter. Andelen småhus är högst i Lindome, där de motsvarar 72 procent. Även i Kållered och Stensjön dominerar småhusbebyggelsen med 51 respektive 53 procent av bostadsbeståndet. Störst andel flerbostadshus, drygt 80 procent, finns i Fässberg. Antal 400 Bostadsbyggande Alla typer av bostäder efterfrågas Mölndals stad har länge haft ett inflyttningsöverskott, under den senaste femårsperioden har det i genomsnitt legat på cirka 240 personer per år. Mönstret är att barnfamiljer flyttar in och att människor i övre medelåldern med utflugna barn flyttar från kommunen. Detta flyttmönster har varit i princip oförändrat under 20 år. Det råder en stor efterfrågan på alla typer av bostäder inom Mölndals stad. Det finns även en efterfrågan på bostäder för personer med särskilda behov. Den allmänna bostadsbristen medför att dyrare och mer tillfälliga lösningar måste tillgripas via socialtjänsten. När andelen äldre ökar kommer efterfrågan och kraven på bostäder som kan tillgodose särskilda behov att öka. Om lämpliga lägenheter för den åldersgruppen finns att tillgå på den ordinarie bostadsmarknaden kommer färre personer att behöva söka sig till stadens särskilda boenden. Framtida bostadsproduktion Stadens ambition om att bygga bostäder per år nås ännu inte, men det pågår en omfattande planering för en kraftig utbyggnad av bostäder i staden. En stor andel av de planerade projekten är så kallade förtätningsprojekt eller kompletteringsområden Aktuella planer för de närmaste åren finns markerade på kartan med uppgifter om antal och beräknad inflyttning enligt aktuellt planeringsläge Flerbostadshus Småhus År Källa: SCB Under åren färdigställdes totalt lägenheter, varav 800 i flerbostadshus och i småhus. Nybyggnation i form av förtätning Under 2010 färdigställdes 156 nya bostäder i Mölndal. Av nytillskottet var 64 bostäder i flerfamiljshus och 92 i småhus, vilket innebär 41 respektive 59 procent. Nybyggnationen utgörs främst av förtätningsprojekt som kvarteret Celsius i centrala Mölndal, fortsatt utbyggnad i Eklanda och Fågelsten, samt komplette-ringar i form av enbostadshus i flera kommundelar. 1. Mathildeberg, 139 bostäder, Kvarteret Stiernhielm, 220 bostäder, Vänortsgatan, 166 bostäder, Katrineberg, 72 bostäder, Åby stallbacke, 280 bostäder, etapp 1, 2012 (totalt 735) 6. Kvarnbyvallen, 170 bostäder, Mölndals centrum, 500 bostäder, Esbjörn Schillersgatan, 13 bostäder, Heljered, 240 bostäder, etapp 2, Kållereds centrum, 30 bostäder, Ingemantorp, 300 bostäder, Stensjön, Lackarebäck 1:7, 190 bostäder,

11 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Sammantaget finns det flera planer som förbättrar stadens möjligheter till ett ökat bostadsbyggande och att därmed bidra till bostadsförsörjningen inom Göteborgsregionen. Centrala projekt i komplicerade lägen kan dock innebära en större risk för förseningar vilket påverkar prognoser och planeringsförutsättningar. ü En omfattande bostadsefterfrågan ställer stora krav på planering. Det krävs också strategiska beslut kring utbyggnadstakt och kontroll över kommunalekonomiska effekter vid utbyggnaden av social service på grund av befolkningsökning och nyetablerade områden. ü Specifika behov kan identifieras för grupper där Mölndals stad har ett särskilt ansvar och där en bristsituation och kortsiktiga lösningar kan påverka stadens ekonomi negativt. Social profil Invånare med olika behov av kommunal service Det är inte bara befolkningens ålderssammansättning som styr invånarnas behov av kommunal service. Befolkningens sociala sammansättning spelar även in. I nedanstående diagram jämförs ett antal faktorer som bildar en social profil för Mölndals stads invånare med det genomsnittliga värdet för riket. Anmälda brott per 1000 invånare Valdeltagande Ohälsotal Ekonomiskt bistånd/ kostnad per hushåll Social profil Förgymnasial utbildning, 16+ år Andel biståndstagare Andel arbetslösa, Sjuk- och år aktivitetsersättning Mölndal I jämförelse med riket har Mölndals stad högre andel högutbildade, något högre andel förvärvsarbetande, lägre arbetslöshet och en högre medianinkomst. Andra positiva faktorer är ohälsotal, valdeltagande och antal anmälda brott. För Mölndal ligger ohälsotalet på 27,9 medan riksgenomsnittet går upp till 29,5. Valdeltagandet 2010 uppgick till 86,5 procent jämfört med rikets genomsnitt på 84,6 procent och antalet anmälda brott per 1000 invånare stannade på 9336 stycken jämfört med i riket. I kontrast till dessa faktorer står andelen personer med sjuk- och aktivitetsersättning respektive ekonomiskt bistånd, där Mölndal ligger högre än riket. Kommunen ligger också högre än riket när utbetalt biståndsbelopp per hushåll beräknas, men samtidigt är kostnaden per invånare lägre i Mölndal jämfört med riket Eftergymnasial utbildning, 16+ år Riket Medelinkomst i tusental, 20+ år Medianinkomst i tusental, 20+ år Andel förvärvsarbetande, år Källa: SCB Andelen högutbildade och invånarnas höga medelinkomst står i kontrast med höga försörjningsstödskostnader, visar att staden måste tillgodose behov och krav från medborgare med vitt skilda förutsättningar. ü Mölndals stad har en, ur kommunalekonomisk synvinkel, gynnsam befolkningsstruktur i jämförelse med riket. Effekterna neutraliseras samtidigt i stor utsträckning genom skatteutjämningssystemet. Folkhälsa De flesta mölndalsbor upplever god hälsa Vår hälsa påverkas av både de livsvillkor vi lever under och de levnadsvanor vi väljer. I ett folkhälsoperspektiv är befolkningens sammanlagda hälsa intressant, men också hur hälsan är fördelad mellan olika grupper. Det nationella målet för folkhälsoarbetet i Sverige är att skapa förutsättningar i samhället för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Systematiska skillnader finns idag mellan olika grupper, såsom kvinnor och män, äldre och yngre, men också utifrån etnisk bakgrund och funktionshinder. Generellt har mölndalsborna både goda villkor för hälsa och goda levnadsvanor. Detta syns i form av bland annat god självskattad hälsa och tandhälsa, låg andel med fetma och låg andel hjärtinfarkter jämfört med resten av riket. De flesta mölndalsbor har goda motionsvanor, nära 70 procent är fysiskt aktiva minst 30 minuter per dag, men det finns också grupper som är ovana vid fysisk aktivitet och som rör sig mycket lite i vardagen. Övervikt, fetma och sjukdomar som följd av fysisk inaktivitet bidrar till kraftigt ökande kostnader för hälso- och sjukvården. Den psykiska ohälsan drabbar i högre grad kvinnor än män, vilket även gäller för ungdomar. Ungdomsenkäten i Mölndal har under flera år visat att unga flickor upplever sämre psykisk hälsa än jämnåriga pojkar. Nationella undersökningar visar nu att ökningen har avstannat. De självrapporterade besvären ligger dock i hela landet fortfarande på nivåer som är kring det dubbla sedan mitten av 1980-talet. Föräldrarnas livsvillkor blir också barnens och i Mölndal, liksom i övriga landet, är ensamstående föräldrar med hemmavarande barn en av de ekonomiskt mest utsatta grupperna. 26 procent har en inkomst under 60 procent av medianinkomsten. Låg inkomst inverkar generellt sett negativt på hälsan. Statistiken har hittills visat på högt antal fallskador bland äldre i Mölndal. För äldres hälsa har fysisk aktivitet och goda matvanor stor betydelse, liksom goda sociala relationer. Bland mölndalsborna är det sociala deltagandet högst bland de yngre, för att sedan minska avsevärt i de äldre åldrarna. Nationella siffror visar att 62 procent av flickorna och 57 procent av pojkarna i årskurs nio har druckit alkohol, 84 respektive 83 procent i gymnasiet. I åldrarna år har 35 procent av männen och 25 procent av kvinnorna i Mölndal en riskkonsumtion. Andelen tonåringar som konsumerar alkohol har dock minskat kontinuerligt sedan 70-talet. 9

12 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Omvärldsperspektiv Andelen dagligrökare bland vuxna är relativt låg i Mölndal, 12 procent jämfört med 14,5 procent i riket. En minskning av rökningen bland tonåringar har klingat av. Fler röker i gymnasiets jämfört med i årskurs 8-9. Fler flickor än pojkar röker, men sett till den totala tobakskonsumtionen finns ingen könsskillnad. I gymnasieåldrarna använder runt 40 procent tobak i någon omfattning. Under 2010 var det på riksnivå nio respektive sju procent av pojkarna och flickorna i årskurs nio som uppgav att de någon gång använt narkotika. Dödligheten bland män i alkoholrelaterade sjukdomar är något högre i Mölndal än i riket, liksom dödligheten i lungcancer och KOL bland både män och kvinnor. ü Kommunen har en viktig roll i folkhälsoarbetet genom sina kontaktytor med många invånare, både i olika åldrar och olika skeden av livet. ü Det förebyggande hälsoarbetets mål är ett gott liv för medborgarna. Minskade behov av efterhjälpande insatser förbättrar samtidigt utrymmet för välfärdens finansiering. Näringsliv Snabb återhämtning Den positiva ekonomiska utveckling som vi kunde se i slutet på 2009 förstärktes under En indikation på det var att antalet förfrågningar från näringslivet att få köpa kommunägd verksamhetsmark för den egna verksamheten ökade påtagligt efter sommaren. Analyser från Business Region Göteborg respektive Västra Götalandsregionen visar också att utvecklingen i Göteborgsregionen och Västsverige under året vände snabbare än landet i övrigt. Mölndals, och Göteborgsregionens, attraktionskraft och utvecklingsförmåga visades också när AstraZeneca beslutade sig för att flytta forskning hit när de stod inför valet att stänga ned forskningsanläggningar globalt och koncentrera verksamheten. I den andra änden av storleksskalan har vi noterat att antalet nystartade företag under ett år inte varit så många någonsin tidigare, nära 450. AstraZenecas beslut att flytta verksamheter till Mölndal har engagerat flera av stadens verksamheter. Gemensamt med företaget har vi genomfört informationsmöten för personal från de anläggningar som ska stängas. De har kommit till Mölndal och vi har kunnat svara på frågor om boende, skolor, kollektivtrafik mm. Mölndal har ett väl differentierat näringsliv med en tydlig struktur som präglas av framförallt medicin, IT/mikrovågsteknologi, papper och fiberteknologi, handel, mode och design. Några stora företag med tydliga varumärken är etablerade i staden, de bidrar till att flera mindre företag inom samma eller närliggande branscher också söker sig hit. En hög andel av regionens utlandsägda företag finns i Mölndal. Det regionala samarbetet kring näringslivsfrågor är väl etablerat och regionen märks allt tydligare på den internationella arenan. Antalet företag som flyttar har ökat, det märks främst bland dem som byter adress inom kommunen, där är ökningen 20 procent jämfört med Utvecklingen av vakansgraden i kommersiella lokaler fortsatte i positiv riktning även under Andelen kvadratmeter lediga för uthyrning i kommersiella lokaler i relation till det totala antalet kvadratmeter som är uthyrt har fortsatt minska. Under 2010 har nettoökningen av antalet företag i Mölndals stad varit 251 stycken, vilket är en kraftig ökning jämfört med 113 under Antalet företagsstarter har ökat jämfört med tidigare år och antalet inflyttade företag har också ökat något. Sammantaget hade staden aktiva företag vid årsskiftet. ü Ett starkt näringsliv bidrar till Mölndals stads attraktionskraft och tillväxten i regionen. ü Det är betydelsefullt för näringslivsutvecklingen att staden kan fortsätta erbjuda god boendemiljö, kommunal service och infrastruktur för den arbetskraft som företagen behöver. Arbetsmarknad Fortsatt lägre arbetslöshet än länet och riket Inom Mölndals gränser finns cirka arbetstillfällen. Varje dag pendlar ungefär personer till eller från Mölndals stad och pendlingsnettot är positivt med cirka personer. Procent jan Arbetslöshet år feb mars april maj Mölndal Länet Riket juni Månad Källa: Arbetsförmedlingens månadsstatistik för december 2010, år Arbetslösheten i kommunen är fortsatt lägre än både länet och riket. Andelen öppet arbetslösa var vid årsskiftet 2,6 procent, vilket är en minskning med en procentenhet jämfört med Arbetslösheten i länet sjönk något mer under samma period, 1,2 procentenheter. Vid årets slut var 3,6 procent av befolkningen i riket, år, öppet arbetslösa, vilket innebär en minskning med 0,8 procentenheter från föregående år. Andelen arbetssökande i program med aktivitetsstöd har däremot ökat med i medeltal 0,4 procentenheter för kommunen, länet och riket. 10

13 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Mölndals stad hade en ungdomsarbetslöshet, år, på 3,3 procent i december Det innebär en minskning med 2 procentenheter under det senaste året. Inkluderas de ungdomar som deltog i något slags program med aktivitetsstöd, stiger andelen arbetslösa ungdomar till 7,4 procent. Den totala förändringen blir då istället en minskning med 1,5 procentenheter. Som jämförelse utgör andelen arbetslösa och aktivitetsstödda ungdomar i riket 10,9 procent. Länet ligger marginellt lägre med 10,6 procent. Mölndals stad har därmed 3,5, respektive 3,2 procentenheter, färre ungdomar i dessa kategorier än länet och riket. Andelen arbetslösa bland de invånare som är utrikes födda var 5,4 procent och 4,0 procent deltog vid årsskiftet i program med aktivitetsstöd. Den sammanlagda siffran på 9,4 procent är i medeltal 3,2 procentenheter lägre än riket, 12,5 procent, och länet, 12,8 procent. ü Mölndal har en låg arbetslöshet både i jämförelse med riket och länet. ü Den omfattande pendlingen påverkar ortens trafik- och miljösituation och ställer därmed särskilda krav på kommunala insatser och planering. Infrastruktur Attraktiv knutpunkt med satsningar på kollektivtrafik Mölndals stad har ett strategiskt läge i Göteborgsregionen. Flera viktiga transportleder i form av E6/E20, Riksväg 40, Söderleden, Västkustbanan och Boråsbanan går genom staden. I närheten ligger Nordens största hamn i Göteborg och Landvetter flygplats, vilket gör det lätt att nå ut på en internationell marknad. Mölndals stad arbetar långsiktigt och strategiskt med att underlätta flexibla resvanor för att bidra till den regionala utvecklingen av Göteborgsregionen och Mölndal. Kollektivtrafiken är väl utbyggd till alla kommundelar och till grannkommunerna. Knutpunkt Mölndals bro är ett av regionens största kollektivtrafikcentrum med pendeltåg, spårvagn och många busslinjer. Under de senaste åren har staden genomfört flera satsningar för att öka resandet med kollektivtrafiken. De stora transportleder som passerar genom Mölndals stad innebär också problem i form av miljöpåverkan och barriäreffekter. Trafiksituationen på det övergripande vägnätet genom centrala Göteborg påverkar i hög grad även Mölndal. Arbete och planering pågår med såväl ett bättre utnyttjande av befintlig infrastruktur som förslag till utbyggnader med syfte att tillmötesgå framtida transportoch resbehov i regionen. Regeringen har under året beslutat om statliga infrastrukturinvesteringar för åren där ett särskilt Västsvenskt Infrastrukturpaket med utbyggnader av Västlänken, kollektivtrafik och en Marieholmstunnel ingår. Satsningarna ska till hälften finansieras genom införande av ett trängselskattesystem från år 2013 där betalstationer bl.a. placeras nära kommungränsen mellan Mölndals och Göteborgs stad. Under året har Mölndal också inlett en samverkan med grannkommunerna Göteborg, Kungsbacka och Varberg kring gemensamma planeringsfrågor kopplade till stråket Västkustbanan/E6. ü Det är viktigt att nuvarande regionala arbete resulterar i en infrastruktur för Göteborgsregionen och Mölndal som stödjer en fortsatt och uthållig tillväxt. ü Genom att E6/E20 delar staden ställs särskilda krav på samhällsplaneringen, vilket aktualiseras tydligt i den pågående centrumplaneringen. ü Mölndals invånare och näringsliv har tillgång till en god infrastruktur och väl utbyggd kollektivtrafik, men en omfattande bostadsutbyggnad kräver ytterligare förstärkningar. Besöksnäring Natur och kultur är viktigt för Mölndal som destination nära Göteborg Besöksnäringen har betydelse för ekonomisk utveckling och sysselsättning. Traditionella begrepp som äta, bo, göra, se har utökats med shoppingturism och mötesindustri. Varje destination behöver en strategi för att nå framgång. Mölndal utgår från att gästen befinner sig i Göteborg och vill uppleva mer. Då kan Mölndal komplettera utbudet för besökaren genom närheten till naturen samt utbudet av kulturupplevelser. Gunnebo slott och trädgårdar samt Kvarnbyn med Mölndals stadsmuseum är uppskattade och attraktionskraften hos Gunnebo framgår av besöksstatistiken där det är ett av regionens största besöksmål. I Mölndal ligger också en av landets största travbanor samt ett äventyrsbad och Hills golfclub, som erbjuder en av Europas främsta golfupplevelser. Inom minuter restid från centrala Göteborg kan Mölndal erbjuda exklusiva naturupplevelser kombinerat med bra boende och nära till shopping. Genom nära samarbete mellan besöksnäringen i Mölndal och Göteborg & Co samt Västsvenska Turistrådet kan staden utvecklas som destination för såväl besökare från den egna regionen som utlandet. Under 2009 omsatte besöksnäringen i Mölndal 520 mnkr och 405 personer var årssysselsatta. ü Besöksnäringen har betydande effekter på sysselsättning och ekonomi. 11

14 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Viktiga händelser Här redovisas sådana händelser som inträffat under bokslutsåret och fram till årsredovisning ens upprättande och som har haft eller kan komma att få en mycket väsentlig betydelse för Mölndals stads ekonomi och verksamhet. Av snittet kompletteras med upplysningar om mer nämnd- och bolagsspecifika viktiga händelser i verksamhetsredovisningen som återfinns på sidorna Mölndals centrum Under 2010 har det tagits avgörande steg i arbetet med utvecklingen av Mölndals centrum. Planerna på att utveckla och skapa ett mer attraktivt centrum har pågått sedan Under 2006 ingick staden ett samarbetsavtal med Steen & Ström. Sedan dess har projektet hanterat ett flertal hinder och förseningar främst i form av svåra geotekniska förhållanden, ett ägarbyte för Steen & Ström samt den osäkerhet kring marknadssituationen som inträdde genom den globala finanskrisen. Sådana faktorer är bakgrunden till att det detaljplaneförslag som ställdes ut i november 2008 nu har omarbetats och att en ny detaljplaneutställning genomförs i början av Förändringen i planeringen innebär att projektet blivit något mindre sedan den förra detaljplaneutställningen. Det höga bostadshus som ingår i planerna blir lägre och centrumhuset med handelsytor blir något mindre, men det är främst trafik- och parkeringslösningar som har omarbetats. Omvandlingen av centrum innebär en utveckling av handel, kultur, kontor och bostäder i nära anslutning till en av Västsveriges största knutpunkter för kollektivtrafik. Under hösten godkände kommunfullmäktige ett så kallat genomförandeavtal för Mölndals framtida centrum. Det innebar ett fastare och mer bindande avtal mellan parterna med fokus på att detaljplan och exploateringsavtal ska kunna behandlas av fullmäktige sommaren Vid utgången av 2010 var den aktuella bedömningen att byggstart kan ske hösten 2012 och då skulle en invigning vara möjlig hösten Stort säkerhetspådrag efter ishallsras I slutet av februari 2010 rasade taket på Kållereds ishall samman under snömassorna. Taket drog med sig väggarna och hallen kollapsade. Som väl var kom ingen människa till skada och det var också positivt att den nya tillbyggda delen av sportcentret klarade sig från större skador. Den allvarliga händelsen innebar att kommunen omedelbart inledde ett intensivt arbete för att säkerställa övriga kommunala anläggningar. För att minimera riskerna beslutades om stängning av samtliga förskolor, skolor och idrottsanläggningar. Informationen spreds genom flera kanaler och verksamheten upphörde i snabb takt. Kommunen startade samtidigt upp en upplysningscentral. Under fem dagar skottades alla tak och anläggningarna togs i drift i takt med godkännande vid säkerhetsbesiktningar. Genom en tydlig prioriteringsordning kunde alla förskolebarn beredas plats efter två dagars stängning medan grundskolebarnen förlorade tre dagars undervisning. Med sikte på Mölndals framtida centrum. Under året har det pågått ett intensivt arbete med projektet Mölndal centrum. Om allt går som planerat blir det byggstart under 2012 och då kan en första etappinvigning av centrumbyggnaden ske under Skissbilden visar kulturlokalerna i centrumbyggnaden med nytt bibliotek och spännande mötesplatser i spetsen. Skissbild: Wingårdh Arkitekter 12

15 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Stängda anläggningar på grund av rasrisk. Den 23 februari rasade Kållereds ishall. Mölndals stad valde att ta det säkra före det osäkra och stänga alla stadens förskolor, skolor, fritidsgårdar, bibliotek och idrottshallar under vecka 8. Foto: Martin Svensson Efter beslut i kommunfullmäktige och avslutad rivning, genomfördes ett uppbyggnadsarbete så snabbt att isytan i den nya hallen kunde tas i bruk redan under oktober. Kostnaden slutade på 26 mnkr inklusive rivning. Nu återstår en rättslig tvist kring ansvarsfrågan. Under våren meddelade kommunens försäkringsbolag att man inte betalar ut några ersättningar eftersom bolagets utredning visat att raset berodde på ett konstruktionsfel. Därefter har även den utredare kommunen anlitat kommit fram till att det inte var mängden snö i sig utan en allt för svag konstruktion som orsakade händelsen. Rapportens slutsats är att konstruktionsfelet uppstod så sent som 2008 när ishallen byggdes om. Då gjordes flera förändringar av stålbalkar och stag som bar upp hallens tak. Det är bakgrunden till att kommunen lämnat in en stämningsansökan mot den entreprenör som var ansvarig för ombyggnaden. Nytt underlag för verksamhetsutveckling - Vad tycker mölndalsborna? För första gången har Mölndals stad genomfört en medborgarundersökning som tagits fram av Statistiska centralbyrån, SCB. Det genomförs regelbundet så kallade brukarundersökningar som riktar sig direkt till dem som använder kommunal service såsom skola, barnomsorg, tjänster inom äldrevården och fritidsgårdar. En medborgarundersökning är ett viktigt komplement till dessa undersökningar eftersom den vänder sig till ett urval av alla invånare. Enkätundersökningen skickades ut till tusen statistiskt utvalda mölndalsbor i åldrarna år, varav nästan hälften valde att besvara enkäten. Det var ungefär 140 frågor som skulle besvaras. Tillsammans skulle svaren ge en bild av vad de tillfrågade tycker om att bo i Mölndal, vad de tycker om kommunens verksamheter och vad de tycker om medborgarnas inflytande i staden. Som grund och en anledning till att genomföra medborgarundersökningen finns ett politiskt beslut om att Mölndals stad ska arbeta med bemötandefrågor och en bemötandeplan antogs av kommunfullmäktige i december Mölndal valde därför att lägga till några frågor om just bemötande, men i övrigt är frågorna desamma i alla kommuner. SCB har nu genomfört den här undersökningen i 230 av landets 290 kommuner. Det finns därför gott om jämförelsematerial som underlag för analys och förbättringsarbete. Undersökningen visar att Mölndals stad är en bra kommun att bo och leva i. Av de kommuner som genomfört enkäten är Mölndal totalt sett bättre än snittet då det gäller till exempel utbildnings- och arbetsmöjligheter medan staden får lite sämre betyg då det gäller bemötandet och tillgängligheten i den egna organisationen. Männen är lite mer nöjda med bemötandet än kvinnorna. Nöjdast är de mellan 18 och 24 samt mellan 55 och 64 år. I den äldre ålderskategorin är också förtroendet störst. Man är generellt mer nöjd om man bor i Mölndals centralort. Nöjdheten minskar hos dem som bott i staden en längre tid. Avsikten är att medborgarundersökningen ska genomföras regelbundet och fungera som ett av redskapen i den ständigt pågående processen med att utveckla och förbättra stadens verksamhet. Mer om medborgarundersökningen finns att läsa under rubriken övrigt på sidan

16 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Måluppfyllelse Kommunens uppgifter grundas främst på lagstiftning. Den lokala tillämpningen uttrycks i kompletterande planer i form av budget och separata dokument som tydliggör Mölndals stads mål. Politiskt prioriterade mål Nedan lämnas en översiktlig bild avseende uppfyllelsen av de prioriterade verksamhetsmål som fastslagits av kommunfullmäktige. Målen är att betrakta som prioriterade utvecklingsom råden som förväntas uppfyllas inom utgiftstaket. Ytterligare information återfinns i verksamhetsredovisningen som också innefattar vissa resonemang rörande utvecklingen av kvalitet och effektivitet. En samlad bedömning av graden av måluppfyllelse har skett enligt följande gradering: Målet uppfylldes Målet ska uppfyllas senare under planperioden Målet uppfylldes delvis eller uppfylldes ej Bedömning saknas eller är oklar I denna översikt har alltså en åtskillnad gjorts mellan de mål som i sin helhet anses uppnådda och de som delvis eller inte alls uppnåtts. Motivet till detta är att i möjligaste mån undvika problematik kring gränsdragningar. Under har inga mål bedömts vara delvis upp fyllda, men även detta ställningstagande omfattas för att förenkla jämförbarhet med år I budget/plan fastslog kommunfullmäktige 25 mål för stadens nämnder samt två för kommunstyrelsen. Målen uppfylldes Antalet institutionsplaceringar för barn och ungdomar 0-20 år ska minska jämfört med 2009 års budget. Verksamheten ska ersättas med familjehem samt lokala öppenvårdsinsatser. Reducera den genomsnittliga handläggningstiden för bygglov efter komplett an sökan genom nämndbeslut till maximalt 100 kalenderdagar. Reducera den genomsnittliga handläggningstiden för bygglov efter komplett an sökan genom delegeringsbeslut till maximalt 50 kalenderdagar. Resandet med kollektivtrafiken ska öka jämfört med Minst 50 procent av eleverna på individuella programmet ska efter ett års studier på IV börja på ett nationellt program. Genom en aktiv personalpolitik och mera förebyggande företagshälsovårdsinsat ser ska stadens ohälsotal per arbetad timma sänkas så att stadens sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstid ligger under 5,5 procent vid utgången av Verksamheten (inom miljö och hälsoskyddsområdet) ska, med oförändrad taxe nivå, intäktsfinansieras till minst 30 procent. Inventering av minst 200 enskilda avlopp ska ske under Öka flickors upplevelse av delaktighet och inflytande i fritidsgårdsverksamheten. Minst 80 procent av brukarna (äldre personer och personer med funktionsned sättning) ska vara nöjda med verksamheten. Minst 80 procent av brukarna (äldre personer och personer med funktionsned sättning) ska vara nöjda med bemötandet. Minst 70 procent av brukarna med hemtjänst är nöjda med personalkontinuiteten. De tolv mål som återges ovan uppfylldes helt under Som synes uppnåddes flera mål inom miljö- och byggområdena samt inom omsorgen av äldre och av personer med funktionsnedsättningar. Målen ska uppfyllas senare under planperio den Verksamheten i egen regi, det vill säga gymnasieskola, särskola och vuxenutbild ning, ska 2011 ha ett konkurrenskraftigt kostnadsläge Målet ovan ska enligt budgetbeslutet uppnås senare under planperioden och måluppfyllelsen kan därmed ännu inte slutgiltigt bedömas. Av verksamhetsredovisningen framgår att utveck lingen under 2010 var i linje med kommunfullmäktiges beslut. Målen uppfylldes delvis eller uppfylldes ej Tid från ansökan om försörjningsstöd för dem som står till arbetsmarknadens förfogande till dess att sysselsättning påbörjas på Neon resurscenter ska vara högst 14 dagar. Antalet köpta boenden ska minska jämfört med 2009 års förbrukning. Verksam heten ska ersättas med stödinsatser i kombination med kontrollerat boende. Säkerheten i överklagade beslut (fattade inom byggnadsnämndens område) ska motsvara minst 90 procent. Antalet besökare till simhall och upplevelsebad ska öka med minst 10 procent jämfört med Antalet besökare till museet ska minst uppgå till samma nivå som Sjukfrånvaron inom vård och omsorg ska minska med minst en procentenhet jämfört med procent av eleverna får minst betyget godkänt i alla ämnen i slutbetyget (åk 9), och minst lika stor andel av eleverna i åk 5 och 3 når målen för årskursen. Det samlade genomsnittliga meritvärdet i elevernas slutbetyg (gymnasieskolan) är minst 217 poäng. Minst 95 procent av alla gymnasieelever som studerar på nationellt program ska uppnå slutbetyg inom 4 år. 14

17 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Gymnasieelevernas genomsnittliga slutbetyg ska uppnå ett meritvärde på minst 15,0. Förbättra placeringen på listan över Sveriges bästa näringslivskommuner så att Mölndals stad är bland de tio kommuner som rankats högst i landet. Målen ovan uppfylldes ej under I den nämndspecifika verksamhetsredovisningen fram kommer dock att det bland dem förekom förbättringar jämfört med föregående år. Som exem pel kan nämnas målen avseende antalet besökare till simhallen och andelen gymnasieelever som fått slutbetyg inom fyra år. Vid en djupare värdering av verksamheternas kvalitet är det även vä sentligt att beakta läget i omvärlden. Resultaten inom stadens grund- och gymnasieskolor stod sig exempelvis fortsatt mycket väl i relation till GR och riket, både avseende elevernas kunskapsnivåer och verksamheternas kost nader. I rankingen av Sveriges bästa näringslivskommuner tillhör staden sedan länge de främsta tio procenten. Se även Mölndal i jämförelse i denna handling. Målupp fyllelsen kunde inte bedömas Föräldrarna uppskattar tryggheten i barnomsorgsverksamheten till minst 4,5 på en femgradig skala. Elever i åk 8 uppskattar trivseln i skolan till minst 4,1 på en femgradig skala. Minst 80 procent av invånarna i Mölndals stad sorterar ut farligt avfall. Avseende tre mål saknades nödvändiga underlag för att måluppfyllelsen skulle kunna bedö mas. Gällande barnomsorgen och grundskolan genomfördes inga enkätundersökningar under 2010 eftersom en GR-gemensam enkät kommer att distribueras våren Angående sor teringen av farligt avfall förändrades innehållet i den nationella SKL-undersökningen Kritik på teknik som var tänkt att tjäna som grund för bedömningen. Det bör dock noteras att det under året vidtogs flera åtgärder som syftade till att utveckla verksamheterna i enlighet med kommunfullmäktiges intentioner. I diagrammet åskådliggörs de senaste årens utveckling. Knappt hälften av de sammanlagt 26 prioriterade mål som formulerades med ettårsperspektiv i budget/plan uppfylldes. Andelen var något lägre än i fjol, men inkluderar effekten av att måluppfyllelsen i tre fall inte bedömdes. Givet att dessa mål helt exkluderas var andelen uppfyllda mål istället drygt hälften. Det är viktigt att beakta att slutsatser kring trender och budgetföljsamhet över tid bland annat kräver analys av långa tidsserier. Det bör också noteras att de respektive målens dignitet inte har viktats, vare sig i kommunfullmäktiges budgetbeslut eller i ovanstående bedömningar. Andel i % 100 Måluppfyllelse politiskt prioriterade mål st 2 st 7 st Målet uppfylldes delvis eller uppfylldes ej Målet ska uppfyllas senare under planperioden Bedömning saknas eller är oklar Målet uppfylldes 9 st 4 st 9 st 11 st 1st 3 st 12 st Under år 2010 fortsatte arbetet med att tydliggöra verksamhetens styrning och sammanlänka kvalitets- och resursmått. En ny modell för mål och uppföljning som utvecklats under de se naste åren tillämpas från och med verksamhetsåret Övriga måldokument Översiktsplanen är ett av flera viktiga redskap vid beslut om stadens framtid. I denna presen teras strategier för utvecklingen under en tio- till tjugoårsperiod, hur bebyggelse och kommu nikationer ska utvecklas och hur värden i natur- och kulturmiljöer ska tas tillvara. Det fram tida Mölndal ska kännetecknas av attraktiva, välfungerande och tillgängliga bebyggelse- och naturmiljöer. Översiktsplanen och dess konsekvenser berörs i Förvaltningsberättelsen och då i synnerhet under rubrikerna Bostadsmarknad samt Infrastruktur. Ett flertal tvärsektoriella gemensamma områden är helt eller delvis integrerade i stadens kärn verksamheter och samtidigt av generell betydelse för medborgarna. Nämnder och utskott sör jer för en hälsosam miljö samt bidrar till att skydda och främja medborgarnas liv, hälsa och egendom. I bemötandet av mölndalsborna verkar stadens anställda för jämställdhet, jämlikhet och värdighet. Vidare eftersträvas att verksamheterna utvecklas genom internationellt samarbete. I kapitlet Övrigt under rubriken Uppföljning diverse styrdokument ges en kort översikt av vad som uppnåddes under verksamhetsåret År 15

18 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Driftredovisning kommun Driftredovisningen omfattar verksamhetens nettokostnader och motsvarar den första resultatnivån i resultaträkningen. Här presenteras den interna fördelningen mellan stadens nämnder, årets avvikelser mot budget samt nettokostnadsutvecklingen. Fördelningen på kostnads- och intäktsslag, exklusive interna transaktioner, återfinns i not till resultaträkningen. Ytterligare information och analys återfinns i verksamhetsredovisningen på sidorna Budgetavvikelser visar inte ekonomisk utveckling Analysen av driftredovisningen koncentreras ofta på budgetavvikelser, vilket är viktigt ur ekonomistyrningsperspektiv. Det finns dock en risk att budgetavvikelser felaktigt uppfattas som en signal kring ekonomisk utveckling, men kostnaden kan vara oförändrad trots att en avvikelse uppstår genom förändrad budget. En analys med avsikten att uppmärksamma problemområden och orsaker till den ekonomiska utvecklingen bör även omfatta en genomgång av verksamhetsområdenas nettokostnadsutveckling över tid. Den analysen utgör också ett viktigt led i strävan efter en realistisk budgetering och ekonomisk kontroll. Nettokostnadsökning Obs! exklusive affärsdrivande verksamhet mnkr % Funktionshinder 21,8 8,1 Gator, vägar och parker 12,2 12,4 Finansnetto, pensioner med mera 11,9 24,0 Barnomsorg 10,4 2,7 Serviceförvaltningen 7,8 38,2 Försörjningsstöd 5,8 13,1 Grundskola 4,7 1,0 Kollektivtrafik inklusive färdtjänst 0,5 0,9 Individ- och familjeomsorg 0,4 3,8 Räddningstjänst 0,3 0,8 Interkommunala skolersättningar inom gymnasieskolan -0,7-0,7 Kultur- och fritidsverksamhet -1,0-0,9 Arbetsmarknad och integration -1,1-4,6 Övriga nämnder, administration 1-1,1-0,4 Gymnasieskola, exklusive interkommunala ersättningar -5,3-3,4 Äldreomsorg -14,9-3,4 Summa nettokostnadsökning 51,7 2,1 1) Här ingår kulturskola, vuxenutbildning med mera. Verksamhetens nettokostnader har ökat med 2,1 procent mellan åren, vilket motsvarar 51,7 mnkr. Beloppet är en nettoeffekt av många bruttoförändringar och för att analysen ska bli rättvisande ingår inte jämförelsestörande poster och affärsdrivande verksamhet. Funktionshinder är den verksamhet som har högst nettokostnadsökning mellan 2009 och 2010 och det förhållandet gällde även året dessförinnan. Nettokostnaderna har ökat med 21,8 mnkr motsvarande drygt 8 procent. Föregående år var ökningen drygt 10 mnkr eller 4,2 procent. Volymförändringar rörande personlig assistans och daglig verksamhet står för ungefär hälften av ökningen. Resterande ökning är hänförlig till bostäder med särskild service inklusive köpta boenden. Den näst största nettokostnadsökningen redovisas för gator, vägar och parker, som har ökat med 12,2 mnkr eller 12,4 procent. Bakgrunden är stränga vintrar, vilka medfört att kostnader för vinterväghållning har ökat med knappt 9 mnkr och för beläggningsunderhåll med drygt 3 mnkr. Barnomsorgen har en fortsatt ökande trend och nettokostnaderna var 10,4 mnkr eller 2,7 procent högre under 2010 jämfört med En viktig förklaring var volymökningar, totalt drygt 250 platser varav cirka 150 inom fritidshemsverksamheten. Försörjningsstöd har en stark koppling till rådande konjunktur och läget på arbetsmarknaden. Det försämrade konjunkturläget medförde att kostnaderna för försörjningsstöd, efter ett par år av minskande eller oförändrad trend, återigen har börjat öka. Under 2009 blev nettokostnaderna 4,8 mnkr högre än föregående år, vilket motsvarade 12,2 procent. Under 2010 fortsatte den ökande trenden i ungefär samma storleksordning i form av en ökning med 5,8 mnkr eller 13,1 procent. Stadens serviceförvaltning med en omslutning på drygt 550 mnkr, finansieras med interna ersättningar och en nettoavvikelse får därför stort procentuellt genomslag. Den positiva avvikelse, eller interna avkastning, som redovisades för 2009, har nu minskat bland annat beroende på ökade snöröjningskostnader motsvarande cirka 5 mnkr. Därutöver har resultatet belastats med knappt 6 mnkr i form av kostnader som sammanhänger med raset av Kållereds ishall. Eftersom sistnämnda post är klassificerad som jämförelsestörande ingår den inte i uppställningen. Verksamhetsområdet arbetsmarknad och integration har en hög statsbidragstäckning och därmed låga nettokostnader. Förändringen mellan åren påverkas av att 2009 belastades med nedskrivningen av en osäker fordran avseende ersättning för kostnader i samband med mottagandet av ensamkommande flyktingbarn. Exkluderas denna engångseffekt uppstår istället en nettokostnadsökning på 2,9 mnkr, som bland annat beror på fler köpta boendeplatser för personer utan missbruksproblematik. Bakgrunden till den lägre nettokostnaden på 14,9 mnkr inom verksamhetsområdet äldreomsorg är att antalet årsplatser minskat med 32 jämfört med 2009 samt att metodiken kring bemanning har förändrats. Anpassning till minskat elevantal och förändrat programutbud är bakgrunden till att nettokostnaderna för den egna gymnasieskolan har minskat med 5,3 mnkr. 16

19 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE En stor förändring, både mätt i miljoner kronor och procentuellt, redovisas för de centrala posterna såsom finansnetto, pensioner med mera. Bakgrunden är den ryckighet som uppstår genom att förändringar i premier för avtalsförsäkringar och semesterlöneskuld har redovisats centralt samtidigt som finansnettot har förbättrats med drygt 11 mnkr. Väsentliga överskott jämfört med budget För 2010 redovisar nämndernas verksamhet ett överskott på 36,9 mnkr jämfört med budget. De beloppsmässigt största överskotten redovisas avseende de omslutningsmässigt två största nämnderna. Inom barnomsorgs- och utbildningsnämnden är 7,4 mnkr hänförliga till förskjutningar i investeringsverksamheten. En betydande andel av det övriga utfallet förklaras av restriktivitet i användningen av resurser, men det finns också förklaringsfaktorer som lägre skolskjutskostnader. Under senare delen av året har kostnadsnivån stigit, bland annat beroende av fler barn inom barnomsorgen. Vård- och omsorgsnämndens överskott är hänförligt till ett flertal olika faktorer, främst inom äldreomsorgen. Inom äldreboendena redovisas en avvikelse på drygt 8 mnkr. Personalkostnaderna har påverkats genom förändrade arbetsmetoder avseende bemanning och dessutom blev lokalkostnaderna lägre än budgeterat. Överskott redovisas även inom hemsjukvård, rehab och hjälpmedel, medan nettokostnaderna för bland annat hospicevård och utskrivningsklara från sjukhus samt verksamheten för funktionshindrade överskrider budget. Huvuddelen av gymnasienämndens avvikelse har samma bakgrund som nämndens minskade nettokostnader. Den egna gymnasieorganisationen redovisar ett positivt budgetutfall med anledning av den pågående anpassningen till minskat elevunderlag medan de interkommunala ersättningarna blev lägre än budgeterat, främst på grund av jämförelsevis låg prisuppräkning. Arbets- och familjestödsnämnden redovisar en negativ avvikelse på 2,2 mnkr. Den ökade arbetslösheten är bakgrunden till att kostnaderna för försörjningsstöd har ökat och överskridit budgeterad nivå med 5,5 mnkr. Underskott uppkom även gällande köpta boenden för vuxna utan missbruksproblematik, främst på grund av att platserna var mer kostsamma än väntat. Nämnda avvikelser motverkades av bland annat lägre kostnader än planerat för vårdnadsbidrag och vissa köpta boenden. Dessutom blev graden av statsbidragstäckning högre än budgeterad. Gymnasienämnden redovisar ett resultat på 8,9 mnkr. Den egna gymnasieskolan genererade 1,9 mnkr i överskott främst till följd av anpassningar till lägre elevantal samt lägre kostnader än budgeterat för elevresor och inackorderingstillägg. Utfallet för de interkommunala ersättningar blev 5,3 mnkr lägre än planerat. Bidragande orsak var att Driftredovisning Belopp i mnkr Intäkter Kostnader Netto Kommunbidrag Resultat Arbets- och familjestödsnämnden 107,8 304,5-196,7 194,5-2,2 Barnomsorgs- och utbildningsnämnden 129, ,0-960,9 976,3 15,4 Byggnadsnämnden 14,9 24,4-9,5 9,4-0,1 Gatunämnden/Trafiknämnden 213,7 355,1-141,4 138,7-2,7 Gymnasienämnden 93,7 376,8-283,1 292,0 8,9 Kommunfullmäktige och kommunstyrelsen 477,6 590,1-112,5 111,8-0,7 Miljö- och hälsoskyddsnämnden 3,8 11,5-7,7 7,8 0,1 Nämnden för kultur- och fritid 42,6 151,0-108,4 112,5 4,1 Vård- och omsorgsnämnden 163,2 919,3-756,1 770,2 14,1 Summa nämndverksamhet 1 246, , , ,2 36,9 Kapitalkostnader 1-182,9 182,9-176,2 6,7 Övriga kommuninterna poster -476,8-476,8 0,0 0,0 Kalkylerad personalomkostnad -89,7 89,7-88,0 1,7 Årets pensionskostnad, not ,4-143,4 146,4 3,0 Förändring av semesterlöneskulden 3,8-3,8 5,0 1,2 Sänkta premier för avtalsförsäkringar m.m. -6,9 6,9 18,1 25,0 Resultat vid avyttring av anläggningstillgångar 61,6 61,6 61,6 Övrigt -0,1-0,4 0,3 0,3 Summa driftredovisningen 831, , , ,5 136,4 1) På grund av ny redovisningsprincip för investeringsbidrag har avskrivningar ökat med 3,6 mnkr. 17

20 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Driftredovisning kommun drygt 20 elever färre än budgeterat gick på andra skolor samt att omräkningen av GR: s prislista inför 2010 inte innebar den kostnadsökning som tidigare beräknats. Vuxenutbildningen redovisar ett överskott på 0,6 mnkr på grund av statliga insatser i samband med och efter den ekonomiska krisen. Gymnasiesärskolan överskred budgeten med samma belopp. Inom kommunstyrelsens verksamhetsområde återfinns flera budgetavvikelser och den enskilt största negativa avvikelsen härrör sig till serviceförvaltningens verksamhet. Intäkterna blev 6,9 mnkr högre än kostnaderna, vilket innebar att budgeterat avkastningskrav på 13,0 mnkr inte uppnåddes och därmed uppstod ett underskott på 6,1 mnkr. Det förklaras främst av merkostnader för snöröjning på 4,6 mnkr samt kostnader i samband med raset av Kållereds ishall på knappt 6 mnkr. Övriga väsentliga positiva poster inom kommunstyrelsens verksamhetsområde härrör sig till att anslag inte utnyttjats för bland annat interna försäkringsersättningar. Nämnden för kultur och fritid redovisar en positiv budgetavvikelse på 4,1 mnkr motsvarande fyra procent av omslutningen. Besöksantalet vid Åbybadet blev tolv procent högre än ursprungligen budgeterat, vilket bidrar till överskottet med 2,4 mnkr. Försenade ombyggnationer av idrottsanläggningar gav en budgetavvikelse på 1 mnkr. Utöver nämnda överskott finns ytterligare positiva avvikelser, till följd av bland annat vakanser och svårigheter att genomföra vissa underhållsåtgärder. Investeringsredovisning kommun Mölndals stad har en centraliserad fastighetsförvaltning under kommunstyrelsen och äldrebostäderna i bolag. Det innebär att nämndernas investeringar huvudsakligen avser inventarier. Undantaget är gatunämnden där investeringar utförs i gator, vägar, VA anläggningar med mera. Avstämning mot investeringsanslag per nämnd finns i verksamhetsredovisningen. En detaljerad avstämning per objekt återfinns som not i de finansiella rapporterna. Sedan år 2000 har staden genomfört investeringar på 2,4 mdkr, enligt diagrammet nedan. Investeringarna har finansierats främst genom skatt. Under perioden har även 0,4 mdkr erhållits i investerings-bidrag, varav de största är statsbidrag som utgick till projektet Göken mellan åren 2000 och 2006 på drygt 0,2 mdkr. Dessutom har investeringarna finansierats med anslutningsavgifter för VA-anläggningar samt gatukostnadsersättningar, sammanlagt 0,2 mdkr. Staden har under perioden investerat 0,8 mdkr i förskolor och skolor, 0,5 mdkr i gator, vägar och parker, 0,3 mdkr i inventarier, 0,2 mdkr i idrottsanläggningar, 0,1 mdkr i VA-anläggningar samt 0,2 mdkr i övriga anläggningar. Därutöver har det skett fastighetsförvärv på totalt 0,3 mdkr, som inte återfinns i diagrammet. Samtliga belopp redovisas i löpande priser. mnkr Bruttoinvesteringar År Förskolor, skolor Idrottsanläggningar Gator, park VA Inventarier Övrigt 18

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

Årsredovisning 2012 Mölndals stad

Årsredovisning 2012 Mölndals stad Årsredovisning 2012 Mölndals stad Fyrverkeri för Mölndal 90 år. Under Kulturnatt i Kvarnbyn avfyrades ett storslaget fyrverkeri för att fira Mölndals stad som fyllde 90 år 2012. Konstverket Tidsvågor en

Läs mer

9 683 (6,5%) Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av september 2012

9 683 (6,5%) Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av september 2012 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Halmstad, 12 oktober 2012 Andreas Mångs, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Hallands län september 2012 9 683 (6,5%) 4 816 kvinnor

Läs mer

Årsredovisning 2011 Mölndals stad

Årsredovisning 2011 Mölndals stad Mölndals stad ligger söder om Göteborg och har en befolkning på 61 337 personer. Be folkningsmässigt är Mölndal den tredje största kommunen i Västra Götalandsregionen och den 35: e största i landet. Staden

Läs mer

En sammanfattning av Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2016 Norrbottens län

En sammanfattning av Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2016 Norrbottens län En sammanfattning av Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2016 Norrbottens län PROGNOS FÖR ARBETSMARKNADEN 2017 Omslagsbild: Johnér bildbyrå Sammanfattning Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2016 BD län 2 Sammanfattning

Läs mer

Folkhälsoindikatorer för Umeå kommun

Folkhälsoindikatorer för Umeå kommun Folkhälsoindikatorer för Umeå kommun Ve 2014-11-20 Årsrapport 2014 I denna rapport redovisas senast tillgänglig data för Umeås folkhälsoindikatorer. Rapporten har tagits fram av Miljöbarometern AB på uppdrag

Läs mer

Bostadsförsörjningsprogram

Bostadsförsörjningsprogram Dnr KS14.339 Bostadsförsörjningsprogram 2016-2025 Förslag 2016-07-08 Sektor samhällsbyggnad Innehåll 1 Bostadsförsörjningsprogrammets syfte och roll 3 2 Mål och inriktningar för bostadsbyggandet 4 3 Dagens

Läs mer

(6,7 %) Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av oktober 2012

(6,7 %) Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av oktober 2012 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Halmstad, 14 november 2012 Andreas Mångs, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Hallands län, oktober 2012 10 052 (6,7 %) 4 925 kvinnor

Läs mer

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Rapport 2014:10 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt

Läs mer

Sara Andersson, Analysavdelningen. av utvecklingen. indikerar tillväxt. nedgångar år. historiska snittet. Arbetsförmedlingen

Sara Andersson, Analysavdelningen. av utvecklingen. indikerar tillväxt. nedgångar år. historiska snittet. Arbetsförmedlingen MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Halmstad, 8 november 2013 Sara Andersson, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Hallands län, oktober 2013 10 217 (6, 7%) 4 748 kvinnor

Läs mer

Delårsrapport 1 år 2012 för Eskilstuna kommun

Delårsrapport 1 år 2012 för Eskilstuna kommun Kommunstyrelsen 2012-05-18 1 (5) Kommunledningskontoret Ekonomi och kvalitet KSKF/2012:182 Anders Rehnman 016-710 14 67 Kommunstyrelsen Delårsrapport 1 år 2012 för Eskilstuna kommun Förslag till beslut

Läs mer

Gemensamma planeringsförutsättningar. Gällivare en arktisk småstad i världsklass. 4. Befolkning

Gemensamma planeringsförutsättningar. Gällivare en arktisk småstad i världsklass. 4. Befolkning Gemensamma planeringsförutsättningar 2019 Gällivare en arktisk småstad i världsklass 4. Befolkning 4. Befolkning 4.1 Inledning De historiska befolkningsuppgifterna är sammanställda av SCB. Samtliga befolkningsprognoser

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län september 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län september 2013 11 oktober 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län september 2013 Lediga platser Under september anmäldes 1 064 lediga platser till Arbetsförmedlingen i Västerbottens län. Det är

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna Färgelanda kommun Verksamhetsplan 2015-2017 Förslag från Socialdemokraterna INNEHÅLLSFÖRTECKNING - ÖVERGRIPANDE MÅL SID 3-7 - EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR, MÅL OCH KOMMUNBIDRAG SID 8-10 2 Vision, mål och

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län april 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län april 2013 11 april 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län april 2013 Lediga platser Under månaden anmäldes 1 326 lediga platser och samma månad förra året anmäldes 1 572. Således en minskning

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition I budgetpropositionen är regeringen betydligt mer pessimistiska om den ekonomiska utvecklingen jämfört med i vårpropositionen.

Läs mer

Gemensamma planeringsförutsättningar. Gällivare en arktisk småstad i världsklass. 4. Befolkning

Gemensamma planeringsförutsättningar. Gällivare en arktisk småstad i världsklass. 4. Befolkning Gemensamma planeringsförutsättningar 2018 Gällivare en arktisk småstad i världsklass 4. Befolkning 4. Befolkning 4.1 Inledning De historiska befolkningsuppgifterna är sammanställda av SCB. Samtliga befolkningsprognoser

Läs mer

Vansbro kommun Årsredovisningen i korthet. Detta är en bilaga från Vansbro kommun

Vansbro kommun Årsredovisningen i korthet. Detta är en bilaga från Vansbro kommun Vansbro kommun 2015 Årsredovisningen i korthet Detta är en bilaga från Vansbro kommun De här sidorna är en sammanfattning av kommunens årsredovisning för 2015 Hur gick det med Vansbros ekonomi? Uppfyllde

Läs mer

Befolkningsprognos 2013-2033 Mora kommun. Näringslivs- och utvecklingsenheten

Befolkningsprognos 2013-2033 Mora kommun. Näringslivs- och utvecklingsenheten Befolkningsprognos 213-233 Mora kommun Näringslivs- och utvecklingsenheten Sammanfattning Mora kommuns befolkning vid 213 års slut uppgick till 19998 personer med en befolkningsminskning på -84 personer.

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, september 2016

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, september 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ida Karlsson Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, september 2016 Arbetsmarknaden i Jönköpings län fortsatte att vara stark under

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, oktober 2016

Arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, oktober 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ida Karlsson Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, oktober 2016 Arbetslösheten i Jönköpings län fortsatte att sjunka under oktober månad om än bara

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av september månad 2011

Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av september månad 2011 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Halmstad, 13 oktober 2011 Sara Andersson, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av september månad 2011

Läs mer

Lund i siffror. Sammanfattning. juni 2011 1 (8)

Lund i siffror. Sammanfattning. juni 2011 1 (8) juni 211 Kontakt: Daniel.svard@lund.se, 46-35546 1 (8) Sammanfattning Den konjunkturförändring som kunde skönjas under slutet av 21 kan sägas ha fortsätt under 211. Arbetslösheten fortsätter och sjunka

Läs mer

Områdesbeskrivning 2017

Områdesbeskrivning 2017 Områdesbeskrivning 217 Områdesbeskrivningen beskriver och dess olika tätorter. Det finns sju olika beskrivningar., Ängelholm tätort, Hjärnarp, Munka-Ljungby, Strövelstorp, Vejbystrand/Magnarp och övrig

Läs mer

Sammanfattning av arbetsmarknadsläget i Stockholms län april 2010. Arbetsmarknaden stärks framför allt inom servicesektorn

Sammanfattning av arbetsmarknadsläget i Stockholms län april 2010. Arbetsmarknaden stärks framför allt inom servicesektorn Sida: 1 av 5 Fakta om statistiken Arbetsförmedlingens siffror över antalet inskrivna arbetslösa är väsentligt lägre än antalet arbetslösa i SCB:s arbetskraftsundersökningar. Summan av inskrivna arbetslösa

Läs mer

Introduktion ny mandatperiod

Introduktion ny mandatperiod Introduktion ny mandatperiod Kommunens ekonomi 9 januari 2019 Uppdrag Ekonomi Ekonomistyrning, kontroll Löpande redovisning, t.ex. leverantörsreskontra, kundreskontra, kassafunktion Upprättar månads- delårsrapporter

Läs mer

Sara Andersson, Analysavdelningen. återhämtningen. näringslivet. att. län minskade. det historiska. Arbetsförmedlingen

Sara Andersson, Analysavdelningen. återhämtningen. näringslivet. att. län minskade. det historiska. Arbetsförmedlingen MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Halmstad, 111 september 2013 Sara Andersson, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Hallands län, augusti 2013 9 995 (6,66 %) 4 749 kvinnor

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

Ö LNDALSSTAD MÖLNDALS STAD

Ö LNDALSSTAD MÖLNDALS STAD MÖLNDALS STAD Årsredovisning 2009 Omslagsbild: Mölndals 60 000:e invånare, Elis Olsson, föddes i mars 2009. Ett bevis på att Mölndal är en kommun med tillväxt. Foto: Kristina Lindahl, Mölndals-Posten Foto

Läs mer

Uppföljning av Södermöre kommundelsnämnds nyckeltal för jämställdhet 2018

Uppföljning av Södermöre kommundelsnämnds nyckeltal för jämställdhet 2018 Handläggare Datum Mia Lindgren 2018-12-05 0480-45 29 03 Uppföljning av Södermöre kommundelsnämnds nyckeltal för jämställdhet 2018 Sedan 2016 följer Södermöre kommundel upp jämställdheten inom förvaltningens

Läs mer

PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR

PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Detta kapitel syftar till att beskriva kommunen samt de förutsättningar som ligger till grund för översiktsplaneringen. Poängteras bör att presentationen är en nulägesbeskrivning

Läs mer

Områdesbeskrivning 2017

Områdesbeskrivning 2017 Områdesbeskrivning 217 Munka-Ljungby Områdesbeskrivningen beskriver Ängelholms kommun och dess olika tätorter. Det finns sju olika beskrivningar. Ängelholms kommun, Ängelholm tätort, Hjärnarp, Munka-Ljungby,

Läs mer

Områdesbeskrivning 2017

Områdesbeskrivning 2017 Områdesbeskrivning 217 Områdesbeskrivningen beskriver Ängelholms kommun och dess olika tätorter. Det finns sju olika beskrivningar. Ängelholms kommun, Ängelholm tätort, Hjärnarp, Munka-Ljungby, Strövelstorp,

Läs mer

Karlskrona kommun i siffror. Befolkningsprognos

Karlskrona kommun i siffror. Befolkningsprognos Karlskrona kommun i siffror Befolknings Kommunledningsförvaltningen Kontakt: Pia Kronengen, 0455-30 30 15 kommunledningsforvaltningen@karlskrona.se www.karlskrona.se/befolkning BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR KARLSKRONA

Läs mer

BEFOLKNING # JÖNKÖPINGS LÄN

BEFOLKNING # JÖNKÖPINGS LÄN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring 28-217 Befolkningens åldersfördelning 217 3 37 3 32 3 347 34 342 34 337 33 332 33 28 21 212 214 21 1 2 3 4 7 8 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 217 Folkmängdsförändring

Läs mer

Karlskrona kommun i siffror. Befolkningsprognos

Karlskrona kommun i siffror. Befolkningsprognos Karlskrona kommun i siffror Befolknings Kommunledningsförvaltningen Kontakt: Pia Kronengen, 0455-30 30 15 kommunledningsforvaltningen@karlskrona.se www.karlskrona.se BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR KARLSKRONA KOMMUN

Läs mer

En sammanfattning av Arbetsmarknadsutsikterna våren 2016 Norrbottens län

En sammanfattning av Arbetsmarknadsutsikterna våren 2016 Norrbottens län En sammanfattning av Arbetsmarknadsutsikterna våren 2016 Norrbottens län PROGNOS FÖR ARBETSMARKNADEN 2016-2017 Omslagsbild: Johnér bildbyrå 2 Text: Timo Mulk-Pesonen 010-4867386 Arbetsförmedlingen, Analysavdelningen

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i april 2011

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i april 2011 Blekinge, 13 maj 2011 Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i april 2011 Antalet nyanmälda platser ökar kraftigt Under den senaste månaden nyanmäldes 670 1 lediga platser till länets arbetsförmedlingar,

Läs mer

Tillväxt och utveckling i Sjuhärad

Tillväxt och utveckling i Sjuhärad Rapport 2014:8 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Sjuhärad Tillväxt och utveckling i Sjuhärad ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt och utveckling

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition I vårpropositionen skriver regeringen att Sveriges ekonomi växer snabbt. Prognosen för de kommande åren

Läs mer

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 1 av 5 Kommunstyrelseförvaltningen Jan Lorichs Ekonomichef Kommunstyrelsen Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår att fullmäktige fastställer

Läs mer

BEFOLKNING # JÖNKÖPINGS LÄN

BEFOLKNING # JÖNKÖPINGS LÄN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring 27-21 Befolkningens åldersfördelning 21 3 32 3 347 34 342 34 337 33 332 33 27 29 211 213 2 1 2 3 4 7 8 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 21 Folkmängdsförändring

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Hallands län i oktober månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Hallands län i oktober månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Peter Nofors Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Hallands län i oktober månad 2016 Arbetslösheten fortsätter att öka i Halland Arbetslösheten i länet ökar sedan

Läs mer

Granskning av delårs- rapport 2012

Granskning av delårs- rapport 2012 Revisionsrapport Granskning av delårs- rapport 2012 Karlstads kommun Daniel Brandt Stefan Fredriksson Lars Dahlin Maria Jäger Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

BEFOLKNING # JÖNKÖPINGS LÄN

BEFOLKNING # JÖNKÖPINGS LÄN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring 9-1 Befolkningens åldersfördelning 1 365 36 355 3 35 3 335 3 9 12 15 1 6 7 9 + Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från 9 Ålder uell fördelning

Läs mer

Prognosmetod Stadsledningsförvaltningen Åsa Henriksson Utfallsredovisning befolkningsprognos 2014

Prognosmetod Stadsledningsförvaltningen Åsa Henriksson Utfallsredovisning befolkningsprognos 2014 1(14) Stadsledningsförvaltningen Åsa Henriksson asa.henriksson@molndal.se Sändlista: Lokalberedningen Lokalstyrgruppen Utfallsredovisning befolkningsprognos 2014 Ung socionomstudent år 2015. Studier av

Läs mer

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition SVENSK EKONOMI Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 2009/2 Sid 1 (5) Lägesrapport av den svenska

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län november 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län november 2013 18 december 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län november 2013 Lediga platser Under månaden anmäldes 1 1036 lediga platser och samma månad förra året anmäldes 1 081. Således

Läs mer

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik - Fastighetsägarnas frukostseminarium 6 november 2015. Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik - Fastighetsägarnas frukostseminarium 6 november 2015. Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik - Fastighetsägarnas frukostseminarium 6 november 2015 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Inflationen stiger men behöver stöd i en osäker omvärld Återhämtningen

Läs mer

Tillväxt och utveckling i Skaraborg

Tillväxt och utveckling i Skaraborg Rapport 2014:7 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Skaraborg Tillväxt och utveckling i Skaraborg ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt och utveckling

Läs mer

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 POLICY för god ekonomisk hushållning 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 2/8 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Syfte... 3 3 Utgångspunkter och principer... 3 3.1 Avgränsning... 4 3.2 Politiska

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av april månad 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av april månad 2012 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Halmstad, 11 maj 2012 Sara Andersson, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Hallands län april 2012 9 493 (6,3%) 4 718 kvinnor (6,4%)

Läs mer

Arbete och försörjning

Arbete och försörjning KOMMUNLEDNINGSKONTORET Verksamhetsstyrning Karlstad 2015-03-10 Lina Helgerud, lina.helgerud@karlstad.se Marie Landegård, marie.landegard@karlstad.se Arbete och försörjning Tematisk månadsrapport av indikatorer

Läs mer

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Stockholms

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av september 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av september 2013 2013-10-11 Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av september 2013 Omsättning till arbete i fortfarande på en högre nivå än i riket Under september påbörjade 1 526 personer av

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av februari 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av februari 2013 Blekinge, 8 mars 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av februari 2013 Vissa ljuspunkter på en mörk arbetsmarknad Arbetsmarknaden i Blekingen påverkas i hög grad av den ekonomiska

Läs mer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Samhällstjänster av högsta kvalitet Det är människorna i Hudiksvalls kommun som är i fokus för de samhällstjänster som kommunen erbjuder.

Läs mer

Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, april 2014 11 734 (6,9 %) 5 398 kvinnor (6,7 %) 6 336 män (7,0 %) 2 865 ungdomar 18-24 år (12,8 %)

Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, april 2014 11 734 (6,9 %) 5 398 kvinnor (6,7 %) 6 336 män (7,0 %) 2 865 ungdomar 18-24 år (12,8 %) MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET 9 maj 2014 Andreas Mångs, Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, april 2014 11 734 (6,9 %) 5 398 kvinnor (6,7 %) 6 336 män (7,0 %) 2 865

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län, december 2016

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län, december 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ronnie Kihlman Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län, december 2016 Antalet personer som går till arbete fortsätter att minska

Läs mer

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande Välfärdsbokslut 24 Inledning Alla kommuner vill skapa förutsättningar för god livsmiljö genom till exempel bra bostäder, möjligheter till fysisk aktivitet och rekreation, kommunikationer samt tillgång

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av maj månad 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av maj månad 2012 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Halmstad, 15 juni 2012 Sara Andersson, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Hallands län maj 2012 8 964 (6,0%) 4 502 kvinnor (6,2%)

Läs mer

Lund i siffror. Figur 1 Folkmängden i Lunds kommun. Veckovis 2009 samt prognos för befolkningen 2009. Folkmängden i Lunds kommun veckovis 2009

Lund i siffror. Figur 1 Folkmängden i Lunds kommun. Veckovis 2009 samt prognos för befolkningen 2009. Folkmängden i Lunds kommun veckovis 2009 2009:02 Kontakt: Daniel.svard@lund.se, 046-355046 Jens.nilson@lund.se, 046-358269 1 (11) Befolkningsutveckling Enligt de preliminära befolkningsuppgifterna har Lunds befolkning ökat med 393 personer sedan

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Västerbottens län augusti månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Västerbottens län augusti månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Bo Gustavsson Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Västerbottens län augusti månad 2015 Fått arbete Antalet personer som fick arbete var under augusti 1 229 i

Läs mer

BEFOLKNING 3 MULLSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING 3 MULLSJÖ KOMMUN Andel BEFOLKNING 3 Folkmängdsförändring 7-1 Befolkningens åldersfördelning 1 7 7 7 1 7 1 7 7 9 9 7 9 11 13 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från 7 Ålder uell fördelning

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län mars 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län mars 2013 11 april 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län mars 2013 Lediga platser Under månaden anmäldes 1 532 lediga platser och samma månad förra året anmäldes 1 318. Det är en ökning

Läs mer

Befolkningsprognos för Uppsala kommun

Befolkningsprognos för Uppsala kommun Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2016-2050 Ett prognostiserat positivt födelse- och flyttningsnetto ger fortsatt befolkningstillväxt i Uppsala kommun. Befolkningstillväxten uppskattas fram till och

Läs mer

Barnfamiljerna och deras flyttningar

Barnfamiljerna och deras flyttningar Barnfamiljerna och deras flyttningar En registerstudie där vi följt alla barn som föddes i Göteborg under åren 2000-2011, fram till dess att de var 6 år och började i skolan. www.goteborg.se Tre av tio

Läs mer

Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2015-2050

Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2015-2050 Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2015-2050 Kommunnivå. Utfall, tabelldelar, antaganden - April 2015 Ett positivt födelse- och flyttningsnetto ger en fortsatt befolkningstillväxt i Uppsala kommun.

Läs mer

INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Under månaden anmäldes 770 lediga platser och samma månad förra året anmäldes 1 494. Antalet platser har således nästan halverats. Av samtliga platser anmäldes drygt

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Hallands län i juli månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Hallands län i juli månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Peter Nofors Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Hallands län i juli månad 2016 Arbetslöshet fortsätter öka i Halland Sedan drygt ett år tillbaka ökar arbetslösheten

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av maj 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av maj 2013 Stockholm 14 juni 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av maj 2013 Under maj månad fortsatte antalet inskrivna arbetslösa i Stockholms län att minska, en utveckling som

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012-08-31 Smedjebackens kommun Malin Liljeblad Godkänd revisor Fredrik Winter Revisor Oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län februari 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län februari 2013 8 mars 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län februari 2013 Lediga platser Under februari anmäldes 2 374 lediga platser, och samma månad förra året anmäldes 2 296. Andelen platser

Läs mer

STÖD OCH OMSORG HANINGE I SIFFROR * Siffrorna gäller december 2012 till november 2013.

STÖD OCH OMSORG HANINGE I SIFFROR * Siffrorna gäller december 2012 till november 2013. HANINGE I SIFFROR VISSTE DU DET HÄR OM HANINGE? De vanligaste tilltalsnamnen i Haninge är Mikael och Anna, och det vanligaste efternamnet är Andersson. De vanligaste namnen bland nyfödda Haningebor är

Läs mer

Rapport avseende granskning av delårsrapport 2012-08-31.

Rapport avseende granskning av delårsrapport 2012-08-31. Rapport avseende granskning av delårsrapport 2012-08-31. Östersunds kommun Oktober 2012 Marianne Harr, certifierad kommunal revisor Jenny Eklund, godkänd revisor 1 Innehåll Sammanfattning och kommentarer

Läs mer

Kommunens Kvalitet i Korthet syftar till att synliggöra kommunens prestationer inom fem områden tillgänglighet, trygghetsaspekter, effektivitet,

Kommunens Kvalitet i Korthet syftar till att synliggöra kommunens prestationer inom fem områden tillgänglighet, trygghetsaspekter, effektivitet, Kommunens Kvalitet i Korthet syftar till att synliggöra kommunens prestationer inom fem områden tillgänglighet, trygghetsaspekter, effektivitet, samhällsutveckling liksom delaktighet och information. kommun

Läs mer

BEFOLKNING 5 GISLAVEDS KOMMUN

BEFOLKNING 5 GISLAVEDS KOMMUN Andel BEFOLKNING Folkmängdsförändring 7-1 Befolkningens åldersfördelning 1 9 9 9 9 7 9 11 13 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från 7 Ålder uell fördelning År Folkmängd

Läs mer

Granskning av delårsrapport Mönsterås kommun

Granskning av delårsrapport Mönsterås kommun www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2017 Maria Schönbeck Alexander Arbman Jörn Wahlroth Oktober 2017 Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund... 3 2.2. Syfte

Läs mer

Skånes befolkningsprognos

Skånes befolkningsprognos Skånes befolkningsprognos 2012 2021 Avdelningen för regional utveckling Enheten för samhällsanalys Innehåll Förord 3 Sammanfattning 4 Skåne väntas passera 1,3 miljoner invånare under 2016 5 Fler inflyttare

Läs mer

Revisionsrapport. Delårsrapport Smedjebackens kommun. Oktober Robert Heed

Revisionsrapport. Delårsrapport Smedjebackens kommun. Oktober Robert Heed Revisionsrapport Delårsrapport 2009 Smedjebackens kommun Oktober 2009 Robert Heed Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...2 2 Inledning...3 2.1 Bakgrund...3 2.2 Syfte, revisionsfråga och avgränsning...3

Läs mer

BEFOLKNING 2 GNOSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING 2 GNOSJÖ KOMMUN Andel BEFOLKNING Folkmängdsförändring 7-1 Befolkningens åldersfördelning 1 9 7 9 9 9 9 9 9 9 3 9 3 9 9 7 9 11 13 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från 7 Ålder uell fördelning

Läs mer

Kommunens Kvalitet i Korthet 2016

Kommunens Kvalitet i Korthet 2016 Kommunens Kvalitet i Korthet 1 Kommunens Kvalitet i Korthet Hur effektivt använder kommunen skattepengarna och vilka resultat leder det till? Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) undersöker årligen kommunernas

Läs mer

BEFOLKNING 2 GNOSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING 2 GNOSJÖ KOMMUN Andel BEFOLKNING Folkmängdsförändring -17 Befolkningens åldersfördelning 17 9 9 7 9 9 9 9 3 9 9 1 1 1 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 17 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År

Läs mer

Områdesbeskrivning 2017

Områdesbeskrivning 2017 Områdesbeskrivning 217 Områdesbeskrivningen beskriver Ängelholms kommun och dess olika tätorter. Det finns sju olika beskrivningar. Ängelholms kommun, Ängelholm tätort,, Munka-Ljungby, Strövelstorp, Vejbystrand/Magnarp

Läs mer

Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen (1) 116 Dnr KS/2018:4. Justering av målvärde kommunmål 2019 till KF

Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen (1) 116 Dnr KS/2018:4. Justering av målvärde kommunmål 2019 till KF Mjölby Kommun PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 2019-05-08 1 (1) Sida 116 Dnr KS/2018:4 Justering av målvärde kommunmål 2019 till KF Bakgrund Enligt tidplan för mål- och budgetprocessen

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Hallands län i september månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Hallands län i september månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Peter Nofors Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Hallands län i september månad 2016 Arbetslösheten fortsätter att öka i Halland Kungsbacka har fortfarande den

Läs mer

Lund i siffror. OECD:s råd för att stärka konkurrenskraften i Köpenhamn och dess omgivning är:

Lund i siffror. OECD:s råd för att stärka konkurrenskraften i Köpenhamn och dess omgivning är: Kontakt: Daniel.svard@lund.se, 46-46 Jens.nilson@lund.se, 46-8269 1 (7) Öresundsregionens utmaningar I en rapport från OECD 1 lyfts två utmaningar fram som Köpenhamn, och i sin förlängning Öresundsregionen,

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av augusti 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av augusti 2012 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 12 september 2012 Jens Sandahl, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Västra Götalands län augusti 2012 63 951 (8,1%) 34 197

Läs mer

Karlskrona kommun i siffror. Befolkningsprognos

Karlskrona kommun i siffror. Befolkningsprognos Karlskrona kommun i siffror Befolknings Kommunledningsförvaltningen Kontakt: Pia Kronengen, 0455-30 30 15 kommunledningsforvaltningen@karlskrona.se www.karlskrona.se/befolkning BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR KARLSKRONA

Läs mer

BEFOLKNING 5 GISLAVEDS KOMMUN

BEFOLKNING 5 GISLAVEDS KOMMUN Andel BEFOLKNING Folkmängdsförändring 28-217 Befolkningens åldersfördelning 217 29 8 29 29 4 29 2 29 28 8 28 28 4 28 2 28 21 212 214 21 1 2 3 4 7 8 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 217 Folkmängdsförändring

Läs mer

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie 2009 : 2 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie Byggindustrin är en konjunkturkänslig bransch som i högkonjunktur ofta drabbas av kapacitetsbegränsningar

Läs mer

God ekonomisk hushållning

God ekonomisk hushållning God ekonomisk hushållning Fastställt av : Kommunfullmäktige : 2016-06-15, 70 Dnr: 2016-00414 / 003 För revidering ansvarar: Kommunfullmäktige Dokumentet gäller för: Alla Dokumentet gäller tillsvidare STYRDOKUMENT

Läs mer

BEFOLKNING. befolkning. Den typiska invånaren i Gnesta kommun. Befolkningsutveckling. Flyttningsöverskott

BEFOLKNING. befolkning. Den typiska invånaren i Gnesta kommun. Befolkningsutveckling. Flyttningsöverskott BEFOLKNING BEFOLKNING Den typiska invånaren i Gnesta kommun Befolkningsutveckling Födelseöverskott Flyttningsöverskott Åldersstruktur Pendling 2000 Förvärvsarbetande Utbildning Befolkningsprognos 2015

Läs mer

Karlskrona kommun i siffror. Befolkningsprognos

Karlskrona kommun i siffror. Befolkningsprognos Karlskrona kommun i siffror Befolknings Kommunledningsförvaltningen, avdelningen för analys och tillväxt Kontakt: Pia Kronengen, 0455-30 30 15 kommunledningsforvaltningen@karlskrona.se www.karlskrona.se

Läs mer

Norrköping. Kommunfakta Riket Antal Män. Totalt antal

Norrköping. Kommunfakta Riket Antal Män. Totalt antal Norrköping Kommunfakta 2006 2007 2006-06-12 Landareal: 1 491 km 2 Invånare per km 2 : 84 stycken Folkmängd efter ålder 31 december Ålder Norrköping Riket Män Kvinnor Totalt antal Procentuell fördelning

Läs mer

BEFOLKNING 5 GISLAVEDS KOMMUN

BEFOLKNING 5 GISLAVEDS KOMMUN Andel BEFOLKNING Folkmängdsförändring 9-1 Befolkningens åldersfördelning 1 3 9 9 9 9 9 9 1 1 3 7 9 + Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från 9 Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av oktober månad 2011

Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av oktober månad 2011 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Halmstad, 11 november 2011 Sara Andersson, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Hallands län oktober 2011 9 369 (6,4%) 4 837 kvinnor

Läs mer

Områdesbeskrivning 2017

Områdesbeskrivning 2017 Områdesbeskrivning 217 Områdesbeskrivningen beskriver Ängelholms kommun och dess olika tätorter. Det finns sju olika beskrivningar. Ängelholms kommun, Ängelholm tätort, Hjärnarp, Munka-Ljungby,, Vejbystrand/Magnarp

Läs mer

Framtidsbild 2018. 2014-06-17 KS14.618 Kommunfullmäktiges presidium

Framtidsbild 2018. 2014-06-17 KS14.618 Kommunfullmäktiges presidium 2014-06-17 KS14.618 Kommunfullmäktiges presidium Innehåll 1 Inledning 4 2 Framtidsbilder för klimat och miljö 5 3 Framtidsbilder för infrastruktur och boende 6 4 Framtidsbilder för näringsliv och turism

Läs mer

Oktober Kommunbeskrivning för Norbergs kommun Översiktlig planering 2016

Oktober Kommunbeskrivning för Norbergs kommun Översiktlig planering 2016 Kommunbeskrivning för Norbergs kommun Översiktlig planering 216 1 Innehåll Inledning... 2 Befolkning... 3 Storlek och sammansättning... 3 Befolkningsutveckling och befolkningsframskrivning... 5 Utbildning

Läs mer