Utvecklingsprogram för Sandvikens förskolor och skolor

Transkript

1 Bilaga 92 KUN2015/162 Utvecklingsprogram för Sandvikens förskolor och skolor Vi gör skillnad och bildar framtid! Vi har en förskola och skola för alla där vi gör varandra bättre!

2 2 Inledning Detta utvecklingsprogram är en långsiktig strategi för perioden Den anger inriktning för förskola och skola med målet att Sandviken är en av Sveriges mest framgångsrika skolkommuner Programmet är den plattform som tydliggör vad som är prioriterade områden för en förväntat positiv utveckling. Det säkerställer att resurser för utvecklingsarbete styrs till dessa områden. Efter en period av många reformer, nya krav och politiska förändringar på riksnivå är det viktigt att skapa tydlighet för alla som arbetar med utbildning för barn och unga. Skolinspektionens tillsyn 2014 har förstärkt insikten om att likvärdigheten mellan förskolor och skolor ska öka. Under 150 år har Sandviken utvecklats från landsbygd till ett modernt industrisamhälle via Göran Fredrik Göranssons grundande av Högbo Stål & Jernwerks AB, senare Sandvik AB. Disponent Göransson såg utbildning som en investering och bruket ansvarade för allt som rörde skolan under nästan 50 år ( ). Sandvikens bruk utgjorde också ett särskilt skoldistrikt inspekterades den första skolan av en folkskoleinspektör: Skolan sköttes av smeden vid bruket, herr Tysklind, och såväl hans förmåga att undervisa som hans sätt att på en gång vänligt och allvarligt behandla barnen, skulle hedrat en lärare i yrket. Herr Tysklind är en av dessa oftast obemärkta arbetare, vilka, drivna av inre behov, genom självstudier skaffat sig skolkunskaper, och hade herr Tysklind under sin korta lärartid med mycken framgång inövat flera av eleverna i fyrstämmig sång. Han lade även grunden till bibliotek och musikliv i Sandviken, vilket fortfarande är livaktigt lät bruksledningen uppföra en särskild skolbyggnad. Även på andra sätt var bruksledningen mån om sin personal, t ex fanns en sjukstuga och man uppförde badhus och tvättstugor för att främja hälsan. Tack vare Sandvik AB grundades alltså samhället Sandviken, som nu är en tillväxtkommun med en världsomspännande högteknologisk industri. Då som nu går näringsliv och utbildningsväsende hand i hand och det framtida samhället förutsätter att barn och elever känner lust att lära. Skolan ska därför stimulera barn och elever till att vilja lära mer och därmed utnyttja alla sina möjligheter för ett bra och ansvarsfullt vuxenliv. Den digitala utvecklingen inom Sandvikens skolor, med fokus på pedagogisk användning, har länge varit politiskt prioriterad. Idag har alla elever inom grundskolan, särskolan och gymnasiet egen dator eller lärplatta. Inom förskolan utvecklas arbetet med lärplattor. Detta bidrar till nya stimulerande och utmanande lärmiljöer för barn och elever. Invånarantalet ökar, vilket ställer krav på nytänkande när det gäller lärande och utbildning. All kunskap och kompetens tas tillvara och utvecklas, liksom alla barns och elevers styrkor. Förskolor och skolor skapar nyfikenhet och positiv attityd till lärande på alla nivåer. Det systematiska kvalitetsarbetet hjälper chefer och lärare att få syn på områden att utveckla. En viktig del i det är att regelbundet följa upp insatser för att se till att det som beslutats verkligen blir av, men också för att synliggöra det goda arbete som görs. Engagerad och kompetent personal som talar väl om verksamheten ökar medborgarnas förtroende för förskola och skola. Närvarande och tydligt ledarskap är grundläggande. Dessa faktorer är avgörande för en positiv resultatutveckling. Vi har en förskola och skola för alla där vi gör varandra bättre! Vi gör skillnad och bildar framtid!

3 3 Statlig och kommunal styrning av Sandvikens förskolor och skolor Skollag Läroplaner Kursplaner Förordningar Kommunplan Budget Kunskapsnämndens underlag till kommunplan (UTK) Förvaltningens verksamhetsplan Enheternas arbetsplaner Vision 2025 Förvaltningens kvalitetsredovisning Skolinspektionens tillsyn och granskning Årsredovisning Tertial-, delårsoch årsredovisning Enheternas kvalitetsredovisningar Bilden illustrerar hur de pedagogiska verksamheterna styrs av både nationella och kommunala mål. Varje nivå följer upp och utvärderar sin verksamhet, gör en resultatanalys och formulerar utvecklingsåtgärder. Prioriterade utvecklingsområden Dessa områden bedöms vara strategiskt viktiga för att vända resultaten. För att förbättringar ska kunna genomföras är det av yttersta vikt att var och en i organisationen, såväl förtroendevalda som medarbetare, planerar långsiktigt med fokus på programmets innehåll. för att förbättra resultat Höga förväntningar, oavsett utgångsläge, är en nyckelfaktor för att utveckla skolan och förbättra resultaten. Det är mycket betydelsefullt att chefer och pedagogisk personal inom förskola/skola tror på att deras insatser har betydelse för barns/elevers lärande och utveckling. Ledarskapet i såväl barn- som elevgrupp är en förutsättning för ett gott lärandeklimat. En annan nyckelfaktor är kontinuerlig återkoppling, inte bara återkoppling från lärare till barn/elev utan även omvänt. I denna dialog ingår också lärarens formativa bedömning för att leda varje elevs lärande. Vårdnadshavarnas delaktighet garanteras av all pedagogisk personal via tät kommunikation genom tydlig information och regelbunden strukturerad dialog. Höga förväntningar Tro på att kunna göra skillnad Stärkt ledarskap i pedagogisk verksamhet Ömsesidig återkoppling Bedömning för lärande Delaktiga vårdnadshavare Grundläggande värden och inflytande Arbetet med värdegrunden är omfattande och levande och alla förskole- och skolenheter har likabehandlingsplaner, som knyter an till internationella överenskommelser. Ett stort antal konkreta aktiviteter genomförs för att skapa tryggt och rofyllt arbetsklimat samt motverka kränkningar. Med tanke på den snabba spridningen av åsikter och värderingar, som sker via nätet, behövs ytterligare ansträngningar. Elevhälsans viktiga insatser ska i ännu större utsträckning vara främjande och förebyggande samt integreras i verksamheten för att vara ett

4 gott stöd i det pedagogiska arbetet. Skolans demokratiuppdrag behöver stärkas, främst när det gäller inflytande över det egna lärandet och det vardagliga skolarbetet. Bemötande Värdegrundsarbete Likabehandlingsplaner Trygg miljö fri från kränkningar Främjande och förebyggande elevhälsoarbete Elevinflytande 4 Språkutveckling Ett varierat och innehållsrikt språk tillhör de förmågor och kvaliteter som är mest betydelsefulla och så grundläggande att de behövs i alla ämnen. Nyfikenhet och lust att lära skapas genom språket. Språkutveckling går hand i hand med kunskapsutveckling - genom språket blir kunskap synlig och hanterbar. Skolan ska erbjuda stimulerande tillfällen för alla elever att använda sitt språk: i tal och skrift, för att berätta och redogöra, samtala och argumentera, i små och stora grupper, tillsammans med vuxna och med jämnåriga. Språkutveckling i alla ämnen Lust att lära Kommunikation Systematiskt kvalitetsarbete Nämnden har en sammanhållen modell för systematiskt kvalitetsarbete och arbetet som sker på förvaltnings-/enhetsnivå ska utvecklas för att uppfylla styrdokumentens krav. Chefernas insats för detta är avgörande för resultatet. Modellen kompletteras med uppföljning och återkoppling på alla nivåer i organisationen vid fastställda tidpunkter över året. Utvecklade digitala stödsystem för dokumentation kring det pedagogiska arbetet bidrar till att minska administrationen samt effektivisera styrning och ledning av verksamheten. Satsningar pågår och kommer att fortgå för att förbättra analyser av resultat så att utvecklingsområden tydligt prioriteras. Det leder vidare till utveckling av verksamheterna och i förlängningen förbättrad måluppfyllelse. Barn- och elevorienterat Uppföljning och återkoppling på alla nivåer Processtyrning Förbättrade analyser för utveckling på alla nivåer Utvecklade digitala stödsystem Pedagogiska stödinsatser Under senare år har synen på anpassningar och stöd förändrats till att mer och mer fokusera på verksamhetens insatser i stället för att problematisera enskilda individer. Att arbeta inkluderande har stöd i både forskning och styrdokument. Även här har elevhälsans professioner en viktig roll. Effekter av de åtgärder som vidtagits ska alltid följas upp med korta tidsintervaller samt utvärderas innan arbetet fortsätter. Åtgärder och insatser utvecklas för att ge barn och elever optimala förutsättningar att nå målen. Resurser används så effektivt som möjligt ur ett barn- och elevperspektiv. Att främja närvaro är ett prioriterat område.

5 5 Fokus på verksamhetens arbetssätt, prova nya vägar Korrekta åtgärdsprogram Närvarande elever Nästa generations lärande Sandvikens kommun arbetar för en digital utveckling, som är anpassad till informations- och kommunikationssamhället. Syftet med att varje elev har en egen dator är att det ska vara möjligt att lära sig på många olika sätt, utifrån varje individs behov, för att förbättra kunskapsresultaten. De tekniska lösningarna gör det möjligt att lära, oberoende av tid och rum, med digitala läromedel. Eleverna tränas i att samarbeta och kommunicera effektivt för att utveckla de kompetenser som krävs för att bli framgångsrika i skolan, livet och i de framtida yrkena. Tekniken bidrar till goda förutsättningar för kommunikation samt inflytande för elever och vårdnadshavare. Förbättrade kunskapsresultat Alternativa lärprocesser Kommunikation Elevinflytande Personalförsörjning Sandvikens kommun arbetar för att dels behålla behörig personal och dels kunna rekrytera ny i den omfattning som behövs. Kommunen är en attraktiv arbetsgivare med god kännedom om verksamheten, vilket ökar konkurrenskraften. Medarbetarna ges möjligheter till kvalificerad kompetensutveckling för att bidra till en kvalitetshöjning i förskola och skola. Förstelärarnas roll är central för att stödja rektorer i det pedagogiska utvecklingsarbetet. Spetskompetenser synliggörs och används där de största behoven finns. Attraktiv arbetsgivare Kompetent och behörig personal Tillvaratagande av spetskompetens Kvalificerad, målinriktad kompetensutveckling