BLICC #6 SVERIGE. Business Leaders Initiative on Climate Change. Rapport 6: Göra rätt, tjäna pengar och rädda klimatet. Axfood

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "BLICC #6 SVERIGE. Business Leaders Initiative on Climate Change. Rapport 6: Göra rätt, tjäna pengar och rädda klimatet. Axfood"

Transkript

1 BLICC #6 SVERIGE Axfood Coca-Cola drycker Sverige Fortum JM Procter & Gamble svenska Statoil Stena Metall Vasakronan SMHI [kunskapspartner] Business Leaders Initiative on Climate Change Rapport 6: Göra rätt, tjäna pengar och rädda klimatet

2 Innehåll Förord 1 Om BLICC 2 Gästskribent Johan Rockström: Klimatförändringens drama 3 Goda exempel så här gör vi rätt, tjänar pengar och räddar klimatet 4 Dilemman det är inte okomplicerat att arbeta med klimatfrågan 9 SMHI BLICC:s kunskapspartner 12 BLICC:s klimatupprop 13 Internationell beräkningsstandard 14 Årets resultat Projektgrupp BLICC Axfood Coca-Cola Drycker Sverige Fortum JM AB Procter&Gamble Svenska Statoil Stena Metall Vasakronan SMHI Program Director / redaktör Respect Intervjuer och text Respect Emissionsdatagranskning Respect Respect Layout Grön idé Åsa Domeij Johanna helin ulf Wikström/Britt Sahleström Lennart Henriz Cecilia Udekwu Helena Fornstedt Peter Domini/Jonas Christeen olof Sjöberg eva-lena Jonsson/Anna Amrén nina Ekelund elin Bergman Sharmin Salahuddin Per Holm maria Lewander Om BLICC Business Leaders Initiative on Climate Change, startades år 2 driver klimatarbetet framåt och är ett nätverk av företag från olika branscher som arbetar aktivt för att minska sin egen klimatpåverkan och verkar för ett näringsliv och samhälle utan klimatpåverkan. I BLICC ingår Axfood, Coca-Cola Drycker Sverige, Fortum, JM, Procter & Gamble, Svenska Statoil, Stena Metall, Vasakronan samt SMHI (kunskapspartner). BLICC koordineras av Respect. Om Respect Respect erbjuder verksamheter stöd att genomföra ett systematiskt hållbarhetsarbete som stärker affärerna och varumärket. Respect hållbarhets- och klimatprogram kombinerar strategisk rådgivning med effektiva och lättillgängliga IT-verktyg. Respect är initiativtagare och driver ett flertal ledande företagsnätverk i Sverige och internationellt. Mer information: Kontakt: Nina Ekelund E-mejl: Telefon: BLICC

3 Förord Klimatarbete är lönsamt I Köpenhamn i december 29 kommer världens länder besluta om ett nytt klimatavtal som ersätter Kyotoprotokollet. FN:s klimatpanel IPCC har visat att klimatsituationen är allvarligare än man tidigare trott och behovet av ett nytt klimatavtal som signeras är akut. För att undvika accelererande klimatförändringar måste alla delar av samhället, däribland näringslivet, bidra för att undvika en klimatkris. Sverige släpper ut ca 65 miljoner ton koldioxidekvivalenter årligen, en siffra som skulle kunna minska dramatiskt om näringslivet tar ansvar för sin klimatpåverkan. Företagen i BLICC har i genomsnitt minskat sin klimatpåverkan med 26 % under tre år med hög kostnadseffektivitet. Att beräkna sin klimatpåverkan måste bli lika självklart som att göra en årsredovisning, men alltför få företag gör det idag. Genom att mäta utsläppen kan företagen se vilka de största utsläppskällorna är och lättare prioritera vilka åtgärder som kan sättas in. BLICC kan visa att minskad klimatpåverkan leder till lönsamma affärer. Exempel på åtgärder är energieffektiviseringar och översyn av tjänsteresor vilket leder till bättre kontroll av den egna verksamheten, ökad konkurrenskraft och minskade kostnader. I Sternrapporten poängterades att den tillväxtvänliga strategin på längre sikt är att tackla klimatförändringarna idag. Budskapet är; att göra rätt, tjäna pengar och bekämpa klimatförändringen är inte en konflikt. Sverige har sedan 199 minskat sin klimatpåverkan med 9 procent samtidigt som tillväxten ökat. I en lågkonjunktur menar vi att det finns skäl att informera om att affärsnytta och klimatnytta hänger ihop. Ursäkter som att det för dyrt, för svårt och orealistiskt håller inte. Även svenska folket vill se näringslivet ta sitt klimatansvar. I en nyligen genomförd SIFO-undersökning tyckte 95 procent att det är viktigt att företag engagerar sig i klimatfrågan. De företag som underskattar frågan riskerar bli framtidens förlorare. Sverige kommer att ha en central roll som ordförandeland i EU vilket ger det svenska näringslivet chans att göra Sverig e till den förebild som världen behöver. Därför uppmanar nu BLICC Sveriges företag att ta chansen, beräkna och redovisa er klimatpåverkan och hjälp Sverige bli den förebild som världen behöver! Göteborg Malmö Norrköping Stockholm, Juni 29 Anders Strålman VD och koncernchef Axfood Göran Holm VD Coca-Cola Drycker Sverige Anders Egelrud VD Fortum Värme samägt med Stockholm Stad Christian Lundberg VD Fortum Sverige Johan Skoglund VD JM Luisa Delgado VD Procter & Gamble Norden Morgan Wiktorsson VD Svenska Statoil Anders Jansson koncernchef, Stena Metall Fredrik Wirdenius VD Vasakronan Lena Häll Eriksson GD SMHI förord 1

4 Om BLICC Sedan år 2 har företag inom BLICC identifierat och genomfört lönsamma energiåtgärder som samtidigt minskat verksamheternas koldioxidutsläpp. BLICC initierades på internationell nivå av företagsledare från bl a IKEA, The Body Shop, Interface och Birka Energi. Idag har BLICC omfattande erfarenheter och kompetens när det gäller att strukturera klimatarbetet på ett sätt som passar näringslivet. BLICC är ett nätverk av företag från olika branscher som arbetar engagerat tillsammans och med egna projekt genom systematiskt klimatarbete. Visionen på lång sikt är ett näringsliv och samhälle utan klimatpåverkan. BLICC vill sprida ringar på vattnet. Vi vill dela med oss av våra bästa erfarenheter, och samtidigt bjuda in till en dialog med andra klimatengagerade företag och organisationer. 29 är ett viktigt år för klimatet. I december ska världens ledare besluta om ett nytt klimatavtal i Köpenhamn. BLICC vill använda tiden fram till Köpenhamnsmötet och föra fram tre viktiga budskap. För det första; företag kan själva minska sin klimatpåverkan, för det andra; verktygen finns för att komma igång och för det tredje; det är lönsamt att göra det. Göra rätt, tjäna pengar och rädda klimatet är årets tema för rapporten. Flera goda exempel från BLICC-företagen visar att klimatpåverkan kan minskas kostnadseffektivt. Fler ämnen som tas upp är de dilemman som företagen har mött under sina klimatarbeten, ett upprop till Sveriges företagare att börja beräkna sin klimatpåverkan samt hur GHGprotokollet; den internationella standarden för beräkning är upplagd. Sist men inte minst kommer en viktig uppmaning från professor Johan Rockström om att det är nu om någon gång som näringslivet måste agera för att minska sin klimatpåverkan. God läsning! Nina Ekelund Program Director BLICC 2 om blicc

5 Klimatförändringens drama Den senaste forskningen visar tydligt att situationen är allvarligare än vi tidigare befarat. Den abrupta människoorsakade klimatförändringen går snabbare och uppvisar större och tidigare negativa konsekvenser. Nya insikter visar att riskerna ökar för katastrofala förändringar. FN:s vetenskapliga klimatpanel, IPCC, visade 27 att världens står inför sin största utmaning någonsin, att inom fem år vända den globala trenden av ökade utsläpp och sedan snabbt avveckla vårt fossila samhälle. Ny forskning pekar på att IPCC på flera avgörande områden underskattat klimatförändringens kraft. Situationen är ännu mer allvarlig, och idag visar all trovärdig forskning att mänskligheten måste få ner utsläppen av växthusgaser till noll eller mycket nära noll inom 4 år. Utan tvekan en gigantisk transformation som kommer att kräva den största industriella revolutionen sedan det moderna samhällets uppkomst. Vetenskapen galopperar, och all ny forskning pekar i endast en riktning, att situationen förvärras. Källan är inte längre modeller och teorier, utan direkta observationer av vad som nu händer i verkligheten. Havsnivån ökar nu med 3 4 cm per årtionden och den senaste forskningen pekar på att havsyteökningen under detta århundrade troligen hamnar närmare 1 meter, jämfört med tidigare bedömningar på 2 7 cm. Havsyteökningar på upp till 2 meter till 21, och mellan 3 5 meter till 23 kan inte längre uteslutas. Detta utgör katastrofala utsikter för en stor del av världens befolkning. Effekterna märks redan idag. De låglänta öarna i Indiska oceanen, Kiribati och Tuvalu har redan satt sina evakueringsplaner i verket. Temperaturen ökar snabbt och helt i linje med klimatmodellerna (skeptikers antydning att uppvärmningen avstannar är för att tala klarspråk ren lögn). Uppvärmningen följer tyvärr IPCC:s värsta scenario, dvs. vi följer kurvan mot en 6 C varmare planet, vilket utgör inget annat än en kurs mot avgrunden. Glaciäravsmältningen går snabbare än förväntat. Grönlandsisen minskar i allt snabbare takt som ett resultat av smältande is och ett varmare hav. Illulisats isfjord, ett av Grönlands största utlopp av smältande is, förlöser nu isberg som ökar havsytan i en dramatisk takt och underminerar inuiternas livsförhållanden. Vattenförsörjningen hotas av snabbt smältande inlandsglaciärer, där det kanske största hotet är den snabba reträtten av Himalayas glaciärer, som försörjer hundratals miljoner människor med färskvatte n. Hälften av våra utsläpp av koldioxid sugs upp av planetens största sänkor, haven, skogar och jordar. Vår planet är således vår bästa vän, som trots den oerhörda påfrestning vi utsätter den för, ändå kamouflerar hälften av vår klimatskuld. Detta utgör världens största, dessutom gratis, ekosystemtjänst. Men, ny forskning pekar på att denna resiliens, förmågan att ta (våra) snytingar och ändå bibehålla önskvärda livsförhållanden för natur och människa, kanske håller på att minska. Om detta sker, att våra utsläpp orsakar naturens utsläpp (istället för upptag) av växthusgaser i hav och mark, då accelereras klimatförändringen bortom vår kontroll. Sådan acceleration kan orsaka tröskeleffekter som leder till katastrofala konsekvenser (som kollaps av vädersystem, destabilisering av grönlandsisen, förlust av regnskogar). Dessa så kallade positiva feedbackeffekter när klimatet interagerar med ekosystemen är idag en av våra största farhågor, och också en av de största osäkerheterna. Planeten är ett komplex självreglerande system som hittills varit vår bästa vän. Vi vet inte hur länge planeten väljer att förbli vår vän. Klart är dock att vi nu måste mobilisera all kraft för att mycket snabbt övergå till ett hållbart samhälle. Det räcker inte med ett kraftfullt klimatavtal, vi måste ha ett globalt avtal för hållbar utveckling, som fokuserar på förvaltning av klimat och ekosystem i syfte att bibehålla och förstärka planetens resiliens. Allt tyder på att vi har den kunskap och innovationsförmåga som kommer att krävas för att klara denna makalösa omställning. En lycka är att klimatförändringen vi nu ser är orsakad i huvudsak av oss själva. Hade den varit naturlig hade det varit omöjligt att lösa problemet. Nu är vi problemet och därför kan vi lösa det. Det kommer att krävas revolutioner inte bara inom näringslivet, utan även i våra ekonomiska, politiska, sociala och institutionella system. Globalisering måste få en ny mening att samarbeta för mänsklighetens överlevnad. Näringslivet utgör här en avgörande drivkraft. Johan Rockström Professor i naturresurshushållning vid Stockholms universitet och chef för Stockholm Environment Institute och Stockholm Resilience Centre blicc Rapport 6 7 Göra rätt, tjäna pengar och rädda klimatet 3

6 Goda exempel så här gör vi rätt, tjänar pengar Ett viktigt mål för BLICC är att sprida inspiration och kunskap. Genom att ge goda exempel redovisar företagen hur mycket som går att göra med enkla medel och befintlig teknik. En lärdom som BLICC vill dela med sig av är att det krävs att klimatarbetet genomsyrar hela organisationen för att uppnå ett bra resultat här är inte minst VD:s engagemang viktigt. Om andra företag inspireras till att följa BLICC-företagens exempel får det avgörande betydelse för arbetet för att minimera näringslivets klimatpåverkan. Lågenergihus är framtidshus Nu är lågenergihus standard i JM:s produktion i Sverige. Med bland annat bättre väggar, energieffektiva fönster och ett system för värmeåtervinning räknar JM med att sänka energianvändningen med 35 % eller totalt 19. MWh per år. Minskningen av koldioxid motsvarar cirka 7. personers flygresor mellan Stockholm och Malmö per år. Istället för ett fåtal spetsprojekt har vi valt att fokusera på bredden; att göra lågenergihustekniken till standard i alla våra bostäder gör JM till branschledande i Europa när det gäller klimatanpassat byggande, säger Åsa Lehto, Teknisk chef på JM. Åsa Lehto låter entusiastisk när hon förklarar att en viktig poäng med de nya lågenergihusen är att de ska se ut och fungera precis som JM:s vanliga hus. För kunderna ska det inte innebära någon skillnad, det ska vara hus att trivas i ; snygga, praktiska och byggda med hög kvalitet och omsorg. Dessutom, kanske viktigast, ska det inte kosta mer för kunden att bo i ett lågenergihus. Ett mål med JM:s miljöarbete är att hitta lösningar som är miljömässigt riktiga samtidigt som de är ekonomiskt lönsamma för både JM och kunderna. I JM:s lågenergihus har vi lyckats bra, tycker jag. Här har vi en produkt som är bra för kunden, för oss, för samhället och för klimatet. 4 blicc Rapport 6 7 Göra rätt, tjäna pengar och rädda klimatet

7 och räddar klimatet Klimatarbete leder till: O affärsutvecklingsmöjligheter och tillväxt O effektiviseringsmöjligheter och minskade kostnader O kundsamarbete och kundnytta O nöjda medarbetare Vi vill med dessa goda exempel visa på bredden i företagens klimatarbete och att det omfattar såväl leverantörsledet, den egna verksamheten som att hjälpa sina kunder att minska sin klimatpåverkan. Unik solcellsanläggning på Telefonplan Vasakronan har installerat nästan 7 kvm solceller på Telefonplan i Stockholm. Anläggningen är placerad på en av byggnadernas tak. Byggnaden som är från 4-talet har ett sågkantat tak i söderläge som det passade perfekt att installera solceller på, säger Bengt Jansson miljöansvarig på Vasakronan glatt. Han berättar vidare varför Vasakronan satsat på detta. Vi på Vasakronan tycker att tekniken att göra el av solenergi är mycket intressant. Solel och solvärme är en helt ren energi som inte ger några utsläpp till miljön. Projektet ligger helt i linje med vår långsiktiga satsning på hållbara energisystem säger Bengt Jansson. Och det var som sagt en byggnad med bra förutsättningar för solceller. Det var dock en lång process innan projektet drogs igång, till viss del beroende av ekonomiska överväganden. Med dagens kalkylmetoder är det svårt ekonomiskt motivera att investera i en sådan här solcellsanläggning. Man måste väga in andra aspekter som inte går att få in i den strikt ekonomiska kalkylen vilket gör att investeringen är lönsam i ett företagsperspektiv fortsätter Bengt Jansson. Det finns också ett värde i att testa och utvärdera ny teknik. Anläggningen beräknas ge ca 66 MWh per år, och det motsvarar elanvändningen för ca 2 lägenheters hushållsel per år. Att tillverka motsvarande mängd elkraft från ett kolkondenskraftverk ger utsläpp motsvarande 66 ton koldioxid per år, säger Bengt stolt. blicc Rapport 6 7 Göra rätt, tjäna pengar och rädda klimatet 5

8 Med engagemang används energin effektivare Fortum har tagit flera initiativ för att hjälpa kunderna att minska sin energianvändning, vilket är det absolut bästa sättet att minska klimatpåverkan. Värmetävlingen är ett sådant initiativ. Den går ut på att bostadsrättsföreningar tävlar mot sig själva när det gäller att sänka sin energiförbrukning, säger Johan Tjernström, initiativtagaren till tävlingen. Föreningen som sparat mest vinner ett evenemang för hela föreningens medlemmar, exempelvis kan de anordna en gårdsfest, forsätter Johan. Senaste året var 16 föreningar med. Vinnaren uppnådde en besparing på 27 %. Många når upp till 15 % med ganska enkla åtgärder. Totalt sedan starten har föreningarna sparat in ca 2 MWh per år. Flera av bostadsrättföreningarna som deltar i tävlingen har också gått på utbildning hos Fortum för att lära sig mer. Ibland är lösningen enkel, ibland Det är så oerhört komplext det här med kyla, säger Stefan Andersson, inköpschef för butiksutrustning på Axfood. Han berättar om det energibesparingsprojekt där de arbetar med att effektivisera frysdiskarna i matbutiker. Det kan verka enkelt, att det bara är att sätta lock på frysarna och sedan sparar man en massa energi, men då måste man veta att vi under en lång tid har använt spillvärmen till att värma upp butikerna i övrigt. När vi då sänker kylan i frysarna så kommer det bli mindre spillvärme över och då måste vi finna ett annat sätt att värma upp lokalerna på istället, fortsätter Stefan. Axfood har under en tid utfört ett lyckat test på sina frysdiskar i butikskedjorna och har sparat mellan 3-4 procent av energianvändningen i boxarna. Det är kul att vi fick så bra resultat, fortsätter Stefan, vi var oroliga att försäljningen skulle gå ner, men det visade sig vara en obefogad oro. Det innebär också stora ekonomiska besparingar för oss. Det är kul när man får vara involverad i ett projekt som är bra på så många sätt; det minskar energiförbrukningen, ger ekonomiska besparingar och räddar klimatet. Lägre temperatur sparar både pen Systrarna Sanna och Jenny Kallur vet hur de skall hushålla med krafterna på idrottsarenan. Genom sponsringssamarbetet med Fortum har de också utbildats till Klimatambassadörer och deltagit i energikartläggningen av sin egen friidrottshall i Falun. Förutom i Falun så har Fortum också besiktigat Våxnäshallen i Karlstad och Friidrottens hus i Göteborg. I Våxnäshallen i Karlstad uppskattades energibesparingspotentialen till ca 33 %, motsvarande 152 kwh/år och 15,3 ton minskade koldioxidutsläpp. En del av minskningen kan även idrottarna själva bidra till genom ändrat beteende. Friidrottsstjärnorna kan genom sitt engagemang också bidra till att skapa ett ökat intresse för miljö- och energifrågor hos friidrottande ungdomar. 6 En del klagade på att det var för kallt eller varmt. Men de flesta accepterade faktiskt komfortprojektet utan problem, säger Jerker Åsén, fastighetstekniker på Coca-Col a Drycker Sverige. Med hjälp av Jerker och hans team av tekniker har Coca-Cola Drycker Sveri g e genomfört en rad åtgärder för att energieffektivisera sina fastigheter. Lösningarna är ibland mycket kreativa. Dels så har vi ett energioptimeringssystem som gör att vi får koll på energianvändningen. Systemet gör det lätt att mäta förändringar och se resultat. Vi har även ifrågasatt inomhustemperaturen och genomfört tester för att hitta den optimala temperaturen som helst ska vara så låg som möjligt. Detta gjorde att en del med arbetare klagade till en början, men sedan vande de sig, fort sätter Jerker. Den totala besparingen för projektet var 859 MWh, vilket motsvarar ca 1 % av den totala uppvärmningskostanden varje år. Detta motsvarar ca blicc Rapport 6 7 Göra rätt, tjäna pengar och rädda klimatet

9 inte Vill sprida järnvägsvisionen till övriga Europa Procter & Gamble har drivit projekt relaterade till miljön i många år och blickar vi framåt har vi fortsatt högt uppsatta mål. I Europa har vi som målsättning att öka användandet av transporter via järnväg från 1 procent till 3 procent fram till år 215. På Europanivå kommer detta att innebära, en årlig reduktion av 675 ton koldioxid, berättar Anneli Grinups, Nordisk lager och transportchef på Procter & Gamble. Vi började använda järnvägstransporter till Norden redan 24. Uppemot 5 järnvägsvagnar avgår varje vecka från våra europeiska produktionsenheter, med ankomst direkt till vårt nordiska huvudlager. Tack vare detta har vi minskat utsläppet av koldioxid med ca 2 ton per år, vilket motsvarar ca 2,5 miljoner lastbilskilometer. Miljön är viktig för Procter & Gamble som under många år haft stort fokus på detta område. De kriterier som användes för övergång till järnvägstransport var att inte göra avkall på kostnader och service. Ledtiden och tillförlitligheten skulle möta de behov Procter & Gamble har, givet en dynamisk och snabbrörlig bransch. gar och energi 56 Kr om man räknar på att en MWh kostar ca 65 Kr. Coca-Cola Drycker Sverige återvinner även värme från processer i produktionen och som återförs till ventilationen. Vi ska inte göra som tidigare, kyla samtidigt som vi värmer och tvärtom. Coca-Cola Drycker Sverige har arbetat kontinuerligt för att behovsanpassa och trimma belysningen, bland annat genom styrning. Ett exempel är att medarbetarna kan anmäla till huvudvakten om de kommer att arbeta utanför ordinarie arbetstid. Vakten kan då agera strömbrytare och sätta igång och stänga av både ventilation och belysning när man kommer och går. Behovsanpassning är något vi arbetar mycket med och just nu har vi börjat se effekterna. Alla dessa åtgärder ger sammantaget en mycket stor energibesparing för företaget, berättar Jerker. Det går idag åt 13 % mindre energi för att tillverka en liter dryck jämfört med 22. Vi tekniker brinner för klimatfrågan och drivs av ett personligt engagemang. Det gör att vi utmanar varandra att hela tiden komma på nya lösningar för att spara energi, säger Jerker Åsén. På det sätt vi är strukturerade möjliggör vi för optimering av lastbilar och främjar därmed vår transporteffektivitet, fortsätter Anneli. Exempelvis har vi en rabattstruktur som uppmuntrar våra kunder att beställa fulla lastbilar där alla tillgängliga pallplatser utnyttjas. Integrationen av Wella och Gillette har möjliggjort att vi i dagsläget kan transportera många olika varumärken och leverera dessa i samma lastbil till våra kunder. Vår målsättning är att utnyttja hela utrymmet i lastbilen och då vi oftast använder alla tillgängliga pallplatser möjliggör vi för ett skifte till transport via järnväg. Jag är säker på att de erfarenheter vi fått här i Norden under de senaste fyra åren kommer hjälpa oss att finna nya vägar att nå vår europeiska vision. blicc Rapport 6 7 Göra rätt, tjäna pengar och rädda klimatet 7

10 91 1 tips för att skydda vår miljö genom att använda bränsle effektivare. Ett initiativ från den europeiska oljeindustrins branschorganisation, EUROPIA och den Europeiska Kommissionen Välkommen på skrotshow! Bo Ödman, samordnare och riksansvarig för projektet Giftfri miljö på Stena Recycling berättar förtjust om projektet som han varit med och startat 23. Från början så kom det en förfrågan till Stena i Halmstad från Länsstyrelsen som ville att vi skulle ha en kampanj om att samla in skrotbilar. I samband med detta kom en förfrågan från Lantbrukarnas Riksförbund som insett att lantbrukarna behöver hjälp med att rensa bort skrotet från deras gårdar. De kontaktade då mig och vi insåg sedan snabbt att stordrift och systematik skulle behövas för att göra det bra. De började med ett försök i Halland med några få kriterier, främst måste skrotet ligga vid en farbar väg så att de stora kranbilarna kunde komma och hämta. Vi erbjöd oss att göra detta utan någon kostnad, vilket var unikt i dessa sammanhang, och vi fick enorm respons av allmänheten och media, fortsätter Bo. Eftersom det blev så populärt utvecklade vi därför projektet under 25 och 26 och upptäckte då att det även fanns mycket farligt avfall på gårdarna. Vi kände då att vi även ville ta hand om detta, men insåg att det inte skulle finnas samma ekonomiska vinning på detta som på metallskrotet, men beslöt oss ändå för att ta hand om det av miljöskäl. För att sedan få ekonomin att gå ihop, genomförde vi sedan kampanjen tillsammans med Håll Sverige Rent och Länsförsäkringar. Under 28 samlade vi in 16. ton skrot och farligt avfall från 1 gårdar, varje kilo återvunnen koppar sparar utsläpp motsvarande 2 kilo koldioxid. Vi har även i snitt hämtat farligt avfall som hade inneburit en kostnad på 35 kr för lantbrukaren. Nu har vi täckning i stort sett hela landet och när vi startar i varje län så har vi en show för media på utvalda gårdar. Förut fick man se hur vi lyfte bort skrotet med kranbilar, men nu har vi ändrat så att vår expert på farligt avfall visar vad som hända om man inte hanterar det på rätt sätt. Det är väldigt häftigt. Sparsam körning sparar pengar och klimatet Spara mer än drivmedel Det var förra sommaren som vi drog igång en informationskampanj om energieffektivisering till våra kunder på stationerna, säger Helena Fornstedt, informationsdirektör på Svenska Statoil. Målsättningen var att göra kunderna medvetna om att man kan spara bränsle och därmed minska sin klimatpåverkan genom att förändra det egna beteendet. Kampanjen innebar att vi på våra stationer hade material i form av broschyrer som innehöll tips om hur man som kund kan köra mer energieffektivt, vi informerade också via andra kanaler som internet, pressmeddelanden och internt inom organisationen. Budskapet var; att spara energi är bra både för klimatet och plånboken! Helena tycker att det är viktigt att bli medveten om det egna beteendet och lära sig tänka energieffektivt då det är ett enkelt och bra sätt att minska den egna klimatpåverkan. let_swedish.indd :56: Kampanjen från vår sida var en fortsättning på den kampanj som Europia (European Petroleum Industry Association) genomförde tillsammans med oljebolagen i Europa och i samarbete med EU-kommissionen. 45 stationer i 29 länder inom Europa deltog i kampanjen. Statoils personal såg ett stort värde i kampanjen då de flesta tycker att det är viktigt att företaget jobbar med klimatfrågan. Det ligger också helt i linje med företagets värderingar, forsätter Helena. Det faktum att vi är ett oljebolag gör att det blir extra viktigt för oss. Som ett modernt drivmedelbolag lyfter vi också fram möjligheter och att det inte alltid är de stora stegen som man måste ta. Varje liten del räknas. 8 blicc Rapport 6 7 Göra rätt, tjäna pengar och rädda klimatet

11 Dilemman det är inte okomplicerat att arbeta med klimatfrågan Klimatfrågan har under 28 fått en central plats i media och på den politiska agendan. Att göra en insats för klimatet blir alltmer självklart för de flesta stora företag. I samma takt formas standarder att gå efter för att enklare kunna rapportera sina klimatåtaganden, och snart kan hållbarhetsrapporteringen i företag komma att bli lika självklara som års redovisningen. Så långt har utvecklingen dock inte gått än och det finns fortfarande en del dilemman och problem som kan uppstå i strävan att bli bättre för klimatets skull. blicc Rapport 6 7 Göra rätt, tjäna pengar och rädda klimatet 9

12 - Det svåra för oss har varit att ändra kundens beteende, säger Cecilia Udekwu, informationschef på Procter & Gamble. Vi kan reglera, effektivisera och åstadkomma väldigt mycket inom företaget, men att förändra andras beteende för miljön är mycket svårare. De vill ha samma produkter som de alltid köpt och göra på samma sätt med produkten som de alltid gjort. Detta är vår stora utmaning att ta tag i härnäst när det gäller klimatarbetet på P&G. Även Statoil har sett en utmaning när det gäller kundernas beteende i övergången till alltmer klimatanpassade drivmedel. Vi har idag investerat på över 37 Statoilstationer för att erbjuda våra miljöbilskunder möjligheten att tanka E85. Men det är i slutändan trots allt det relativa priset som avgör kundens val av drivmedel. Då det klimatanpassade alternativet är dyrare så tankar miljöbilisten bensin och därmed ökar koldioxidutsläppen, säger Helena Fornstedt, informationsdirektör på Svenska Statoil. Det finns även beteenden inom företagen som ibland behöver förändras, men inom traditionella branscher som byggbranschen kan detta vara ett svårt uppdrag, Olof Sjöberg, Miljöansvarig på Vasakronan berättar; Våra konsulter är inte helt insatta i klimatfrågan och att lära dem att nyare klimatvänligare teknik samt hur man skall räkna på besparingar kräver mycket tid och energi. De inser inte alltid skälen till att vi inför ny kostsammare teknik när den gamla beprövade tekniken fortfarande fungerar. Vi får hela tiden utmana argumenten så har vi alltid gjort eller så har vi aldrig gjort. JM ser att det blir allt svårare att hitta kommersiellt gångbara lösningar när styrningen från myndigheterna blir allt hårdare. Vi vill alla hjälpa till att förbättra klimatet, men det borde finnas mer flexibilitet för företagen att finna egna lösningar att minska klimatpåverkan på, säger Lennart Henriz på JM. Vi måste kunna se en hållbar ekonomi i allt vi bygger. Eftersom bostadsbyggandet i Sverige i praktiken detaljstyrs av ett statligt regelsystem, innebär detta att teknisk utveckling försvåras för branschens aktörer. Om man istället gav bostadsföretagen möjligheten att få utveckla egna förslag till tekniska lösningar skulle processutveckling och kloka miljölösningar gynnas. Alla dessa exempel visar att klimatarbetet ännu inte är helt oproblematiskt, det krävs mycket tid och energi för företagen att inte bara ta ställning för att göra klimatåtaganden, utan samhället, attityder från kunder, konsumenter, och konsulter, eller ofullständiga regleringar kan göra arbetet mer svårhanterat än det behöver vara. Men BLICC-företagen är eniga om att de ser ljust på deras framtida klimatarbete och tror att det kommer bli lättare och lättare att arbeta med dessa frågor, allt eftersom branschen mognar och klimatarbetet fortskrider. Coca-Cola Drycker Sverige satsar på en ny energibesparande teknik för kylskåp, EMS (Energy Measuring System) som sänker energiförbrukningen med cirka 4 %. Kylskåpen lär sig kundernas köpbeteenden och stänger ner kompressor och belysning då butiken ifråga håller stängt. 1 blicc Rapport 6 7 Göra rätt, tjäna pengar och rädda klimatet

13 Det är ett dilemma att vi å ena sidan vill ställa ut kylskåp för att driva försäljningen, men å andra sidan ökar det våra koldioxidutsläpp. Därför är övergången till EMS-kylar nödvändig. Vi måste dock förklara för kunden att vi inte kan skrota alla kylskåp utan EMS-funktion på en gång eftersom detta är en mycket stor investering, säger Miljöansvariga Johanna helin på Coca-Cola Drycker Sverige. Det finns fler påverkansfaktorer som gör att företagens möjligheter till att stärka klimatarbetet försvåras. Åsa Domeij, Miljöchef på Axfood har fler erfarenheter av detta; - I vårt fall handlar det exempelvis om att vi skulle vilja se över vår energianvändning i våra lokaler. Tyvärr så hyr vi nu lokaler av en hyresvärd som inte prioriterar mätutrustning för detta, och det är en utmaning för oss skifta från ekonomiskt fokus till att även försöka påverka de som vi skriver avtal med när det gäller energi och klimatfrågan. När det gäller miljömärkning och miljöanpassning av byggnader kan Ulf Wikström, miljöchef på Fortum Värme, känna viss frustration över svårigheten för vissa instanser att uppfatta helheten. Miljöklassningssystemen för byggnader använder oftast bara kwh (el, värme mm) av den energibärare som används som mått. De stimulerar också till användning av förnybar energi framför att använda samhällets spillflöden som avfall och spillvärme. Det borde vara en självklarhet att först och främst ta tillvara på dessa spillflöden, som inte kan användas till annat än energiutvinning, innan vi använder en ny primär energiråvara. Våra kunder tycker oftast att detta är bra, men de belönas inte för det när de skall miljömärka sin verksamhet. Miljömärknings- och klassningssystem bör därför utvecklas till att även väga in spillflöden. Ytterligare ett exempel är Stenas transportdilemma när det gäller frakt av ytrymmeskrävande isoleringsmaterial. Mjuka freoner och fluorerade freonersättare finns i isolering som används i garageportar, kylrum, fjärrvärmeledningar och kylmöbler där goda isolationsegenskaper efterfrågas. Avfallet är mycket platskrävande beroende på dess låga densitet och svårighet att packa tätt. En långtradare som normalt kan lasta 35 ton är fullastad när det är 1 ton isoleringsmaterial på lastbilen. Ett riktigt omhändertagande på en behandlingsanläggning kräver mycket transportarbete för en låg avfallsvikt. Freoner är mer än 4 gånger kraftigare växthusgas än koldioxid. Ur växthusgassynpunkt blir dock utsläppen minst 4 gånger mindre om avfallet återvinns jämfört med deponering vilket väl motiverar ett ökat transportarbete, säger Christer Forsgren, Miljö & Teknikchef. blicc Rapport 6 7 Göra rätt, tjäna pengar och rädda klimatet 11

14 SMHI BLICC:s kunskapspartner Klimatfrågan genomsyrar samhällets olika sektorer och verksamheter. Beslut om utsläppsminskningar och klimatanpassning ställer nya krav på information för rätt åtgärder. SMHI följer klimatet på kort och lång sikt, förklarar vetenskapen bakom klimatförändringen och beskriver effekter. Beslutsunderlag tas fram för näringsliv och samhälle. smhi Antal anställda: ca 6 Omsättning 28: MSEK 55 SMHI, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, är ett expertorgan inom meteorologi, hydrologi, oceanografi och klimatologi. SMHI förvaltar och utvecklar information och kvalificerat beslutsunderlag om väder, vatten och klimat för samhällsfunktioner, näringsliv och allmänhet. SMHI är kunskapspartner i BLICC. Erik Kjellström, klimatforskare SMHI: Nya resultat inom klimatforskningen visar att slutsatserna i den senast publicerade rapporten från FN:s klimatpanel står sig väl. Växthusgashalterna i atmosfären ökar allt snabbare. En global temperaturhöjning pågår som mycket sannolikt beror på människans utsläpp av dessa gaser. Nya studier visar att uppvärmningstrenden i Arktis och västra Antarktis sannolikt är knuten till den globala uppvärmningen. Havsnivån stiger i takt med den globala temperatur ökningen. Kunskapsläget inom klimatforskningsområdet förändras ständigt, men grundbudskapet står fast. Om inte utsläppen av växthusgaser, och då främst koldioxid från fossila bränslen, mycket snabbt minskar kommer uppvärmningen att fortsätta och detta kan ge upphov till stora framtida klimatförändringar. Hans Björn, miljökonsult SMHI: Klimateffekter påverkar många verksamheter i samhället. Att förmedla kunskap om klimatfrågan är en viktig uppgift. Mätdata och vetenskapligt framtagna scenarier är grundläggande underlag som sedan tolkas och omsätts till effekter, riskanalyser och nya potentialer. Expertstöd och verksamhetsanpassade utredningar bidrar till bättre beslutsunderlag för företag, kommuner och myndigheter. Det görs exempelvis genom att ta fram planeringsunderlag för kommunernas bebyggelseplanering både med hänsyn till dagens och framtida klimat. Risken för översvämningar kartläggs, vattenstånd och flöden be räknas. Anna Jansson, klimatolog SMHI: SMHI följer kontinuerligt upp Sveriges klimat. Resultaten sammanställs och utgör bidrag till studier om klimatförändringar nationellt och internationellt. Samverkan är en förutsättning för regelbunden uppdatering av kunskapsläget. Exempelvis har SMHI tagit fram ett antal klimatindikatorer som användas för att illustrera hur klimatet varierat genom åren. Klimatindikatorerna är enkla mått för att kommunicera ett komplext fenomen. De visar hur temperatur, nederbörd, vind, havsvattenstånd och vegetationsperioden har förändrats under senare år. 12

15 BLICC:s klimatupprop! Redovisa klimatpåverkan! BLICC uppmanar Sveriges företag att redovisa sin klimatpåverkan så att svenska företag blir förebilder under Köpenhamnsmötet. BLICC-företagen har när de börjat beräkna sin klimatpåverkan systematiskt minskat sin klimatpåverkan och ökat sin omsättning. Erfarenheten visar att många företag kan minska sin klimatpåverkan med upp till 2 % redan efter något år. Det finns lönsamma åtgärder att genomföra för alla företag. Så här gör du 1.Signera uppropet Redovisa klimatpåverkan! 2.Beräkna företagets klimatpåverkan för år 28. Hjälpmedel och verktyg för detta finns ute på marknaden. 3.Redovisa 28 års klimatpåverkan på det egna företagets hemsida. På BLICC: s webbplats redovisas listan med de företag som skrivit under uppropet. Därefter redovisas de företag som skrivit på uppropet till den svenska regeringen inför Köpenhamnsmötet. Sverige ska vara världsledande i klimatsmart företagande! blicc Rapport 6 7 Göra rätt, tjäna pengar och rädda klimatet 13

16 Internationell beräkningsstandard Att beräkna utsläppen av växthusgaser är ett första steg för att minska företagets klimatpåverkan. Genom att mäta utsläppen kan företaget se vilka de största utsläppskällorna är och lättare prioritera vilka åtgärder som kan sättas in. BLICC baserar sina klimatberäkningar på internationell beräkningsstandard för företag, The Greenhouse Gas Protocol. Rapporteringen sker i klimatprogrammet Svante*. GHG-protokollet har tagits fram av World Resources Institute (WRI) och World Business Council for Sustainable Development (WBCSD). Protokollet har funnits sedan 21 och BLICC har använt det sedan start. Protokollet ger ledning till företag hur de beräknar sin klimatpåverkan. Företaget kartlägger vilka växthusgaser som ingår i dess organisation och identifierar utsläpp som hänger samman med företagets verksamhet. GHG-protokollet bidrar till att systematisera klimatinventering och förenkla och kostnadsminimera arbetet. Det handlar också om att kategorisera dem som direkta eller indirekta utsläppskällor samt att välja scope för beräkning och rapportering av utsläpp. ope är ett engelskt ord och betyder omfång eller omfattning. Källorna från direkta och indirekta utsläpp kan ytterligare fördelas på tre scope. ope 1 är direkta utsläpp av växthusgaser som egenproducerad el eller egenägda bilar, scope 2 är indirekta utsläpp av växthusgaser som köpt elektricitet och fjärrvärme som konsumeras av företaget och scope 3 är andra indirekta utsläpp av växthusgaser som är frivillig att rapportera som ex tjänsteresor och köpta godstransporter. BLICC rapporterar som ett minimum scope 1 och 2 samt tjänsteresor under scope 3. Företagen beräknar samtliga växthusgaser enligt Kyotoprotokollet. För de allra flesta företag är koldioxid den dominerande andelen av de samlade växthusgaserna. Företagen beräknar samtliga växthusgaser enligt Kyotoprotokollet. För de allra flesta företag är koldioxid den dominerande andelen av de samlade växthusgaserna. O O O Definitioner enligt ghg Relevans: Systemgränsen för systemet skall på ett ändamålsenligt vis återspegla systemet. Fullständighet: Modellen skall inkludera alla viktiga aktiviteter. Följdriktighet: Resultaten skall användas för meningsfulla prestandajämförelser över tiden. Transparens: Analysen skall utföras på ett sakligt och sammanhängande vis, baserad på en tydlig resursanvändning. Tillförlitlighet: Precisionen i beräkningarna skall vara tillräcklig för den tänkta användningen och ge tillförlitlighet i beräkningarna. Den kommande ISO- standarden för beräkning av växthusgaser ISO bygger på GHG-protokollet. För mer information om GHG-protokollet: * BLICC använder klimatprogrammet Svante för sina klimatberäkningar. Svante är baserat på GHG-protokollet och hjälper företag att kartlägga och beräkna sin verksamhets energianvändning och klimatpåverkan. 14 blicc Rapport 6 7 Göra rätt, tjäna pengar och rädda klimatet

17 Årets resultat 28 Sammanställningen visar företagens klimatpåverkan per omsatt krona. Nyckeltalet har ständigt minskat sedan år 24. Alla företag börjar på 1 procent. Alla företagen har inkluderat utsläpp från egenägda källor, köpt el och värme samt tjänsteresor. Företag som redovisat utsläpp utöver detta är; JM inkluderar nyproducerade bostäder och godstransporter. 15 Svenska Statoil inkluderar hyrbilar. Stena inkluderar godstransporter. 12 Fortum inkluderar bränsletransporter. Andra förändringar som skett sedan tidigare år är att; Fortum redovisar siffror för koncernens verksamhet i Sverige jämfört med tidigare bara Fortum Värme samägt med Stockholm stad. Vasakronan redovisar siffror för både gamla Vasakronan och AP Fastigheter, vilket gäller både utsläpp och omsättning. tusen - ekvivalenter O O O GHG-protokollets omfattning ope är ett engelskt ord och betyder omfång eller omfattning. BLICC KLIMATPÅVERKAN Begreppet scope används i GHG-protokollet och beskriver i detalj var de direkta och indirekta utsläppskällorna härrör 144från. 133 ope 1 är 14 direkta utsläpp av växthusgaser som egenproducerad el eller egenägda bilar ope 2 är indirekta utsläpp av växthusgaser som köpt elektricitet och fjärrvärme som ope konsumeras 3 av företaget. ope 3 är andra indirekta ope utsläpp 2 av växthusgaser som är frivilliga att rapportera, ope t.ex.tjänsteresor 1 och köpta godstransporter. BLICC rapporterar som ett minimum enligt scope 1, scope 2 samt tjänsteresor i scope tusen - ekvivalenter BLICC KLIMATPÅVERKAN Bilden redovisar företagens sammanlagda utsläpp i absoluta tal, minskningen är cirka 5%. % NOT: RELATIV Axfood KLIMATPÅVERKAN och Procter & Gamble PER har inte OMSATT historiska KRONA mätserier och 12 ingår därför inte i graferna ope 3 ope 2 ope Fortum Stena Metall % RELATIV KLIMATPÅVERKAN PER OMSATT KRONA 12 ope 3 Fortum 1 ope 2 Stena Metall 8 ope 1 Vasakronan Statoil Råvarupriserna är konjunkturberoende och företag vars omsättning som till stor del styrs av detta påverkas vid konjunktursvängningar. Detta gäller framförallt för Statoil och Stena Metallkoncernen. Därför är det inte helt givet att denna graf speglar företagens produktionsvolymer i förhållande till klimatpåverkan. Omsättningen har ökat för alla företag vilket innebär att den relativa klimatpåverkan per omsatt krona har lett till mindre koldioxidintensiv verksamhet. Alla företagen börjar på 1 procent. JM Coca-Cola Drycker Sverige Vasakronan Statoil JM Coca-Cola 15

18 Axfood Resultat 28 Omsättning: 31,7 miljarder SEK Antal anställda: Axfoods affärsidé är att driva och utvecka framgångsrika matkoncept i Norden som vilar på tydliga och attraktiva kunderbjudanden. Axfood AB bedriver handel med dagligvaror inom detalj- och partihandeln i Sverige. Detaljhandeln drivs genom de egenägda kedjorna Willys, Hemköp och PrisXtra. Därutöver samverkar Axfood med ett stort antal handlarägda butiker, bland annat inom Hemköpskedjan och Willys men också under varumärken som Handlar n och Tempo. Partihandeln drivs genom Dagab och Axfood Närlivs. Axfood är noterat på Nasdaq OMX Stockholm ABs Large Caplista. Huvudägare är Axel Johnson AB med cirka 46 procent av aktierna. Axfood klimatpåverkan 28 Tjänsteresor 2% El 69% Axfood koldioxidutsläpp 6 fordon och maskiner 2% Övrig klimatpåverkan (främst utsläpp av köldmedia) 9% Axfoods butikskedjor har kunderbjudanden till alla som vill göra något bra för miljön. Under 28 lanserade Axfood ett eget ekologiskt sortiment under varumärket Garant, med inriktningen på prisvärda vardagsvaror. Under 29 introducerades varumärket Aware med rättvisemärkta varor. Målsättningen är att fortsätta öka antalet ekologiska och rättvisemärkta varor. Omsättning: 2,79 miljarder SEK Antal anställda: 85 personer Dagab, som sköter Axfoods logistik, arbetar med att förbättra logistik och fyllnadsgrad så att utsläppen från transporterna inte blir högre än nödvändigt. Alla chaufförer får regelbundet utbildning i eco-driving och får ta del av en miljöbonus när dieselförbrukningen minskar. När det är möjligt vill Axfood gärna öka tågtransporterna och byta ut dieseln mot biodrivmedel. Alla nya tjänstebilar är miljöbilar. Coca-Cola Drycker Sverige AB Resultat 28 Coca-Cola Drycker Sverige AB producerar, distribuerar och säljer icke alkoholhaltiga drycker på den svenska marknaden. Några av varumärkena är Coca-Cola, Fanta, Sprite, MER, Nestea, BonAqua Silver, Powerade och Minute Maid. I Jordbro, utanför Stockholm, produceras cirka 1 miljon liter dryck varje dag. I Sverige lanserades Coca-Cola Coca-Cola Drycker Sverige har minskat sina totala koldioxidutsläpp med 24,3 % och direkta koldioxidutsläpp med hela 6,2 % sedan 24. Målsättningen är att minska de totala koldioxidutsläppen med 3 % till 215 och på sikt att bli helt klimatneutrala. Distributionen har effektiviserats till exempel genom att chaufförererna har utbildats i heavy ecodriving och genom att fyllnadsgraden för transporterna som lämnar Jordbro har ökat till drygt 92 %, dvs. alla transporter går i princip fullastade. Vidare har företagets effektiva ruttplanering medfört att körsträcka, dieselförbrukning och koldioxidutsläpp har minskat. Även säljkåren har utbildats i ecodriving och 5 % av deras bilar drivs med förnyelsebara bränslen. Genom att källvattnet BonAqua tas från den lokala källan i Hanveden och pumpas in i fabriken via pipelines har transportbehovet av dryck minskat ytterligare. Genom övergång till Bra Miljöval-el har Coca-Cola Drycker Sverige sänkt koldioxidutsläppen med cirka 3664 ton. Fabriken försörjs från ett lokalt värmeverk som eldar med förnyelsebara bränslen. Detta medför att koldioxid utsläppen för energiförsörjningen endast uppgår till totalt ca 6 ton. För att effektivisera energiförbrukningen har Coca- Cola bl.a. sänkt inomhustemperaturen med 2 grader och justerat ventilationen. 5 Coca-Cola 4 Drycker Sverige klimatpåverkan 28 Fjärrvärme,34% Tjänsteresor 2% Övrig fordon och klimatpåverkan Godstransporter 34% 28 maskiner 2% 38% I tjänsteresor ingår enbart flygresor Övrig klimatpåverkan Finns (främst ope 3 som är bokade via resebyrån. eventuellt fler som bokat utanför utsläpp av resebyrån. köldmedia) 9% ope 2 Coca-Cola Egna fordon Drycker 19% Sverige koldioxidutsläpp 3 ope 1 25 El 69% 2 Fortum klimatpåverkan Godstransporter 2,4% Tjänsteresor 1,3% Axfood koldioxidutsläpp fordon och maskiner,7% 6 El 4,2% 5 kilo Coca-Cola 5 Drycker Sverige klimatpåverkan 28 Fjärrvärme 24,34% Tjänsteresor % 28 Pendlingsresor 4% 3 Klimatpåverkan från energiproduktion 2 Fortum koldioxidutsläpp 93% Övrig 1 15 klimatpåverkan Godstransporter 34% 38% Coca-Cola Drycker Sverige koldioxidutsläpp 3 JM klimatpåverkan 28 Godstransporter 25 21% El och värme 18% 23 Fortum 24 klimatpåverkan Godstransporter 2,4% Tjänsteresor 15,3% fordon och Egna maskiner tjänstebilar,,7% El 4,2% fordon och Pendlingsresor 1 12% maskiner 1% JM koldioxidutsläpp 2 5 Axfood klimatpåverkan 28 Egna fordon 19% Tjänsteresor 5% Pendlingsresor 4% Tjänsteresor 5% Nyproducerade Klimatpåverkan bostäder från 34% ope 3 Utöver energiproduktion tjänsteresor ingår också pendling, 1 godstransporter 93% dryck, transporter underleverantörer och elförbrukning kylutrustning. ope 2 Fortum koldioxidutsläpp 5 15 ope 1 Distributionsbilar Tjänstebilar 12 Köldmediaförlust i aggregat/kylutrustning årets resultat 28

19 Fortum Resultat 28 Omsättning: 5,6 miljarder EUR, varav 2, 6 miljarder EUR i Sverige Anställda: 15 5, varav 346 i Sverige Fortums affärsverksamhet omfattar produktion, försäljning och distribution av el, värme och kyla samt drift och underhåll av kraftverk med fokus på Norden, Ryssland och området runt Östersjön. Visionen är att vara föregångare inom hållbar utveckling och bli ett koldioxidfritt kraft- och värmeföretag. Fortum bidrar till att möjliggöra ett koldioxidsnålt samhälle genom att både minska utsläppen i den egna produktionen och hjälpa kunderna att bli klimatneutrala. Det senaste året har en ny produkt "Klimatneutral fjärrvärme" lanserats. Betydande satsningar har också gjorts på energieffektivisering i egna anläggningar, t ex 8 MWh eleffektivisering i Hässelbyverket. Den fossila delen i Stockholms fjärrvärmesystem är idag enbart 13 %. Under 23 till 28 har Fortums egna utsläpp minskat med 2 %. Anslutningen till fjärrvärme under samma period har därutöver minskat utsläppen av koldioxid hos kunderna med 25 ton. Fortums elproduktion har ett av de lägsta koldioxidutsläppen i Europa jämfört JM Resultat 28 Omsättning: Cirka 11 miljarder SEK Antal anställda: 21 med andra kraftföretag, 41 g koldioxid/kwh att jämföra med genomsnittet på ca 37 g koldioxid/kwh. 92 % av elproduktionen var koldioxid-fri år 28. Nya satsningar görs bl a på att utveckla vågkraften som energikälla. Fortum är störst på försäljning av Bra Miljövalel på den nordiska marknaden. Från 29 är all el som säljs på den nordiska marknaden koldioxidfri. Med eldrivna bilar kan transportsektorn få det genombrott som behövs för att kunna reducera koldioxidutsläppen. Fortum arbetar intensivt med att utveckla infrastruktur och utvärdera olika lösningar för att möjliggöra introduktionen av el- och laddhybridbilar. Not: Hela Fortum Sveriges utsläpp från 28, tidigare enbart Fortum Värme. JM är en av Nordens ledande projektutvecklare av bostäder. Verksamheten är fokuserad på expansiva storstadsområden och universitetsorter i Sverige, Norge, Danmark, Finland och Belgien. Företaget arbetar även med projektutveckling av kommersiella lokaler och entreprenadverksamhet. kilo Coca-Cola Drycker Sverige koldioxidutsläpp 3 Fortum klimatpåverkan Godstransporter 2,4% Tjänsteresor,3% fordon och maskiner,7% 2 El 4,2% Coca-Cola Drycker Sverige klimatpåverkan Fjärrvärme,34% Tjänsteresor 5% 1 Axfood koldioxidutsläpp Pendlingsresor 4% Klimatpåverkan från Övrig energiproduktion 4 24 klimatpåverkan 25 93% Godstransporter % 28 38% 3 2 Fortum koldioxidutsläpp 1 15 Egna fordon 19% Godstransporter 6 Fortum 21% klimatpåverkan 28 El och värme 18% Godstransporter 3 Coca-Cola Drycker 2,4% Sverige Egna koldioxidutsläpp tjänstebilar, Tjänsteresor 3,3% fordon och maskiner,7% El 4,2% 25 fordon och Pendlingsresor 23 12% maskiner 1% 2 ope 3 I huvudsak utsläpp från bränsletransporter 15 Tjänsteresor 5% 1 ope 2 Variationen Klimatpåverkan beror i huvudsak från på att emissionsfaktorn för el ändrats. JM koldioxidutsläpp energiproduktion Nyproducerade % bostäder 34% Cirka 6 % från fossila bränslen. Resterande ope 1 från avfallsbränslen som annars skulle deponeras samt övriga växthusgaser kilo 1 Fortum koldioxidutsläpp 5 15 JM klimatpåverkan Godstransporter 24 21% El och värme 18% Pendlingsresor 12% Egna fordon 19% El 69% JM klimatpåverkan 28 fordon och maskiner 1% Tjänsteresor 5% JM:s viktigaste miljömål har sedan länge varit att uppnå en minskad energianvändning i hela verksamheten. Stort fokus har lagts på att utveckla energieffektivare byggnader, eftersom merparten av en byggnads energianvändning sker under driftsfasen. Sedan 28 är lågenergihus standard för alla JM-bostäder i Sverige. Med bland annat mer välisolerade väggar, mer energisnåla fönster och system för värmeåtervinningen sänks energianvändningen med i genomsnitt 35 %. JM är därmed Europaledande på lågenergihus. Bland andra viktiga klimatåtgärder kan exempelvis nämnas beslutet att enbart använda miljödeklarerad vattenkraftsel i produktion och förvaltning; att samtliga tjänstebilar är miljöbilar samt att vi infört riktlinjer för tjänsteresor. Dessutom pågår projekt för att utveckla logistikprocesserna samt ett pågående projekt för logistikutveckling med målet att samordna och minska utsläppen från företagets anläggnings- och materialtransporter. JM har varit medlem i BLICC sedan 27. JM koldioxidutsläpp Nyproducerade bostäder 34% En stor del av scope 3 omfattar ope 3 utsläppen från nyproducerade bostäder under JM:s förvaltningskede (första 2 åren). JM har valt att ta redovisa detta trots att det inte är en källa JM äger. årets resultat 28 ope 2 ope 1 Utsläppen i scope 2 härrör främst från köpt fjärrvärme. Uppvärmning av arbetsplats (gasol), arbetsmaskiner och leasade tjänstebilar (största delen). 17

20 Procter & Gamble Sverige AB Resultat 28 Global omsättning 28: Cirka 83,5 miljarder USD Antal anställda: 257 Procter & Gamble (P&G) är ett globalt konsumentvaruföretag fordon och med några av världens maskiner 2% mest kända varumärken. Tre miljarder Axfood gånger klimatpåverkan per dag 28 använder människor världen över Procter & Gambles produkter i sin Tjänsteresor vardag. I 2% Sverige marknadsförs Övrig klimatpåverkan tjänstebilar, (främst bl a Pampers, Egna Always, Alldays, Yes, Ariel, Head & Shoulders, Wella, Vicks, fordon utsläpp Pringles, och av Gillette, Oral-B, Duracell och Braun. maskiner köldmedia) 2% 9% Globalt har P&G mellan 22 och 27 minskat sitt avfall med 22,5 procent, sin 6 energikonsumtion med 25 procent och sina koldioxidutsläpp med 3 procent. P&G 5 har skärpt sina globala hållbarhetsmål 4och förbundit sig att minska koldioxidutsläppen 3 med ytterligare 2 procent, vilket sammanlagt kommer innebära en minskning med 5 2 procent under perioden P&G:s största möjlighet att bidra till 38% en hållbar utveckling är genom dess 4 produkter och utvecklar därför så kallade hållbara 3 Övrig innovationsprodukter, produkter med ett 2 åtminstone 1 procent lägre ekologiskt 38% 3 fotavtryck. Ett exempel är tvättmedel 1 som gör det möjligt att tvätta i låga temperaturer 25 Omsättning: 35 miljarder SEK Antal anställda: 1668 och på så sätt slippa energislukande vattenuppvärmning. P&G Sverige AB är en marknadsföringsorganisation vars främsta miljöpåverkan ope 2 ope 1 finns i distributionsledet. De viktigaste miljöåtgärderna är därför att ersätta ett antal Tjänsteresor 5% Pendlingsresor 4% lastbilar med tåg och genom att öka fyllnadsgraden både i tågen och lastbilarna. Godstransporter 2,4% 1 Svenska Statoil Tjänsteresor,3% AB Resultat 28 fordon och maskiner,7% Svenska Statoils verksamhet El består 4,2% av försäljning och distribution av bensin, diesel, E85, gasol och flygbränsle till privatpersoner, 15 Klimatpåverkan företag från och industrier. På Statoils ca 38 energiproduktion fullservicestationer erbjuds drivmedel, Fortum snabbmat, koldioxidutsläpp 1 93% livsmedel, bil- och fritidsprodukter, 15 biluthyrning och biltvätt. Det säljs också drivmedel på cirka 15 automater. Bolaget 5 producerar och säljer även smörjmedel. Svenska Statoils målsättning är att Axfood koldioxidutsläpp Coca-Cola Drycker Axfood Sverige koldioxidutsläpp klimatpåverkan 28 6 Fjärrvärme,34% Övrig Tjänsteresor 5% 5 klimatpåverkan Godstransporter 28 Pendlingsresor 34% 4% klimatpåverkan Godstransporter 34% Coca-Cola Drycker Sverige koldioxidutsläpp Egna fordon 19% 28 2 Egna fordon 19% 15 Fortum klimatpåverkan 28 El 4,2% 5 Coca-Cola Drycker Sverige koldioxidutsläpp 3 Fortum klimatpåverkan 28 Godstransporter ,4% 25 Egna 26 tjänstebilar, Tjänsteresor,3% fordon och maskiner,7% 2 kilo De redovisade utsläppen från den 3 Fortum koldioxidutsläpp Svenska 1 Vasakronan Statoil klimatpåverkan koldioxidutsläpp 28 minska klimatpåverkan i den egna verksamheten och hjälpa kunderna att minska deras. kat huvudsakligen på grund av en förbättrad 15 JM klimatpåverkan svenska 28 verksamheten under 28 har mins- 6 ope 3 Uppvärmning (eldningsolja 1) 5% Godstransporter 12 21% 5 Tjänsteresor 4% fordon och maskiner, El och 26 värme 27 18% 28 ope Idag finns etanol E85 på ca 37 Statoilstationer, biogas säljs på 5 stationer. I all användning, vilket visar sig vara mindre ope i 1 4 Vasakronan klimatpåverkan 28 rapportering om stationernas verkliga olje- Fjärrkyla 6% El Bra Miljöval/ Vattenkraftsel,5 9 JM klimatpåverkan 28 5-oktanig bensin och i diesel låginblandas 5% verkligheten än vad som tidigare beräknats. 3 Uppvärmning (eldningsolja 1) 5% biodrivmedel. Statoil vill öka Godstransporter 6 inblandningen 21% Tjänsteresor 4% fordon och maskiner Koldioxidutsläppen El och fordon värme 18% och från tunga fordon har Pendlingsresor 12% JM koldioxidutsläpp maskiner 1% 2Fjärrkyla Vasakronan 6% koldioxidutsläpp El Bra Miljöva av biodrivmedel till 1 % i bensinen 2 och 3till ökat något till följd av ett ökat transportarbete medan utsläppen från tjänsteresor har 3 Vattenkraftsel, ope 3 1 Fjärrvärme 84% 7% i diesel. EU har gett klartecken så det 25 som krävs nu är att Sverige Tjänsteresor ändrar 15 lagstiftningen så att detta blir möjligt. Det är ett från tankbilar samt tjänstefordon klimatkom- ope 1 5% minskat med 3 %. De resterande utsläppen ope fordon 27 och Pendlingsresor 12% maskiner 1% Nyproducerade bostäder 34% Fjärrvärme 84% effektivt sätt att minska koldioxidutsläppen 1 penseras av Svenska Statoil. 15 ope 3 direkta utsläpp av växthusgaser för alla fordon. Tjänsteresor 5% 1 ope 2 indirekta utsläpp av 5 JM koldioxidutsläpp 5 Vasakronan koldioxidutsläpp växthusgaser t.ex. köpt el Nyproducerade bostäder 34% 2 3 ope 1 andra indirekta utsläpp av ope 3 växthusgaser (frivillig rapportering) ope årets resultat 28 ope 1 2 kilo CO 2 Axfood klimatpåverkan 28 Tjänsteresor 2% El 69% El 69% Coca-Cola Drycker Sverige klimatpåverkan 28 Fjärrvärme,34% Övrig klimatpåverkan (främst utsläpp av köldmedia) 9% Klimatpåverkan från energiproduktion 24 93% ope 3 ope 3 ope 2 ope 1 ope 3 ope 2 ope 1 ope 3 ope 2 ope 1 ope 3 ope 2 ope 1 CO 2 Procter & Gamble koldioxidutsläpp Stena Metall Sverige klimatpåverkan Stena Procter Metall & Gamble Sverige koldioxidutsläpp klimatpåverkan Fjärrvärme,3% Tjänsteresor,4% fordon och maskiner El 25% 3% 6 28 Godstransporter 62% 5 Uppvärmning 9% 4 Egna ope tjänstebilar, 3 Innefattar endast de tjänsteresor fordon 3 och maskiner som bokats 25% via resebyrån. Utöver tjänsteresor ingår också utsläpp Godstransporter av avfall. 62% 2Stena Metall Sverige koldioxidutsläpp ** 12 ope 2 1 Uppvärmning 9% 1 ope 1 Inkluderar även godstransporter Svenska Statoil klimatpåverkan 28 6 Uppvärmning 4 (eldningsolja 1) 5,2% Godstransporter 3,1% Fjärrvärme,2% 2 Stena Metall Sverige koldioxidutsläpp ** 12 Svenska Statoil klimatpåverkan 28 Uppvärmning 1 El (eldningsolja 19% ) 5,2% Egna Godstransporter tjänstebilar, 3,1% 8 Fjärrvärme,2% fordon och maskiner 36% 6 El Svenska 19% Statoil koldioxidutsläpp 6 4 Hyrbilar 34% 5 2 fordon Tjänsteresor och maskiner 3,1% 36% Hyrbilar 34% Tjänsteresor 3,1% 2 Procter & Gamble klimatpåverkan 28 Klimatpåverkan från avfall 11% Tjänsteresor Procter 1% & Gamble klimatpåverkan 28 Fjärrvärme,8% Egenägda tjänstebilar, Klimatpåverkan egna fordon och maskiner 4% El,4% från avfall 11% Tjänsteresor 1% Fjärrvärme,8% El,4% Fjärrvärme,3% El 3% Godstransporter 74% Egenägda tjänstebilar, egna fordon och maskiner 4% Godstransporter 74% Tjänsteresor,4%

Axfood presenterar hållbarhetsprogram med tuffa klimatmål

Axfood presenterar hållbarhetsprogram med tuffa klimatmål PRESSMEDDELANDE 2010-04-20 Axfood presenterar hållbarhetsprogram med tuffa klimatmål Axfood presenterar sitt hållbarhetsprogram, med några av de tuffaste klimatmål som finns i branschen, på en presskonferens

Läs mer

Bilden ja, den är från Hagaintiativets senaste nätverksmöte hos Lantmännen.

Bilden ja, den är från Hagaintiativets senaste nätverksmöte hos Lantmännen. Hagainitiativets nyhetsbrev februari 2012 Om ditt nyhetsbrev ser konstigt ut i din e-postklient, klicka här. Hemsida Tipsa en vän Prenumerera Avprenumerera Hagainitiativet tar klimatrapporterna på allvar

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

Skriv gärna ut denna manual för att underlätta användningen av programmet.

Skriv gärna ut denna manual för att underlätta användningen av programmet. Välkommen till Svante Fastighet Svante Fastighet är ett webbaserat klimatprogram som ger dig som fastighetsägare stöd för att minska din klimatpåverkan. Programmet gör det enkelt att kartlägga och följa

Läs mer

Capacities of sinks are limited!

Capacities of sinks are limited! Capacities of sinks are limited! Size of Earth s atmosphere Size of Earth s water. Source: Nieman/Novartis; Döberl Klimatneutralisering och företagsnätverket BLICC 1. Stena Metall 2. Återvinning är resurseffektivt

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Intern klimatrapport Sala Sparbank

Intern klimatrapport Sala Sparbank Intern klimatrapport Sala Sparbank FÖRETAGSUPPGIFTER Webadress www.salasparbank.se Verksamhetsområde Sala och Heby Beräkningsperiod Januari-december 2014 Kontaktperson Annika Nelson Berg NYCKELTAL Antal

Läs mer

Hemsida Tipsa en vän Prenumerera Avprenumerera

Hemsida Tipsa en vän Prenumerera Avprenumerera Hagainitiativets nyhetsbrev augusti 2011 Om ditt nyhetsbrev ser konstigt ut i din e-postklient, klicka här. Hemsida Tipsa en vän Prenumerera Avprenumerera Andreas Carlgren gästspelar i höstens första nyhetsbrev

Läs mer

Intern klimatrapport Sala Sparbank

Intern klimatrapport Sala Sparbank Intern klimatrapport Sala Sparbank FÖRETAGSUPPGIFTER Webadress www.salasparbank.se Verksamhetsområde Sala och Heby Beräkningsperiod Januari-december 2013 Kontaktperson Annika Nelson Berg NYCKELTAL Antal

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna!

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! Världen, och särskilt den industrialiserade delen av världen, står inför stora krav på minskning av växthusgasutsläpp. I Sverige har regeringen

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag Version: Beslutad version Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag 5 Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen

Läs mer

Ett klimatneutralt Företag

Ett klimatneutralt Företag Ett klimatneutralt Företag Klimat förändring en prioritet inom LFV LFV har identifierat klimatfrågan som en av företagets viktigaste utmanigar LFV reducerar sina växthusgaser på alla nivåer Sedan 2003,

Läs mer

Klimatneutrala godstransporter på väg, KNEG

Klimatneutrala godstransporter på väg, KNEG INFRASTRUKTUR DRIVMEDEL FORDON LOGISTIK FORSKNING, KNEG 1 Godstransporter på gott och ont Godstransporter på väg: en förutsättning för tillväxt står för 60 % av de totala godstransporterna i Sverige betydande

Läs mer

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden?

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Staffan Eriksson, IVA Huvudprojektledare Vägval energi 15 oktober 2009 IVAs uppdrag IVA ska till nytta för samhället främja tekniska och ekonomiska

Läs mer

Klimatrapport Alteco AB

Klimatrapport Alteco AB Klimatrapport Alteco AB FÖRETAGSUPPGIFTER Webadress www.alteco.se Verksamhetsområde Teknikkonsult Beräkningsperiod 2009-01-01 till 2009-12-31 Kontaktperson Ulf Fransson tel 070-576 49 10 NYCKELTAL Antal

Läs mer

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat.

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Våra råvaror måste användas igen. Den globala uppvärmningen är vår tids ödesfråga och vi måste alla bidra på det sätt vi kan. Hur vi på jorden använder och

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Energisektorn bidrar med totalt 25 miljoner ton växthusgaser per år, vilket innebär att medelsvensken

Läs mer

Almedalenseminarium - Hur tar vi nästa steg i klimatfrågan?

Almedalenseminarium - Hur tar vi nästa steg i klimatfrågan? Hagainitiativets nyhetsbrev juni 2012 Om ditt nyhetsbrev ser konstigt ut i din e-postklient, klicka här. Hemsida Tipsa en vän Prenumerera Avprenumerera Hagainitiativets Klimatbokslut 2011 visar steg i

Läs mer

Miljöredovisning Verksamhetsåret 2012

Miljöredovisning Verksamhetsåret 2012 Miljöredovisning Verksamhetsåret 2012 DocuPartnerAB Snabbfakta DocuPartnerär ett svenskt företag huvudsakligen verksamt inom försäljning av produkter och tjänster relaterade till utskrift- och dokumenthantering.

Läs mer

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar

Läs mer

Eskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling

Eskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling Eskilstunas klimatplan Så skapar vi en hållbar utveckling Vi tar ansvar för framtiden I Eskilstuna är vi överens om att göra vad vi kan för att bidra till en ekologiskt hållbar utveckling. Eskilstuna är

Läs mer

Isolering och klimatfrågan

Isolering och klimatfrågan Isolering och klimatfrågan T1-03 2008-03 B1-02 2008-03 Med isolering bidrar vi till ett bättre globalt klimat Klimatförändringarna är vår tids stora miljöfråga. Utsläppen av växthusgaser, framförallt koldioxid,

Läs mer

Axfoods Hållbarhetsprogram Sida 1 (6) Axfoods hållbarhetsprogram 2010

Axfoods Hållbarhetsprogram Sida 1 (6) Axfoods hållbarhetsprogram 2010 Axfoods Hållbarhetsprogram Sida 1 (6) Axfoods hållbarhetsprogram 2010 Axfoods Hållbarhetsprogram Sida 2 (6) Innehållsförteckning 0. Hållbarhetspolicy...3 1. Varor...3 2. Avfall och kretslopp...4 3. Transporter...4

Läs mer

Miljöredovisning 2014

Miljöredovisning 2014 Miljöredovisning 2014 Vi är stolta över vår fjärrvärmeproduktion som nu består av nära 100 % återvunnen energi. Hans-Erik Olsson Kvalitetsstrateg vid Sundsvall Energi Miljöfrågorna är viktiga för oss.

Läs mer

Firma Margareta Ivarsson - klimatrapport

Firma Margareta Ivarsson - klimatrapport Firma Margareta Ivarsson - klimatrapport FÖRETAGSINFORMATION Webadress Verksamhetsområde Beräkningsperiod 20071130-20081130 Kontaktperson Margareta Ivarsson www.margaretaivarsson.se Konsult - Skräddarsydd

Läs mer

E.ON Värme. Hållbar stadsutveckling i. Västra Hamnen

E.ON Värme. Hållbar stadsutveckling i. Västra Hamnen E.ON Värme Hållbar stadsutveckling i Västra Hamnen 2 I maj 2001 invigdes den europeiska bomässan Bo01 i Malmö. Redan från början var utgångspunkten att bomässan skulle lägga grunden för en attraktiv och

Läs mer

Vi antar utmaningen! Är du också med?

Vi antar utmaningen! Är du också med? Vi antar utmaningen! Är du också med? Klimatneutrala godstransporter på väg Ett samarbete för ett bättre klimat Preem Petroleum AB x Schenker AB x Volvo Lastvagnar AB x Vägverket Göteborgs miljövetenskapliga

Läs mer

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Strategi för energieffektivisering Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Interna miljöregler, 1996 kontorspapper ska vara Svanenmärkt glödlampor byts till

Läs mer

Klimatrapport 2013. Stora Brännbo Konferens och Hotell AB. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (7)

Klimatrapport 2013. Stora Brännbo Konferens och Hotell AB. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (7) Klimatrapport 2013 Stora Brännbo Konferens och Hotell AB Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (7) Företagsuppgifter Stora Brännbo Konferens och Hotell AB Kontaktperson är Hanna

Läs mer

Hagainitiativet / klimatbokslut 2012. Klimatbokslut

Hagainitiativet / klimatbokslut 2012. Klimatbokslut Hagainitiativet / klimatbokslut 212 1 Klimatbokslut 212 2 Hagainitiativet / klimatbokslut 212 Innehåll Förord 3 Hagainitiativets klimatbokslut 4 Hagainitiativets beräkningsmetod och GHG-protokollet 5 Företagens

Läs mer

Klimatrapport 2012. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (7)

Klimatrapport 2012. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (7) Klimatrapport 2012 Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (7) Företagsuppgifter Stora Brännbo Konferens och Hotell AB Kontaktperson är Theo Richter. Denna rapport täcker verksamhetsåret

Läs mer

Klimatrapport 2014. 32 rum & kök AB. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se

Klimatrapport 2014. 32 rum & kök AB. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se Klimatrapport 2014 32 rum & kök AB Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se Företagsuppgifter 32 rum & kök AB (www.32rok.se/), kontaktperson är Erika Jangbratt Denna rapport täcker verksamhetsåret

Läs mer

Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering

Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering Frågor och svar om: Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering 1. Klimatförändring Hur fungerar växthuseffekten? Den naturliga växthuseffekten är en förutsättning för livet på jorden. Beräkningar

Läs mer

Hållbarhetsprogram 2015, Slutversion

Hållbarhetsprogram 2015, Slutversion Hållbarhetsprogram 2015, Slutversion Hållbarhetspolicy Axfood AB ska sträva mot ständiga förbättringar av sitt arbete med miljö-, naturresurs- och sociala frågor. Grundläggande i arbetet är att arbeta

Läs mer

Nu är ansvaret ditt!

Nu är ansvaret ditt! Nu är ansvaret ditt! Information från Länsstyrelsen Dalarna Energihushållning är allas ansvar Alla verksamhetsutövare ska hushålla med energi och i första hand använda förnybara energikällor. Så står det

Läs mer

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vi människor släpper ut stora mängder växthusgaser. När halten av växthusgaser ökar i atmosfären stannar mer värme kvar vid jordytan. Jordens

Läs mer

2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64. Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi

2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64. Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi 2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64 Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi 1 Effektmål för kommunorganisationen Mål att uppnå till och med år 2014 År 2014 skall energiförbrukningen

Läs mer

Klimatbokslut. Förord Om Hagainitiativet Hagainitiativets beräkningsmanual/ghg protokoll Hagainitiativets beräkningar

Klimatbokslut. Förord Om Hagainitiativet Hagainitiativets beräkningsmanual/ghg protokoll Hagainitiativets beräkningar 1 Förord Om Hagainitiativet Hagainitiativets beräkningsmanual/ghg protokoll Hagainitiativets beräkningar Klimatbokslut Axfood Coca-Cola Enterprises Sverige Fortum Värme JM Procter & Gamble Sverige Svenska

Läs mer

Miljöstrategi. En färdplan för ett långsiktigt företagande med miljömål på kort och lång sikt.

Miljöstrategi. En färdplan för ett långsiktigt företagande med miljömål på kort och lång sikt. Miljöstrategi En färdplan för ett långsiktigt företagande med miljömål på kort och lång sikt. Fastigheter påverkar miljön under hela sin livscykel, från projektering, byggande och förvaltning till ombyggnad

Läs mer

Smart Energi Klimatstrategi för Västra Götaland

Smart Energi Klimatstrategi för Västra Götaland Smart Energi Klimatstrategi för Västra Götaland Fastställd av regionfullmäktige 8 september 2009, 135 Innehåll Förslagets bakgrund och karaktär... 3 Strategi förslag i sammanfattning... 4 Klimatfrågan

Läs mer

InItIatIvet för. miljö ansvar

InItIatIvet för. miljö ansvar InItIatIvet för miljö ansvar Initiativet för miljöansvar Initiativet för Miljöansvar är ett av CSR Västsveriges handlingsprogram för ökat ansvarstagande, lokalt som globalt. Det är tänkt att kunna fungera

Läs mer

Vadå klimat? Resurser för framtiden är en klimatkampanj ett samarbete mellan Kriminalvården och Specialfastigheter.

Vadå klimat? Resurser för framtiden är en klimatkampanj ett samarbete mellan Kriminalvården och Specialfastigheter. Vadå klimat? Resurser för framtiden är en klimatkampanj ett samarbete mellan Kriminalvården och Specialfastigheter. Spela roll! Klimatet är en av våra viktigaste frågor. För oss, våra barn och barnbarn.

Läs mer

Energisession 2009. Christina Lindbäck Kvalitets- och miljöchef, Ragn-Sells AB Ordförande, Näringslivets miljöchefer

Energisession 2009. Christina Lindbäck Kvalitets- och miljöchef, Ragn-Sells AB Ordförande, Näringslivets miljöchefer Energisession 2009 Christina Lindbäck Kvalitets- och miljöchef, Ragn-Sells AB Ordförande, Näringslivets miljöchefer Fakta om Ragn-Sells Sveriges största miljö- och återvinningsföretag 2 800 anställda Verksamma

Läs mer

På väg mot en hållbar framtid

På väg mot en hållbar framtid På väg mot en hållbar framtid Foto: Christiaan Dirksen % 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Region Skåne blir fritt från fossila bränslen

Läs mer

KLIMAT INITIATIVET KLIMAT INITIATIVET KLIMAT INITIATIVET

KLIMAT INITIATIVET KLIMAT INITIATIVET KLIMAT INITIATIVET KLIMAT INITIATIVET KLIMAT INITIATIVET KLIMAT INITIATIVET Världen i vår vardag Public & Private Social Responsibility Initiative CSR Västsverige bildades 2008. Vi är en ideell förening vars ändamål är att

Läs mer

Kommunens ansvar för klimatet

Kommunens ansvar för klimatet Kommunens ansvar för klimatet En rapport från Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund www.ssu.se Förord Fram till den 18 december är världens ledare samlade i vårt grannland för att förhandla fram ett

Läs mer

Maximera ert miljöansvar,

Maximera ert miljöansvar, Maximera ert miljöansvar, minimera er klimatbelastning! Var med och bidra till en hållbar utveckling genom att ta ert maximala miljöansvar! Ni kan vara trygga i att kommunicera resultatet då det bygger

Läs mer

HÅLLBARA LÖSNINGAR VI ERBJUDER TJÄNSTER INOM ENERGI, MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING.

HÅLLBARA LÖSNINGAR VI ERBJUDER TJÄNSTER INOM ENERGI, MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING. HÅLLBARA LÖSNINGAR VI ERBJUDER TJÄNSTER INOM ENERGI, MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING. KanEnergi erbjuder kompetent analys, ledning och rådgivning, med utgångspunkt i ekonomi, teknik, marknad och hållbar utveckling.

Läs mer

Klimatrapport 2014. Ibis Styles Stockholm Arlanda Airport. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (6)

Klimatrapport 2014. Ibis Styles Stockholm Arlanda Airport. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (6) Klimatrapport 2014 Ibis Styles Stockholm Arlanda Airport Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (6) Företagsuppgifter Ibis Styles Stockholm Arlanda Airport, kontaktperson är Lars

Läs mer

Greenhouse Gas Protocol Report for IT Mästaren. Beräkningsperiod: 2014. Framtagen aug 20, 2015 av Our Impacts för U&W

Greenhouse Gas Protocol Report for IT Mästaren. Beräkningsperiod: 2014. Framtagen aug 20, 2015 av Our Impacts för U&W Greenhouse Gas Protocol Report for IT Mästaren Beräkningsperiod: 2014 Framtagen aug 20, 2015 av Our Impacts för U&W Redovisningsdetaljer Konsolideringsmodell (Consolidation Approach) Verksamhetskontroll

Läs mer

Miljöanpassade transporter för minskad växthuseffekt

Miljöanpassade transporter för minskad växthuseffekt Miljöprestanda GRÖNA TON. Miljöanpassade transporter för minskad växthuseffekt I förarsätet för miljön Växthuseffekten kan allmänt ses som det enskilt största miljöhotet i världen. Det är bakgrunden till

Läs mer

Verksamhetsåret 2014

Verksamhetsåret 2014 Klimatredovisning AB Svenska Spel Verksamhetsåret Utförd av Rapport färdigställd: 2015-03-05 Sammanfattning klimatpåverkan Svenska Spel Tricorona Climate Partner AB (Tricorona) har på uppdrag av AB Svenska

Läs mer

517miljoner. ton CO2 skulle kunna sparas in per år

517miljoner. ton CO2 skulle kunna sparas in per år MAKING MODERN LIVING POSSIBLE Spara energi och CO2 i dag Lösningen är här! 517miljoner ton CO2 skulle kunna sparas in per år om Europa fördubblade sitt användande av fjärrvärme till 18-20 % kombinerat

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

Remissvar Energi- och klimatprogram för Örebro län

Remissvar Energi- och klimatprogram för Örebro län Datum 2012-06-30 Svarslämnare Organisation Sivert Gustafsson Länsbygderådet i Örebro län/hela Sverige ska leva Skicka in via e-post: energiochklimat.orebro@lansstyrelsen.se senast den 30 juni 2012. Tack

Läs mer

Edita Bobergs AB - extern klimatrapport

Edita Bobergs AB - extern klimatrapport Edita Bobergs AB - extern klimatrapport FÖRETAGSUPPGIFTER Webadress www.editabobergs.se Verksamhetsområde Grafisk industri Beräkningsperiod 2008 Kontaktperson Peter Danielsen NYCKELTAL Antal Anställda

Läs mer

Klimatrapport 2013. IFL Kämpasten AB. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se

Klimatrapport 2013. IFL Kämpasten AB. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se Klimatrapport 2013 IFL Kämpasten AB Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se Företagsuppgifter IFL Kämpasten AB (www. kampasten.se) Kontaktperson är Margareta Axelsson Denna rapport

Läs mer

Klimatbokslut 2010. Bilaga. Beräkningsmetod för

Klimatbokslut 2010. Bilaga. Beräkningsmetod för 1 Bilaga Riktlinjer enligt GHG-protokollet El Fjärrvärme Fjärrkyla Bränsleförbränning Flygresor och flygtransporter Bilresor och vägtransporter Hotell Tågresor och tågtransporter Båttransporter Buss Beräkningsmetod

Läs mer

Där klimatsmarta idéer blir verklighet

Där klimatsmarta idéer blir verklighet Där klimatsmarta idéer blir verklighet Klimp 2008 2012 Naturvårdsverket och Linköpingskommun arbetar tillsammans för att minska utsläppen av växthusgaser. Tillsammans för klimatet Vi är mycket stolta över

Läs mer

Klimatrapport 2014. Radisson Arlandia Hotel. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (7)

Klimatrapport 2014. Radisson Arlandia Hotel. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (7) Klimatrapport 2014 Radisson Arlandia Hotel Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (7) Företagsuppgifter Radisson Arlandia Hotel AB, kontaktperson är Jenny Storm Denna rapport täcker

Läs mer

Klimatsmart på jobbet Faktaavsnitt Så fungerar klimatet Reviderad 2010-06-03

Klimatsmart på jobbet Faktaavsnitt Så fungerar klimatet Reviderad 2010-06-03 Så fungerar klimatet Vi som går den här utbildningen har olika förkunskaper om klimatfrågan och växthuseffekten. Utbildningen är uppbyggd för att den ska motsvara förväntningarna från många olika verksamheter

Läs mer

Grattis till nya jobbet Göran Holm, vd HKScan. Hemsida Tipsa en vän Prenumerera Avprenumerera

Grattis till nya jobbet Göran Holm, vd HKScan. Hemsida Tipsa en vän Prenumerera Avprenumerera Hagainitiativets nyhetsbrev december 2012 Om ditt nyhetsbrev ser konstigt ut i din e-postklient, klicka här. Hemsida Tipsa en vän Prenumerera Avprenumerera God jul och gott nytt år önskar Hagainitiativet!

Läs mer

Klimatrapport 2014. Sigtunahöjden Hotell och Konferens AB. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (7)

Klimatrapport 2014. Sigtunahöjden Hotell och Konferens AB. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (7) Klimatrapport 2014 Sigtunahöjden Hotell och Konferens AB Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (7) Företagsuppgifter Sigtunahöjden Hotell och Konferens AB, kontaktperson är Helena

Läs mer

SIDAN 1 Färdplan 2050 Ett fossilbränslefritt Stockholm Fossilbränslefritt inom våra systemgränser Transporter Energiproduktion Byggnader Övrig elanvändning och gasanvändning Kompensation av kvarstående

Läs mer

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit?

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? Elbilsseminarium på IKEA i Älmhult 24 oktober 2011 Karin Nilsson (C) Riksdagsledamot från Tingsryd, ledamot i Skatteutskottet suppleant i Näringsutskott

Läs mer

Information från Ulricehamns kommun. Ulricehamnare Din insats för vårt klimat spelar roll

Information från Ulricehamns kommun. Ulricehamnare Din insats för vårt klimat spelar roll Information från Ulricehamns kommun Ulricehamnare Din insats för vårt klimat spelar roll Allt är på en armlängds Det är lätt att spela roll. Det gäller bara att dina händer tar en annan produkt i butikens

Läs mer

Figur 1 Av den totala elförbrukningen utgörs nästan hälften av miljömärkt el, eftersom några av de stora kontoren använder miljömärkt el.

Figur 1 Av den totala elförbrukningen utgörs nästan hälften av miljömärkt el, eftersom några av de stora kontoren använder miljömärkt el. KLIMATBOKSLUT Det är dags att summera 2013 års klimatinventering. Tyréns årliga klimatinventering baseras på den internationella beräkningsstandarden The Greenhouse Gas Protocol. 1 Miljömässiga dimensionen

Läs mer

Lantmännen. Anders Jideklev. Koncernlogistikchef

Lantmännen. Anders Jideklev. Koncernlogistikchef Lantmännen Anders Jideklev Koncernlogistikchef Lantmännen Internrevision Styrelse Juridik Vd & koncernchef Strategi & affärsutveckling, FoU Ekonomi & Finans Varuflöde Human Resources Division Lantbruk

Läs mer

Energiintelligenta kommuner. Hur energieffektiviseras fastigheterna på ett smart sätt?

Energiintelligenta kommuner. Hur energieffektiviseras fastigheterna på ett smart sätt? Energiintelligenta kommuner Hur energieffektiviseras fastigheterna på ett smart sätt? Klimatintelligenta kommuner Alla måste vara med och bygg det hållbara samhället! Byggnader är en viktigt del i att

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags

Läs mer

Remissvar på Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050

Remissvar på Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050 Remissvar på Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050 Remissvar från Hagainitiativet, Stockholm den 1 februari 2013 Sammanfattning: Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050 tar sig an en viktig

Läs mer

Miljömål för Högskolan Dalarna 2013 2015

Miljömål för Högskolan Dalarna 2013 2015 2013-03-11 Miljömål för Högskolan Dalarna 2013 2015 Bakgrund Som en viktig del av miljöarbetet ska Högskolan ha miljömål som: Är mätbara, tidsatta och möjliga att följa upp Har en klart uttalad ansvarig

Läs mer

Klimatrapport Alteco AB

Klimatrapport Alteco AB Klimatrapport Alteco AB FÖRETAGSUPPGIFTER Webadress www.alteco.se Verksamhetsområde Teknikkonsult Beräkningsperiod 2014-01-01 till 2014-12-31 Kontaktperson Joachim Åhman NYCKELTAL Antal Anställda 29 Ton

Läs mer

Klimatrapport 2014. Stora Brännbo Konferens och Hotell AB. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (7)

Klimatrapport 2014. Stora Brännbo Konferens och Hotell AB. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (7) Klimatrapport 2014 Stora Brännbo Konferens och Hotell AB Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (7) Företagsuppgifter Stora Brännbo Konferens och Hotell AB Kontaktperson är Helena

Läs mer

Svanenmärkning av Dagligvaruhandeln. Fördjupningsmaterial

Svanenmärkning av Dagligvaruhandeln. Fördjupningsmaterial Svanenmärkning av Dagligvaruhandeln Fördjupningsmaterial PPT slide 5: fördjupad info Dagligvaruhandeln Varför Svanen? Fem enkla skäl: Svanen är ett kostnadseffektivt verktyg i miljöarbetet. Det spar inte

Läs mer

Klimatrapport Alteco AB

Klimatrapport Alteco AB Klimatrapport Alteco AB FÖRETAGSUPPGIFTER Webadress www.alteco.se Verksamhetsområde Teknikkonsult Beräkningsperiod 2013-01-01 till 2013-12-31 Kontaktperson Ingemar Jakobsson tel 070-576 05 60 NYCKELTAL

Läs mer

Klimatrapport 2014. IFL Kämpasten AB. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se

Klimatrapport 2014. IFL Kämpasten AB. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se Klimatrapport 2014 IFL Kämpasten AB Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se Företagsuppgifter IFL Kämpasten AB (www. kampasten.se) Kontaktperson är Margareta Axelsson Denna rapport

Läs mer

Strategi för Energieffektivisering 2010-2020. Ljusdals kommun

Strategi för Energieffektivisering 2010-2020. Ljusdals kommun 2010-2020 Ljusdals kommun Lennart Wing Bengt Gustafsson 2011-03-24 2 (14) Sammanfattning Denna strategi utgör kommunens övergripande riktlinjer för ett gemensamt strategiskt arbete med energieffektivisering

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

Klimatrapport 2012. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se

Klimatrapport 2012. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se Klimatrapport 2012 Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se Företagsuppgifter IFL Kämpasten AB (www. kampasten.se) Kontaktperson är Margareta Axelsson Denna rapport täcker verksamhetsåret

Läs mer

Klimatrapport 2013. Radisson Blu Sky City Hotel. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (6)

Klimatrapport 2013. Radisson Blu Sky City Hotel. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (6) Klimatrapport 2013 Radisson Blu Sky City Hotel Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (6) Företagsuppgifter Radisson Blu SkyCity Hotel, kontaktperson är Maria Wiklund Denna rapport

Läs mer

Innovate.on. Koldioxid. Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid

Innovate.on. Koldioxid. Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid Innovate.on Koldioxid Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid Koldioxidfotspår, E.ON Sverige 2007 Totalt 1 295 000 ton. Värmeproduktion 43 % 0,3 % Hantering och distribution

Läs mer

Svanenmärkning av Hotell, Restauranger och Konferenser (HRK) Fördjupningsmaterial

Svanenmärkning av Hotell, Restauranger och Konferenser (HRK) Fördjupningsmaterial Svanenmärkning av Hotell, Restauranger och Konferenser (HRK) Fördjupningsmaterial PPT slide 5: fördjupad info HRK Varför Svanen? Fem enkla skäl: Svanen är ett kostnadseffektivt verktyg i miljöarbetet.

Läs mer

Lönsamma åtgärder i företag. Informationsbroschyr om energieffektivisering i företag

Lönsamma åtgärder i företag. Informationsbroschyr om energieffektivisering i företag Lönsamma åtgärder i företag Informationsbroschyr om energieffektivisering i företag Små och medelstora företag kan med relativt enkla medel effektivisera sin energianvändning med 15 30 procent. För många

Läs mer

Därför är din insats för miljön viktig

Därför är din insats för miljön viktig Därför är din insats för miljön viktig Professorn: "Åtgärderna ger större effekt än vad folk tror" Stora klimatförändringar hotar vår planet. Även små förändringar i ens livsstil är ett steg i rätt riktning.

Läs mer

Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se

Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se Vision Norra Sverige en världsledande region i omställningen till ett ekonomiskt, socialt och

Läs mer

Byråns interna miljöarbete

Byråns interna miljöarbete Byråns interna hållbarhetsarbete Byråns interna miljöarbete För Mannheimer Swartling innebär en hållbar affärsmodell dels att föregå med gott exempel när det gäller att bidra till en bättre miljö genom

Läs mer

Södertälje och växthuseffekten

Södertälje och växthuseffekten Södertälje och växthuseffekten - vad kan jag göra? Detta är växthuseffekten Jorden omges av atmosfären, ett gastäcke som sträcker sig cirka 10 mil upp i luften. Gastäcket består av kväve, syre, vattenånga

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering

Läs mer

Solelsinvestering i Ludvika kommun. Underlag för motion

Solelsinvestering i Ludvika kommun. Underlag för motion Solelsinvestering i Ludvika kommun Underlag för motion Vänsterpartiet i Ludvika 2013 Vänsterpartiet vill att Ludvika kommun tar en aktiv roll i omställningen av samhällets energiproduktion. Genom att använda

Läs mer

Volontärutbildning. Modul 1: Introduktion / Motivation

Volontärutbildning. Modul 1: Introduktion / Motivation Volontärutbildning Modul 1: Introduktion / Motivation Välkommen och program för dagen MODUL 1: Introduktion / Motivation Mål med utbildningen Introduktion Energi och klimatförändringar Klimatförändringar

Läs mer

Förslag på en programkväll OM KLIMAT /HÅLLBARHET

Förslag på en programkväll OM KLIMAT /HÅLLBARHET Förslag på en programkväll OM KLIMAT /HÅLLBARHET Kom igång med klimatsamtal! Det här häftet är tänkt som en hjälp och inspiration för dig som är ledare och vill skapa en programkväll kring klimatfrågan.

Läs mer

Svenska Mässan - totalt uppskattad klimatpåverkan (ca 24 500 ton CO 2 e)

Svenska Mässan - totalt uppskattad klimatpåverkan (ca 24 500 ton CO 2 e) På uppdrag av MCI har en klimatanalys av Svenska Mässan genomförts. Resultaten i denna rapport kan användas som underlag för att, antingen göra djupare analyser för att fastställa den faktiska påverkan,

Läs mer

Nu börjar Vattenfall att bygga. Kan man göra något åt klimatförändringarna? Det är smart. Klimatsmart.

Nu börjar Vattenfall att bygga. Kan man göra något åt klimatförändringarna? Det är smart. Klimatsmart. Ja, man kan bygga ut vindkraften. Som vi gör i Malmö. Nu börjar Vattenfall att bygga Sveriges största vindkraftpark i Öresund. Lillgrund vindkraftpark kommer att ge hushållsel till drygt 60 000 hem. Det

Läs mer

BLICC #5 SVERIGE. Business Leaders Initiative on Climate Change

BLICC #5 SVERIGE. Business Leaders Initiative on Climate Change BLICC #5 SVERIGE Klimatarbetet sprids till kunder Klimatneutralitet växande trend Beräkning av klimatpåverkan Fortum JM Lfv LÄNSFÖRSÄKRINGAR MKB Fastighets AB Statoil Stena Metall Vasakronan SMHI [expertpartner]

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Energistrategier. Vision 2040

Energistrategier. Vision 2040 Vision 2040 Liv, lust och läge blir livskvalitet i Hjärtat av Bohuslän Energistrategier Strategier Strategisk plan 2010-2014 Strategi för energieffektivisering Uppdrag och planer Uppdrag i strategisk plan

Läs mer

Hallå där Pierre Decroix, ny vd Coca-Cola Sverige Du är ny vd på Coca-Cola Enterprises Sverige och ni är också medlemmar i Hagainitiativet.

Hallå där Pierre Decroix, ny vd Coca-Cola Sverige Du är ny vd på Coca-Cola Enterprises Sverige och ni är också medlemmar i Hagainitiativet. Hagainitiativets nyhetsbrev oktober 2012 Om ditt nyhetsbrev ser konstigt ut i din e-postklient, klicka här. Hemsida Tipsa en vän Prenumerera Avprenumerera Finansmarknaden har en avgörande roll Hur hanterar

Läs mer

Klimatrapport 2013. Sigtunahöjden Hotell och Konferens AB. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (7)

Klimatrapport 2013. Sigtunahöjden Hotell och Konferens AB. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (7) Klimatrapport 2013 Sigtunahöjden Hotell och Konferens AB Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (7) Företagsuppgifter Sigtunahöjden Hotell och Konferens AB, kontaktperson är Hanna

Läs mer