Förenklad livscykelanalys (LCA) och livscykelkostnad (LCC) för en kvällstidning K A R L - F R E D R I K A T T E R H Ö G

Transkript

1 Förenklad livscykelanalys (LCA) och livscykelkostnad (LCC) för en kvällstidning K A R L - F R E D R I K A T T E R H Ö G Examensarbete Stockholm, Sverige 2008

2 Förenklad livscykelanalys (LCA) och livscykelkostnad (LCC) för en kvällstidning K A R L - F R E D R I K A T T E R H Ö G Examensarbete i publiceringsteknik om 30 högskolepoäng vid Programmet för maskinteknik Kungliga Tekniska Högskolan år 2008 Handledare på CSC var Alex Jonsson Examinator var Nils Enlund TRITA-CSC-E 2008:023 ISRN-KTH/CSC/E--08/023--SE ISSN Kungliga tekniska högskolan Skolan för datavetenskap och kommunikation KTH CSC Stockholm URL:

3 According to STFI-Packforsk's Confidentiality Policy this report is assigned category Förenklad livscykelanalys (LCA ) och livscykelkostnad (LCC) av en kvällstidning 3 (53) ;&&%6<((-8#$7%.'&+&: =+*) > =)??)&8)77&+&:@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@A B ;&(%*&+&:@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@C D "#$ %&'()*+,-./###########################################################################################$$ "#0 -./1+23(4567$8989:099;#######################################################################$0 "#0#$ <1=3+343>+&?@A2>BC>@=&44+3+(##########################################################################$0 "#0#0 5+?1+41)3+(D&+&2ED ##############################################################################################$" "#0#" F32GHIA?1)'&+DJ1,H@+3+(###################################################################################$8 "#0#8 K>2'+3+( ##############################################################################################################$; G 8#$ %&'()*+,-.. ##########################################################################################$L 8#0-3?DBE'12'>D4+&,#######################################################################################$L 8#" MN1@I12IA'>II23+(&)@122&+1'>+>@3>BC1'>2>(3 #################################$O 8#"#$ 5+41)+&>BC1N41)+&'>D4+&,1) #############################################################################$O 8#"#0 MB>P1==3B31+BE######################################################################################################$O 8#"#" -.M./################################################################################################################09 8#"#8 M'>P1'>+>@3D'&D4E)@1,12##################################################################################09 8#"#Q KC1MB>+>PM+?3)>+@1+4&2R14*)+SMMRT #############################################################09 A Q#$ -./###########################################################################################################0$ Q#$#$ Q#$#0 FA2,1=3+343>+########################################################################################################0$ 7@=&44+3+(U=*+'43>+1221+C14>BC&?()V+D+3+(&)##################################################0$ Q#0 -./P@G*'?&)&+W&%3 ################################################################################0" Q#" -.. ##########################################################################################################0Q J K%-I(7)7F;&,%&7%$+&:),L$5*I'7-/-7%?@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@BH ;#$ X&II1)D4322?1)'+3+(>BC4)&+DI>)4&?I&II1)##############################################0L ;#0 X)>,*'43>+&?B>+41+4S)1,&'43>+1224@&41)3&2T############################################0L ;#0#$ 5+?1+41)3+(>BCJ1)V'+3+(&)=H)B>+41+4###############################################################0Y ;#" X)1I)1DDUK)EB'1)3>BCX&B'D&2#################################################################0O ;#"#$ 5+?1+41)3+(>BCJ1)V'+3+(&)&?I)1I)1DD>BC4)EB'1)3###########################################"9 ;#8 <3D4)3J*43>+################################################################################################"" ;#8#$ 5+?1+41)3+(>BCJ1)V'+3+(&) ################################################################################"8 ;#Q %1D')3?+3+(&?(1+1)122&,&4& ###################################################################"Q ;#Q#$ X&II1) ################################################################################################################"; ;#Q#0 X&II1)D4)&+DI>)4#################################################################################################"; ;#Q#" <3D4)3J*43>+##########################################################################################################"; ;#Q#8 K)EB'+3+( ############################################################################################################"; ;#Q#Q X)1I)1DD #############################################################################################################"; ;#Q#;.>+41+4 ###############################################################################################################";

4 Förenklad livscykelanalys (LCA ) och livscykelkostnad (LCC) för en kvällstidning 4 (53) ;#; -3?DBE'12'>D4+&, #######################################################################################"L H K%-I(7)7FE+(M#L<,%$')&-N%*#?&+&:@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@ DO L#$ R1D*24&4I> '23@&4IA?1)'&+SWZXT #################################################"O L#0 R1D*24&4=H)D*)+3+(DI>41+43&2S/XT#############################################################89 L#" R1D*24&4H?1)(H,+3+(DI>41+43&2SMXT #########################################################8$ L#8 R1D*24&4+1,J)E4+3+(&?D4)&4>D=V)D3'4>[>+S7<XT ####################################80 L#Q R1D*24&4)1D*)D*4+E44G&+,1S/<XT ##############################################################8" O GG C =(I7-)7-%$@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@ GO >Q GC >> R+():5$@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@ A> $$#$ %32&(&$\5+?1+41)3+(D)1D*24&4 ##################################################################Q$ $$#0 %32&(&0\F32GHIA?1)'&+DJ1,H@+3+( ########################################################Q$ $$#" %32&(&"\M+'V4A'1)31) ############################################################################Q$

5 According to STFI-Packforsk's Confidentiality Policy this report is assigned category Förenklad livscykelanalys (LCA ) och livscykelkostnad (LCC) av en kvällstidning 5 (53) > =)??)&8)77&+&: I examensarbetet har först och främst en förenklad livscykelanalys (LCA) utförts med syfte att studera Aftonbladets huvudtidning ur ett miljöpåverkansperspektiv samt ge en aktuell bild av dess bidrag till bl.a. klimatpåverkan, försurning och övergödning. Livscykelanalys är en studie av en produkts miljöpåverkan under hela sin livslängd, från vaggan till graven. Livscykelanalysen utgår från ISO serien som bl.a. omfattar stegen mål och omfattning, inventeringsanalys samt miljöpåverkansbedömning. I mål och omfattning definieras syfte, systemgränser samt den funtionella enheten (FE). FE är en beskrivning av produkten för analysen som alla beräkningar utgår ifrån. I denna studie definieras FE som: Den funktionella enheten (FE) är en genomsnittlig vardagsproduktion av Aftonbladet (medelvärde från fem vardagar), tryckt vid tryckeriet V-Tab i Södertälje. Den genomsnittliga produktionen blev en tidning med 76 sidor med en upplaga på st exemplar. Inventeringsanalysen består av datainsamling samt beräkningar för att kvantifiera in- och utflöden av material och energi till det i omfattningen uppställda produktions-systemet. Inventerade delar är tranport av papper, contentproduktion (redaktionsarbete), prepress, tryckning samt distribution. Miljöpåverkansbedömningen förtydligar resultatet från inventering genom klassificering och karakterisering. För detta har LCA-mjukvaran GaBi 4.2 använts. När hela produktionssystemet illustrerats tillsammans med flöden, utför programvaran beräkningar som beskriver funktionella enhetens miljöpåverkan. Följande påverkans-kategorier, vilka även kallas för the big five i livscykelsammanhang, har studerats i denna studie: Poteniell klimatpåverkan (GWP) Försurningspotential (AP) Övergödningspotential (EP) Nedbrytning av stratosfäriskt ozon (ODP) Resursutnyttjande (ADP) Examensarbetet belyser även begreppet livscykelkostnad (LCC). Det finns idag ingen standard för hur begreppet LCC ska användas och vad som ska ingå där, som det gör för livscykelbegreppet LCA. Ett ramverk för LCC-metodiken utformas av en arbetsgrupp inom SETAC, vilket är tänkt att publiceras under år Syftet är att få fram en tydligare koppling mellan de båda begreppen LCA och LCC. Flera kopplingar mellan ekonomi och ekologi finns det redan idag, exempelvis Eco-efficiency och eko-ekonomiska styrmedel. För att uppskatta en produkts livscykelkostnad måste produkten brytas ner och delas upp i mindre delsystem, livscykelfaser samt kostnadskategorier. När alla relevanta kostnadselement är identifierade uppskattas kostnaden för dessa. För

6 Förenklad livscykelanalys (LCA ) och livscykelkostnad (LCC) för en kvällstidning 6 (53) att kunna utföra en livscykelkostnadsanalys krävs en djupare insyn och kunskap i den undersökta produkten, vilket det inte funnits utrymme för i denna studie. Däremot har en förenklad livscykelkostnadsanalys utförts på den funktionella enheten (FE) baserad utifrån en LCC-modell från Dantes: LCC tot = C paper + C print + C content + C distribution Resultatet från LCA visar att papperet spelar en mycket betydande roll för bidraget till ovanstående påverkanskategorier (klimatpåverkan 87 %) vilket är jämförbart med tidigare studier. FE totala bidrag till klimatpåverkan är kg vilket kan likställas med 10 flygstolar Stockholm Bangkok tur och retur eller 1 ton ekologiskt benfritt nötkött. Förutom papperet är tryckprocessens bidrag till övergödning samt nedbrytning av stratosfärsikt ozon värda att notera (15 % respektive 18 %). Summeras bidragen från de båda transporterna är sammanlagda bidraget från transporterna till övergödning också ca 15 %. De båda transporternas sammanlagda bidrag till försurning är också större än det sammanlagda bidraget från prepress och tryck (11 % respektive 10,2 %). Resultatet från LCC visar att kostnaden för contentproduktion är störst. Denna del har behandlats konfidentiellt enligt önskemål från det studerade företaget. Därför har inte några ekonomiska data presenterats i den offentliga rapporten. Att genomföra LCC samt allokera kostnader som delas med andra produkter till FE är relativt svårt. Detta problem uppkommer även för genomförandet av livscykelanalysen där FE delar produktionen med ett stort antal andra produkter. En samlad miljöstudie för Aftonbladets samlade produktion (Huvudtidning samt övriga medieprodukter) vore därför intressant. 3N-7$).7 This Master Thesis is primarely focused on a simplified life cycle assessment (LCA) and the aim has been to study the environmental impact of the newspaper Aftonbladet along with presenting the current contribution of the newspaper to global warming, acidification and eutrophication. LCA is a study of a products environmental impact during its entire life, from cradle to grave. LCA origins from the ISO series, which among others, covers the goal and scope definition, inventory analasis and environmental impact assessment. The goal and scope definition define aim of the study, system boundaries aswell as the functional unit (FU). FU is a description of the product for analysis from which all calculations are based on. In this study, FU is defined as: The functional unit is an average daily production of Aftonbladet (the mean value from five weekdays), printed at the V-Tab printing house in Södertälje. The average production turned out to be 76 pages in extent with an edition of papers.

7 According to STFI-Packforsk's Confidentiality Policy this report is assigned category Förenklad livscykelanalys (LCA ) och livscykelkostnad (LCC) av en kvällstidning The inventory analysis contains of collection of data along with calculations to quantify material in- and outflows and energy for the production system. Inventoried parts are paper transport, production of editorial content, prepress, printing and distribution. The analysis of the environmental impact elucidates the result from inventory through classification and characterisation. For this purpose the LCA-software GaBi 4.2 has been applied. When the entire production system along with its flows is illustrated, the software performs calculations that describes the functional units impact of the environment. The following affection categories, sometimes called the big five in terms of LCA, have been evaluated in this study: Global warming potential (GWP) Acidification Potential (AP) Eutrophication Potential (EP) Ozone layer Depletion Potential (ODP) Abiotic Depletion Potential (ADP) The Master Thesis illuminates the term life cycle cost (LCC). At the moment there is no standard for how the term LCC should be used and what it should cover, as it does for LCA. However, there is a framework for how it should be applied, created by a working group within SETAC, which is planned to be published during The purpose is to create a more evident connection between the terms LCA and LCC. There already exists connections between economy and ecology, for example Eco-efficiency and eco-economical instruments of control. In order to estimate the LCC of a product, the product has to be devided in to smaller systems, life cycle phases and categories of costs. When all the relevant elements of cost are identified, the cost is estimated. To be able to perform a LCA, a deeper knowledge and insight in the product has to be aquired, which has not been the main aim in this paper. However, a simplified LCA has been performed on the functional unit based on the LCC-model from Dantes: 7 (53) LCC tot = C paper + C print + C content + C distribution The result (LCA) shows that the paper has the single greatest environmental impact out of all categories (for GWP 87%), comparable with earlier studies. The total GWP contribution (FE) was kg CO 2 equivalents which is the equal amount as 10 seats roundtrip Stockholm-Bangkok or the production of one tonnage ecological beef. Besides paper is the contribution of the printingprocess to eutrophication and Abiotic Depletion worth noting (15 % respectively 18 %). If the contribution to eutrophication from papertransport and distribution are added together, the result is also about 15 %. The total contribution from transportation to acidification are greater than the contribution from prepress and printing (11 % respectively 10,2 %)

8 Förenklad livscykelanalys (LCA ) och livscykelkostnad (LCC) för en kvällstidning 8 (53) The result from LCC shows that the cost of contentproduction is the greatest cost. This part of the report has been treated confidential after the studied companies wish, therefore contains the official report no economical data. To carry through (LCC) and allocate costs FE shares with other products to FE is complicated. The LCA has the same problem. An overall environmental study of the total production of Aftonbladet (all the media products) would therefore be interesting.

9 According to STFI-Packforsk's Confidentiality Policy this report is assigned category Förenklad livscykelanalys (LCA ) och livscykelkostnad (LCC) av en kvällstidning 9 (53) B ;&(%*&+&: Denna rapport är ett examensarbete som har utförts av civilingenjörsstuderande 180 p. på kungliga tekniska högskolan, KTH, i Stockholm. Examensarbetet har utförts vid STFI-Packforsk i samarbete med Aftonbladet Hierta AB. STFI- Packforsk, som är ett av världens ledande företag på bl.a. forskning och utveckling inom den grafiska branschen, har bistått med handledning och expertis på ämnesområdet livscykelanalys samt tillhandahållit med LCAprogramvara. Aftonbladet Hierta AB, ger ut Sveriges största dagstidning Aftonbladet som är den undersökta produkten i denna studie. Examenssarbetet har uförts av Karl-Fredrik Atterhög, handledare på STFI-Packforsk har varit Maria Enroth, handledare på KTH har varit Alex Jonsson och kontaktperson på Aftonbladet har varit Örjan Folkesson. På STFI-Packforsk AB har värdefulla diskussioner även hållits med Martin Johansson och Åsa Moberg. Tidningen Aftonbladet har i första hand studerats ur ett miljömässigt perspektiv, genom utförd livscykelanalys. En livscykelanalys, LCA (eng. Life Cycle Assessment) innebär att alla produktionsfaser från vaggan till graven inventeras och analyseras ur ett miljöpåverkans-perspektiv. Rapporten behandlar även livscykelkostnad, LCC (eng. Life Cycle Cost), som först och främst innebär en undersökning av en produkts ekonomiska livscykel, d.v.s. vad kostar de olika stegen eller faserna som behövs för att ta fram och tillverka en specifik produkt. Syftet med denna studie är att först och främst genom livscykelanalys ge en aktuell miljöbild av produktionen av en specificerad dagsedition av Aftonbladets huvudtidning, tryckt vid V-Tab i Södertälje vilken är studiens funktionella enhet. Den andra delen av examensarbetet har haft som syfte att utföra en förenklad livscykelkostnadsanalys på den funktionella enheten. Det ekologiska och det ekonomiska utgör två av tre grundpelare i begreppet hållbar utveckling. Arbetet kring miljö och LCC samt att låta begreppen LCA och LCC närma sig varandra är en del i arbetet att skapa ett väldefinerat begrepp för hållbar utveckling. Den tredje pelaren i hållbar utveckling är den sociala aspekten, vilken också är en viktig del i en helhetsbild av en produkt. Livscykelanalys har varit ett begrepp sedan 1970-talet framtaget av ingenjörer efter diskussioner kring avfall och förpackningar. LCA-metodiken har utvecklats till att idag vara standard inom International Organization of Standardization ISO, med ISO-14040:2006. En stor mängd litteratur har även skrivits kring ämnet, i kurser kring ämnet används idag bl.a. Hitch Hikers Guide To LCA [Baumann et al, 2003]. På den grafiska branschen har det tidigare genomförts ett antal livscykelanalyser. Bland annat genomfördes en livscykelanalys på Aftonbladet 1997 vid institutet för medieteknik (IMT) [Axelsson et al, 1997]. Även livscykelkostnad har varit ett begrepp sedan 1970-talet. Begreppet är skapat av ekonomer och har haft som främsta syfte att ge en ekonomisk bild av products livscykel. En del litteratur har skrivits kring ämnet som berör ekonomisk LCC, men dock inte kring ekonomi och miljö. Arbetet kring att låta LCC närma sig LCA påbörjades 2002 med syfte att ge en allt tydligare bild av miljökostnader, detta arbete drivs av en arbetsgrupp inom SETAC. Deras resultat ska publiceras under En del vetenskapliga artiklar och rapporter [Bage et al, 2003; Lyrstedt

10 Förenklad livscykelanalys (LCA ) och livscykelkostnad (LCC) för en kvällstidning 10 (53) 2005] har skrivits kring kopplingen LCA-LCC, bl.a. inom ett EU-finansierat project med Chalmers tekniska högskola som gick under namnet Dantes.

11 According to STFI-Packforsk's Confidentiality Policy this report is assigned category Förenklad livscykelanalys (LCA ) och livscykelkostnad (LCC) av en kvällstidning 11 (53) D E%75*F1+,-./'%()&)(/ D@> R)':$I&*123 Livscykelanalys (LCA) (eng. Life Cycle Assessment) är en metodik för att ur ett miljöpåverkansperspektiv undersöka en tjänst eller produkt under hela dess livscykel. Med livscykel avses alla faser från vaggan till graven, från det att råvaror utvinns, genom produktionsfasen, användning, till och med avfallshantering, återvinning och sluthantering. Utförandet av en livscykelanalys består utav fyra huvudsteg [ISO, 2006] (se figur 1 och vidare avsnitt 3.2), a) Definition av mål och omfattning b) Inventering c) Miljöpåverkansbedömning d) Resultattolkning Figur 1 Huvudstegen i en LCA [ISO 2006] Livscykelanalyser har varit ett begrepp sedan slutet av 1960-talet. Det var främst genom diskussion kring förpackningar och avfall samt 1970-talets oljekris som ökade intresset och skyndade på utvecklingen av en LCA-metodik. Under talet startade arbetet med utformningen av LCA-metodiken. De första riktlinjerna

12 Förenklad livscykelanalys (LCA ) och livscykelkostnad (LCC) för en kvällstidning 12 (53) för LCA kom ut 1993 i SETAC s 1 Code of practice efter en rad konferenser om ämnet. Även International Organization of Standardization (ISO) påbörjade 1993 arbetet med en standardisering av livscykelanalysmetodiken. År 1997 publicerades ISO 14040:1997, vilket var den första standarden för utförande livscykelanalys. Sedan 1997 har en serie av LCA standarder givits ut, men 2006 kom ISO 14040:2006 samt ISO 14044:2006 som ersätter alla tidigare publicerade standarder om livscykelanalyser [Baumann och Tillman, 2004]. D@B 123%&(+:7;=S>GQGQTBQQJ D@B@> P%8+&+7+5&),?<(5.65?8)77&+&: I måldefinitionen skall det klart och tydligt framgå vilket det tilltänkta användningsområdet är för studien, anledning till att studien genomförs samt åt vem studien riktar sig till. I omfattningsdefinitionen beskrivs sedan bl.a. det produktsystem samt dess delar som kommer ingå i analysen, vilken den funktionella enheten är (beskrivning av produkten för analysen som alla beräkningar utgår ifrån) samt vilka systemgränser som är uppsatta för studien. Under arbetet med analysen kan data uppkomma som gör att omfattningen måste ändras och uppgraderas. Figur 2 Exempel på ett produktsystem för en LCA [ISO 2006] 1 SETAC The Society of Environmental Toxicology and Chemistry

13 According to STFI-Packforsk's Confidentiality Policy this report is assigned category Förenklad livscykelanalys (LCA ) och livscykelkostnad (LCC) av en kvällstidning D@B@B ;&,%&7%$+&:-)&)(/- Inventeringsfasen innefattar insamling av data samt beräkningar för att kvantifiera vilka inflödena och utflödena är till och mellan de olika processerna inom produktsystemet samt de uppställda systemgränserna. Datainsamlingen och beräkningar för varje process ska tydligt dokumenteras för att kunna spåra dess ursprung samt för validering. Om insamlad data inte uppfyller uppställda kvalitetskrav måste detta anges. Inventeringsanalysen är en iterativ process, vilket innebär att insamlad data kan påverka signifikansen av uppställda processer eller inflöden och utflöden, som eventuellt uppdateras eller utesluts. Den för studien undersökta produktens processer delar ibland systemet med andra produkter. När detta uppstår är man tvungen att allokera, d.v.s. fördela materialflödena mellan produkterna. Allokering blir även nödvändigt vid återvinning och återanvändning av produkten. 13 (53) Figur 3 Förenklad procedur för inventeringsanalys [ISO 2006].

14 Förenklad livscykelanalys (LCA ) och livscykelkostnad (LCC) för en kvällstidning 14 (53) D@B@D E+(M#L<,%$')&-N%*#?&+&: Med miljöpåverkansbedömning avses arbetet med att tillskriva resultatet från inventeringsanalysen till miljöeffektkategorier, t.ex. klimatpåverkan. Inventering av produktsystemet resulterar i en stor mängd data. Påverkansbedömningen förenklar resultatet vilket gör det lättare att tyda samt kommunicera till andra. Påverkansbedömningen har tre obligatoriska delar: a. Definition av påverkanskategorier b. Klassificering c. Karakterisering Samt fyra valfria delar: a. Normalisering b. Gruppering c. Viktning d. Kvalitetsanalys "#""$% &'()*)+),*%-.%/0.'12-*32-+'4,1)'1% Vilka påverkanskategorier som kommer att studeras specificeras ofta redan i måloch omfattningsdefinitionen. Dock är det inte förrän i inventeringen som det visas vilka parametrar som erhålls. Det finns tre huvudområden att betrakta närmare på med avseende på miljöpåverkan när man utför en LCA, dessa kan i sin tur delas in i undergrupper för att förtydliga miljöpåverkan [Baumann och Tillman 2004], a. Resursutnyttjande (resource use) i. Energi ii. Material iii. Vatten iv. Land b. Effekt på hälsa (human health) i. Giftpåverkan ii. Icke giftpåverkan iii. Arbetsmiljöpåverkan c. Effekt på miljö (ecological consequences) i. Klimatpåverkan ii. Försurning iii. Övergödning iv. Uttunning av ozon (Stratosfären) v. Bildning av marknära ozon vi. Ekotoxikologisk påverkan vii. Påverkan på den biologiska mångfalden

15 According to STFI-Packforsk's Confidentiality Policy this report is assigned category Förenklad livscykelanalys (LCA ) och livscykelkostnad (LCC) av en kvällstidning 15 (53) "#""#% 56-33)()7'1)*4%% Klassificering innebär att resultatet från inventeringsanalysen tilldelas tillhörande miljöpåverkansområden. Vissa parametrar från inventeringen påverkar fler områden, t.ex. kväveoxider NO x som påverkar både bl.a. försurning och övergödning. "#""% '1)3'1)*4%% När arbetet med klassificering av inventeringsdata är avklarat ska dessa karakteriseras. Det innebär att data från inventering multipliceras med ekvivalensfaktorer som är specifika för inventeringsdata samt miljöpåverkanskategori. Inventeringsdata som placerats i samma miljöpåverkansområde kan ha olika miljöpåverkansgrad. Data som exempelvis bidrar till klimapåverkan viktas gentemot koldioxid. Ekvivalensfaktorn för koldioxid är 1 medan för metan är denna 21. Det innebär att en lika stor mängd metan som koldioxid bidrar till 21 ggr större bidrag till klimatpåverkan. [Rydh et al, 2002] Exempel på ekvivalensfaktorer, [Johansson M, 2001] a. Klimatpåverkanspotential (Global Warming Potential, GWP) Uppskattar ett ämnes påverkan på växthuseffekten relativt koldioxid (CO 2 ) med GWP värdet 1,0 kg/kg. Mäts i kg CO 2 -ekvivalenter/kg. b. Försurningspotential (Acidification Potential, AP) Uppskattar ett ämnes påverkan på försurning relativt svaveldioxid (SO 2 ). Mäts i kg SO 2 -ekvivalenter/kg. c. Övergödningspotential (Eutrophication Potential, EP) Uppskattar ett ämnes påverkan på övergödning relativt kväveoxid (NO x ) eller fosfat (PO 4 3- ). Mäts i kg PO ekvivalenter/kg. d. Ozonförtunningspotential (Ozone Depletion Potential, ODP) Uppskattar ett ämnes påverkan på förtunning av ozonskiktet relativt R11 (CFC11). Mäts i kg CFC11-ekvivalenter/kg. e. Resursutnyttjande (Recource Depletion, Reserve to use, ADP R-to-use) Utnyttjande av tillgängliga resurser baserat på befintliga reserver. Mäts i enheten kg Sb-ekvivalenter. f. Bildning av marknära ozon (Photochemical Oxidant Creation, POC)

16 Förenklad livscykelanalys (LCA ) och livscykelkostnad (LCC) för en kvällstidning 16 (53) Uppskattar ett ämnes påverkan på bildning av marknära ozon relativt eten (C 2 H 4 ). Mäts i kg C 2 H 4 -ekvivalenter/kg. "#""8% 9,1:-6)3'1)*4% Målsättningen med normalisering är få ytterligare förståelse för i vilken omfattning produktsystemet belastar miljön. Resultatet från karakteriseringssteget relateras till hur stor den faktiska omfattningen är på varje miljöpåverkanskategori genom division med ett utvalt referensvärde. Normalisering ger en tydligare bild av resultatet vilket förenklar vid jämförelse med andra system. "#"";% <1=//'1)*4% Gruppering innebär att fördela karakteriseringsresultatet i grupper som rangordnar resultatet i exempelvis påverkansprioritet eller områdespåverkan. Detta underlättar senare analyser och resultatdiskussionen. "#"">%?)2+*)*4% Vid viktning värderas den relativa betydelsen av en miljöpåverkanskategori gentemot andra kategorier. Hur de olika påverkanskategorierna värderas beror på val av värderingsmetod samt deras viktningsfaktorer. "#""@% 5.-6)+'+3-*-6A3% För att djupare förstå betydelsen, osäkerheten och finkänsligheten av resultatet från miljöpåverkansbedömningen kan det behövas ytterligare tekniker och information såsom: I. Gravity analys II. Osäkerhetsanalys III. Känslighetsanalys D@B@G U5('&+&: Tolkningsfasen innefattar analysering och utvärdering av erhållet resultat från inventering samt miljöpåverkansbedömning. Tolkningen bör genomföras förenligt med det uppställda målet och omfattningen. Resultat av tolkning kan exempelvis vara slutsatser och rekommendationer.

17 According to STFI-Packforsk's Confidentiality Policy this report is assigned category Förenklad livscykelanalys (LCA ) och livscykelkostnad (LCC) av en kvällstidning 17 (53) G E%75*F1+,-./'%('5-7&)*01224 G@> R)':$I&*122 Den ekonomiska motsvarigheten till LCA är känt under ett flertal olika namn som exempelvis livscykelkostnad (LCC, life cycle costing), Life Cycle Profit, Full Cost Accounting (FCA) och Total Cost Assessment (TCA) [Klöpffer, 2005]. LCC är dock det begrepp som används inom livscykelssammanhang. Livscykelkostnad är en metod för att avgöra den totala kostnaden av en produkts livscykel [Lyrstedt F, 2005]. Det finns ännu ingen standard för hur begreppet LCC skall användas och vad som bör ingå, som det gör för LCA-begreppet med ISO 14040:2006 och ISO 14044:2006. Det finns dock ett par utarbetade standarder för specifika användningsområden av LCC, såsom IEC , Dependability Management och ISO :2001, Petroleum and natual gas industries [Ravenmark D, 2004]. I slutet av 2002 startade en arbetsgrupp (med 79 medlemmar från 19 länder) inom The Society of Environmental Toxicology and Chemistry (SETAC), med arbetet kring att ta fram och definiera en state of art, ett ramverk för hur LCC metodik bör utföras och skapa ett underlag med bl.a. definitioner, mål, ramar, indikatorer samt ett eco-efficiency koncept [Rebitzer, 2003]. Resultatet från SETAC publiceras under Syftet med att koppla samman LCC och LCA är att få fram en djupare samlingsstandard för begreppet hållbar utveckling. Hållbar utveckling står på de tre pelarna, ekologi, ekonomi samt sociala aspekter. I [The Brundtland Report, 1987] definieras hållbar utveckling enligt följande: Sustainable development is development that meets the needs of present without compromising the ability of future generations to meet their own needs G@B 1+,-./'%('5-7&)* För att uppskatta den totala livscykelkostnaden för en produkt måste produkten eller processen brytas ner och delas upp i mindre delsystem som förtydligar bilden av hela produktionskedjan. Produkten eller processen måste också delas upp i livscykelfaser samt även kostnadskategorier. Med dessa tre olika dimensioner ges en tydlig bild av de kostnadselement som ingår i produktionen. När alla relevanta kostnadselement har identifierats, måste kostnaden för varje element uppskattas. I figur 4 illustreras nedbrytning till kostnadselement [Ravemark D, 2004].

18 Förenklad livscykelanalys (LCA ) och livscykelkostnad (LCC) för en kvällstidning 18 (53) Figur 4 Nedbrytning till kostnadselement [Ravemark, 2004] LCC har ursprungligen varit ett begrepp skapat av ekonomer för att avgöra en produkts totala kostnad under produktion. I och med att LCC ska knytas samman eller komplettera LCA, har dock det ekologiska perspektivet blivit en tydligare del av LCC. Miljökostnader och kostnad för avfallshantering är idag ett naturligt inslag i LCC. Vid utförande av en LCC i samband med att en LCA utförs är det viktigt att de båda omfattar samma systemgränser, funktionella enhet FE och huvudantaganden för att erhålla en så jämförbar bild som möjligt. Huvudsteg som ingår i en produkts livscykel är exempelvis planering, forskning och utveckling, produktion, underhåll samt återvinning [Lyrstedt F, 2005]. Dessa huvudsteg bryts sedan ner enligt Ravemark ovan. Nedan presenteras en ekvation för utförande av en LCCmodell med ingående delar som inverkar på kostnaden enligt [Dantes, 2007]: LCC = C ic + C in + C e + C o + C m + C s + C env + C d där C ic : Kostnaden för att starta produktionen (Initial cost) C in : Installation och uppstartskostnader (Installation cost) C e : Energikostnader (Energy costs) C o : Driftskostnader exklusive energi (Operating costs) C m : Underhållskostnader (Maintenance costs) C s : Kostnad för produktionsstopp (Downtime costs) C env : Kostnad för miljöskatter och avgifter (Environmental costs) C d : Kostnad för sluthantering (Decommission cost)

19 According to STFI-Packforsk's Confidentiality Policy this report is assigned category Förenklad livscykelanalys (LCA ) och livscykelkostnad (LCC) av en kvällstidning G@D VW%?L%(L<'5LL(+&:)$?%(()&%'5&5?+5.6%'5(5:+ G@D@> ;&7%$&)5.6%W7%$&)'5-7&)*%$ De delar som ingår i Dantes ekvation för LCC, utgörs av företagets interna kostnader. Inom LCC kan man skilja mellan två typer av kostnader, interna kostnaden och den externa kostnaden [Lyrstedt, 2005]. Den interna kostnaden är betydligt enklare att definiera, där ingår kostnaderna som beskrivs i funktionen ovan. Den externa kostnaden avser kostnader som produkten orsakar genom exempelvis miljöskadepåverkan. Ofta är dessa svåra att uppmäta och relaterbara till en specifik produkt och den ekonomiska kostnaden för detta är svår att uppskatta. I Stern rapporten [Stern, 2006] sätter man dock ett pris på klimatpåvrkan. Total Cost Assessment (TCA) här ovan definierad som en namne till LCC, delar in och beskriver kostnader i fem olika kostnadstyper enligt [Hochschorner, 2004]. i. Direkta Direkta kostnader som företaget har för kapitalinvensteringar, personalkostnader, råmaterial avfallshantering samt underhåll. ii. Indirekta - Indirekta kostnader som företaget har men som inte kan allokeras produkten eller processen. iii. Oförutsedda Kostnader som företaget får bära i form av böter straffavgifter, skador på personal och egendom. iv. Obestämda Kostnader som företaget får bära men som är svåra att mäta, det kan vara kundpålitlighet, kundacceptans, arbetsmoral, fackliga relationer och relationer till samhället i övrigt. v. Externa Kostnader orsakade direkt eller indirekt av företaget men som betalas av andra parter, som exempelvis samhället. (i) - (iii) är alla interna kostnader, hit kan även (iv) räknas medan (v) enbart utgör de externa kostnaderna. Att identifiera externa kostnader är en stor och komplex uppgift. De externa kostnaderna orsakas oftast inte bara lokalt utan är i många fall en kombination av flera källor i en större region. Externa kostnader i form av hälsoproblem visar sig också flera år, kanske årtionden efter det att den produktion som orsakat kostnaden har upphört. Vid identifikation av de externa kostnaderna är det därför viktigt att ställa upp dimensionsgränser i form av tid och rum [Steen, 2003]. Att relatera dessa kostnader till företag är ännu svårare. När företag som ligger bakom dessa kostnader tar på sig ansvaret och betalar för dessa blir de inte externa längre utan går istället in i punkt (iii) [Hoschhorner, 2004]. G@D@B V.5F%88+.+%&./ Eco-efficiency begreppet definieras enligt [Lyrstedt, 2005] som förhållandet mellan livscykelkostnaden, LCC, för en produkt eller process samt Environmental damage costs, EDC, miljöskadekostnaden som samma produkt eller process ger upphov till. Ekvationen för eco-efficiency ger ett procentuellt värde tillbaka, där 100 % eco-efficiency betyder att den studerade produkten ej ger upphov till 19 (53)

20 Förenklad livscykelanalys (LCA ) och livscykelkostnad (LCC) för en kvällstidning 20 (53) någon negativ påverkan på miljön. Begreppet Eco-efficiency har även flera tidigare tolkningar, t.ex. [WBCSD, 2000]. G@D@D 12V23 Kumarans Life Cycle Environmental Cost Analysis modell (LCECA) [Kumarans, 2001] inkluderar ekologiska kostnader i produktens totala kostnad som tidigare exkluderats i en ekonomisk lcc. Därmed utvecklas begreppet livscykelkostnad med att även omfatta ett mer detaljerat ekologiskt perspektiv. LCECA bygger på redan existerande modeller för LCC. LCECA begreppet synliggör dolda ekologiska kostnader som bidrar till den totala kostnaden. Med LCECA identifieras kostnader som eventuellt kan reduceras eller helt tas bort genom bättre ekodesign (mer miljöanpassad design) av produkter eller ändrade produktionsförhållanden vilket i slutändan innebär en reducering av den totala livscykelkostnaden. Metoden delar upp produktens ingående produktionssteg för att tolka och identifiera kostnadsbidrag som kan tillskrivas ekologiska kostnader. Kostnader som kan tillskrivas ekologiska kostnader är enligt Kumaran exempelvis kostnad för att kontrollera utflöden av material, kostnad för hantering av utflöden (avfallshantering), bortförsel av avfall, miljöskatter och avgifter, oförutsedda kostnader som miljöskador samt energikostnader. Många av dessa kostnader är ofta dolda och inbakade i andra produktionskostnader som gör att de är svåra att identifiera. När de ekologiska kostnaderna är identifierade kan dessa undvikas eller reduceras genom pollution prevention, P2, åtgärder som exempelvis produktdesign, nya material i produkter samt nya och bättre tillverkningsprocesser. G@D@G V'5F%'5&5?+-')-7/$?%*%( Ett exempel på där ekonomi och miljö integreras är handel med utsläppsrätter där ett pris har satts på utsläpp av koldioxid. Utsläppsrätter är ett verktyg instiftat av EU för att begränsa utsläppen av växthusgaser. EU:s utsläppshandel inleddes i januari 2005 och omfattar cirka anläggningar inom industri- och energiproduktion i EU. Handeln regleras genom ett särskilt direktiv och omfattar alla EU:s medlemsländer [Energimyndigheten, 2007]. Andra exempel på ekoekonomiska styrmedel är miljöskatter och miljöavgifter. G@D@A U6%V.5&5FV&,+$5&?%&7)(K%7I$&0VVK4 Bage och Samson [Bage och Samson, 2003] har i sin artikel The Econo- Environmental Return (EER) beskrivit ett antal redskap som utvecklats i syfte att kombinera miljöpåverkan och ekonomiska aspekter. Här följer några exempel som nämns, The Economic Input-Output LCA model (EIO-LCA), Relative Mass- Energy-Economic method (RMEE), Return on Environment (RoE), The Environmental Return (ER) och The Econo-Environmental Return (EER). EER ger ett dimensionslöst förhållande mellan ekonomi och miljöpåverkan. I EER används både negativ och positiv miljöpåverkan och negativa och positiva ekonomiska aspekter. Vid jämförelse av flera produkter ger resultatet en bild av vilken produkt som föredras, både ur ett ekonomiskt perspektiv och ur ett miljöperspektiv.