SÅ BYGGS NYA BERGBANAN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SÅ BYGGS NYA BERGBANAN"

Transkript

1 NUMMER 7 / 26 APRIL 2007 / SÅ BYGGS NYA BERGBANAN Reine och Micke spurtar inför tivolits vårpremiär När strejken slog till: 800 lade ner jobbet Därför blev det konflikt 20-årig lärling klämdes till döds Så blir din nya fackavgift Allt om din deklaration Chefen kallade José svartskalle

2 NR ÅRGÅNG APRIL 2007 Kenneth Petterson chefredaktör, ansvarig utgivare Katarina Connheim allmänreporter Nina Christensen allmänreporter webbansvarig Ingemar Dahlkvist arbetsrätt, löner Margite Fransson arbetsmiljö, hälsa Johan Sjöholm allmänreporter Anki Sydegård reportageansvarig Magnus Bergström allmänreporter Omslagsfoto: Anna Simonsson Korrektur: Michelle Bergman TS-kontrollerad upplaga 2006: Postadress: Stockholm Besöksadress: Hagag. 2, 4 tr, Sthlm Adressändring, medlem i Byggnads: Kontakta din lokala avdelning Prenumeration: edb, telefon E-post: com Pris, helår: 297 kr Annons: Swartling & Wranding Media, telefon Repro: Grafit Tryck: Sörmlands grafiska, Quebecor DISKRIMINERAD CHEFEN KALLADE JOSÉ JÄVLA SVARTSKALLE Jag kände mig så knäckt, så liten och maktlös, säger José Tochas Junior. Nu tvingas arbetsgivaren betala ett skadestånd på kronor för att ha diskriminerat honom. SID BYGGNADSARBETAREN MEST LÄSTA TIDNINGEN DEBATT SID 6 Återta makten över tidningen Om inte tidningen argumenterar för vår sak vill vi inte ha den, skriver Byggnadsarbetare. GREJER & GREPP SID 36 Fönstret som spar energi Sätt ett extra fönster utanpå det gamla. BYGGFOLK SID Han tog hem värsta bucklan SID 27 ALLT DU BEHÖVER VETA OM DEKLARATIONEN SID STREJKEXTRA 800 LADE NER JOBBET SID SÅ FUNKAR DET STRESSIGT BYGGA NYA BERGBANAN SID ARBETSMILJÖ FALLOLYCKAN SOM FÖRSVANN Kursändring om granskning BYGGNYTT/ Byggnads ska svara för all lönegranskning utan inblandning från arbetsgivarna. Medlemsavgiften höjs men granskningsarvodet försvinner. SID 29 BYGGFOLK SID Kulspruteeld störde nattsömnen Byggnadsarbetaren Henrik Stensson arbetade för Läkare utan gränser i Afghanistan och Angola. Det fick honom att ändra inriktning i livet. 5 FÖRSVARSMUR & 5 TEGELMUR SID 8 Han möter helst Zlatan på gatan SID MÖTEN & SÅNT SID 42 SISTA ORDET SID 46 BILDKRYSSET SID 47 NR 7 APRIL 2007 BYGGNADSARBETAREN 5

3 DEBATT Bo Antoni raljerar över vår strejkrätt Brukar du få tillbaka pengar på skatten? Tittar man på den intervju Robert Österberg, 20 år, snick-are, Norrköping: Nej. Det brukar jag inte få. Jag har inte deklarerat så många år än. Micke Nygren, 35, betongarbetare, Nyköping: Ja, ibland. Det har varit några tusenlappar, inte några större summor. som Bo Antoni medverkar i på Svenskt Näringslivs webbplats, framgår det att han vill förändra strejkens utformande. Han jämför vårt varsel med blockaden mot salladsbaren i Göteborg. Den enda likheten är väl att bägge är legala aktioner från facket, och rätten till kollektivavtal. Ja. Det brukar jag få. Jag har näringsverksamhet, ett skogsbruk, vid sidan om. I år blir det nog rekord om alla avdrag går igenom, kronor. LÄS MER OM DIN DEKLARATION SIDORNA För några veckor sedan kom min arbetsgivare med ett papper och ville jag skulle fylla i. Om jag var oorganiserad skulle jag kryssa för om jag ville betala granskningsavgift eller ej. Det hela går väl ut på att regeringen vill att vi ska gå ur facket, och lockar därför med alla fula knep som finns tillgängliga. Men det visste vi ju redan före valet att så skulle bli! För alla som vet det minsta lilla om politik och inte är betaren nådde oss blev vi minst sagt besvikna. Mitt under brinnande avtalsförhandlingar går vår tidning ut med huvudnyheten De tjänar 200 kr!. Är detta fel taktik eller? De är inte många byggnadsarbetare som kommer upp i de lönerna och skulle vår tidning skriva något borde det vara argumenten för oss, inte emot oss i avtalsrörelsen. Lista de hundra sämsta naturligtvis, inte de bästa.i nummer 5 står det knappt något om avtalsrörelsen, lite om kylavtalet, sedan om granskningen på en halvsida. Inte ens vår ordförande Tilly mäktar med att skriva något om avtalet i sin rad. Vad sysslar Tilly med? Vi kräver att Byggnads återtar makten över tidningen och får det till en tidning för oss som arbetar, inte för redaktionen el- På vår hemsida kan du publicera insändare direkt. Gå in på BYGGNADSARBETAREN KBJ helt dum i huvudet, fattar väl att nu gäller Sköt dig själv och skit i alla andra i fyra år till. Vad jag tycker om de borgerliga är väl lätt att gissa. Är det inte dags att ta bort granskningsavgiften nu? När man frågar facket vad den går till så är det ingen som vill svara... De behandlar oss arbetare mer och mer såsom regeringen gör, det är väl ingen som har undgått ordet fackpamp. Jag jobbar på ackord och mäter mitt ackord själv, varför ska jag då betala för att någon annan gör det? Det pratas mycket om detta i bodarna på byggena, om att gå ur facket och bara vara med i a-kassan. Så Byggnads, vakna upp, det är många som retar sig på att ni har en massa pengar över och att vi medlemmar får betala dyrt. Gör något, sluta pampa. ARG NICLAS Ta tillbaka makten över vår tidning TYCK DIREKT PÅ NÄTET! 6 Antonis agerande, eller om han är buktalardocka åt Svenskt Näringsliv, tyder inte på någon reell vilja till sakförhandling, utan på en politisk inriktning, ett ideburet handlande. En politisk attack från en person som tycker att arbetarna inte har rätt att hävda sina intressen. Hans sätt att raljera över våra grundläggande villkor gör att motviljan mot arbetsgivarna bara ökar. Vi är stolta, trygga och starka, Antoni! Glöm inte det. Varför ska jag betala för granskning? När nummer 4 av Byggnadsar- Sune Sundqvist, 40 år, kranförare, Skellefteå: ANDERS LINDH FRÅGAN NR 7 APRIL 2007 ler några andra högre mål. Om inte tidningen skriver och argumenterar för vår sak vill vi inte ha den. Skärpning, vi på vår arbetsplats är övertygade om att det under rådande konjunktur finns mycket att vinna i en avtalrörelse. Framför allt är det nu vi måste skapa förutsättningar för att leva även under en dålig konjuktur. På arbetsgivaren bara, och använd Byggnadsarbetaren till att informera och argumentera för vår sak. att chefredaktören är ansvarig utgivare. Artiklar om löner hör till de mest efterfrågade av våra läsare, därför blev det en huvudnyhet i nr 4. Samma tidning innehöll för övrigt åtta sidor om avtal och granskning. Visst kan vi ta fram en lista på de hundra sämsta lönerna också, oavsett om det pågår avtalsrörelse eller inte. Se även artikeln på sidan 27. BYGGNADSARBETARE PÅ OTTO MAGNUSSONS ARBETSPLATS KV. RUTH MALMÖ Svar: Tidningens policy är fastställd av Byggnads förbundsfullmäktige Det innebär bland annat att redaktionen väljer materialet, utom Inblick-sidorna och ordförandens krönika, och E-post Faxa: Ring: KENNETH PETTERSON CHEFREDAKTÖR BODTOMTEN Undrar vad det nya arbetarpartiet gör på första maj? Demonstrerar med blåa fanor? Glöm inte uppge namn och telefonnr (som hemlighålls mellan dig och redaktionen om du använder signatur).

4 LEDARE Byggstrejk trots allt När den här tidningen pressläggs har landets byggnadsarbetare fortfarande inte fått något nytt avtal. Efter fem veckors förhandlingar, eller försök till samtal beroende på hur man ser saken, så skärpte Byggnads tonläget och varslade om strejk. Den 18 april bröt den ut. Det är den första byggstrejken på sex år. Under avtalsrörelsen våren 2001 gick byggnadsarbetare ut i strejk i två dagar. Då som nu handlade striden framför allt om makten över löneförhandlingarna. Det sägs att krigets första offer är sanningen och det gäller också avtalsförhandlingar. Redan den 31 mars, innan Byggnads lade sitt strejkvarsel, kunde vi i radionyheterna höra att Sveriges Byggindustrier var på väg att skriva på ett avtal. Det var bara nivåerna som behövde kontrollräknas, enligt Sveriges Byggindustriers vd Bo Antoni. Det är bara att konstatera att förhandlingar fortfarande sker i massmedia det gäller att vinna opinionen och få motparten att framstå som omedgörlig. Sanningen visade sig vara att ett avtal var avlägset. Årets avtalsrörelse har varit en av de slingrigaste på länge. Svängarna har varit många och granskningsarvodet dominerade, ända tills Byggnads gjorde en rejäl kursändring och den stridsfrågan till slut lyftes bort från avtalsrörelsen. Men det räckte inte. Byggnads krav på kortare arbetstid för hårt arbetande byggnadsarbetare, ombudsmännens krav på att få förhandla också på anläggningsoch servicejobb och en höjning av grundlönen räckte för att medlare skulle kallas in. Att årets avtalsrörelse skulle bli tuff var väntad. Byggföretagen går bra och vi befinner oss i en högkonjunktur där vi får gå tillbaka till 1960-talet för att hitta lika bra snurr på samhällsekonomin. Då är det självklart att fler vill ha del av kakan. Läs mer på sidorna och följ utvecklingen i byggkonflikten dag för dag på vår webbplats Nästa tidning kommer den 10 maj. Det sägs att krigets första offer är sanningen och det gäller också avtalsförhandlingar. FORA AB KENNETH PETTERSON CHEFREDAKTÖR NR 7 APRIL 2007 BYGGNADSARBETAREN 7

5 5 FÖRSVARSMUR 5 TEGELMUR TILL VEM: MARCUS PERSSON, 29 ÅR, murare/plattsättare och fotbollsspelare. VARFÖR: Han är FÖRSVARSSPELARE I SUPERETTAN-LAGET FALKENBERGS FF när fotbollssäsongen startar. JAG MÖTER HELLRE ZLATAN PÅ GATAN ÄN PÅ PLANEN 1 Skulle du våga möta Zlatan? Jag hade hellre mött honom på stan än på planen. Han är svår att möta man mot man. Men vem vet; han hade kanske inte vågat möta mig. 2 Hur många gula kort har du? Två hittills i år på elva träningsmatcher. En säsong hade jag nio gula kort. Man får ge och ta och är väl inte direkt jättesnäll. Men går man in för mesigt i närkamper, gör det mest ont på en själv. 3 Vem är den bäste forward du mött? Den namnkunnigaste är Teddy Sheringham från Premier Leagueklubben West Ham. Vi mötte dem i en träningsmatch. Det var häftigt och gick hyfsat, det blev oavgjort. 4 När går Falkenbergs FF upp i allsvenskan? Så snart som möjligt, om jag själv får välja. Men än har vi inte riktigt den målsättningen och storleken på klubben. Förra året kom vi nia i Superettan. 5 Varför är du back, är det inte roligare att göra mål? Det är klart att jag har fått in bollen i mål några gånger. En gång i en seriematch. Det var ovant, men numera ska ju backarna följa med upp i anfallet. Men jag var en fruktad målskytt som mittfältare i juniorfotbollen. Muraren Marcus Persson jobbar heltid och lirar fotboll på elitnivå i Falkenbergs FF. ROLIGT PÅ FOTBOLLSPLANEN? Lilla Pelle var för första gången i sitt liv i en djurpark. När han och hans mamma kommer till zebrorna, säger Pelle förvånat: Men mamma, där springer ju Landskrona BOIS omkring. CHRISTEL LIND/HN 1 Hur hinner du både jobba och spela fotboll på elitnivå? Det undrar jag med, men jag ser det som en förmån att kunna göra det. Jag jobbar heltid och tränar fem gånger i veckan, två timmar per gång och spelar match en gång i veckan. 2 Hur är det att ha ett så tungt yrke och samtidigt träna fruktansvärt hårt? Ibland är det tungt att komma till träningen efter en hård arbetsdag. Men det är större risk att jobbet tar stryk av fotbollen än tvärtom. Det är hårt att ligga på knä dan efter om man fått en smäll på foten. Eller att lägga plattor när man stukat fingrarna. 3 Har du någon nytta på bygget av att du är fotbollsspelare? Kanske av att jag är allsidigt tränad. 4 Kallas du för Muraren i fotbollen? Inte så mycket nu, men i min moderklubb, Vinbergs IF, kallades jag för Muraren. 5 Är det du som bygger murarna när motståndarna får frispark? Nej, det är målvakten. Jag brukar inte få stå i muren, utan står vid sidan och kollar rakheten. Sedan är jag en stödmur. MARGITE FRANSSON 8 BYGGNADSARBETAREN NR 7 APRIL 2007

6 DISKRIMINERAD 10 BYGGNADSARBETAREN NR 7 APRIL 2007

7 CHEFEN KALLADE JOSÉ SVARTSKALLE Jävla svartskalle. Det var bara en av de saker som José Rocha Junior fick höra från sin chef på jobbet. Till slut fick han nog och anmälde honom för etnisk diskriminering. Nu tvingas arbetsgivaren betala ett skadestånd på kronor. TEXT NINA CHRISTENSEN FOTO ANDERS LINDH José Rocha Junior började arbeta i firman Han var provanställd i sex månader. När provanställningen var slut fick han till sin stora glädje fast jobb. I början var det inga problem. Vi hade små jobb och det var lugnt. Jag kände inte av någon diskriminering. Så blev han placerad på ett nytt jobb. Det var ett stort rivningsuppdrag i ett affärscentrum, som skulle totalrenoveras och byggas ut. Det var då det började. Uppdraget var alldeles för stort för den lilla firman. José jobbade över varje kväll. Företagets ägare, som också fungerade som chef, blev mer och mer stressad och lät irritationen gå ut över arbetarna. Det var vi invandrare som fick ta mest skäll. Han gjorde utfall mot oss och klagade ständigt på vårt arbete och kallade oss olika saker. Jävla invandrare. Jävla svartskalle. Han visade oss ingen respekt. Det var oerhört kränkande, säger José och det syns att detta sårade honom djupt. Svenskarna utsattes inte för samma behandling. José tror att det beror på att arbetsgivaren inte vågade. De svenska arbetarna skulle bara gå därifrån, menar han. De skulle inte tolerera en sådan behandling. Det finns många arbetare från Sydamerika i firman, killar som söker asyl och som inte kan svenska. De vill stanna i Sverige och vågar inte säga något. En morgon vaknade han med en skärande smärta i Det var vi invandrare som fick ta mest skäll. Han gjorde utfall mot oss och klagade ständigt på vårt arbete. hade arbetat 360 timmar på en månad. ryggen. Han kunde inte resa sig, kunde inte sitta, kunde inte röra sig. I trettio dagar hade han arbetat 14 timmar per dag, för att uppfylla tidsschemat för rivningen. De senaste dagarna hade han lyft tunga betongblock. Jag vädjade till chefen att vi skulle ta in fler arbetare, men nej, det gick inte. Jag Nu sade kroppen ifrån. Han blev tvungen att sjukskriva sig och ringde chefen för att meddela vad som hade hänt. Du får sparken på en gång om du inte kommer. Då behöver du inte komma hit mer, var det korta besked han fick. Jag kände mig så knäckt, så liten och maktlös. Jag behandlades inte som en människa, säger José. Han tänkte på sina fyra barn och svårigheterna att få nya jobb. Jag stoppade i mig fyra Alvedon och gick till arbetet. forts 4 NR 7 APRIL 2007 BYGGNADSARBETAREN 11

8 DISKRIMINERAD José menar i dag att denna behandling var en form av diskriminering. Han och de övriga arbetarna från Sydamerika kände inte till sina rättigheter, och detta utnyttjades av arbetsgivaren. Inte heller kände de till att asbest är farligt. De fick riva asbest utan att ha den särskilda utbildning som krävs. José vände sig till facket för att få hjälp. I första hand behövde han få hjälp med sjuklönen. Sjukersättningen var ett problem för flera arbetare i företaget och Byggettan hjälpte till för att få bukt med problemen. Arbetsgivaren strulade också med löneutbetalningarna och det var ofta för få utbetalda timmar i lönekuvertet varje månad. I augusti förra året, bestämde han sig för att vända sig till diskrimineringsombudsmannen (DO). Detta ledde till att Byggnads kopplades in som Josés företrädare, i förhandlingar med arbetsgivaren. Det blev allt svårare att vara kvar på arbetsplatsen. José var den ende bland invandrarna som vågade säga ifrån. Till slut orkade han inte längre, och sade upp sig. Jag visste att jag skulle bli avstängd från a-kassan i tre månader när jag sade upp mig själv. Det var ett svårt beslut, men jag mådde så dåligt av att vara kvar, säger han. José upplevde aldrig att de svenska arbetskamraterna diskriminerade honom. Han hade bra kontakter med svenskarna på jobbet. Det var arbetsgivarens beteende som var kränkande och som gjorde honom ledsen. De svenska byggjobbarna gav honom beröm för hans mod att protestera. DO:s rutiner när det gäller diskriminering i arbetslivet, är att låta facket i första hand företräda medlemmen. Byggettan tog reda på så mycket som möjligt om Josés ärende och förberedde en förhandling om skadestånd. Ingen ska behöva må dåligt på jobbet. Det är den diskriminerade som avgör om det skett diskriminering. Arbetsgivaren måste bevisa motsatsen, säger Rolf Pettersson, ombudsman på Byggettan. Den lokala förhandlingen slutade i oenighet och Byggettan begärde central förhandling. I den centrala förhandlingen satt Josés arbetsgivare en halv arbetsdag och försökte motbevisa Josés påståenden, men tvingades slutligen acceptera ett skadestånd på kronor. Det kändes bra. Det handlar inte om pengar, det handlar om att få upprättelse. Fotnot: Strax efter förhandlingen gick företaget i konkurs. José har fått ett nytt jobb i ett företag med bra lön och riktiga arbetskläder. Han har nu ordnat nya jobb åt flera av sina tidigare arbetskamrater. FACKET FÖRHANDLAR FRAM SKADESTÅND Det är svårt att få fällande dom i mål som drivs av diskrimineringsombudsmannen. När det gäller diskriminering i arbetslivet är Arbetsdomstolen sista instans. Det kan vara lättare att få upprättelse genom att låta Byggnads föra den diskriminerades talan. Ofta nås en förlikning, vilket innebär att arbetsgivaren betalar någon form av skadestånd. Diskrimineringsombudsmannen följer alla ärenden som facket utreder och bistår med råd och stöd. VIKTIGT OM DU BLIR DISKRIMINERAD: 1 Det finns fyra diskrimineringsgrunder: etnisk tillhörighet, trosbekännelse, kön, sexuell läggning eller funktionshinder. 2 Formulera för dig själv vad som hänt: vad anser du att trakasserierna beror på? 3 Finns det vittnen som kan ställa upp och berätta? 4 Har det hänt flera gånger? Har du sagt ifrån? Har diskrimineringen påverkat ditt arbete, t ex lön, befordran, arbetstider, arbetsuppgifter? 5 Arbetsgivaren är enligt lagen skyldig att utreda och åtgärda. 6 Det är viktigt att företaget inte omplacerar dig för att lösa situationen. 7 Ta kopior på alla handlingar, även din anmälan om diskriminering. 8 Kontakta din fackavdelning direkt, facket skyddar din integritet. Källa: Byggettans handlingsplan vid diskriminering och kränkande särbehandling i arbetslivet. Anmälningsblankett om diskriminering: 12 BYGGNADSARBETAREN NR 7 APRIL 2007

9 Det handlar om att få upprättelse, säger José Rocha Junior som beviljats kronor i skadestånd för att han diskriminerats på rivningsfirman där han tidigare arbetade. KURS SKA FÅ FLER INVANDRARE TILL BYGGET Människor med utländsk bakgrund är ovanliga på byggena. Men nu pågår en utbildning som ska öppna branschen för fler än de svenskfödda männen. Arbetsgivare och fack ska lära sig fördelarna med mångfald. Jag tror på att ha arbetsplatser som inte är så homogena, det begränsar tankebanorna, säger Karolina Rinman från NCC. Det är starten på vad som ska bli en ettårig utbildning, under året ska deltagarna samlas sex gånger. Deltagaren Karolina Rinman hoppas att kursen bland annat ska ge mer förståelse för olika diskrimineringsmekanismer. I det klassrumsliknande rummet i konferensanläggningen i Stockholm har hon sällskap av bland annat tjänstemän från fler företag, samt ombudsmän från Målareförbundet. Vid detta första tillfälle får de direkt klart för sig att det finns en del att bita i för den som vill ha mångfald i branschen. Lars Tullstedt från Sveriges Byggindustrier inleder med att bläddra bland power point-bilder som visar staplar och diagram med tydliga besked: Andelen personer som är födda i andra länder är betydligt lägre inom byggbranschen än på arbetsmarknaden i stort. Ungdomar som är födda i andra länder är underrepresenterade på gymnasiets byggprogram. De som avslutar utbildningen får dessutom jobb i mindre utsträckning än sina svenskfödda klasskamrater. Kursen ska handla bland annat om varför det ser ut så här och vad man kan göra åt det. Så här säger Lars Tullstedt själv om orsakerna: Det är nog någon slags rädsla för det främmande. Å andra sidan tror han egentligen att de som bjuder motstånd mot mångfald är i minoritet, men att det har blivit en grupp som man lyssnar för mycket på. Lars Tullstedts organisation Sveriges Byggindustrier står bakom utbildningen tillsammans med Ledarna, Byggnads och Byggnadsindustrins yrkesnämnd. Men när han inleder sin föreläsning i Stockholm finns ingen från Byggnads bland åhörarna. Inte heller på övriga orter är byggfacket särskilt väl representerat. Sex ombudmän från Byggnads deltar runtom i landet. Torbjörn Molander har varit förbundets företrädare i arbetet med kursen. Han vill vända på steken och snarast beskriva det lite svajiga intresset som uttryck för något positivt: Fackföreningsrörelsen har alltid jobbat globalt. Vi har projekt runtom i världen. Man tycker att det är vardag att jobba tillsammans och ser det inte som något märkvärdigt. Som förklaring till att branschen ändå inte kan visa upp någon vidare mångfald tar han upp att byggyrkets låga status i andra länder kan påverka vart man söker sig i Sverige. Flera personer som Byggnadsarbetaren pratar med nämner just statusen som ett problem. forts 4 NR 7 APRIL 2007 BYGGNADSARBETAREN 13

10 DISKRIMINERAD Men det förklarar inte att de med utländsk bakgrund som ju faktiskt har valt yrket och avslutat byggprogrammet ändå har svårt att få jobb. En undersökning från Kalmar högskola pekar på en annan möjlig förklaring att byggarbetsgivare väljer bort personer med arabiskklingande namn. Enligt undersökningen gäller det 29 procent av arbetsgivarna i en lång rad branscher. Bygg är en av de branscher som drar upp siffran. Slutsatserna bygger på utskick av likvärdiga jobbansökningar med typiskt svenska respektive typiskt arabiska namn. Just nu är intresset för olika typer av mångfald stort i byggbranschen. Det är högkonjunktur, företagen oroar sig för arbetskraftsbrist och alla tänkbara framtida byggnadsarbetare är högvilt. Om intresset håller i sig när konjunkturen vänder får framtiden utvisa. NCC i Skåne har en kurs för invandrare som vill jobba i byggbranschen. Arbetsmarknadsstyrelsen (Ams) har sett att de har personer med byggerfarenhet från andra länder inskrivna som arbetslösa. Tillsammans med Peab, Skanska och NCC ska de arbeta för att kunna erbjuda fler av dem arbete. Och mångfaldskursen pågår. Resonemanget på utbildningen bygger på att det alltid lönar sig med mångfald, att alla alltid ska få plats på samma villkor. Kursdeltagaren Erika Hann från Stockholms Byggmästareförening förmedlar en ljus bild av branschen. Hon upplever att det finns en förståelse för att det är värdefullt med mångfald. I sitt arbete söker hon bland annat praktikplatser åt invandrade byggnadsarbetare. Vi hör inget negativt från branschen när vi ringer och söker platser tvärtom, säger hon. JENNY BERGGREN BYGGNADSARBETARE POSITIVA TILL MÅNGFALD 2004 presenterade mångfaldsprojektet Libra en enkätundersökning med svar från ungefär tusen byggnadsarbetare. Den visade att majoriteten av byggnadsarbetarna var positiva till större mångfald, men att det också fanns en tveksamhet hos en ganska stor grupp. 30 procent av de svarande trodde exempelvis att den allmänna inställningen till yrkesarbetare med utländsk bakgrund var ganska eller mycket negativ. Andelen steg när frågan gällde lagbasar eller chefer. Källa: Integrationsverket, siffrorna avser 2004 annons Falck 14 BYGGNADSARBETAREN NR 7 APRIL 2007

11 STREJK NU SÄTTER VI NER F Strejken kom till slut. Efter långa, bistra förhandlingar och ett antal femöresvändningar valde Byggnads konflikt. Peabs anställda på Konserthuset och Resecentrum i Uppsala var med och strejkade från första dagen. TEXT JOHAN SJÖHOLM FOTO GUNNAR SEIJBOLD Klockan är strax före sju på morgonen den 18 april och strejken har pågått i två timmar. Drygt 800 byggnadsarbetare på byggen runtom i landet har lagt ner sina jobb. Två av dem är Erik Persson och Göran Nilsson, båda jobbar normalt på Peabs bygge av det nya stationsområdet, Resecentrum, i Uppsala. Men inte i dag. I dag har de morgonens första strejkvakt. De har strejkvaktsvästarna på sig och kaffet är bryggt och hällt på termosar som står uppställda vid byggets grind. De hävdar bestämt att stridsviljan är på topp. Arbetsgivaren har velat fram och tillbaka, nu sätter vi ner foten, säger Erik Persson. I industrin har man 40 timmars arbetstidsförkortning, vi ska inte ens få 24, fyller Göran Nilsson i. Egentligen är de båda strejkvakterna bara missnöjda med en enda sak. Vädret. Det duggregnar och termometern visar endast tre grader plus. Hade det varit fint väder hade här varit fler galanta damer att titta på. Det hade vi räknat med, säger Göran Nilsson. Stridsviljan fylls på av att byggets lokala löneförhandlingar strandat och flyttat upp på central nivå. Det här är ett strulbygge, säger Erik Persson. Femtio meter ner på samma gata ligger Konserthusbygget som också är uttaget i strejken. Lagbasen Gert Berlin har just hållit ett kort informationsmöte alldeles vid byggets grindar. Därefter ger sig laget på cirka trettio man ner till Byggnads lokalavdelning för att få sina strejkkort. Den lilla receptionen fylls snabbt av småhuttrande Peabanställda. Mätningskontoristen Annica Eng sitter bakom en provisorisk disk och förklarar gång på gång hur strejkkortet ska fyllas i. En av dem som väntar på sin tur är 31-årige Jonny Roos. Trots sin unga ålder är det här hans andra strejk: Strejk. Det är som det är. Det är väl inte bra, men ibland måste det till för att lösa problemet. Förra gången blev det bara två dagar, den här gången tror jag att det bli i alla fall veckan ut, säger han. Du som just har läst det här vet om Jonny Roos fick rätt. Klockan är åtta på strejkens första dag. Peab-jobbarna Per Jansson och Jonas Andersson har just gått på sitt strejkvaktspass, vid konserthusbygget i Uppsala. 118 ÅR AV BYGGKONFLIKTER Cementkungen R F Berg på Skånska Cement anordnar lockout som svar på att cirka 40 murare strejkar för högre lön. Konflikten varar i tre veckor. Resultat: höjda löner och sparkade strejkledare. I januari går byggfacken i Stockholm till samlad attack mot ackorden och de förhatliga procentarbasarna, en slags jobbförmedlare som oftast behåller en stor del av arbetarnas löner själva. Resultat: lagackord och prislistor införs. Generalstrejk för allmän rösträtt. Resultat: Bidrar till att påskynda att fler får rösträtt. Många strejkande, bland annat 603 medlemmar i grovarbetarnas fack, förlorar jobbet. Storkonflikt. Cirka arbetare, bland annat i byggfacken, strejkar eller är lockoutade från den 4 augusti. En månad senare tvingas LO till reträtt och den 13 november är nederlaget totalt. Resultat: LO:s medlemsantal halveras BYGGNADSARBETAREN NR 7 APRIL 2007

12 OTEN VÄGEN FRAM TILL STREJK 13 februari: Byggnads förlorar tvisten om granskningsarvoden i Europadomstolen. 19 februari: Byggnads presenterar sina krav, som är till synes helt väntade. Man kräver 3,9 procent i löneökningar på ett år. Då ingår krav på högre grundlön och arbetstidsförkortning. Byggnads ordförande Hans Tilly kallar själv kraven för tama. Frågan om granskningsarvodena vill Byggnads lösa i en arbetsgrupp. 28 februari: Byggnads gör en femöresvändning. Den dåliga stämningen i förhandlingarna gör att facket ger upp hoppet om att lösa frågan om granskningsarvoden i arbetsgrupper. I stället kräver man att företagen ska betala granskningsarvodena på byggavtalet. Samtidigt lyfter man in kravet på att Byggnads lokalombudsmän ska få förhandla på anläggningsavtalet. 29 mars: Nästa femöresvändning. Byggnads lämnar ett bud till arbetsgivarna där man ger upp alla sina krav om granskningsarvoden. Det betyder en inkomstförlust för Byggnads på cirka 220 miljoner. Förlusten ska täckas av högre medlemsavgifter och neddragningar på avdelningarna. Byggnads hoppas att detta ska leda till att de får igenom övriga krav i avtalsrörelsen. Två dagar senare bryter dock förhandlingarna ihop och Byggnads säger upp avtalen. 4 april: Byggnads varslar om strejk för drygt 800 anställda på 46 byggen. Parterna har inte kommit någonstans när det gäller arbetstidsförkortning, förhandlingsordning på anläggningsavtalet och grundlönehöjningen. 17 april: Byggnads väljer konflikt och lägger nya varsel som omfattar ytterigare anställda på 88 byggen, från och med 27 april. Den mest omfattande konflikten i svensk byggbransch. Arbetsgivarna vill, på grund av depressionen, sänka lönerna kraftigt. Byggfacken vägrar. Konflikten varar i mer än två år och berör cirka byggnadsarbetare. Resultat: LO och SAF gör upp om lönesänkningar på 10 procent. Byggfacken talar länge om LO:s svek. På sommaren tar 125 byggnadsarbetare på tio arbetsplatser i Stockholm en vild ledighet. Arbetsgivarna anmäler den vilda ledigheten till Arbetsdomstolen, men backar sedan. Resultat: Isen bruten för lediga lördagar. LO SAF-förhandlingarna bryter samman. LO varslar om strejk för medlemmar. SAF svarar med lockoutvarsel för anställda. Stridsåtgärderna inleds runt 1 maj. Konflikten slutar när parterna säger ja till ett medlingsbud den 11 maj FORTS NR 7 APRIL 2007 BYGGNADSARBETAREN 17

13 STREJK 46 STREJKBYGGEN: Här är alla de byggen där strejk bröt ut onsdag 18 april: Polishuset i Kalmar Sala kriminalanstalt Brf St Jörgen Trädgård, Hisings Backa Kv Tingshuset, Mölndal Kv Olofsholm, Borås Kantarellen, Borås Kv Förgyllaren, Örebro Affärshus Birsta etapp 2, Sundsvall Ica Maxi, Sundsbruk Bro Klockestrand, Sandö Kv Harven, Jönköping Tylöbäcks kursgård, Halmstad Klubbhus Bäckavattnet, Halmstad Kvarteret Orren 10, Luleå Uppsala kongress- och konserthus P-garage resecentrum, Uppsala Peab Brf Tullen, Karlstad Solbacken etapp 2, Tandådalen Vårdskolan, Örnsköldsvik Kvarteret Häckla, Kista Brf Havsfrun, Malmö Kvarteret Kronan 2, Trelleborg Dockporten, Malmö Vintrevägen 39, Vintrie Stigzby, Trelleborg Lokomobilen, Klagshamn Nybyggnads Outlet, Kosta Landläktaren, Båstad Vikens Ry, etapp 2, Viken Saftstationen 3b, Ängelholm Mariehäll, Helsingborg Sparbanken Gripen, Rydebäck Nordöstan, Rydebäck Regementet, Ystada Drags 7, Norrköping Brf Norra femöre 1 Oxelösund SSAB MTB, Oxelösund J&F Netto, Vimmerby Blåklinten, Mantorp Kvarteret Intellektet, Linköping Ombyggnad programlokaler, Skänninge Östra Lambohov, Linköping Sångfågeln 1, Umeå KA 3 LKAB, Kiruna Konvojen 2 & Sjöstaden 3, Stockholm Katedern 3, Nyköping 31 år men redan strejkveteran. Det här blev Jonny Roos andra strejk. Här står han i kö för att få ut sitt konfliktkort. 118 ÅR AV BYGGKONFLIKTER träarbetare, betongarbetare och murare strejkar i en dag och vvs-montörer i tre dagar, för ackordens bevarande. Resultat: Byggnads går med på företagsanknutna lönesystem, till mångas missnöje. ULF LODIN Ove Bengtsberg, strejken Cirka byggnadsarbetare strejkar i två dagar. Resultat: Högre utbetalningsnivå på prestationslönerna. ULF LODIN Strejkvakter Drygt 800 byggnadsarbetare strejkar för förändrad förhandlingsordning på anläggningsavtalet, högre grundlön och arbetstidsförkortning. FORTS Källa: Byggnadsarbetarna , Sven Landin m.fl. 18 BYGGNADSARBETAREN NR 7 APRIL 2007

14 ANDERS LINDH Det var inte en fråga som gjorde att Byggnads valde att utlösa strejken den 18 april, utan snarare ett helt koppel av olösta konflikthärdar. Det blev en spännande sista kväll innan strejken bröt ut. Byggnads sa nej till medlarnas bud, men det dröjde ytterligare ett par timmar innan det definitiva beskedet kom att varslen skulle verkställas. Byggnads var missnöjda med stora delar av medlarbudet. Löneökningarna, enligt Byggnads sätt att räkna, var för lågt jämfört med de som industriarbetarna får de kommande tre åren. Arbetstidsförkortningen var för snålt tilltagen, en dag på tre år. Förslaget om vem som egentligen skulle få förhandla på anläggningsavtalet var otydligt. Samma sak gällde förslaget om vad som ska ske med underlagen för lönegranskningen när granskningsarvodena slopas. Lägg där till missnöje med förslagen om nivå på semesterlön och du har en stor del av förklaringen till att Byggnads sa nej till medlarna och lät strejken bryta ut. Arbetsgivarnas vd, Bo Antoni, och Byggnads ordförande Hans Tilly, fick en allt frostigare relation, ju längre förhandlingarna pågick. Till slut gick strejken inte att undvika. ANTONI HAR MÅLAT UPP OSS SOM OBS-KLASSARE Det var helheten i budet som vi tyckte att vi inte kunde acceptera, säger Byggnads Hans Tilly. Under förhandlingarna fram till strejken blev relationen mellan Sveriges Byggindustriers vd Bo Antoni och Hans Tilly väldigt frostig. Han har kallat byggnadsarbetare för värstingarna på svensk arbetsmarknad och han har målat upp oss som obs-klassare. Ena dagen har han sagt att han är beredd att skriva på avtal, för att nästa påstå att vi kräver åtta procent i löneökning per år, säger Hans Tilly. På strejkens första dag sa Bo Antoni så här: Strejk är alltid ett misslyckande. På en modern arbetsmarknad håller vi inte på med sådant. Det är bara i byggbranschen. 4 Du har kallat strejken för en maktstrejk. Hur menar du då? När Byggnads inte accepterade det bud som medlarna lagt fram, visar det att ombudsmännen vill ha makt att oavsett löneform och storlek på företaget bestämma lön över huvudet på de anställda. Därför är det en maktstrejk. annons BIG FAKTA SÅ FÅR DU DIN STREJKERSÄTTNING 725 kronor per dag de första fem dagarna. Därefter 795 kronor. Det är den strejkersättning som du har rätt till av Byggnads. Strejkersättningen som betalas ut av Byggnads betraktas på samma sätt som sparkapital insatt på en bank. Därför är den skattefri. Den som är uttagen i strejk ska få ett konfliktkort av sin avdelning där han eller hon fyller i alla strejkdagar. Varje konfliktkort räcker i två veckor och ska, när det är fullt eller strejken är över, lämnas in till avdelningen. Byggnads har som mål att få in pengarna på de strejkandes konto cirka en vecka efter att konfliktkorten lämnats in. NR 7 APRIL 2007 BYGGNADSARBETAREN 19

15 ARBETSMILJÖ HÄR SKER OLYCKAN SOM FÖRSVINNER Utländska byggnadsarbetare har farligare arbetsmiljö än sina svenska kolleger, visar en granskning som Byggnadsarbetaren gjort. Tidigare reportage i nr 5 och nr Det är en olycka som inte finns åtminstone inte i statistiken. Ändå hände olyckan i Hamra, Tänndalen, där två estniska byggnadsarbetare föll ett tiotal meter rätt ner i ett betonggolv. TEXT MARGITE FRANSSON FOTO HÅKAN PERSSON Det är måndag. Kranföraren Hans-Evert Hansson ska lyfta upp en timmerstock och lägga den på plats med sin kran. När han hissar upp stocken sitter en av byggnadsarbetarna på främre delen av högdelen till suterränghuset, som byggs åt en privat byggherre. Byggnadsarbetaren tar emot stocken och lägger den på sin plats från sin position på gavelspetsen. Hans kollega, som sitter i mitten tecknar åt Hans-Evert att svänga tio centimeter åt vänster. Då byggnadsarbetaren tar i stocken och lägger den till rätta blir belastningen på högdelen för stor och dymlarna till tredje stocken ovanifrån brister. Stockarna rasar. Plötsligt försvinner killarna och jag förstår att de har ramlat, säger Hans-Evert Hansson. Byggnadsarbetarna har fallit ett tiotal meter, rätt ner i husets betonggolv. Men de vill inte att han ska kalla på hjälp, utan säger no police. Men jag ringer 112 direkt. Båda ligger stilla och är skadade, berättar Hans-Evert Hansson. Ambulans och ambulanshelikopter tar byggnadsarbetarna till Östersunds sjukhus. De har frakturer på armar, ben och rygg, enligt polisens uppgifter. Olyckan hände måndagen den nionde oktober Men i den svenska olycksstatistiken över förra årets olyckor finns den inte med. Orsaken är att arbetarna var utländska medborgare och anställda i ett utländskt bolag. Kranföraren Hans-Evert Hansson hade jobbat på bygget i flera dagar. Både jag och andra som sett hur det gick till, var rädda för att något skulle hända. De saknade ju helt skydd, säger han. Bland annat saknades ställningar och arbetsmiljöplan. Hans Evert var orolig för säkerheten för byggnadsarbetarna. Det som hände var en skakande upplevelse Jag har i efterhand velat veta hur det gick för dem som skadades, säger han. Men det är svårt. Också Byggnadsarbetaren vill komma i kontakt med byggnadsarbetarna för att fråga dem hur de mår i dag och vad som hände efter olyckan. Men trots kontakter med poliser, åklagare, Arbetsmiljöverket och byggherren, drar det ut på tiden. Det i sig, säger något om svårigheterna med att följa upp olyckor, där utländska arbetare är inblandade. Det började redan på olycksplatsen, där polisen hade svårt att prata med de kvarvarande arbetarna på grund av språkförbistring. Vi tog uppgifter ur pass och id handlingar, så gott det gick. Det var kommunikationsproblem, för en anställd och arbetsledaren var förda till lasarett. Och arbetsledaren var den ende som kunde engelska. Men deras identitet skulle fastställas av Östersundspolisen, säger Björn Qvistberg vid Hedepolisen. Redan då uppstod oklarheter om nationaliteten. En estnisk buss fanns vid arbetsplatsen, men det finns uppgifter om både ester och letter i polisrapporten. Det gick inte bättre för Arbetsmiljöverkets representanter.när de kom tre dagar senare, var där tomt. Olyckan i Hamra var svår att utreda, ingen fanns på platsen när vi kom. Det är inte ovanligt. Ett problem är att vi många gånger inte träffar på arbetsgivaren som ofta finns i ett annat land. Ibland är de anställda dessutom osäkra på vem deras arbetsgivare är, säger Karl-Erik Andersson, arbetsmiljöinspektör i Härnösands distrikt. Arbetsmiljöverket har senare anmält att det inte fanns någon arbetsmiljöplan till åklagare. Det är byggherren som ska se till att en sådan blir gjord vid riskfyllda jobb som detta. Utredningen gäller avsaknaden av arbetsmiljöplan, men arbetet drivs förutsättningslöst. Det innebär att hittar man andra saker som är åtalbara så utreds det också. Fast det råder ännu en viss förvirring. Enligt en uppgift är arbetarna från Lettland. Men deras namn låter snarast estniska, säger Byggnadsarbetarens lettiska tolkar. I ett försök att hitta dem 18 BYGGNADSARBETAREN NR 7 APRIL 2007

16 STATISTIKEN MISSAR UTLÄNDSKA OLYCKOR Ingen vet hur många olyckor som utländska byggnadsarbetare råkar ut för i Sverige. Olyckorna finns inte med i den officiella olycksstatistiken. Vi får en falsk bild av verkligheten, när olyckor bara försvinner på det här sättet, säger Byggnads arbetsmiljöombudsman Kjell Johansson. Gavelspetsarna gav vika och två byggnadsarbetare föll tio meter rakt ner i ett betonggolv vid ett bygge i Hamra. Men i statistiken finns olyckan inte med eftersom de skadade inte är svenskar. Om en svensk arbetare på ett svenskt företag skadas, ska en arbetsskadeanmälan göras till försäkringskassan. Dessa anmälningar är grunden för den svenska olycksrapportering som Arbetsmiljöverket gör. Men olyckor med utländska medborgare syns sällan i statistiken. De som är utsända av utländska arbetsgivare ska inte anmälas till försäkringskassan eftersom de inte har rätt till ersättning. Är de däremot anställda i ett svenskt bolag ska skadorna anmälas precis som för svenskar. För F-skattare ska skadorna i vissa fall anmälas i Sverige. Den ofullständiga olycksrapporteringen är ett oerhört stort problem. Att få veta hur många olyckor som händer är en grund för att kunna åtgärda problemen, säger Kjell Johansson. Men allvarligare olyckor och tillbud ska alltid rapporteras till Arbetsmiljöverket, oavsett var de skadade kommer ifrån. Orsaken är att inspektörer ska kunna komma ut och undersöka vad som hänt. Ett tillbud som alltid ska anmälas på en byggarbetsplats är till exempel fallolyckor. Men många olyckor anmäls aldrig. I Byggnadsarbetarens enkätundersökning bland Byggnads regionala skyddsombud kände dessa till minst ett tjugotal tillfällen, där arbetsgivare låtit bli att rapportera olyckor, där utländsk arbetskraft var inblandad. som skadats kontaktar tidningen byggherren, en privatperson bosatt norr om Stockholm. De klarade sig utmärkt båda två och jag tackar för samtalet, säger han och lägger på luren. När jag ringer upp igen säger han att han inte vill svara på frågor om vad arbetsgivaren heter och var man kan hitta arbetarna. På andra vägar hittar vi till slut det estniska bolag, Vaksik, som var huvudentreprenör på bygget. Det är ett bolag med ett flertal anställda. Med tolkhjälp av estniska LO får vi kontakt med en representant på bolaget. Han säger att byggnadsarbetarna som skadade sig jobbade åt en underentreprenör, Prilan. Han berättar att den ene av dem bröt benet, den andre fick svårare skador, men att killarna har klarat sig bra. Vi försöker också kontakta underentreprenören, men vid pressläggning hade det inte lyckats. NR 7 APRIL 2007 BYGGNADSARBETAREN 19

17 DEKLARERA 2007 JOSEPH FÅR DRA AV Får man fortfarande dra av granskningsarvodet när man deklarerar, frågar kranföraren Joseph Langwin och hans kolleger på ett bygge i Stockholm. Svaret är: Ja, det får man, precis som tidigare år. TEXT KENNETH PETTERSON FOTO ANNA SIMONSSON Nästa år slår den borgerliga alliansregeringens begränsningar när det gäller avdragsrätten igenom fullt ut. Men nu gäller det inkomster som tjänades in 2006, innan förändringarna i skattesystemet trädde i kraft. En av dem som ställt sig frågan är Joseph Langwin. Han arbetar som kranförare hos Skanska på ett bostadsbygge på Södermalm i Stockholm. Det har ju varit mycket diskussion om den nya regeringens ändringar av avdragen, säger Joseph. Förra året betalade han kronor i granskningsavgift till Byggnads. Pengar som arbetsgivaren Skanska drog från hans lön och betalade in till Byggettan. Granskningsavgiften specificeras på inkomstuppgiften under rubriken Övriga avdrag. I år gör han precis som han gjort tidigare. Han tar upp avdraget under ruta 06 Övriga utgifter på deklarationsblankettens första sida. För att få skattereduktion för granskningsavdraget måste man själv föra in beloppet på deklarationsblanketten. Man får dra av allt som överstiger kronor. I nästa års deklaration höjs gränsen så att man får dra av det belopp som överstiger kronor. Det berör gransknings- och mätningsarvoden som betalas in under Däremot behöver man inte ta upp avgifterna för att få skattereduktion för a-kassa och medlemsavgift till facket. Det görs automatiskt eftersom arbetsgivaren rapporterar beloppen till Skatteverket. Hur stor skattereduktionen blir framgår av den preliminära skatteuträkningen på sidan 4 på den deklarationsblankett som du fått från Skatteverket. Men det gäller alltså bara i årets deklaration, nästa år är avgifterna inte längre avdragsgilla. Joseph Langwin kom till Sverige från Australien för 16 år sedan och har hela tiden arbetat som kranförare. Att han flyttade till Sverige berodde på att han träffade en svensk kvinna. På det här bygget arbetar han på byggavtalet. Granskningsarvode enligt samma modell tillämpas också på glasavtalet. På motsvarande sätt betalar vvs-montörer en avgift till mätningssystemet. Joseph Langwin har också arbetat som kranförare på brobyggen och andra anläggningsobjekt. Där gäller andra villkor. På anläggningsområdet betalar arbetsgivaren granskningen utan att den anställde ser någon specifikation, allt enligt en gammal avtalsöverenskommelse. 22 BYGGNADSARBETAREN NR 7 APRIL 2007

18 GRANSKNINGEN Kranföraren Joseph Langwin, och alla som går på byggavtalet, får fortfarande dra av granskningsarvodet i deklarationen. FRÅGOR & SVAR Fråga: Hur mycket får man dra av för dubbel bosättning när man veckopendlar? Jag har inte traktamente. Veckopendlare Svar: Man får dra av 200 kronor per dag och 100 kronor per natt. Efter tre månader sänks dagbeloppet från 200 kronor till 140 kronor per dag. Efter två år till sänks dagbeloppet till 100 kronor per dag. Dessa avdrag är oförändrade jämfört med tidigare år. Fråga: Hur mycket får jag dra av för bilresor? Dagpendlare Svar: Avdraget för resor med egen bil är höjt till 18 kronor per mil. Det gäller både resor till och från jobbet, och tjänsteresor med egen bil. Om du får högre milersättning från arbetsgivaren måste du skatta för den del som överstiger 18 kronor per mil. NÄSTA SIDA: FLERA NYHETER I ÅRETS DEKLARATION NR 7 APRIL 2007 BYGGNADSARBETAREN 23

19 DEKLARERA 2007 FLERA NYHETER I ÅRETS DEKLARATION RIV UR OCH SPA KONTROLLERA UPPGIFTERNA Kontrollera de förtryckta uppgifterna så att de stämmer med dina egna kontrolluppgifter, exempelvis lönespecifikationer. Spara dessa i minst två år. Då är deklarationen godkänd och du vet om du har fått tillbaka pengar eller ska betala kvarskatt. Om du arbetar i en mindre firma, är det extra viktigt med lönespecifikationerna. Om företaget gått i konkurs och inte betalat skatt kan Skatteverket tro att du har arbetat svart. Det är också viktigt att ha koll på semesterersättningen. Av de cirka 78 miljoner kontrolluppgifter som Skatteverket skickar ut varje år blir fel. RESOR TILL OCH FRÅN JOBBET Du kan dra av utgifterna för dina arbetsresor, det vill säga resor mellan bostad och arbetsplats. Du får endast avdrag för den del som överstiger kronor. Om du åker med allmänna transportmedel är kravet att arbetsplatsen ska vara minst två kilometer från bostaden. Tänk på att det finns möjlighet att dra av resor till och från jobbet, även om man får traktamente. Exempel: Om du arbetar i centrala Stockholm och bor i en förort, så får du göra avdrag för resorna. Men villkoret är att du inte får någon reseersättning från arbetsgivaren. Spara alla uppgifter om dina avdrag för resorna om Skatteverket begär att du styrker dina avdrag. BILAVDRAG Nyhet: Avdraget för resor mellan bostaden och arbetsplatsen är 18 kronor per mil. För att få bilavdrag är kravet att avståndet mellan bostad och arbetsplats ska vara minst fem kilometer och att du tjänar minst två timmar per arbetsdag på att använda bil i stället för allmänna transportmedel. Du får också göra bilavdrag om du uppfyller följande krav: Om du behöver bilen i jobbet oavsett hur långt det är till arbetsplatsen. Avdraget får göras med vissa begränsningar beroende på hur många dagar per år som du använder den i tjänsten. Om allmänna kommunikationsmedel saknas och avståndet till jobbet är minst två kilometer. Nyhet: Trängselskatt i Stockholm får inte dras av. Under de första sju månaderna 2006 tvingades man betala trängselskatt för resor in och ut ur Stockholm. Denna skatt är inte avdragsgill, avsett om det gäller resor till eller från jobbet, eller tjänsteresor med egen bil. Om man fått ersättning från arbetsgivaren för trängselskatten, måste man ta upp denna som skattepliktig lön. DUBBEL BOSÄTTNING Du kan få avdrag för ökade levnadskostnader vid dubbelt boende om du tagit arbete på annan ort och din familj inte har möjlighet att genast flytta till den ort där du arbetar. Övernattning måste ske på arbetsorten. Avståndet mellan bostads- och arbetsort måste vara längre än 50 kilometer. Gifta och sammanboende par kan få avdrag i högst tre år och ensamstående i högst ett år. Dubbel bosättning är ett avdrag som det ofta blir diskussion om i boden. En del byggnadsarbetare försöker dra av, trots att de har traktamente. Det får man inte och granskas deklarationen kan det bli skattetillägg. FÖRDYRADE LEVNADSKOSTNADER Vanligtvis täcker traktamentet mat- och boendekostnaden. För inkomståret 2006 är beloppet för kost och småutgifter 200 kronor för en hel dag och 100 kronor för en halv dag. För logi är beloppet 100 kr. Men den som har höga boende- eller matkostnader som överstiger traktamentet kan hävda att man har fördyrade levnadskostnader. Det gäller förstås att kunna visa kvitton. Beviskraven är också höga (se under punkten Traktamenten över schablonbelopp). HUSVAGN Traktamentet, 100 kr, ska täcka in de kostnader du har haft för husvagnen, som värdeminskning, underhåll, eller hyra av plats. Om dina verkliga utgifter för husvagnen överstiger traktamentet kan du få avdrag med ett högre belopp. Observera att vid beräkning av värdeminskningsavdraget ska hänsyn tas till privat användning av husvagnen. Även när det gäller avdrag utöver traktamente för husvagn är beviskraven höga (se också punkten Traktamenten över schablonbelopp). RESOR HEM Om du arbetat och övernattat på annan ort än bostadsorten får du göra avdrag för resor hem en gång i veckan. Avståndet till hemmet måste vara mer än 50 km. Avdraget ska normalt beräknas efter utgift för det billigaste färdsättet. Obs! Om du åkt hem över helgen har du inte rätt till skattefritt dagtraktamente för de dagar som du vistas i hemmet. Däremot kan arbetsgivaren betala skattefritt nattraktamente även under helgen förutsatt att du har utgifter för logi på arbetsplatsen även när du är hemma. Det gäller till exempel om du har en husvagn stående på arbetsplatsen eller hyr en lägenhet på arbetsorten. Observera att man får göra avdrag för utgifter för tåg och flyg även om det inte är det billigaste färdsättet. För flygresor krävs dock att du valt det billigaste flygalternativet på den aktuella sträckan vid denna tidpunkt. Om det inte finns godtagbara allmänna kommunikationer på den aktuella sträckan och du gjort hemresorna med bil får du göra avdrag med 18 kronor per mil. Obs! Stå på dig! Om man räknar noggrant på siffrorna, så blir det kanske inte dyrare att ta bilen. Och dessutom sparar man in tid. YRKESKLÄDER & VERKTYG Du får dra av för skyddskläder och skyddsutrustning. Kravet är att kläderna och utrustningen måste ha varit nödvändiga i ditt arbete och att arbetsgivaren inte stått för kostnaden. Till skyddskläder räknas kläder som har särskilda skyddsegenskaper mot frätande ämnen, mekaniska skador eller mot väta, värme och kyla som i huvudsak har andra orsaker än klimatet. Till skyddsutrustning räknas hjälm, hörselskydd, skyddsglasögon och skor med stålhätta. Du får också dra av för verktyg om dessa varit nödvändiga i jobbet. Du får göra avdrag för hela anskaffningskostnaden om kostnaden inte överstiger kronor, eller om verktyget har en beräknad användningstid på högst tre år. I annat fall får du göra årliga avdrag för värdeminskning. Skriv kortfattat hur du har tänkt och redovisa med siffror under Övriga upplysningar. Spara kvitton och krångla inte till det. MÄTNINGS-, GRANSKNINGS- OCH VVS-AVGIFT Glöm inte att dra av för avgiften för mätning, granskning och vvs. Arbetsgivaren ska ange på kontrolluppgiften hur mycket du har betalat i sådana avgifter. Samma uppgift ska finnas på den specifikation som du får från Skatteverket. Kontrollera med din avdelning i Byggnads om du är tveksam till siffran på kontrolluppgiften. Mätningsavdraget ska finnas med under Övriga utgifter. MOBILTELEFON Det finns byggnadsarbetare som använder sin privata mobiltelefon i jobbet. Kravet är förstås att arbetsgivaren inte står för kostnaden. Följande gäller: för mobiltelefonen gäller att samtal i tjänsten får dras av, men inte kostnaden för att köpa mobiltelefonen eller att öppna abonnemanget. Det kan vara svårt att dra av för mobiltelefonen i jobbet. Du måste kunna styrka med specificerade telefonräkningar. Obs! Avdrag för Övriga utgifter : till exempel mobiltelefon, arbetskläder, verktyg samt gransknings- och mätningsavgifter, får endast göras för den del som överstiger kronor. FACKFÖRENINGSAVGIFT & A-KASSA Även för inkomståret 2006 får man skattereduktion för avgifter till facket och till a-kassan. Nyhet: När den nytillträdda borgerliga alliansregeringen föreslog att dessa avdrag skulle tas bort, så förekom det att vissa gjorde förskottsinbetalningar till a-kassan. De som gjort sådana betalningar senast den 24 BYGGNADSARBETAREN NR 7 APRIL 2007

20 RA! 8 december 2006 har rätt till skattereduktion. Du får automatiskt skattereduktion för både avgiften till a-kassan och fackföreningsavgiften. Du behöver därför inte själv göra något avdrag. Skattereduktionen framgår av din preliminära skatteuträkning som du fått tillsammans med deklarationen. BIL I TJÄNSTEN För byggnadsarbetare är det normalt bostaden som är tjänsteställe. Därmed är resor till och från bostaden tjänsteresor. Om arbetsgivaren har betalat ut milersättningen upp till schablonbeloppen anges det med ett kryss på kontrolluppgiften. Utgifter för tjänsteresor med egen bil ska dras av med 18 kronor per mil. Detsamma gäller om du är berättigad till avdrag för resa mellan bostad och arbetsplats. Den som använt tjänstebil för tjänsteresorna och arbetsresorna, och som betalat drivmedel själv, får göra avdrag med 6 kr per mil för diesel och med 9 kr per mil för annat drivmedel. RESOR VIA VERKSTADEN Plåtslagare och vissa andra yrkesgrupper i byggbranschen åker till arbetet via ett förråd eller en verkstad. För dig som gör så brukar förrådet eller verkstaden räknas som tjänsteställe. Du får dra av resor mellan bostaden och tjänstestället enligt reglerna för resor till och från arbetet. Resan från tjänstestället till arbetsplatsen blir tjänsteresa och dras av under tjänsteresor. ARBETE UTOMLANDS De flesta svenska byggnadsarbetare, som arbetar utomlands, åker till Norge eller Danmark för att arbeta. Enligt huvudregeln i det nordiska skatteavtalet beskattas du i arbetslandet, även om du bor i Sverige. ARBETE UTOMLANDS ENLIGT NORDISKA SKATTEAVTALET Inkomst av tjänst i Norden beskattas normalt i arbetslandet oberoende av om man arbetar i mindre än sex månader. Enligt nordiska skatteavtalet beskattar Sverige inte inkomst av tjänst om man är skattemässigt bosatt i Sverige och utför arbete i andra nordiska länder. Arbetet ska då beskattas i arbetslandet. Den som arbetar i utlandet bör anmäla sig på skattemyndighet i arbetslandet för att betala sin skatt. UNDANTAGSREGLER Undantaget från ovan angivna bestämmelser är 183-dagarsregeln. Enligt denna regel beskattas inkomst av tjänst i Sverige om man arbetat åt ett svenskt företag i ett annat nordiskt land om arbetsperioden inte överstiger 183 dagar om ersättningen betalas av den svenska arbetsgivaren som inte har hemvist eller fast driftsställe i arbetsstaten om det inte är fråga om uthyrning av arbetskraft Mer information finns på: där du kan ladda ner följande broschyrer Skatteregler i Norden. För dig som bor i Sverige och arbetar i ett annat nordiskt land RSV 377. Skattskyldighet i Sverige vid arbete utomlands. Sexmånadersoch ettårsregeln, RSV 339. Du kan också beställa broschyrerna på skattekontoren runtom i landet eller ringa servicetelefonen SEMESTERERSÄTTNING VID UTLANDSJOBB Om du kommit hem från utlandsarbete som varat mer än sex månader och ska ha semesterersättning i Sverige, grundad på utlandsarbetet, ska ersättningen vara beskattad i arbetslandet. Du ska inte betala skatt i Sverige för ersättningen. Semesterersättning som intjänats i Sverige, men betalas ut under utlandstjänstgöring, beskattas i Sverige. DEKLARERA I NORGE OCH DANMARK NORGE Förenklad självdeklaration, förenklad selvangivelse, för inkomståret 2006 ska in till det lokala skattekontoret i Norge senast 30 april. Förtryckta kontrolluppgifter från arbetsgivare ska komma till den adress, du är skriven på. Mer information finns hos: Sentralskattekontoret för utenlandssaker(utlandsärenden) i Oslo Gå in på Grensetjansten: nu eller ring eller DANMARK Om du pendlar mellan en bostad i Sverige och en arbetsplats i Danmark, är du normalt begränsat skattskyldig. Se undantagsregler! Du får hem din självdeklaration Selvangivelse för begraenset skattepliktige i april och självdeklarationen ska vara inne på skatteförvaltningen senast den 1 juli. Om du bor i Danmark är du normalt fullt skattskyldig. Din deklaration ska vara skatteförvaltningen till handa senast 1 maj. Mer information finns på: (motsvarande svenska Skatteverket). Alternativt ring danska Skatteverket: Eller gå in på Tel TRAKTAMENTEN Det skattefria traktamentet ska täcka ersättning för ökade utgifter för måltider, småutgifter (dagtraktamente) och för tjänsteresa med övernattning. För inkomståret 2006 är schablonbeloppet 200 kronor för en hel dag. För en halv dag är det 100 kronor (så kallat nattraktamente). Schablonbeloppet sänks efter tre månader på samma ort till 140 kronor per dag och efter två år till 100 kronor per dag. Arbetsgivaren har kryssmarkerat traktamentet upp till schablonbeloppet på din kontrolluppgift. Obs! Du ska inte ta upp traktamentsersättningen som intäkt och inte heller göra något avdrag i deklarationen. TRAKTAMENTEN ÖVER SCHABLONBELOPP Om du haft kostnader som överstiger schablonbeloppen kan du göra avdrag. Då måste du redovisa alla traktamenten, också de kryssmarkerade, som inkomst och göra avdrag som styrks med kvitton. Det krävs bra bevis för att avdrag utöver schablon ska godkännas. Du måste, förutom att precisera och visa kvitton på kostnaderna, visa att den sammanlagda kostnadsökningen under året varit större än summan av schablonavdragen. Endagstraktamente räknas som lön. Något avdrag för ökade levnadskostnader medges ej. Alla ersättningar som överstiger schablonbeloppen är lön. Det innebär att de läggs på din inkomst. Du behöver normalt inte redovisa detta själv. OM DU INTE FÅTT TRAKTAMENTE Om du varit på tjänsteresa utanför den vanliga verksamhetsorten, men inte fått traktamente, är det samma schablonbelopp som gäller som för traktamente (se ovan). För högre kostnader än schablonerna gäller samma hårda beviskrav som beskrivs under Traktamenten över schablonbelopp. Obs! Om du fått traktamente får du inte göra avdrag. 3 VIKTIGA TIPS 1 Deklarera i tid. Deklarationen ska vara inlämnad senast den 2 maj. Förseningsavgiften är kronor. 2 Ompröva och överklaga. Om du tycker att skattemyndighetens beslut är felaktigt kan du ompröva beslutet hos skatteverket. Om du inte är nöjd med beslutet kan du överklaga det till länsrätten. Tiden för omprövning eller överklagande är fem år efter taxeringsåret. 3 Om du behöver personlig service. Ring skatteupplysningen. Tfn: NR 7 APRIL 2007 BYGGNADSARBETAREN 25

Traktamenten och andra kostnadsersättningar

Traktamenten och andra kostnadsersättningar Traktamenten och andra kostnadsersättningar Inkomståret 2004 SKV 354 utgåva 13 Traktamenten och andra kostnadsersättningar är skattepliktiga. Den skattskyldige har rätt till helt schablonavdrag för måltider

Läs mer

Deklarationsupplysningar

Deklarationsupplysningar Deklarationsupplysningar För dig som arbetar i Danmark och ska betala skatt i Sverige Taxeringsåret 2012 (inkomståret 2011) 2 Allmän information Skatteverket har sammanställt dessa deklarationsupplysningar

Läs mer

Du gör skillnad. Stark tillsammans

Du gör skillnad. Stark tillsammans Du gör skillnad Stark tillsammans Du gör skillnad Som medlem är du alltid i fokus hos oss. Tillsammans hjälps vi åt och ser till att medlemskapet lönar sig för dig och dina arbetskamrater. Ditt engagemang

Läs mer

talarmanus för skolinformatör i åk 1 vilka är vi?

talarmanus för skolinformatör i åk 1 vilka är vi? talarmanus för skolinformatör i åk 1-3 2011 talarmanus för skolinformatör i åk 1 vilka är vi? JOBBA Värt att veta inför sommar- och extrajobb. Bild 2 Berätta vem du är och varför du är engagerad i facket

Läs mer

OBSERVERA VÅRT NYA TELEFONNUMMER: 010 442 90 19

OBSERVERA VÅRT NYA TELEFONNUMMER: 010 442 90 19 OBSERVERA VÅRT NYA TELEFONNUMMER: 010 442 90 19 Telefontider: måndag, onsdag, fredag 8.30 12.00 och tisdag, torsdag kl. 13.00 16.00 Vad jobbar vi med just nu: Mycket händer i TioHundra ab. Hela bolagsstyrelsen

Läs mer

Välkommen till Handels!

Välkommen till Handels! Välkommen till Handels! Välkommen till Handelsanställdas förbund, eller Handels som vi brukar säga. I den här broschyren vill vi berätta lite mer om förbundet och vad ditt medlemskap innebär och vad vi

Läs mer

arbetslivet. Vi är övertygade om att ju fler vi är, desto starkare är

arbetslivet. Vi är övertygade om att ju fler vi är, desto starkare är Vi är Unionen! Vem är du? Du vet bäst vad som är viktigt i ditt arbetsliv. Men det är tillsammans vi ser till att din tid på jobbet blir som du vill ha den. Vi är våra medlemmar och därför är våra viktigaste

Läs mer

Med chef avses: För förbundsstyrelsen förbundsordföranden. För kansliet generalsekreteraren. För föreningar styrelseordföranden.

Med chef avses: För förbundsstyrelsen förbundsordföranden. För kansliet generalsekreteraren. För föreningar styrelseordföranden. Sida 17 (24) 10 Resepolicy Omfattning Dessa bestämmelser gäller förtroendevalda, anställda och funktionärer vid Sveriges Veteranförbund Fredsbaskrarna (SVF), vars resor och möten sker på SVF uppdrag och

Läs mer

Anmälan av en arbetsgivare för diskriminering eller missgynnande

Anmälan av en arbetsgivare för diskriminering eller missgynnande Anmälningsblankett Sida 1 (9) Anmälan av en arbetsgivare för diskriminering eller missgynnande Den här blanketten kan du använda om du upplever att du själv eller någon annan har blivit diskriminerad,

Läs mer

Bli medlem du också! På unionen.se eller 0771-743 743

Bli medlem du också! På unionen.se eller 0771-743 743 Unionen nära dig Bergslagen 019-17 46 00 Dalarna 0243-21 35 50 Gävleborg 026-64 76 00 Göteborg 031-701 28 00 Mellannorrland 060-55 31 00 Mälardalen 021-40 48 00 Norrbotten 0920-23 35 00 SjuHall 033-20

Läs mer

Traktamenten och andra kostnadsersättningar

Traktamenten och andra kostnadsersättningar Traktamenten och andra kostnadsersättningar Från och med inkomståret 2006 SKV 354 utgåva 16 I den här broschyren kan du läsa om traktamenten vid tjänsteresor och andra vanliga kostnadsersättningar som

Läs mer

Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka

Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka På omslaget: Camilla Jansson, vagnvärd Harjit Kaur, spärrexpeditör Stefan Färnström, behandlingsassistent Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka Varmt välkommen

Läs mer

Till dig som ska praktisera UNG I LUND 2015

Till dig som ska praktisera UNG I LUND 2015 Till dig som ska praktisera UNG I LUND 2015 Hej! I det här utskicket får du: Ett brev med uppgifter om din praktikplats Broschyren Så får barn och ungdomar arbeta Blanketten Överenskommelse om praktik

Läs mer

Krävs det alltid oaktsamhet för att skadestånd skall dömas ut?

Krävs det alltid oaktsamhet för att skadestånd skall dömas ut? Vad är ett interimistiskt beslut i Arbetsdomstolen? Om det uppstår en tvist om en stridsåtgärd är lovlig kan en av parterna vända sig till Arbetsdomstolen och be domstolen avgöra frågan. Eftersom det då

Läs mer

Få ut mer av ditt arbetsliv! Bli medlem i Unionen Sveriges största fackförbund för dig i det privata arbetslivet. Tillsammans ökar vi både din

Få ut mer av ditt arbetsliv! Bli medlem i Unionen Sveriges största fackförbund för dig i det privata arbetslivet. Tillsammans ökar vi både din Få ut mer av ditt arbetsliv! Bli medlem i Unionen Sveriges största fackförbund för dig i det privata arbetslivet. Tillsammans ökar vi både din trygghet och dina utvecklingsmöjligheter på jobbet. Investera

Läs mer

JOBBA I NORGE. Anita Johansson bläddrar i stämningsansökan. tingsrätt. "Att bli anklagad för att ha gjort fel är hemskt."

JOBBA I NORGE. Anita Johansson bläddrar i stämningsansökan. tingsrätt. Att bli anklagad för att ha gjort fel är hemskt. Anita Johansson bläddrar i stämningsansökan från Bergens tingsrätt. "Att bli anklagad för att ha gjort fel är hemskt." 8 VÅRDFOKUS. NUMMER ELVA 2013 Anklagad. Anita Johansson klarade sig med ett nödrop

Läs mer

Traktamenten och andra kostnadsersättningar

Traktamenten och andra kostnadsersättningar Traktamenten och andra kostnadsersättningar Från och med inkomståret 2014 I den här broschyren kan du läsa om traktamenten vid tjänsteresor och andra vanliga kostnadsersättningar som arbetsgivare betalar

Läs mer

Traktamenten och andra kostnadsersättningar

Traktamenten och andra kostnadsersättningar SKV 354 utgåva 21 Traktamenten och andra kostnadsersättningar Från och med inkomståret 2011 I den här broschyren kan du läsa om traktamenten vid tjänsteresor och andra vanliga kostnadsersättningar som

Läs mer

Fair play. Jag är en Fair play spelare genom att:

Fair play. Jag är en Fair play spelare genom att: Fair play Fotboll handlar om glädje! Det ska vara delad glädje alla ska få vara med på lika villkor. Fair Play handlar om att främja goda värderingar, sprida kunskap och motarbeta kränkningar inom fotbollen.

Läs mer

Du tjänar på kollektivavtal

Du tjänar på kollektivavtal Du tjänar på kollektivavtal Föräldralön. Mer pengar att röra dig med när du är föräldraledig tack vare kollektivavtalet. ITP. Marknadens bästa pensionsförsäkring ger dig mer pengar när du slutar jobba

Läs mer

Facket för dig och alla andra byggnadsarbetare. Bli medlem nu!

Facket för dig och alla andra byggnadsarbetare. Bli medlem nu! Facket för dig och alla andra byggnadsarbetare Bli medlem nu! Du är eftertraktad! Som byggnadsarbetare är du en eftertraktad, respekterad och attraktiv arbetskraft med hög status. Du har en lång och gedigen

Läs mer

Facket för Service och Kommunikation. Gott & blandat inför yrkeslivet

Facket för Service och Kommunikation. Gott & blandat inför yrkeslivet Facket för Service och Kommunikation Gott & blandat inför yrkeslivet Det här är SEKO 3 Vi tror på solidaritet! 5 Kolla avtalen 7 Åldern inne? 8 Sommarjobbet 9 Jobb utomlands 10 Mer info 10 Försäkra dig!

Läs mer

Vi har inte råd med en borgerlig regering

Vi har inte råd med en borgerlig regering Vi har inte råd med en borgerlig regering En granskning av vad moderaternas politik kostar löntagare efter valet 2006 1 2 Vi har inte råd med en borgerlig regering! Plötsligt var allt som förändrat. Åtminstone

Läs mer

Ett brev med uppgifter om din praktikplats Broschyren Så får barn och ungdomar arbeta Blanketten Överenskommelse om praktik Skatteintyg Returkuvert

Ett brev med uppgifter om din praktikplats Broschyren Så får barn och ungdomar arbeta Blanketten Överenskommelse om praktik Skatteintyg Returkuvert Till dig som ska praktisera UNG I SOMMAR 2014 1 Hej, I det här utskicket får du: Ett brev med uppgifter om din praktikplats Broschyren Så får barn och ungdomar arbeta Blanketten Överenskommelse om praktik

Läs mer

Historik. Gemensamt sträcker sig förbundens historia mer än 100 år tillbaka.

Historik. Gemensamt sträcker sig förbundens historia mer än 100 år tillbaka. Historik Med Industrifacket Metall har de tongivande förbunden inom tillverkningsindustrin gått samman. Det nya förbundet har medlemmar från vitt skilda områden, alltifrån glasbruk och läkemedelstillverkning

Läs mer

Traktamenten och andra kostnadsersättningar

Traktamenten och andra kostnadsersättningar Traktamenten och andra kostnadsersättningar Från och med 2005 SKV 354 utgåva 14 I den här broschyren kan du läsa om traktamenten vid tjänsteresor och andra vanliga kostnadsersättningar som arbetsgivare

Läs mer

Frågor och svar om Flexpension

Frågor och svar om Flexpension Frågor och svar om Flexpension Varför Flexpension? Vi lever längre. I takt med att medellivslängden ökar så blir utmaningarna för individen och välfärden allt större. Bristen på flexibilitet i slutet

Läs mer

Deklaration inkomst av tjänst med royaltyersättning

Deklaration inkomst av tjänst med royaltyersättning Deklaration inkomst av tjänst med royaltyersättning Lisa Bergström är författare och har inkomst av tjänst som författare, dramaturg, regissör, översättare och lärare. Utöver dessa inkomster har hon royaltyersättningar

Läs mer

Fackliga utbildningen är bra, men mera behövs Glöm Stockholmspressen!

Fackliga utbildningen är bra, men mera behövs Glöm Stockholmspressen! Medlemsenkäten hösten 2005 Fackliga utbildningen är bra, men mera behövs Glöm Stockholmspressen! Drygt var tionde medlem har ett fackligt uppdrag. Två tredjedelar har fått en utbildning för uppdraget.

Läs mer

MINST LIKA MYCKET SOM FRAMTIDEN HAR SOM

MINST LIKA MYCKET SOM FRAMTIDEN HAR SOM PLATS 04 TILLVÄXTPROCENT 81,10 % Framtiden är fortfarande här Sveriges elfte bästa arbetsplats. Det är bra. Men det duger inte för Framtiden i framtiden. Kanske är det därför tillväxten fortsätter. VD

Läs mer

ROLLSPEL E 013 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning. Ordlista

ROLLSPEL E 013 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning. Ordlista ROLLSPEL E 013 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning Ordlista ordförande fackförening/facket fackklubb kommunalarbetareförbundet fackförbund kommun landsting medlem löntagare socialdemokrat tjänsteman arbetare

Läs mer

Sommarjobb, tips och idéer

Sommarjobb, tips och idéer Sommarjobb, tips och idéer Vill du tjäna extra pengar under sommaren och samtidigt få ut det mesta av lovet? Då är det ett perfekt tillfälle att söka jobb under sommaren! Vem vet, kanske leder sommarjobbet

Läs mer

Du gör skillnad. Stark tillsammans

Du gör skillnad. Stark tillsammans Du gör skillnad Stark tillsammans Du gör skillnad Som medlem är du alltid i fokus hos oss. Tillsammans hjälps vi åt och ser till att medlemskapet lönar sig för dig och dina arbetskamrater. Ditt engagemang

Läs mer

3 kap. Kostnadsersättningar m.m.

3 kap. Kostnadsersättningar m.m. 1 (9) 3 kap. Kostnadsersättningar m.m. Ersättning vid tjänsteresa och förrättning Vissa definitioner 1 Flerdygnsförrättning Förrättning Förrättningsställe IL Tjänsteresa Tjänsteställe Traktamente Vanliga

Läs mer

När du är sjukskriven

När du är sjukskriven När du är sjukskriven När du är sjukskriven Har du koll på dina rättigheter som sjukskriven? Det kan vara mycket att hålla reda på samtidigt som du ska försöka bli frisk igen. Unionen hjälper dig att

Läs mer

Varför ska du vara med i facket?

Varför ska du vara med i facket? Varför ska du vara med i facket? www.gåmedifacket.nu 020-56 00 56 Vill du förhandla på egen hand? Det gör inte din chef. Visst kan du förhandla om din egen lön, och visst kan du själv diskutera dina villkor

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

ROLLSPEL E 011 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning. Ordlista

ROLLSPEL E 011 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning. Ordlista ROLLSPEL E 011 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning Ordlista rapport arbetsledning missköta sig rasist Diskrimineringsombudsmannen arbetskamrater arbetstider morgon- eller eftermiddagsskift stämpelkort

Läs mer

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land.

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land. Jag träffade Elmir för att prata om hans flykt från Bosnien till Sverige när kriget bröt ut och belägringen av Sarajevo inträffade i början på 1990-talet. Han berättade hur det var precis innan det bröt

Läs mer

Hänginfo 2009. Information till företag med hängavtal för bygg/anläggning, plåt, VVS isolering, glas och kyla inom Byggnads avtalsområde.

Hänginfo 2009. Information till företag med hängavtal för bygg/anläggning, plåt, VVS isolering, glas och kyla inom Byggnads avtalsområde. Hänginfo 2009 Information till företag med hängavtal för bygg/anläggning, plåt, VVS isolering, glas och kyla inom Byggnads avtalsområde. Helglön I samtliga avtal gäller helglön. Alla helgdagar som infaller

Läs mer

En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter

En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter JOBBA! En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter 23 sidor som ger dig bättre koll på ditt jobb och på oss 05 välkommen till ditt arbetsliv! Om att jobba och varför vi ger dig den här broschyren.

Läs mer

Trygghet på jobbet för fyra miljoner människor

Trygghet på jobbet för fyra miljoner människor Trygghet på jobbet för fyra miljoner människor En annan bild av Sverige. 3 Klubbslaget som hjälpte änkorna Berättelsen om oss börjar med ett klubbslag i förhandlingsbordet mellan arbetsmarknadens parter

Läs mer

Vår organisation. Kongress 2014. Hur ska vi jobba framöver?

Vår organisation. Kongress 2014. Hur ska vi jobba framöver? 1 Vår organisation Kongress 2014 2 Hur ska vi jobba framöver? Fackliga studier. Information och opinionsbildning. Kultur. Medlemsförsäkringar. Ekonomi och avgiftsfrågor. Medlemsutveckling. Klubbar, avdelningar

Läs mer

ditt skyddsnät, din trygghet i arbetslivet

ditt skyddsnät, din trygghet i arbetslivet Välkommen till Byggnads ditt skyddsnät, din trygghet i arbetslivet Det här får du för din medlemsavgift Rådgivning Har du eller chefen rätt? Var inte rädd att ställa frågor! Vi hjälper dig att förklara

Läs mer

Hörmanus till elevboken (sfi D)

Hörmanus till elevboken (sfi D) 1 Nyheter Lyssna på nyheterna. Vilka påståenden stämmer med nyheterna. Det blir fyra bokstäver över. 1 Elever som byter gymnasieskola eller program får räkna med att de ibland måste studera fyra till fem

Läs mer

J tillfrågas om varför hon nu, så här långt efteråt, velat anmäla sig själv för hon ljugit om våldtäkten som Lars Tovsten dömdes för?

J tillfrågas om varför hon nu, så här långt efteråt, velat anmäla sig själv för hon ljugit om våldtäkten som Lars Tovsten dömdes för? Lars Tovsten Från: Josefine Svensson Skickat: den 8 december 2012 17:10 Till: Lars.tovsten@gmail.com Ämne: Re: Förhöret... Här kommer kopian. Den 30 okt 2012 15:46 skrev

Läs mer

Fyll i blanketten noga det underlättar DO:s arbete med din anmälan.

Fyll i blanketten noga det underlättar DO:s arbete med din anmälan. Anmälningsblankett Sida 1 (8) Anmälan om diskriminering inom ett annat arbetslivsområde Har du eller någon annan blivit diskriminerad inom arbetslivsområdet men inte av en arbetsgivare? Diskrimineringsförbudet

Läs mer

Studieprogram. FÖR ALLA MEDLEMMAR INOM SEKO Väst

Studieprogram. FÖR ALLA MEDLEMMAR INOM SEKO Väst Studieprogram 2011 FÖR ALLA MEDLEMMAR INOM SEKO Väst 2 Innehållsförteckning Information om ungdomskurser för dig under 30 år...5 Om Facket... 6 Om Samhället...7 Om Global rättvisa...8 Om Främligsfientlighet...

Läs mer

Du tjänar på kollektivavtal. för dig som är arbetsgivare

Du tjänar på kollektivavtal. för dig som är arbetsgivare Du tjänar på kollektivavtal för dig som är arbetsgivare 2 Kollektivavtal det tjänar du på För dig som är arbetsgivare Varför finns det kollektivavtal? Den svenska arbetsmarknaden bygger på att fackföreningar

Läs mer

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM Vilka regler gäller för ersättning? LO-TCO Rättsskydd AB FRÅN KAOS TILL KLARHET Reglerna i socialförsäkringssystemet är inte lätta att hålla reda på. Inte ens för dem som ska

Läs mer

1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL

1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL 6 1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL 1.1.1 Inte medgiven sjukpenning eller indragen sjukpenning Inte medgiven sjukpenning Det kan ta lång tid innan Försäkringskassan meddelar

Läs mer

När du är föräldraledig

När du är föräldraledig När du är föräldraledig När du är föräldraledig Härligt att vara föräldraledig? Just jobbet kanske du inte tänker på nu. Men det är inte bara när du arbetar som du har nytta av att vara medlem i Unionen.

Läs mer

RESEAVTAL 1 KAPITLET ALLMÄNT

RESEAVTAL 1 KAPITLET ALLMÄNT Reseavtal IL har i 12 kap följande lydelse: "7 Med vanlig verksamhetsort avses ett område inom 50 kilometer från den skattskyldiges tjänsteställe. Som vanlig verksamhetsort behandlas också ett område inom

Läs mer

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige.

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Är det inte meningen att samhället ska hjälpa de som har det mindre bra? Är det inte meningen att man ska få stöd till ett bättre mående och leverne? Är det

Läs mer

Mångfald är det som gör oss unika

Mångfald är det som gör oss unika Policy och handlingsplan för ökad mångfald inom Säffle kommun Mångfald är det som gör oss unika 2008-11-10 INNEHÅLL 1. INLEDNING... 3 VAD MENAS MED DISKRIMINERING?... 3 2. SÄFFLE KOMMUNS MÅNGFALDSPOLICY...

Läs mer

Dags att deklarera. på Förenklad självdeklaration. Vanliga frågor. www.rsv.se

Dags att deklarera. på Förenklad självdeklaration. Vanliga frågor. www.rsv.se 2000 Dags att deklarera på Förenklad självdeklaration Vanliga frågor När får jag skatteåterbäringen? Läs på sidan 22. Jag kommer att få underskott på skattekontot, dvs. kvarskatt, på högst 20 000 kr. Hur

Läs mer

Traktamenten m.m. i byggbranschen

Traktamenten m.m. i byggbranschen SKV 353 utgåva 1 Traktamenten m.m. i byggbranschen Den här broschyren vänder sig i första hand till dig som är arbetsgivare inom bygg- och anläggningsbranschen samt till arbetsgivare i liknande branscher.

Läs mer

Rör inte min lön! Unga ratar dagens lönemodell. En rapport om lönebildning från Almega och Ledarna. Rör inte min lön 2009, Almega och Ledarna

Rör inte min lön! Unga ratar dagens lönemodell. En rapport om lönebildning från Almega och Ledarna. Rör inte min lön 2009, Almega och Ledarna Rör inte min lön! Unga ratar dagens lönemodell En rapport om lönebildning från Almega och Ledarna Rör inte min lön 2009, Almega och Ledarna 1 Innehåll Om undersökningen 4 Sammanfattning 5 Få unga är nöjda

Läs mer

Unga på arbetsmarknaden om lönebildning

Unga på arbetsmarknaden om lönebildning Novus Opinion Unga på arbetsmarknaden om lönebildning 28 maj 2009 David Ahlin Undersökning bland unga på arbetsmarknaden och bland arbetsmarknadens parter Undersökningen har genomförts av Novus Opinion

Läs mer

Kom väl förberedd till ditt lönesamtal så ökar möjligheterna att få gehör för dina krav. Det gäller såväl när du har en klubb som förhandlar för dig

Kom väl förberedd till ditt lönesamtal så ökar möjligheterna att få gehör för dina krav. Det gäller såväl när du har en klubb som förhandlar för dig Lönesamtal Kom väl förberedd till ditt lönesamtal så ökar möjligheterna att få gehör för dina krav. Det gäller såväl när du har en klubb som förhandlar för dig som när du förhandlar din lön själv. Den

Läs mer

Bilda klubb på arbetsplatsen

Bilda klubb på arbetsplatsen Bilda klubb på arbetsplatsen Bilda klubb på arbetsplatsen Att ha en egen klubb på arbetsplatsen är det bästa sättet att få vara med och påverka villkoren på jobbet, exempelvis arbetstider och omorganisationer.

Läs mer

Traktamenten m.m. i byggbranschen

Traktamenten m.m. i byggbranschen Traktamenten m.m. i byggbranschen 2014 Den här broschyren vänder sig i första hand till dig som är arbets givare inom bygg- och anläggningsbranschen samt till arbets givare i liknande branscher, t.ex.

Läs mer

Bilaga till: Riktlinjer vid resor i tjänsten (LiÖ 2012-4042) ersättningar, försäkringar, etc

Bilaga till: Riktlinjer vid resor i tjänsten (LiÖ 2012-4042) ersättningar, försäkringar, etc 1(5) Bilaga till: Riktlinjer vid resor i tjänsten (LiÖ 2012-4042) ersättningar, försäkringar, etc Färdtidsersättning, traktamente och resetillägg regleras i Allmänna bestämmelser (AB), avtalet TRAKT 04

Läs mer

Traktamenten m.m. i byggbranschen

Traktamenten m.m. i byggbranschen Traktamenten m.m. i byggbranschen 2015 Den här broschyren vänder sig i första hand till dig som är arbets givare inom bygg- och anläggningsbranschen samt till arbets givare i liknande branscher, t.ex.

Läs mer

Anmälan om diskriminering inom samhällslivet

Anmälan om diskriminering inom samhällslivet Anmälningsblankett Sida 1 (8) Anmälan om diskriminering inom samhällslivet Den här blanketten kan du använda om du upplever att du själv eller någon annan har blivit diskriminerad, trakasserad eller utsatt

Läs mer

Din lön och din utveckling

Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Du ska få ut så mycket som möjligt av ditt arbetsliv. Det handlar om dina förutsättningar, din utveckling och din lön. Du ska ha möjlighet att få en

Läs mer

Elevernas likabehandlingsplan

Elevernas likabehandlingsplan Elevernas likabehandlingsplan Beringskolan augusti - 2011 Du och jag och alla barn har rätt att leva i trygghet. ALLA HAR RÄTT ATT VARA MED! Alla är lika viktiga oavsett ålder! Alla behövs! Vad kan du

Läs mer

Diskussionsunderlag till Försäkringskassans webbutbildning i mänskliga rättigheter

Diskussionsunderlag till Försäkringskassans webbutbildning i mänskliga rättigheter Diskussionsunderlag till Försäkringskassans webbutbildning i mänskliga rättigheter Barn Funktionsnedsättning Integration Jämställdhet Nationella minoriteter Sexuell läggning Ålder Underlag för diskussioner

Läs mer

Byggnads är fackförbundet för alla byggnadsarbetare. De flesta av oss som jobbar på byggarbetsplatserna i Sverige är med. Men vi vill bli ännu fler.

Byggnads är fackförbundet för alla byggnadsarbetare. De flesta av oss som jobbar på byggarbetsplatserna i Sverige är med. Men vi vill bli ännu fler. ÄNGARE RARE BRUNNSBORRA AGARE BYGGSTÄDAR R FÖRRÅDSARBETAR GOLVLÄGGARE INDU NTÖR MASKINFÖRAR RE BLI EN I LAGET P TSARE SMÅHUSMONT MONTÖR STÄLLNING TRÄARBETARE UNDE ATIONSPLÅTSLAGARE VVS-ISOLERARE VV Byggnads

Läs mer

RÄTTS- HJÄLP FÖRHANDLINGSHJÄLP FACKLIG INFORMATION PÅ BETALD ARBETSTID RÄTT ATT KRÄVA KOLLEKTIVAVTAL

RÄTTS- HJÄLP FÖRHANDLINGSHJÄLP FACKLIG INFORMATION PÅ BETALD ARBETSTID RÄTT ATT KRÄVA KOLLEKTIVAVTAL RÄTTS- HJÄLP FÖRHANDLINGSHJÄLP FACKLIG INFORMATION PÅ BETALD ARBETSTID RÄTT ATT KRÄVA KOLLEKTIVAVTAL AVTALSBEVAKNING KONFLIKTERSÄTTNING VID STREJK RÅDGIVNING UTBILDNING GEMENSAM STYRKA Ditt skydd på arbetsmarknaden

Läs mer

1 X 2. Läs mer om vad du tjänar på kollektivavtalet och medlemskapet i Unionen på unionen.se

1 X 2. Läs mer om vad du tjänar på kollektivavtalet och medlemskapet i Unionen på unionen.se 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 1 X 2 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 X 2 12 13 14 10 11 12 13 14 Fråga 1: Du börjar känna att du kan arbetsuppgifterna och är sugen på nåt nytt. Men du vet inte om du vill utvecklas i den

Läs mer

INTEGRATION. Integration. Svenska samhället. Invandrare

INTEGRATION. Integration. Svenska samhället. Invandrare 17 Människor flyttar från ett land till ett annat av olika anledningar. När nya människor kommer till ett land uppstår möjligheter, men också problem. Olika kulturer och åsikter ska leva sida vid sida.

Läs mer

Styrdokument. Trakasserier och kränkande särbehandling. Hanteringsanvisning för studenter och medarbetare vid Högskolan i Gävle

Styrdokument. Trakasserier och kränkande särbehandling. Hanteringsanvisning för studenter och medarbetare vid Högskolan i Gävle Styrdokument Trakasserier och kränkande särbehandling Hanteringsanvisning för studenter och medarbetare vid Högskolan i Gävle Beslutat av rektor 2012-08-21 Dnr HIG 2012/1028 1 Trakasserier och kränkande

Läs mer

Sune slutar första klass

Sune slutar första klass Bra vänner Idag berättar Sunes fröken en mycket spännande sak. Hon berättar att hela skolan ska ha ett TEMA under en hel vecka. Alla barnen blir oroliga och Sune är inte helt säker på att han får ha TEMA

Läs mer

Ensam och fri. Bakgrund. Om boken. Arbetsmaterial LÄSAREN. Författare: Kirsten Ahlburg. www.viljaforlag.se

Ensam och fri. Bakgrund. Om boken. Arbetsmaterial LÄSAREN. Författare: Kirsten Ahlburg. www.viljaforlag.se Arbetsmaterial LÄSAREN Ensam och fri Författare: Kirsten Ahlburg Bakgrund Ensam och fri är en berättelse om hur livet plötsligt förändras på grund av en skilsmässa. Vi får följa Lena och hennes tankar

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning

SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning Arbetsområdet startas upp med värderingsövningar, som bidrar till att eleverna får reflektera över hur de känner inför sina egna värderingar när det gäller framtiden,

Läs mer

Avtal om ersättning m.m. vid tjänsteresa och förrättning utomlands

Avtal om ersättning m.m. vid tjänsteresa och förrättning utomlands Avtal om ersättning m.m. vid tjänsteresa och förrättning utomlands Centrala avtal 2005:5 2005-05 - 05 Innehåll 1 Innehåll Förord 3 Avtal om ersättning m.m. vid tjänsteresa och förrättning utomlands 5 Tillämpningsområde

Läs mer

LOKALT RESEAVTAL VID HÖGSKOLAN I GÄVLE

LOKALT RESEAVTAL VID HÖGSKOLAN I GÄVLE LOKALT RESEAVTAL VID HÖGSKOLAN I GÄVLE 1 Avtalets parter Avtalet tecknas mellan Högskolan i Gävle och arbetstagarorganisationerna Saco-S, OFR- Lärarförbundet och OFR-ST med stöd ALFA och ALFA-T kapitel

Läs mer

KONGRESSBLADET. Nej till inkomstförsäkring. 14 juni 2014

KONGRESSBLADET. Nej till inkomstförsäkring. 14 juni 2014 KONGRESSBLADET 14 juni 2014 Vi är alla Seko-iter idag sa Karl-Petter Thorwaldsson och fick rungande applåder. LO-ordföranden syftade givetvis på den pågående Sekostrejken mot otrygga anställningar. Nej

Läs mer

TÖI ROLLSPEL F 006 Sidan 1 av 6 Försäkringstolkning

TÖI ROLLSPEL F 006 Sidan 1 av 6 Försäkringstolkning ÖI ROLLSPEL F 006 Sidan 1 av 6 Försäkringstolkning Ordlista försäkringsbesked förmåner rättigheter gravid graviditet föräldrapenning förlossning havandeskapspenning värk yrsel omplacera omplacering sysselsättning

Läs mer

1 Hantering av individärenden

1 Hantering av individärenden Sida 1 av 5 HÖGSKOLAN I BORÅS BESLUT fattat av rektor 25 maj 2010 Dnr 290-10-92 RUTINER VID DISKRIMINERING, SEXUELLA TRAKASSERIER OCH ANDRA TRAKASSERIER AV ANSTÄLLDA VID HÖGSKOLAN I BORÅS 1 Hantering av

Läs mer

"50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa

50+ i Europa Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Agency Logo Household-ID 1 2 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens förnamn: "50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Skriftligt frågeformulär för

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

En sann berättelse om utbrändhet

En sann berättelse om utbrändhet En sann berättelse om utbrändhet Marie är 31 år, har man och en hund. Bor i Stockholm och arbetar som webbredaktör på Företagarnas Riksorganisation (FR). Där ansvarar hon för hemsidor, intranät och internkommunikationen

Läs mer

Parterna i BYN. Arbetsgivareorganisationer Arbetstagareorganisationer MASKIN

Parterna i BYN. Arbetsgivareorganisationer Arbetstagareorganisationer MASKIN MOT FRAMTIDEN 2011 Parterna i BYN Arbetsgivareorganisationer Arbetstagareorganisationer BYGG MASKIN Färdigutbildningstiden TBM (trä, betong, mur, anlägg & golv) = 6800 timmar S-Yrken (ex: plattsättning)

Läs mer

Att vara facklig representant vid uppsägningar

Att vara facklig representant vid uppsägningar Att vara facklig representant vid uppsägningar PASS När beskedet kommit Det är inte lätt att vara en av de få som vet att det är uppsägningar på gång. När kollegorna sedan får beskedet är det inte heller

Läs mer

Vår arbetsplats. Kongress 2014. Att trivas och utvecklas på jobbet!

Vår arbetsplats. Kongress 2014. Att trivas och utvecklas på jobbet! 1 Vår arbetsplats Kongress 2014 2 Att trivas och utvecklas på jobbet! Arbetsorganisation. Bemanning. Arbetstider. Arbetsmiljö. Rehabilitering. Kompetensutveckling. Trygga anställningar. Jämställdhet. Lönesystem

Läs mer

Är du frisör? Bli medlem och gör skillnad du också. Välkommen som medlem

Är du frisör? Bli medlem och gör skillnad du också. Välkommen som medlem Är du frisör? Bli medlem och gör skillnad du också. Välkommen som medlem Välkommen som medlem Som medlem är du alltid i fokus hos oss. Tillsammans hjälps vi åt och ser till att medlemskapet lönar sig för

Läs mer

Lön är Ersättning KontaKta oss E-post: Webb: telefon: Utan fack och Utan avtal

Lön är Ersättning KontaKta oss E-post: Webb: telefon: Utan fack och Utan avtal Löneladda! Du har rätt att få en lön som motsvarar din prestation på jobbet. Gör du ett bra jobb ska det synas i lönekuvertet, helt enkelt. Det står i kollektivavtalet. Där står också att det är det lokala

Läs mer

Alla under samma hjälm

Alla under samma hjälm Alla under samma hjälm Du och alla andra brandmän tjänar på att vara med i Kommunal. Kommunal har kollektivavtal för alla brandmän. Läs om nya medlemsförsäkringen för dig som är deltidsbrandman (RiB:are).

Läs mer

Vi vill inte bara byta regering, vi vill byta politik!

Vi vill inte bara byta regering, vi vill byta politik! Vi vill inte bara byta regering, vi vill byta politik! För mer information gå in på: www.lo.se/stockholmsmodellen Facket ska jobba för att individen får mer inflytande. Man 38 år, Byggnads Sluta jaga sjuka.

Läs mer

När din arbetsgivare går i konkurs

När din arbetsgivare går i konkurs När din arbetsgivare går i konkurs 1 Innehåll När din arbetsgivare går i konkurs 3 Varför och hur företag sätts i konkurs 3 Det här gör en konkursförvaltare 4 Uppsägning från konkursförvaltaren samt uppsägningstider

Läs mer

Handledning i arbetet att motverka kränkande särbehandling

Handledning i arbetet att motverka kränkande särbehandling Handledning i arbetet att motverka kränkande särbehandling Definition Återkommande klandervärda eller negativt präglade handlingar som riktas mot enskilda medarbetare eller chefer på ett kränkande sätt

Läs mer

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började Blodfrost Värsta samtalet jag någonsin fått. Det hände den 19 december. Jag kunde inte göra någonting, allt stannade, allt hände så snabbt. Dom berättade att han var död, och allt började så här: Det var

Läs mer

Så fungerar det: Arbetslöshet och ersättningen

Så fungerar det: Arbetslöshet och ersättningen Så fungerar det: Arbetslöshet och ersättningen TRANSPORTS A-KASSA Det här är arbetslöshetsförsäkringen Arbetslöshetsförsäkringen är en försäkring som gäller för alla personer som arbetar eller har arbetat

Läs mer

Från socialbidrag till arbete

Från socialbidrag till arbete Från socialbidrag till arbete Lättläst Sammanfattning Betänkande av Utredningen från socialbidrag till arbete Stockholm 2007 SOU 2007:2 Människor med ekonomiskt bistånd ska kunna få arbete Det här är en

Läs mer

VI OCH DOM 2010/01/22

VI OCH DOM 2010/01/22 VI OCH DOM 2010/01/22 Integration och invandring En bild av olika människor I Norbotten, Till.exempel.I Boden lever många människor med olika bakgrund. Vissa är födda i Sverige och andra i utlandet. Integration

Läs mer

Inledning. Några ord som kan vara bra att veta vad det är.

Inledning. Några ord som kan vara bra att veta vad det är. Sociala medier Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen: Föreläsaren

Läs mer

Till dig som söker asyl i Sverige

Till dig som söker asyl i Sverige Senast uppdaterad: 2015-09-28 Till dig som söker asyl i Sverige www.migrationsverket.se 1 Reglerna för vem som kan få asyl i Sverige står i FN:s flyktingkonvention och i svensk lag. Det är som prövar din

Läs mer