Landstinget Västmanland Kollektivtrafikförvaltningen

Transkript

1 Landstinget Västmanland Kollektivtrafikförvaltningen Förvaltningsplan

2

3 MYNDIGHETEN TAR FORM I skrivande stund är det rätt precis två år sedan som jag fick uppdraget från vår landstingsdirektör att etablera den nya regionala kollektivtrafikmyndigheten. Mycket tid har sedan dess ägnats åt att hitta nya rutiner för samverkan, både med alla aktörer i länet men även för att bli en del av Landstinget Västmanland. Parallellt med det arbetet har tidtabeller producerats, nya trafiksatsningar startats och marknadsförts, en ny zonstruktur införts, nya resevillkor tagits fram, diverse trafikutredningar genomförts, infrastrukturbehov inventerats, kollektivtrafikens samhällsnytta beräknats, mm. Med andra ord så har vi i en tid med mycket nytt även jobbat hårt med att fortsätta att utveckla trafiken och förbättra och förenkla resemöjligheterna i länet. Den första januari förstärktes förvaltningen genom att vår kundservicepersonal kom över till landstinget genom en verksamhetsövergång. En avdelning bildades som ansvarar för all kundserviceverksamhet samt information, marknadsföring, försäljning och skolkort. Genom denna organisationsförändring skapades nya möjligheter att arbeta effektivare och på ett delvis nytt sätt. Under hösten 2013 rekryterades en företagsförsäljare som ska ta sig an företagsbearbetningen i länet. En hittills i princip orörd marknad som vi tror har stor potential att utvecklas kraftigt, inte minst ser vi hur lyckosam man varit i andra län som gjort motsvarande satsning. Flera kommuner har under året visat intresse och också tagit beslut om att överlåta skolskjutsplaneringen till förvaltningen. Genom att samordna skolskjuts och linjetrafik ser vi stora möjligheter att skapa en effektivare trafik vilket kan ge mer kollektivtrafik för pengarna. Självklart är de satsningar som nu görs på kollektivtrafiken oerhört glädjande för oss som jobbar med vår buss- och tågtrafik. Västerås stads satsning på ny busstrafik liksom landstingets satsningar på de regionala busslinjerna är var för sig historiska. Tillsammans ger de ett fantastiskt lyft för kollektivtrafiken i hela länet. Kommande år kommer vi jobba hårt med att informera och marknadsföra den nya trafiken och försöka få fler att åka oftare. Stort fokus kommer det också att vara på tågtrafiken, både vad gäller vårt system i Tåg i Bergslagen samt planeringen inför ett gemensamt storregionalt tågtrafikssytem i Mälardalen. Utökningar i trafikutbud kostar initialt mer än vad som täcks genom ökat resande. Det är därför viktigt att även lyfta fram kollektivtrafikens samhällsnytta. För Västmanlands del handlar det om nästan 60 miljoner kronor per år. Pengar som aldrig syns i någon resultaträkning Maria Linder, Förvaltningschef Maria Linder Förvaltningschef 3

4 INNEHÅLL ETT ÅR AV HÄNDELSER 3 INNEHÅLL 4 STÖRRE HÄNDELSER UNDER UPPDRAG OCH VERKSAMHET 6 VÅRA STYRKOR OCH SVAGHETER 7 MÅLUPPFYLLELSE OCH ÅTGÄRDER 8 Miljöeffekter 9 Resandemål - en konsekvens av utbud 10 Samhällsnytta 11 Infrastruktur - Ny planomgång 12 Betyg & Betydelse för tåg och buss 13 Marknad och information 14 Resenärsperspektivet 16 Avgångstider 17 Pålitlig, trygg och säker 18 Service och kundkontakt 19 PÅ VÄG MOT SCENARIO UTBUD UTÖKAD TRAFIK KRÄVER STARK EKONOMI 22 Kostnadseffektivitet 24 ORGANISATION OCH SAMRÅD 25 4

5 Större händelser under 2013 Januari 1 jan. Kundcenter kliver in i Kollektivtrafikförvaltningen Ny taxa börjar gälla i länet 7 jan. Ny tjänst med personalansvar på info/marknad tillsätts. 10 jan. Tjänsten administrativ assistent med ekonomisk inriktning tillsätts. Februari 1 feb. Ny lag träder i kraft gällande mobilbetalning. Alla som vill köpa en SMS-biljett måste först registrera sig hos ett betaltjänstföretag, i vårt fall Payex. 1 feb. Nytt telefonnummer för köp av SMS-biljetter feb. Lansering av mobilbiljetter via VL-appen. Mars Rapport om kollektivtrafik med buss och tåg i Fagersta, Norberg och Skinnskatteberg presenteras. Rapport om behov av investering i infrastruktur för kollektivtrafiken presenteras för nämnden. Nya resevillkor fastställs av Kollektivtrafiknämnden och började gälla från och med 26 mars. 7 mars Landstingets konferens om Framtidens kollektivtrafik hölls i Arboga, med 90 deltagare. 31 mars. Ny zon delning i länet och ny taxa i Västerås kommun. Flera produkter för skolungdom införs, seniorer får samma utbud och priser. Vårtidtabellen börjar gälla för stadstrafiken i Västerås. April Tätortsutredningar om utbud och linjedragning för busstrafik i Arboga, Fagersta, Köping, Norberg, Sala respektive Skinnskatteberg presenteras. Maj Delårsrapport till nämnd och fullmäktige. Juni 16 juni. Sommartidtabellen börjar gälla. Bussturné runtom i Västerås kommun för att informera om den nya busstrafiken 18 aug. Informationsstugan på Sigmatorget slår upp dörrarna. Juli Bussturnén fortsatte första veckan i juli och informationsstugan på Sigmatorget var fortsatt tillgänglig (juni-sept). Augusti Skolkort skickas ut inför första skoldagen. 18 aug. Nya trafiken kör i gång i Västerås kommun. Hösttidtabellen med nytt format och som gäller för hela Västerås kommun börjar gälla. 18 aug Busslinjerna 511, 569 och 869 får utökat utbud. 18 aug. Nya busstrafiken i Sala kommun startar. Det är ett helt nytt trafikupplägg med samordning mellan linjetrafik och skolskjutsar, vilket innebär att elever och allmänhet får utökat linjetrafikutbud. September 1 sept. Ny administrativ tjänst med ansvar för bland annat biljettkontroll tillsätts sept. Landstingets dag. Förvaltningen deltog med personal och utställning med presentation och aktivitet om kollektivtrafik. Oktober 7 okt. Ny tjänst som trafikplanerare med ansvar för bland annat skolskjuts tillsätts. 16 okt. Seniordagen i Västerås. Kollektivtrafikförvaltningen deltog tillsammans med representanter från Västerås stad och Samtrafik. 21 okt. Ny tjänst med ansvar för försäljning till företag tillsätts. November Rapport om kollektivtrafik med buss och tåg i Köping, Arboga och Kungsör Skickas ut på remiss. 25 nov. Nämnden beslutar om Förvaltningsplan December 15 dec. Ny årstidtabell för länet börjar gälla. Länets 500 -linjer får ett kraftigt utökat utbud. 5

6 UPPDRAG OCH VERKSAMHET Vår verksamhet är inriktad på att inom Västmanlands län och angränsande områden bedriva och utveckla den regionala kollektivtrafiken med buss och tåg. Vår verksamhet baseras på två viktiga grunder - samhällsnytta och kundnytta, som utgår från medborgare och resenärer. Förvaltningens uppdrag är att identifiera och möta medborgarnas behov av kollektivtrafik. Verksamheten styrs av Landstingsplanen - flerårsplan som fastställs av Landstingets fullmäktige. I direktivet till verksamhetsplaneringen anges grunden för vårt uppdrag, att inom ekonomisk ram bedriva en så effektiv kollektivtrafik som möjligt samt bidra till att förstärka, förstora och knyta samman marknader för boende, arbete, utbildning, service och fritid. I vårt uppdrag ingår även att knyta samman angränsande arbetsmarknadsregioner oavsett läns-/regiongräns. Vidare ska tåg- och busstrafiken utformas så att inom tilldelad ekonomisk ram högsta möjliga kostnadseffektivitet uppnås samtidigt som antalet resenärer ökar. Landstinget utgör Kollektivtrafikmyndigheten Kollektivtrafikmyndigheten i Västmanland planerar och beslutar om den regionala kollektivtrafiken i Västmanlands län. Myndigheten har en kollektivtrafiknämnd bestående av sju politiker som kommer från landstingets majoritet respektive opposition. Till nämnden finns en beredning knuten, som består av representanter från respektive kommun i länet. I beredningen representeras nämnden av sitt presidium. Samtliga representanter i beredningen har samma status. Beredningens uppgift är att säkerställa ett länsgemensamt ansvarstagande för kollektivtrafikens utformning och utveckling. I samverkan med grannlän planeras även den storregionala trafiken. Alla strategiska beslut som rör den allmänna kollektivtrafikens utveckling tas av landstingets kollektivtrafiknämnd. Följande utgångspunkter definierar ansvar för förvaltningen Kollektivtrafiken i Västmanland: är strategiskt viktig ska användas för att bidra till regional tillväxt genom regionförstoring och ett mer långsiktigt hållbart transportsystem i hela regionen ska ingå i ett storregionalt trafiksystem i Östra Mellansverige ska erbjuda ett konkurrenskraftigt utbud gentemot bil ska möjliggöra att olika delar av länen kan samspela med och förstärka varandra ska sätta resenären i centrum, främja integration och vara tillgänglig för funktionshindrade är en gemensam angelägenhet för både landstinget och kommunerna ska planeras och utföras på ett resurseffektivt sätt 6

7 VÅRA STYRKOR OCH SVAGHETER Förvaltningens styrkor En myndighet Lokala och regionala nätverk Samverkan med ABVL Hög kunskap & kompetens Styrkor Konstruktionen med landstinget som myndighet för kollektivtrafiken ger långsiktig stabilitet. Vi har hög kunskap och kompetens och finns representerade i alla viktiga lokala och regionala nätverk. Vi har ett brett samarbete, inte bara inom vårt eget geografiska område, utan också med angränsande län. Genom intressebolagen Mälab, TiM och TiB samarbetar vi om tågtrafik med samtliga våra grannlän och Stockholms med flera län. Trafiken inom varje län, med buss och tåg, lokalt och regionalt, är väl planerad och synkroniserad. Förvaltningens svagheter Svagheter Strategisk tågkompetens På grund av begränsat Begränsat antal personresurser antal personella resurser på förvaltningen är det svårt att exempelvis hinna med frågor om trafiksystem och långsiktig utveckling. VL är ett starkt varumärke för busstrafiken i Västmanland, och Landstinget har därför tagit beslut om att VL ska vara förvaltningens varumärke mot resenär och kund. VL delas dock med AB Västerås Lokaltrafik och inom tågsidan är vårt varumärke oklart, där finns även SJ, TiM, TiB, UL och ytterligare några till. Mängden varumärken för tågtrafiken skapar en otydlighet för medborgarna om vem som ansvarar för den trafiken. Förvaltningens möjligheter Ta ledningen i miljöfrågor Verktyg för regional tillväxt Produktutveckling Investering i infrastruktur Möjligheter Trafiken körs med miljövänliga fordon. Mälardalen har fortsatt stark tillväxt. Området är dessutom det trafiktätaste i landet, vilket är en god jordmån för kollektivt resande. Kollektivtrafiken blir allt mer tydlig som ett verktyg för regional tillväxt och utveckling, för att människor kan bo på en ort men arbeta i en annan. Genomförandet av Trafikplan 2017 kommer att påverka kapaciteten och utveckla trafiken i en ny riktning inom Östra Mellansverige. Samplanering av kollektivtrafik och sjukresor/färdtjänst skapar möjligheter att utveckla resandet. Kundservice har knutits till förvaltningen, vilket möjliggör för myndigheten att utveckla informationen ytterligare till medborgare och resenär. Samverkan med trafikverket och länsstyrelsen om arbetet med statlig medfinansiering till investering i infrastruktur för kollektivtrafik effektiviserar kollektivtrafiken, vilket på sikt ökar antalet resenärer. Förvaltningens hot Hot Infrastruktur Den bristande kapaciteten på flera järn- Ekonomiska intäkter Hot och våld vägssträckor i vårt område tillsammans med den så kallade getingmidjan i Stockholm begränsar kraftigt möjligheten att driva frågor om ökat antalet tågresenärer under de närmsta åren. Citybanan som enligt planerna är färdig till 2017 löser då en del av problematiken runt Stockholm. Hot och våld som finns generellt i samhället drabbar också kollektivtrafiken. Tryggheten är viktig för såväl operativ personal som våra resenärer, inte bara ombord på bussarna utan även vid hållplatser och bytespunkter, samt när man tar sig till/från dessa. Verksamheten och utbudet av trafik har att utgå från Landstingets totala budgetram, vilket kan resultera i att ambitionsnivåer måste sänkas. Förvaltningens framtida utveckling av intäkter är svårt att bedöma. Den är starkt förknippad med samhällets utveckling, människors val av färdmedel och tillgång till information om kollektivtrafik. Rätt fokus Utmaningarna är stora men förvaltningen ska klara av dem genom att inta rätt fokus under de närmaste åren. Ett fokus som utgår från resenärernas krav och förväntningar samt trafikens kvalitet och utbud. 7

8 MÅLUPPFYLLELSE & ÅTGÄRDER I och med arbetet med att ett projektorienterat arbetssätt införts kommer förvaltningen att fokusera på en än mer tydlig målstyrning av verksamheten. Målstyrning är nödvändig för att veta i vilken utsträckning strategin för att nå målen fungerar och om insatserna ger önskade resultat. Målstyrning behövs också för att hela organisationen på ett strukturerat sätt ska dra åt samma håll och fokusera på samma sak. Alla medarbetare måste vara medvetna om sitt ansvar och sina roller, för att organisationen som helhet ska nå uppsatta mål. På alla nivåer ska därför målen omsättas till uppgifter eller aktiviteter som går att mäta. Samplanering Arbetet med måluppfyllelse som påbörjades under 2012 med ökad samplanering av olika trafikslag genom Mer Koll har gett tydliga och positiva förändringar i organisationen. Ambitionen att få infrastruktur, miljö- och tillgänglighetsaspekterna att bli integrerade delar av förvaltningens trafikplanering har börjat slå igenom infrastruktur, tillgänglighet och långsiktigt hållbar planering är på god väg att bli hygienfaktorer i Kollektivtrafikmyndigheten. Förvaltningens metod för målstyrning görs från resenärernas perspektiv. Det är på deras planhalva som resultaten mäts och jämförs med uppsatta mål och marknadsandelar. Utgångspunkten är särskilt fokuserad på den utvecklingspotential av resandet myndigheten ser. Resandemålen kopplar till möjligheten att genomföra planerade investeringar i infrastruktur. Mål och förutsättningar måste vara i balans. Samspel - politik och resenär Mål för 2014 är att utveckla och genomföra delar av de fem mål som finns angivna i Trafikförsörjningsprogrammet. Detta ska leda till att kundnöjdheten ska öka till 70 procent samt nöjdheten med senaste resan till 86 procent. Förvaltningen ska således kunna redovisa hur investeringar i infrastruktur tillsammans med förändringar i trafiken leder till resandeökningar och nöjdare kunder. Myndigheten kommer att få återkoppling i form av siffror om resande och kundnöjdhet i förhållande till att investeringar blir genomförda. Vid eventuellt förändrade, uppskjutna eller uteblivna investeringar ska även sådana effekter kunna mätas. Detta blir ett nytt och levande samspel mellan politikerna som beställer kollektivtrafiken och resenärerna som använder den. Utgångspunkt Verksamhetens måluppfyllelse och åtgärder för 2013 utgår ifrån Landstingets budget och Trafikförsörjningsprogrammets flerårsplan om strategiska mål. De strategiska målen beskriver i vilken riktning verksamheten ska utvecklas. Genomförandet av mål och ambitioner i Trafikförsörjningsprogrammet är en stor utmaning. Ledstjärnan är att bättre ta tillvara den samlade kompetensen kring kollektivtrafiken i Västmanland, för att diskutera ambitioner och samverkansformer som gagnar både resenärer och samhälle. I det följande redovisas uppgifter för vart och ett av de områden myndigheten fokuserar på under Strategin för att uppnå målen Strategin som förvaltningen ska använda för att nå resandemål och utbudsmål till 2020 är att: Öka intresset för kollektivt resande. Låta våra resenärer hjälpa oss att prioritera. Erbjuda robusta system för kollektivtrafik med hög komfort. De tre punkterna i strategin går att omsätta i påståenden om hur resenärererna upplever oss. 8

9 Miljöeffekter Miljöeffekter Verksamheten ska bedrivas med minsta möjliga belastning på miljön och stärka folkhälsan och medborgarnas sociala liv. Vi ska tillhandahålla långsiktigt hållbara trafiklösningar som medverkar till att minska den totala mängden skadliga ämnen för människor och miljö. Genom att ställa krav på förnyelsebart bränsle till alla fordon i kollektivtrafik i Västmanland skall vi öka kollektivtrafikens miljöfördelar. Myndigheten räknar med att ha en potential att minska kollektivtrafikens koldioxidutsläpp genom ABVL:s investeringsplan för biogasbussar. Bussflottan kommer att vara utbytt till Detta innebär att målet på 95 procent fossilfritt bränsle i bussarna kommer att vara nått senast Samtliga persontåg som trafikerar Västmanland drivs med el. För att allmänheten ska känna till att vi bedriver en samhällsnyttig verksamhet ska fokus under ligga på att: Trafikutövarna redovisar körsträckor samt drivmedelsförbrukning två ggr/år i den nationella trafikdatabasen FRIDA, som sedan ligger till grund för nyckeltalen. Miljökraven följs upp i form av Miljörapport och Miljöredovisning varje år. Lyfta fram och kommunicera myndighetens miljöarbete, med positiva sidoeffekter såsom bättre hälsa, till allmänheten. Myndigheten och trafikföretagen ska uppfattas som företrädare för verksamheter som värnar om miljön. Nyckeltal: Miljöeffekter Buss Utfall för kväveoxider 2012: 2,9 gram/kwh Utfall för partiklar 2012: 0,02/kWh Utfall med förnybart bränsle: 57 procent Mål för kväveoxider 2014: 2,6 gram/kwh Mål för partiklar 2014: 0,018/kWh Mål med förnybart bränsle 2014: 60 procent % 100 Mål för drivmedel till buss i Västmanland Diesel Utfasningskurva 95% Förnyelsebara bränslen år År 2000 År 2005 År 2010 År 2015 År

10 Resandemål - en konsekvens av utbud Resandemål - en konsekvens av utbud Under 2008 presenterade en enad kollektivtrafikbransch sin ambition att fördubbla kollektivtrafikens marknadsandel i Sverige. I denna Partnersamverkan för en fördubblad kollektivtrafik ingår Svensk Kollektivtrafik, Svenska Bussbranschens Riksförbund, Branschföreningen Tågoperatörerna, Svenska Taxiförbundet och Sveriges Kommuner och Landsting. För att nå målen i trafikförsörjningsprogrammet arbetar myndigheten med att uppnå de årliga målen där resandemålen är ett. I tabellen till höger visas dels utfallet från år 2006 till år 2012 och dels mål för Resandemål svarar upp mot scenario för regiontrafiken i Utbud Trafikomläggningen i Västerås med nya linjer gör att jämförelse av resandet före och efter omläggningen i augusti 2013 inte är möjligt. Förvaltningen har därför valt att inte redovisa Västerås för Resandemålen kommer i fortsättningen att ske med hjälp av automatisk trafikanträkning. Automatisk passagerarräkning Förvaltningen kommer under 2014 att uppgradera bussarna med passagerarräkning som registrerar var antalet resenärer kliver på respektive av bussen. Detta innebär att förvaltningen kommer att få information om antalet passagerare (beläggningen) på linjer och bussar. Det kommer därmed bli möjligt för förvaltningen att redovisa uppgifter om antalet resenärer till beställarna av trafiken och även använda uppgifterna för att bättre planera utbudet av linjer, avgångar och fordon, samt att sätta upp mål utifrån resultaten. Målen kommer årligen att följas upp mot det faktiska utfallet. Årliga resandemål, tusental delresor/år Måltal Västerås Stadstr. Övr Stadstr. Regiontr. Tåg 2006 Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall Ny strategi för pris- och sortiment Förvaltningen driver sedan våren 2012 ett arbete för att formulera en ny pris- och sortimentsstrategi, det arbetet kommer även fortsätta en bit in på En förutsättning för förändring i nuvarande sortiment är införandet av biljettmaskinsystemet BIMS. Målet med förändrade priser och sortiment är ökad acceptans hos befintliga och nya resenärer samt att öka resandet och uppnå en acceptabel kostnadstäckningsgrad. Pris och sortimentet behöver därför utformas efter olika resenärsgruppers behov. 10

11 Samhällsnytta Samhällsnytta Samhällsnytta är centralt för Kollektivtrafikmyndighetens verksamhet. För att prioritera mellan olika intressen i länet är det av betydelse att belysa dessa från en samhällekonomisk synvinkel. Verksamheten omfattar regional kollektivtrafik med buss och tåg samt kompletteringstrafik. Genom väl planerat trafikutbud skall vi erbjuda fungerande och sammanhållna trafiksystem som i första hand ska möjliggöra arbetspendling, men också så långt som möjligt resor för service, utbildning och fritid. Samhällsekonomisk nytta Kollektivtrafiken blir allt dyrare att driva och utveckla, samtidigt som det finns en ökande efterfrågan på utökat utbud. I Västmanland betalas numera mer än hälften av kostnaden för lokal och regional kollektivtrafik av skattemedel, medan resenärerna betalar den resterande delen. Det finns flera skäl för samhället att finansiera stora delar av kollektivtrafiken, ett sådant är samhällsnyttan. Kostnaden för att driva kollektivtrafiken i Västmanland ska därför vägas mot samhällsmål och den samhällsekonomiska nyttan. Exempelvis skulle dagens samhällsekonomiska kostnader för trängsel i trafiken, luftföroreningar och trafikolyckor öka om resenärer med kollektivtrafik i stället väljer andra färdsätt. Om fler däremot väljer kollektivtrafiken skulle den samhällsekonomiska vinsten i Västmanland öka ytterligare utöver dagens 57,4 miljoner kronor per år. På så vis skulle det övergripande målet för transportpolitiken om att säkerställa en samhällsekonomisk effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgare och näringsliv i hela landet bli alltmer nåbart. Den samhällsnyttan går också att omsätta i termer av vad som sker om kollektivtrafiken upphör. Exempelvis skulle biltrafiken öka med drygt fordon och fler cyklar per dygn om hälften av stadstrafiken i Västerås och resten av tåg och busstrafiken i Västmanland slutar att gå. Dessa bilar tar inte bara plats när de kör. De behöver dessutom någonstans att parkera. Om man räknar att det behövs en extra plats vid var tredje bilresa skulle det behövas cirka m2 för att parkera bilarna. Det motsvarar drygt 19 normalstora fotbollsplaner. Kravet på mark till bilparkering skulle även skapa undanträngningseffekter för mark till gång- och cykelbanor, men även till företag och bostäder. Tåg Trafiksäkerhet 5 Mnkr Buss Luftkvalité 12,3 Mnkr Tåg Luftkvalité 31,9 Mnkr Buss Trafiksäkerhet 31,9 Mnkr Nyckeltal: Samhällsekonomi Under 2012 uppgick kollektivtrafikens samhällsekonomiska nytta till 57,4 miljoner kronor i Västmanland. Samhällsekonomisk nytta fördelat på trafiksäkerhet och luftkvalitet för buss respektive tåg 11

12 Infrastruktur - Ny planomgång Statlig medfinansiering Förvaltningen kan inte på egen hand klara uppgiften att skapa ett attraktivt kollektivtrafiksystem med god framkomlighet. Förvaltningen styr inte över den fysiska miljön, men vill och kan tillsammans med ansvariga myndigheter delta i arbetet med att utveckla den byggda miljön för kollektivtrafiken. Riksdagen har bestämt att staten ska stimulera kollektivtrafikmyndigheter och kommuner till insatser för att göra kollektivtrafiken mer tillgänglig, attraktiv, trygg och säker. Syftet är bildande av nya arbetsmarknadsregioner och att redan befintliga stärks. Detta ska göras genom att staten medfinansierar investeringar i kollektivtrafikanläggningar, exempelvis: hållplatser, vändslingor, om- och nybyggnad av resecentrum, informationssystem, pendlarparkeringar mm. De nya planerna för investering i transportinfrastruktur kommer att gälla för tiden Arbetet med att revidera gällande nationell plan har inletts av Trafikverket. Länsstyrelsen i Västmanland kommer att revidera den regionala planen. I samband med detta behöver förvaltningen tillsammans med kommunerna arbeta fram och presentera långsiktiga investeringsplaner. Dessa investeringsplaner bör ha scenario Utbud 2020 som utgångspunkt, men också sikta längre bort mot 2030 och Fokus bör vara väl fungerande kollektivtrafik med ökad kapacitet i systemet. En förutsättning för detta är ökat utbud av bussturer och fler tåg. Bytespunkter och knutpunkter behöver anpassas för att klara att ta emot fler resenärer och fordon. Statlig medfinansiering I Västmanland finns en regional arbetsgrupp för hantering av genomförandet av länsplanen för infrastruktur. Gruppen består av tjänstemän från Kollektivtrafikmyndigheten, Trafikverket och Länsstyrelsen. Länsstyrelsen är planupprättare för länsplanen. Under 2014 och 2015 kommer Sala kommun att få 6 miljoner kronor i medfinansiering till ombyggnad av resecentrum i Sala tätort. Förvaltningen kommer också att få 6 miljoner kronor till tekniska informationssystem. Det innebär bland annat att resenärer i länet kommar att få tillgång till realtid om bussarnas ankomst- och avgångstider. Det innebär också att planerare och beställare av busstrafiken kommer att få tillgång till automatisk passagerarräkning. Passagerarräkning är nödvändig för att förvaltningen och kommunerna ska få mer tillförlitliga uppgifter över antalet på- respektive avstigande. Under 2014 kommer förvaltningen tillsammans med trafikverket och länsstyrelsen att dela in länet i stråk utifrån kollektivtrafik och godstransporter. Förvaltningens roll blir att beskriva och prioritera åtgärder för kollektivtrafiken i dessa stråk. Resultaten kommer att användas av trafikverket och länsstyrelsen för att tillsammans med förvaltningen sätta av medel för genomförande av åtgärder i respektive stråk. Kommunal ansökan om statlig medfinansiering Uppgifter om ansökan om medfinansiering ska vara förvaltningen tillhanda senast två veckor före sista ansökningsdag till trafikverket. Det är viktigt att de prioriteringar som ska göras också är finansierade i den kommunala budgeten. 12

13 Betyg & Betydelse för tåg och buss Åtgärdsmatris För att göra rätt insatser vid rätt tid utgår vi från vad resenärerna sätter för betyg på kollektivtrafiken och vilken betydelse det har för resenärerna. Nedan anges resultat från 2012 års undersökning, som gäller för både tåg och buss. Matrisen till höger visar hur starkt sambandet (statistiskt) är mellan olika faktorer och den sammanfattande nöjdheten med kollektivtrafiken. En faktor med korrelationskoefficient över 0,4 och med lägre andel än 60 % som är nöjda hamnar i rutan ner till höger i matrisen. Faktorer som hamnar i rutan upp till höger är viktiga, fungerar bra varför insatser här inte ger så stor utväxling. Det är däremot viktigt att de bibehåller sin placering. Det betyder att genom att genomföra åtgärder bland de faktorer som ligger ner till höger, så kommer den sammanfattande nöjdheten med kollektivtrafiken att öka. Betyg % ,30 0,40 0,50 0,60 0,70 Betydelse 2. Info om avgångstider 3. Enkelt att köpa biljetter 5. Avgångstider 6. Linjesträckning 8. Rent i fordon 9. Personalens uppträdande 10. Bekvämlighet att sitta 11. Snabbhet 13. Trygghet 14. Planerad info 15. Oplanerad info 16. Lyhördhet 17. Enkelhet 18. Restidsanvändning 19. Undviker stress Betyg och Betydelse Om andelen nöjda (Betyg) i matrisen avseende enkelhet ökar så driver det nöjdhet (Betydelse) i positiv riktning. Jämfört med resultaten från föregående års undersökning så har samtliga faktorer fått minskad betydelse och betyg. Enkelhet var den faktor som korrelerade starkast Både betydelsen och betyget har minskat till Men även avgångstider, snabbhet, restidsanvändning, linjesträckning och lyhördhet är också viktiga parametrar, som dessutom år 2011 hade högre andel som anser att det fungerar bra, jämfört med Här krävs prioritering mellan åtgärdsområden. Det är därför av betydelse att hela tiden ha målen utpekade på kort och lång sikt. Matrisen ovan visar vad som bör prioriteras för ökad nöjdhet, och enkelhet är den faktor som har störst påverkan. Men frågan är vad som driver enkelhet? Det som främst driver enkelhet är att resenärer upplever att restiden är väl använd tid. Avgångstider, linjesträckning, snabbhet och lyhördhet är också faktorer som är viktig för ökad nöjdhet. Dessutom tillkommer sådant som inköp av biljetter och information. Men vad driver då resandet? Vi vet att både så kallade relevans (att kunna åka) och kunskap (veta hur) är viktigt för ett ökat resande. Så vad driver dessa faktorer? Som framgår av matrisen så visar resultaten för år 2012 att avgångstider, bekvämlighet, personalens uppträdande och trygghet har störst inverkan och är det som driver resande. Ser vi på vad som driver kunskap, så är det återigen samma faktorer som driver resandet, men med tillägg av att det ska vara enkelt att hitta information om avgångstider, köpa biljetter samt att få information om planerade förändringar. Att hitta information upplevdes fungera mindre bra, endast 39 procent anser det, varför detta är ett åtgärdsområde. De faktorer som hamnar under 60 procent och till vänster om korrelationskoefficienten 0,4 har dock ett lågt betyg varför det är viktigt att bevaka dem. För år 2012 har ingen faktor getts ett sådant betyg eller sådan betydelse. För att få störst utväxling av våra åtgärder bör insatser riktas mot de faktorer som hamnar under 60 procent på betygsskalan och högre än 0,4 på skalan för betydelse. Slutsats Betyg & Betydelse 2012 I korthet innebär resultaten i matrisen att genom att fokusera på utbudet (avgångstider och information) så kommer både resande och nöjdhet att öka. 13

14 Marknad och information Trafikutbudet skall vara enkelt att förstå, alla skall kunna lita på att den trafik som annonseras i tidtabellerna fungerar. Det ska gå att köpa biljetter på ett smidigt sätt. Möjligheter ska öppnas för att köpa och uppgradera färdbevis via hemsidan. Tillsammans med andra berörda aktörer skall vi arbeta för en utbyggd och förbättrad infrastruktur för både bussoch tågtrafik. I detta arbete ingår satsningar på att ytterligare förbättra tillgängligheten för alla medborgare och resenärer. I första hand ska kollektivtrafiken vara ett attraktivt och rationellt sätt att tillgodose människors resande. Det ska erbjuda hög tillgänglighet och vara ett alternativ till bil samt ett komplement till att gå eller cykla. Öka företagens och myndigheters tjänsteresande med kollektivtrafik. Inriktning Inför 2014 har förvaltningen arbetat fram en marknadsplan i syfte att mer strategiskt slå fast en inriktning med, var vi ska synas, med vilket budskap och till vem/vilka. Som underlag till detta arbete, har vi tittat på trender och tendenser i Kollektivtrafikbarometern, vilket ger en grovt tillyxad bild över människors val av färdmedel. Det är beslutat i Landstingets styrelse att förvaltningen ska använda varumärket VL i all kommunikation ut till kunder och allmänhet. Kollektivtrafik och marknad Kollektivtrafikens största konkurrent är bilen. Kollektivtrafikbarometern visar att i Västmanland har cirka 80 procent av den vuxna befolkningen körkort och tillgång till bil. Resefrekvensen med kollektivtrafik hos dessa fördelar sig enligt följande: 19 % 9 % 36 % 6 % 35 % 35 procent åker aldrig kollektivt - lojala bilister. Aldrig Mer sällan Några ggr/mån Några ggr/vecka Dagligen 53 procent åker kollektivt mer sällan eller några gånger per månad - rationella växlare. 12 procent åker kollektivt några gånger per vecka eller dagligen - lojala kunder. 14 För att få de lojala bilisterna att övergå till kollektivt resande krävs stora insatser och resurser. Därför väljer förvaltningen att lägga fokus på två grupper; dels de befintliga kunderna, dels de som är så kallade rationella växlare. Rationella växlare är den största gruppen. Eftersom de redan åker kollektivt då och då, krävs inte lika stora insatser för att få dem att åka ytterligare en gång som det krävs för andra grupper. Övergripande mål Behålla kunder Bekräfta I bussen på tåget twitter facebook Driva kollektivt resande Plånbok & miljö Skaffa nya kunder Rekrytera Andra ytor och kanaler utanför buss & tåg Det övergripande målet med förvaltningens marknadsinsatser är att öka det kollektiva resandet genom att driva de rätta frågorna. Detta ska göras genom att fokusera på två olika resenärsgrupper enligt illustrationen ovan: All kommunikation ska driva beteendeförändring Befintliga resenärer finns ombord på bussen och tåget, där kommunicerar vi med dem via: Information på och i bussen, tåget, hållplatser, nyhetsbrev Facebook och Twitter i stället för nyhetsbrev Den stora målgruppen, de rationella växlarna, ska vi även nå via andra ytor och kanaler. Vi fördelar om marknadsföringsresurserna, från att idag nästan uteslutande gå till befintliga kunder, till en bättre balans mellan de befintliga kunderna och till att skaffa nya. Som bas för att kommunicera plånbok och miljö ur olika aspekter, kommer vi även att använda oss av budskap om att resa med kollektivtrafiken är enkelt, går snabbt och sker ofta, där det är lämpligt.

15 Mätetal Kollektivtrafikbarometern mäter om vi lyckas få en förskjutning mellan de olika resefrekvensområdena, dvs en förflyttning från gruppen Aldrig till Mer sällan till Några gånger per månad etc. Aldrig Mer sällan Några ggr/mån Några ggr/vecka Dagligen Marknadsföra och sälja reklam i och utanpå våra bussar. Kollektivtrafiken står inför en spännande framtid och i takt med bättre förutsättningar kommer troligen antalet resenärer att öka. Det här innebär i sin tur att bussarnas reklamplatser kommer att öka i attraktionsvärde. Det är framför allt invändigt som vi tror det går att hitta nya och intressanta sätt att kommunicera. Men självklart ser vi även över förutsättningarna för bättre och effektivare reklamen utanpå bussarna. Men som alltid är det en avvägning mellan marknadsföringsutrymmet kontra reklamens påverka på det yttre rummet. Vi är övertygade om att det här blir en bra lösning för såväl VL som för våra kunder då vi tillsammans kan skapa mer flexibla lokala marknadskommunikationslösningar. Vi tror att det kommer få en positiv effekt på observationsvärdet för våra kunders reklamkampanjer kopplade till kollektivtrafiken i hela länet. Företag En helt obearbetad marknad är företagsmarknaden. För att tillgodose även den, samt att öka våra försäljningsintäkter, har förvaltningen inrättat en ny tjänst som säljare inriktad mot företag med syfte att: Vara en länk mellan företagen och VL, för att förmedla önskemål att beakta vid förändring av tidtabeller, linjesträckningar och hållplatser Bistå företagen i deras arbete med att leva upp till deras miljömål. Vi tror här att kollektivtrafiken kan vara en del av lösningen, till exempel i samarbete med bilpooler som ett alternativ till tjänstebilar. Nu när vi utökat turtätheten för busstrafiken i Västerås och från december 2013 även i andra delar av länet och i vissa relationer även för tåg, så finns det möjlighet att växla från bil till kollektivt resande utan att förlora tid. På så sätt blir det en vinst för såväl den privata plånboken som miljön, men även för företag som i förlängningen kan frigöra parkeringsplatser åt kunder eller annan verksamhet. Hjälpa företagen att på ett effektivt sätt bidra till att ökat kollektivtrafikresande bland sina anställda genom att erbjuda pendlarkort via lönen med nettolöneavdrag. Det innebär att utgiften för resandet minskar för den anställde och det blir enklare för de anställda. Kundservice Idag finns förvaltningens kundcenter lokaliserade på Busspunkten och på Resecentrum i Västerås. På båda ställena utförs betjäning över disk, vilket innebär att vara förvaltningens dagliga kontaktyta mot resenärer. Dessutom besvaras inkommande samtal på Trafikupplysningens nummer. För att få se över tillgänglighet till kundcenter, bemanning och servicenivåer kommer förvaltningen införa system för statistik över besökare, inkommande ärenden och samtal, under Samtidigt kommer det att införas digital hantering av funktioner som idag kräver blanketter och manuell hantering Även kontaktytorna mot kund behöver en översyn för att på sikt ge förbättrad service. Till dessa räknas bland annat försäljningsombud, biljettautomater, webb, sociala media, information om störningar i kollektivtrafiken och samhälls- och företagsinformation via skärmar, så kallad infotainment, på fordon och vid bytespunkter i länet. 15

16 Resenärsperspektivet Resenärsperspektiv Våra resenärer är alla som bor, verkar eller är besökare i Västmanlands län. Det är för dem vi ska underlätta resandet såväl inom länet som till grannlänen och storstadsregionerna. Våra resenärer prioriterar utbud, trygghet, enkelhet, kortare restid och att buss/tåg går enligt tidtabell. Vi ska på ett systematiskt sätt arbeta för att höja kvaliteten och satsa på ett för resenären bättre och tätare trafikutbud, i relation till där det finns bäst resandeunderlag. Resenären ska uppleva en god tillgänglighet på information om resan, och hög kvalitet i förhållande till priset de betalar för resan. En än bättre dialog med medborgare, resenärer och resenärsorganisationer och företag än idag, tror vi kommer resultera i ökat resande. Därför ska vi utveckla kontaktytorna mot allmänheten, exempelvis via en förbättrad hemsida och sociala media. Nöjda resenärer Mål, Nyckeltal i procent Måltal Samlad bedömning Senaste resan 2011 Utfall Utfall Nöjd med kollektivtrafiken Allmänhetens och resenärernas nöjdhet undersöks kontinuerligt av Svensk kollektivtrafik som genomför cirka telefonintervjuer per år i Västmanland i den så kallade Kollektivtrafikbarometern. Vid undersökningen av nöjdhet mäts bland annat resenärens samlade bedömning. Det innebär att resenärens uppfattning om bland annat biljetter, biljettsystem, trafiken och bemötande vägs in i svaret. Andelen resenärer som är nöjda med den samlade bedömningen minskade med 6 procentenheter 2012 jämfört med året före. De årliga mål förvaltningen satt upp anges i tabell till höger. Under 2014 planeras för att ta ett nytt biljettsystem i drift. Det kommer att innebära att resenärerna måste byta ut gällande kort. Det kan också bli tekniska störningar innan allt är på plats. Vi arbetar för att övergången ska bli smidig, men även mindre störningar kan få effekter på kundnöjdheten. Det är förvaltningens uppfattning att det ökade utbudet från 2014 och den trafikomläggning som skedde från augusti 2013 i Västerås och Sala kommer att resultera i ökad nöjdhet. Har allmänheten alltid varit nöjd I diagrammet nedan redovisas resultaten från mätningar av allmänhetens nöjdhet med kollektivtrafiken per kvartal sedan En sådan redovisning gör det möjligt att jämföra motsvarande kvartal mellan åren, vilket ger en mer rättvisande bild med tanke på årstidsväxlingar. Detta visar även utvecklingen över tid. Kvartal 3 år 2013, som är den senaste mätningen vid skrivandet av förvaltningsplanen, visar att 49 procent är nöjda med den samlade bedömningen av kollektivtrafiken i Västmanland. Det är en ökning med 5 procentenheter jämfört med motsvarande kvartal året före. För samma kvartal har nöjdheten med den senaste resan minskat med 1 procentenhet, från 81 till 80 procent. Uppgången av den samlade bedömningen med kollektivtrafiken förklaras till stor del av marknadsföring av förändrad stadstrafik i Västerås. Tappet i bedömningen av senaste resan förklaras av att trafikomläggningen inte i sin helhet slagit igenom. Förklaringarna bygger på att de flesta resor görs inom Västerås, varför upplevelser av den trafiken också slår igenom i resenärernas och allmänhetens bedömningar. % 100 Nöjd med senaste resan 80 Länet Riket Samlad bedömning Riket Länet Q1 Q2 Q3 Q4 Q1 Q2 Q3 Q4 Q1 Q2 Q3 Q4 Q1 Q2 Q3 Q4 Q1 Q2 Q3 År 2009 År 2010 År 2011 År 2012 År

17 Avgångstider Avgångstider Resenärer och allmänhet har tillfrågats om avgångstiderna passar deras behov. Till höger ses svaren för år Mindre än hälften av resenärerna är nöjda med avgångstiderna. Bland allmänheten är det 35 procent som är nöjd. Av resenärerna säger närmare en tredjedel att de är missnöjda med avgångstiderna. För allmänheten är var femte missnöjd. Vi kan också konstatera att missnöjet med avgångstiderna är större och andelen nöjda resenärer är lägre i länet än i riket som helhet, se figur. Med rätt resa i rätt tid på rätt plats ska vi öka allmänhetens och resenärernas nöjdhet med avgångstiderna. År 2014 ska nöjdheten bland resenärer öka med 7 procentenheter och bland allmänheten med 5 procentenheter. På sikt ska vi passera riksgenomsnittets 50 procent för resenärer och 45 procent för allmänheten. Detta kommer att ske genom den nya trafik som arbetet med Smartkoll och Mer Koll innebär. Från augusti 2013 ökade turtäthet och avgångstider i Västerås tätort. Förvaltningen har låtit göra en separat utredning över tätortstrafiken i länets övriga kommunhuvudorter. Detta tror vi kommer ge oss bättre kunskaper om hur utbud och avgångstider bör justeras för att passa fler resenärer. Genom förvaltningens översyn av trafikutbudet i Utbud 2020 ges en tydlig bild av behovet av tätare avgångstider och större utbud med buss och tåg. Detta kommer att genomföras med start från Genom att ytterligare utöka trafikutbudet enligt årliga investeringsplaner kommer antalet avgångar att öka och därmed skapas bättre avgångstider. Vi kommer även att utveckla vårt strategiska arbete med länsgränsöverskridande buss- och tågtrafik. Vidare ska vi erbjuda kompletteringstrafik där det inte finns underlag till kollektivtrafik med tåg eller buss. Linjesträckning I frågan om linjen går bästa vägen för resenären, är mindre än hälften av dem nöjda med dagens linjedraging. I riket som helhet är hälften nöjda. Det är alltså fler missnöjda i länet än i riket. Bland allmänheten är missnöjet i länet och skillnaden mot riket mindre än bland resenärerna. Även här tror vi att den linjeomläggning som kommer att ske genom Smartkoll och Mer Koll, från augusti 2013, kommer resultera i att nöjdheten med busslinjerna ökar så snart resenärerna ser nyttan med det nya utbudet. Ändrade linjer medför dock ett initialt problem för vana resenärer, varför vi tror att målet bör sättas med respekt för hur förändringarna kan tas emot av allmänheten och resenären. I rutorna nedan visas utfall 2012 för nöjdhet samt de mål förvaltningen har för I figurerna visas utfallet 2012 för de tre svarsalternativen. Nyckeltal: Avgångstider Utfall för resenär 2012: 43 procent Utfall för allmänhet 2012: 35 procent Mål för resenär 2014: 50 procent Mål för allmänhet 2014: 40 procent Figur: Avgångstider Utfall 2012 i % Nyckeltal: Linjesträckning Utfall för resenär 2012: 43 procent Utfall för allmänhet 2012: 36 procent Mål för resenär 2014: 50 procent Mål för allmänhet 2014: 38 procent Nöjd Neutral Missnöjd Länet Riket Länet Riket Resenärer Allmänheten Nöjd Neutral Missnöjd Länet Riket Länet Riket Resenärer Allmänheten Figur: Linjesträckning Utfall 2012 i %

18 Pålitlig, trygg och säker Pålitlig, trygg och säker Resenärer och allmänhet har tillfrågats om det känns tryggt att åka med kollektivtrafiken. Till höger ses svaren för år Mer än tre fjärdedelar av resenärerna i länet känner sig trygga med kollektivtrafiken. Det är också en högre andel resenärer som känner sig trygga med kollektivtrafiken i länet än i riket. Förtroendet hos allmänheten är några procentenheter lägre. Förvaltningen har ambitionen att öka den redan höga andelen ytterligare med en procentenhet för resenärer och två procentenheter för allmänheten till Detta ska göras genom att: Tillsammans med ägare och förvaltare av stationer utforma dessa och andra bytespunkter med resenärens trygghet och säkerhet i fokus. Tillsammans med kommuner och Trafikverket utforma hållplatsmiljöer och dess omgivningar så de upplevs trygga och säkra. Medverka till en god arbetsmiljö för all personal inom kollektivtrafiken. För att medborgare och resenärer ska kunna lita på att komma fram i tid och planera sitt resande kommer förvaltningen fokusera på att förbättra de tekniska systemen med fokus på att: Förbättra störningsinformationen genom att utveckla nya rutiner i samverkan med ABVL. Utveckla informationskanaler om trafikstörningar och konsekvenser för anslutningar till annan trafik. I samarbete med ABVL och andra operatörer skapa bättre uppföljningar i realtidsystemet så att tidtabeller kan utformas med en större säkerhet vad gäller byten och körtider. Utveckla informationskanaler för att följa upp svarstider och bemötande på vårt informationscenter. I rutan nedan visas utfall 2012 för nöjdhet samt de mål förvaltningen har för I figuren visas utfallet 2011 för de tre svarsalternativen. Nyckeltal: Upplevd trygghet Utfall för resenär 2012: 73 procent Utfall för allmänhet 2012: 69 procent Mål för resenär 2014: 75 procent Mål för allmänhet 2014: 72 procent Nöjd Neutral Missnöjd Länet Riket Länet Riket Resenärer Allmänheten Figur: Trygghet Utfall 2012 i %

19 Service & kundkontakt I rutorna nedan visas utfall 2012 för nöjdhet samt de mål förvaltningen har för I figurerna visas utfallet 2012 för de tre svarsalternativen. Lyhördhet På frågan om förvaltningen är lyhörd för synpunkter svarar 26 procent av resenärerna att de är nöjda och lika många anser sig missnöjda. Andelen är lägre i länet än i riket varför förvaltningen med den nya avdelningen för kundcenter och information ska fokusera särskilt på service och kundkontakt under Detta kommer bland annat att göras genom att den personal som nu arbetar med kundservice och trafikupplysning (f.d. Transam) har gått in i förvaltningen. Även en person med ansvar för de här frågorna har rekryterats. Under hösten 2013 har även en person med ansvar för kundkontakter mot näringsliv och offentlig sektor rekryterats. Nyckeltal: Lyhördhet Utfall för resenär 2012: 26 procent Utfall för allmänhet 2012: 25 procent Mål för resenär 2014: 30 procent Mål för allmänhet 2014: 29 procent Nöjd Neutral Missnöjd Enkelhet På frågan om det är enkelt att åka med kollektivtrafiken i länet svarar 60 procent att de är nöjda och 14 procent att de är missnöjda. Även om det är höga tal så är andelen nöjda lägre än för riket. Men med det nya biljettmaskinsystemet tror vi att det ska bli enklare för resenären att skaffa färdbevis. Vi tror också att bättre utvecklade informationskanaler via exempelvis sociala media och ny hemsida kommer att förenkla för resenären. Målsättningen är att nöjdheten ska vara högre i länet än i riket. Under 2014 ska vi öka nöjdheten till rikets 65 procent för resenärer och till 61 procent för allmänheten Länet Riket Länet Riket Resenärer Allmänheten Figur: Lyhördhet Utfall 2012 i % Biljettautomater och ombud För ökad tillgänglighet till biljetter finns 93 försäljningställen och ombud samt 45 biljettautomater. Nyckeltal: Enkelhet Andel nöjda eller neutrala med enkelheten i att resa. Utfall för resenär 2012: 60 procent Utfall för allmänhet 2012: 54 procent Mål för resenär 2014: 70 procent Mål för allmänhet 2014: 58 procent Nöjd Neutral Missnöjd Biljettombud: Carinas Kiosk Länet Riket Länet Riket Resenärer Allmänheten Figur: Enkelhet Utfall 2012 i %

20 PÅ VÄG MOT UTBUD 2020 Målbilden Utbud 2020 är förvaltningens bedömning av det utbud som krävs för att klara resande på sikt. Utifrån denna målbild har landstinget tagit beslut om att öka anslagen för 2014 och därmed påbörja arbetet med att förverkliga målbilden. Det är en stor utmaning att förverkliga de resandemål som finns angivna i tabellen på sidan 10. För att nå detta behöver kollektivtrafiken erbjuda ett utbud som svarar upp mot den prognostiserade resandeökningen. Kollektivtrafikens attraktivitet, information till medborgarna och förståelse för resenärens behov måste öka, vilket också ska ske genom aktiviteter enligt föregående avsnitt. Det långväga resandet ökar snabbt och genererar större reseefterfrågan än det kortväga. Redan nu behöver vissa busslinjer kompletteras med extra bussar under högtrafik. Även tågtrafiken mellan Västerås och Stockholm har kapacitetsproblem under högtrafiktider, klockan 06:00 och 09:00 samt mellan 15:00 och 18:00. Följande beskrivning med kartor på nästa sida samt figur över trafikeringstiderna för busslinjerna nedan, är grunden. Utgångspunkten i arbetet har varit att erbjuda trafikering som motsvarar den ökade efterfrågan som kommer av det ökande resandet. Linjenätet i scenariot matchar stråken för arbetspendling väl och de viktiga trafikeringsstråk som pekats ut i Trafikförsörjningsprogrammet samt Mälab:s Trafikplan Det innebär att hänsyn tagits till kommande behov av ökat utbud av såväl buss- som tågtrafik under högtrafiktid. En arbetsprocess med samplanering av buss- och tågtrafik skulle generera synergieffekter i stråkens trafikering. Det vill säga att trafiken kan bli tätare genom en enhetlig lösning, än genom de två trafikslagen separerat planerade. I kartfigurerna visas inte inomkommunala förstärkningar av trafiken, så som genom Smartkoll i Västerås stad eller Mer Koll i Sala kommun. Dessa förstärkningar följer den pendlingsstruktur som framgår av det underliggande lagret på trafikscenariots karta, se även Trafikförsörjningsprogrammet s14 ff. Som ett led i arbetet med att göra såväl den lokala som regionala trafiken mer attraktiv kommer ett arbete med att se över tätortstrafiken i flera av länets kommunhuvudorter att genomföras. Genomförandet av Utbud 2020 kommer att ske utifrån årliga finansiella resurser, där det första steget tas i utbudet för Utbud för respektive busslinje år minuterstrafik Klockslag Turtäthet i minuter mån-fre Klockslag Turtäthet i minuter lör-sön minuterstrafik Klockslag Turtäthet i minuter mån-fre Klockslag Turtäthet i minuter lör-sön minuterstrafik Klockslag Turtäthet i minuter mån-fre Klockslag Turtäthet i minuter lör-sön Läsanvisning: Grafen ska läsas utifrån kartbilden Scenario Högtrafik Den översta grafen visar turtäthet för busslinjer som har 15 minuterstrafik i kartbilden Den andra grafen visar turtäthet för busslinjer som har 30 minuterstrafik i kartbilden Den tresdje grafen visar turtäthet för busslinjer som har 60 minuterstrafik i kartbilden 20