ROADS MARCUS HAR FULL KOLL PÅ VARJE SALVA /10. Göteborgs hamn vässar kraven på asfalt/6. Vägservice växer i Sverige/17. Nu kommer gröna anbud/13

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ROADS MARCUS HAR FULL KOLL PÅ VARJE SALVA /10. Göteborgs hamn vässar kraven på asfalt/6. Vägservice växer i Sverige/17. Nu kommer gröna anbud/13"

Transkript

1 ROADS TIDNINGEN OM BALLAST, BELÄGGNING OCH VÄGSERVICE MARCUS HAR FULL KOLL PÅ VARJE SALVA /10 Göteborgs hamn vässar kraven på asfalt/6 Vägservice växer i Sverige/17 Nu kommer gröna anbud/13 Landets bästa rastplatser så koras de/14

2 SKRÄDDARSYDDA LÖSNINGAR ROADS Säkerheten främst i alla lägen Första halvåret 2010 blev ett trendbrottens halvår. En serie av varma blöta vintrar bröts med besked. Rapporterna från byggbranschens första kvartal var försiktigt positiva. Det finns allt fler tecken på att ekonomin i Norden är på väg att återhämta sig. Trenden vad gäller arbetsplatsolyckor är däremot dyster. Efter att antalet dödsolyckor på arbetsplatser minskat de senaste fem åren, liksom antalet olyckor, så har nu arbetsplatsolyckorna i Sverige ökat med 11 procent det första kvartalet, jämfört med förra året. Nitton personer har omkommit på arbetet i år, skriver Svenska dagbladet i en artikel från den 24 maj. Det är nitton för många. Varje dödsolycka är en katastrof för den familj det drabbar, arbetskamrater och vänner. Varje arbetsplatsolycka är ett misslyckande. Arbetsmiljöverket menar att det är i högkonjunktur när tempot, stressen och kravet på att leverera ökar som vi är mer benägna att ta risker. Det återstår att se om det gäller generellt eller om det finns skillnader mellan olika branscher. I anläggningsbranschen pågår flera satsningar för säkrare arbetsmiljö. Vid FIA-dagen i våras fick branschen gott betyg av Arbetsmiljöverket för sitt arbetsmiljöarbete. Men säg det som inte kan bli bättre. Vid samma tillfälle presenterades programmet Säkrare arbetsplatser, en kraftsamling bland anläggningsbranschens olika aktörer för att minska olyckor. Arbetet inleddes för ungefär ett år sedan. Beställare, entreprenörer, projektörer och fackliga representanter har deltagit i arbetet. Det har konstaterats att arbetsmiljöarbetet kan förbättras i alla led av byggprocessen, men också att säkra arbetsplatser bara kan skapas genom samverkan mellan alla inblandade. Vad gäller situationen för de riskfyllda arbetsplatserna ute på våra vägar, är åtgärder som minskar trafikanternas hastighet förbi vägarbeten viktiga. Mellan januari 2003 och december 2009 inträffade drygt 830 trafikolyckor som var relaterade till vägarbetsplatser. Mer än två tredjedelar av dessa var på det allmänna, statliga vägnätet. Majoriteten av dessa olyckor var så kallade upphinnandeolyckor, det vill säga att föraren inte uppmärksammat vägarbetet i tid eller inte hunnit stanna - utan därför kört in i framförvarande fordon eller i utrustning som tillhör vägarbetet. Ett sätt att öka säkerheten vid arbete på väg kan vara att ta i bruk nya hjälpmedel och ny teknik. Ett exempel på det är försöket med digitala skyltar som NCC Roads genomför under sommaren tillsammans med Trafikverket på E6 utanför Helsingborg. Läs mer om det i detta nummer. För att höja trafikanternas medvetenhet om betydelsen av att sänka hastigheten och vara uppmärksam vid vägarbeten arrangeras under hösten en gemensam fokusvecka kring säkerhet vid vägarbetsplatser. Arrangemanget sker i samarbete mellan NCC, PEAB, Skanska, Svevia, Vectura och Trafikverket. Men innan dess är det sommar och semestertider och många av er kommer att passera en vägarbetsplats. Tänk smart och sakta farten. Att tjäna eller spara tid och pengar får aldrig bli så viktigt att vi riskerar människors liv. Ha en skön sommar! Josefin Sellén INFORMATIONSCHEF NCC ROADS Vi ger industrier rätt beläggning för rätt ändamål. Vi hanterar allt ifrån enkla renoveringsbehov till beläggningar och underliggande lager som ska klara mycket höga belastningar. Industriell verksamhet ställer mycket skiftande krav på belagda ytor. Lastförhållanden varierar från lättare fordon till tunga truckar. Det innebär att beläggningarna ofta utsätts för stort slitage, kemikalier och långvariga statiska laster. Därför behöver överbyggnader, beläggningar och underhållsåtgärder anpassas till ändamålet. Vi hjälper dig att få bukt med beläggningar som slitits ut, skadats av vatten, kyla och långvarig belastning. I samarbete med dig inventerar vi eventuella skador på beläggningen och tar prover på hela konstruktionen. Vi analyserar provsvaren i våra ackrediterade laboratorier och föreslår passande åtgärder. Läs gärna mer på vår webbplats. Höga krav på beläggningar i hamnar Asfalt, betong eller någonting annat? De belagda ytorna i hamnar utsätts för höga belastningar och olika sorters slitage, men vilken beläggningskonstruktion som ska väljas hänger i stor utsträckning på hur undergrunden ser ut. 6-9 Försiktig sprängning i känslig miljö När Tvärbanan byggs ut i Stockholm medför det sprängningsarbeten i tätt befolkade och trafikerade områden. En inspirerande utmaning för Marcus Berglund, som nyligen utsågs till branschens bästa bergsprängare Tänk mera grönt! Anläggningsbranschen måste bli bättre på att utveckla klimatsmarta produkter och tjänster. Det menar Björn Sigurdson som är klimatstrateg i Uppsala kommun. NCC Roads koncept Green Asphalt är ett steg i rätt riktning, tycker han. 12 Rankar Sveriges rastplatser Välskötta rastplatser förbättrar trafiksäkerheten. Det är anledningen till att Motormännen varje år inspekterar och korar Sveriges bästa rastplatser. ROADS följde med en av testpatrullerna PLUS: Siktat & Sållat 4 Framgångar för Vägservice 17 Grusgång skyddar viltet 20 ROADS VALLGATAN SOLNA Tel: E-post: ANSVARIG UTGIVARE: Josefin Sellén, NCC Roads, josefin PROJEKTLEDNING: Johan Lundberg, Frilansreportage FORMGIVNING: Folke Müller folkem.se REPRO &TRYCK: Grafiska Punkten, Växjö OMSLAGSBILD: Årets bergsprängare Marcus Berglund, NCC Roads. Foto: JAL. Tidskriften ROADS ges ut av NCC Roads med fyra nummer per år och distribueras kostnadsfritt till NCC Roads kunder och anställda i Sverige samt andra intresserade. Upplagan är ca exemplar. Tidskriften kan även läsas/hämtas på Citera oss gärna, men ange källan. NCC Roads är Sveriges ledande leverantör av vägbyggnadsmaterial, beläggningstjänster och vägservice och ingår i NCC-koncernen som är nordens ledande bygg- och fastighetsbolag. ROADS

3 Siktat & Sållat Löfsjögård ny ordförande i Prodkom Riksdagsledamot och teknologie doktor Malin Löfsjögård är ny ordförande för statliga Produktivitetskommittén (N 2009:10) från den 15 april Produktivitetskommittén tillsattes hösten 2009 och ska följa upp och analysera de statliga beställarnas agerande för att förbättra produktiviteten och innovationsgraden i anläggningsbranschen. Potentialen i anläggningsbranschen är stor, en del görs redan, men det finns betydligt mer kvar att göra, där alla måste ta sitt ansvar, även beställarna, säger Malin Löfsjögård. Staten är den i särklass största köparen av infrastrukturinvesteringar och underhåll och närmare 500 miljarder kronor kommer att satsas de kommande tolv åren. Det är viktigt att de medel som satsas utnyttjas på ett effektivt och bra sätt så att vi får mer spår och vägar för pengarna till nytta för trafikanter och företag, säger Malin Löfsjögård, som intervjuades i ROADS (se Mer info om Produktivitetskommittén: Trafikanter efterlyser bättre beläggningar Hur uppfattar olika trafikanter belagda vägytor och vilka krav har de egentligen på vägstandarden? Det har VTI undersökt på uppdrag av Trafikverket. Undersökningen visar att förare generellt sett har låg acceptans för olika skador och brister i vägytan och lägst är acceptansen för potthål, utbredda ojämnheter och svaga vägkanter. Högst acceptans har förare för lappningar och lagningar av asfalten.spårbildning vid vått väglag och potthål är de standardbrister som ha störst påverkan på den egna körningen eftersom det upplevs medföra ökad olycksrisk. Salt, som kalicum- eller magnesiumklorid, är det bästa och mest långlivade dammbindningsmedlet för grusvägar. Det framgår av en färsk doktorsavhandling från Kungliga Tekniska Högskolan, KTH, i Stockholm. Doktoranden Karin Edvardsson har jämfört olika medel och metoder att dammbinda grusvägar. Det har hon gjort på fyra grusvägar i olika delar av Sverige under tre säsonger. Resultaten av testerna visar att flertalet utprovade produkter band dammet tillfredställande med undantag för socker och de produkter som efter applicering och upptorkning bildar en hård VTIs undersökning visar också att yrkesförare i allmänhet har en mer negativ uppfattning om beläggningens standard än privatbilisterna. Den visar också att förare i norra Sverige har en mer negativ uppfattning om vägytorna än förare i andra delar av landet. Standarden upplevs vara högst på de nationella statliga vägarna, medan övriga statliga vägar och kommunala gator och vägar får sämre betyg. Källa: VTI rapport Dubbdäcksförbud i centrala Uppsala Gatu- och trafiknämnden har beslutat om att förbjuda dubbdäck på några gator i Uppsalas centrum. Åtgärderna Salter bäst i test när dammbindningsmedel jämförs genomförs i syfte att minska miljöbelastningen och få ned partikelhalterna till hälsomässigt godtagbara nivåer. Förutom minskat vägslitage och minskade halter inandingsbara partiklar, förväntas detta ge positiva effekter på trafiksäkerhet, buller och vibrationer. Regler för att söka dispens för de som verkligen måste ha dubbdäck kommer att utformas i en lokal trafikföreskrift som gatu- och trafikkontoret nu ska ta fram. De nya reglerna kommer att gälla från och med hösten Att bo vid en grusväg kan vara idylliskt, men även besvärligt om inte dammbindningen sköts på rätt sätt. Nu visar en doktorsavhandling att salt binder dammet effektivast. yta: lignosulfonat och bitumenemulsion. Lignosulfonat är en biprodukt från framställning av pappersmassa och säljs i dag under olika produktnamn. Bitumenemulsion har på sina håll använts flitigt som dammbindningsmedel på det statliga grusvägnätet. I försöken nöttes både emulsion och lignosulfonat snabbare bort av trafiken, än exempelvis salter. Resultaten visar dessutom att man genom att använda saltlösning i stället för salt i fast form kan reducera mängden dammbindningsmedel till ungefär hälften och ändå uppnå jämförbara resultat. På enbart det statliga grusvägnätet skulle det kunna medföra en årlig kostnadsbesparing på ca 15 MSEK, skriver Karin Edvardsson. Dammande grusvägar är ett stort problem för både trafikanter och kringboende, särskilt sommartid. Dessbättre tycks dock de riktigt finstoftiga partiklarna som kan tränga ner och påverka människors luftvägar inte sprida sig längre än 45 meter åt sidorna i vindriktningen. Det betyder att risken för att EUs gränsvärden för partiklar ska överskridas är liten, eftersom grusvägarna dessutom är lågtrafikerade. Källa: Edvardsson, K: Evaluation of Dust Suppressants for Gravel Roads:Methods Development and Efficiency Studies. Doktorsavhandling, KTH Om dubbdäck, buller och okunskap Dubbdäcken blir allt mer ifrågasatta. Inte nog med att de ger upphov till partiklar som är skadliga för människokroppen. De bidrar också till att göra svenska vägar till Europas mest bullriga, skriver Svenska Dagbladet. Att buller från trafik främst uppstår i kontakten mellan däck och vägyta är väl känt i vägkretsar. I Sverige används företrädesvis hårda, stenrika beläggningar. De står emot slitage från dubbar bättre. Nackdelen är att de bullrar mer, i synnerhet när de kommer i kontakt med dubbar. Till Svenska Dagbladet säger Magnus Lindqvist vid Miljöförvaltningen i Stockholm att minskad användning av dubbdäck skulle öppna fantastiska möjligheter att sänka bullernivåerna. Då skulle det nämligen bli lättare att få ekonomi i satsningen på lågbullrande asfaltbeläggningar, som inte har samma motståndskraft mot dubbdäck. Under senare år har Stockholms stad testat olika typer av lågbullrande asfalt på några olika försökssträckor (Renstiernas Gata, Stockholm se bl a /ROADS ). Eftersom bullret bekämpas effektivast vid källan vill miljöförvaltningen att staden går vidare med fler försök under åren framöver. Politikerna måste besluta att trafikbuller ska tas med i beräkningarna när vägnätet underhålls, anser man. Kort sagt: mer pengar bör avsättas till satsning på lågbullrande asfalt. Men för att få gehör för kraven behöver nog de styrande politikerna i stadshuset upplysas om trafikbullrets orsaker och konsekvenser. För Svenska Dagbladet avslöjar nämligen miljö- och trafikborgarrådet Ulla Hamilton att hon aldrig har tänkt på dubbdäcken ur ett bullerperspektiv. Av artikeln att döma lever hon också i villfarelsen att det är bilarna som måste bli tystare, när det i själva verket är en fortsatt utveckling på däck- och asfaltområdet som behöver prioriteras. Långtradare blir trådtradare när vägar elektrifieras Källa: SvD Sätt upp kontaktledningar utefter Sveriges större vägar så att framtidens tunga fordon i största möjliga utsträckning kan använda elektricitet som drivkälla på samma sätt som trådbussar. Idén lanseras i en färsk konsultutredning som beställts av Trafikverket och Energimyndigheten. Enligt utredningen skulle en elektrifiering vägnätet ge stora samhälls- och klimatvinster. Förbrukningen av dieselolja skulle kunna minska med 1400 miljoner liter och utsläppen av koldioxid med 4,2 miljoner ton, vilket motsvarar 9 % av de nationella utsläppen. En elektrifiering av triangeln Göteborg-Malmö-Stockholm skulle minska utsläppen med 1 miljon ton för en beräknad kostnad av knappt 15 miljarder kronor. För att utvärdera fördelar och nackdelar med att elektrifiera vägar under verkliga förhållanden föreslås ett pilotprojekt. Detta pilotprojekt bör ske på en sträcka som är representativ för de sträckor som kan vara aktuella att elektrifiera i framtiden. Källa: Grontmij: Elektriska vägar elektrifiering av tunga vägtransporter. Förstudie Ljus asfalt i tunnlar lyser upp Ljust pigmenterad asfalt kan minska driftkostnaderna för tunnelbelysning med procent årligen. Det visar exempel från olika länder i Europa. I den ca 1,5 kilometer långa Confignon-tunneln i Schweiz uppges varannan armatur ha kunnat stängas av efter att den gråsvarta asfaltbeläggningen bytts ut mot en ljust färgad dito som reflekterar ljuset bättre. I den ungefär lika långa Markusberg-tunneln i Luxemburg uppges satsningen på ljus asfalt ha givit besparingar i upplysning på i storleksordningen kwh/år eller pund. I Sverige har ljus asfalt inte kommit till användning i några tunnlar ännu. En viktig anledning till det är att denna asfalt är väsentligt mycket dyrare att tillverka. Därtill kommer att den omfattande dubbdäcksanvändningen i Sverige medför att beläggningarna måste läggas om oftare. Då blir det svårt att få kalkylen att gå ihop, även om kostnaderna för belysning kan sänkas rejält. På 1990-talet, då Dennis-paketet var på tapeten i Stockholm och Södra Länken skulle byggas, gjordes dock vissa experiment med ljus asfalt, bland annat på Nynäsvägen. I dessa medverkade NCC som bland annat tillverkade en mycket ljus beläggning med kritvit kalcinerad flinta, s k luxovit, som stenmaterial. Personer som deltog i försöken uppger för ROADS att försöken utföll positivt. Beläggningen blev bra men alltför dyr. Sedan dess verkar inga mer omfattande utredningar ha gjorts i Sverige. Men vem vet: när Trafikverket får ännu tuffare krav på sig att agera klimatsmart och vidta energibesparande lösningar i byggande och drift av vägar, så kanske intresset för ljust färgad tunnelasfalt vaknar även i Sverige. Ljus asfalt tillverkas med ofärgat, syntetsikt bindemedel och zinkoxid som pigment. Källor: Modern Asphalts, New Civil Engineer, NCC m fl. Precis som järnvägarna bör även vägarna kunna elektrifieras, enligt en ny konsultrapport. Fotomontage: Grontmij 4 ROADS 2010 ROADS

4 6 ROADS 2010 Bra ytor byggs från grunden Nu vässar Göteborgs hamn kraven på asfaltbeläggningar Skandiahamnen i Göteborg är nordens största containerhamn. Här lastas, lossas och hanteras årligen ca 1 miljon containers. Sedan några år deltar NCC Roads i en mycket grundlig upprustning av hamnens belagda ytor. Kraftfulla insatser behövs för att containerhanteringen ska kunna bedrivas på ett effektivt och säkert sätt, säger Stig Östfjord, ansvarig för teknisk utveckling och underhåll av hamnens infrastruktur. Göteborgs hamn har ambition att utveckla sin roll som ett av norra Europas viktigaste godsnav. Därför pågår sedan flera år en upprustning av hamnens infrastruktur. Väl underhållna och fungerande kajer, ytor och anläggningar är en förutsättning för att verksamheten ska kunna bedrivas med den höga effektivitet och tillförlitlighet som våra kunder kräver, säger Stig Östfjord. Det är framför allt i Skandiahamnen som stora insatser gjorts och görs. Här ligger Nordens största containerterminal, vars kajer och ytor utsätts för mycket höga belastningar. Vi började vår stora upprustning med att reparera kajerna. Sedan några år har vi också börjat jobba parallellt för att höja bärighet och standard på våra belagda ytor. De upptar cirka en miljon kvadratmeter i Skandiahamnen, berättar Stig Östfjord. Ojämna sättningar ställer till problem Containern togs i bruk i världshandeln på 1960-talet och har rationaliserat transportsektorn. I dag fraktas merparten av allt gods i 20- eller 40-fotscontainrar. För Skandiahamnen har det betytt mer att göra och ökade intäkter. Men också att transport-, hanterings- och lagringsytor under lång tid utsatts för ett slitage och en belastning som de ursprungligen inte är dimensionerade för. Du kan själv se konsekvenserna, säger Stig Östfjord när han guidar runt i containerterminalen. Jo, visst det är inte bara vattnet utanför den nyrestaurerade betongkajen som går i vågor det finns något böljande även över marken. På de tyngst belastade och trafikerade delarna har vi sättningar på upp till en meter från den ursprungliga marknivån, berättar han. Sjösjuka på torra land De ojämna sättningarna skadar beläggningarna, förhindrar god avvattning och innebär dessutom att de gränsvärden som finns för hur mycket marken får luta (max 1cm/m) överskrids här och var. Gränsvärdena finns för att garantera säkerheten för förarna av de höga, fyraxliga grensletruckarna (vikt 100 ton) som i skytteltrafik far fram och tillbaka i terminalen med containrar mellan de hjulförsedda benen. Förarna sitter i sina hytter tio meter upp i luften och påverkas mycket negativt om underlaget är dåligt och ojämnt. Det uppstår vibrationer och krängningar i truckarna som sliter på kroppen och ibland även ger upphov till sjösjuka. Dålig kvalitet på belagda ytor påverkar i allra högsta grad effektiviteten i containerhanteringen, bland annat genom att grensletruckarna måste köras med lägre hastighet och underhållas oftare. Därför har alla parter mycket att vinna på den upprustning som nu pågår. Det gäller såväl operatörer som kunder, säger Stig Östfjord. Systematiskt underhåll ersätter lappa och laga Stig anställdes år 2002 för att hjälpa till att uppgradera hamnens underhållsverksamhet. I dag har han medverkat till att bygga upp en underhållsavdelning och ta fram en underhållsplan för samtliga Göteborgs hamnar. När jag började låg underhållsbudgeten på cirka 15 miljoner kr/år. I dag är den uppe i 250 miljoner. Tidigare handlade underhållsverksamheten i princip om akuta reparationer, om att lappa och laga beläggningar. I dag har vi en plan som premierar långsiktighet och kvalitet och undviker kapitalförstöring. Den pågående upprustningen av terminalytorna i Skandiahamnen inleddes på allvar 2005 med omfattande inventeringar och analyser av markförhållanden och befintlig överbyggnadskonstruktion. För att våra ytor ska fungera krävs inte bara en bra toppbeläggning. Hela överbyggnadskonstruktionen måste vara rätt dimensionerad och packad från terrassytan och uppåt. Följaktligen har vi varit tvungna att gå grundligt till väga och ta ett helhetsgrepp på hela problematiken, säger Stig Östfjord, som bland annat engagerat Väg- och Transportforskningsinstitutet VTI som konsult och NCC Roads och Skanska som entreprenörer för upprustningen av ytorna. Knepig undergrund ställer höga krav på överbyggnad Analyserna visade bland annat att terminalen är byggd på en ur bärighetssynpunkt problematisk undergrund, bestående av mäktiga lerlager, enstaka bergklackar och gamla rivningsmassor från Göteborgs innerstad. På detta vilar en metertjock överbyggnad bestående av sprängsten, grus och företrädesvis asfalt. Man kan konstatera att överbyggnaden på många ställen är alldeles för klen i förhållande till undergrundens beskaffenhet och de laster den ska bära. Du vet, vi har exempelvis truckar, så kallade reachstackers, som vid lyft av containrar kan ha axeltryck på uppemot 100 ton när de vrider och vänder på hjulen, säger Stig Östfjord. Att bär- och förstärkningslager brutits ned och marken satt sig är alltså inte konstigt. En första uppgift blev att ta reda på hur hamnens obundna bär- och förstärkningslager borde vara dimensionerade för att klara sådana extremt höga axellaster. Det visade sig emellertid vara lättare sagt än gjort. Det fanns inga utvecklade designmodeller för så höga axeltryck. Därför började vi i samarbete med bland andra VTI och NCC Roads att testa olika obundna överbyggnadskonstruktioner. Vi grävde upp delar av en hårt belastad transportgata inne på området, schaktade ut befintligt material ner till terrassen och började göra tester med olika lagertjocklekar och packningsgrad, berättar Stig Östfjord. Selektiv urgrävning spar pengar De praktiska testerna resulterade så småningom i en kravspecifikation och standard för hur de obundna delarna av överbyggnaden ska vara dimensionerad. Tjockleken varierar beroende på vad ytorna ska användas till. I princip kan man säga att vi tagit fram en kravspecifikation för fem bärighetsklasser. De högst Underhållsansvarige Stig Östfjord vill slippa lappa och laga lika ofta som tidigare. Reachstackers är hamnens verkliga tunglyftare. När truckarna hanterar sina laster kan trycket på framaxeln uppgå till 100 ton, vilket medför stora påkänningar på beläggning och undergrund. belastade ytorna kräver exempelvis ett 1,6 meter tjockt, väl packat bär- och förstärkningslager för att få rätt lastspridning till undergrunden, säger Stig Östfjord. De omfattande markundersökningar som genomförts i olika delar av hamnen har också använts för att bestämma omfattningen på åtgärder och planerat underhåll. De har givit vid handen att vi inte behöver skifta ut allt överbyggnadsmaterial och bygga upp alla ytor från grunden. I stället kan vi ägna oss åt selektiv urgrävning, vilket innebär att vi endast schaktar oss ner till terrassbotten på de ställen där det av tekniska skäl är nödvändigt. På andra ställen bygger vi vidare på befintligt bär- och förstärkningslager. Med detta selektiva förfaringssätt kan hamnen hålla kostnaderna för upprustningen inom rimliga gränser. Eller som Stig Östfjord utrycker saken: Det är enda sättet att få ekvationen att gå ihop. Beläggning som står pall Men mer långlivade terminalytor kräver också högpresterande toppbeläggningar. I Skandiahamnen dominerar asfalten stort, även om betongbeläggning förekommer på några få enstaka platser. Det finns fördelar med asfalt och det finns fördelar med betongbeläggningar. Problemet med betong är att det är dyrare i investeringsskedet. Det är svårt att få terminalbolaget, som ska betala kalaset, att ge tillräckligt långa prognoser och ta en högre investeringskostnad. Efter tio år, just när investeringen ska börja betala sig, kanske ytan behövs till något helt annat och måste rivas upp och byggas om. Asfalt är i det avseendet mera flexibelt, binder inte markanvändningen på samma sätt, säger Stig Östfjord. Men asfaltbeläggningarna utsätts alltså för mycket höga laster och stort slitage, inte minst av de tunga grensletruckarna som inne i de så kallade containerparkerna dessutom kör fram och tillbaka i samma spår. Där har vi ju traditionellt haft mycket stora problem med deformationer i form av spårbildning. Sedan kan du föreställa dig vad som händer när våra värstingar belastar asfalten med 100 tons axeltryck en solig sommardag och vrider och vänder på hjulen. Till detta kan du lägga västkustens besvärliga klimat med frost, tö och salt. Utmaning för asfaltentreprenörerna Asfaltkonstruktioner som bättre står emot dessa påfrestningar är något som Stig Östfjord med emfas efterlyser. Han konstaterar att den standardasfalt som använts tidigare inte hållit rätt kvalitet och att beläggningens tjocklek, 165 mm, varit otillräcklig. Nu har hamnen med VTIs hjälp också tagit fram nya specifikationer för asfaltbeläggningarna som väsentligt vässar kraven och förordar en beläggningstjocklek på uppemot 280 mm. Vi måste helt enkelt få beläggningar som håller längre och inte deformeras lika mycket. Vi kan inte hålla på att störa produktionen i hamnen med ideliga underhållsåtgärder. Målet är att ytorna ska hålla i tjugo år utan större ingrepp än byte av slitlagret, säger Stig Östfjord. ROADS

5 2009 kontrakterade Göteborgs hamn NCC Roads och Skanska för upprustningen av hamnens belagda ytor. Kontrakten är på tre år. De får nu tävla om att erbjuda oss bäst beläggningar. Klarar de våra högsta kvalitetskrav utgår till och med en bonus. Att nå dit är inte bara en stor konstruktiv utmaning. Det kräver också mycket stor noggrannhet av entreprenörerna i hela kedjan, från tillverkning till utläggning och efterbehandling av asfalten. Vi är dock övertygade om att det ska vara möjligt, säger Stig Östfjord. Skärpta krav är utvecklande Det är även asfaltexperten Bo Sävinger hos NCC Roads i Göteborg. Han välkomnar hamnens nya upphandlingsmodell och de skärpta kvalitetskraven. Beläggningar för tung industri och hamnar är ett eftersatt område där det finns stort utrymme för förbättringar. Att hamnen ställer krav på dokumentation av hela tillverknings- och utläggningsprocessen med hjälp av bland annat värmekamera är mycket positivt. Det är en förutsättning för utveckling av process och kvalitet, säger han.. Bo Sävinger konstaterar att NCC Roads nyligen restaurerat och lagt asfalt på den så kallade Skandiagatan som är livligt trafikerad av hamnens truckar. Här har vi använt oss av våra egenutvecklade och högkvalitativa specialmassor i VIACO-serien. Beläggningskonstruktionen kan sägas vara en vidareutveckling av ett koncept vi tidigare använt på motorväg och som har så kvalificerade egenskaper att den av VTI klassats som en Long Life Pavement. Det vi bland annat förbättrat ytterligare är beläggningskonstruktionens styvhet och stabilitet, alltså förmåga att klara höga utomhustemperaturer utan att mjukna. Med ökad stenstorlek i asfalten har vi också förbättrat bärigheten, säger han. Olika beläggningar jämförs I parkerna, där raderna av containrar står staplade på varandra i långa rader och spårbildning i asfalten varit och är ett problem, har hamnen år 2008 i samarbete med NCC Roads låtit anlägga ett Hamnens grensletruckar kräver jämna ytor för att kunna köras effektivt och med full hastighet. Inför upprustningen av de belagda kör- och hanteringsytorna har statusen på beläggningarna noggrant inventerats i ett s k Pavement Condition Index, PCI. Mörkröda ytor är mycket dåliga, gula är tillfredställande och mörkgröna mycket bra. antal provytor med olika beläggningar. Två områden har ytor av betongsten, varav den ena är en så kallad Ecoprec-beläggning där stenarna vilar i bitumenbunden sättsand. Ett område har en högpresterande beläggning av asfalt rakt igenom och det fjärde området har en beläggning av Densiphalt. Testytorna, som legat i ca två år, studeras och analyseras med hjälp av VTI som mäter spårbildning och eventuella deformationer i underliggande lager. Testerna blir avgörande för vilken konstruktion vi ska välja i containerparkerna. De beläggningar som stått emot spårbildning bäst så här långt är asfaltkonstruktionen med slitlager av Densiphalt, följd av den renodlade asfaltkonstruktionen, säger Stig Östfjord. Densiphalt intressant i containerpark Densiphalt är en öppen asfaltbeläggning som härdas med densit, som är en cementprodukt. Resultatet blir en stabil yta med hög bärighet som förenar de bästa egenskaperna hos asfalt och betong och även prismässigt hamnar i ett gynnsamt mellanläge. En fördel med Densiphaltbeläggningar är att den grå densiten inte absorberar lika mycket värme som en mörk asfaltbeläggning. Konstruktionen blir därmed stabilare vid höga temperaturer, säger Bo Sävinger. Utveckling i samverkan Stig Östfjord konstaterar att det finns en del kvar att utreda än innan hamnen bestämmer sig. Men han är glad över att entreprenörerna antagit utmaningen att hjälpa hamnen till ett nytt och bättre liv. Utan nära och förtroendefull samverkan mellan beställare och entreprenörer kommer vi ingenstans i den här branschen. Att vi från hamnens sida skärper kontrollen över underhållet av beläggningar beror inte på att vi vill hänga ut någon som begår misstag, utan därför att vi ska lära av dem så att de inte behövder upprepas gång efter annan. Ska vi uppnå ständiga förbättringar även i beläggningsverksamheten tror jag att entreprenörerna är betjänta av kunniga och krävande beställare. TEXT: JOHAN A. LUNDBERG Densiphalt-order i hamn Asfalt, betong eller någonting annat? Det finns många olika typer av beläggningar för tungt belastade industri och hamnytor! Vilken lösning man ska välja beror i stor utsträckning på hur undergrund och överbyggnad ser ut och vilka påfrestningar ytorna kommer att utsättas för. I S:t Petersburg valde hamnmyndigheten en Densiphalt-beläggning till den nya, utbyggda containerterminalen som snart ska öppnas för trafik. S:t Petersburg är Europas fjärde stad och har en hamn därefter hanterade hamnen totalt 135, 5 miljoner ton gods, varav 18,7 miljoner ton låg i container. För att kunna svälja stadigt ökande godsvolymer är containerterminalen under utbyggnad. En första etapp står snart klar att tas i drift och NCC Roads Russia, med säte i S:t Petersburg, har anlitats som beläggningsentreprenör. Vi har presenterat olika förslag på lämpliga beläggningskonstruktioner. Själva hade vi gärna sett att hamnen valt en beläggning med Densiphalt på cementstabiliserat bärlager eftersom det ger mycket god bärighet. Till slut valde dock hamnen en egen konstruktion bestående av 50 mm Densiphalt på 150 mm asfalt, berättar Martyn Luby, produktansvarig för Densiphalt hos NCC Roads, som i slutet av april var över och inspekterade de kvadratmeter som lades i höstas. Jämn yta med god bärighet Eftersom byggstarten försenades blev utläggningen fördröjd och kunde påbörjas först i oktober. Av det skälet utfördes arbetet till största delen väderskyddat under tält. I mitten av december Tvärsnitt av Densiphaltbeläggningen i S:t Petersburg. Densitslammet tränger ner i stenskelettet och gör asfalten hård och solid. Per Murén Martyn Luby inspekterar den nya Densiphalt-beläggningen i S:t Petersburgs containerhamn tillsammans med Igor Pistsov från NCC Roads Russia, som utfört beläggningsuppdraget under stor tidspress och svåra förhållanden. var vi klara och resultatet har blivit en mycket fin och jämn yta, säger Martyn Luby. Han konstaterar att Densiphalt är en mycket bra och kostnadseffektiv beläggningslösning på ytor som kräver hög bärighet. Det är en också en väl beprövad beläggning som används i många hamnar runt om i världen, exempelvis i Rotterdam. Valet av beläggning kräver noggranna utredningar Martyn Luby betonar dock att valet av beläggningskonstruktion i industrier och hamnar aldrig kan ske slentrianmässigt utan måste föregås av noggranna undersökningar av hur markförhållandena ser ut på platsen. Finns det överhängande risk för mycket ojämna sättningar i marken på den nyanlagda ytan bör man exempelvis inte välja Densiphalt, åtminstone inte initialt, utan ta en renodlad asfaltkonstruktion som är mera flexibel och förlåtande mot rörelser i marken. Läs mer: Per Murén 8 ROADS ROADS

6 Att spränga berg i tätbebyggd miljö ställer extra höga krav på säkerhet och på sprängentreprenörens kompetens. Nyligen har Berggruppen inom NCC Roads Nord utfört sprängningsarbeten för Tvärbanan i Stockholm, som ska förlängas från Alvik till Solna station. En utmaning till och med för sprängtekniker Marcus Berglund, 36, som nyligen utsågs till Årets Bergsprängare Vi har stämt möte vid Karlsbodavägen i Bromma som håller på att breddas för att Tvärbanans spår och en ny gång- och cykelbana ska få plats. Här mitt bland bostads-, Hänsynsfull sprängare vinner omgivningens förtroende kontors- och industrihus och med trafiken tätt inpå har Marcus Berglund fått visa prov på sin yrkesskicklighet. Delar av en hög bergknalle har sprängts bort, totalt ca ton berg. Det är en känslig miljö och vi har anpassat insatsen efter det. Vi har borrat försiktigt, laddat försiktigt och sprängt försiktigt. Faktum är att vi inte har haft några klagomål, trots att vi genomfört mellan femtio och sextio sprängningar. Innan sprängningarna drog i gång i slutet av oktober förra året fanns det en oro både hos fastighetsägare och hos människor som bodde och arbetade i grannskapet. I början hade vi krav på oss att ringa runt till olika berörda parter inför varje sprängning, men efter några salvor var det ingen som krävde det längre. Då hade vi vunnit omgivningens förtroende, säger Marcus Berglund. Visst har det skakat lite Alldeles intill sprängarbetsplatsen på Karlsbodavägen driver Tony Skyllerstedt caférörelse i en K- märkt träkåk från mitten av talet. Det har han gjort i 25 år och kunnat fortsätta med även under de månader då sprängningsarbetena pågått alldeles bakom den gulmålade husknuten. Visst har det mullrat och skakat lite grann, men jag tycker nästan det var mer störande när man lastade sprängmassor på lastbilsflaken tidigt på morgnarna. Då dånade det så det hördes över halva Bromma, säger han. Själv har han inte varit rädd, men vissa cafégäster har lämnat lokalerna när varningssirenerna ljudit och förkunnat att sprängning var på gång. Men killarna som gjort jobbet har varit väldigt skickliga och mycket trevliga att ha att göra med, säger Tony Skyllerstedt. Ny teknik minskar vibrationer Marcus Berglund berättar att NCC Roads använt elektroniskt styrda sprängkapslar för att minimera störningar till omgivningen i form av vibrationer i mark och tryckvågor i luft. I Sverige används sådana high-tech-kapslar fortfarande mycket sparsamt eftersom de kräver särskild kompetens och dessutom är sex, sju gånger dyrare än konventionell tändutrustning. I varje kapsel sitter ett programmerbart chip som gör att man kan ställa in tiden för när varje laddning i en salva ska detonera på mikrosekunden. På det sättet kan man styra förloppet och få en mer kontrollerad sprängning. Risken att två laddningar ska detonera samtidigt elimineras vilket gör tekniken perfekt att använda i vibrationskänsliga miljöer, förklarar Marcus Berglund, som jobbat i Berggruppen hos NCC Roads Nord sedan mitten av 1990-talet och lärt sig bergsprängaryrket den långa vägen. Alla uppdrag är nya utmaningar Jag gick fyraårig teknisk linje på gymnasiet och halkade in på det här området av en slump. Men jag har haft mycket goda läromästare. I NCC Roads organisation finns några av Sveriges skickligaste berg- och sprängtekniker, säger han. Yrkesvalet har han aldrig ångrat, trots att det innebär att han ofta tvingas tillbringa arbetsveckorna långt borta från sambon och de två barnen hemma i byn Skog utanför Kramfors. Jag uppskattar friheten i det här jobbet och de ständigt nya utmaningar man möter. Inget berg är nämligen det andra likt. Det här är ett jobb som handlar väldigt mycket om känsla. Har man inte rätt känsla för berget blir man inte en bra sprängare, förklarar han. Belönad för nytänkande Själv har han bevisligen rätt känsla. Vid Bergsprängningskommitténs informationsdagar tidigare i år utsågs Marcus Berglund till Årets Bergsprängare 2009 och tilldelades ett stipendium på kronor. Det här priset är det finaste man kan vinna i branschen så det är klart att jag är stolt, säger han på sin klingande norrlandsdialekt. Priset Årets Bergsprängare är instiftat av och finansieras av sprängmedelstillverkaren Orica Mining Services (fd Nitro Nobel) men juryn som utser vinnaren består av företrädare från hela branschen. Marcus Berglund får priset för att han har gott anseende i sprängkretsar, uppvisar ett gediget yrkeskunnande och goda referenser från flera genomförda projekt. Men framför allt är Marcus Berglund en ambassadör och en fin representant för den yngre generationen bergsprängare, säger Lars Frändberg, Orica Mining Services, som varit ordförande i juryn. Han konstaterar att genomsnittsåldern i bergsprängarkretsen är oroväckande hög och att branschen är konservativ. Nya tankar, tekniker och metoder har svårt att få genomslag. Därför är det ytterst värdefullt att det finns personer som Marcus Berglund som har ett öppet sinnelag och är intresserad av att pröva nya metoder och att utveckla konsten att spränga berg, säger Lars Frändberg. Många uppdrag för berggruppen Martin Malmsten, chef för Berggruppen hos NCC Roads Nord, är stolt och glad över att ännu en av gruppens medarbetare tilldelas utmärkelsen Årets Bergsprängare. År 2006 var det sprängteknikern Ulf Hampusson som fick samma pris. Jag ser det som ett bevis på att vi har en hög kompetensnivå i organisationen, säger han. Berggruppen består av 45 medarbetare som utför borrnings- och sprängentreprenader samt spränguppdrag i bergtäkter från Kiruna i norr till Stockholms-trakten i söder. Förra året omsatte verksamheten 109 MSEK. Våra tjänster är mycket efterfrågade. Verksamheten växer hela tiden. Någon lågkonjunktur har vi inte märkt av, säger Martin Malmsten. Berggruppen har bland annat långa kontrakt med gruvindustrin och sköter borrning i dagbrottet i Aitik samt i guldgruvan i Björkdal. En stor, pågående sprängentreprenad är det nya logistikcentret NLC Park i Umeå ton berg ska sprängas och krossas upp i markberedande syfte. Dessutom utför vi många produktionssprängningar i bergtäkter, både egna och andras, säger Martin Malmsten. TEXT: JOHAN A. LUNDBERG Tony Skyllerstedt driver café tjugo meter från sprängarbetsplatsen. Elektroniska sprängkapslar gör att sprängningen kan styras med högre precision. NCC bygger en 2,2 kilometer lång etapp av Tvärbanan i Stockholm. 10 ROADS 2010 ROADS

7 12 ROADS 2010 Klimatstrateg efterlyser grönare anläggningsbransch Företagen måste satsa på klimatdriven affärsutveckling. Annars kommer de varken att ha kunder eller kompetenta medarbetare om tio, femton år. Det säger Björn Sigurdson, klimatstrateg i Uppsala kommun. Han menar att klimatet är en ödesfråga och att även samhällsbyggnadsbranschen måste inse det och agera därefter. I Uppsala vässar vi nu mål och handlingsplaner på klimatområdet. På lite sikt kommer det att få konsekvenser även vid upphandlingen av anläggnings- och beläggningstjänster. Uppsala är Sveriges fjärde största stad och en kommun som stadigt växer. Man har också ambitionen att vara en ledande kommun i arbetet för ett energisnålare och klimatsmartare samhälle klubbade fullmäktige en handlingsplan och satte som mål att minska utsläppen av växthusgaser med 30 % per invånare fram till 2020 jämfört med 1990 för att därefter fortsätta att minska. Men i den nya handlingsplan, som är på väg fram, kommer målet att skärpas. Min bedömning är att vi behöver minska utsläppen av växthusgaser med minst femtio procent räknat per invånare fram till 2020 med visionen att vara koldioxidneutrala senast 2050, säger Björn Sigurdson. Klimat räddas genom samarbete Han tillträdde posten som klimatstrateg 2008 efter att ha jobbat med miljö- och klimatfrågor i Stockholms stad sedan slutet av 1990-talet. Under våren har han varit med om att sjösätta Uppsala klimatprotokoll, ett lokalt Kyoto-avtal där ett antal företag och organisationer från olika branscher förbundit sig att tillsammans med kommunen arbeta aktivt med klimatfrågan och effektivisera den egna energianvändningen. Utan samverkan och partnerskap med allmänhet, näringsliv och andra privata och offentliga institutioner har vi ingen chans att nå målen. Alla aktörer måste dra sitt strå till stacken, konstaterar han. Asfaltverksamhet i fokus Det gäller även anläggningsbranschen, som han ännu inte har någon detaljerad kunskap om, men där han är övertygad om att det finns en betydande utvecklings- och förbättringspotential investerade kommunen i en cirkulationsplats och vår tekniska förvaltning gjorde då försök att beräkna projektets påverkan på miljö och klimat. De kom fram till att utsläppen av koldioxid uppgick till 500 ton. Samma år köpte Uppsala ca ton asfalt till underhållsbeläggning på kommunens gator och vägar. Energiförbrukningsoch utsläppsberäkningar gjordes även för denna verksamhet. Utsläppen av koldioxid blev cirka ton. Det betyder att utsläppen från trafikplatsen och beläggningsverksamheten var lika stora som från kommunens tjänstebilar under ett år. Om man betänker att kommunen under de senaste åren investerat mellan 0,7 och 1,3 miljarder kronor i olika bygg- och anläggningsprojekt så anar man att anläggningsbranschen måste bli grönare för att kommunen ska nå sina mål, säger Björn Sigurdson och tillägger att energisnålare arbetsbodar och utvecklingen av grön asfalt, som minskar koldioxidutsläppen, är positiva exempel. Viktigt bokföra klimatpåverkan i alla verksamheter Uppsala kommun har i samarbete med ett IT-företag nyligen utvecklat ett system för att systematiskt kunna mäta och redovisa energiåtgång och utsläpp i olika typer av verksamheter. Det har samma funktion för oss som ett ekonomisystem har för dem som jobbar med kommunens finanser. I dag har vi hyfsat bra data från de verksamheter kommunen bedriver i egen regi. Däremot har vi nästan ingen miljö- och klimatdata alls när det gäller produkter och tjänster som vi upphandlar, exempelvis anläggningsentreprenader. Det behöver vi få in för att i fortsättningen kunna göra rätt prioriteringar i klimatarbetet. Hur ska ni få in sådana data? En bra början kan ju vara att efterfråga sådan information i samband med upphandling. Jag tror att anläggningsbranschens företag redan i dag är på väg att skaffa sig en uppfattning om sin egen klimatpåverkan, svarar Björn Sigurdson. Han konstaterar att arbetsma- Klimatstrategen Björn Sigurdson efterlyser en grönare anläggningsbransch och mer miljödriven affärsutveckling hos branschens företag. Fram till årsskiftet är han pappaledig och hemma med dottern Mora, 8 månader. skiner svarar för en betydande del av utsläppen. Arbetsmaskinerna, inklusive jordbrukets maskiner, förbrukar ca 30 % av den årliga dieselförbrukningen i kommunen och står för ca 20 procent av trafikens samlade utsläpp av koldioxid. Här Att minska klimatpåverkan är en angelägenhet för all industri, även bygg- och anläggningsbranschen. NCCs senaste bidrag stavas klimatsmarta gröna anbud! krävs förbättringar, kanske en halvering av bränsleanvändningen fram till Klimatdeklarationer blir standard Björn Sigurdson är övertygad om att energi- och klimatredovisningar kommer att vara standard i framtida upphandlingar. I Uppsala är vi inte där än, men det är förmodligen där vi kommer att landa så småningom. För företagen kommer det inte att räcka att kunna erbjuda kvalitativa lösningar till rimliga kostnader. Vill man vinna uppdragen måste man kunna erbjuda mest energieffektiva och klimatsmarta lösning också. Han uppmanar anläggningsbranschens företag att satsa på klimatdriven affärsutveckling, det vill säga ta fram produkter och tjänster som underlättar för beställarna att klara miljö- och klimatmål. Med gemensamma krafter måste vi vända ett hot till en möjlighet - och det är bra om vi kan ha roligt medan vi gör det i stället för att tala i termer av domedag, avslutar han. TEXT: JOHAN A. LUNDBERG ILLUSTRATION: LASSE WIDLUND Under 2010 börjar NCCs byggande affärsenhet NCC Construction Sverige att lämna gröna sidoanbud på alla projekt över 50 MSEK. Inledningsvis kommer gröna anbud främst att erbjudas kunder inom bostäder och övrig husbyggnadssektor, men snart kommer även koncernens kunder på anläggningssidan att få samma möjlighet. Hussidan har kommit lite längre än anläggningssidan när det gäller klimatdeklarationer, men målet är att även kunna erbjuda stora anläggningskunder som Trafikverket och kommunerna gröna anbud, säger Magnus Alfredsson, ansvarig för teknikoch affärsutveckling inom anläggning hos NCC Construction Sverige. CO2-neutrala projekt De gröna anbuden ska, förutom att vara klimatsmarta, även innehålla en klimatdeklaration och ett erbjudande om klimatkompensation. Klimatdeklarationen ska redovisa vilka mängder CO2- ekvivalenter som projektet ger upphov till. Deklarationen ska också innehålla uppgifter om vilka åtgärder vi vidtar för att minska klimatpåverkan. Det är nämligen nödvändigt för att vi ska kunna erbjuda en kompensation för de utsläpp som blir över. En sådan kompensation kan exempelvis handla om att plantera träd lokalt eller vidta andra klimatförbättrande åtgärder utanför projektet, säger Magnus Alfredsson. De gröna sidoanbuden ska även innehålla grön etablering av arbetsplatsen. Utmärkande för sådana etableringar är energisnåla arbetsmaskiner, miljöbränslen, klimatsmarta byggbodar med bland annat närvarostyrd belysning osv. Miljön tjänar på Green Asphalt NCC Green Asphalt är ett av de tydligaste exemplen på att klimatdriven produktutveckling redan kommit i gång i anläggningsbranschen. NCC Roads lågtempererade varmasfalt minskar koldioxidutsläppen med 30 procent och ger lika bra eller bättre vägbeläggningar som konventionell högtempererad varmasfalt, säger Roger Lundberg, som drivit utvecklingen av Green Asphalt inom NCC Roads. Miljövinsterna uppnås genom att den gröna asfalten kan tillverkas vid lägre temperatur än traditionell asfalt. Det betyder minskad energiåtgång i asfaltverket och väsentligt minskade utsläpp av inte bara koldioxid utan även kväveoxid och svaveldioxid. Men det är inte bara klimatet som vinner på Green Asphalt. Det gör även arbetsmiljön. Den lågtempererade varmasfalten avger ingen stickande rök, vilket uppskattas av våra medarbetare, säger Roger Lundberg. Han konstaterar att intresset för Green Asphalt växer stadigt hos statliga, kommunala och privata beställare. Våra asfaltverk anpassas löpande för att kunna tillverka Green Asphalt och i dag är ca 30 procent ombyggda. Kort om: Miljö- och klimatvinster med NCC Green Asphalt Energiåtgång (eldningsolja) 20 % Koldioxidutsläpp 30 % LÄS MER: Först med gröna anbud Magnus Alfredson Vi vill påskynda den gröna omställningen av byggbranschen och hoppas naturligtvis att många kunder väljer att satsa på mer miljöanpassade projekt när de får möjligheten, säger Magnus Alfredsson. Draghjälp från Roads I många fall kommer de gröna sidoanbuden från NCC även att innehålla gröna alternativ till det kunden efterfrågar, om och när sådana finns. Här har vi stor draghjälp av NCC Roads som under senare år satsat stort på grön produktutveckling och bland annat tagit fram en lågtempererad varmasfalt som minskar koldioxidutsläppen med 30 %, säger Magnus Alfredsson. LÄS MER: Om Gröna anbud på ROADS

8 Här är patrullen som sätter betyg på Sveriges rastplatser Välskötta och inbjudande rastplatser bidrar till ökad trafiksäkerhet! Det menar organisationen Motormännen som kontrollerar och betygsätter Sveriges rastplatser i sommar. Rune Larsson och Göran Östholm bildar en av Motormännens patruller som inspekterar landets rastplatser i sommar. Det är viktigt att underhållet sköts, att toaletter städas och soptunnor töms. Eftersom det är många besökare varje dag så förfaller rastplatsen snabbt om man inte håller efter, säger de. 14 ROADS 2010 ROADS

9 En vall och en pilhäck skärmar av från den brusande trafiken på E4:an. Göran Östholm och Rune Larsson har pärmen med protokollet redo. De är två av Motormännens speciella vägombud. De går med bestämda steg mot toaletterna på rastplatsen vid Bölesjön mellan Sundsvall och Härnösand. Iförda likadana röda jackor är de mycket synliga i miljön och pausande trafikanter tar tillfället i akt att ställa frågor om allt möjligt. Göran Östholm berättar att det är åtta olika faktorer som betygssätts. Vi tittar på hela rastplatsen. Hur är in- och utfarterna utformade? Hur ser p-platserna ut? Är bord och bänkar hela och rena? Hur ser det ut runt omkring? Är gräset klippt? Är det städat? Vad är helhetsintrycket? Framme vid toaletterna kan de konstatera att de har städats samma morgon. De går igenom varje toalett och tittar bland annat om spolning, lås och belysning fungerar och om det finns tvål, handtork och papperskorg. Det här blir godkänt, men inte mer. Allt fungerar och är städat men här finns inget extra som kan ge pluspoäng, konstaterar de. 250 rastplatser inventeras Under tre sommarmånader inventerar Motormännens patruller cirka 250 rastplatser längs huvudvägnätet och täcker in alla Sveriges län utom Halland. Varje år utses också den bästa rastplatsen i varje län. Ombuden jobbar helt ideellt och har ingen ersättning för sitt arbete. Bilarna sponsras av ett antal företag. På en sommar rullar vår bil cirka mil. Vi bevakar totalt 17 rastplatser i Västernorrland och Gävleborgs län. Vi gör två inspektioner på varje rastplats, en i början och en i slutet av sommaren. Däremellan gör vi även spontanbesök och hittar vi saker som bör åtgärdas så meddelar vi Trafikverket direkt, berättar Rune Larsson. Bölesjön kommer knappast att utses till den bästa rastplatsen. Toaletternas status och städning betygsätts av patrullen. Godkänt men inte mer, blev betyget den här gången. Det här är en fin plats med potential, men helhetsintrycket är att den känns lite sliten. En extra bra lekplats, källsortering av sopor eller välskötta parkliknande gräsmattor kan ge pluspoäng, förklarar Göran Östholm. Bra samarbete med Trafikverket Han påpekar att samarbetet med Trafikverket är bra. Vi får bra gehör för våra synpunkter. Det är klart att det alltid finns en budget som styr och att saker och ting ibland inte alltid åtgärdas på en gång. Lekplatsen här har vi klagat på. Den var tidigare helt rutten, men det har Trafikverket åtgärdat i år och satt upp nya lekredskap, konstaterar Göran Östholm nöjt. Ansvaret för skötseln av rastplatserna varierar. På det statliga vägnätet är det i allmänhet Trafikverkets driftentreprenörer som har ansvaret. Ibland är det entreprenören som driver restaurangen på platsen, ibland kommunen eller annan väghållare. Ibland är det en samverkan mellan olika parter. Rastplatserna kan se väldigt olika ut. Vissa har utedass, andra är nybyggda och håller väldigt god standard, konstaterar Lisa Franzén på Motormännen. Hon är ansvarig för inventeringen och ser välkomnande rastplatser som viktigt för trafiksäkerheten. Fyra av tio olyckor beror på att föraren är trött. Att ge möjlighet för vilopauser är då viktigt. Men då gäller det ju också att rastplatserna är i sådant skick att man vill stanna till, säger hon. Stressen bidrar till många olyckor Vid Bölesjön har testpatrullen kommit till informationstavlorna. En karta över Härnösand hänger intill en brevlåda med texten kartor och broschyrer. Men istället för information till turisterna finns det bara en tom läskburk och några glasspapper i lådan. Så här blir det om man inte fyller på med broschyrer när de tar slut. Det här har vi påpekat för kommunen ett flertal gånger men det verkat svårt att få in rutiner för detta, suckar Göran Östholm. Trots semester har många ändå bråttom och ger sig knappt tid att stanna. Många har för bråttom. Stressen bidrar tyvärr till många olyckor. Vi försöker påpeka vikten av att ta en vilopaus, en bensträckare, en kopp kaffe då och då när man är på vägarna i sommar, säger Göran Östholm. I sommar gör också Motormännen en särskild enkät bland trafikanter i samband med rastplatsbesöken med fokus just på trötthet och trafiksäkerhet. Vilken är då den egna favoriten bland rastplatserna? Ångersjön mellan Hudiksvall och Söderhamn har flera gånger utsetts till Sveriges bästa rastplats. Där har byalaget ett stort engagemang och sköter bland annat serveringen. De har också ordningställt en badplats med en speciell strand för hundar, tipsar Göran Östholm och Rune Larsson innan de drar vidare till nästa rastplats. TEXT O FOTO: THOMAS EKENBERG Fotnot: De bästa rastplatserna hittar du på Motormännens hemsida, (släpps 10 juni) Kort om: MOTORMÄNNENS KONTROLLVERKSAMHET 12 vägombudsbilar från Motormännen åker på vägarna från Skåne till Norrbotten under sommarperioden. Tillsammans kör de cirka mil. Följande punkter ingår i Motormännens kontroll av rastplatserna: In- och utfarter Parkeringar Toaletter Soptunnor Informationstavlor Bord och bänkar Lekutrymmen Sammanfattande bedömning ROADS AKTUELLT N Y H E T E R / I N F O R M A T I O N F R Å N N C C R O A D S Redaktör: Josefin Sellen Tel E-post: Stora framgångar för Vägservice Tar över skötseln av statliga vägar i sju driftområden NCC Roads Vägservice får ansvar för skötseln av de statliga vägarna i minst sju nya driftområden från och med den 1 september i år. Det står klart sedan Trafikverkets upphandling av drift- och underhållsentreprenader börjar bli klara. Mycket glädjande och ett resultat av vår målmedvetna strävan att utveckla verksamheten inom vägservice, kommenterar Göran Landgren, chef för NCC Roads Sverige. Sedan början av 2000-talet upphandlas driften av de statliga vägarna i konkurrens. I år var 22 driftområden ute för upphandling. NCC Roads Vägservice tilldelades kontrakten i sju av dessa, nämligen Kalix, Norrbottens län: 800 km väg varav 220 km grusväg Åsele, Västerbottens län: 680 km väg varav 270 km grusväg Bräcke, Jämtlands län: 890 km väg varav 350 km grusväg Att hålla de statliga vägarna framkomliga och trafiksäkra året runt är huvuduppgiften för NCC Roads Vägservice som i år fått förtroendet att sköta vägarna i sju nya driftområden. Hudiksvall, Gävleborgs län: 1140 km väg, varav 250 km grusväg Arboga, Västmanlands län: 802 km väg, varav 170 km grusväg Nora, Örebro län: 998 km väg varav 277 km grusväg Söderslätt, Skåne län: 1100 km väg varav 140 km grusväg. Helhetsgrepp på vägen Kontrakt löper på tre år från den 1 september med option på ytterligare tre år i samtliga drift- JAL 16 ROADS ROADS

10 NYHETER/INFORMATION FRÅN NCC ROADS NYHETER/INFORMATION FRÅN NCC ROADS områden utom Hudiksvall där kontraktstiden är 4 år. Värdet av kontrakten uppskattas till 385 MSEK. Göran Landgren, chef för NCC Roads Sverige, gläds över framgångarna i årets upphandling. Det är positivt att vi tar nya driftområden. Förutom ökade marknadsandelar så betyder det fler geografiska områden i Sverige där vi finns med hela vår värdekedja. Det ger oss bättre förutsättningar att ta ett helhetsansvar för vägen, att bedriva forskning och utveckling och utveckla nya produkter och tjänster för mer hållbara vägar, säger han. Genombrott i norr I norra Sverige har NCC Roads Vägservice bara haft hand om vägarna i driftområde Lycksele tidigare. Nu tillkommer alltså ytterligare fyra driftområden. Elva områden i norra Sverige var ute på upphandling. Vi lade anbud på tio av dessa och hade som mål att ta hem mellan två och fyra områden. Vi är följaktligen mycket nöjda med utfallet men ser det bara som början på en fortsatt expansion i norra Sverige. Målet häruppe är att nå en marknadsandel på procent på sikt, säger arbetschef Stefan Bäcklund, som ansvarar för vägserviceverksamheten hos NCC Roads Nord. I driftområde Åsele, som gränsar till Lycksele, är det bestämt att skötseln av vägarna ska ske i mycket nära samverkan mellan NCC Roads och Trafikverket. Det handlar i princip om ett partneringkontrakt och vi ser mycket fram emot detta öppna och förtroendefulla samarbete med beställaren i syfte att åstadkomma största möjliga nytta för trafikanterna, säger Stefan Bäcklund. Bengt Gustafsson, NCC Roads Vägservice Sydväst, Tobias Pettersson, NCC Roads Vägservice Öst, Stefan Bäcklund, NCC Roads Vägservice Nord. Potential att växa Han ser goda möjligheter för Vägservice att sälja in sina tjänster även till andra kunder än Trafikverket. Det blir allt vanligare att kommunerna upphandlar drift av gator och grönt på entreprenad. De är en mycket intressant kundgrupp. Men även privata näringslivet, exempelvis energibolagen, kan behöva hjälp att sköta sin infrastruktur. Därtill har du enskilda vägföreningar och vägsamfälligheter. I Mälardalsregionen med omnejd förstärker NCC Roads Vägservice en redan stark position i och med att man nu vann slaget om driftområdena Arboga och Nora. Sedan tidigare sköter NCC Roads vägarna i flera angränsande områden i Mälardalen, vilket skapar förutsättningar för ett effektivare utnyttjande av resurser., säger arbetschef Tobias Pettersson som ansvarar för vägserviceverksamheten i region Öst. Drift och beläggning i samma kontrakt I södra Sverige vann NCC Roads upphandlingen av driftområdet Söderslätt, öster om Malmö. Den stora pulsådern i detta driftområde är E65 Malmö Ystad, som även är vägen ut till Strurups flygplats. I driftkontraktet ingår även beläggningsunderhåll vilket annars är ovanligt, säger arbetschef Bengt Gustafsson, ansvarig för Vägservice i region Sydväst. Just nu är han och arbetschefskollegorna i de två andra regionerna i full färd med att bygga upp en driftorganisation för de nya områdena. Det handlar om att rekrytera kompetenta platschefer och bra arbetsledare och yrkesarbetare som i samarbete med engagerade underentreprenörer vill utveckla verksamheten, säger Bengt Gustafsson som i likhet med kollegorna har bråda dagar att få allt på plats i god tid före den 1 september. Adjö Öland! Smolken i glädjebägaren i 2010 års upphandling är att NCC Roads Vägservice förlorar kontrakten i tre driftområden i södra Sverige, nämligen Öland, Kungsbacka och Kinna. Tråkigt förstås! Men i dag gläder vi oss trots allt åt att vi, i den knivskarpa konkurrens som råder på marknaden, vunnit fyra kontrakt fler än vi förlorat, säger Bengt Gustafsson. ROADS REPARERAR BELÄGGNINGAR ÅT STATOIL Svenska Statoil AB har slutit ett ramavtal med NCC Roads om underhåll och reparationer av asfaltbeläggningar på 700 servicestationer i Sverige. Vi vill säkerställa att vi får en bra service med korta åtgärdstider och hög kvalitet på utfört arbete. Därför vill vi pröva att fördjupa samarbetet med en entreprenör i stället för att som tidigare handla upp underhållstjänster från flera olika aktörer, säger Tommy Sjöstedt, som är chef för byggavdelningen hos Statoil och ansvarig för underhållet av servicestationerna. Arbetschef Håkan Hakeröd hos NCC Roads är glad över att Statoil utsett NCC till samarbetspartner i Sverige och försäkrar att organisationen ska göra allt för att leva upp till kundens förväntningar. Årets vinter har gått hårt åt asfalten på sina håll. Vi har varit i gång med reparations- och underhållsåtgärder sedan några månader. Hittills verkar allt ha fungerat bra. Håkan Hakeröd konstaterar att stationernas beläggningar utsätts för ett betydande slitage både från trafik och väder och vind. Dessutom är det viktigt att beläggningarna på vissa utsatta ytor verkligen är täta och resistenta mot bränslespill. Tommy Sjöstedt hos Statoil hoppas att ramavtalet med NCC Roads ska betyda ett kvalitetslyft i beläggningsunderhållet. Vi hoppas att vi vi ska få mer beständiga åtgärder så att vi slipper ut och lappa och laga på samma ställen år efter år, säger han. Avtalet löper under Efter beläggningssäsongen slut ska det utvärderas av bägge parter innan ett eventuellt avtal om en förlängning kan träffas. NCC Roads reparerar och underhåller asfaltbeläggningarna vid Statoils alla servicestationer i Sverige under (Foto: Statoil). KENNETH JOHANSSON NY ORDFÖRANDE I SBMI Kenneth Johansson, regionchef i NCC Roads Nord, har utsetts till ordförande i Sveriges Bergmaterialindustri, SBMI, vid föreningens årsstämma tidigare i vår. SBMI är branschorganisation för svenska producenter av bergoch grusmaterial och samlar i dag ca 70 procent av företagen på marknaden. Föreningen är medlem i det europeiska branschorganet UEPG (Union Européenne des Producteurs de Granulats) som samlar medlemsföretag från 23 länder. Regionchef Kenneth Johansson, NCC Roads Nord (th) tar över ordförandeklubban i branschorganisationen Sveriges Bergmaterialindustri efter Jan Ericson, Swerock. BYGG MED BALLAST Är du en GDS:are en Gör Det Själv-fixare som finner nöje och avkoppling i att göra mycket av markjobbet själv därhemma? Vill du vara säker på att göra rätt från början? Då ska du ladda ner lathundar LÖRDAGSÖPPET LOCKADE MÅNGA Lördagen den 8 maj trotsade Boråsarna kyla och gråväder för att åka till Ballast och handla jord, sand, grus och sten. Lördagsöppet, extraerbjudanden och storsäcksförsäljning gjorde att kön med släpvagnsförsedda bilar ringlade flera hundra meter utanför anläggningen. Årets upplaga av lördagsöppet på Ballasts anläggningar blev succé på Ramnaslätt i Borås.Redan en halvtimme innan öppningen klockan åtta började bilarna köa. med tips och arbetsbeskrivningar från Ballasts hemsida, Här hittar du information om hur man sätter plattor, anlägger grusytor, bygger garageuppfarter, dränerar runt husgrunder, bäddar kring rörledningar, anlägger en paddock och underhåller grusvägar. Du hittar naturligtvis även information om vilka berg- och grusmaterial som är lämpliga för de olika jobben och hur du gör för att räkna ut materialåtgång. Hittar du inte alla svar du sökte kan du ställa frågor till Ballasts experter direkt på hemsidan eller ringa någon av Ballasts många anläggningar runt om i Sverige. Adresser och telefonnummer hittar du också på DIGITALA SKYLTAR ÖKAR SÄKERHETEN VID VÄGARBETEN Vid sommarens stora väg- och beläggningsjobb på E6 utanför Helsingborg blir det premiär i Sverige för digitala hastighets- och meddelandeskyltar. Med omställbara skyltar kan man enkelt reglera hastigheten och minska risken för köbildning och olyckor vid vägarbetsplatser, säger Stefan Svensson, chef för NCC Roads speciella skyltgrupp i Skåne som fått Trafikverkets uppdrag att ansvara för trafikanordningarna på E6. I länder som Tyskland, Holland och Belgien används variabla hastighetsskyltar för att höja säkerheten vid vägarbetsplatser, men i Sverige har det inte skett tidigare. Sedan dröjde det inte länge innan vägen fylldes ända fram till rondellen, flera hundra meter bort. Säljaren Gunilla Fredriksson hade på känn att det kunde bli en anstormning av kunder. Men det här slog nog alla rekord! Vissa återkom 5-6 gånger under dagen, så det var ett ständigt flöde. Dagen arrangerades tillsammans med kommunens återvinningscentral, som också finns på området. Av det skälet kunde man erbjuda ett stort utbud av material för hem och trädgård. Digitala skyltar och skyltvagnar ökar både säkerhet och framkomlighet, enligt experterna. Anledningen är väl att den här typen av utrustning är dyrare. Men under senare år har det varit en del upphinnandeolyckor och incidenter vid vägarbeten här nere i Skåne. Därför är det mycket glädjande att Trafikverket nu anslår pengar för att testa tekniken, säger Stefan Svensson. Med digitala skyltar och skyltvagnar kan hastigheter snabbt ställas om. Även textmeddelanden kan vid behov lämnas till trafikanter om det exempelvis hänt någon olycka. Fördelen är att man kan göra allt detta från datorn på kontoret eller från själva vägarbetsplatsen. Man slipper skicka ut medarbetare i den riskfyllda trafikmiljön för att ändra skyltningen, säger Stefan Svensson. Trafikverkets projektledare Jan Nordstrand: Anpassar trafikanterna hastigheten vid vägarbetet minimerar vi problemen med köer och vi undviker även olyckor. Det är olyckorna som orsakar de riktigt långa köerna, säger Jan Nordstrand. Trots busvädret var kön till Ballast i Borås lång och ringlande när anläggningen höll helgöppet i maj. stefan svensson 18 ROADS ROADS

11 ROADS 2-10 SID Sida 20 AVSÄNDARE: NCC ROADS, Vallgatan 3, Solna Om något är fel på adressuppgifterna, ändra här tack! Namn: Företag: Adress: Postadress: Telefon: MARKNADSTIDNING B Villl Du göra adressändring går det bra att använda talongen ovan. Du kan även skicka e-post: Vill du ha en kostnadsfri prenumeration gör Du beställningen på tidskriftens hemsida Grusgång för smådjur minskar viltolyckor Våra stora vägar och järnvägar utgör barriärer för de vilda djuren. Det gäller exempelvis E4/Uppsalavägen, som är ett av de mest trafikerade stråken i Stockholm. Men nu har Trafikverket bekostat en passage av trä och naturgrus så att småviltet kan passera under motorvägen. Det finns olika sätt att underlätta för vilda djur att passera vägarna utan att komma i närkontakt med trafiken. Man kan bygga speciella viltbroar över vägarna, så kallade ekodukter, eller så kan man skapa passager under vägarna, som vid bron över Igelbäcken i norra Solna. Här har Trafikverket i samband med broreparationer i vinter låtit anlägga en viltspång som löper på konsoler utmed ena broväggen. Spången ska göra det möjligt för smådjur som exempelvis gnagare, utter, räv och grävling att kunna passera mellan Igelbäckens naturreservat, som ligger på ena sidan av vägen och Nationalstadsparken Ulriksdal på den andra. Eftersom bäcken är naturreservat och bland annat rymmer en population av den i Sverige sällsynta fisken grönling har det ställts särskilda krav på bygget, säger Martin Munkhammar, platschef hos entreprenören WEAB. Miljövänliga material Till ackompanjemang av det närmast öronbedövande dånet från trafiken berättar han exempelvis att den ca 50 centimeter breda viltspången är byggd av miljövänlig ThermoWood, alltså trä som värmebehandlats och inte innehåller några kemikalier eller giftiga impregneringsmedel. På spången har vi lagt ut ca 5 ton naturgrus som vi köpte från NCC Roads Ballast-anläggning i Martin Munkhammar, platschef hos entreprenören WEAB, som byggt den nya viltspången. Bro. Det var ett krav att det skulle vara naturgrus, liksom att det skulle vara en blandning av större och mindre stenar. Vi åkte själva ut till anläggningen och plockade ihop en lämplig sortering, berättar han. Egentligen hade WEAB tänkt blåsa in grusmaterialet på spången under bron, men insåg att det skulle bli onödigt kostsamt med tanke på den lilla volymen. I stället använde vi en roddbåt som pråm och drog oss in under den låga bron och skyfflade upp stenen för hand, berättar han. Till den nybyggda utterspången under den tungt trafikerade Uppsalavägen vid Igelbäcken i norra Solna har Ballast levererat ca 5 ton natursten i varierande storlek. Bara naturgrus dög Sedan 1996 är all användning av naturgrus belagd med en miljöskatt och i princip ska naturgrus bara användas om det absolut inte kan ersättas med annat material, som exempelvis maskinellt krossat berg. De vilda smådjuren är tydligen inte helt förtjusta i krossat material, som är betydligt vassare och taggigare i kanterna än naturgruset som har rundare och mjukare former och är skonsammare mot tassarna. Så på en viltspång av det här slaget duger bara naturgrus, säger Martin Munkhammar. Läs mer på 20 ROADS

Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten

Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten Har du koll på fördelarna med rätt fart? I detta häfte finns bra argument för varför vi som kör lastbil ska hålla hastighetsgränserna och

Läs mer

Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland

Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland Uppdaterad: 5 juni 2013 Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland Vägstandarden på E20 Vilka sträckor på E20 är fortfarande ännu inte utbyggda? Totalt handlar det om fem etapper eller ungefär 80 kilometer

Läs mer

NVF-seminarium Val av beläggning. Hur svårt kan det vara? 2013-01-31. Johann Rollén, Pontarius AB. Målsättning: Högpresterande hamnbeläggningar?

NVF-seminarium Val av beläggning. Hur svårt kan det vara? 2013-01-31. Johann Rollén, Pontarius AB. Målsättning: Högpresterande hamnbeläggningar? NVF-seminarium Val av beläggning. Hur svårt kan det vara? 2013-01-31 Johann Rollén, Pontarius AB Målsättning: Högpresterande hamnbeläggningar? 1 Att skapa förutsättningar för effektiv containerhantering

Läs mer

Lilla guiden till. arbetsmiljö lagstiftningen

Lilla guiden till. arbetsmiljö lagstiftningen Lilla guiden till arbetsmiljö lagstiftningen Förord I den här skriften får du snabb information om vad som ingår i begreppet arbetsmiljö. Vilka lagar som styr och vilka rättigheter och skyldigheter du

Läs mer

Välkommen till företaget som valt den smala vägen.

Välkommen till företaget som valt den smala vägen. Välkommen till företaget som valt den smala vägen. Vi bygger och sköter om Sveriges vägar och infrastruktur. Svevia är Sveriges fjärde största anläggningsföretag. Men till skillnad från de andra tre bygger

Läs mer

Motormännens valmanifest 2014

Motormännens valmanifest 2014 Motormännens valmanifest 2014 Bilen vår viktigaste hushållsmaskin Fri rörlighet, mobilitet för alla, är ett grundläggande kännetecken för det moderna, demokratiska samhället. Bilen har en central och avgörande

Läs mer

Confalt TÄNK DIG ETT SLITLAGER SÅ STARKT SOM BETONG, LIKA FLEXIBEL SOM ASFALT MEN UTAN FOGAR

Confalt TÄNK DIG ETT SLITLAGER SÅ STARKT SOM BETONG, LIKA FLEXIBEL SOM ASFALT MEN UTAN FOGAR Confalt TÄNK DIG ETT SLITLAGER SÅ STARKT SOM BETONG, LIKA FLEXIBEL SOM ASFALT MEN UTAN FOGAR LAGERHALL CONFALT - Stark, flexibel och fogfri beläggning EGENSKAPER Perfekt kombination av styrka och flexibilitet

Läs mer

OBS I Finland användes namnet Gilsonite för Uintaite

OBS I Finland användes namnet Gilsonite för Uintaite NVF/Finska avdelningen Utskott 33 - asfaltbeläggningar FÖRBUNDSUTSKOTTSMÖTET 17. JUNI 22 PÅ NÅDENDAL SPA Jari Pihlajamäki Den eviga asfaltbeläggningen mot utmattningen? - erfarenheter från testsektioner

Läs mer

Dubbdäcksandelar i Stockholms, Uppsala och Gävleborgs läns kommuner

Dubbdäcksandelar i Stockholms, Uppsala och Gävleborgs läns kommuner LVF 2013:13 Dubbdäcksandelar i Stockholms, Uppsala och Gävleborgs läns kommuner Räkning på parkerade personbilar januari-mars 2013 samt jämförelse med räkningar på rullande personbilar Magnus Brydolf SLB-ANALYS,

Läs mer

Förnyelseplan 2015 för Brännekullavägens Samfällighetsförening.

Förnyelseplan 2015 för Brännekullavägens Samfällighetsförening. BRÄNNEKULLAVÄGENS SAMFÄLLIGHETSFÖRENING 150124 sid 1 Förnyelseplan 2015 för Brännekullavägens Samfällighetsförening. 1. Förnyelseplan. I föreliggande plan presenteras förslag till underhålls- och förnyelseåtgärder

Läs mer

Asfaltens gröna framtid Gatukontorsdagarna 2013. 22 maj 2013, Sven Fahlström, Produktchef, Bitumen Nordic, Nynas

Asfaltens gröna framtid Gatukontorsdagarna 2013. 22 maj 2013, Sven Fahlström, Produktchef, Bitumen Nordic, Nynas Asfaltens gröna framtid Gatukontorsdagarna 2013 22 maj 2013, Sven Fahlström, Produktchef, Bitumen Nordic, Nynas Asfalt är inte grön utan svart Den svarta färgen kommer från bitumen, den oljeprodukt som

Läs mer

Aktuell avfallspolitik

Aktuell avfallspolitik Aktuell avfallspolitik Skellefteå 26/2 Åke Gustafsson Trafikverket vad gör vi? Allmänna vägar - vad är vad? Drift och Underhåll en ständig process Att arbeta på väg en riskfylld sysselsättning 2 2014-03-11

Läs mer

Motormännen och Sveriges vägar

Motormännen och Sveriges vägar Motormännen och Sveriges vägar 27 maj 2014 Jon Stenbeck, informationschef Motormännens Riksförbund Bildades 1922 117.000 medlemmar Inga offentliga bidrag Medlemsavgift 440 kr/år Partipolitiskt obunden

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete

Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete Vad är systematiskt arbetsmiljöarbete? Systematiskt arbetsmiljöarbete innebär att man ska undersöka om det finns risker på jobbet. De anställda ska inte

Läs mer

Gubbindex visar på än färre kvinnor i byggtoppen

Gubbindex visar på än färre kvinnor i byggtoppen Gubbindex visar på än färre kvinnor i byggtoppen Byggbranschen är betydligt sämre än börsbolagen på att rekrytera kvinnliga chefer. I börsbolagens styrelser är andelen kvinnor 22,7 procent, mot endast

Läs mer

Stockarydsterminalen ett föredöme för intermodala transporter

Stockarydsterminalen ett föredöme för intermodala transporter Stockarydsterminalen ett föredöme för intermodala transporter 2014-01-31 Per-Henrik Evebring 2009-06-23 Stora Enso Skog AB premiärtåg 30/6-2008 Stockarydsterminalen AB premiärtåg 1/9-2008 Skogs- & bränslesortiment

Läs mer

Ska försäkringstagarna betala dåligt vägunderhåll? Okt 2014

Ska försäkringstagarna betala dåligt vägunderhåll? Okt 2014 Ska försäkringstagarna betala dåligt vägunderhåll? Okt 2014 Ska försäkringstagarna betala dåligt vägunderhåll? MC- och mopedförare har stort behov av bra friktion Bara två hjul med liten kontaktyta mot

Läs mer

FARTHINDER & UPPHÖJDA KORSNINGAR

FARTHINDER & UPPHÖJDA KORSNINGAR Tryckfolder Version 1.04 TERRAKOMP FRAMTIDENS HÅLLBARA STENSÄTTNING FARTHINDER & UPPHÖJDA KORSNINGAR TERRAKOMP, VAD ÄR DET? Att bygga ett attraktivt naturstensfarthinder i stadsmiljö är en tidskrävande

Läs mer

Bulletinen. upphandling. Vägbelysning kan väcka heta känslor. Tunga transporter. Österskär tar kontroll. Tema Belysning: Att tänka på vid

Bulletinen. upphandling. Vägbelysning kan väcka heta känslor. Tunga transporter. Österskär tar kontroll. Tema Belysning: Att tänka på vid Bulletinen Riksförbundet Enskilda Vägars medlemstidning Nr 1 2014 Tema Belysning: Hur påverkas våra vägar av Tunga transporter Klara nu: Vårens kurser Att tänka på vid upphandling av belysningsanläggning

Läs mer

Funktionsupphandlingar i kommuner

Funktionsupphandlingar i kommuner Funktionsupphandlingar i kommuner 1 NVF utskott 33, asfaltbeläggningar, initierade 1996 projektet Upphandling av funktionella egenskaper inom beläggningsområdet - underlag för kommunala beställare. Arbetet

Läs mer

Nästa station: Framtiden!

Nästa station: Framtiden! Vi möter framtiden Nästa station: Framtiden! Hur föreställer du dig framtidens transporter? En vanlig bild är svävande fordon som rör sig med ljusets hastighet. Än är vi inte där men vi satsar stort för

Läs mer

Stigbergsgaraget. Byggstart: Hösten 2013 Invigning: År 2015. www.stockholmparkering.se

Stigbergsgaraget. Byggstart: Hösten 2013 Invigning: År 2015. www.stockholmparkering.se Stigbergsgaraget Byggstart: Hösten 2013 Invigning: År 2015 www.stockholmparkering.se Stockholm växer så det knakar Mycket talar för att Stockholms stads befolkning kommer att ha nått miljonsträcket år

Läs mer

Intern klimatrapport Sala Sparbank

Intern klimatrapport Sala Sparbank Intern klimatrapport Sala Sparbank FÖRETAGSUPPGIFTER Webadress www.salasparbank.se Verksamhetsområde Sala och Heby Beräkningsperiod Januari-december 2014 Kontaktperson Annika Nelson Berg NYCKELTAL Antal

Läs mer

Regeringens motorväg mot klimatförändringar

Regeringens motorväg mot klimatförändringar Regeringens motorväg mot klimatförändringar Inledning Vår tids stora utmaning är att komma tillrätta med klimatförändringarna. Gör vi ingenting nu så kommer våra barn och kommande generationer att få betala

Läs mer

På följande sidor kan du läsa om hur en vanlig bilist kan spara tusenlappar och samtidigt bidra till att dämpa växthuseffekten.

På följande sidor kan du läsa om hur en vanlig bilist kan spara tusenlappar och samtidigt bidra till att dämpa växthuseffekten. spara pengar och dämpa växthuseffekten Med rätt tryck i däcken rullar bilen bättre. Det minskar bränsleförbrukningen. Det tjänar du pengar på. Samtidigt minskar du dina utsläpp av växthusgasen koldioxid.

Läs mer

Isolering och klimatfrågan

Isolering och klimatfrågan Isolering och klimatfrågan T1-03 2008-03 B1-02 2008-03 Med isolering bidrar vi till ett bättre globalt klimat Klimatförändringarna är vår tids stora miljöfråga. Utsläppen av växthusgaser, framförallt koldioxid,

Läs mer

Upphandling av samverkansprojekt inom driftverksamhet

Upphandling av samverkansprojekt inom driftverksamhet Upphandling av samverkansprojekt inom driftverksamhet Ett utvecklingsprojekt inom ramen för verksamhetsnära utvecklingar Författare: Hawzheen Karim, Verksamhetsutvecklare, Svevia Jenny Sandberg, Verksamhetsutvecklare,

Läs mer

En god ljudmiljö i Örebro kommun

En god ljudmiljö i Örebro kommun En god ljudmiljö i Örebro kommun Örebro kommuns åtgärdsprogram mot buller enligt förordningen om omgivningsbuller (SFS 2004:675) Bullerseminarium 26 mars 2013 Tidplan 11 maj 2012: Kartläggningen presenterades

Läs mer

Säkerhet på löpande band

Säkerhet på löpande band Säkerhet på löpande band Tekniska landvinningar och förändrade arbetssätt har sedan länge samverkat för att öka såväl effektivitet som säkerhet inom bergmaterialindustrin. Men där sådant som krossar och

Läs mer

Ett klimatneutralt Företag

Ett klimatneutralt Företag Ett klimatneutralt Företag Klimat förändring en prioritet inom LFV LFV har identifierat klimatfrågan som en av företagets viktigaste utmanigar LFV reducerar sina växthusgaser på alla nivåer Sedan 2003,

Läs mer

FRAMTIDENS AVLOPPSRENING I STOCKHOLM NOVEMBER 2014.

FRAMTIDENS AVLOPPSRENING I STOCKHOLM NOVEMBER 2014. FRAMTIDENS AVLOPPSRENING I STOCKHOLM NOVEMBER 2014. 2 MILJÖSATSNING FÖR FRAMTIDENS AVLOPPSRENING I STOCKHOLM EN MILJÖSATSNING FÖR FRAMTIDEN. Stockholm är en av Europas snabbast växande städer. Varje år

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Arbetsmiljöverket Agnita Wärn och Åsa Larsson 2013-11-14 1 Ur Arbetsmiljöverkets strategiska plan 2014-2016 Färre i arbetslivet ska drabbas av olycksfall Bygg,

Läs mer

BRANSCHORGANISATION VÄG OCH BAN

BRANSCHORGANISATION VÄG OCH BAN BRANSCHORGANISATION VÄG OCH BAN Trafik och säkerhetsgruppen Stockholm 2013-12-16 Närvarande: Karl-Johan Andersson KJA NCC Roads Ingvar Bengtsson IBE NCC Roads Mats Andrén MAN NCC Construction Per-Erik

Läs mer

Stora visioner och kraftfulla strategier University of Technology

Stora visioner och kraftfulla strategier University of Technology Chalmers University of Technology Stora visioner och kraftfulla strategier University of Technology - men hur funkar det egentligen? Per-Erik Josephson Chalmers tekniska högskola Pågående forskning, exempel

Läs mer

Daisy i flygsimulatorn

Daisy i flygsimulatorn Daisy i flygsimulatorn Bild 1Daisy över Bromma i FS2002 Microsoft Flygsimulator 2002 har tidigare beskrivits i en artikel här i bladet. Det är ett omfattande program som ger den flygintresserade möjlighet

Läs mer

KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer!

KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer! vardag KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer! Vi reser idag mer och mer och ofta längre och längre. Redan för 40 år sedan var vägtrafiken det dominerande

Läs mer

EVENTFASTIGHETER KUNDUNDERSÖKNING 2013

EVENTFASTIGHETER KUNDUNDERSÖKNING 2013 EVENTFASTIGHETER KUNDUNDERSÖKNING 2013 Innehållsförteckning Teknisk beskrivning 3 Frågeområden Kontakt och service 4 Personalen hos Eventfastigheter 5 Felanmälan 6 Lokalerna inomhus 8 Fastigheten 9 Miljö

Läs mer

Stolta men inte nöjda

Stolta men inte nöjda stainless steel solutions Stolta men inte nöjda resultat av Damstahls kundundersökning KUNDUNDERSÖKNING 1 Fakta De 836 kunder som svarat på vår undersökning utgör 60 % av vår omsättning. 67 % av de som

Läs mer

Frågor och svar angående om bygget av Stigbergsgaraget

Frågor och svar angående om bygget av Stigbergsgaraget Frågor och svar angående om bygget av Stigbergsgaraget Den 15 oktober 2013 hade projektledningen för bygget av Stigbergsgaraget två möten med de boende och företagare som bor och verkar vid Stigberget.

Läs mer

Arbete på kommunala gator

Arbete på kommunala gator Arbete på kommunala gator Hur garanterar vi trafiksäkerhet och framkomlighet och hur försäkra vi oss om en tillfredställande arbetsmiljö Hur ser det ut. Statliga vägnätet Kommunala gatunätet VAKT Bättre

Läs mer

Kostnadseffektiva samt

Kostnadseffektiva samt Kostnadseffektiva samt miljövänliga och säkra TMAavstängningar vid fasta vägarbeten. TMA-fordon med trafikledningsbudskap. Andreas Bäckström Verksamhetutvecklare, Svevia AB Exportgatan 81 SE-422 46 Hisings

Läs mer

Effektivt med inkluderad service Kista Science Tower

Effektivt med inkluderad service Kista Science Tower Effektivt med inkluderad service Kista Science Tower Färögatan 33, hus D, våning 6, 107 kvm LOKALEN EFFEKtiv KOntORslOKal i vårt FÖREtagsHOtEll Kontorsyta 107 kvm + gemensamma ytor antal arbetsplatser

Läs mer

HUR LÅNGT RÄCKER BESLUTADE ÅTGÄRDER FÖR ATT KLARA NORMERNA FÖR PARTIKLAR OCH KVÄVEOXIDER?

HUR LÅNGT RÄCKER BESLUTADE ÅTGÄRDER FÖR ATT KLARA NORMERNA FÖR PARTIKLAR OCH KVÄVEOXIDER? MILJÖFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (7) 2007-09-03 Jarmo Riihinen Telefon 08-508 28 820 jarmo.riihinen@miljo.stockholm.se Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden MHN 2007-09-18 p 14 HUR LÅNGT RÄCKER BESLUTADE

Läs mer

Färre tar miljöhänsyn på jobbet jämfört med hemma

Färre tar miljöhänsyn på jobbet jämfört med hemma PRESSMEDDELANDE Färre tar miljöhänsyn på jobbet jämfört med hemma Svenskarna är inte lika miljö- och klimatsmarta på kontoret som hemma. Enligt senaste Kontorsbarometern svarar bara 7 procent att de agerar

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Elektrisk Bergtäkt: Förstudie

Elektrisk Bergtäkt: Förstudie Elektrisk Bergtäkt: Förstudie Författare: Erik Uhlin Datum: 2014-06-18 Delprogram: Transporteffektivitet Innehåll 1. Sammanfattning... 3 2. Bakgrund... 3 3. Syfte... 4 4. Genomförande... 4 5. Resultat...

Läs mer

något handlingsprogram mot mobbning inför valet?

något handlingsprogram mot mobbning inför valet? Sammanställning av enkätsvar från riksdagspartierna om mobbning i arbetslivet 1. Har ert parti tagit fram något handlingsprogram mot mobbning inför valet? : Arbetet mot mobbing i olika former är viktigt.

Läs mer

Mer än bara värme. Energieffektiv fjärrvärme för ett hållbart Göteborg

Mer än bara värme. Energieffektiv fjärrvärme för ett hållbart Göteborg 1 Mer än bara värme Energieffektiv fjärrvärme för ett hållbart Göteborg 2 Tillsammans kan vi bidra till en hållbar stad. Och sänka dina energikostnader. I 150 år har vi jobbat nära dig. För du vet väl

Läs mer

RÄDDA VÄRLDEN SPARA DINA PENGAR!

RÄDDA VÄRLDEN SPARA DINA PENGAR! Joel Ström, Caroline Lindgren, Emilia Fagerberg, Dennis Berg, Julia Ärleskog, Daniel Holst, Josephine Jansson, Sebastian Moholm, Linus Blomqvist, Jonas Karlsson. Brinellgymnasiet nässjö klass Te08 RÄDDA

Läs mer

Vem bär ansvaret? Ansvaret för arbetsmiljön

Vem bär ansvaret? Ansvaret för arbetsmiljön Denna information bygger på Arbetsmiljöverkets regler, Arbetsplatsens utformning AFS 2009:2. I Arbetsmiljöverkets regler, Arbetsplatsens utformning AFS 2009:2 finns regler om bland annat städning, ventilation

Läs mer

Underhållsplan Dalhuggets Vägsamfällighet 2015

Underhållsplan Dalhuggets Vägsamfällighet 2015 Bilaga till Verksamhetsplan 2015 Underhållsplan Dalhuggets Vägsamfällighet 2015 UNDERHÅLLETS PRIORITERINGAR För 2015 avser vi att sätta upp nya farthinder på Nedre Dalhuggevägen. Vita Pollare är inköpta.

Läs mer

TRAFIKBULLER. ROGER NILSSON Skanska Sverige AB

TRAFIKBULLER. ROGER NILSSON Skanska Sverige AB 1 TRAFIKBULLER ROGER NILSSON Skanska Sverige AB Ett nytt förslag till EU-direktiv strävar till harmonisering av bedömningsmetoder för bullerexponering. Detta innebär i praktiken att bullermätningen kommer

Läs mer

Klimatneutrala godstransporter på väg, KNEG

Klimatneutrala godstransporter på väg, KNEG INFRASTRUKTUR DRIVMEDEL FORDON LOGISTIK FORSKNING, KNEG 1 Godstransporter på gott och ont Godstransporter på väg: en förutsättning för tillväxt står för 60 % av de totala godstransporterna i Sverige betydande

Läs mer

Vinter i Täby Information om snöröjning och sandning

Vinter i Täby Information om snöröjning och sandning Vinter i Täby Information om snöröjning och sandning Innehållsförteckning TILLSAMMANS KAN VI HJÄLPAS ÅT 4 VEM ANSVARAR FÖR VAD? PRIORITERING AV PÅBÖRJAD SNÖPLOGNING SÅ KAN DU HJÄLPA TILL 5 6 7 7 7 8 SNÖ

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

Strålande utsikt mot vattnet Effektiv planlösning. Ljus. Alviks Strand. Gustavslundsvägen 133, plan 4-10, 1 550 5 000 kvm

Strålande utsikt mot vattnet Effektiv planlösning. Ljus. Alviks Strand. Gustavslundsvägen 133, plan 4-10, 1 550 5 000 kvm Strålande utsikt mot vattnet Effektiv planlösning Ljus Alviks Strand Gustavslundsvägen 133, plan 4-10, 1 550 5 000 kvm LOKALEN Ljus lokal med fin utsikt mot Mälaren Kontorsyta 1 550 5 000 kvm Antal arbetsplatser

Läs mer

Ingenjörsinriktad yrkesträning

Ingenjörsinriktad yrkesträning Ingenjörsinriktad yrkesträning Student: Handledare NCC: Mats Bergquist Handledare LTH: Annika Mårtensson Innehållsförteckning NCC... 3 PROJEKT SIGNALFABRIKEN... 3 MINA ARBETSUPPGIFTER... 4 AKTÖRER JAG

Läs mer

rapport juni 2009 Usel säkerhet vid vägarbeten men lösningar finns.

rapport juni 2009 Usel säkerhet vid vägarbeten men lösningar finns. rapport juni 2009 Usel säkerhet vid vägarbeten men lösningar finns. Ny undersökning från SEKO: Dålig säkerhet vid vägarbeten Säkerheten vid vägarbeten är mycket dålig. Det visar en undersökning som SEKO

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags

Läs mer

Fokus på arbetsmiljö, miljö och ekonomin. Vill du ha möjligheten att byta teknik framöver? Hur vill du att armaturer underhålls framöver?

Fokus på arbetsmiljö, miljö och ekonomin. Vill du ha möjligheten att byta teknik framöver? Hur vill du att armaturer underhålls framöver? Rev. 2015 08 18. SSMS- SAFE STREETLIGHT MAINTENANCE SYSTEM Fokus på arbetsmiljö, miljö och ekonomin. Vill du ha möjligheten att byta teknik framöver? Hur vill du att armaturer underhålls framöver? Vill

Läs mer

Miljöpolicy. Det innebär att vi ska:

Miljöpolicy. Det innebär att vi ska: Miljöpolicy Med bibehållen god lönsamhet skall vi bidra till en långsiktigt hållbar utveckling, genom att erbjuda och utveckla effektiva transport- och logistiklösningar, med låg miljöbelastning. Det innebär

Läs mer

Cover Page. Cover Page. Job ID: AdobePDF8-134. Title: Microsoft Word - Remissvar Transports. Requesting User: Lotta

Cover Page. Cover Page. Job ID: AdobePDF8-134. Title: Microsoft Word - Remissvar Transports. Requesting User: Lotta Cover Page Job ID: AdobePDF8-134 Requesting User: Lotta Title: Microsoft Word - Remissvar Transports Cover Page 2008-09-08 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar Transportstyrelsen ansvarslag

Läs mer

KALLfix. Lagar så det håller

KALLfix. Lagar så det håller KALLfix Lagar så det håller KALLfix är en lagringsbar lagningsmassa för lågtrafikerade gator, vägar och planer. KALLfix används för permanenta lagningar under lätta belastningar och som tillfälliga lagningar

Läs mer

Vi utför provsträckor med. gummiasfalt

Vi utför provsträckor med. gummiasfalt Vi utför provsträckor med gummiasfalt Längre livslängd och mindre buller Vägverket vill göra det möjligt att få fram ännu bättre asfalt att använda på våra vägar. Därför inleder vi nu ett projekt där vi

Läs mer

Centralt läge Charmig lokal Ljust och luftigt Centrum

Centralt läge Charmig lokal Ljust och luftigt Centrum Centralt läge Charmig lokal Ljust och luftigt Centrum Drottninggatan 38, plan 5, 205 kvm LOKALEN Charmig lokal i gårdshus Kontorsyta 205 kvm Antal arbetsplatser Ca 10-12 Välkommen till en charmig lokal

Läs mer

GRÖNARE, ENKLARE, SKÖNARE

GRÖNARE, ENKLARE, SKÖNARE GRÖNARE, ENKLARE, SKÖNARE EN LITEN GUIDE ATT TÄNKA PÅ NÄR MAN VÄLJER BELYSNING MondeVerde AB Sommarhemsvägen 7 18 157 Lidingö +46 8 760 80 50 info@mondeverde.com www.mondeverde.se sida "1 Innehåll Bakgrund...

Läs mer

Lura 2:3 & 2:7-2 Nacka

Lura 2:3 & 2:7-2 Nacka Lura 2:3 & 2:7-2 Nacka Beräkning av buller från väg och flygtrafik Uppdragsnummer: 150510 Beställare: Sixten Jaskari Rapport: R150510-1 Datum: 2015-09-15 Antal sidor: 6 Handläggare: Rickard Hellqvist Granskare:

Läs mer

Hogia Transport Systems

Hogia Transport Systems Hogia Transport Systems Lösningar för miljöanpassade transporter hjälper företag utvecklas Hogia Transport Systems och miljön Vi lever idag i en värld med ett ständigt ökat behov av transporter för både

Läs mer

Denna bildserie vänder sig till entreprenörer och förare som vill utveckla sin basmaskinför att anpassa den till ett funktionellt ekipage för

Denna bildserie vänder sig till entreprenörer och förare som vill utveckla sin basmaskinför att anpassa den till ett funktionellt ekipage för Denna bildserie vänder sig till entreprenörer och förare som vill utveckla sin basmaskinför att anpassa den till ett funktionellt ekipage för skogsbränslehantering. 1 För den som vill läsa mer kan följande

Läs mer

Kommunernas infrastrukturinvesteringar

Kommunernas infrastrukturinvesteringar Kommunernas infrastrukturinvesteringar Rapport från Svevia, februari 2011 Om undersökningen Svevia har låtit genomföra en undersökning bland Sveriges kommuner om deras infrastruktursatsningar det kommande

Läs mer

MEDLEMSBLADET BRF MÖRBYSKOGEN3 WWW.MORBYSKOGEN.COM REDAKTÖR: PONTUS WIKLANDER. Juni 2 0 0 6

MEDLEMSBLADET BRF MÖRBYSKOGEN3 WWW.MORBYSKOGEN.COM REDAKTÖR: PONTUS WIKLANDER. Juni 2 0 0 6 MEDLEMSBLADET BRF MÖRBYSKOGEN3 WWW.MORBYSKOGEN.COM REDAKTÖR: PONTUS WIKLANDER Juni 2 0 0 6 Hej på Er kära medlemmar! Trots lite ostadig väder till att börja med så verkar det nu som att vi ska få en varm

Läs mer

Anförande: Claes Norgren i trafikutskottets seminarium om hållbarhetsperspektivet i samhällsekonomiska analyser

Anförande: Claes Norgren i trafikutskottets seminarium om hållbarhetsperspektivet i samhällsekonomiska analyser Anförande: Claes Norgren i trafikutskottets seminarium om hållbarhetsperspektivet i samhällsekonomiska analyser Riksrevisor Claes Norgren medverkade i ett öppet seminarium i riksdagen den 12 februari och

Läs mer

VI FÖLJER STENHÅRT MOTTOT ENKELT UTAN KRÅNGEL

VI FÖLJER STENHÅRT MOTTOT ENKELT UTAN KRÅNGEL BETONGPRODUKTER VI FÖLJER STENHÅRT MOTTOT ENKELT UTAN KRÅNGEL Nu har vi på Nordic Granit öppnat kontor och lager i Norrköping. Det är till och med så att det är det största lagret av stenprodukter i hela

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-08-25 Fler miljöbilar för ett modernt och hållbart Sverige Sverige är ett föregångsland på klimatområdet.

Läs mer

The Capital of Scandinavia

The Capital of Scandinavia Per Erik Österlund Projektledare Oproportionerligt stora utsläpp 4 % av trafiken 23 % av utsläppen Godstrafiken ökar Beräknas öka med 18 % fram till 2020 Stockholm växer 140 K (140 000 bostäder ska byggas

Läs mer

Arbetsmiljöarbete. Lättläst version

Arbetsmiljöarbete. Lättläst version Arbetsmiljöarbete Lättläst version Vad är systematiskt arbetsmiljöarbete? Arbetsmiljöarbete innebär att arbetsgivaren undersöker och åtgärdar de risker som finns på jobbet. De anställda ska inte skadas,

Läs mer

Grågröna systemlösningar för hållbara städer

Grågröna systemlösningar för hållbara städer Grågröna systemlösningar för hållbara städer Kontrollrutin för naturstens- och markbetongöverbyggnader i trafikklass G/C, 0, 1 och 2 i urban miljö Program: Vinnova Utmaningsdriven innovation Hållbara attraktiva

Läs mer

KONTOR FÖR MINDRE FÖRETAG MED STOR POTENTIAL TORSHAMNSGATAN 35 & 39

KONTOR FÖR MINDRE FÖRETAG MED STOR POTENTIAL TORSHAMNSGATAN 35 & 39 KONTOR FÖR MINDRE FÖRETAG MED STOR POTENTIAL TORSHAMNSGATAN 35 & 39 NORDICFORUM TORSHAMNSGATAN 35 & 39 2 OM NORDICFORUM Kraftig tillväxt, idérikedom och gemensamma mål. nordicforum erbjuder de förutsättningar

Läs mer

MILJÖPARTIETS SATSNINGAR FÖR EN MODERN TÅGTRAFIK

MILJÖPARTIETS SATSNINGAR FÖR EN MODERN TÅGTRAFIK MILJÖPARTIETS SATSNINGAR FÖR EN MODERN TÅGTRAFIK Miljöpartiets satsningar för en modern tågtrafik 2011-12-09 Sammanfattning Miljöpartiet presenterar här ett paket med våra förslag för en modernisering

Läs mer

2012-02-15. Säkerhet i fält. Dödsolyckor i arbetet 1955-2009 efter kön. Arbetstagare. Källa: AV/ISA

2012-02-15. Säkerhet i fält. Dödsolyckor i arbetet 1955-2009 efter kön. Arbetstagare. Källa: AV/ISA Renare Mark Norr, 2012-02-14 Säkerhet i fält Christin Jonasson Dödsolyckor i arbetet 1955-2009 efter kön. Arbetstagare Källa: AV/ISA 1 Fördelning efter orsaker Antal dödsfall i arbetsolyckor bland förvärvsarbetande

Läs mer

Har du koll på taket!

Har du koll på taket! Smarta taklösningar Har du koll på taket! Det finns smarta sätt att spara pengar Du ställer krav på taket Smarta taklösningar Som kan lösas Taket är kanske inte det första du tänker på när du ska renovera

Läs mer

Optimism i vikande konjunktur

Optimism i vikande konjunktur Fastighetsägarnas Sverigebarometer Dec 12 Optimism i vikande konjunktur Fastighetsägarnas Sverigebarometer tas fram i samarbete mellan Fastighetsägarnas regionföreningar. Sverigebarometern tar temperaturen

Läs mer

AnnaKarin H Sjölén, Arkitekt SA Sjölén & Hansson Arkitekter. REVIDERAD (2) BULLERUTREDNING 2010-09-27 Sida 1 (5)

AnnaKarin H Sjölén, Arkitekt SA Sjölén & Hansson Arkitekter. REVIDERAD (2) BULLERUTREDNING 2010-09-27 Sida 1 (5) Sida 1 (5) AnnaKarin H Sjölén, Arkitekt SA Sjölén & Hansson Arkitekter Bullerberäkningar, Kviström planområde Underlag för detaljplan för bostadsområde, på fastigheten Kviström 1:17 m.fl. tas fram av arkitekterna

Läs mer

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens.

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens. Förslag till inledande tal med rubriken Regeringens plan för klimatanpassning vid konferensen Klimatanpassning Sverige 2015 den 23 september 2015. Temat för konferensen är Vem betalar, vem genomför och

Läs mer

Bra takhöjd. Effektivt. Flexibel. Kista Entré. Knarrarnäsgatan 7, våning 4, 800 kvm

Bra takhöjd. Effektivt. Flexibel. Kista Entré. Knarrarnäsgatan 7, våning 4, 800 kvm Bra takhöjd Effektivt Flexibel Kista Entré Knarrarnäsgatan 7, våning 4, 800 kvm LOKALEN Effektiv lokal med en takhöjd på hela 3,35 meter Kontorsyta 800 kvm Antal arbetsplatser 45 62 Yteffektivt, ljust

Läs mer

Anta utmaningen och bli ELvis!

Anta utmaningen och bli ELvis! Bli Anta utmaningen och bli ELvis! Tänk dig att du får en elranson i ditt hem som tvingar dig att ändra dina elvanor. Om du använder för mycket el så blir det kostsamt men lyckas du hålla dig till din

Läs mer

ett transportnav att räkna med Vill du vara med? Kom och ta plats i händelsernas centrum.

ett transportnav att räkna med Vill du vara med? Kom och ta plats i händelsernas centrum. ett transportnav att räkna med Vill du vara med? Kom och ta plats i händelsernas centrum. Den optimala platsen att Lasta, lossa och lagra längs norrlandskusten Det är möjligt att alla vägar leder till

Läs mer

Lärarhandledning med kopieringsunderlag för elevmaterial BANGOS RESA. En film om säkerhet kring tåg och järnväg.

Lärarhandledning med kopieringsunderlag för elevmaterial BANGOS RESA. En film om säkerhet kring tåg och järnväg. Lärarhandledning med kopieringsunderlag för elevmaterial BANGOS RESA En film om säkerhet kring tåg och järnväg. Banverkets säkerhetsarbete Banverket har som mål att skapa ett transportsystem som både ur

Läs mer

Upptäck 7 trick som förvandlar ditt nyhetsbrev till en kassako

Upptäck 7 trick som förvandlar ditt nyhetsbrev till en kassako LYSTRING FÖRETAGARE som vill ha fler referenser, högre intäkter och fler kunder, klienter eller patienter som jagar dig istället för tvärtom Upptäck 7 trick som förvandlar ditt nyhetsbrev till en kassako

Läs mer

Energitjänsteprojektet Fas 2 och Fas 3

Energitjänsteprojektet Fas 2 och Fas 3 Till Styrelsen 2014-09-04 Energitjänsteprojektet Fas 2 och Fas 3 Sammanfattning Leksandsbostäders styrelse fattade i september 2012 beslut om att starta ett energitjänsteprojekt vars syfte var att identifiera

Läs mer

SÄKERHET OCH RISK Räddningstjänst Risker Övrigt

SÄKERHET OCH RISK Räddningstjänst Risker Övrigt SÄKERHET OCH RISK Räddningstjänst Risker Övrigt Säkerhet och risk Räddningstjänst Räddningstjänstens riskanalys Riskinventering finns från 1991. Enligt lagen om skydd mot olyckor skall en risk- och sårbarhetsanalys

Läs mer

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit?

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? Elbilsseminarium på IKEA i Älmhult 24 oktober 2011 Karin Nilsson (C) Riksdagsledamot från Tingsryd, ledamot i Skatteutskottet suppleant i Näringsutskott

Läs mer

Dokumentation från Asfaltdagarna 2008. Ola Sandahl, PEAB Asfalt. Varför skall man klistra? Klistring, Skarvar. Typer av klister.

Dokumentation från Asfaltdagarna 2008. Ola Sandahl, PEAB Asfalt. Varför skall man klistra? Klistring, Skarvar. Typer av klister. Klistring, Skarvar Varför skall man klistra? Yta till bild på startsidan Vidhäftning till underliggande beläggning samverkande konstruktion Vidhäftning för att kunna packa massan Membran för att täta mellan

Läs mer

Bilarnas äventyr ett helt års projektarbete

Bilarnas äventyr ett helt års projektarbete Bilarnas äventyr ett helt års projektarbete Höstterminen startade med två veckors inspirationsaktiviteter i närmiljön. Barnen gick på utflykt till bl.a lekplatser, fårhagen och till Landevi som höll på

Läs mer

Bra takhöjd. Effektivt. Flexibel. Kista Entré. Knarrarnäsgatan 7, våning 4, 894 kvm

Bra takhöjd. Effektivt. Flexibel. Kista Entré. Knarrarnäsgatan 7, våning 4, 894 kvm Bra takhöjd Effektivt Flexibel Kista Entré Knarrarnäsgatan 7, våning 4, 894 kvm LOKALEN Effektiv lokal med en takhöjd på hela 3,35 meter Kontorsyta 894 kvm Antal arbetsplatser 50-75 Yteffektivt, ljust

Läs mer

Informationsblad 2-2011 till medlemmar och hyresgäster

Informationsblad 2-2011 till medlemmar och hyresgäster Informationsblad 2-2011 till medlemmar och hyresgäster 2011-06-20 Foto: Håkan Hedqvist Hej! Ja, då var sommaren här igen! Hoppas så många som möjligt passar på att njuta av den fina gården och att använda

Läs mer

INFORMATION TILL BOENDE OM BLOMLÅDOR. Blomlådor för bättre trafiksäkerhet! Starta en ökad medvetenhet om trafiksäkerhet

INFORMATION TILL BOENDE OM BLOMLÅDOR. Blomlådor för bättre trafiksäkerhet! Starta en ökad medvetenhet om trafiksäkerhet 1 (6) INFORMATION TILL BOENDE OM BLOMLÅDOR Blomlådor för bättre trafiksäkerhet! Starta en ökad medvetenhet om trafiksäkerhet För att få en ökad trafiksäkerhet är det viktigt att vi alla börjar prata om

Läs mer

Lite damm är väl inte så farligt? Var och när dammar det?

Lite damm är väl inte så farligt? Var och när dammar det? Arbetsmiljö Det finns många risker på en byggarbetsplats. Det första man tänker på är ofta risken för olyckor som att falla ner från ett tak eller en byggnadsställning eller att tappa kontrollen över en

Läs mer