Alliansens arbetsgrupp för ett MILJÖ- OCH KLIMATSMART LANDSTING

Transkript

1 Alliansens arbetsgrupp för ett MILJÖ- OCH KLIMATSMART LANDSTING

2 Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna i Landstinget Sörmland. Alliansens arbetsgrupp för ett miljö- och klimatsmart landsting Landstinget Sörmland Nyköping david.arwe@dll.se

3 INNEHÅLL INLEDNING... 4 Bakgrund och gruppens sammansättning... 4 Utredningsfrågor och utgångspunkter... 5 Metod och material... 6 MINSKAD FÖRSKRIVNING AV ANTIBIOTIKA... 7 HÅLLBAR MAT Andel ekologiska livsmedel Länsövergripande projekt för minimerad klimatpåverkan från mat EFFEKTIVARE ENERGIANVÄNDNING GRÖNARE TRANSPORTER Egna personbilstransporter Kollektivtrafik STRATEGISK UPPHANDLING ARBETSGRUPPENS FÖRSLAG REFERENSER

4 INLEDNING Bakgrund och gruppens sammansättning Under hösten 2012 offentliggjorde partierna i Allians för sjukvården i Sörmland (Moderaterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna) att vi tillsammans med Folkpartiet och Miljöpartiet vill utgöra ett gemensamt alternativ för väljarna i Sörmland till nästa mandatperiod. Med målet att presentera en gemensam politik i god tid inför valet, tillsattes fyra arbetsgrupper med medlemmar ur våra tre partier. Inriktningen för arbetsgruppernas utredningsarbete har varit att ta fram ett antal landstingspolitiska förslag, vilka ska ligga till grund för en gemensam budget hösten 2013 samt underlag för ett kommande valmanifest Vårt mål är att göra vården enklare och snabbare för att patienten är viktigare. Men landstinget är också en viktig aktör när det gäller att förbättra miljö och klimat i Sörmland. Nu verksamma generationer har ett stort ansvar inför kommande generationer att förvalta jordens resurser på ett klokt sätt och inte förbruka mer än vad som är nödvändigt för en ansvarsfull och effektiv drift av verksamheterna i Landstinget Sörmland. Med hänsyn inte minst till kommande generationer är det av högsta vikt att all verksamhet som landstinget ansvarar för påfrestar miljö och klimat så lite som möjligt. Vår arbetsgrupp har haft i uppdrag att visa på möjliga vägar till ett miljö- och klimatsmart landsting, och har sedan i december 2012 arbetat med att ta fram nya förslag som kan bidra till att göra Landstinget Sörmlands verksamheter mer miljövänliga och mindre klimatpå- 4

5 frestande. I föreliggande slutrapport redovisas de miljö- och klimatpolitiska förslag som utredningsarbetet har utmynnat i. Arbetsgruppen har utgjorts av Gustaf Wachtmeister (M, ordf.), Axel Wevel (C), Ingrid Brege (M), Magdalena Jerlström (C), Malin Eklånge (KD), Östen Eriksson (KD), och har biträtts av politiske sekreteraren David Arwe (KD). Utredningsfrågor och utgångspunkter Arbetsgruppernas arbete har samordnats av en styrgrupp bestående av partiernas gruppledare. Enligt styrgruppens utredningsdirektiv har arbetsgruppen haft i uppgift att koncentrera arbetet kring följande utredningsfrågor: Hur kan Landstinget Sörmland bli miljöledande i Sverige? Hur kan en förbättrad miljö bidra till att stärka hälsan i Sörmland? Hur kan landstinget effektivast minska sin negativa klimatpåverkan? Efter att ha gjort en utblick över de nyckeltal som finns att tillgå inom miljö- och klimatområdet från SKL (Sveriges kommuner och landsting), beslutade arbetsgruppen i samråd med styrgruppen att koncentrera utredningsarbetet kring följande prioriterade ämnesområden: 1. Minskad förskrivning av antibiotika 2. Hållbar mat 3. Effektivare energianvändning 4. Grönare transporter 5. Strategisk upphandling Det övergripande syftet med framtagandet av nya politiska förslag inom ramen för ovanstående frågeställningar, är att Landstinget Sörmland ska bli ledande landsting i Sverige inom miljö- och klimatområdet. 5

6 Metod och material Som huvudsakligt kunskapsunderlag för gruppens arbete har två rapporter med miljönyckeltal från SKL använts. Miljönyckeltal för landsting och regioner har framtagits med hjälp av miljöcheferna i Sveriges landsting och regioner. Nyckeltalen som redovisas i diagrammen nedan avser åren 2008 till 2011 och är alla hämtade ur denna rapport. Nyckeltalen för Landstinget Sörmlands del har sedan kompletterats med vårt landstings ännu opublicerade siffror för I rapporten Miljönyckeltal för landsting och regioner 2012, som är den första i sitt slag, jämförs hur landstingen presterat inom fem områden vilka får anses vara centrala för möjligheten att lyckas inom miljö- och klimatområdet: förskrivning av antibiotika, andel ekologiska livsmedel, energianvändning i verksamhetslokaler, andel förnybart drivmedel i kollektivtrafiken samt klimatpåverkan från medicinska gaser. 2 Med tanke på dessa fem områdens avgörande betydelse för huruvida ett landstings lyckas med sitt miljöarbete, samt möjligheten att göra rättvisande jämförelser med andra landsting, valde arbetsgruppen inledningsvis att fokusera sitt utredningarbete kring dessa fem områden. Under arbetets gång ersattes dock området Klimatpåverkan från medicinska gaser av området Strategisk upphandling, vilket bedömdes ha större relevans då landstinget under senare tid har lyckats minskat gasutsläppen väsentligt. Den andra rapport som använts, Nyckeltal energi och klimat Byggnader och transporter i kommuner och landsting, jämför landstingens och kommunernas nyckeltal på energi- och klimatområdet, med tyngdpunkt på byggnader och transporter. 3 Gruppens arbete i övrigt har bestått av att medlemmarna samlats för sammanträden, bidragit med egna utredningsuppdrag, samt deltagit i en regional miljömålskonferens 4 och ett studiebesök på Miljöstyrningsrådet i Stockholm. 1 Sveriges kommuner och landsting, 2012a. 2 Utöver de fem områden inom vilka SKL jämför landstingens prestationer i rapporten Miljönyckeltal för landsting och regioner 2012 finns givetvis andra miljöområden som är nog så viktiga för att nå framgång i miljö- och klimatarbetet, t.ex. kemikalier, vattenförbrukning, avfallshantering, användning av övriga läkemedel, etc. Vi har emellertid valt att avgränsa oss till nämnda fem områden i denna rapport. 3 Sveriges kommuner och landsting, 2012b. 6

7 MINSKAD FÖRSKRIVNING AV ANTIBIOTIKA Utsläpp av antibiotika i naturen orsakar skador på vattendrag och miljö. Läkemedelstillverkningen kan också vara mycket påfrestande för miljön, och ett problem som uppstår utanför vårt eget närområde är de miljöskador som produktionen i tillverkningsländerna orsakar. Vidare leder överkonsumtion av antibiotika till att bakterier kan utveckla resistens, något som i sin tur orsakar ökad sjuklighet och dödlighet. Antibiotikaresistens anses i allmänhet vara en av sjukvårdens stora utmaningar i framtiden. 4 Framtidens miljö. Regional miljömålskonferens om det giftfria Södermanland, Eskilstuna 13/

8 SKL konstaterar att i dag sker en överförskrivning av antibiotika för övre luftvägsinfektioner. 5 Även vid behandling av öroninflammationer sker en överförskrivning på ca 25 %. Femton procent av den antibiotika som skrivs ut i sjukvården gäller behandling av öroninflammation, trots att inflammationen oftast läker ut av sig själv. 6 Nuläge: Under mätperioden har Landstinget Sörmland minskat förskrivningen av antibiotika från 387 recept per tusen invånare från 2008 till 350 år De senaste siffrorna för 2012 uppvisar en smärre förbättring (346). Den positiva trenden från 2008 har dock i princip planat ut de tre senaste åren. Genomsnittet bland landstingen 2011 är ca 360 recept. Mål: Regeringens nationella mål för antibiotikaförskrivning om 250 recept per tusen invånare ska vara uppnått Vill vi kunna räkna oss som miljöledande landsting inom detta område gäller det att passera landstingen i Dalarna och Västerbotten, som 2011 låg på 310 recept per tusen invånare. 5 Sveriges kommuner och landsting, 2012a. 6 SVT Sydnytt,

9 Möjligheter: Utbildning och information till både personal och allmänhet är fortsatt en viktig strategi för att minska överförskrivningen av antibiotika. Vårt landsting bör ta initiativ till en nationell informationskampanj (liknande strokekampanjen AKUT). Sannolikt är det viktigt att jobba med attityder till förskrivning bland läkarna. De läkemedel som används på våra sjukhus idag upphandlas av landstinget. Kraven inför upphandlingarna upprättas av landstingets Läkemedelskommitté. Läkemedelskommittén måste säkerställa att man alltid följer Miljöstyrningsrådets upphandlingskriterier för läkemedel vid nya upphandlingar. Även om landstinget blir bättre på att upphandla enligt de miljökriterier som finns, återstår att få läkarna att välja de miljömässigt bästa läkemedlen. Ett problem härvidlag är att miljöpåverkan bara är en av flera faktorer som måste vägas in vid förskrivning, och möjligen kan medicinska prioriteringar göra att miljökraven får stå tillbaka. Norrbottens läns landsting har börjat erbjuda patienter med infektioner i luftvägarna ett kostnadsfritt återbesök inom en vecka istället för antibiotika vid första besöket i vården. Landstinget i Halland har sedan tidigare infört ett liknande system. 7 Dessa exempel bör studeras närmare för att utröna i vilken mån de fungerar. Landstingets statistik om 350 recept per tusen invånare gäller endast primär- och öppenvården. För att kunna få bättre kontroll över antibiotikaförskrivningen inom slutenvården vid sjukhusen bör mätningar göras även här och förbrukningen målsättas. 7 Dagens medicin,

10 Andel ekologiska livsmedel HÅLLBAR MAT Produktion och konsumtion av livsmedel belastar miljö och klimat genom den stora energiåtgången samt utsläppen av koldioxid. Utöver det tillkommer andra utsläpp av växthusgaser som är förenade med djurhållning (metan), produktion av mineralgödsel (lustgas) samt gödsling av åkermark (kväve). 8 Genom att köpa in ekologiska livsmedel kan landstinget bidra till minskad användning och spridning av giftiga bekämpningsmedel samt till en ökad biologisk mångfald och andra positiva effekter för djur och natur. Nuläge: När det gäller andelen ekologiska livsmedel uppvisar Landstinget Sörmland en positiv trend. Andelen ekologiska livsmedel, mätt i procent av total inköpskostnad för livsmedel, har ökat från 6 procent 2009 till 15 procent 2010 och 19 procent Det ännu opublicerade resultatet för 2012 ligger på 25 procent. 8 Naturvårdsverket, Klimatanpassad mat. 10

11 Mål: Riksdagen har uppsatt ett mål om att 25 procent av all offentlig konsumtion ska vara ekologisk till Av landstingen presterade Örebro läns landsting och Kronobergs läns landsting bäst under 2011 med 35,4 procent respektive 34 procent andel ekologiska livsmedel. Landstinget Sörmland nådde också målet under Det tycks alltså finnas skäl att anta det nationella målet om 25 procent är lågt satt, och att det går att vässa ytterligare på det regionala planet. Möjligheter: I landstingets egna styrdokument figurerar två mål: i miljöprogrammet 9 från 2009 anges att 50 procent av det totala inköpsvärdet av inköpta livsmedel ska vara ekologiskt producerade till 2013, och i den reviderade kostpolicyn 10 från 2011 sägs att andelen ekologiska produkter ska uppgå till minst det nationella målet om 25 %. Det kan konstateras att vi i dag är långt ifrån målet om 50 % samtidigt som målet om 25 % är väl lågt satt om vi ska bli 9 Landstinget Sörmland, Landstinget Sörmland,

12 miljöbästa landsting. Vi föreslår därför ett mål om att 50 % av det totala inköpsvärdet ska utgöras av ekologiskt producerade varor till Landstinget Sörmland reviderade sin kostpolicy under Den nya policyn med tillhörande handlingsplan är ambitiös och ställer bland annat kraven att maten ska tillagas lokalt, med ambitionen att tillaga mat från grunden och erbjuda ett utbud som minimerar vår miljöpåverkan. Detta ska ske bl.a. genom att kostverksamheten ska välja en större andel vegetabilier, som serveras efter årstid och säsong minska den totala mängden kött och välja rätt kött öka andelen ekologiska och rättvisemärkta produkter beakta och minska de transportsträckor som förekommer i samband med inköp bedriva kostverksamhet med energi- och resurshushållning i alla led. Det är främst genom upphandlingen, som man kan påverka utfallet av de olika krav och önskemål som ställs upp i kostpolicyn. Mindre upphandlingar, ger möjlighet även för lokala livsmedelsproducenter att lämna anbud, vilket innebär kortare transporter och minskad miljöbelastning. Ett krav på djurskydd bör även införas i kostpolicyn. På flera punkter har vi i Sverige starkare skydd för våra djur än vad minimiregleringar inom EU gör gällande. I offentliga upphandlingar av livsmedel ställs dock ofta inte samma krav. Landstinget Sörmland bör arbeta efter att det livsmedel som köps in i högsta möjliga mån producerats i enlighet med svensk lagstiftning. Miljöstyrningsrådet har utformat kriterier för att hjälpa upphandlare att ställa krav på djurskydd i upphandlingar av animaliska livsmedel. Landstinget Sörmland bör använda dessa kriterier för att ställa krav på såväl djurvälfärd, antibiotikafrihet, som bedövning och transporttider vid slakt. 12

13 Länsövergripande projekt för minimerad klimatpåverkan från mat Ett intressant projekt är på väg att sjösättas som ett samarbete mellan kommuner, landsting och länsstyrelser i Västmanland, Södermanland, Uppland och Stockholm. 11 Projektet handlar om att höja kvaliteten på och minska klimatpåverkan från den offentliga maten, och syftar till att underlätta för kommuner och landsting att servera mat som är ekologiskt och lokalt producerad inom en rimlig budget. I den långsiktiga visionen för projektet ingår att maten ska lagas till 100 procent av ekologiska och närproducerade råvaror 12, samt tillagas på ett hantverksmässigt sätt av säsongens råvaror. Förutom detta ska tillagning, hantering och servering skötas på ett sätt som minimerar svinnet. Projektet är tänkt att starta hösten 2014 och pågå under 1 ½ till 2 år. Länsstyrelsen kommer att ge stöd till berörd kommun/landsting i form av projektledar- och konsultstöd. Det är arbetsgruppens mening att Landstinget Sörmland bör ansöka till detta samarbetsprojekt, för att på så sätt bredda målsättningen med klimatarbetet på matområdet bortom andelen inköpta ekologiska råvaror. 11 Länsstyrelsen Västmanland, Noteras bör att begrepp som närproducerat och lokalproducerat bör användas med viss försiktighet, då det inte finns någon egentlig definition av vad dem. Dels är det inte säkert att närproducerade produkter alla gånger är bättre för klimatet, dels riskerar sådana avgränsningar i avtal att bryta mot EU:s direktiv om fri konkurrens samt diskriminerings- och proportionalitetsprinciper. Här avser begreppen emellertid säsongens råvaror från hela Sverige, gärna nära den egna orten. 13

14 EFFEKTIVARE ENERGIANVÄNDNING Energianvändningen i landstingets verksamheter förbrukar stora resurser och ger upphov till klimatpåverkan. En minskad energianvändning betyder mycket för att komma till rätta med klimatfrågan, samtidigt som stora summor kan sparas för landstinget. Enligt EU:s energitjänstedirektiv ska det offentliga vara goda förebilder för en effektiv energianvändning. 13 Nuläge: Från 2008 till 2010 ökade den sammanlagda förbrukningen av el och värme i Landstinget Sörmland från 218 kwh/m 2 till 224 kwh/m 2 per BRA 14. Sedan 2010 har dock 13 Sveriges kommuner och landsting, 2012b. 14 BRA = Bruksarea, arean av alla våningsplan exklusive omslutande konstruktionsarea, mäts från insidan av yttervägg. 14

15 energianvändningen börjat minska svagt och hamnar på 213 kwh/m 2 för Den genomsnittliga energianvändningen bland landstingen 2011 låg på drygt 210 kwh/m 2. Mål: Övergripande mål för regeringens klimat- och energipolitik är bland annat att energianvändningen till år 2020 ska vara 20 procent effektivare än I tillägg finns en vision om att Sverige inte ska orsaka några nettoutsläpp till atmosfären till år Landstingets egna mål om energieffektivisering är, att till 2018 ska elanvändningen minska med 20 % och energianvändning för uppvärmning minska med 15 procent per total BRA, utgångsvärde Möjligheter: I förhållande till andra landsting låg vi med 222 kwh/m 2 femma från botten 2011 när det gäller energianvändning i verksamhetslokaler och har, trots en något minskad förbrukning 2012, fortfarande en bit kvar till Värmlands och Dalarnas nivåer (162 respektive 176 kwh/m 2 ). Med en minskning av energiförbrukningen med 25 % till 2018, utgångsvärde 2012, skulle landstinget landa på en förbrukning på cirka 160 kwh/ m 2. Minskad klimatpåverkan till följd av energianvändning kan uppnås dels genom minskad energianvändning, dels genom övergång till förnyelsebara energikällor som exempelvis sol- 15 Landstinget Sörmland,

16 celler, vindkraft och biobränsle. SKL menar dock att det ofta är mer lönsamt att uppnå samma miljönytta genom energieffektivisering. 16 Landstinget måste styra kliniker och verksamheter mot en ökad energieffektivisering. Detta kan ske genom investeringar för byte till energisnålare belysning, närvarosensorer och annan verksamhetsutrustning samt genom utbildningssatsningar för att påverka attityder. Exempel från Dalarnas landsting visar att det med ekonomiska styrmedel går att minska elanvändningen i landstingets verksamheter. Där arbetar Landstingsfastigheter bland annat med att ge verksamheter och vårdavdelningar incitament att genomföra energieffektiviserande åtgärder, såsom sänkt lokalhyra. 17 Landstinget i Dalarna, som prisats för sitt arbete med energieffektivisering, har under åren minskat energiförbrukningen från 360 kwh/m 2 till 177 kwh en årlig besparing på 60 miljoner kronor för landstinget. 18 Det tycks som att vi i Landstinget Sörmland kan ha en del att lära av våra vänner i Dalarna. De planerade ny- och ombyggnationerna inom ramen för Framtidens hälso- och sjukvård måste projekteras och genomföras utifrån ett klimatsmart perspektiv. Upphandlingar, byggnationer och den framtida driften ska ha en sådan liten klimatpåverkan som möjligt. I det här sammanhanget är de så kallade passivhusen värda att uppmärksammas. Passivhus är mycket väl isolerade och värms upp endast genom den energi som redan finns i huset. Ett inomhusklimat lika bra som i traditionella hus går i dag att uppnå genom effektiv isolering och värmeväxlad ventilation. Exempel på sjukhus som är passivhus finns i dag bland annat i Norge, Tyskland och Schweiz. Gällande förnyelsebara energikällor har landstinget redan i dag ett mål om att 95 procent förnyelsebar energi ska användas till uppvärmning i landstingets lokaler, som inte är fjärrvärmeanslutna. 100 procent av den el som landstinget köper in ska uppfylla kriterierna för Bra Miljöval eller motsvarande. 19 Dessa målsättningar ska stå kvar och förstärkas med tuffare krav vid upphandling av förnyelsebar el såsom solenergi och vindkraft. 16 Sveriges kommuner och landsting, 2012b. 17 Sweco, Byggdialog Dalarna. 19 Landstinget Sörmland,

17 Landstinget Sörmland bör dock inte bygga och äga egna vindkraftverk. Andra exempel från Landstingssverige visar att det är fullt möjligt att investera stort och långsiktigt i vindkraft utan att själv äga och driva egna vindkraftverk. 17

18 GRÖNARE TRANSPORTER Förbränning av fossila bränslen (olja, kol och gas) ger upphov till utsläpp av växthusgaser, vilket är en av orsakerna till jordens klimatförändringar. Största delen av landstingets klimatpåverkande utsläpp av växthusgaser kommer från transporter. 20 Landstingets eget miljöprogram innehåller mål och åtgärder för personbilstransporter, dock inte för kollektivtrafiken. Jämfört med personbilstrafik har kollektivtrafik flera miljö- och klimatmässiga fördelar, genom att vara både energieffektivare och ha en lägre klimatpåverkan. 21 Egna personbilstransporter I genomsnitt låg andelen förnybart fordonsbränsle för användning i personbilar och lätta lastbilar i landstingen på 23 procent för år Andelen förnybart har ökat ett par procen- 20 Landstinget Sörmland, Sveriges kommuner och landsting, 2012a. 18

19 tenheter sedan Andelen miljöbilar, inklusive lätta lastbilar och exklusive ambulanser, har ökat från 67 till 72 procent mellan början och slutet av Nuläge: Statistiken för 2011 visar att Landstinget Sörmland med 16,3 % ligger under genomsnittet när det gäller andelen förnybart drivmedel i personbilar och lätta lastbilar, även om andelen har ökat med nästan 3 procentenheter sedan När det gäller andelen miljöbilar (77,5 %) ligger vi något över genomsnittet bland landstingen. 23 Mål: I Landstinget Sörmlands eget miljöprogram anges följande mål på transportområdet 24 : Utsläpp av koldioxid från tjänsteresor med personbil ska minska med 25 procent, utgångsvärde procent av landstingets leasade och korttidshyrda fordon ska vara miljöfordon, enligt den statliga miljöbilsdefinitionen, undantaget ambulanser, vissa arbetsfordon och lastbilar. Förbrukningen av fossila bränslen ska minska med 25 procent, utgångsvärde 2008, för landstingets leasade och korttidshyrda fordon samt varu- och persontransporter, undantaget ambulanser, vissa arbetsfordon och lastbilar. Möjligheter: Personbilstransporterna bland anställda måste ner, båda bland de som arbetspendlar och de som reser inom ramen för arbetet. Möjligheterna till subventionerade busskort ska förbättras. Likaså möjligheterna till att ha telefon- och videokonferenser. Produktionen av biogas måste förstärkas, och samtidigt kompletteras med andra förnyelsebara bränslen. Fler laddstationer behöver komma på plats vid landstingets verksamheter för elbilar och elhybrider. Landstinget måste också noga följa den snabba utveckling som sker inom eldrivna fordon, elhybrider samt vätgasdrivna fordon. Det arbete som pågår inom landstinget med utbildning i eco-driving ska fortsätta och fördjupas. Satsning på ny teknik räcker inte, om inte förarna av fordonen kan köra bränsleeffektivt och miljösmart. Utbildning är alltså en fortsatt viktig åtgärd, och likaså att kunna mäta och 22 Sveriges kommuner och landsting, 2012b. 23 Ibid. 24 Landstinget Sörmland, Miljöprogram

20 utvärdera bränsleförbrukningen i landstingets fordon genom någon form av bränsleuppföljningssystem. Ett intressant exempel från Landstinget Västernorrland är deras försök med klimatkonto och intern klimatkompensation. Kort innebär det att flygresor beläggs med ett påslag om 30 procent på kostnaden samt 3 kronor extra per mil vid användning av landstingets tjänstebilar. De extra pengarna tillförs sedan klimatkontot, som beräknas omsätta 1,5 miljoner kronor per år. Detta betyder att de som färdas med flyg och bil kommer att bidra till att resor med tåg och buss i länet blir kostnadsfria för arbetsplatserna. 25 För att minska klimatpåverkan från transporter föreslår vi att landstinget ska inrätta en klimatfond för kompensation av koldioxidutsläpp som orsakas av den egna verksamheten. Till denna fond avsätts medel efter fastslagen taxa där exempelvis inrikes flygresor kompenseras med en summa om 20 % av biljettpriset och annan verksamhet med 25 öre per kilo koldioxidutsläpp. Kollektivtrafik Nuläge: Andelen förnybart drivmedel i kollektivtrafiken i landstinget var 16 procent 2011, vilket placerade oss på en femteplats från botten bland landstingen. Fem landsting hade över 50 procent förnybart drivmedel samma år, däribland Västmanland och Östergötland. Det ännu opublicerade resultatet för 2012 är för Sörmlands del 15,77 %. 25 Landstinget Västernorrland, Landstinget klimatsatsar med förnybar el och intern klimatkompensation. 20

21 Mål: Regeringens nationella mål är att Sverige ska ha en fossiloberoende fordonsflotta år Branschorganisationen Svensk kollektivtrafik har målet om att minst 90 % av kollektivtrafikens persontransporter ska vara fossilfri till Stockholms läns landsting ligger högst i statistiken för 2011 med en andel på 65 procent. Landstinget har i dag tillsammans med länets kommuner, Regionförbundet och Kollektivtrafikmyndigheten antagit en vision om att 50 procent av arbetspendlingen i länet ska ske med kollektivtrafik till Möjligheter: Arbetsgruppen har konstaterat att det inom detta område är viktigt att den politiska ledningen sätter upp tydliga och tuffa mål inom ramen för en tidsplan. Sedan är det upp till verksamheterna att jobba mot dessa mål. Vår arbetsgrupp föreslår att 75 % av fordonsbränslet i de bussar som landstinget har betalningsansvar för ska utgöras av förnyelsebart bränsle till 2018, med inriktningen att kollektivtrafiken i landstinget ska vara fossiloberoende till år För att detta ska kunna upp- 26 Regionförbundet Sörmland, Hållbara transporter. 21

22 nås måste landstinget tillsammans med kommunerna i Sörmlands kollektivtrafikmyndighet ställa hårdare miljökrav i upphandlingen av den regionala busstrafiken. I arbetet med att ställa om kollektivtrafikflottan till fossiloberoende fordon bör uppmärksamhet fästas vid de goda exempel som finns i resten av landet. Vid Umeå flygplats invigdes förra året en laddstation för världens första snabbladdningsbara bussar. Tack vare ny kraftfull teknik kan bussarna, som sedan starten trafikerar Umeås flygbusslinjer, laddas för 60 minuters körning på 6 minuter. Med den kapaciteten är den nya laddstationen 6-8 gånger snabbare än traditionella snabbladdningsstationer för personbilar. 27 Utvecklingen på området bör bevakas noggrant, med fokus på att utreda möjligheten att dylika snabbladdningsbara bussar i framtiden kan nå sådan kapacitet att de kan trafikera delar av det regionala trafiknätet i Sörmland. 27 Infrastrukturnyheter.se, Snabbladdning av buss i Umeå. 22

23 STRATEGISK UPPHANDLING Såväl Upphandlingsutredningen som Miljöstyrningsrådet menar att offentliga myndigheter underskattar den strategiska betydelsen av offentlig upphandling. Upphandlingen behöver lyftas upp till en strategisk funktion på ledningsgruppsnivå, eftersom det handlar om enorma summor som har stor potential att styra verksamheten. 28 Miljöstyrningsrådet fastslår att så mycket som 50 procent av den egna organisationens klimatpåverkan kommer från de varor och tjänster man upphandlat. Årligen upphandlar offentliga myndigheter varor och tjänster för cirka miljarder kronor, och Upphandlingsutredningen menar att det finns en besparingspotential på 10 mil- 28 SOU 2013:12. Goda affärer en strategi för hållbar upphandling. 23

24 jarder årligen genom effektivare upphandlingar med bibehållen kvalitet. Myndigheterna måste också bli bättre på att mäta och utvärdera. 29 Det är arbetsgruppens mening att landstinget måste ta ett mycket starkare grepp om upphandlingens övergripande mål och strategier samt om hur upphandlade verksamheter följs upp och fungerar. Vi vill att upphandling med fokus på miljö och klimat lyfts upp till en strategisk funktion i landstinget. Landstinget behöver även bli bättre på att följa upp de avtal om upphandling som sluts. Den gemensamma upphandlingsenheten måste ha tillräckliga resurser att följa upp och utvärdera avtalen, för att minimera risken att uppföljningen faller mellan stolarna. Stockholms läns landsting, exempelvis, har infört en särskild controllerenhet för ändamålet, vilket gör det tydligt att det finns någon som kontinuerligt följer upp att avtal och att kontrakt efterlevs. För att upphandlingen ska bli effektiv krävs sakkompetens hos upphandlarna. Utbildning behövs, för att säkerställa att varje upphandlare blir expert på sin marknad. Samtidigt får inte upphandlingen endast ske utifrån inköpspris utan måste ta hänsyn till ett livscykelperspektiv på de varor som köps in. Livscykelkostnadskalkyler som innehåller kostnader för service, drift, bränsle etc., ska ligga till grund för inköp av utrustning, vitvaror, fordon, m.m. Vi tror att landstinget i slutändan skulle tjäna pengar i slutänden på att ställa sådana miljökrav från början, något som bekräftas av Miljöstyrningsrådet. Även Upphandlingsutredningen visar att livscykelanalyser många gånger kan leda till både minskade kostnader och lägre miljöpåverkan. Miljöanpassad upphandling har också den positiva sidoeffekten att stimulera gröna innovationer inom och utom länet, som också främjar en hållbar utveckling. Landstinget bör utveckla en strategi för grön IT. Serverkapaciteten och utnyttjandet av befintliga servrar behöver undersökas, utvärderas och effektiviseras. I en strategi för grön IT bör också ingå att undersöka fördelarna med att upphandla hårdvara och drift inom IT. Västerås kommun har genom ett framgångsrikt projekt lyckats halvera klimatutsläppen från IT, samtidigt som man fått färre tjänsteresor och ett effektivare IT-system. 30 Datorer och annan IT-utrustning står för 30 procent av elen på ett kontor. Återigen tycks här finna ett område med potential för besparingar inom såväl ekonomi som klimatpåverkande utsläpp. 29 Ibid. 30 Västerås halverar utsläppen från IT. Dagens samhälle,

25 Ett i sammanhanget intressant exempel är Sollentuna kommun, Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) har uppdragits att genomföra en förstudie av kommunens totala klimatpåverkan, inklusive den klimatpåverkan som uppstår till följd av kommunens inköp av varor och tjänster. 31 Kort kan sägas att Sollentuna kommuns inköp under 2010 gav upphov till utsläpp av ca ton CO 2-ekvivalenter, medan driften av kommunens egna fastigheter och fordon genererade utsläpp med ca 8oo ton CO 2e eller endast 2,7 procent av klimatpåverkan från kommunens inköp. 32 Undersökningen indikerar att Sollentuna kommun behöver titta utanför den egna organisationen för att kunna optimera sitt arbete för att minska klimatutsläppen. 33 Sammanfattningsvis pekar ett flertal exempel och erfarenheter från kommuner, myndigheter och expertorgan pekar på, att det finns goda skäl att se bortom den egna organisationens gränser när det gäller att minska även vårt eget landstings klimatpåverkan. 31 Den metod som FOI använt för att räkna ut kommunens klimatpåverkan till följd av inköp innehåller ett verktyg för energianalys som kartlägger den energianvändning och de utsläpp av växthusgaser som uppstår under en produkts hela livscykel, från råvaruutvinning, produktion, användning, underhåll och avfallshantering, inklusive alla transporter. 32 Dagens samhälle, FOI,