Alliansens arbetsgrupp för ett MILJÖ- OCH KLIMATSMART LANDSTING

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Alliansens arbetsgrupp för ett MILJÖ- OCH KLIMATSMART LANDSTING"

Transkript

1 Alliansens arbetsgrupp för ett MILJÖ- OCH KLIMATSMART LANDSTING

2 Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna i Landstinget Sörmland. Alliansens arbetsgrupp för ett miljö- och klimatsmart landsting Landstinget Sörmland Nyköping

3 INNEHÅLL INLEDNING... 4 Bakgrund och gruppens sammansättning... 4 Utredningsfrågor och utgångspunkter... 5 Metod och material... 6 MINSKAD FÖRSKRIVNING AV ANTIBIOTIKA... 7 HÅLLBAR MAT Andel ekologiska livsmedel Länsövergripande projekt för minimerad klimatpåverkan från mat EFFEKTIVARE ENERGIANVÄNDNING GRÖNARE TRANSPORTER Egna personbilstransporter Kollektivtrafik STRATEGISK UPPHANDLING ARBETSGRUPPENS FÖRSLAG REFERENSER

4 INLEDNING Bakgrund och gruppens sammansättning Under hösten 2012 offentliggjorde partierna i Allians för sjukvården i Sörmland (Moderaterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna) att vi tillsammans med Folkpartiet och Miljöpartiet vill utgöra ett gemensamt alternativ för väljarna i Sörmland till nästa mandatperiod. Med målet att presentera en gemensam politik i god tid inför valet, tillsattes fyra arbetsgrupper med medlemmar ur våra tre partier. Inriktningen för arbetsgruppernas utredningsarbete har varit att ta fram ett antal landstingspolitiska förslag, vilka ska ligga till grund för en gemensam budget hösten 2013 samt underlag för ett kommande valmanifest Vårt mål är att göra vården enklare och snabbare för att patienten är viktigare. Men landstinget är också en viktig aktör när det gäller att förbättra miljö och klimat i Sörmland. Nu verksamma generationer har ett stort ansvar inför kommande generationer att förvalta jordens resurser på ett klokt sätt och inte förbruka mer än vad som är nödvändigt för en ansvarsfull och effektiv drift av verksamheterna i Landstinget Sörmland. Med hänsyn inte minst till kommande generationer är det av högsta vikt att all verksamhet som landstinget ansvarar för påfrestar miljö och klimat så lite som möjligt. Vår arbetsgrupp har haft i uppdrag att visa på möjliga vägar till ett miljö- och klimatsmart landsting, och har sedan i december 2012 arbetat med att ta fram nya förslag som kan bidra till att göra Landstinget Sörmlands verksamheter mer miljövänliga och mindre klimatpå- 4

5 frestande. I föreliggande slutrapport redovisas de miljö- och klimatpolitiska förslag som utredningsarbetet har utmynnat i. Arbetsgruppen har utgjorts av Gustaf Wachtmeister (M, ordf.), Axel Wevel (C), Ingrid Brege (M), Magdalena Jerlström (C), Malin Eklånge (KD), Östen Eriksson (KD), och har biträtts av politiske sekreteraren David Arwe (KD). Utredningsfrågor och utgångspunkter Arbetsgruppernas arbete har samordnats av en styrgrupp bestående av partiernas gruppledare. Enligt styrgruppens utredningsdirektiv har arbetsgruppen haft i uppgift att koncentrera arbetet kring följande utredningsfrågor: Hur kan Landstinget Sörmland bli miljöledande i Sverige? Hur kan en förbättrad miljö bidra till att stärka hälsan i Sörmland? Hur kan landstinget effektivast minska sin negativa klimatpåverkan? Efter att ha gjort en utblick över de nyckeltal som finns att tillgå inom miljö- och klimatområdet från SKL (Sveriges kommuner och landsting), beslutade arbetsgruppen i samråd med styrgruppen att koncentrera utredningsarbetet kring följande prioriterade ämnesområden: 1. Minskad förskrivning av antibiotika 2. Hållbar mat 3. Effektivare energianvändning 4. Grönare transporter 5. Strategisk upphandling Det övergripande syftet med framtagandet av nya politiska förslag inom ramen för ovanstående frågeställningar, är att Landstinget Sörmland ska bli ledande landsting i Sverige inom miljö- och klimatområdet. 5

6 Metod och material Som huvudsakligt kunskapsunderlag för gruppens arbete har två rapporter med miljönyckeltal från SKL använts. Miljönyckeltal för landsting och regioner har framtagits med hjälp av miljöcheferna i Sveriges landsting och regioner. Nyckeltalen som redovisas i diagrammen nedan avser åren 2008 till 2011 och är alla hämtade ur denna rapport. Nyckeltalen för Landstinget Sörmlands del har sedan kompletterats med vårt landstings ännu opublicerade siffror för I rapporten Miljönyckeltal för landsting och regioner 2012, som är den första i sitt slag, jämförs hur landstingen presterat inom fem områden vilka får anses vara centrala för möjligheten att lyckas inom miljö- och klimatområdet: förskrivning av antibiotika, andel ekologiska livsmedel, energianvändning i verksamhetslokaler, andel förnybart drivmedel i kollektivtrafiken samt klimatpåverkan från medicinska gaser. 2 Med tanke på dessa fem områdens avgörande betydelse för huruvida ett landstings lyckas med sitt miljöarbete, samt möjligheten att göra rättvisande jämförelser med andra landsting, valde arbetsgruppen inledningsvis att fokusera sitt utredningarbete kring dessa fem områden. Under arbetets gång ersattes dock området Klimatpåverkan från medicinska gaser av området Strategisk upphandling, vilket bedömdes ha större relevans då landstinget under senare tid har lyckats minskat gasutsläppen väsentligt. Den andra rapport som använts, Nyckeltal energi och klimat Byggnader och transporter i kommuner och landsting, jämför landstingens och kommunernas nyckeltal på energi- och klimatområdet, med tyngdpunkt på byggnader och transporter. 3 Gruppens arbete i övrigt har bestått av att medlemmarna samlats för sammanträden, bidragit med egna utredningsuppdrag, samt deltagit i en regional miljömålskonferens 4 och ett studiebesök på Miljöstyrningsrådet i Stockholm. 1 Sveriges kommuner och landsting, 2012a. 2 Utöver de fem områden inom vilka SKL jämför landstingens prestationer i rapporten Miljönyckeltal för landsting och regioner 2012 finns givetvis andra miljöområden som är nog så viktiga för att nå framgång i miljö- och klimatarbetet, t.ex. kemikalier, vattenförbrukning, avfallshantering, användning av övriga läkemedel, etc. Vi har emellertid valt att avgränsa oss till nämnda fem områden i denna rapport. 3 Sveriges kommuner och landsting, 2012b. 6

7 MINSKAD FÖRSKRIVNING AV ANTIBIOTIKA Utsläpp av antibiotika i naturen orsakar skador på vattendrag och miljö. Läkemedelstillverkningen kan också vara mycket påfrestande för miljön, och ett problem som uppstår utanför vårt eget närområde är de miljöskador som produktionen i tillverkningsländerna orsakar. Vidare leder överkonsumtion av antibiotika till att bakterier kan utveckla resistens, något som i sin tur orsakar ökad sjuklighet och dödlighet. Antibiotikaresistens anses i allmänhet vara en av sjukvårdens stora utmaningar i framtiden. 4 Framtidens miljö. Regional miljömålskonferens om det giftfria Södermanland, Eskilstuna 13/

8 SKL konstaterar att i dag sker en överförskrivning av antibiotika för övre luftvägsinfektioner. 5 Även vid behandling av öroninflammationer sker en överförskrivning på ca 25 %. Femton procent av den antibiotika som skrivs ut i sjukvården gäller behandling av öroninflammation, trots att inflammationen oftast läker ut av sig själv. 6 Nuläge: Under mätperioden har Landstinget Sörmland minskat förskrivningen av antibiotika från 387 recept per tusen invånare från 2008 till 350 år De senaste siffrorna för 2012 uppvisar en smärre förbättring (346). Den positiva trenden från 2008 har dock i princip planat ut de tre senaste åren. Genomsnittet bland landstingen 2011 är ca 360 recept. Mål: Regeringens nationella mål för antibiotikaförskrivning om 250 recept per tusen invånare ska vara uppnått Vill vi kunna räkna oss som miljöledande landsting inom detta område gäller det att passera landstingen i Dalarna och Västerbotten, som 2011 låg på 310 recept per tusen invånare. 5 Sveriges kommuner och landsting, 2012a. 6 SVT Sydnytt,

9 Möjligheter: Utbildning och information till både personal och allmänhet är fortsatt en viktig strategi för att minska överförskrivningen av antibiotika. Vårt landsting bör ta initiativ till en nationell informationskampanj (liknande strokekampanjen AKUT). Sannolikt är det viktigt att jobba med attityder till förskrivning bland läkarna. De läkemedel som används på våra sjukhus idag upphandlas av landstinget. Kraven inför upphandlingarna upprättas av landstingets Läkemedelskommitté. Läkemedelskommittén måste säkerställa att man alltid följer Miljöstyrningsrådets upphandlingskriterier för läkemedel vid nya upphandlingar. Även om landstinget blir bättre på att upphandla enligt de miljökriterier som finns, återstår att få läkarna att välja de miljömässigt bästa läkemedlen. Ett problem härvidlag är att miljöpåverkan bara är en av flera faktorer som måste vägas in vid förskrivning, och möjligen kan medicinska prioriteringar göra att miljökraven får stå tillbaka. Norrbottens läns landsting har börjat erbjuda patienter med infektioner i luftvägarna ett kostnadsfritt återbesök inom en vecka istället för antibiotika vid första besöket i vården. Landstinget i Halland har sedan tidigare infört ett liknande system. 7 Dessa exempel bör studeras närmare för att utröna i vilken mån de fungerar. Landstingets statistik om 350 recept per tusen invånare gäller endast primär- och öppenvården. För att kunna få bättre kontroll över antibiotikaförskrivningen inom slutenvården vid sjukhusen bör mätningar göras även här och förbrukningen målsättas. 7 Dagens medicin,

10 Andel ekologiska livsmedel HÅLLBAR MAT Produktion och konsumtion av livsmedel belastar miljö och klimat genom den stora energiåtgången samt utsläppen av koldioxid. Utöver det tillkommer andra utsläpp av växthusgaser som är förenade med djurhållning (metan), produktion av mineralgödsel (lustgas) samt gödsling av åkermark (kväve). 8 Genom att köpa in ekologiska livsmedel kan landstinget bidra till minskad användning och spridning av giftiga bekämpningsmedel samt till en ökad biologisk mångfald och andra positiva effekter för djur och natur. Nuläge: När det gäller andelen ekologiska livsmedel uppvisar Landstinget Sörmland en positiv trend. Andelen ekologiska livsmedel, mätt i procent av total inköpskostnad för livsmedel, har ökat från 6 procent 2009 till 15 procent 2010 och 19 procent Det ännu opublicerade resultatet för 2012 ligger på 25 procent. 8 Naturvårdsverket, Klimatanpassad mat. 10

11 Mål: Riksdagen har uppsatt ett mål om att 25 procent av all offentlig konsumtion ska vara ekologisk till Av landstingen presterade Örebro läns landsting och Kronobergs läns landsting bäst under 2011 med 35,4 procent respektive 34 procent andel ekologiska livsmedel. Landstinget Sörmland nådde också målet under Det tycks alltså finnas skäl att anta det nationella målet om 25 procent är lågt satt, och att det går att vässa ytterligare på det regionala planet. Möjligheter: I landstingets egna styrdokument figurerar två mål: i miljöprogrammet 9 från 2009 anges att 50 procent av det totala inköpsvärdet av inköpta livsmedel ska vara ekologiskt producerade till 2013, och i den reviderade kostpolicyn 10 från 2011 sägs att andelen ekologiska produkter ska uppgå till minst det nationella målet om 25 %. Det kan konstateras att vi i dag är långt ifrån målet om 50 % samtidigt som målet om 25 % är väl lågt satt om vi ska bli 9 Landstinget Sörmland, Landstinget Sörmland,

12 miljöbästa landsting. Vi föreslår därför ett mål om att 50 % av det totala inköpsvärdet ska utgöras av ekologiskt producerade varor till Landstinget Sörmland reviderade sin kostpolicy under Den nya policyn med tillhörande handlingsplan är ambitiös och ställer bland annat kraven att maten ska tillagas lokalt, med ambitionen att tillaga mat från grunden och erbjuda ett utbud som minimerar vår miljöpåverkan. Detta ska ske bl.a. genom att kostverksamheten ska välja en större andel vegetabilier, som serveras efter årstid och säsong minska den totala mängden kött och välja rätt kött öka andelen ekologiska och rättvisemärkta produkter beakta och minska de transportsträckor som förekommer i samband med inköp bedriva kostverksamhet med energi- och resurshushållning i alla led. Det är främst genom upphandlingen, som man kan påverka utfallet av de olika krav och önskemål som ställs upp i kostpolicyn. Mindre upphandlingar, ger möjlighet även för lokala livsmedelsproducenter att lämna anbud, vilket innebär kortare transporter och minskad miljöbelastning. Ett krav på djurskydd bör även införas i kostpolicyn. På flera punkter har vi i Sverige starkare skydd för våra djur än vad minimiregleringar inom EU gör gällande. I offentliga upphandlingar av livsmedel ställs dock ofta inte samma krav. Landstinget Sörmland bör arbeta efter att det livsmedel som köps in i högsta möjliga mån producerats i enlighet med svensk lagstiftning. Miljöstyrningsrådet har utformat kriterier för att hjälpa upphandlare att ställa krav på djurskydd i upphandlingar av animaliska livsmedel. Landstinget Sörmland bör använda dessa kriterier för att ställa krav på såväl djurvälfärd, antibiotikafrihet, som bedövning och transporttider vid slakt. 12

13 Länsövergripande projekt för minimerad klimatpåverkan från mat Ett intressant projekt är på väg att sjösättas som ett samarbete mellan kommuner, landsting och länsstyrelser i Västmanland, Södermanland, Uppland och Stockholm. 11 Projektet handlar om att höja kvaliteten på och minska klimatpåverkan från den offentliga maten, och syftar till att underlätta för kommuner och landsting att servera mat som är ekologiskt och lokalt producerad inom en rimlig budget. I den långsiktiga visionen för projektet ingår att maten ska lagas till 100 procent av ekologiska och närproducerade råvaror 12, samt tillagas på ett hantverksmässigt sätt av säsongens råvaror. Förutom detta ska tillagning, hantering och servering skötas på ett sätt som minimerar svinnet. Projektet är tänkt att starta hösten 2014 och pågå under 1 ½ till 2 år. Länsstyrelsen kommer att ge stöd till berörd kommun/landsting i form av projektledar- och konsultstöd. Det är arbetsgruppens mening att Landstinget Sörmland bör ansöka till detta samarbetsprojekt, för att på så sätt bredda målsättningen med klimatarbetet på matområdet bortom andelen inköpta ekologiska råvaror. 11 Länsstyrelsen Västmanland, Noteras bör att begrepp som närproducerat och lokalproducerat bör användas med viss försiktighet, då det inte finns någon egentlig definition av vad dem. Dels är det inte säkert att närproducerade produkter alla gånger är bättre för klimatet, dels riskerar sådana avgränsningar i avtal att bryta mot EU:s direktiv om fri konkurrens samt diskriminerings- och proportionalitetsprinciper. Här avser begreppen emellertid säsongens råvaror från hela Sverige, gärna nära den egna orten. 13

14 EFFEKTIVARE ENERGIANVÄNDNING Energianvändningen i landstingets verksamheter förbrukar stora resurser och ger upphov till klimatpåverkan. En minskad energianvändning betyder mycket för att komma till rätta med klimatfrågan, samtidigt som stora summor kan sparas för landstinget. Enligt EU:s energitjänstedirektiv ska det offentliga vara goda förebilder för en effektiv energianvändning. 13 Nuläge: Från 2008 till 2010 ökade den sammanlagda förbrukningen av el och värme i Landstinget Sörmland från 218 kwh/m 2 till 224 kwh/m 2 per BRA 14. Sedan 2010 har dock 13 Sveriges kommuner och landsting, 2012b. 14 BRA = Bruksarea, arean av alla våningsplan exklusive omslutande konstruktionsarea, mäts från insidan av yttervägg. 14

15 energianvändningen börjat minska svagt och hamnar på 213 kwh/m 2 för Den genomsnittliga energianvändningen bland landstingen 2011 låg på drygt 210 kwh/m 2. Mål: Övergripande mål för regeringens klimat- och energipolitik är bland annat att energianvändningen till år 2020 ska vara 20 procent effektivare än I tillägg finns en vision om att Sverige inte ska orsaka några nettoutsläpp till atmosfären till år Landstingets egna mål om energieffektivisering är, att till 2018 ska elanvändningen minska med 20 % och energianvändning för uppvärmning minska med 15 procent per total BRA, utgångsvärde Möjligheter: I förhållande till andra landsting låg vi med 222 kwh/m 2 femma från botten 2011 när det gäller energianvändning i verksamhetslokaler och har, trots en något minskad förbrukning 2012, fortfarande en bit kvar till Värmlands och Dalarnas nivåer (162 respektive 176 kwh/m 2 ). Med en minskning av energiförbrukningen med 25 % till 2018, utgångsvärde 2012, skulle landstinget landa på en förbrukning på cirka 160 kwh/ m 2. Minskad klimatpåverkan till följd av energianvändning kan uppnås dels genom minskad energianvändning, dels genom övergång till förnyelsebara energikällor som exempelvis sol- 15 Landstinget Sörmland,

16 celler, vindkraft och biobränsle. SKL menar dock att det ofta är mer lönsamt att uppnå samma miljönytta genom energieffektivisering. 16 Landstinget måste styra kliniker och verksamheter mot en ökad energieffektivisering. Detta kan ske genom investeringar för byte till energisnålare belysning, närvarosensorer och annan verksamhetsutrustning samt genom utbildningssatsningar för att påverka attityder. Exempel från Dalarnas landsting visar att det med ekonomiska styrmedel går att minska elanvändningen i landstingets verksamheter. Där arbetar Landstingsfastigheter bland annat med att ge verksamheter och vårdavdelningar incitament att genomföra energieffektiviserande åtgärder, såsom sänkt lokalhyra. 17 Landstinget i Dalarna, som prisats för sitt arbete med energieffektivisering, har under åren minskat energiförbrukningen från 360 kwh/m 2 till 177 kwh en årlig besparing på 60 miljoner kronor för landstinget. 18 Det tycks som att vi i Landstinget Sörmland kan ha en del att lära av våra vänner i Dalarna. De planerade ny- och ombyggnationerna inom ramen för Framtidens hälso- och sjukvård måste projekteras och genomföras utifrån ett klimatsmart perspektiv. Upphandlingar, byggnationer och den framtida driften ska ha en sådan liten klimatpåverkan som möjligt. I det här sammanhanget är de så kallade passivhusen värda att uppmärksammas. Passivhus är mycket väl isolerade och värms upp endast genom den energi som redan finns i huset. Ett inomhusklimat lika bra som i traditionella hus går i dag att uppnå genom effektiv isolering och värmeväxlad ventilation. Exempel på sjukhus som är passivhus finns i dag bland annat i Norge, Tyskland och Schweiz. Gällande förnyelsebara energikällor har landstinget redan i dag ett mål om att 95 procent förnyelsebar energi ska användas till uppvärmning i landstingets lokaler, som inte är fjärrvärmeanslutna. 100 procent av den el som landstinget köper in ska uppfylla kriterierna för Bra Miljöval eller motsvarande. 19 Dessa målsättningar ska stå kvar och förstärkas med tuffare krav vid upphandling av förnyelsebar el såsom solenergi och vindkraft. 16 Sveriges kommuner och landsting, 2012b. 17 Sweco, Byggdialog Dalarna. 19 Landstinget Sörmland,

17 Landstinget Sörmland bör dock inte bygga och äga egna vindkraftverk. Andra exempel från Landstingssverige visar att det är fullt möjligt att investera stort och långsiktigt i vindkraft utan att själv äga och driva egna vindkraftverk. 17

18 GRÖNARE TRANSPORTER Förbränning av fossila bränslen (olja, kol och gas) ger upphov till utsläpp av växthusgaser, vilket är en av orsakerna till jordens klimatförändringar. Största delen av landstingets klimatpåverkande utsläpp av växthusgaser kommer från transporter. 20 Landstingets eget miljöprogram innehåller mål och åtgärder för personbilstransporter, dock inte för kollektivtrafiken. Jämfört med personbilstrafik har kollektivtrafik flera miljö- och klimatmässiga fördelar, genom att vara både energieffektivare och ha en lägre klimatpåverkan. 21 Egna personbilstransporter I genomsnitt låg andelen förnybart fordonsbränsle för användning i personbilar och lätta lastbilar i landstingen på 23 procent för år Andelen förnybart har ökat ett par procen- 20 Landstinget Sörmland, Sveriges kommuner och landsting, 2012a. 18

19 tenheter sedan Andelen miljöbilar, inklusive lätta lastbilar och exklusive ambulanser, har ökat från 67 till 72 procent mellan början och slutet av Nuläge: Statistiken för 2011 visar att Landstinget Sörmland med 16,3 % ligger under genomsnittet när det gäller andelen förnybart drivmedel i personbilar och lätta lastbilar, även om andelen har ökat med nästan 3 procentenheter sedan När det gäller andelen miljöbilar (77,5 %) ligger vi något över genomsnittet bland landstingen. 23 Mål: I Landstinget Sörmlands eget miljöprogram anges följande mål på transportområdet 24 : Utsläpp av koldioxid från tjänsteresor med personbil ska minska med 25 procent, utgångsvärde procent av landstingets leasade och korttidshyrda fordon ska vara miljöfordon, enligt den statliga miljöbilsdefinitionen, undantaget ambulanser, vissa arbetsfordon och lastbilar. Förbrukningen av fossila bränslen ska minska med 25 procent, utgångsvärde 2008, för landstingets leasade och korttidshyrda fordon samt varu- och persontransporter, undantaget ambulanser, vissa arbetsfordon och lastbilar. Möjligheter: Personbilstransporterna bland anställda måste ner, båda bland de som arbetspendlar och de som reser inom ramen för arbetet. Möjligheterna till subventionerade busskort ska förbättras. Likaså möjligheterna till att ha telefon- och videokonferenser. Produktionen av biogas måste förstärkas, och samtidigt kompletteras med andra förnyelsebara bränslen. Fler laddstationer behöver komma på plats vid landstingets verksamheter för elbilar och elhybrider. Landstinget måste också noga följa den snabba utveckling som sker inom eldrivna fordon, elhybrider samt vätgasdrivna fordon. Det arbete som pågår inom landstinget med utbildning i eco-driving ska fortsätta och fördjupas. Satsning på ny teknik räcker inte, om inte förarna av fordonen kan köra bränsleeffektivt och miljösmart. Utbildning är alltså en fortsatt viktig åtgärd, och likaså att kunna mäta och 22 Sveriges kommuner och landsting, 2012b. 23 Ibid. 24 Landstinget Sörmland, Miljöprogram

20 utvärdera bränsleförbrukningen i landstingets fordon genom någon form av bränsleuppföljningssystem. Ett intressant exempel från Landstinget Västernorrland är deras försök med klimatkonto och intern klimatkompensation. Kort innebär det att flygresor beläggs med ett påslag om 30 procent på kostnaden samt 3 kronor extra per mil vid användning av landstingets tjänstebilar. De extra pengarna tillförs sedan klimatkontot, som beräknas omsätta 1,5 miljoner kronor per år. Detta betyder att de som färdas med flyg och bil kommer att bidra till att resor med tåg och buss i länet blir kostnadsfria för arbetsplatserna. 25 För att minska klimatpåverkan från transporter föreslår vi att landstinget ska inrätta en klimatfond för kompensation av koldioxidutsläpp som orsakas av den egna verksamheten. Till denna fond avsätts medel efter fastslagen taxa där exempelvis inrikes flygresor kompenseras med en summa om 20 % av biljettpriset och annan verksamhet med 25 öre per kilo koldioxidutsläpp. Kollektivtrafik Nuläge: Andelen förnybart drivmedel i kollektivtrafiken i landstinget var 16 procent 2011, vilket placerade oss på en femteplats från botten bland landstingen. Fem landsting hade över 50 procent förnybart drivmedel samma år, däribland Västmanland och Östergötland. Det ännu opublicerade resultatet för 2012 är för Sörmlands del 15,77 %. 25 Landstinget Västernorrland, Landstinget klimatsatsar med förnybar el och intern klimatkompensation. 20

21 Mål: Regeringens nationella mål är att Sverige ska ha en fossiloberoende fordonsflotta år Branschorganisationen Svensk kollektivtrafik har målet om att minst 90 % av kollektivtrafikens persontransporter ska vara fossilfri till Stockholms läns landsting ligger högst i statistiken för 2011 med en andel på 65 procent. Landstinget har i dag tillsammans med länets kommuner, Regionförbundet och Kollektivtrafikmyndigheten antagit en vision om att 50 procent av arbetspendlingen i länet ska ske med kollektivtrafik till Möjligheter: Arbetsgruppen har konstaterat att det inom detta område är viktigt att den politiska ledningen sätter upp tydliga och tuffa mål inom ramen för en tidsplan. Sedan är det upp till verksamheterna att jobba mot dessa mål. Vår arbetsgrupp föreslår att 75 % av fordonsbränslet i de bussar som landstinget har betalningsansvar för ska utgöras av förnyelsebart bränsle till 2018, med inriktningen att kollektivtrafiken i landstinget ska vara fossiloberoende till år För att detta ska kunna upp- 26 Regionförbundet Sörmland, Hållbara transporter. 21

22 nås måste landstinget tillsammans med kommunerna i Sörmlands kollektivtrafikmyndighet ställa hårdare miljökrav i upphandlingen av den regionala busstrafiken. I arbetet med att ställa om kollektivtrafikflottan till fossiloberoende fordon bör uppmärksamhet fästas vid de goda exempel som finns i resten av landet. Vid Umeå flygplats invigdes förra året en laddstation för världens första snabbladdningsbara bussar. Tack vare ny kraftfull teknik kan bussarna, som sedan starten trafikerar Umeås flygbusslinjer, laddas för 60 minuters körning på 6 minuter. Med den kapaciteten är den nya laddstationen 6-8 gånger snabbare än traditionella snabbladdningsstationer för personbilar. 27 Utvecklingen på området bör bevakas noggrant, med fokus på att utreda möjligheten att dylika snabbladdningsbara bussar i framtiden kan nå sådan kapacitet att de kan trafikera delar av det regionala trafiknätet i Sörmland. 27 Infrastrukturnyheter.se, Snabbladdning av buss i Umeå. 22

23 STRATEGISK UPPHANDLING Såväl Upphandlingsutredningen som Miljöstyrningsrådet menar att offentliga myndigheter underskattar den strategiska betydelsen av offentlig upphandling. Upphandlingen behöver lyftas upp till en strategisk funktion på ledningsgruppsnivå, eftersom det handlar om enorma summor som har stor potential att styra verksamheten. 28 Miljöstyrningsrådet fastslår att så mycket som 50 procent av den egna organisationens klimatpåverkan kommer från de varor och tjänster man upphandlat. Årligen upphandlar offentliga myndigheter varor och tjänster för cirka miljarder kronor, och Upphandlingsutredningen menar att det finns en besparingspotential på 10 mil- 28 SOU 2013:12. Goda affärer en strategi för hållbar upphandling. 23

24 jarder årligen genom effektivare upphandlingar med bibehållen kvalitet. Myndigheterna måste också bli bättre på att mäta och utvärdera. 29 Det är arbetsgruppens mening att landstinget måste ta ett mycket starkare grepp om upphandlingens övergripande mål och strategier samt om hur upphandlade verksamheter följs upp och fungerar. Vi vill att upphandling med fokus på miljö och klimat lyfts upp till en strategisk funktion i landstinget. Landstinget behöver även bli bättre på att följa upp de avtal om upphandling som sluts. Den gemensamma upphandlingsenheten måste ha tillräckliga resurser att följa upp och utvärdera avtalen, för att minimera risken att uppföljningen faller mellan stolarna. Stockholms läns landsting, exempelvis, har infört en särskild controllerenhet för ändamålet, vilket gör det tydligt att det finns någon som kontinuerligt följer upp att avtal och att kontrakt efterlevs. För att upphandlingen ska bli effektiv krävs sakkompetens hos upphandlarna. Utbildning behövs, för att säkerställa att varje upphandlare blir expert på sin marknad. Samtidigt får inte upphandlingen endast ske utifrån inköpspris utan måste ta hänsyn till ett livscykelperspektiv på de varor som köps in. Livscykelkostnadskalkyler som innehåller kostnader för service, drift, bränsle etc., ska ligga till grund för inköp av utrustning, vitvaror, fordon, m.m. Vi tror att landstinget i slutändan skulle tjäna pengar i slutänden på att ställa sådana miljökrav från början, något som bekräftas av Miljöstyrningsrådet. Även Upphandlingsutredningen visar att livscykelanalyser många gånger kan leda till både minskade kostnader och lägre miljöpåverkan. Miljöanpassad upphandling har också den positiva sidoeffekten att stimulera gröna innovationer inom och utom länet, som också främjar en hållbar utveckling. Landstinget bör utveckla en strategi för grön IT. Serverkapaciteten och utnyttjandet av befintliga servrar behöver undersökas, utvärderas och effektiviseras. I en strategi för grön IT bör också ingå att undersöka fördelarna med att upphandla hårdvara och drift inom IT. Västerås kommun har genom ett framgångsrikt projekt lyckats halvera klimatutsläppen från IT, samtidigt som man fått färre tjänsteresor och ett effektivare IT-system. 30 Datorer och annan IT-utrustning står för 30 procent av elen på ett kontor. Återigen tycks här finna ett område med potential för besparingar inom såväl ekonomi som klimatpåverkande utsläpp. 29 Ibid. 30 Västerås halverar utsläppen från IT. Dagens samhälle,

25 Ett i sammanhanget intressant exempel är Sollentuna kommun, Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) har uppdragits att genomföra en förstudie av kommunens totala klimatpåverkan, inklusive den klimatpåverkan som uppstår till följd av kommunens inköp av varor och tjänster. 31 Kort kan sägas att Sollentuna kommuns inköp under 2010 gav upphov till utsläpp av ca ton CO 2-ekvivalenter, medan driften av kommunens egna fastigheter och fordon genererade utsläpp med ca 8oo ton CO 2e eller endast 2,7 procent av klimatpåverkan från kommunens inköp. 32 Undersökningen indikerar att Sollentuna kommun behöver titta utanför den egna organisationen för att kunna optimera sitt arbete för att minska klimatutsläppen. 33 Sammanfattningsvis pekar ett flertal exempel och erfarenheter från kommuner, myndigheter och expertorgan pekar på, att det finns goda skäl att se bortom den egna organisationens gränser när det gäller att minska även vårt eget landstings klimatpåverkan. 31 Den metod som FOI använt för att räkna ut kommunens klimatpåverkan till följd av inköp innehåller ett verktyg för energianalys som kartlägger den energianvändning och de utsläpp av växthusgaser som uppstår under en produkts hela livscykel, från råvaruutvinning, produktion, användning, underhåll och avfallshantering, inklusive alla transporter. 32 Dagens samhälle, FOI,

Vision och mål för landstingets miljöarbete, år 2013

Vision och mål för landstingets miljöarbete, år 2013 2012-10-15 1 (4) Vision och mål för landstingets miljöarbete, år 2013 Landstingets miljövision Landstinget ska medverka till en hållbar utveckling som innebär att östgöten, i nuvarande och kommande generationer,

Läs mer

Miljöprogram 2013-2016

Miljöprogram 2013-2016 Datum 2012-10-04 Version 12 Upprättare Susanna Andersson, miljöchef Miljöprogram 2013-2016 Miljöpolitiskt måldokument Miljöpolitiskt måldokument för Landstinget Gävleborg Förord Denna skrift utgör ett

Läs mer

På väg mot en hållbar framtid

På väg mot en hållbar framtid På väg mot en hållbar framtid Foto: Christiaan Dirksen % 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Region Skåne blir fritt från fossila bränslen

Läs mer

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Strategi för energieffektivisering Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Interna miljöregler, 1996 kontorspapper ska vara Svanenmärkt glödlampor byts till

Läs mer

Fossilbränslefritt och. och energieffektivt Borås.

Fossilbränslefritt och. och energieffektivt Borås. Fossilbränslefritt och energieffektivt Borås Borås Stad minimerar utsläpp av växthusgaser. Förnybara energislag används till kollektivtrafik, person- och godstransporter, uppvärmning och el. Genom resurssnålhet,

Läs mer

Miljöredovisning 2009. Landstinget Sörmland

Miljöredovisning 2009. Landstinget Sörmland Landstinget Sörmland Foto: Catharina Krumlinde 2010-02-22 Landstinget Sörmland Miljöenheten Innehåll SAMMANFATTNING... 2 A. EFFEKTIVT MILJÖARBETE... 3 1. STYRNING AV MILJÖARBETET...3 2. UPPHANDLING...

Läs mer

Eskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling

Eskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling Eskilstunas klimatplan Så skapar vi en hållbar utveckling Vi tar ansvar för framtiden I Eskilstuna är vi överens om att göra vad vi kan för att bidra till en ekologiskt hållbar utveckling. Eskilstuna är

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

Välkommen! En presentation om Västra Götalandsregionen, Regionservice och Inköp

Välkommen! En presentation om Västra Götalandsregionen, Regionservice och Inköp Välkommen! En presentation om Västra Götalandsregionen, Regionservice och Inköp Det goda livet Presentation om Inköp Innehåll Västra Götalandsregionen Regionservice.... Inköp... Marknadsanalys... Miljökrav

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-08-25 Fler miljöbilar för ett modernt och hållbart Sverige Sverige är ett föregångsland på klimatområdet.

Läs mer

Miljöarbete i Eskilstuna

Miljöarbete i Eskilstuna Miljöarbete i Eskilstuna SKL ledningssystem för hållbar utveckling Magnus Johansson (MP) Kommunalråd Eskilstuna Eskilstuna - en ekokommun Översikt Industristad med anor Nedgång 1970-1998 Svealandsbanan

Läs mer

2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64. Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi

2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64. Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi 2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64 Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi 1 Effektmål för kommunorganisationen Mål att uppnå till och med år 2014 År 2014 skall energiförbrukningen

Läs mer

Strategi för energieffektivisering 2011-2020

Strategi för energieffektivisering 2011-2020 Samhällsbyggnadsförvaltningen Strategi för energieffektivisering 211-22 Förslag 211-3-31 Innehållsförteckning Inledning... 3 Nulägesanalys... 4 Byggnader... 4 Area... 4 Energianvändning... 5 Kostnad...

Läs mer

Goda exempel på miljöledning

Goda exempel på miljöledning Goda exempel på miljöledning Nedan har vi tagit fram några goda exempel på miljöpolicy, miljömål och miljöuppfyllelse från redovisningen Miljöledning i staten. Exemplen är hämtade från Försvarets materielverk,

Läs mer

Klimatstrategi för Mörbylånga kommun

Klimatstrategi för Mörbylånga kommun 1 (10) Klimatstrategi för Mörbylånga kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2011-06-22 Klimatstrategi för Mörbylånga kommun 2 (10) Innehållsförteckning KLIMATSTRATEGI...3 Vision... 3 Strategi... 3 KLIMATMÅL...5

Läs mer

Isolering och klimatfrågan

Isolering och klimatfrågan Isolering och klimatfrågan T1-03 2008-03 B1-02 2008-03 Med isolering bidrar vi till ett bättre globalt klimat Klimatförändringarna är vår tids stora miljöfråga. Utsläppen av växthusgaser, framförallt koldioxid,

Läs mer

Miljöfordon Syd. Vi behöver våra bilar, men även en bra miljö!

Miljöfordon Syd. Vi behöver våra bilar, men även en bra miljö! Energideklaration fordon Analys av fordon som ger lägre kostnader och miljöpåverkan Jonas Lööf Miljöfordon Syd Tylösand 2013-05-14 Miljöfordon Syd Förening för alla bil- och miljöintresserade fler miljöbilar

Läs mer

KLIMAT INITIATIVET KLIMAT INITIATIVET KLIMAT INITIATIVET

KLIMAT INITIATIVET KLIMAT INITIATIVET KLIMAT INITIATIVET KLIMAT INITIATIVET KLIMAT INITIATIVET KLIMAT INITIATIVET Världen i vår vardag Public & Private Social Responsibility Initiative CSR Västsverige bildades 2008. Vi är en ideell förening vars ändamål är att

Läs mer

POLICY Uttrycker ett övergripande förhållningssätt. Policyn handlar om principer och inriktningar. Exempel: Uteserveringspolicy, Livsmedelspolicy.

POLICY Uttrycker ett övergripande förhållningssätt. Policyn handlar om principer och inriktningar. Exempel: Uteserveringspolicy, Livsmedelspolicy. LIVSMEDELSPOLICY Beslutad i: KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-12-16 Ansvarig samt giltighetstid: Kommunledningskontoret, tillsvidare POLICY Uttrycker ett övergripande förhållningssätt. Policyn handlar om principer

Läs mer

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat

Läs mer

Miljöstrategi. En färdplan för ett långsiktigt företagande med miljömål på kort och lång sikt.

Miljöstrategi. En färdplan för ett långsiktigt företagande med miljömål på kort och lång sikt. Miljöstrategi En färdplan för ett långsiktigt företagande med miljömål på kort och lång sikt. Fastigheter påverkar miljön under hela sin livscykel, från projektering, byggande och förvaltning till ombyggnad

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

Nämnd för Trafik, infrastruktur och miljö 49-59

Nämnd för Trafik, infrastruktur och miljö 49-59 PROTOKOLL UTDRAG Nämnd för Trafik, infrastruktur och miljö 49-59 Tid: 2015-06-02 kl.13.00-16.10 Plats: Rosensalen, Rosenlunds vårdcentrum 54 RJL 2015/ 1093 Revidering av program för hållbar utveckling

Läs mer

Energi- och miljöplan

Energi- och miljöplan Energi- och miljöplan för Lessebo kommun 2014-2020 Energi- och miljöplan för Lessebo kommun 2014-2020 Lessebo kommuns energi- och miljöplan innefattar fem områden: Avfall Byggnation, underhåll och inneklimat

Läs mer

Hållbara perspektiv. Etappmål

Hållbara perspektiv. Etappmål Hållbara perspektiv I Borås Stad finns kunskap och engagemang i hållbarhetsfrågor. Kunskap ger grund för hållbara val vid konsumtion av varor och tjänster. Strukturerat miljöarbete skapar delaktighet och

Läs mer

Hälsofrämjande miljöarbete. TioHundra AB värnar om ett hållbart samhälle

Hälsofrämjande miljöarbete. TioHundra AB värnar om ett hållbart samhälle 2014 Hälsofrämjande miljöarbete TioHundra AB värnar om ett hållbart samhälle Det finns en stark koppling mellan hälsa och miljö. I TioHundra AB jobbar vi med båda. Redan 2007 miljöcertifierades hela TioHundra

Läs mer

Energi- och klimatarbete i Stockholms stad 2013-09-10

Energi- och klimatarbete i Stockholms stad 2013-09-10 Energi- och klimatarbete i Stockholms stad The Capital of Scandinavia Styrdokument Sida 2 Vision 2030 Ett övergripande dokument som stakar ut huvudriktningen inom stadens alla verksamhetsområden. Målinriktningen

Läs mer

En sammanhållen klimat- och energipolitik

En sammanhållen klimat- och energipolitik En sammanhållen klimat- och energipolitik Europas mest ambitiösa klimat och energipolitik En strategi ut ur beroendet av fossil energi Resultatet av en bred process Sverige får en ledande roll i den globala

Läs mer

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit?

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? Elbilsseminarium på IKEA i Älmhult 24 oktober 2011 Karin Nilsson (C) Riksdagsledamot från Tingsryd, ledamot i Skatteutskottet suppleant i Näringsutskott

Läs mer

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens.

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens. Förslag till inledande tal med rubriken Regeringens plan för klimatanpassning vid konferensen Klimatanpassning Sverige 2015 den 23 september 2015. Temat för konferensen är Vem betalar, vem genomför och

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

Förutsättningar för miljökrav i offentlig upphandling

Förutsättningar för miljökrav i offentlig upphandling Förutsättningar för miljökrav i offentlig upphandling Miljöstyrningsrådets Upphandlingskriterier Ett hjälpmedel för Hållbar Upphandling www.msr.se Motiv till ett gemensamt verktyg Begränsade resurser hos

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2011 Arbetsmiljöverket

Redovisning av miljöledningsarbetet 2011 Arbetsmiljöverket 2012-02-16 Redovisning av miljöledningsarbetet 2011 Arbetsmiljöverket Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering Myndigheten är inte

Läs mer

Gävleborg i Sverige. Landstinget Gävleborg och miljön. Susanna Nyberg

Gävleborg i Sverige. Landstinget Gävleborg och miljön. Susanna Nyberg Landstinget Gävleborg och miljön Susanna Nyberg Gävleborg i Sverige Nordanstig Ljusdal Hudiksvall 10 kommuner 275 780 länsmedborgare 18 192 km2, ca 4 % av Sveriges yta Två landskap - Gästrikland och Hälsingland

Läs mer

LANDSTINGET OCH MILJÖARBETET. Åsa Paletun - Miljöstrateg

LANDSTINGET OCH MILJÖARBETET. Åsa Paletun - Miljöstrateg LANDSTINGET OCH MILJÖARBETET Åsa Paletun - Miljöstrateg ÄR VÅR MILJÖ VÄRD ATT VARA RÄDD OM? Bilder från WWF och eget foto HUSHÅLLNING MED NATURRESURSER Tecknare: Max Gustafsson Vi har den planet vi har

Läs mer

Kostchef Sara Ekelund Antagen i Kommunfullmäktige 2013-05-22 26 DEN GODA MÅLTIDEN I DALS-EDS KOMMUN

Kostchef Sara Ekelund Antagen i Kommunfullmäktige 2013-05-22 26 DEN GODA MÅLTIDEN I DALS-EDS KOMMUN DEN GODA MÅLTIDEN I DALS-EDS KOMMUN BAKGRUND Den goda måltiden är riktlinjer för en god kvalitet på den mat och de måltider som erbjuds inom de verksamheter Dals-Eds kommun ansvarar för. Den goda måltiden

Läs mer

Riktlinjer för Karlstads kommuns klimatkompensation

Riktlinjer för Karlstads kommuns klimatkompensation MILJÖFÖRVALTNINGEN Karlstad 2014-03-19 Henric Barkman, 054-540 4706 henric.barkman@karlstad.se Riktlinjer för Karlstads kommuns klimatkompensation Bakgrund och underlag Kommunfullmäktige beslutade år 2008

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering

Läs mer

Ett klimatneutralt Företag

Ett klimatneutralt Företag Ett klimatneutralt Företag Klimat förändring en prioritet inom LFV LFV har identifierat klimatfrågan som en av företagets viktigaste utmanigar LFV reducerar sina växthusgaser på alla nivåer Sedan 2003,

Läs mer

Byråns interna miljöarbete

Byråns interna miljöarbete Byråns interna hållbarhetsarbete Byråns interna miljöarbete För Mannheimer Swartling innebär en hållbar affärsmodell dels att föregå med gott exempel när det gäller att bidra till en bättre miljö genom

Läs mer

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Energistrategier. Vision 2040

Energistrategier. Vision 2040 Vision 2040 Liv, lust och läge blir livskvalitet i Hjärtat av Bohuslän Energistrategier Strategier Strategisk plan 2010-2014 Strategi för energieffektivisering Uppdrag och planer Uppdrag i strategisk plan

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Oskarshamns Kommun. Roger Gunnarsson Box 706 572 28 OSKARSHAMN. Strategi 1(9) 2010-002757 33657-1. Olov Åslund. Kommun/Landsting. Oskarshamns Kommun

Oskarshamns Kommun. Roger Gunnarsson Box 706 572 28 OSKARSHAMN. Strategi 1(9) 2010-002757 33657-1. Olov Åslund. Kommun/Landsting. Oskarshamns Kommun 1(9) Handläggare Olov Åslund Oskarshamns Kommun 21-2757 Roger Gunnarsson Box 76 572 28 OSKARSHAMN Strategi Kommun/Landsting Oskarshamns Kommun Antal årsarbetskrafter: 2496 Antal invånare: 26131 Målsättning

Läs mer

FÖRSLAG. 28 Åtagande styrtal 2011

FÖRSLAG. 28 Åtagande styrtal 2011 Nämnden för kultur, utbildning och friluftsverksamhet FÖRSLAG DATUM DIARIENR 2010-09-20 KN-KUS10-004 28 Åtagande styrtal 2011 Nämnden för kultur, utbildning och friluftsverksamhet beslut 1. Nämnden för

Läs mer

FÖRST MOT ENERGIEFFEKTIVT SAMHÄLLE DETTA INNEBÄR ENERGITJÄNSTEDIREKTIVET FÖR STAT, KOMMUNER OCH LANDSTING. Annie Stålberg. Miljöanpassad upphandling

FÖRST MOT ENERGIEFFEKTIVT SAMHÄLLE DETTA INNEBÄR ENERGITJÄNSTEDIREKTIVET FÖR STAT, KOMMUNER OCH LANDSTING. Annie Stålberg. Miljöanpassad upphandling FÖRST MOT ENERGIEFFEKTIVT SAMHÄLLE DETTA INNEBÄR ENERGITJÄNSTEDIREKTIVET FÖR STAT, KOMMUNER OCH LANDSTING. Annie Stålberg AGENDA Energitjänstedirektivet Hur hjälper Miljöstyrningsrådet till Livscykelkostnad

Läs mer

Miljöplan 2014-2020. Inledning

Miljöplan 2014-2020. Inledning Miljöplan 2014-2020 Inledning Timrå kommunkoncern profilerade sig tidigt som ekokommun och har som övergripande mål att skapa en god livsmiljö för nuvarande och framtida invånare i kommunen. För att fortsätta

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Källa: Naturvårdsverkens rapport Konsumtionens klimatpåverkan, nov 2008 Transporter

Läs mer

Indikatorer Miljöprogram 2013 2016

Indikatorer Miljöprogram 2013 2016 Datum 2012-09-06 Version 12-09-06 Upprättare Susanna Andersson, miljöchef er Miljöprogram 2013 2016 Landstinget Gävleborg har antagit ett miljöpolitiskt måldokument för Landstinget Gävleborg för åren 2013-2016

Läs mer

Klimatarbetet i kommuner, landsting och regioner

Klimatarbetet i kommuner, landsting och regioner TABELLBILAGA TILL KLIMATRAPPORT Vårt dnr 07/2163 2007-10-16 Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Andreas Hagnell, Martin Ström Klimatarbetet i kommuner, landsting och regioner Denna PM innehåller

Läs mer

Klimatsmart Affärssmart

Klimatsmart Affärssmart Klimatsmart = Affärssmart FAS 2 Viktiga steg till stärkta affärer! - med hållbarhet i fokus! Frågeformulär för djupintervjuer I samverkan med: IUC Norrbotten, LTU Affärsutveckling (f d Centek) och Almi

Läs mer

Mandat Mål och ledningssystem Roller resurser Uppföljning Visa och berätta Fira!

Mandat Mål och ledningssystem Roller resurser Uppföljning Visa och berätta Fira! 1 Mandat Mål och ledningssystem Roller resurser Uppföljning Visa och berätta Fira! 2 Kommunstyrelsen beslut att 1. Staden antar som långsiktigt mål att konventionella fordon i stadens fordonspark, så långt

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Energisektorn bidrar med totalt 25 miljoner ton växthusgaser per år, vilket innebär att medelsvensken

Läs mer

LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020

LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020 LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020 KLOKA VAL ENERGI STAD HÅLLBAR GRÖN KORTVERSION LIDINGÖS MILJÖPROGRAM 2011 2020 1 Lidingö tar ställning för miljön På Lidingö tar vi ställning för miljön och för en hållbar utveckling.

Läs mer

Stadens utveckling och Grön IT

Stadens utveckling och Grön IT Vi lever, arbetar, reser, transporterar saker, handlar och kommunicerar. För utvecklingen av den hållbara staden fyller smarta IT-lösningar en viktig funktion. Stadens utveckling och Grön IT Malmö en Green

Läs mer

Axfoods Hållbarhetsprogram Sida 1 (6) Axfoods hållbarhetsprogram 2010

Axfoods Hållbarhetsprogram Sida 1 (6) Axfoods hållbarhetsprogram 2010 Axfoods Hållbarhetsprogram Sida 1 (6) Axfoods hållbarhetsprogram 2010 Axfoods Hållbarhetsprogram Sida 2 (6) Innehållsförteckning 0. Hållbarhetspolicy...3 1. Varor...3 2. Avfall och kretslopp...4 3. Transporter...4

Läs mer

Grön IT policy. Karlstads kommun 2013-09-13

Grön IT policy. Karlstads kommun 2013-09-13 Grön IT policy Karlstads kommun 2013-09-13 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Bakgrund... 3 1.1 Strategisk plan... 3 1.2 Miljö- och Klimatstrategin... 3 2 Grön IT... 3 2.1 Syfte... 3 2.2 Tillämpning... 4 3 Förutsättningar

Läs mer

Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030. en översiktlig presentation

Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030. en översiktlig presentation Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030 en översiktlig presentation Tre ben på väg mot målet Allt som inte har med val av fordon och drivmedel att göra: Energieffektivare

Läs mer

Guide för små och medelstora företag. Enklaste vägen till energieffektivt företagande

Guide för små och medelstora företag. Enklaste vägen till energieffektivt företagande Guide för små och medelstora företag Enklaste vägen till energieffektivt företagande 2 Guide för små och medelstora företag vi vill hjälpa företag att minska sina kostnader och sin miljöbelastning genom

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

Intern klimatrapport Sala Sparbank

Intern klimatrapport Sala Sparbank Intern klimatrapport Sala Sparbank FÖRETAGSUPPGIFTER Webadress www.salasparbank.se Verksamhetsområde Sala och Heby Beräkningsperiod Januari-december 2014 Kontaktperson Annika Nelson Berg NYCKELTAL Antal

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

Stadens utveckling och Grön IT

Stadens utveckling och Grön IT Vi lever, arbetar, reser, transporterar saker, handlar och kommunicerar. För utvecklingen av den hållbara staden fyller smarta IT-lösningar en viktig funktion. Stadens utveckling och Grön IT Malmö en Green

Läs mer

Miljönyckeltal för landsting och regioner 2013

Miljönyckeltal för landsting och regioner 2013 Miljönyckeltal för landsting och regioner 2013 Post: 118 82 Stockholm Besök: Hornsgatan 20 Telefon: 08-452 70 00 www.skl.se Förord Rapporten visar på positiva trender under de senaste fyra åren för minskad

Läs mer

Heini-Marja Suvilehto

Heini-Marja Suvilehto MILJÖANPASSAD UPPHANDLING AV TRANSPORTER Heini-Marja Suvilehto BEHOVS- ANALYS UPPHANDLING VILKA KRAV KAN MAN STÄLLA HÅLLBAR UPPHANDLING AV FORDON OCH TRANSPORTER UPPFÖLJNING BEHOVSANALYS FORDON Kan ni

Läs mer

Transportstöd fossilfria/mer miljöanpassade & kostnadseffektiva fordon i Blekinge län. www.miljofordonsyd.se 2015-02-25

Transportstöd fossilfria/mer miljöanpassade & kostnadseffektiva fordon i Blekinge län. www.miljofordonsyd.se 2015-02-25 Transportstöd fossilfria/mer miljöanpassade & kostnadseffektiva fordon i Blekinge län 2015-02-25 Miljöfordon Syd Förening för alla bil- och miljöintresserade fler miljöbilar fler tankställen med förnybara

Läs mer

Miljökrav vid upphandling av transporttjänster

Miljökrav vid upphandling av transporttjänster Miljökrav vid upphandling av transporttjänster Innehållsförteckning Kort presentation av Västra Götalandsregionen Miljöarbetet i Västra Götalandsregionen Inköpsprocessen Miljökrav tunga transporter Rätt

Läs mer

Minskad klimatpåverkan från sjukvården- CLIRE visar vägen

Minskad klimatpåverkan från sjukvården- CLIRE visar vägen Minskad klimatpåverkan från sjukvården- CLIRE visar vägen Tromsö 6 mars 2014 Anna Palminger Region Skåne Region Skåne Region Skåne Fyra övergripande miljömål Fossilbränslefri, klimatneutral och klimatanpassad

Läs mer

Göteborgs universitets klimatstrategi 2010-2015

Göteborgs universitets klimatstrategi 2010-2015 Göteborgs universitets klimatstrategi 2010-2015 Uppföljning 2012 Agneta Bergman, Klimatsamordnare Miljöenheten April 2013 2 / 8 Målsättning Göteborgs universitets klimatstrategi 2010-2015, antogs i juni

Läs mer

Köpa miljöbil med nya upphandlingsdirektivet

Köpa miljöbil med nya upphandlingsdirektivet Köpa miljöbil med nya upphandlingsdirektivet Jonas Ericson Miljöbilar i Stockholm Juridiken Direktiv 2009/33/EU om främjande av rena och energieffektiva vägtransportfordon Lag (2011:846) om miljökrav vid

Läs mer

Fossilbränslefri kommun 2025

Fossilbränslefri kommun 2025 4131 eller 12 år, 3 mån, 3 veckor Fossilbränslefri kommun 2025 20130917 Elvira Laneborg, miljö- och klimatstrateg Övergripande mål Mörbylånga är en fossilbränslefri kommun som är självförsörjande med trygg

Läs mer

InItIatIvet för. miljö ansvar

InItIatIvet för. miljö ansvar InItIatIvet för miljö ansvar Initiativet för miljöansvar Initiativet för Miljöansvar är ett av CSR Västsveriges handlingsprogram för ökat ansvarstagande, lokalt som globalt. Det är tänkt att kunna fungera

Läs mer

Riktlinjer för Habilitering & Hälsa. Miljöarbete 2014-2016

Riktlinjer för Habilitering & Hälsa. Miljöarbete 2014-2016 Riktlinjer för Habilitering & Hälsa Miljöarbete 2014-2016 Riktlinjer för miljöarbete Habilitering & Hälsa 2014-2016 Habilitering & Hälsa ska: följa den miljölagstiftning, föreskrifter och övriga krav som

Läs mer

Klimatstrategi och energiplan

Klimatstrategi och energiplan Klimatstrategi och energiplan för Färgelanda kommun BESLUTAD I FULLMÄKTIGE 2008-12-29 Innehållsförteckning 1. Inriktningsmål och uppdrag / direktiv 2. Bakgrund 3. Klimatfrågan samt energiläget i Färgelanda

Läs mer

Klimatrapport 2013. IFL Kämpasten AB. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se

Klimatrapport 2013. IFL Kämpasten AB. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se Klimatrapport 2013 IFL Kämpasten AB Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se Företagsuppgifter IFL Kämpasten AB (www. kampasten.se) Kontaktperson är Margareta Axelsson Denna rapport

Läs mer

Norrbottens läns landstings miljöpolicy

Norrbottens läns landstings miljöpolicy Norrbottens läns landstings miljöpolicy Miljöpolicyn anger färdriktningen för landstingets miljöarbete 2 Varje generation är skyldig att vårda jordens naturresurser och livsmiljöer så att kommande släkten

Läs mer

Karolinska Institutets miljö- och hållbarhetsarbete. istockphoto

Karolinska Institutets miljö- och hållbarhetsarbete. istockphoto Karolinska Institutets miljö- och hållbarhetsarbete Universiteten har en nyckelroll KI har tillsammans med andra universitet och lärosäten världen över en nyckelroll i arbetet att nå en hållbar utveckling.

Läs mer

Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens Sekretess HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT

Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens Sekretess HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT Ton CO2 LFV D-LFV 2009-035287 1(7) HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT Klimatfrågan är av central betydelse för det civila flygets utveckling och LFV arbetar kraftfullt med att minska verkets

Läs mer

Rapport: Svenskarnas kunskap och attityd till fossilfria drivmedel. På uppdrag av Etanolpartiet. Rapport TNS 2013-06-14 P-1527159

Rapport: Svenskarnas kunskap och attityd till fossilfria drivmedel. På uppdrag av Etanolpartiet. Rapport TNS 2013-06-14 P-1527159 : Svenskarnas kunskap och attityd till fossilfria drivmedel På uppdrag av Etanolpartiet TNS -06- P-525 Innehåll Sammanfattning av resultaten 0 2 Miljöpåverkan genom bilkörning 0 Kunskap om olika drivmedels

Läs mer

Miljöanpassad upphandling av fordon och transporter - regler och styrmedel kring upphandling av miljöfordon

Miljöanpassad upphandling av fordon och transporter - regler och styrmedel kring upphandling av miljöfordon Miljöanpassad upphandling av fordon och transporter - regler och styrmedel kring upphandling av miljöfordon Heini-Marja Suvilehto (Hippu) Enheten för policystyrning 08-586 21 741 E-post: heini-marja.suvilehto@kkv.se

Läs mer

Handlingsplan för minskade utsläpp till luft

Handlingsplan för minskade utsläpp till luft PLAN 2012-11-08 04.00 D-LFV 2007-035287 1(6) 1 BAKGRUND 1.1 Swedavia Handlingsplan för minskade utsläpp till luft Klimatfrågan är av central betydelse för det civila flygets utveckling. Swedavia arbetar

Läs mer

KOMMUNNÄTVERKET FÖR HÅLLBAR UTVECKLING: Uppföljning av kommunalt miljöarbete 2015. Miljömålsillustrationer illustratör Tobias Flygar

KOMMUNNÄTVERKET FÖR HÅLLBAR UTVECKLING: Uppföljning av kommunalt miljöarbete 2015. Miljömålsillustrationer illustratör Tobias Flygar KOMMUNNÄTVERKET FÖR HÅLLBAR UTVECKLING: Uppföljning av kommunalt miljöarbete 2015 Miljömålsillustrationer illustratör Tobias Flygar Inledning I den här rapporten redovisas inrapporterade indikatorer från

Läs mer

Smart Energi Klimatstrategi för Västra Götaland

Smart Energi Klimatstrategi för Västra Götaland Smart Energi Klimatstrategi för Västra Götaland Fastställd av regionfullmäktige 8 september 2009, 135 Innehåll Förslagets bakgrund och karaktär... 3 Strategi förslag i sammanfattning... 4 Klimatfrågan

Läs mer

Koldioxidutsläpp från transportsektorn Nulägesbeskrivning och prognos

Koldioxidutsläpp från transportsektorn Nulägesbeskrivning och prognos Koldioxidutsläpp från transportsektorn Nulägesbeskrivning och prognos Underlagsrapport till Klimatprogram 2012 Västerås stad 2011-10-10 2(12) 3(12) Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 4 1.1 Utsläpp

Läs mer

Triolabs HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖARBETE

Triolabs HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖARBETE Triolabs HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖARBETE 212-215 Handlingsplan för miljö och hållbar utveckling Handlingsplanen beskriver de övergripande målen och hur de skall genomföras. Dessa kan brytas ned för respektive

Läs mer

Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se

Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se Vision Norra Sverige en världsledande region i omställningen till ett ekonomiskt, socialt och

Läs mer

Där klimatsmarta idéer blir verklighet

Där klimatsmarta idéer blir verklighet Där klimatsmarta idéer blir verklighet Klimp 2008 2012 Naturvårdsverket och Linköpingskommun arbetar tillsammans för att minska utsläppen av växthusgaser. Tillsammans för klimatet Vi är mycket stolta över

Läs mer

Brabil. Smartbil. Miljöbil. ELBIL! Ambitionen är att Dalarna ska bli en föregångare för elfordon. elbildalarna.se

Brabil. Smartbil. Miljöbil. ELBIL! Ambitionen är att Dalarna ska bli en föregångare för elfordon. elbildalarna.se Brabil. Smartbil. Miljöbil. ELBIL! Ambitionen är att Dalarna ska bli en föregångare för elfordon. elbildalarna.se Vi tror att el kommer att vara ett självklart drivmedel för bilar i framtiden Elbil Dalarna

Läs mer

Klimatrapport 2012. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se

Klimatrapport 2012. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se Klimatrapport 2012 Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se Företagsuppgifter IFL Kämpasten AB (www. kampasten.se) Kontaktperson är Margareta Axelsson Denna rapport täcker verksamhetsåret

Läs mer

KÖPA MILJÖBIL MED NYA UPPHANDLINGSDIREKTIVET

KÖPA MILJÖBIL MED NYA UPPHANDLINGSDIREKTIVET KÖPA MILJÖBIL MED NYA UPPHANDLINGSDIREKTIVET JURIDIKEN Direktiv 2009/33/EU om främjande av rena och energieffektiva vägtransportfordon Lag (2011:846) om miljökrav vid upphandling av bilar och vissa kollektivtrafiktjänster

Läs mer

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? Ja Nej

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? Ja Nej Riktlinjer för statliga myndigheters redovisning av miljöledningsarbete 2009 Del 1 Miljöledningssystemet 1. Är myndigheten miljöcertifierad? Ja ISO14001 Ja EMAS Nej 2. Har myndigheten gjort en miljöutredning

Läs mer

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat.

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Våra råvaror måste användas igen. Den globala uppvärmningen är vår tids ödesfråga och vi måste alla bidra på det sätt vi kan. Hur vi på jorden använder och

Läs mer

Akademiska och forskningsprojekt samt examensarbeten. 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Akademiska och forskningsprojekt där vi är delaktiga

Akademiska och forskningsprojekt samt examensarbeten. 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Akademiska och forskningsprojekt där vi är delaktiga Summa projekt och ex.arbeten UTVECKLINGSARBETE 5/16 ÖVERGRIPANDE MÅL Utvecklingen inom våra geografiska områden syftar till hållbar utveckling. Detta avser såväl den ekologiska, sociala som ekonomiska

Läs mer

Klimatrapport 2012. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (6)

Klimatrapport 2012. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (6) Klimatrapport 2012 Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (6) Företagsuppgifter Hotell Kristina AB Kontaktperson är Pernilla Olsen Denna rapport täcker verksamhetsåret 2012 Antal

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag Version: Beslutad version Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag 5 Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen

Läs mer

Vilken miljöbil ska man välja? www.miljofordonsyd.se Örebro 2009-05-12

Vilken miljöbil ska man välja? www.miljofordonsyd.se Örebro 2009-05-12 Vilken miljöbil ska man välja? Örebro 2009-05-12 Mina kontaktuppgifter Jonas Lööf Kemiingenjör och miljövetare Arbetat med miljöbilar sedan 1997 Projektledare Miljöfordon Syd jonas@miljofordonsyd.se Mobil:

Läs mer

Biogas en nationell angelägenhet. Lena Berglund Kommunikationsansvarig

Biogas en nationell angelägenhet. Lena Berglund Kommunikationsansvarig Biogas en nationell angelägenhet Lena Berglund Kommunikationsansvarig Energigaser självklar del av det hållbara samhället Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas, inkl LNG Vätgas Råvara industri Vardagsliv Kraftvärme

Läs mer

Region Skånes Miljöbevis - checklista

Region Skånes Miljöbevis - checklista Region Skånes Miljöbevis - checklista Denna checklista består av kriterier som ni som mottagare av bidragsfinansiering från Region Skåne ska fylla i om ni får minst sex prisbasbelopp eller mer per tolvmånadersperiod.

Läs mer