Utkast Individuell förhandling av anställdas konkurrensklausuler AD 2013 nr 24

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utkast Individuell förhandling av anställdas konkurrensklausuler AD 2013 nr 24"

Transkript

1 Utkast Individuell förhandling av anställdas konkurrensklausuler AD 2013 nr 24 Professor Bengt Domeij, Uppsala universitet AD 2013 nr 24 Genom en konkurrensklausul i ett individuellt anställningsavtal förbjuds arbetstagare att omedelbart efter anställningen, inleda konkurrerande verksamhet i egen regi eller genom en anställning hos en konkurrent. Sådana klausulers skälighet kan prövas enligt 38 avtalslagen. Svenska Arbetsdomstolen har i AD 2013 nr 24 gjort en sådan prövning ifråga om en marknadschef på ett factoringbolag (belåning av fakturor). Enligt avtalet fick arbetstagaren inte bedriva, eller ta anställning i, verksamhet som konkurrerade med arbetsgivaren, inom tolv månader från det att anställningen hade upphört. AD uttalade att klausulen innebar att arbetstagaren under en relativt lång tid förbjöds att arbeta i en bransch där han varit verksam under de senaste sex åren och att någon särskild kompensation inte var utlovad under karenstiden. Visserligen ansågs arbetsgivaren kunna ha ett berättigat intresse gentemot marknadschefen att skydda kundrelationer, men konkurrensklausulen hade ett vidare tillämpningsområde än att bara skydda existerande kundrelationer, vilket gjorde den oskälig enligt 38 avtalslagen. AD 2013 nr 24 tydlig därmed att enligt svensk rätt måste konkurrensklausulerna vara begränsade till existerande kunder vid uppsägningen och inte förbjuda all konkurrerande verksamhet. 1 Förmodligen mest intressant i domen är emellertid att AD tar avstånd från den eftergiftsmöjlighet som accepterats i tidigare praxis. 2 I målet från 2013 fastslås att en konkurrensklausul inte genom eftergifter från arbetsgivaren efter anställningens upphörande, kan bli skälig. Arbetsdomstolen uttalade: 38 [och] 36 avtalslagen syftade inte enbart till att utvidga möjligheten att jämka oskäliga avtal utan förhoppningen var också att reformen skulle bidra till en avtalspraxis där oskäliga avtalsvillkor inte används (prop. 1975/76:81 s. 118). Om det förekommer konkurrensklausuler i anställningsavtal som sträcker sig längre än vad som är skäligt kan detta leda till inlåsningseffekter och minska rörligheten på arbetsmarknaden, eftersom det kan vara svårt för en arbetstagare att avgöra om klausulen är skälig eller inte. Svårigheten att förutse verkan av en konkurrensklausul skulle öka ytterligare om det accepteras att en 1 AD uttalade: [Arbetsgivaren] kan i och för sig ha ett berättigat intresse i att skydda sina befintliga kundrelationer (se t.ex. AD 2002 nr 115). Såsom konkurrensklausulen är utformad har den dock ett vidare tillämpningsområde än att bara skydda existerande kundrelationer och tycks närmast syfta till att hindra marknadskonkurrens. Mot bakgrund härav instämmer Arbetsdomstolen i tingsrättens bedömning att konkurrensklausulen, såsom den är formulerad i anställningsavtalet, är oskälig enligt 38 avtalslagen. 2 Exempelvis har eftergifter tillåtits i AD 2010 nr 27. 1

2 arbetsgivare, efter att anställningen upphört eller till och med efter att arbetstagaren börjat bedriva den nya verksamheten, tillåts begränsa klausulens tillämpningsområde så att den därigenom blir skälig. En rättstillämpning där en arbetsgivare ges möjlighet att i händelse av tvist begränsa räckvidden av en konkurrensklausul, kan även leda till missbruk av vidsträckta konkurrensklausuler. Syftet med 38 avtalslagen är, som redan nämnts, det motsatta, nämligen att motverka oskäliga konkurrensklausuler och tillgodose intresset av att det på marknaden endast förekommer godtagbara sådana. Mot bakgrund av det anförda ska prövningen av om konkurrensklausulen i K.K:s anställningsavtal är skälig ske utifrån klausulens innebörd när anställningen upphörde och utan beaktande av de eftergifter av klausulens tillämpningsområde som [arbetsgivaren] gjort därefter. Som framgått ovan har Arbetsdomstolen kommit fram till att konkurrensklausulen, såsom den är formulerad i anställningsavtalet, är oskälig enligt 38 avtalslagen. K.K. är därför inte bunden av konkurrensklausulen. Genom domen tycks stå klart att oskäligt långtgående klausulerna inte kan bli skäliga genom eftergifter efter att anställningen har upphört. Eftergifter är inte längre möjliga efter att arbetstagaren har sagt upp sig. Avgörandet bygger på tanken att arbetstagaren ska kunna säga upp sig och inleda konkurrerande verksamhet, utifrån en bedömning av en då existerande konkurrensklausul. Det förefaller att vara en viktig rättsfråga, som lämpar sig väl för ett rättsekonomiskt perspektiv. Den allmänna strävan i domen är att konkurrensklausuler i anställningsavtal ska genom en förhandling få en skälig ordalydelse, vara giltiga enligt ordalydelsen och därför kunna tillämpas bokstavligen. Så är knappast fallet idag. Konkurrensklausuler är som regel inte föremål för reell diskussion och förhandling vid anställningstillfället utan istället formuleras de ensidigt av arbetsgivaren. Stöd för den verklighetsbeskrivningen finns i en enkätundersökning som jag har genomfört. 3 För det första, rapporterade 79 procent av de tillfrågade personalcheferna att konkurrensklausuler aldrig förhandlades individuellt eller att en individuell förhandling bara hade skett några gånger. För det andra, uppgav 54 procent av cheferna att personer med konkurrensklausuler inte hade någon rätt till ersättning under klausulens giltighetstid, medan ytterligare 33 procent svarade att personal med konkurrensklausuler hade rätt till ersättning men med maximalt 60 procent av slutlönen. Det tyder på att arbetstagare inte försäkrat sig om att kunna avstå från arbete under giltighetstiden. Följden blir att endast icke-konkurrerande verksamhet ofta är en reell möjlighet för arbetstagaren efter en uppsägning, vid tillämpning av klausulens ordalydelse. Hade ersättningen varit vanligare eller högre hade det tytt på en verklig avvägning mellan partsintressena. Slutligen, när personalcheferna tillfrågades om vad de ansåg skulle vara en lämplig längd på konkurrensklausuler, om de fick bestämma, framkom att de saknade intresse av längre tid än den som redan används (i genomsnitt månader). 4 Sammanfattningsvis indikerar svaren att arbetsgivares standardiserade konkurrensklausuler idag inflyter i anställningsavtalen utan att föregås av en individuell förhandling. Klausulerna är ensidigt formulerade. Det är möjligt att arbetstagare vid anställningsförhandlingar hänvisar till klausulen och på så sätt lyckas att förhandla till sig andra tjänsteförmåner, kanske en 3 B. Domeij, Anställda teknikers konkurrensklausuler, Uppsala Faculty of Law Working Paper 2012 nr 3 s. 11 (hädanefter Domeij 2012), tillgänglig via http nr //uu.diva-portal.org. Nämnda enkät och föreliggande artikel ingår i projektet Efter anställningen företagshemligheter och konkurrensklausuler som stöds ekonomiskt av Torsten Söderbergs stiftelse och MELT-projektet vid Chalmers finansierat av VINNOVA. 4 Domeij 2012 s

3 tjänstebil eller friare arbetstider, men även om det är så, kan finnas problem med att en individuell anpassning normalt inte sker i anställningssituationen. 5 Fördelar med individuellt förhandlade konkurrensklausuler Verkligt förhandlade konkurrensklausuler, på det sätt som Arbetsdomstolen eftersträvar i AD 2013 nr 24, skulle öppna för att arbetsgivare och arbetstagare på ett bättre sätt fattar beslut utifrån sin inställning till konkurrensmöjligheter för arbetstagaren. De finns fördelar av att konkurrensklausuler blir en reell del av anställningsförhandlingen, på samma sätt som t.ex. lön eller arbetstid är förhandlingsfrågor. 6 Antag att en arbetstagare generellt sett är något mindre attraktiv på arbetsmarknaden än en annan, men den förstnämnde är mer villig att acceptera en långtgående konkurrensklausul jämfört med den mer attraktiva arbetstagaren. Skillnaden kan t.ex. bero på att den förstnämnde av olika skäl inte har några intentioner att inleda konkurrerande verksamhet. Arbetsgivaren värdesätter att anställda inte inleder konkurrerande verksamhet direkt efter anställningen, eftersom arbetstagaren då kan få tillgång till mer ekonomiska och tekniska hemligheter, utbildning samt personliga kundrelationer, vilket gör arbetstagaren mer produktiv hos arbetsgivaren. För den aktuella anställningen är den i andra avseenden mindre attraktive arbetstagaren alltså mer produktiv, när skillnaden ifråga om konkurrerande verksamhet har beaktats. Det är inte säkert att den generellt sett mindre attraktive arbetstagaren på ett trovärdigt sätt kan förmedla sin inställning ifråga om konkurrens vid anställningstillfället. En arbetsgivare kan vanligtvis inte iaktta skillnaden (skulle det gå att iaktta och förhållandet vara bestående behövdes ingen konkurrensklausul). När en långtgående och rättsligt giltig konkurrensklausul inte kan användas för att skilja arbetstagarna åt, väljer arbetsgivaren att anställa den allmänt sett mer attraktiva arbetstagaren. Det leder till att arbetsgivaren är restriktiv med hemligheter, reducerar utbildningsinvesteringarna, delar upp kundrelationer, m.m., vilket åtminstone i mikroperspektivet (inga effekter från strukturförändringar i näringslivet) leder till ineffektivitet. Arbetstagare som bara genom en rättsligt bindande konkurrensklausul kan övertyga om att han eller hon inte avser att konkurrera, fråntas nämnda fördel och såväl arbetsgivare som arbetstagare blir lidande. En reell förhandling stärker, som sagt, de arbetstagare som inte har någon nackdel av klausulen och höjer generellt sett produktiviteten. Det är inte den enda fördelen. Reella förhandlingar har visat sig reducera mängden avtalsbrott. Graden av avtalsuppfyllelse (avsaknaden av avtalsbrott) står normalt i proportion till hur aktiv en part varit i förhandlingen av den aktuella klausulen. Ju mer standardiserad en klausul är, desto fler avtalsbrott. Även marginell delaktighet har visat sig ha ett tydligt positivt samband med försökspersoners ansträngningar att följa avtalsklausulerna. 7 Arbetsgivare som är angelägna om att konkurrensklausuler ska följas, har därmed skäl för att undvika att bestämma ensidigt. I rena kommersiella avtal kan kanske skadestånd ersätta intresset av att inte drabbas av avtalsbrott. Men eftersom full ekonomisk kompensationen sällan torde vara möjlig vid brott mot konkurrensklausuler (1969-års kollektivavtal anger sex 5 Domeij 2012 s T.-L. Wilhelmsen, Avtaleloven 36 og økonomisk effektivitet, TfR 1/95 s. 1 (35). 7 Z. J. Eigen, When and Why Individuals Obey Contracts: Experimental Evidence of Consent, Compliance, Promise, and Performance, 41:1 Journal of Legal Studies s. 67 (2012). 3

4 månadslöner som rimligt), är vinsterna för arbetsgivare med att undvika avtalsbrott, genom att engagera arbetssökanden i förhandlingen ganska betydande. 8 Man kan se att individuellt förhandlade konkurrensklausuler i anställningsavtal onekligen skulle ha samhällsekonomiska fördelar, av samma slag som vid individuell förhandling av andra avtalsvillkor. När den högsta domstolen inom det arbetsrättsliga området i Sverige, genom AD 2013 nr 24, nu försökt att gå i riktning mot individuell förhandling väcker det frågan om hur realistisk arbetsdomstolens ambition är. Det är möjligt att försöka utreda förutsättningarna för förhandling utifrån vilka svårigheter arbetstagare har. Det kan göras utifrån den forskning som finns inom behavioural economics. Behavioural economics och förhandling av konkurrensklausuler i anställningsavtal Praktiskt taget all ekonomisk teori fram till för några decennier, utgick ifrån att individer agerar rationellt. Irrationalitet förnekades visserligen inte, men den behövdes inte för att ekonomer skulle kunna beskriva sannolika effekter av t.ex. en pris- eller lagändring. Inom ämnet behavioural economics studeras emellertid irrationellt ekonomiskt beslutsfattande. 9 Experimentellt påträffade psykologiska mönster ersätter här rationalitetsantagandet och möjliggör nya förutsägelser som ibland bättre överensstämmer med verkligheten. Efter att ha identifierat irrationella mönster är tanken att man kan modifiera beslutssituationen och få bättre val. Principen är densamma som när en insiktsfull men obotlig tidsoptimism ställer sin klocka så att den går före. Kombinationen av psykologi och ekonomi har väckt ett stort intresse bland rättsekonomer. Rättssystemet tycks i många delar handla om personer som inte agerar rationellt. Behavioural economics har ansetts vara den viktigaste utvecklingen de senaste decennierna inom rättsekonomin. 10 Strategin kallas debiasing eller rebiasing I den genomförda enkätundersökningen ställdes en fråga om orsakerna till varför brott mot konkurrensklausuler inte åtföljs av åtgärder från arbetsgivaren. Det fanns en relativt jämn svarsfördelning mellan alternativen: 1. behålla en god relation med den f.d. anställde, 2. kunnat störa en affärsrelation med företaget som rekryterat den f.d. anställde, 3. juridisk rådgivning hade indikerat att klausulen var ogiltig och 4. kostnaderna med att inleda en rättsprocess mot den f.d. arbetstagaren hade varit för stora. Se Domeij 2012 s Under de senaste decennierna har det varit en snabb tillväxt av empiriskt inriktad psykologisk/empirisk forskning (behavioural economics) som ifrågasatt homo economicus. Daniel Kahneman och Amos Tversky är de som starkast förknippas med utveckling. Den förstnämnde mottog Riksbankens pris till Alfred Nobels minne år 2002, bland annat för sitt arbete tillsammans med Tversky. Betydelsen av behavioural economics inom rättsekonomin diskuteras i R. B. Korobkin, T. S. Ulen, Law and Behavioral Science: Removing the Rationality Assumption from Law and Economics, 88:4 California Law Review s (juli 2000). I svensk rättsvetenskap finns enstaka studier som bygger på, eller har inslag av, hänsyn till hur psykologiska mönster i ekonomiskt beslutsfattande, se M. Gräns, Some Aspects of Legal Decision Making in the Light of Cognitive Consistency Theories, Perspectives on Jurisprudence Essays in Hounour of Jes Bjarup, Scandinavian Studies in Law Vol. 48 s. 99 ff och F. Korling, Rådgivningsansvar: särskilt avseende finansiell rådgivning och investeringsrådgivning, Stockholm H.-B. Schäfer, C. Ott, The Economic Analysis of Civil Law s. 59 (2004); O. Amir, O. Lobel, Stumble, Predict, Nudge; How Behavioral Economics Informs Law and Policy, 108 Columbia Law Review s (2008); C. Jolls, C. R. Sunstein, Debiasing through Law, 35 Journal of Legal Studies s. 199 (2006); R. B. 4

5 Ett väldokumenterat psykologiskt mönster är överdriven optimism. Personer underskattar konsekvent sannolikheten för negativa utfall och överskattar sannolikheten för positiva. 12 Hundratals experiment har visat att individer uppskattar att det är mer sannolikt att de själva ska få uppleva positiva händelser jämfört med genomsnittet i deras situation, samt att de bedömer att det är mer sannolikt att negativa händelser ska drabba andra än dem själv trots att de är i samma situation. Överdriven optimism tycks vara särskilt vanlig när individerna har ett mått av kontroll över händelserna. 90 procent av alla bilförare anser t.ex. att de löper mindre risk att drabbas av olyckor än genomsnittet av alla bilförare. 13 Överdriven optimism minskar om man inte själv direkt påverkas av en händelse vars sannolikhet man ska uppskatta. Ett relevant exempel är en studie av juriststudenter i USA som inom en snar framtid skulle gifta sig. 14 De informerades om att nästan hälften av alla äktenskap slutade i skilsmässa, men när de tillfrågades om deras eget förestående äktenskap blev uppskattningen att sannolikheten för skilsmässa var praktiskt taget noll procent. Statistiska hållpunkter ignoreras och ersätts av (överdrivet optimistiska) personlighetsanalyser. Författarna påpekade att den överdrivna optimismen kunde få effekter i form av alltför få äktenskapsförord, men också öka individernas ansträngningar att försöka undvika skilsmässa. 15 Parallellerna till ett anställningsbeslut är uppenbara. Tendensen till överdriven optimism gör att arbetstagare underskattar effekterna av en konkurrensklausul och därför inte ser det som angeläget att förhandla. Näraliggande till överdriven optimism är en motvilja till s.k. kognitiv dissonans. Strax före och under en kortare tid efter ett beslut, betonar beslutsfattaren det valda alternativets fördelar och nackdelarna förringas samtidigt. 16 Kognitiv dissonansen reduceras på så sätt, vilket betyder att beslutsfattaren blir mer säker när beslutet väl är fattat, jämfört med under beslutsprocessen. Det är ovanligt att någon fattar ett beslut och förmår att samtidigt överväga konsekvenserna av att beslutet visar sig vara felaktigt; nackdelar tonas ned och bortses ifrån. Oviljan till kognitiv dissonans kan vara ett problem vid förhandling av konkurrensklausuler. När arbetstagaren beslutat sig för att ta en anställning är det svårt för honom eller henne att just i det sammanhanget överväga negativa effekter av beslutet. Korobkin, T. S. Ulen, Law and Behavioral Science: Removing the Rationality Assumption from Law and Economics, 88 California Law Review s (2000). 11 Cass Sunstein är den främste rättsvetenskaplige förespråkaren för detta, se C. Jolls, C. R. Sunstein, Debiasing Through Law, 35 Journal of Legal Studies s. 199 (2006) och H. Thaler, C. R. Sunstein, Nudge: Improving Decisions About Health, Wealth, and Happiness, New Haven Se även C. Jolls, C. R. Sunstein, Debiasing Through Law, 35 Journal of Legal Studies s (2006), tillgänglig på Harvard Law School John M. Olin Center for Law, Economics and Business Discussion Paper Series, Paper 495, 12 A.I. Ogus, Costs and Cautionary Tales. Economic Insights for the Law s. 235, Oxford C. Sunstein, Human Behaviour and the Law of Work, 87:205 Virginia Law Review 2001 s. 205 (241). 14 L. A. Baker, R. E. Emery, When every relationship is above average: Perceptions and expectations of divorce at the time of marriage, Law and Human Behavior, Vol. 17 s (1993). Artikeln är tillgänglig på 15 A.a s M. Gräns, Some Aspects of Legal Decision Making in the Light of Cognitive Consistency Theories, Perspectives on Jurisprudence Essays in Hounour of Jes Bjarup, Vol. 48 Scandinavian Studies in Law s. 99 (105). 5

6 Överdriven optimism och en motvilja till kognitiv dissonans hos arbetstagaren, kan bara förklara mönster i förhandlingen om arbetsgivaren undviker sådana bias och förmår att bedöma det lämpliga i att anställa personen och samtidigt beakta sannolikheten för att beslutet blir fel och konkurrensklausulen aktualiseras. Arbetsgivarens representant påverkas inte lika personligt av anställningsbeslutet, vilket gör att en överdriven optimism och en motvilja till kognitiv dissonans inte blir lika stark. Med personlig distans till konsekvenserna av ett beslut minskar de irrationella mönstren. Som utgångspunkt bör arbetsgivaren också ha säkrare statistiska hållpunkter för sannolikheten av konkurrerande verksamhet. Arbetsgivaren har mer erfarenheter av vad f.d. arbetstagare gör. Arbetstagaren har svaga hållpunkter för att bedöma om den utbildning, de kundrelationer eller företagshemligheterna som han eller hon kommer att få del av, är sådana att de ger en god grund för konkurrerande verksamhet. Arbetsgivaren har något lättare att bedöma det och därmed effekterna av en konkurrensklausul. Arbetsgivaren bättre statistiska utgångspunkter och mindre tendenser till irrationalitet i form av överdriven optimism eller motvilja inför kognitiv dissonans, talar för att arbetsgivaren har påtagligt lättare än arbetstagare att agera i den del av anställningsprocessen där konkurrensklausulen eventuellt förhandlas. Ett annat väldokumenterat psykologiskt mönster är att individer uppskattar en sannolikhet som högre när en händelse till sin karaktär är enkel att föreställa sig eller att personen har ett närminne av att ha upplevt en liknande händelse. 17 Så kallad tillgänglighetsbias beror på att sannolikhetsbedömningar inte görs i siffror, utan genom att scenarier ställs mot varandra. Ju enklare något är att föreställa sig och ju mer aktuellt minnet av en händelse är, desto högre sannolikhet åsätts den i en mental komparation. Lättfattlighet och hur nyligen något liknande har inträffat påverkar uppskattningen, utan att det har samband med sannolikheten. Om klave har kommit upp flera gånger, tror många att det är mer sannolikt att klave kommer upp nästa gång. Det finns förmodligen skillnader mellan arbetsgivare och arbetstagare även här. Arbetsgivarrepresentanten har i anställningssituationen lättare än den arbetssökande att göra sig en bild av att arbetstagaren säger upp sig och inleder konkurrerande verksamhet. Få arbetstagare förmår i anställningsögonblicket att ha en levande bild av att senare inleda konkurrerande verksamhet. En annan iakttagelse gjord inom behavioural economics är att privatpersoner tycks ha särskilt svårt med biförpliktelser i avtal. 18 Konsumenter ser normalt bara huvudvillkoren i ett avtal såsom pris, leveranstid och produktens kvaliteter. Även arbetstagare förmår nog ofta bara att fokusera på enstaka villkor såsom lönen, arbetstid, arbetsuppgifter och kanske några ytterligare. 19 En konkurrensklausul är en biförpliktelse, vilket gör ett rationellt val svårt mellan t.ex kronor/månaden och en konkurrensklausul, jämfört med kronor/månad och ingen konkurrensklausul. Arbetstagaren ser nästan bara lönen. 17 The availability heuristic diskuterades först i A.Tversky, D. Kahneman, Judgement under uncertainly: Heuristics and Biases, Vol. 185 Science s (1127) (1974). Se även R. Korobkin, T.S. Ulen, Law and Behavioural Science: Removing the Rationality Assumption from Law and Economics, 88 California Law Review s (2000) och T. Kuran, C. Sunstein, Availability Cascades and Risk Regulation, 51 Stanford Law Review s. 683 (1999). 18 R. Korobkin, Bounded Rationallity, Standard Form Contracts, and Unconscionability, 70 University of Chicago Law Review s ( ) (2003). 19 C. Sunstein, Human Behaviour and the Law of Work, 87:205 Virginia Law Review s. 205 (243) (2001). 6

7 Ett fjärde psykologiskt mönster som diskuteras inom behavioural economics är den s.k. endowment- eller besittnings-/ägareffekten. Den innebär att en individ som innehar en egendom kräver ett högre pris för att uppge den, än en helt motsvarande individ som tillfrågas om hur mycket han är beredd att betala för samma egendom/rättighet. 20 Endowmenteffekten är så grundläggande att den har observerats hos barn 21 och hos primater. 22 Sedvanlig ekonomisk teori innehåller ingen endowmenteffekt, utan antar att ett objekts värde är oberoende av ursprungsläget. Värdering antas bero på personliga preferenser, avkastning eller egendomens värde i handel. Men experimentellt är det inte uteslutande så, kanske inte ens huvudsakligen i vissa situationer. Individer begär inte sällan dubbelt så mycket för att sälja något som en i alla avseenden motsvarande individ, bortsett ifrån besittningen/ägandet, säger sig vara beredd att betala för samma rättighet. 23 Start- eller referenspunkten samspelar med värderingen. Endowmenteffekten antas generellt finnas vid anställningsavtal, vilket innebär att förhandlingsutfallet styrs av vem som initialt har en rättighet arbetsgivaren eller arbetstagaren. 24 Kunskap om att dispositiv rätt ger möjlighet till omedelbar konkurrens, skulle eventuellt öka arbetstagarens värdering av den friheten. Det finns emellertid skäl som talar mot en sådan effekt av det dispositiva rättsläget. Fysisk besittning tycks vara viktig; endowmenteffekten har observerats fram för allt ifråga om saker och är inte lika påtaglig vid immateriella rättigheter såsom en möjlighet till konkurrans. 25 Viktigast med endowmenteffekten i samband med konkurrensklausuler är sannolikt att effekten är svag vid anställningstillfället, men stiger under anställningen. När en arbetstagare i anställningsögonblicket avsäger sig konkurrensmöjligheten har besittningen inte funnits tillräckligt lång tid för att vara märkbar. Det har inte funnits något som liknar besittning vid anställningstillfället. Efter några års anställning kan det vara väsentligt mycket svårare för arbetsgivaren att förmå arbetstagaren att acceptera en konkurrensklausul. Individer tycks inte kunna förutse och kalkylera med att besittning ger en endowmenteffekt. En person som givit någon annan rätt att överta ett objekt vid ett framtida tillfälle, beaktar inte hur mycket han eller hon kommer att ogilla förlusten efter 20 Mest kända är experimenten i D. Kahneman, J. L. Knetsch, R. H. Thaler, Experimental Tests of the Endowment Effect and the Coase Theorem, 98 Journal of Political Economy s (1990). 21 W. T. Harbaugh, K. Krause, L. Vesterlund, Are adults better behaved than children? Age, experience, and the endowment effect, 70 Economics Letters s. 175 (2001). 22 S. F. Brosnan et al., Endowment Effects in Chimpanzees, 17 Current Biology s. 1 (2007), som observerar att chimpanser tenderar att behålla mindre uppskattad mat snarare än att byta ut den mot mer uppskattad mat, vilket tyder på en endowmenteffekt. 23 J. L. Knetsch & W. Wong, The endowment effect and the reference state: Evidence and manipulations, 71 Journal of Economic Behavior and Organization s. 407 (2009). 24 [T]he allocation of the legal entitlement, to workers or to employers, will likely matter in the sense that the ultimate outcome will be affected by the increased value placed upon the right simply by virtue of the initial allocation. Se C. R. Sunstein, Human Behavior and the Law of Work, 87:2 Virginia Law Review s. 205 (221), J. Reb, T. Connolly, Possession, feelings of ownership and the endowment effect, 2 Judgment and Decision Making s. 107 (2007), som hävdar att det högre värde som följer av endowmenteffekten härrör från subjektiva känslor som utvecklas genom besittning av ett objekt snarare än av rättslig äganderätt. J. R. Wolf, H. R. Arkes, W. A. Muhanna, The power of touch: An examination of the effect of duration of physical contact on the valuation of objects, 3 Judgment and Decision Making s. 476 (2008), hävdar att de subjektiva känslor som följer av fysisk kontakt med ett objekt leder till en högre ekonomisk värdering av detsamma. 7

8 att ha innehaft besittningen. 26 Felaktigt antas att värdering som man gör är oberoende av besittningstid. Följden blir att personer begär alltför lite vid avtal som innebär att de vid en tidpunkt i framtiden ska lämna ifrån sig egendom som de haft nyttjanderätt till. Man inrättar sig, men räknar inte med att det ska ske. En oförmåga att kalkylera med endowmenteffekten har i amerikansk litteratur ansetts motivera att arbetstagare i en anställning inte ska kunna godkänna utökade möjligheter till uppsägning. När arbetstagaren skriver under anställningsavtalet förmår han eller hon inte att kalkylera med vad en avsaknad av anställningen innebär efter att jobbet har blivit en del av hans liv. 27 Kanske en rätt att inleda konkurrerande verksamhet på samma konsekventa men ändock för de flesta arbetssökande, oförutsebara sätt ökar i värde under anställningen. Endowmenteffekten och oförmågan att kalkylera med densamma kan motivera spärrar mot att genom en konkurrensklausul, frånhända sig en rätt som man först underskattar värdet av. Slutsatser Fyra psykologiska mönster i form av överdriven optimism/oviljan till kognitiv dissonans, sannolikhetsbedömning utifrån tillgänglighet, bedömningssvårigheter beträffande biförpliktelser och slutligen endowmenteffekten, torde sammantaget i hög grad förklara varför konkurrensklausuler, till skillnad från andra anställningsvillkor, sällan förhandlas av arbetstagare vid anställningstidpunkten. Nämnda psykologiska mönster kan eventuellt också förklara tendensen i det svenska rättsläget, innan AD 2013 nr 24, att nästan uteslutande fokuserade skälighetsbedömningen på förhållandena vid uppsägningen av anställningen. Domstolarna har sett som sin uppgift att sätta gränser för arbetsgivarens anspråk utifrån ett läge där arbetstagaren inte själv tycks förmå att i förhandlingen göra det. Min tentativa slutsats är att AD 2013 nr 24 är ett positivt steg i rätt riktning, men att det kommer att krävas ganska betydande ytterligare rättsliga steg innan det blir vanligt med verkligt förhandlade konkurrensklausuler i anställningsavtal. Det skulle förmodligen krävas olika formaliakrav, kanske t.o.m. ett krav på registrering i ett offentligt register av konkurrensklausuler i anställningsförhållanden, för att få till stånd en reell förhandling i en majoritet av anställningarna med konkurrensklausuler. Det är en mycket svår men intressant som Arbetsdomstolen slagit in på i AD 2013 nr C. Sunstein, Human Behaviour and the Law of Work, 87:205 Virginia Law Review 2001 s. 205 (242). 27 C. Sunstein, Human Behaviour and the Law of Work, 87:205 Virginia Law Review 2001 s. 205 (242). 8

Karolina på FT AB. Ett fall om konkurrensklausuler och företagshemligheter

Karolina på FT AB. Ett fall om konkurrensklausuler och företagshemligheter Karolina på FT AB Ett fall om konkurrensklausuler och företagshemligheter Kort bakgrund Karolina har jobbat på Eurosec AB i Märsta men efter att ha blivit anklagad för illojalitet - men inte uppsagt -

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 85/12 Mål nr B 71/12

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 85/12 Mål nr B 71/12 ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 85/12 Mål nr B 71/12 Sammanfattning En revisor som varit anställd hos ett revisionsbolag har också varit delägare i revisionsbolagets moderbolag. Som delägare var revisorn bunden

Läs mer

S Y M B A S I S K U R T J U N E S J Ö S T A F F A N H O L M E R TZ 2009-0 3-0 4 M E D R E V I D E R I N G 2 0 0 9-12- 08 KORTANALYS AV

S Y M B A S I S K U R T J U N E S J Ö S T A F F A N H O L M E R TZ 2009-0 3-0 4 M E D R E V I D E R I N G 2 0 0 9-12- 08 KORTANALYS AV S Y M B A S I S K U R T J U N E S J Ö S T A F F A N H O L M E R TZ 2009-0 3-0 4 M E D R E V I D E R I N G 2 0 0 9-12- 08 KORTANALYS AV IF-METALLS SK KRISAVTAL KRISAVTALET Krisavtalet slöts den 2 mars 2009

Läs mer

Tentamen Kommentar

Tentamen Kommentar Uppsala universitet Juridiska institutionen Arbetsrätt VT 2012, 15/30 hp Tentamen 2012-03-16 Kommentar Obs! Detta är inget modellsvar utan en kommentar kring frågor och bedömningar som kan eller bör finnas

Läs mer

nyheter arbetsrätt När tvisten kommer avtal om exit eller prövning i domstol?

nyheter arbetsrätt När tvisten kommer avtal om exit eller prövning i domstol? nyheter arbetsrätt juni 2012. När tvisten kommer avtal om exit eller prövning i domstol? Erfarenheten visar att förr eller senare uppstår det en allvarlig situation med en medarbetare och där företaget

Läs mer

Kommunstyrelsen Landstingsstyrelsen Regionstyrelsen Medlem i Pacta Arbetsgivarpolitik

Kommunstyrelsen Landstingsstyrelsen Regionstyrelsen Medlem i Pacta Arbetsgivarpolitik Cirkulärnr: 15:9 Diarienr: 15/0937 P-cirknr: 15-2:4 Nyckelord: Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: AD, Arbetsdomstolen, ekonomiskt skadestånd, förbehåll om skadeståndskrav, preskription, LAS Arbetsrättssektionen

Läs mer

Avtal om användning av konkurrensklausuler i anställningsavtal

Avtal om användning av konkurrensklausuler i anställningsavtal Parterna är överens om att det i samtliga typer av företag kan finnas företagshemligheter större betydelse i konkurrenshänseende. som är av stor betydelse för verksamheten. Utvecklingen gär mot att företagshemligheter

Läs mer

VAD ÄR NUDGING, VEM ANVÄNDER DET OCH VARFÖR?

VAD ÄR NUDGING, VEM ANVÄNDER DET OCH VARFÖR? VAD ÄR NUDGING, VEM ANVÄNDER DET OCH VARFÖR? MATTHIAS LEHNER, PHD INTERNATIONAL INSTITUTE FOR INDUSTRIAL ENVIRONMENTAL ECONOMICS MATTHIAS.LEHNER@IIIEE.LU.S E STRUKTUR AV PRESENTATIONEN 1. Vad är nudging?

Läs mer

Förhandlade konkurrensklausuler för anställda

Förhandlade konkurrensklausuler för anställda 272 Förhandlade konkurrensklausuler för anställda BENGT DOMEIJ* 1. Inledning Personalchefen: Bra, vi är överens. Välkommen! Du kommer att sälja marknadens mest avancerade produkter. Förbudet att efter

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 83/10 Mål nr B 86/10

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 83/10 Mål nr B 86/10 ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 83/10 Mål nr B 86/10 Sammanfattning En verkställande direktör har sagts upp från sin anställning och bl.a. yrkat att uppsägningen ska ogiltigförklaras varefter tvist bl.a. har

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 45/04 Mål nr B 24/04

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 45/04 Mål nr B 24/04 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 45/04 Mål nr B 24/04 Sammanfattning Frågan om tillämplig lag i tvist om uppsägning. En brittisk medborgare var anställd hos ett svenskt aktiebolag. Vid rekrytering och anställning,

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 113/03 Mål nr B 101/03

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 113/03 Mål nr B 101/03 ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 113/03 Mål nr B 101/03 Sammanfattning En tidigare anställd hos en stiftelse för talan mot stiftelsen och yrkar skadestånd under påstående att stiftelsen brutit mot överenskommelser

Läs mer

GWA ARTIKELSERIE INNEHÅLL. 1 Rätt att dra av på lönen AD 2012 NR 1... 2. 2 Fråga om ett bolag fullgjort sin förhandlingsskyldighet AD 2012 nr 2...

GWA ARTIKELSERIE INNEHÅLL. 1 Rätt att dra av på lönen AD 2012 NR 1... 2. 2 Fråga om ett bolag fullgjort sin förhandlingsskyldighet AD 2012 nr 2... GWA ARTIKELSERIE Titel: Nyhetsbrev, februari 2012 Rättsområde: Arbetsrätt Författare: Gärde Wesslaus arbetsrättsgrupp Datum: Februari 2012 Så var det nytt år och vi på Gärde Wesslau ser fram emot nya utmaningar

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 37/12 Mål nr B 40/12

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 37/12 Mål nr B 40/12 ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 37/12 Mål nr B 40/12 Sammanfattning En arbetsgivare har hävt ett anställningsavtal och åberopat avtalslagens ogiltighetsregler. Fråga om interimistiskt förordnande enligt 35 andra

Läs mer

Stockholm den 16 januari 2013

Stockholm den 16 januari 2013 R-2012/1860 Stockholm den 16 januari 2013 Till Arbetsmarknadsdepartementet A2012/3134/ARM Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 16 oktober 2012 beretts tillfälle att avge yttrande över Uppsägningstvistutredningens

Läs mer

Arbetsgivarverket 2007-03-12. LRA eller överklagande?

Arbetsgivarverket 2007-03-12. LRA eller överklagande? Arbetsgivarverket 2007-03-12 LRA eller överklagande? Innehåll 1. Allmänt om innehållet 3 2. Regler om överprövning 4 3. LRA eller överklagande 5 4. Förfarandet vid överprövning enligt LRA 6 5. Förfarandet

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av anställningsvillkoren för myndighetschefer. Dir. 2010:103. Beslut vid regeringssammanträde den 30 september 2010

Kommittédirektiv. Översyn av anställningsvillkoren för myndighetschefer. Dir. 2010:103. Beslut vid regeringssammanträde den 30 september 2010 Kommittédirektiv Översyn av anställningsvillkoren för myndighetschefer Dir. 2010:103 Beslut vid regeringssammanträde den 30 september 2010 Sammanfattning En särskild utredare ska se över anställningsvillkoren

Läs mer

Cirkulärnr: 14:25 Diarienr: 14/3507 P-cirknr: 14-2:11 Nyckelord:

Cirkulärnr: 14:25 Diarienr: 14/3507 P-cirknr: 14-2:11 Nyckelord: Cirkulärnr: 14:25 Diarienr: 14/3507 P-cirknr: 14-2:11 Nyckelord: Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: AD, Arbetsdomstolen, rekrytering, avsked, hävning, skollagen, lärarbehörighet, LAS Arbetsgivarpolitiska

Läs mer

Eftergift av rätt till ersättning enligt tvingande kollektivavtalsbestämmelser

Eftergift av rätt till ersättning enligt tvingande kollektivavtalsbestämmelser 160 RÄTTSFALL Eftergift av rätt till ersättning enligt tvingande kollektivavtalsbestämmelser Tvisten I AD 2000 nr 29 behandlar arbetsdomstolen frågan om en enskild arbetstagare vid någon tidpunkt kan avstå

Läs mer

GWA ARTIKELSERIE. 1. Information om Avtalsrörelsen 2010 avseende bemanningsfrågan

GWA ARTIKELSERIE. 1. Information om Avtalsrörelsen 2010 avseende bemanningsfrågan GWA ARTIKELSERIE Titel: Nyhetsbrev Rättområde: Arbetsrätt Författare: Gärde Wesslau Advokatbyrås Arbetsrättsgrupp Datum: Juni 2010 ARBETSRÄTT Sommaren är här och många är på väg till välförtjänt ledighet.

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 5/10 Mål nr Bxxx/08

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 5/10 Mål nr Bxxx/08 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 5/10 Mål nr Bxxx/08 Domen kommer inte att refereras i publikationen Arbetsdomstolens domar. Postadress Telefon Box 2018 08-617 66 00 kansliet@arbetsdomstolen.se 103 11 STOCKHOLM

Läs mer

Riktlinjer för bisysslor

Riktlinjer för bisysslor 9930 1 (7) Fastställd av kommunfullmäktige 2013-04-15 20. Riktlinjer för bisysslor Syfte Syftet med dessa riktlinjer är att förklara vad en bisyssla är och vilka regler som gäller för att förebygga och

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 32/10 Mål nr B XX/08

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 32/10 Mål nr B XX/08 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 32/10 Mål nr B XX/08 Domen kommer inte att refereras i publikationen Arbetsdomstolens domar. Postadress Telefon Box 2018 08-617 66 00 kansliet@arbetsdomstolen.se 103 11 STOCKHOLM

Läs mer

Patenträtt 2007-08-14

Patenträtt 2007-08-14 Patenträtt Vem har nyttjanderätten till forskningsprojekt? Denna sammanställning har gjorts på uppdrag av FORSS och utreder frågan kring rättigheterna till forskningsprojekt som genererar resultat av ekonomiskt

Läs mer

Cirkulärnr: 12:11 Diarienr: 12/1738 Arbetsgivarpolitik: 12-2:5 AD, arbetsbrist, uppsägning, omreglering, sysselsättningsgrad,

Cirkulärnr: 12:11 Diarienr: 12/1738 Arbetsgivarpolitik: 12-2:5 AD, arbetsbrist, uppsägning, omreglering, sysselsättningsgrad, Cirkulärnr: 12:11 Diarienr: 12/1738 Arbetsgivarpolitik: 12-2:5 Nyckelord: Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: AD, arbetsbrist, uppsägning, omreglering, sysselsättningsgrad, omplaceringsskyldighet Datum:

Läs mer

Uppsägningstid vid långvariga samarbetsavtal

Uppsägningstid vid långvariga samarbetsavtal Uppsägningstid vid långvariga samarbetsavtal Av professor CHRISTINA RAMBERG Högsta domstolen har nyligen tagit ställning till frågan hur lång uppsägningstid som gäller för ett distributionssamarbete som

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 99/03 Mål nr B 88/03

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 99/03 Mål nr B 88/03 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 99/03 Mål nr B 88/03 Sammanfattning Fråga om anställningsskyddslagens preskriptionsregler är tillämpliga på viss talan. Postadress Telefon Box 2018 08-617 66 00 kansliet@arbetsdomstolen.se

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 23 november 2012 T 2085-11 KLAGANDE AH Ombud: Konsumentombudsmannen Box 48 651 02 Karlstad MOTPART Rehab Center Svedala Kommanditbolag,

Läs mer

diskriminering av invandrare?

diskriminering av invandrare? Kan kvinnliga personalchefer motverka diskriminering av invandrare? ALI AHMED OCH JAN EKBERG Ali Ahmed är fil. lic i nationalekonomi och verksam vid Centrum för arbetsmarknadspolitisk forskning (CAFO)

Läs mer

Uppsala universitets åtgärder efter ett beslut fattat av Överklagandenämnden för högskolan

Uppsala universitets åtgärder efter ett beslut fattat av Överklagandenämnden för högskolan BESLUT 1(5) Avdelning Juridiska avdelningen Handläggare Mattias Wande 08-563 087 34 Mattias.Wande@uk-ambetet.se Uppsala universitet Rektor Uppsala universitets åtgärder efter ett beslut fattat av Överklagandenämnden

Läs mer

15-04-01. Situationen. Lagen om företagshemligheter (FHL) Skydd för företagshemligheter när anställd blir konkurrent

15-04-01. Situationen. Lagen om företagshemligheter (FHL) Skydd för företagshemligheter när anställd blir konkurrent Skydd för företagshemligheter när anställd blir konkurrent Professor Bengt Domeij Juridiska fakulteten, Uppsala universitet Akademin för immaterial-, marknadsförings- och konkurrensrätt Situationen Kort

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 59/05 Mål nr B 134/04

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 59/05 Mål nr B 134/04 ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 59/05 Mål nr B 134/04 Sammanfattning Skiljeklausul gäller mellan parterna. Arbetstagaren, en personlig assistent, har avskedats från sin anställning och har i en förtryckt avskedandehandling

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av regelverket kring tvister i samband med uppsägning. Dir. 2011:76. Beslut vid regeringssammanträde den 15 september 2011

Kommittédirektiv. Översyn av regelverket kring tvister i samband med uppsägning. Dir. 2011:76. Beslut vid regeringssammanträde den 15 september 2011 Kommittédirektiv Översyn av regelverket kring tvister i samband med uppsägning Dir. 2011:76 Beslut vid regeringssammanträde den 15 september 2011 Sammanfattning En särskild utredare ska se över reglerna

Läs mer

HÖGSTA FÖRV ALTJ',JINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRV ALTJ',JINGSDOMSTOLENS DOM f)ff, HÖGSTA FÖRV ALTJ',JINGSDOMSTOLENS DOM l (5)... JJ 10/ lt

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 25/06 Mål nr A 60/05

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 25/06 Mål nr A 60/05 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 25/06 Mål nr A 60/05 Sammanfattning Sedan en arbetstagare sagts upp från sin anställning med stöd av en så kallad avtalsturlista, genomförde bolaget en förhandling på lokal nivå

Läs mer

GWA ARTIKELSERIE INNEHÅLL. 1 Publicering av sexbilder på Facebook ej saklig grund för uppsägning AD 2012 NR 25... 2

GWA ARTIKELSERIE INNEHÅLL. 1 Publicering av sexbilder på Facebook ej saklig grund för uppsägning AD 2012 NR 25... 2 GWA ARTIKELSERIE Titel: Nyhetsbrev, juni 2012 Rättsområde: Arbetsrätt Författare: Gärde Wesslaus Arbetsrättsgrupp Datum: Juni, 2012 I vanlig ordning när det nalkas sommar, sol och välförtjänt ledighet

Läs mer

Riktlinjer för bisysslor

Riktlinjer för bisysslor Datum Vår beteckning 2014-04-30 Dnr 14.K0169 020 Riktlinjer för bisysslor Antagen av kommunstyrelsen 2014-05-20 Med bisyssla avses verksamhet som bedrivs vid sidan om den ordinarie anställningen hos Vindelns

Läs mer

ORDNING OCH REDA MED LAGAR OCH KOLLEKTIVAVTAL

ORDNING OCH REDA MED LAGAR OCH KOLLEKTIVAVTAL ORDNING OCH REDA MED LAGAR OCH KOLLEKTIVAVTAL LO-TCO Rättsskydd AB MINDRE KAOS MED KOLLEKTIVAVTAL Kollektivavtalen ger ordning och reda på arbetsplatserna. Med dem i handen står vi starkare mot arbetsgivarna.

Läs mer

Stockholm den 29 april 2011

Stockholm den 29 april 2011 R-2011/0154 Stockholm den 29 april 2011 Till Arbetsmarknadsdepartementet A2011/533/ARM Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 28 januari 2011 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-02-29

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-02-29 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-02-29 Närvarande: F.d. justitierådet Bo Svensson och f.d. regeringsrådet Leif Lindstam samt justitierådet Per Virdesten. Offentlig upphandling från eget

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Närvarande: F.d. justitierådet Dag Victor samt justitieråden Lennart Hamberg och Per Virdesten.

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Närvarande: F.d. justitierådet Dag Victor samt justitieråden Lennart Hamberg och Per Virdesten. 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-06-08 Närvarande: F.d. justitierådet Dag Victor samt justitieråden Lennart Hamberg och Per Virdesten. Samverkan för att förebygga ungdomsbrottslighet

Läs mer

Grunder, omständigheter och utveckling av talan

Grunder, omständigheter och utveckling av talan Stockholm den 16 juni 2015 Mark- och miljööverdomstolen Rotel 0601 Box 2290 103 17 Stockholm Enbart per e-post Mål nr P 2270-15, Tyresö kommun m.fl../. Anna-Karin Lundberg m.fl., angående detaljplan för

Läs mer

förord (sjunde upplagan 2014, Jure Förlag). Stockholm i december 2014 Sören Öman

förord (sjunde upplagan 2014, Jure Förlag). Stockholm i december 2014 Sören Öman förord Arbetsdomstolen har en central roll när det gäller anställningsskyddet och har i sin praxis utvecklat flera viktiga principer. Domstolens domar innehåller ofta pedagogiska sammanfattningar av vad

Läs mer

1(9) Riktlinjer för prövning av bisyssla. Styrdokument

1(9) Riktlinjer för prövning av bisyssla. Styrdokument 1(9) Styrdokument 2(9) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-10-06 183 Dokumentansvarig Kommunchefen Reviderad av 3(9) Innehållsförteckning...4 Mål... 4 Syfte... 4 Bisyssla...

Läs mer

Nya avtal om konkurrensklausuler, arbetstagares uppfinningar och skiljenämnd

Nya avtal om konkurrensklausuler, arbetstagares uppfinningar och skiljenämnd Sidan 1 av 6 Nr 19/15 Stockholm 2015-10-29 Till Medlemmarna i EnergiFöretagens Arbetsgivareförening Nya avtal om konkurrensklausuler, arbetstagares uppfinningar och skiljenämnd Svenskt Näringsliv och Förhandlings-

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 15/14 Mål nr B 64/13

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 15/14 Mål nr B 64/13 ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 15/14 Mål nr B 64/13 Fråga om Arbetsdomstolen är behörig att pröva tvist mellan arbetstagare och bolagsman i handelsbolag. Postadress Telefon Expeditionstid Box 2018 08-617 66

Läs mer

Konsten att få pengar att växa - presentation vid Stockholm universitets Forskardagar 6-7 oktober 2010

Konsten att få pengar att växa - presentation vid Stockholm universitets Forskardagar 6-7 oktober 2010 Konsten att få pengar att växa - presentation vid Stockholm universitets Forskardagar 6-7 oktober 2010 Fredric Korling Stockholm Centre for Commercial Law Juridiska fakulteten Slutsatser: 1. Människor

Läs mer

BRANDMÄNNENS RIKSFÖRBUND. Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen

BRANDMÄNNENS RIKSFÖRBUND. Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen BRANDMÄNNENS RIKSFÖRBUND 1 En Branschorganisation för all räddningstjänstpersonal Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen 1 Denna lag tillämpas på den som har utsetts av en arbetstagarorganisation

Läs mer

LFF. Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET ARBETSGIVARFÖRBUNDET - KFF

LFF. Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET ARBETSGIVARFÖRBUNDET - KFF LFF Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET ARBETSGIVARFÖRBUNDET - KFF Innehåll Lag (1974:358) om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen...3 26 1 02

Läs mer

ANSTÄLLNINGSAVTAL. mellan [ARBETSGIVAREN] och [NAMN] [DATUM]

ANSTÄLLNINGSAVTAL. mellan [ARBETSGIVAREN] och [NAMN] [DATUM] ANSTÄLLNINGSAVTAL mellan [ARBETSGIVAREN] och [NAMN] [DATUM] Anställningsavtal I (I) INNEHÅLL 1 BEFATTNING... 1 2 ANSTÄLLNINGSFORM OCH TILLTRÄDE... 1 3 BEFATTNINGSBESKRIVNING M.M.... 1 4 ARBETSPLATS...

Läs mer

Lag (1982:80) om anställningsskydd

Lag (1982:80) om anställningsskydd Lag (1982:80) om anställningsskydd Utfärdad: 1982-02-24 Ändring införd: t.o.m. SFS 2007:391 Inledande bestämmelser 1 Denna lag gäller arbetstagare i allmän eller enskild tjänst. Från lagens tillämpning

Läs mer

UPPGIFT 1 Svarsförslag

UPPGIFT 1 Svarsförslag Övningsfrågor arbetsrätt svar VT 2012 UPPGIFT 1 a) Ja då dessa arbetsuppgifter står i naturligt samband med de arbetsuppgifter hon skall utföra enligt kollektivavtalet. Hon torde också ha tillräckliga

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning; SFS 1999:133 Utkom från trycket den 23 mars 1999 utfärdad den 11 mars 1999. Enligt riksdagens beslut

Läs mer

Foto: Jeanette Andersson. KFOs LATHUND OM FÖRHANDLINGSPROTOKOLL

Foto: Jeanette Andersson. KFOs LATHUND OM FÖRHANDLINGSPROTOKOLL Foto: Jeanette Andersson KFOs LATHUND OM FÖRHANDLINGSPROTOKOLL Om förhandlingsprotokoll 1 Förhandlingar 4 a) Olika typer av förhandlingar 4 b) Förhandlingens genomförande 4 2 Allmänt om protokoll 5 3 Protokollets

Läs mer

Kort om anställningsskyddet

Kort om anställningsskyddet Kort om anställningsskyddet Kort om anställningsskyddet Landsorganisationen i Sverige 2006 Grafisk form: LO Original: LOs informationsenhet Tryck: LO-Tryckeriet, Stockholm 2006 art.nr 999-1359 lo 06.01

Läs mer

6 MBL 6.1 FÖRHANDLINGSORDNING

6 MBL 6.1 FÖRHANDLINGSORDNING 1 6.1 Förhandlingsordning vid 6.1.1 MBL och dess tillämpning Allt fackligt medinflytande i gällande arbetsrättslig lagstiftning och andra för statsförvaltningen gemensamma lagar och avtal har sin grund

Läs mer

Distansarbete och tillfälligt hemarbete

Distansarbete och tillfälligt hemarbete GÖTEBORGS UNIVERSITET Personalavdelningen Hilding Sjödén Avd.dir. 2006-01-23Dnr F1 230/06 Distansarbete och tillfälligt hemarbete Definitioner Med distansarbete avses arbete som en anställd efter skriftlig

Läs mer

Remissyttrande. SOU 2011:5, Bemanningsdirektivets genomförande i Sverige, betänkande av Bemanningsutredningen

Remissyttrande. SOU 2011:5, Bemanningsdirektivets genomförande i Sverige, betänkande av Bemanningsutredningen Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm Vår referens: Niklas Beckman Er referens: A2011/533/ARM 2011-04-27 Remissyttrande SOU 2011:5, Bemanningsdirektivets genomförande i Sverige, betänkande av Bemanningsutredningen

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud: Jur.kand. M A och jur.kand. B N. ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET Hovrätten för Västra Sveriges dom 2009-12-01 i mål T 3574-08

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud: Jur.kand. M A och jur.kand. B N. ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET Hovrätten för Västra Sveriges dom 2009-12-01 i mål T 3574-08 Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 11 april 2011 T 13-10 KLAGANDE Mandalay AB, 556572-5529 Lilla Brogatan 22 503 35 Borås Ombud: Advokat S G MOTPART Fora AB, 556541-8356 Vasagatan

Läs mer

Politisk Teori 2 Jag kommer i denna hemtentamen att redogöra vad jag ser för problem med Robert Nozick teori om självägarskap. Dels övergripande ur individens synpunkt och dels ur ett lite större perspektiv

Läs mer

Villkorsändringar. Sveriges Ingenjörer Distrikt Stockholm 9 oktober

Villkorsändringar. Sveriges Ingenjörer Distrikt Stockholm 9 oktober Villkorsändringar Sveriges Ingenjörer Distrikt Stockholm 9 oktober Anställningsavtalet Anbud accept Utbyte av prestationer: Arbetstagaren ska utföra visst arbete under arbetsgivarens ledning Arbetsgivaren

Läs mer

Arbetsgivarfrågor Nr 1 Januari 2013

Arbetsgivarfrågor Nr 1 Januari 2013 Arbetsgivarfrågor Nr 1 Januari 2013 Genomförande av bemanningsdirektivet Riksdagen har beslutat att Europaparlamentets och rådets direktiv om arbetstagare som hyrs ut av bemanningsföretag kommer att genomföras

Läs mer

Rekryteringsordning inom Övertorneå kommun

Rekryteringsordning inom Övertorneå kommun 1 ÖVERTORNEÅ KOMMUN Kommunledningsförvaltningen Rekryteringsordning inom Övertorneå kommun Rekryteringsordning Rekryteringsordningen anger i vilken ordning olika kategorier och behov skall beaktas, innan

Läs mer

INFLATIONSRAPPORT 2001:3

INFLATIONSRAPPORT 2001:3 ENKÄTSTUDIE ÖVER SVENSKA FÖRETAGS PRISSÄTTNINGSBETEENDE Företags prissättningsbeteende är en central fråga för att förstå vilka effekter penningpolitiken har på inflationen och hur prisnivån påverkas av

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2013-11-14. Gymnasial lärlingsanställning

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2013-11-14. Gymnasial lärlingsanställning 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2013-11-14 Närvarande: F.d. justitierådet Leif Thorsson samt justitieråden Gudmund Toijer och Olle Stenman. Gymnasial lärlingsanställning Enligt en lagrådsremiss

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-02-24

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-02-24 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-02-24 Närvarande: F.d. justitierådet Bo Svensson och f.d. regeringsrådet Leif Lindstam samt justitierådet Per Virdesten. Soldatanställningar i Försvarsmakten

Läs mer

Granskning av avtalsvillkor gällande fiberanslutning till villa

Granskning av avtalsvillkor gällande fiberanslutning till villa PM Datum 2015-04-16 2014/1165 Granskning av avtalsvillkor gällande fiberanslutning till villa Bakgrund Som en del av arbetet i Bredbandsforums Villagrupp har Konsumentverket under början av 2015 genomfört

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om förbud mot diskriminering i arbetslivet av personer med funktionshinder; SFS 1999:132 Utkom från trycket den 23 mars 1999 utfärdad den 11 mars 1999. Enligt riksdagens

Läs mer

Cirkulär Nr 22 December 2012

Cirkulär Nr 22 December 2012 Cirkulär Nr 22 December 2012 Ny bemanningslag (Genomförande av bemanningsdirektivet) Riksdagen har beslutat att Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/104/EG av den 19 november 2008 om arbetstagare

Läs mer

Avtalsrätt.com. Seminarieserie i avtalsrätt

Avtalsrätt.com. Seminarieserie i avtalsrätt Avtalsrätt.com Seminarieserie i avtalsrätt Juridiska frågor betraktas många gånger som just juridiska och därför som något som är skilt från den egentliga affären. I avtalsförhållanden handlar emellertid

Läs mer

Riktlinjer för bisysslor

Riktlinjer för bisysslor Riktlinjer för bisysslor Med bisyssla menas varje anställning, uppdrag, syssla (dock ej syssla som tillhör privatlivet) som är tillfällig eller permanent och som utövas av kommunanställd arbetstagare vid

Läs mer

SÅ PÅVERKAR PSYKOLOGI DINA AFFÄRER

SÅ PÅVERKAR PSYKOLOGI DINA AFFÄRER SÅ PÅVERKAR PSYKOLOGI DINA AFFÄRER Föredrag på Stockholm 2012: Framtidens marknad Grand Hôtel, Vinterträdgården, Stockholm 2012-02-21 kl 1520-1540 Docent Patric Andersson Sektionen för media och ekonomisk

Läs mer

REMISSVAR (A2012/3134/ARM) Uppsägningstvister - en översyn av regelverket kring tvister i samband med uppsägning av arbetstagare (SOU 2012:62)

REMISSVAR (A2012/3134/ARM) Uppsägningstvister - en översyn av regelverket kring tvister i samband med uppsägning av arbetstagare (SOU 2012:62) 2013-01-18 Rnr 89.12 Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm REMISSVAR (A2012/3134/ARM) Uppsägningstvister - en översyn av regelverket kring tvister i samband med uppsägning av arbetstagare (SOU 2012:62)

Läs mer

Riktlinjer för personalhantering vid verksamhetsövergång

Riktlinjer för personalhantering vid verksamhetsövergång Styrdokument, plan Kommunledningskontoret 2016-10-18 Torgny Hagelin 08-59097023 Dnr Fax 08-59073340 KS/2016:381 Torgny.hagelin@upplandsvasby.se Riktlinjer för personalhantering vid verksamhetsövergång

Läs mer

Konsumentombudsmannen (KO), Box 48, 651 02 KARLSTAD

Konsumentombudsmannen (KO), Box 48, 651 02 KARLSTAD MARKNADSDOMSTOLENS DOM 2009:35 2008: Datum 2009-11-17 Dnr B 10/08 SÖKANDE Konsumentombudsmannen (KO), Box 48, 651 02 KARLSTAD MOTPART Bahnhof AB (publ), Box 6220, 102 34 STOCKHOLM Ombud: advokaten W. D.,

Läs mer

Hantering av personal som brutit mot stadens reglementen och lagar Skrivelse från Tomas Rudin (S)

Hantering av personal som brutit mot stadens reglementen och lagar Skrivelse från Tomas Rudin (S) PM 2011:133 RI (Dnr 219-863/2011) Hantering av personal som brutit mot stadens reglementen och lagar Skrivelse från Tomas Rudin (S) Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande.

Läs mer

Bra chefer gör företag attraktiva

Bra chefer gör företag attraktiva Bra chefer gör företag attraktiva Chefens roll är på många sätt avgörande för ett företags attraktionskraft och förmåga att behålla sin personal. Det visar den senaste Manpower Work Life-undersökningen

Läs mer

Recension. Tänka, snabbt och långsamt Daniel Kahneman Översättning: Pär Svensson Volante, Stockholm, 2013, 511 s. ISBN 978 91 86 81572 1

Recension. Tänka, snabbt och långsamt Daniel Kahneman Översättning: Pär Svensson Volante, Stockholm, 2013, 511 s. ISBN 978 91 86 81572 1 Recension Tänka, snabbt och långsamt Daniel Kahneman Översättning: Pär Svensson Volante, Stockholm, 2013, 511 s. ISBN 978 91 86 81572 1 Av de tre orden i titeln på denna bok syftar det första, tänka, på

Läs mer

Yttrande i Regeringsrättens mål nr xxxx-xx

Yttrande i Regeringsrättens mål nr xxxx-xx Sida 1(5) 2005-09-19 Regeringsrätten Box 2293 103 17 Stockholm Yttrande i Regeringsrättens mål nr xxxx-xx YTTRANDE Den avsättning för gratifikationer som xxxxxxxx xxxxxxxxx XX gjort i bokslutet för räkenskapsåret

Läs mer

Riktlinjer för bisyssla

Riktlinjer för bisyssla Riktlinjer för bisyssla antagen av kommunfullmäktige den 31 januari 2008, 7 Riktlinjen beskriver Halmstads kommuns viljeinriktning att förebygga så att det inte uppstår några tveksamheter mellan medarbetare

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 11 juni 2015 T 3680-13 KLAGANDE Royal Palace Handelsbolag, 969717-7799 Sörbyplan 26, 1 tr 163 71 Spånga Ombud: Advokat MC samt jur.kand.

Läs mer

DYNAMIKEN SOM SKAPAR MEDARBETARENGAGEMANG

DYNAMIKEN SOM SKAPAR MEDARBETARENGAGEMANG DYNAMIKEN SOM SKAPAR MEDARBETARENGAGEMANG Dale Carnegie Training Whitepaper Copyright 2012 Dale Carnegie & Associates, Inc. All rights reserved. Dynamics Engagement_062513_wp _EMEA HUR ENGAGERADE ÄR DINA

Läs mer

1 EGT nr C 24, 31.1.1991, s. 3. 2 EGT nr C 240, 16.9.1991, s. 21. 3 EGT nr C 159, 17.6.1991, s. 32.

1 EGT nr C 24, 31.1.1991, s. 3. 2 EGT nr C 240, 16.9.1991, s. 21. 3 EGT nr C 159, 17.6.1991, s. 32. Rådets direktiv 91/533/EEG av den 14 oktober 1991 om arbetsgivares skyldighet att upplysa arbetstagarna om de regler som är tillämpliga på anställningsavtalet eller anställningsförhållandet Europeiska

Läs mer

DOM Stockholm

DOM Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Avdelning 10 Rotel 1008 DOM 2009-11-05 Stockholm Mål nr T 9187-08 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Uppsala tingsrätts dom den 22 oktober 2008 i mål T 499-08, se bilaga A KLAGANDE OCH MOTPART Landstinget

Läs mer

nyheter i arbetsrätt juni 2015

nyheter i arbetsrätt juni 2015 nyheter i arbetsrätt juni 2015 I detta nyhetsbrev kan du läsa om följande: Ändring av anställningsvillkor Nya rättsfall våren 2015 Kommande lagändringar och pågående utredningar Ändring av anställningsvillkor

Läs mer

Lagen om anställningsskydd

Lagen om anställningsskydd Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:447 av Isabella Hökmark (M) Lagen om anställningsskydd Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om lagen om anställningsskydd

Läs mer

TMF:s guide till STUDIELEDIGHETSLAGEN

TMF:s guide till STUDIELEDIGHETSLAGEN TMF:s guide till STUDIELEDIGHETSLAGEN TMF har tagit fram denna broschyr till syfte att informera Trä- och Möbelföretagens (TMF:s) medlemsföretag om arbetstagarens rätt till ledighet för utbildning. Med

Läs mer

Ett rättsfall om integrationsklausuler

Ett rättsfall om integrationsklausuler Ett rättsfall om integrationsklausuler Av advokat ERIK SJÖMAN Så kallade integrationsklausuler, eller merger clauses, har kommit att bli vanligt förekommande i svenska kommersiella avtal. I artikeln refereras

Läs mer

Policy om Bisysslor FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.7) Förvaltning KSF, stab. Dokumenttyp Riktlinjer. Ämnesområde Personalpolitik

Policy om Bisysslor FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.7) Förvaltning KSF, stab. Dokumenttyp Riktlinjer. Ämnesområde Personalpolitik 2015-08-26 FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.7) Policy om Bisysslor Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Personalpolitik Ägare/ansvarig Personalchef Antagen av KS 1993-02-09 28 Revisions datum KS 2009-05-13 82 (KS/2009:391)

Läs mer

Policy och riktlinje mot mutor för Göteborgs Stad

Policy och riktlinje mot mutor för Göteborgs Stad (Styrelsemöte i Förvaltnings AB Framtiden 2014-12-09) Personal Gemensamt för staden Policy och riktlinje mot mutor för Göteborgs Stad - Policy Handläggare: Jan Persson Fastställare: Kommunfullmäktige Gällande

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 53/10 Mål nr B 63/09

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 53/10 Mål nr B 63/09 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 53/10 Mål nr B 63/09 Sammanfattning En arbetstagare som arbetat som säljare av finansiella tjänster hade i sitt anställningsavtal en konkurrensklausul. Fråga bl.a. om arbetstagaren

Läs mer

KOMPANJONSAVTAL. Inledning

KOMPANJONSAVTAL. Inledning Inledning KOMPANJONSAVTAL Ofta ägs och drivs företag av två eller flera personer tillsammans och det är då viktigt att upprätta ett gemensamt kompanjonsavtal som reglerar samarbetet. Kompanjonsavtal är

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 5 maj 2009 Ö 120-09 ANMÄLARE Umeå tingsrätt Box 138 901 04 Umeå PARTER 1. RM Ombud: Advokat GB 2. West Air Sweden Aktiebolag, 556062-4420

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i jämställdhetslagen (1991:433); SFS 2000:773 Utkom från trycket den 7 november 2000 utfärdad den 26 oktober 2000. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga

Läs mer

Cirkulärnr: 2004:64 Diarienr SK: 2004/1740 Handläggare: Irene Reuterfors-Mattsson Sektion/Enhet: Kommunalrättssektionen Datum: 2004-08-26 Mottagare:

Cirkulärnr: 2004:64 Diarienr SK: 2004/1740 Handläggare: Irene Reuterfors-Mattsson Sektion/Enhet: Kommunalrättssektionen Datum: 2004-08-26 Mottagare: Cirkulärnr: 2004:64 Diarienr SK: 2004/1740 Handläggare: Irene Reuterfors-Mattsson Sektion/Enhet: Kommunalrättssektionen Datum: 2004-08-26 Mottagare: Kommunstyrelsen Kommunledning Barn- och utbildningsförv.

Läs mer

Riktlinjer för bisysslor Mullsjö kommun

Riktlinjer för bisysslor Mullsjö kommun Riktlinjer för bisysslor Mullsjö kommun Antagen av kommunfullmäktige 2004-09-28 Reviderad av kommunstyrelsen 2009-08-12, 187. Reviderad av personalutskottet 2012-08-27 Reviderad av kommunstyrelsen 2015-08-12,

Läs mer

Prop. 1981/82: 71. Regeringens proposition 1981/82: 71. om ny anställningsskyddslag m.m.; beslutad den 12 november 1981.

Prop. 1981/82: 71. Regeringens proposition 1981/82: 71. om ny anställningsskyddslag m.m.; beslutad den 12 november 1981. Regeringens proposition 1981/82: 71 Prop. 1981/82: 71 om ny anställningsskyddslag m.m.; beslutad den 12 november 1981. Regeringen föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 20 april 2007 Ö 2933-05 KLAGANDE AI MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Återupptagande av mål om grovt rattfylleri

Läs mer

Redogörelsetext för Bestämmelser för studentmedarbetare

Redogörelsetext för Bestämmelser för studentmedarbetare 2014-12-17 Redogörelsetext för Bestämmelser för studentmedarbetare Redogörelsen omfattar Överenskommelse om Bestämmelser för studentmedarbetare. Parter är Sveriges Kommuner och Landsting, Arbetsgivarförbundet

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 21 april 2009 KLAGANDE AA Ombud: Förbundsjuristen Claes Jansson LO-TCO Rättsskydd AB Box 1155 111 81 Stockholm MOTPART Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen

Läs mer