BESLUT Järna kommundelsnämnd beslutade den 1 april 2008 att sända ut ett förslag till program för del av Ytterjärna-Nibble för samråd.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "BESLUT Järna kommundelsnämnd beslutade den 1 april 2008 att sända ut ett förslag till program för del av Ytterjärna-Nibble för samråd."

Transkript

1 Samhällsbyggnadskontoret SAMRÅDSREDOGÖRELSE Program för del av Ytterjärna-Nibble inom Järna kommundel i Södertälje Dnr (P06021) Upprättad Samrådsredogörelsen är en sammanställning av de yttranden på programförslaget som har kommit in under samrådstiden. I samrådsredogörelsen sammanfattas de synpunkter som berör programförslaget upp och bemöts. Yttrandena finns att ta del av i sin helhet på samhällsbyggnadskontoret, Stadshuset, Södra Campusgatan 26 i Södertälje. BESLUT Järna kommundelsnämnd beslutade den 1 april 2008 att sända ut ett förslag till program för del av Ytterjärna-Nibble för samråd. HUR SAMRÅDET BEDRIVITS Programsamrådet varade mellan den 26 mars och den 18 maj Ett förslag till program sändes den ut till remissinstanser och sakägare enligt sändlista för yttrande senast den 18 maj Allmänhet och sakägare bjöds in till ett samrådsmöte i Kulturhuset i Ytterjärna den 22 april Till mötet kom ca 40 personer, utöver kommunens tjänstemän. INKOMNA YTTRANDEN MED KOMMENTARER Länsstyrelsen (redovisas i sin helhet) Kulturmiljö Programområdet ligger inom riksintresseområde för kulturmiljövården (AB3). I värdetexten för riksintresset lyfts kulturlandskapet med byar och ensamgårdar som huvudsakligen speglar 1800-talet fram som ett bärande element. Vidare är det äldre vägnätet ett kärnvärde i riksintresset liksom Steinerseminariet med sin sammanhållna antroposofiska arkitektur från 1970-talet och framåt. Miljön kring Ytterjärna kyrka,

2 Säby gård och Steinerseminariets område utgör tre kärnområden för kulturhistorisk bebyggelse i området. Jordbrukslandskapet mellan dessa områden, tillsammans med vägen mellan Säby och Pilkrog, har en lång historia och utgör en betydelsefull del av riksintresset. De tre bebyggelseområdena har olika karaktär där speciellt Steinerseminariets område har en unik utformning. Det är viktigt för upplevelsen av kulturlandskapet att man kan särskilja de olika delarna från varandra. I programarbetet har behov och förändringsförslag delats in i olika tidsintervaller. De förändringar som avses ske inom nära förestående tid omfattar bl.a. förslag på ett nytt konferenscenter i anslutning till kulturhuset och Robygge. I programmet föreslås fyra olika lägen för centret (1 a-d). Läge 1a, 1b och 1d ligger i anslutning till fasta fornlämningar som är skyddade enligt 2 kap. Kulturminneslagen. Dessutom kan det i området finnas ytterligare lämningar som inte påträffats tidigare eller som inte är synliga ovan markytan, till exempel boplatser från förhistorisk tid. Länsstyrelsen kan konstatera att det kommer att krävas arkeologiska åtgärder innan områdena kan bli aktuella för exploatering. Länsstyrelsen anser därför att läge 1c är bättre ur fornlämningssynpunkt. När det gäller påverkan på riksintresset ur kulturmiljösynpunkt är även läge 1c att föredra, då de tre bebyggelseområdena kan behålla sin karaktär och speciellt Steinerområdet förstärks. Vidare kan Länsstyrelsen konstatera att den nya panncentralen ligger i anslutning till en skyddad fast fornlämning. Vid eventuell nyexploatering i området kan det komma att krävas en arkeologisk utredning. Naturmiljö Hällmarken med lövskog och äng norr om Nibble gård är utpekad som ett naturvärde enligt skogsvårdsstyrelsens inventering av värdefulla skogsmiljöer. Med hänsyn till naturvärdet anser Länsstyrelsen att alternativ 1d utgör en olämplig lokalisering av konferenscentret. Jordbruksmark De olika planerade åtgärderna tar i anspråk värdefull jordbruksmark och kan genom sin närhet till pågående angränsande jordbruksverksamhet påverka förutsättningarna för fortsatt jordbruksdrift. Länsstyrelsen bedömer att förslaget att placera konferenscentret i läge 1a, närmast Säby gård, torde vara det som är minst lämpligt med hänsyn till jordbruksintresset. Även om programförslaget ger uttryck för hög medvetenhet om problematiken är det viktigt att i det fortsatta planeringsarbetet beakta berörd jordbrukares intressen beträffande risk för olägenheter och störningar för jordbruksdriften

3 Strandskydd För delar av området gäller strandskydd. Syftet med strandskyddet är att i ett långsiktigt perspektiv trygga förutsättningarna för allmänhetens friluftsliv och att bevara goda livsvillkor på land och i vatten för växt- och djurlivet. Länsstyrelsen kan konstatera att ny bebyggelse föreslås inom strandskyddsområdet. Huruvida förslaget är förenligt med strandskyddets syften får utredas i den fortsatta planeringen. Översvämning Länsstyrelsen förutsätter att hänsyn kommer att tas till eventuella höjningar av havsnivån. Vidare kan Länsstyrelsen hänvisa till faktabladet Översvämningsrisker i fysisk planering (2006) som går att ladda ner från Länsstyrelsens hemsida. Vatten EU:s ramdirektiv för vatten och förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön innebär bland annat att Sverige måste fastställa kvalitetskrav i form av miljökvalitetsnormer för yt- och grundvatten. Syftet med normerna är att tillståndet i våra vatten inte ska försämras och att alla vatten ska uppnå en bestämd miljökvalitet. Arbetet med att ta fram miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram för vatten pågår. Miljökvalitetsnormerna för vattenkvalitet beräknas träda ikraft under slutet av år 2009 och åtgärdsprogram avses att fastställas för de vattenförekomster där man bedömt att det kan bli svårt att nå miljökvalitetsnormerna. Det är vattenmyndigheterna som fastställer miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram. Inom ramen för vattenförvaltningsarbetet har Näslandsfjärden och Stavbofjärden utpekats som s.k. vattenförekomster. Båda fjärdarna har problem med övergödning. Näslandsfjärden har enligt klassningen måttlig ekologisk status och Stavbofjärden otillfredsställande ekologisk status. Kommande miljökvalitetsnormer kommer att gälla för de utpekade vattenförekomsterna. Dessa innebär att vattenkvaliteten inte får försämras utan på sikt ska förbättras till god status. Av programhandlingarna framgår att avloppsvattnet i området idag tas om hand via ett system av biologiska reningsdammar vars kapacitet är otillräcklig för ytterligare belastning. Länsstyrelsen håller med om att avloppsfrågan behöver lösas i det fortsatta planarbetet. Även vattenförsörjningen för området måste belysas. Behovsbedömning Av handlingarna framgår att kommun vid ett fortsatt planarbete kommer att upprätta behovsbedömningar för varje enskild detaljplan

4 Det finns i lagstiftningen visserligen inget krav på att ett planprogram ska genomgå en miljöbedömning enligt miljöbalken 6 kap samt 22. Länsstyrelsen rekommenderar dock att kommunen genomför en utförlig behovsbedömning med fördjupad miljöredovisning (eller preliminär miljöbedömning) redan i samband med programmet. Den fördjupade miljöredovisningen bör avgränsas till att behandla konferenscentrets fyra olika lägen. Avvägningar mellan olika intressen (kulturmiljö, jordbruk, strandskydd mm.) samt förenlighet med riksintressena bör lämpligast utredas under programarbetet och inte i samband med upprättande av detaljplan. När detaljplanen väl upprättas har val av lokalisering redan gjorts. En behovsbedömning/eventuell miljöbedömning i samband med detaljplaneskedet har därför inte samma möjlighet att påverka val av lokalisering, som en fördjupad miljöredovisning som tas fram i samband med programarbetet. En behovsbedömning med fördjupad miljöredovisning i samband med programmet har emellertid inte samma krav på åtgärdsprogram och uppföljning som en miljöbedömning enligt 6 kap miljöbalken. Länsstyrelsen anser dock att en fördjupad miljöredovisning skulle utgöra ett bra underlag vid upprättandet av kommande detaljplaner och kommunens slutgiltiga ställningstagande till konferenscentrets lokalisering. Planprogrammet redovisar förslag på utveckling av området på kortare och längre sikt. Det närmast förestående planarbetet kommer att handla främst om konferenscentret, utställningshallen och vissa seminariefunktioner. Kommunens bedömning efter samrådet att alternativ 1a och 1d är olämpliga placeringar av konferenscentret. Ia ligger för nära Säby gårds jordbruksverksamhet samt riskerar att påverka riksintresset för kulturmiljö negativt. Id är ej lämplig med hänsyn till naturvärdet på platsen. Av de kvarvarande alternativen (1b och 1c) ligger 1c något längre ifrån Säby gårds djurhållning, men är däremot ej förenlig med de behov Vidarstiftelsen ser för en ändamålsenlig utveckling av sin verksamhet. Kommunens bedömning är att en balans mellan de olika intressena kan uppnås vid en bearbetning av förslaget på konferenscenter i området kring läge 1b. I anslutning till konferenscentret kan även placeringar - 4 -

5 för en utställningshall och vissa seminariefunktioner prövas. En utveckling av området i detta läge kan bidra till att stärka entrén till Steinerområdet och utvecklingen av kulturmiljön Steinerområdet i sin helhet. Illustration över området kring läge 1b som föreslås utvecklas (röd markering) För att säkerställa Säby gårds jordbruksdrift föreslås en bebyggelsefri zon på ca 100 m mellan de nya byggnaderna och Säby gårds beteshagar. Avståndet mellan området kring 1b och kostallarna är knappt 500 m vilket bedöms vara ett tillräckligt skyddsavstånd. Ett hotell- och konferenscenter omfattas inte av samma riktlinjer för skyddsavstånd som bostäder. En besökare till ett hotell- och konferenscenter som upplever störningar från ett intilliggande jordbruk kan välja att inte komma tillbaka, vilket inte en permanent boende person kan göra

6 För att minska risken för en negativ påverkan på kulturmiljön är en förutsättning i det fortsatta planarbetet att stor hänsyn tas till den omgivande kulturmiljön och landskapsbilden. Volymen för konferenscentret bör delas upp i mindre enheter som lättare kan fogas in i landskapet samt underordna sig Kulturhuset och Ytterjärna kyrka som dominerande byggnader i landskapsvyn. Ytterligare en förutsättning i det fortsatta planarbetet är att tillfredsställande vatten och avloppslösningar redovisas. I samband med det fortsatta planarbetet bör en miljökonsekvensbeskrivning upprättas. Kommunala nämnder Kultur och Fritidsnämnden Lämnar synpunkter i enlighet med stadsantikvariens tjänsteskrivelse som innebär en vidare bearbetning av förslag 1 B samt 1 C: Området betingar många höga kulturhistoriska värden såväl i det i riksintresset för kulturmiljövården utpekade Steinerområdet men även i det omgivande odlingslandskapet som utgör del av riksintresset. Det innebär att stor hänsyn ska tas till landskapsbilden där både bebyggelse och jordbruk med kreaturshållning är viktiga kriterier för kulturlandskapets karaktär. Det är positivt med en mer markerad entré till Steinerområdet och med en vidareutveckling av området som utgör ett viktigt kännetecken för Järna. Det omgivande kulturlandskapet med öppna odlingsmarker och betade hagmarker tillsammans med kyrkans siluett utgör ett annat viktigt kännetecken för den södra delen av Ytterjärna socken. Undertecknad vill betona att stor hänsyn måste tas till både kulturmiljön Steinerområdet samt till omgivande kulturlandskap som är av traditionell karaktär med bebyggelse placerad på icke odlingsbar mark. Förutsättningar för omgivande jordbruk med betande kreatur måste säkerställas för upprätthållande av kulturlandskapets höga värden. Det är av stor vikt att mellanrummen mellan olika kulturmiljöer bibehålls och att hänsyn tas till den visuella upplevelsen av kyrkans dominerande höjdläge i omgivande landskap. Undertecknad förordar med hänsyn till utredda för- och nackdelar i förslaget en vidare bearbetning av förslag 1B och 1C då dessa innebär minst påverkan på omgivande landskapsbild innebärande konflikter mellan de olika kulturmiljöernas - 6 -

7 värden och samtidigt kan utgöra en förstärkning av entrén till kulturmiljön Steinerområdet. Kommunen förordar en bearbetning av förslaget på konferenscenter i området kring alternativ1b. För att säkerställa Säby gårds fortsatta jordbruksdrift föreslås en bebyggelsefri zon på ca 100 m mellan området och djurhagarna. Avståndet till Säby gårds kostallar blir i detta läge knappt 500 m. En förutsättning i det fortsatta planarbetet är att stor hänsyn tas till den omgivande kulturmiljön och landskapsbilden. Volymen för konferenscentret bör delas upp i mindre enheter som lättare kan infogas i landskapsbilden och låter Ytterjärna kyrka och Kulturhuset fortsätta vara de dominerande byggnaderna i landskapsvyn. Miljönämnden Konferenscenter Miljönämnden avråder från en lokalisering av konferenscentret enligt alternativ 1 a och 1b. Avsteg från detta bör endast ske genom att en genomgripande studie sker av miljömedicinsk expertis. Lokaliseringen av konferenscentret är avgörande för risk för störningar, olägenheter och även hälsorisk för de som ska vistas inom centret på grund av jordbruksdriften och djurhållning vid angränsande Säby gård. Rekommenderade riktvärden för skyddsavstånd i Boverkets allmänna råd Bättre plats för arbete uppgår vid djurhållning till 500 m. Miljönämnden förordar en lokalisering av konferenscentret i läge 1c. Övriga programpunkter Vid större evenemang i Kulturhuset uppstår problem med mängden bilar som kommer till området då mängden parkeringsplatser inte räcker till. Det finns ett stort behov av provisoriska parkeringsytor som lämpligen bör kunna anordnas utmed tillfartsvägen. Miljönämnden påpekar behovet av en genomgripande översyn av dricksvattenförsörjning och avloppslösningar i det fortsatta planarbetet. Nuvarande avloppslösning för området bedöms, mot bakgrund av kraven om åtgärder gentemot Östersjöns övergödning, som mycket tveksam. Avloppsfrågan bör därför i det fortsatta planarbetet tas upp för omprövning med eventuellt helt ny inriktning. Skillnaden mellan en nyckelbiotop och ett naturvärde bör redovisas. I anslutning till den karta i programhandlingen som redovisar ett naturvärde bör det stå att det är klassat som ett naturvärde enligt skogsstyrelsens biotopinventering. Nyckelbiotoper är, enligt Skogsvårdsstyrelsen, skogsområden med mycket höga naturvärden. De områden som av Skogsvårdsstyrelsen klassas som naturvärden är - 7 -

8 potentiella nyckelbiotoper som på längre sikt kan utvecklas till fullvärdiga nyckelbiotoper. Programmets gränslinje i söder bör ändras och föreslår en ny avgränsning med linje i öst-västlig riktning alldeles söder om Skogsbrynsbyn. Området har naturvårdsvärden och programmet föreslår inte heller några där. Den bebyggelse som föreslås inom strandskyddet strider uppenbart mot syftena i miljöbalken såvida särskilda skäl inte finns. Kommunen förordar en bearbetning av förslaget på konferenscenter i området kring 1b. Mellan Säby gårds betesmarker och området föreslås ett område på ca 100 m lämnas fritt från bebyggelse. Till Säby gårds kostallar och gödselvårdsanläggning blir avståndet i detta läge knappt 500 m. Eftersom bostäder inte föreslås på platsen, bedöms de nya verksamheterna inte innebära en risk för inskränkningar i Säby gårds jordbruksdrift. Ett hotell- och konferenscenter omfattas inte av samma riktlinjer för skyddsavstånd som bostäder. En besökare till hotell- och konferenscentret som upplever störningar från ett intilliggande jordbruk kan välja att inte komma tillbaka, vilket inte en permanent boende person kan göra. I det fortsatta planarbetet skall parkeringsbehovet beaktas. En förutsättning i det fortsatta planarbetet är att tillfredsställande vatten och avloppslösningar redovisas. Den del av förslaget som berör strandskyddet kommer att hanteras i senare planeringsetapper. Då blir det möjligt att utreda om särskilda skäl finns. Telge Nät AO Fjärrvärme och AO Stadsnät har inget ytterligare att erinra. AO Vatten har heller inga synpunkter då programområdet föreslås fortsätta att vara utanför verksamhetsområde. AO Elnät påtalar att distributionsnätet kommer att behövas byggas om och byggas ut för att klara den ökade byggnationens elförsörjning. Nya E-områden - 8 -

9 Det kommer även att behövas ett antal nya E-områden som kommer att placeras ut i samband med att detaljplanearbetet tar form och placering av tillkommande byggnader redovisas. E-områden skall vara byggbar yta 10 x 10 m samt vara åtkomlig med en lastbil för framtida drift och underhåll. Samtliga E-områden skall disponeras utan avgifter. Befintliga högspänningslinjer Berörda delar av högspänningsnätet måste byggas om för att uppfylla kravet enligt Elsäkerhetsverkets säkerhetsföreskrifter som berör distributionsnät inom detaljplanelagda områden. Det innebär att delar av befintligt elnät som luftledningsnätet behöver byggas om till markförlagd kabel. Högspänningsnätet som kommer att finnas inom ny detaljplan ska skyddas med ledningsrätt. Kostnader för våra ändringsarbeten i ledningsnätet kommer att belasta projektet. Vid detaljplaneläggning skall ovanstående synpunkter beaktas. Hyresgästföreningen - 9 -

10 En placering av konferenscentret i läge 1 A förordas med hänvisning till att övriga alternativ verkar ta betydligt större naturmark i anspråk för parkeringar. I D är en olämplig plats då den inkräktar på naturvärdet. Vatten och avloppsfrågan bör lösas med ett mindre reningsverk med fosfor och kvävereduktion. Gång och cykelväg bör hållas intakta och öppna för allmänheten. Utbyggnaden innebär sannolikt att trafiken ökar avsevärt. En ny väg för från E4: an, en utbyggnad av parkeringen och goda kollektivtrafiklösningar föreslås. Kommunen förordar en bearbetning av förslaget på konferenscenter i området kring 1b. En del av åkermarken utanför detta område kommer sannolikt att behövas för att tillgodose behovet av ytterligare parkering. Parkerings- och trafiklösningar kommer att utredas närmare i detaljplanearbetet. Den yta av åkermark som behöver tas i anspråk för ytterligare parkeringar bedöms i stort sett vara likvärdig för de olika alternativen. En förutsättning i det fortsatta planarbetet är att tillfredsställande vatten och avloppslösningar redovisas. Vägverket Vägverket anser att kommunen, vid fortsatt planläggning, djupare bör redogöra för framtida trafikmängder för att på så vis kunna bedöma trafikföringens påverkan på omgivande vägnät. Eventuella utformningar av korsningar mot väg 525 ska ske i samråd med Vägverket. Vägverket anser att den tänkta förlängningen av befintlig gång- och cykelväg utmed ny bilvägslösning är positiv, men påpekar vikten av en trafiksäker lösning då förslaget visar på ett behov av att korsa bilvägen. Vad gäller förslagen om förändrad hastighet vill Vägverket påpeka att begäran om sänkt hastighet görs till Länsstyrelsen. Planprogrammet föreslår belysning vid infart från väg 525. Vägverket påpekar att belysningsfrågan ska ske i samråd med Vägverket. Vägverket vill även påpeka att åtgärder på det statliga vägnätet innebär att avtal måste upprättas mellan Södertälje kommun och Vägverket. Framtida trafikmängder kommer att utredas i det fortsatta planarbetet. Kommunen kommer att föra en dialog med Vägverket i frågor som

11 berör dem i egenskap av väghållare och som sektorsansvarig myndighet för vägtransportsystemet. Skanova Skanova har flera teleledningar inom programområdet. Föreslagen placering 1b av konferenscenter bedöms beröra en teleledning. Skanova förordar därför alternativ 1a, c och d. Hamnar någon av de befintliga ledningarna inom kvartersmark önskar Skanova i första hand att ett u-område skapas till skydd för dess. Karta över Skanovas telenät inom programområdet Kommunen förordar en bearbetning av förslaget på konferenscenter i området kring 1b. I det fortsatta planarbetet kommer ett u-område för berörd ledning att skapas, alternativt bekostar exploatören en flytt av ledningen. SL SL har inga planer på ytterligare utökningar med anledning av de nya verksamheterna. Antalet turer till och från området har nyligen utökats. SL efterfrågar skälet till förslaget på en hasighetssänkning av vägen i området eftersom åtgärden har negativa konsekvenser för SL och bussresenärerna i form av längre restider och högre trafikeringskostnader

12 En sänkning av hastigheten föreslås i det område där många passager över vägen sker. En sträcka på cirka 100 meter bör utformas så att den upplevs som ett så kallat lågfartsområde. Denna åtgärd bedöms inte påverka restiden för buss som ändå förväntas gå med låg hastighet genom området. Stockholms handelskammare, lokalavdelning i Södertälje Handelskammaren Södertälje/Nykvarn ställer sig positiv till en utveckling av området. Att Vidarstiftelsens utveckling är viktig för kommunen tycker vi skall vägas in i alla de planrestriktioner som programmet beskriver. Flera av förslagen till placering av nytt hotell och konferens kan innebära restriktioner på intilliggande jordbruksverksamheter. Några sådana restriktioner accpeteras inte av Handelskammaren. Kapaciteten för vatten och avlopp i området är tydligen begränsad. Handelskammaren vill upplysa om att Syvab har en pumpstation i Pilkorg. Med tanke på Vidastiftelsens utvecklingsplaner borde områdesbestämmelser kunna införas i stället för ytterligare detaljplaneområden. Handelskammaren beklagar att Vidarstiftelsens tidigare planer på ett äldreboende inte finns med i programförslaget. Kommunens utgångspunkt inför ett beslut om fortsatt planarbete har varit att hitta en väg där en utveckling av verksamheterna inom Steinerområdet är förenlig med andra intressen i området, såsom Säby gårds fortsatta utveckling av sin jordbruksdrift och riksintresset för kulturmiljö. Kommunens bedömning är att en balans mellan de olika intressena kan uppnås vid en bearbetning av förslaget på konferenscenter i området kring läge 1b. För att säkerställa Säby gårds fortsatta jordbruksdrift föreslås en bebyggelsefri zont på ca 100 m mellan de nya byggnaderna och Säby gårds beteshagar. Avståndet till Säby gårds kostallar och gödselvårdshantering blir i detta läge knappt 500 m, vilket bedöms vara ett tillräckligt skyddsavstånd

13 Enligt Plan och Bygglagen bör bland annat ny sammanhållen bebyggelse och nya enstaka byggnader vars användning får betydande inverkan på omgivningen regleras med detaljplan. Mindre förändringar kan regleras med områdesbestämmelser. Kommunen anser att de förändringar som föreslås inom området är av den karaktär att de omfattas av detaljplanekravet. I programförslaget har kommunen föreslagit nya bostäder på utvalda platser. Äldreboende ryms inom den mer generella beteckningen bostäder. Naturskyddsföreningen Naturskyddsföreningen i Södertälje ser positivt på att verksamheten kring Kulturhuset i Ytterjärna utvidgas. Mot bakgrund av vikten att så långt som möjligt bevara natur, kulturmiljö och allmänhetens tillgång till naturen samt att minimera tillkommande verksamheters miljöpåverkan konstateras följande: Lokaliseringen av hotellet med konferenscenter bör förläggas enligt förslag 1 C som är en acceptabel placering utifrån naturvärdessynpunkt. Denna placering påverkar inte kulturmiljön och inskränker bara i liten grad naturvärden samt minimerar transporter, vilket ger så liten klimatpåverkan som möjligt. Lokalisering 1 A och 1 B bedöms som likvärdiga ur naturvärdessynpunkt. Den viktigaste nackdelen är intrånget i den befintliga kulturmiljön. Andra nackdelar är den barriär mot Järnafjärden som byggnaderna kommer att utgöra och riskerna förknippade med närheten till Säby gårds jordbruksverksamhet och boskapsskötsel. En förläggning enligt förslag 1 D är oacceptabel på grund av intrånget i strandskyddsområdet, samt att det förstör unika naturvärden och tar värdefulla hällmarker i anspråk. Vad det gäller föreslagna verksamheter på längre sikt vill Naturskyddsföreningen i detta stadium endast införa invändningar mot de som tar strandskyddat område i anspråk och därmed inskränker allmänhetens tillgång till dessa. Kommunen förordar en bearbetning av förslaget på konferenscenter i läge 1b. I det fortsatta planarbetet skall förslagets inverkan på kulturmiljön, siktlinjer och eventuella barriäreffekter beaktas. För att säkerställa Säby gårds fortsatta jordbruksdrift föreslås en bebyggelsefri zon på ca 100 m mellan de nya byggnaderna och Säby gårds beteshagar. Avståndet till Säby gårds kostallar och

14 gödselvårdshantering blir i detta läge knappt 500 m, vilket bedöms vara ett tillräckligt skyddsavstånd. De förändringar som berör strandskyddet kommer att hanteras i senare detaljplaneetapper. Då kommer det att utredas om det finns särskilda skäl för upphävande av strandskydd. Vänföreningen Rudolf Steinerseminariets trädgårdspark Vänföreningen Rudolf Steinerseminariets trädgårdspark ser hellre flera, små huskroppar än ett stort högt komplex då dessa låga huskroppar därmed kan vara kopplade till bergskobbarna i området. Den arkitektoniska stilen kan, men måste inte, särskilja sig från Asmussens befintliga arkitektur. Vill veta hur utvidgad avloppsrening kommer att påverka trädgårdsparken och ha inflytande på utformning av skyltningen i området. Ser gärna att bilparkering löses genom att p-platserna omgärdas av häckar. En bearbetning av förslaget med hänsyn till kulturmiljön i Steinerområdet förordas i det fortsatta planarbetet. Volymen bör delas upp i mindre enheter som lättare kan infogas i landskapet och låter Kulturhuset fortsätta vara den dominerande bygganden i Steinerområdet. Parkerings- och trafiklösningar skall i det fortsatta planarbetet utvecklas i enlighet med områdets övriga karaktär. Avloppsfrågan kommer att utredas vidare i det kommande planarbetet. Social och omsorgsnämnden, Banverket, Svenska kraftnät och Vattenfall. Dessa remissinstanser ställer sig positiva till programförslaget och/eller har inget att erinra. Berörda fastigheter Synpunkter från exploatören (Vidarstiftelsen) Vidarstiftelsen har lämnat synpunkter på programmet och utvecklat förslaget på ett konferenscenter. Skrivelserna redovisas i sin helhet i bilaga 1. Här sammanfattas de viktigaste synpunkterna:

15 Av placeringsalternativen för lokaliseringen av konferenscentret ger ett läge norr om kurvan och inom åkerholmarnas västra gränslinje det bästa läget. Det erbjuder en avvägning mellan två önskningar, en annonsering som syns och en infogning i landskapet som fullföljer traditionen av nibblen och tibblen. Två programfrågor är viktiga inför den fortsatta planeringen, dels att beakta reserver för funktioner, dels att tydliggöra entréplatsen till konferenscentret och resten av seminarieområdet. Läge 1A tillsammans med 1B utgör det bästa lokaliseringsalternativet för hotell- och konferenscentret tillsammans med ytor för nya entréfunktioner, ateljéer och konsthall. Läge 1A/1B ger rimligt utrymme och ligger i bästa läge både funktionellt och visuellt. Avgörande är de nära relationerna mellan enheterna erfarenheterna visar ett behov av synergier för att de olika funktionerna ska kunna bli tillräckligt robusta och bärkraftia. Alternativ 1A är det som är mest funktionellt och hanterbart ur landskaplig synpunkt. Läge 1A/1B ger möjlighet att landskapets karakteristiska uppbyggnad blir oförändrad. Ett förlängt skogsbryn (med nya åkerholmar på förhöjningar av schaktmassor) förstärker höjdryggen som gräns mot det öppna jordbrukslandskapet. Vegetationen fångar in och avslutar konferenscentrets byggnader och lämnar samtidigt den tvärgående allén i norr fri. Den nya byn förlängs kring ett allt starkare stråk. Fortfarande förankras byns bebyggelse, ny och gammal, i vegetation. Läge 1C är olämpligt. Den orörda skogssiluetten är en väsentlig del av entrébilden av Steinerområdet. Denna placering riskerar att bli mycket dominerande och inte ansluta till traditionen av husklungor som kurar mellan bryn och åkerholmar. Synergin mellan de tre offentliga verksamheterna Kulturhus, konsthall och konferenscenter försvagas i alternativ 1c. Kommunens bedömning är att alternativ 1a är en olämplig placering av konferenscentret med hänsyn till intilliggande jordbruk och riksintresset för kulturmiljö. Kommunen förordar en bearbetning av förslaget på konferenscenter i området kring 1b. Platsen kan även prövas för utställningshall och vissa seminariefunktioner. Vid en bearbetning av förslaget skall stor hänsyn tas till omgivande kulturmiljöer och för dessa viktiga mellanrum i landskapet och mellan byggnader

16 Volymen för konferenscentret bör delas upp i mindre enheter som lättare kan fogas in i landskapet samt underordna sig Kulturhuset och Ytterjärna kyrka som dominerande byggnader i landskapsvyn. För att säkerställa Säby gårds jordbruksdrift föreslås en bebyggelsefri zon på ca 100 m mellan de nya byggnaderna och Säby gårds beteshagar. Avståndet mellan området kring 1b och kostallarna är knappt 500 m vilket bedöms vara ett tillräckligt skyddsavstånd. Bengt Svensson, Säby 1:7 Jag och sonen Torbjörn driver ett lantbruk med mjölkkor i Ytterjärna församling. Markerna ligger nedanför Ytterjärna kyrka som i söder gränsar mot antroposofernas marker tillhörande Nibble gård. Gränsen är vägen ner till antroposofernas byggnader. Vi har nyligen uppfört en ny ladugård för 120 mjölkkor, godkänd av länsstyrelsen, miljökontoret och grannar. Det som sedan hänt är att någon del av den antroposofiska rörelsen har för avsikt att uppföra ett hotell på åkermark som tillhör Nibble gård, ett lantbruk som också innefattar gymnasiets natur/jordbruksprogram. Markerna ligger i direkt anslutning till våra åker och betesmarker vilket kan omöjliggöra fortsatt jordbruksdrift för vår del bl a för smittorisker mellan människa och djur, restriktioner vid gödselspridning m. m. Vi har påtalat detta i samtal med Mia Lindblad, Södertälje kommun samt även för Gunilla Rombo, Asmussens arkitektgrupp AB, utan att ha fått något gehör för våra argument. Arbetet med detta går vidare. Vi föreslår att nämnda åkermark tas bort från eventuell detaljplan. Hänvisar till kommunens översiktsplan angående Ytterjärna: 1) Riksintresse att odlingslandskapet bibehålls. 2) Vi måste vara rädda om vår åkermark, den behövs för fortsatt odlande. 3) Föreslår att en eventuell hotellbyggand m.m byggs upp vid Nobble sågområde, där även grundförhållandena är bättre än åkermarken (gammal sjöbotten, lera). 4) Hur fungerar avloppsanläggningen? Om man ändå framhärdar och tar ett politiskt beslut på nämnd åkermark finns stora risker att ett väl fungerande ekologiskt jordbruk som producerar mejeriprodukter till ca 6000 personer slås ut för ett hotell med SPA och stjärnutsikt liggande på fel plats. Med hopp om eftertanke! Tomas Beckman, LRF(ombud för Bengt Svensson, Säby 1:7)

17 Med anledning av det upprättade programförslaget till detaljplan för del av Ytterjärna-Nibble i Järna kommundel som skickats ut för samråd, får jag härmed för Bengt Svenssons räkning anföra följande. Bengt Svensson äger den angränsande jordbruksfastigheten Säby 1:7, där han och hans familj bedriver storskalig jordbruksproduktion, med bl.a. mjölkproduktion. Utöver vad Svensson framförde vid samrådsmötet i Kulturhuset den 22 april 2009, vill han tillägga följande. Syftet med programmet anges vara att pröva förutsättningarna för en vidareutveckling av verksamheten inom området kring Rudolf Steiner seminariet i Ytterjärna. Bland annat föreslås ett hotell- och konferenscenter samt en utställningshall. Bengt Svensson har förståelse för önskemålen att utveckla verksamheten inom området, och har inget att invända mot detta. Däremot är hela området ytterst känsligt ur flera aspekter, varför ny exploatering måste ske ytterst varsamt och genomtänkt, så att områdets kvalitéer inte skadas. Det Svensson främst vänder sig emot är den föreslagna lokaliseringen av hotell- och konferens-centret. I förslaget finns angivet fyra alternativa placeringar, benämnda 1A, 1B, 1C och 1D. Alternativen 1A och 1B innebär båda en lokalisering norr om vägen in till området, och gränsande till Svenssons jordbruksmark. Svensson motsätter sig bestämt en lokalisering enligt alternativen 1A och 1B, medan alternativet 1C är bättre, om inte helt idealiskt. Alternativet 1D är bättre än 1C, men det finns enligt Svenssons mening ännu bättre alternativ längre söderut inom planområdet. Skälen till att Svensson bestämt motsätter sig alternativen 1A och 1B är främst följande. 1) Området ligger alldeles intill Svenssons mark, där han bedriver jordbruksproduktion med en omfattande djurhållning. Ett hotell- och konferenscenter alldeles intill skulle medföra risk för konflikter och störningar, vad gäller bl.a. lukt och smittspridning. Det skulle riskera att innebära problem såväl för centret som för jordbruksdriften. 2) En exploatering av området skulle innebära att högklassig jordbruksmark

18 togs i anspråk för byggnation. Att så långt möjligt bevara jordbruksmarken för jordbruksproduktion är ett riksintresse, och finns även inskrivet i kommunens översiktsplan. 3) Markförhållandena är olämpliga för bebyggelse. Marken är sank, består av lera och gammal sjöbotten, varför omfattande grundarbeten skulle bli nödvändiga. 4) Ett nytt femvåningshus i ett så exponerat läge skulle hamna i blickfånget och inte passa in i omgivningen. En sådan stadsbebyggelse skulle riskera att skada hela områdets kulturhistoriska värden. 5) Det finns bättre placeringar längre in på området, där grundförhållandena är bättre, och där byggnaden lättare skulle kunna anpassas och smälta in i omgivningen.dessa alternativ bör utredas närmare. Som framgått ovan anser Bengt Svensson således att en bebyggelse på åkermarken norr om vägen (alternativ 1A och 1B) är olämplig, och därför skulle strida mot bestämmelserna i 2 och 3 kap Plan- och bygglagen. Svensson föreslår att området helt enkelt avförs från fortsatt utredning, och lyfts ur det fortsatta planarbetet. Planarbetet bör i stället koncentreras till att finna andra, mer lämpliga, placeringar av hotell- och konferenscentret inne på området. I det sammanhanget har Svensson framfört ett eget, alternativt förslag till placering, nere vid det gamla sågområdet. Även denna placering bör utredas vidare. Slutligen vill Bengt Svensson uppmärksamma vägfrågan. Idag finns endast en väg till och från området. En ytterligare exploatering av området enligt planförslaget skulle öka trafikmängden och därmed behovet av vägförbättringar. Svensson föreslår därför att man för att vara förutseende löser vägfrågan redan nu, eftersom den ändå kommer att kräva en lösning, förr eller senare. Hans förslag är att man rustar upp den gamla vägen längre söderut, invid Nibble gård. Denna sträckning har tidigare använts som väg, och en upprustning skulle betydligt förbättra trafiksituationen inom området. Kommunen anser det vara av största vikt att Säby gård kan fortsätta att bedriva och utveckla sin jordbruksverksamhet. Kommunen instämmer i att en placering av konferenscentret i läge 1a är olämplig på grund av

19 närheten till Säby gårds betesmarker, samt risken för negativ påverkan på riksintresset för kulturmiljö. En bearbetning av förslaget i området kring läge 1 b bedömer kommunen däremot som förenlig med Säby gårds fortsatta jordburksdrift och riskintresset för kulturmiljö. För att säkerställa Säby gårds fortsatta jordbruksdrift föreslås en bebyggelsefri zon på ca 100 m mellan det föreslagna utvecklingsområdet och beteshagarna. Avståndet till Säby gårds kostallar och gödselvårdsanläggning blir i detta läge knappt 500 m, vilket bedöms som ett tillräckligt skyddsavstånd. Eftersom bostäder inte föreslås på platsen, bedöms de nya verksamheterna inte innebära en risk för inskränkningar i Säby gårds jordbruksdrift. Ett hotell- och konferenscenter omfattas inte av samma riktlinjer för skyddsavstånd som bostäder. En besökare till hotell- och konferenscentret som upplever störningar från ett intilliggande jordbruk kan välja att inte komma tillbaka, vilket inte en permanent boende person kan göra. Det är riktigt att Översiktsplanen från 2004 föreslår att kommunen beaktar jordbruksmarkens värden när det gäller såväl hushållningssom kultur- och naturvårdshänsyn vid avvägning mot annan markanvändning. Inför beslut om det fortsatta planarbetet har kommunen bedömt att en vidareutveckling verksamheterna i Steinerområdet ligger Järnas och resten av kommunens intresse. På grund av omfattningen av de föreslagna verksamheterna framstår det som oundvikligt att en viss del av värdefull åkermark kommer att tas i anspråk. Planprogrammet prövade alternativa förslag på placering varav några med en mer traditionell placering i skogsbryn. Dessa har dock visat sig vara svåra att förena med en funktionell utveckling av Vidarstiftelsens verksamheter. Den plats kring 1b som nu föreslås för en bearbetning av förslaget ligger på delar av den yta som idag används till parkering. Dock kommer dessa p-platser att behöva ersättas, sannolikt på en del av åkermarken. I det fortsatta planarbetet är det av vikt att hitta parkeringslösningar som både stämmer överens med områdets karaktär och minimerar användningen av åkermark. I det fortsatta planarbetet skall stor hänsyn tas till den omgivande kulturmiljön och landskapsbilden. Volymen för konferenscentret bör delas upp i mindre enheter som lättare kan infogas i landskapsbilden

20 och låter Ytterjärna kyrka och Kulturhuset fortsätta vara de tongivande byggnaderna i landskapsvyn. Markförhållanden kommer att utredas i fortsatt planarbete En förutsättning i det fortsatta planarbetet är att vatten och avloppsfrågan löses på ett tillfredsställande sätt. Kommunen anser inte att förslaget genererar ett behov av en ny väganslutning till väg 525. Bo Göthman, Säby 2:5 Emotsätter sig förslag 1A och 1B.Att klämma in ren stadsbebyggelse med flervåningshus i denna lantliga miljö och dessutom som förslag 1A trycka in detta nya samhälle med expansionsplaner i enda hörnan av ägorna där man har grannar, 100 m från undertecknads bostadshus, närmsta granne. Man har c:a 250 ha att arbeta på så förslaget är i mina ögon ofattbart och fantasilöst. Man vill bygga stadsbebyggelse med hotell, utställningshallar och dessutom utbyggnadsmöjligheter på ren åkermark när man har alternativ. Var försvann värderingarna enligt direktiven? Enligt riksintresse för kulturmiljövård gäller särskild hänsyn till kulturhistoriska miljön och landsakpsbilden. Landskapets karaktäristiska bebyggelsemönster bör bevaras. Hur kan en kommunal institution presentera förslag 1A och 1B över huvudtaget, är väl absolut ogörliga? Den föreslagna platsen för det fortsatta planarbetet, området kring 1b, ligger 150 m och därutöver från bostadshuset på Säby 2:5. Volymer och gestaltning kommer att behandlas i det fortsatta planarbetet. En förutsättning i det fortsatta planarbetet är att stor hänsyn tas till den omgivande kulturmiljön och landskapsbilden. Volymen för konferenscentret bör delas upp i mindre enheter som lättare kan infogas i landskapsbilden och låter Ytterjärna kyrka och Kulturhuset fortsätta vara de tongivande byggnaderna i landskapsvyn. Se även svar ovan. Marit Filipsson, hyresgäst, Säby 2:5 Anser att placeringsalternativen 1A ( i första hand) och 1b är problematiska utifrån kulturlandskapets synpunkt. Arne Klingborg från Nibblestiftelsen 1993 avvisade undertecknads önskemål om att bygga ett 30 kvm stort stall på tomtgränsen vid

21 entrén till Säby 2:5, med hänvisning till att den skulle störa landskapslinjen och därmed vyn mot seminariet/vita huset. Placering 1a skulle förmodligen ta bort sol vintertid. Säby 2:5 skulle hamna i skuggläge. Undertecknad är överkänslig mot mikrovågor/mobiltelefon och skulle tvingas bort från bostaden. Anpassning efter landskapet var ett tänkande som Erik Asmussen tillämpade då han ritde många av husen i Ytterjärna. Den tanken med arkitekturen skulle med denna byggnad vara definitivt borta. Se svar ovan. Håkan Zetterlund, Rudolf Steinerseminariet pl 13, Amsussens arkitektgrupp, Den plats, väster/nordväst/norr om den stora infartsparkeringen till Rudolf Steinerseminariet, som har presenterats för den tänkta konferensbyggnaden, är i princip bra. Svårigheten är att det är en byggnad på ca 6000 kvm. I det vidare arbetet med detaljplanen för konferens- och hotellfunktionerna och omgivande tillkommande funktioner, bör man arbeta med grunder för en utformning där det som nu omnämns som en byggnad, studeras vidare att bli lika funktionell, uppbruten i mindre byggnadsvolymer. En båglinje med mindre byggnadsvolymer (än Kulturhuset), tydligt urskiljbara från varandra, med början norr om Kulturhuset och med fortsättning över infartsvägen, vidare mot gränsvägen i norr mot Säby, skulle dels kunna bilda en port till området, dels förstärka den markering i landskapet som finns ända från Vidarklinikens bergrygg i väster, och vidare väster om Örjanskolan och Ormen Långe, och leta sig ner till vattnet mellan Steinerseminariet och Säby. Jag tror att platsen bör bygga vidare på det som är ansatsen: Byggnader belägna i park. En oro för en ytterligare uppdelning av grupper med olika ekonomisk styrka och intressen finns i området. Det bör inte vara så att det inkomststarka affärslivet har vardagarna och övriga veckosluten. Seminariet har tidigare varit, och är en mötesplats för människor med olika bakgrunder, nationaliteter, kulturer, inkomstklasser. Skapa förutsättningar så att dessa kan mötas: gemensamma matställen, blandade boendemöjligheter, mötespunkter mellan rik affärsman och fattig student

22 Gärna en förtätning av området, både byggnadsmässigt och socialt, i rimlig skala, men i mera lågmäld, hänsynsfull anda, i dialog med platsens och människornas förutsättningar. Kommunen förordar en bearbetning av förslaget på konferenscenter i området kring alternativ1b. En förutsättning i det fortsatta planarbetet är att stor hänsyn tas till landskapsbilden och de omgivande kulturmiljöerna. Mellanummen i landskapet och mellan byggnaderna utgör viktiga delar i dessa miljöer. Volymen för konferenscentret bör delas upp i mindre enheter som lättare kan infogas i landskapsbilden och låter Ytterjärna kyrka och Kulturhuset fortsätta vara de dominerande byggnaderna i landskapsvyn. Fastighetsnämnden i Överjärna, Ytterjärna och Vårdinge församling Fastighetsnämnden för församlingarna har synpunkter på lokaliseringen av ett hotelloch konferenscenter. De emotsätter sig placeringen av ett konferenscenter i läge 1A och läge 1B med hänsyn till närliggande kulturmiljöer av historiskt värde och med Ytterjärna kyrka som dominerande riktmärke omgiven av historiskt odlad mark med betande kreatur. Se svar ovan Lars och Louise Danielsson, Kumla 1:16 (Se bilaga 2 för redovisning av förslaget i sin helhet). Erik Asmussen byggde vidare på den sörmländska byggnadstraditionen när har lät enskilda byggnader ta stöd i karakteristiska partier i landskapet. Det är ett värdigt tema att bygga vidare på i frihet för individuellt framtida arkitektoniska uttryck. Förslaget på ett hotell- och konferenscenter, som har presenterats av arkitekt Espen Tharaldssen, väcker flera avgörande frågeställningar: - Inverkan på landskapsbilden - Närheten till Säby gård med dess jordbruksdrift - Jordbruksmark i biodynamisk drift sedan 1960-talet tas i anspråk för ny och omfattande bebyggelse. - Trafiksituationen blir oklar med Kulturhus och Robygge på den ena sidan av tillfartsvägen och den föreslagna nya konferensanläggningen på den andra. Däremellan kommer rimligtvis en hel del gångtrafik att passera. - Funktionell samordning mellan en föreslagna anläggningen och Kulturhuset/Robygge blir svag. Det är positivt att initiativ till nya verksamheter tas i Steinerområdet med behov av lokaler för övernattning för gäster. I programförslaget presenteras alternativa lokaliseringar av anläggningen i sin helhet. Detta samråd föranleder oss att, i

23 egenskap av berörda grannar, peka på ett annorlunda alternativ som skulle medföra bestämda fördelar. Det är att förtäta bebyggelsen i anslutning till Kulturhuset enligt bilaga skiss. Det skulle innebära att föreskrivet lokalprogram på 2000 kvm fördelas på tre tydligt funktionella nybyggnader. Kommunen förordar en bearbetning av förslaget på konferenscenter i området kring 1b. Den tillkommande bebyggelsen norr om kurvan kan bidra till att skapa en tydlig entré till området och skapa synergieffekter mellan de befintliga och tillkommande funktionerna i området. En förutsättning i det fortsatta planarbetet är att stor hänsyn tas till landskapsbilden och de omgivande kulturmiljöerna. Mellanummen i landskapet och mellan byggnaderna utgör viktiga delar i dessa miljöer. Volymen för konferenscentret bör delas upp i mindre enheter som lättare kan infogas i landskapsbilden och låter Ytterjärna kyrka och Kulturhuset fortsätta vara de dominerande byggnaderna i landskapsvyn. I det fortsatta planarbetet kommer trafikfrågan att utredas vidare. En sänkning av hastigheten föreslås i det område där många passager över vägen sker. En sträcka på cirka 100 meter bör utformas så att den upplevs som ett så kallat lågfartsområde. Denna åtgärd bedöms inte påverka restiden för buss som ändå förväntas gå med låg hastighet genom området. Se även svar till Länsstyrelsen och Säby 1:7. Gunilla Post, Rudolf Steinerseminariet 8 Jag har arbetat på Stiftelsen Rudolf Steinerseminariet nu i över åtta år och har under dessa år i mitt arbete märkt av bristen på bostäder i området. Det behövs bostäder för olika behov - äldreboende 50+, flerfamiljshus, villor, radhus, kedjehus. Området runt den planerade bilvägen mot Örjanskolan/Vidarkliniken skulle kunna bebyggas med bostadshus med varierande utseende och ändamål. En ekologisk by med trädgårds/grönsaksodlingar för eget bruk. Detta område skulle än mer kunna bli ett blickfång för förbipasserande och utgöra en levande landskapsbild och väga upp intrycket av stora byggnader - hotellet med den ursprungligt tänkta placeringen på den ena sidan och Kulturhuset på den andra sidan vägen. Det finns många fördelar: Närheten till allmänna kommunikationer

24 Närhet till skola och sjukhus/läkarmottagning Närhet till kultur Nackdelar finns säkert, men jag kan inte komma på några förutom att det är åkermark, som kanske bättre lämpar sig för jordbruk än till bostäder av rent byggnadstekniska skäl. Det kommande planetappen kommer att behandla förslaget på konferenscenter, utställningshall och vissa seminariefunktioner. De förslag på bostäder som redovisas i programmet kommer att behandlas i senare planeringsetapper. Alternativ 1c, som var en av platserna som föreslogs för konferenscentret, kan eventuellt även lämpa sig för andra typer av funktioner, exempelvis bostäder. En förutsättning är att stor hänsyn tas till den omgivande kulturmiljön. Elisabeth Cardell, Anser att området utpekat som ett naturvärde (alternativ 1d) ej bör bebyggas. Lennart Danielssons ide om konferenshotellet uppdelat på 3 olika platser låter intressant men Abbis Robyggehus kan ej tillbyggas. Hoppas att det kan bli ateljéverkstäder i anknytning till utställningshallen för Hilma af Klints konst. Kommunen instämmer i alternativ 1d är en olämplig placering av konferenscentret med hänsyn till platsens naturvärden. Maria Bergbäck, Nibble 51 Eva-Karin Planman, Skillebylund 9, Järna (ej inom programområdet) Inger Lise Oelrich, Gullvivstigen 4, Järna (ej inom programområdet) Att vidareutveckla området för att kunna ta emot fler övernattande gäster är en naturlig fortsättning på verksamheten i området. Men hur ska det gestaltas? Den föreslagna volymen på ett hotell/konferenscenter upplever vi som för stort. Vilket blev tydligt på mötet i Kulturhuset förra månaden när Lars Danielsson la fram förslag på en uppdelning av funktionerna hotell, konferens och restaurang. Det ansluter till det sätt som området är gestaltat idag - flera byggnader med olika funktioner

25 Vi yrkar på att ni tar detta i betraktande i den fortsatta planeringsprocessen Kommunen förordar en bearbetning av förslaget på konferenscenter i området kring alternativ1b. En förutsättning i det fortsatta planarbetet är att stor hänsyn tas till landskapsbilden och de omgivande kulturmiljöerna. Mellanummen i landskapet och mellan byggnaderna utgör viktiga delar i dessa miljöer. Volymen för konferenscentret bör delas upp i mindre enheter som lättare kan infogas i landskapsbilden och låter Ytterjärna kyrka och Kulturhuset fortsätta vara de dominerande byggnaderna i landskapsvyn. Övriga Ulrike von Schoultz Jag tycker det är utmärkt att ni har lagt flera förslag för hotellbyggets placering. 1a är den sämsta placeringen p.g.a. närhet till Säby gård. Den bästa platsen är 1d, hotellgästerna får möjlighet att promenera en bit, kanske genom RSS vackra park Mycket viktigt är att hotellbyggnaden ritas om när den byter plats, så att den anpassas till den vackra naturen omkring. Även 1c som en möjlig hotellplats skulle kräva en byggnad som anpassas till landskapet på ett bättre sätt. Många människor som känner sig förbundna med Ytterjärna som natur och kulturell plats är bestörta över att man vill uppföra en till jättelik byggnad i området. Hoppas detta går att undvika. Kommunen bedömer att en placering av konferenscentret i läge 1d är olämpligt med hänsyn till naturvärdet på platsen. Se även svar ovan. Kommunens ställningstagande Kommunens utgångspunkt i planarbetet är att värna en utveckling av de intressen som finns i området. Såväl Steinerområdets verksamheter och Säby gårds jordbruksdrift anses nödvändiga för områdets kvaliteter och kommunens utveckling som helhet. Likaså är riksintresset för en viktig förutsättning att beakta. Programförslaget redovisar förslag på utveckling inom området på kort och på längre sikt. De inkomna yttrandena har till största delen behandlat de förändringar som föreslås på kort sikt, och då främst förslaget på ett nytt konferenscenter. Kommunens övergripande bedömning efter samrådet är att det finns förutsättningar för en fortsatt utveckling av området

26 Konferenscentret, utställningshallen och vissa av seminariefunktionerna är de delar av programförslaget som kommer att behandlas i nästa planeringsetapp. Inför kommunens ställningstagande om lämplig placering av konferenscentret, har en avvägning mellan framförallt tre tungt vägande intressen gjorts: riksintresset för kulturmiljö, det intilliggande jordbruket (Säby gårds) fortsatta verksamhet, samt möjligheterna för Vidarstiftelsen att utveckla sin verksamhet. I programförslaget prövades fyra olika lägen för ett konferenscenter. Efter avlutat programsamråd är kommunens bedömning att alternativ 1a och 1d är olämpliga placeringar av konferenscentret. 1a ligger alltför nära jordbruksverksamheten på Säby gård vilket innebär en risk för konflikter mellan de båda verksamheterna. 1a anses även innebära en negativ påverkan på riksintresset för kulturmiljö. Läge Id är olämpligt med hänsyn till naturvärdet. Ic anses mer lämplig i förhållande till Säby gårds jordbruksverksamhet. Vid en bearbetning av förslaget bedöms även platsen vara förenlig med riksintresset för kulturmiljö. Dock är den svår att förena med de behov som Vidarstiftelsen anger för en ändamålsenlig utveckling av sin verksamhet, bland annat en samrodnad entré och samordningsvinster mellan olika funktioner. Kommunens bedömning är att den bästa balansen mellan de olika intressena kan uppnås vid en bearbetning av förslaget i området kring 1b. Ett fortsatt planarbete för konferens- och hotellverksamhet, utställningshall och vissa seminariefunktioner föreslås därför koncentreras till detta område. En förutsättning i det fortsatta planarbetet är att stor hänsyn tas till omgivande kulturmiljöer och landskap. Hotell- och konferenscentret föreslås delas upp i mindre volymer som lättare kan infogas i landskapet och ej konkurrerar med Kulturhuset och Ytterjärna kyrka som tongivande byggnader i landskapsvyn. Mellan byggnaderna och fastighetsgränsen till Säby gård, med djurhållning och åker, föreslås en zon på ca 100 meters lämnas fri från bebyggelse. Avståndet mellan byggnaderna och Säby gårds kostallar blir i detta läge knappt 500 m. De byggnader som föreslås inom detta område får ej rymma bostäder. Däremot anses tillfällig vistelse som hotell- och konferensverksamhet vara möjligt. Den besökare som skulle kunna uppfatta jordbruket som en störning kan välja att ej komma tillbaka efter vistelsen, vilket inte gäller för den som är permanent boende. I det fortsatta planarbetet behöver vatten och avloppsfrågan utredas vidare. Även säkra trafiklösningar och behovet av parkeringar kommer att behandlas

Detaljplan för konferenscenter Ytterjärna del av Säby 5:1 och 5:2

Detaljplan för konferenscenter Ytterjärna del av Säby 5:1 och 5:2 1 (2) 2012-01-12 Tjänsteskrivelse Kontor Kultur- och fritidskontoret Handläggare Axel Christensson 08-523 020 50 axel.christensson@sodertalje.se Kultur- och fritidsnämnden Järna kommundelsnämnd Detaljplan

Läs mer

UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG

UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG 1(7) Dnr 266/2015 FASTIGHETEN ALLERUM 11:35 ALLERUM, HELSINGBORGS STAD UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG SÖKANDE Lena Evaldsson inkom 2 februari 2015 med en förfrågan avseende upprättande av ny detaljplan för fastigheten

Läs mer

Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning

Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning 1(6) 2018-11-29 Granskningshandling Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan för fastigheten Kosta 13:20 - Stenstugan Kosta samhälle Lessebo kommun Kronobergs län Denna checklista utgör

Läs mer

Detaljplan för Viksberg 3:1, område B

Detaljplan för Viksberg 3:1, område B 1 (2) TJÄNSTESKRIVELSE 2014-11-20 Kultur- och fritidsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Detaljplan för Viksberg 3:1, område B Dnr: 12/13 Sammanfattning av ärendet Samhällsbyggnadskontoret har sänt ut ett

Läs mer

Slottsmöllans tegelbruk

Slottsmöllans tegelbruk BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande planprogram för Slottsmöllans tegelbruk Byggnadsnämnden 2010-08-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV PLANER OCH PROGRAM Enligt de lagar som gäller för miljöbedömningar

Läs mer

Undersökning för miljökonsekvensbeskrivning

Undersökning för miljökonsekvensbeskrivning 1(6) 2019-04-17 Samrådshandling Undersökning för miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan för del av fastigheterna Vega och Tor m.fl. Eriksgatan/Baldersgatan Hovmantorps samhälle Lessebo kommun Kronobergs

Läs mer

1 (6) Dnr: Antagandehandling ANTAGEN LAGAKRAFT Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning

1 (6) Dnr: Antagandehandling ANTAGEN LAGAKRAFT Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning 1 (6) 2018-04-10 Antagandehandling ANTAGEN 2018-06-18 LAGAKRAFT 2018-07-18 Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan för kv. Sofielund och Nordslund Trädgårdsgatan Lessebo samhälle Lessebo

Läs mer

Del av Brunnsäng 1:1 (Bovieran)

Del av Brunnsäng 1:1 (Bovieran) Samhällsbyggnadskontoret Granskningsutlåtande Dnr 2015-00397-214 Detaljplan för Del av Brunnsäng 1:1 (Bovieran) inom Brunnsäng i Södertälje Upprättad 2017-05-15 Beslut Stadsbyggnadsnämnden beslöt 2015-03-24

Läs mer

Underlag för planuppdrag

Underlag för planuppdrag Detaljplan för fastigheterna Centern 2 och 3 Helsingborgs stad Underlag för planuppdrag Syfte och process Detaljplanens syfte Syftet med detaljplanen är att pröva möjligheten till förtätning med nya bostäder

Läs mer

Detaljplan för fastigheten Skruv 15:13 m.fl

Detaljplan för fastigheten Skruv 15:13 m.fl 1(6) 2018-09-25 Granskningshandling version 2 Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan för fastigheten Skruv 15:13 m.fl Gåsamålavägen, Skruvs camping Skruvs samhälle Lessebo kommun Kronobergs

Läs mer

Detaljplan för Södra hamnen 6:1, 6:2, 6:3, 6:4 Lysekil, Lysekils kommun Underlag för BEHOVSBEDÖMNING

Detaljplan för Södra hamnen 6:1, 6:2, 6:3, 6:4 Lysekil, Lysekils kommun Underlag för BEHOVSBEDÖMNING Dnr: BYN 2017-2 Datum: 2017-03-29 Detaljplan för Södra hamnen 6:1, 6:2, 6:3, 6:4 Lysekil, Lysekils kommun Underlag för BEHOVSBEDÖMNING BEHOVSBEDÖMNING FÖR DETALJPLAN Miljöpåverkan - behov av miljöbedömning

Läs mer

DEL AV HULABÄCK 19:1 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING. tillhörande detaljplan för. STENINGE, HALMSTADS KOMMUN plan E 292 K

DEL AV HULABÄCK 19:1 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING. tillhörande detaljplan för. STENINGE, HALMSTADS KOMMUN plan E 292 K BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande detaljplan för DEL AV HULABÄCK 19:1 STENINGE, HALMSTADS KOMMUN plan E 292 K Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott 2013-03-26 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV

Läs mer

GRANSKNINGSHANDLING Detaljplan för del av Jägartorpet 1 och 2, Färjestad Samrådsredogörelse 1

GRANSKNINGSHANDLING Detaljplan för del av Jägartorpet 1 och 2, Färjestad Samrådsredogörelse 1 Detaljplan för del av Jägartorpet 1 och 2, Färjestad Samrådsredogörelse 1 SAMRÅDSREDOGÖRELSE Inledning Detaljplanen för del Jägartorpet 1 och 2 har upprättas med standardförfarande (enligt PBL 2010:900,

Läs mer

Utredning för Planbesked gällande del av Skå-Edeby 4:11 på Färingsö i Ekerö kommun, Stockholms län

Utredning för Planbesked gällande del av Skå-Edeby 4:11 på Färingsö i Ekerö kommun, Stockholms län PM 2019-01-18 Adam Nyman Planarkitekt 08-124 571 00 adam.nyman@ekero.se Utredning för Planbesked gällande del av Skå-Edeby 4:11 på Färingsö i Ekerö kommun, Stockholms län Dnr PLAN.2018.1, KS18/177 Sammanfattning

Läs mer

Miljökonsekvensbeskrivning

Miljökonsekvensbeskrivning Upprättad av planeringskontoret 2014-10-22 Miljökonsekvensbeskrivning Bilaga till samrådshandlingen för Översiktsplan Växjö kommun, del Ingelstad 1 Innehållsförteckning: Bakgrund Icke-teknisk sammanfattning

Läs mer

Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning

Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning 1(7) 2017-01-13 Antagandehandling Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan för fastigheten Djurhult 1:31 m.fl Lessebo samhälle Lessebo kommun Kronobergs län Denna checklista utgör underlag

Läs mer

Behovsbedömning DETALJPLAN FÖR DEL AV SÖDERKÖPING 3:60 OCH 3:63, SÖDERKÖPING, SÖDERKÖPINGS KOMMUN, ÖSTERGÖTLANDS LÄN BESKRIVNING AV PLANFÖRSLAGET

Behovsbedömning DETALJPLAN FÖR DEL AV SÖDERKÖPING 3:60 OCH 3:63, SÖDERKÖPING, SÖDERKÖPINGS KOMMUN, ÖSTERGÖTLANDS LÄN BESKRIVNING AV PLANFÖRSLAGET 1(7) Behovsbedömning DETALJPLAN FÖR DEL AV SÖDERKÖPING 3:60 OCH 3:63, SÖDERKÖPING, SÖDERKÖPINGS KOMMUN, ÖSTERGÖTLANDS LÄN Upprättad: 2015-10-21 Standardförfarande Antagen av SBN: 2017-12-19 I enlighet

Läs mer

DETALJPLAN FÖR SÖDERKÖPING 3:65 M FL, SÖDERKÖPINGS KOMMUN, ÖSTERGÖTLANDS LÄN

DETALJPLAN FÖR SÖDERKÖPING 3:65 M FL, SÖDERKÖPINGS KOMMUN, ÖSTERGÖTLANDS LÄN 1(6) BEHOVSBEDÖMNING DETALJPLAN FÖR SÖDERKÖPING 3:65 M FL, SÖDERKÖPINGS KOMMUN, ÖSTERGÖTLANDS LÄN DP XX Upprättad: 2018-02-09 Standardförfarande Samrådstid: 2017-05-31 2017-06-15 Antagen av SBN: 201x-xx-xx

Läs mer

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING Planprogram för Norra Höja, Kristinehamns kommun En behovsbedömning genomförs för att svara på frågan om planen kommer att påverka miljön. Behovsbedömningen är en analys som

Läs mer

Underlag för planuppdrag

Underlag för planuppdrag Detaljplan för fastigheten Masten 11, Pålsjö Helsingborgs stad Underlag för planuppdrag Syfte och process Detaljplanens syfte Syftet med ändringen av detaljplanen är att möjliggöra fler lägenheter på fastigheten

Läs mer

BEHOVSBEDÖMING SAMHÄLLSBYGGNAD PLAN BYGG

BEHOVSBEDÖMING SAMHÄLLSBYGGNAD PLAN BYGG Detaljplan för Liden 2:3 BEHOVSBEDÖMING SAMHÄLLSBYGGNAD PLAN BYGG Ingående handlingar: Behovsbedömning Checklista, behovsbedömning Handläggare: Bengt-Göran Nilsson Fysisk planerare 0510-77 02 21 Datum:

Läs mer

PLANUPPDRAG. Detaljplan för Björnögården, Norra Björnö 1:1, Västerås. Byggnadsnämnden

PLANUPPDRAG. Detaljplan för Björnögården, Norra Björnö 1:1, Västerås. Byggnadsnämnden 2013-06-04 Dnr 2011/111-BN-213 Lovisa Gustavsson Tel 021-39 00 00 Byggnadsnämnden Detaljplan för Björnögården, Norra Björnö 1:1, Västerås PLANUPPDRAG Ansökan Fastighetskontoret har från Stadsbyggnadskontoret

Läs mer

Detaljplan för del av Stärbsnäs 1:28 i Björkö-Arholma församling Dnr 12-418.214 Ks 12-412

Detaljplan för del av Stärbsnäs 1:28 i Björkö-Arholma församling Dnr 12-418.214 Ks 12-412 SAMRÅDSFÖRSLAG 2013-03-25 ANTAGANDEHANDLING ENKELT PLANFÖRFARANDE enligt PBL 5:7 Detaljplan för del av Stärbsnäs 1:28 i Björkö-Arholma församling Dnr 12-418.214 Ks 12-412 PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Till

Läs mer

Illustrationsbilaga Detaljplan för Kulturcentrum Ytterjärna 2011-07-05

Illustrationsbilaga Detaljplan för Kulturcentrum Ytterjärna 2011-07-05 Illustrationsbilaga Detaljplan för Kulturcentrum Ytterjärna 2011-07-05 1 Innehållsförteckning sid 2 Inledning sid 3 Illustrationsplan sid 4 Det stora Landskapet - idag sid 5 Det sora landskapet - framtid

Läs mer

MÖRHULT DETALJPLAN FÖR FJÄLLBACKA 163:1 M.FL. TANUMS KOMMUN, VÄSTRA GÖTALANDS LÄN BEHOVSBEDÖMNING

MÖRHULT DETALJPLAN FÖR FJÄLLBACKA 163:1 M.FL. TANUMS KOMMUN, VÄSTRA GÖTALANDS LÄN BEHOVSBEDÖMNING 1 (6) DETALJPLAN FÖR MÖRHULT FJÄLLBACKA 163:1 M.FL. TANUMS KOMMUN, VÄSTRA GÖTALANDS LÄN BEHOVSBEDÖMNING FÖRUTSÄTTNINGAR En behovsbedömning har genomförts efter koncept för planhandlingar daterade 2012-03-06,

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING FÖR ÄNDRING AV DETALJPLAN (LD 128) FÖR FASTIGHETEN HUNSTUGAN 1:119 M.FL. I LERUMS KOMMUN

BEHOVSBEDÖMNING FÖR ÄNDRING AV DETALJPLAN (LD 128) FÖR FASTIGHETEN HUNSTUGAN 1:119 M.FL. I LERUMS KOMMUN 1 (9) BEHOVSBEDÖMNING FÖR ÄNDRING AV DETALJPLAN (LD 128) FÖR FASTIGHETEN HUNSTUGAN 1:119 M.FL. I LERUMS KOMMUN Allmänt Syftet med behovsbedömningen är att avgöra om planens genomförande kan komma att innebära

Läs mer

Detaljplan för del av Knislinge 43:1 FREJAGATAN

Detaljplan för del av Knislinge 43:1 FREJAGATAN Upprättad 2016-02-17 Dnr: KS 2015/00884 Samrådshandling Planbeskrivning Detaljplan för del av Knislinge 43:1 FREJAGATAN Utskrift från Tekis-GI Knislinge, Östra Göinge kommun, Skåne län www.ostragoinge.se

Läs mer

Läge för plan: Planområdet är beläget på Tuvan, vid Tennisvägen och Tuvanvägen. Se karta.

Läge för plan: Planområdet är beläget på Tuvan, vid Tennisvägen och Tuvanvägen. Se karta. 2016-03-31 Dnr: MK BN 2016/00267 Behovsbedömning Handläggare: Erika Svensson Förvaltning: Stadsbyggnadsförvaltningen Mora Orsa. Plan:. Detaljplanen ersätter delar av SP046, Förslag till stadsplan för TUVAN

Läs mer

Samhällsbyggnadskontoret SAMRÅDSREDOGÖRELSE. Dnr: SBN Detaljplan för. Hyvlaren 14. inom Östertälje i Södertälje. Upprättad

Samhällsbyggnadskontoret SAMRÅDSREDOGÖRELSE. Dnr: SBN Detaljplan för. Hyvlaren 14. inom Östertälje i Södertälje. Upprättad Samhällsbyggnadskontoret SAMRÅDSREDOGÖRELSE Dnr: SBN-2015-02847 Detaljplan för Hyvlaren 14 inom Östertälje i Södertälje Upprättad 2016-11-21 Tidigare Beslut i ärendet Nämnd Beslut Beslutsdatum Stadsbyggnadsnämnden

Läs mer

Förslag till ändring av detaljplan för del av Getterö Lilla 2:2, Gryt, Valdemarsviks kommun, Östergötlands län

Förslag till ändring av detaljplan för del av Getterö Lilla 2:2, Gryt, Valdemarsviks kommun, Östergötlands län 1 VALDEMARSVIKS KOMMUN Förslag till ändring av detaljplan för del av Getterö Lilla 2:2, Gryt, Valdemarsviks kommun, Östergötlands län GRANSKNINGSHANDLING 2014-09-10 P L A N B E S K R I N N I N G HANDLINGAR

Läs mer

Detaljplan för Brantevik 36:2, 36:4, 36:99 m.fl., Brantevik. Planens beteckning

Detaljplan för Brantevik 36:2, 36:4, 36:99 m.fl., Brantevik. Planens beteckning Simrishamns kommun Planenheten 2017-01-26 Dnr: 2017/34 Behovsbedömning bedömning av behovet att upprätta en miljöbedömning enligt Plan- och bygglagen (2010:900) och enligt kriterierna i MKB-förordningens

Läs mer

Förstudierapport detaljplan för ny förskola inom Täljö 2:8

Förstudierapport detaljplan för ny förskola inom Täljö 2:8 Förstudierapport detaljplan för ny förskola inom Täljö 2:8 Projektbeställare Projektledare Fredrik Nestor Camilla Bennet Datum 2016-11-23 Version 1 Projekt-, ärendenr. KS 2016/0360 Innehållsförteckning

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING. detaljplan för. Unnaryds Prästgård 15:9 m.fl. om planen kommer att innebära betydande miljöpåverkan

BEHOVSBEDÖMNING. detaljplan för. Unnaryds Prästgård 15:9 m.fl. om planen kommer att innebära betydande miljöpåverkan BEHOVSBEDÖMNING detaljplan för Unnaryds Prästgård 15:9 m.fl. om planen kommer att innebära betydande miljöpåverkan 2010-10-13 Inledning Enligt Förordning (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar skall

Läs mer

Detaljplan för BOSTÄDER VID ULVÅSVÄGEN, MELLBY 2:165 GRANSKNINGSUTLÅTANDE - detaljplan

Detaljplan för BOSTÄDER VID ULVÅSVÄGEN, MELLBY 2:165 GRANSKNINGSUTLÅTANDE - detaljplan Sida 1 av 6 ANTAGANDEHANDLING Diarienummer B/2011:446 Detaljplan för BOSTÄDER VID ULVÅSVÄGEN, MELLBY 2:165 GRANSKNINGSUTLÅTANDE - detaljplan SAMRÅDETS GENOMFÖRANDE Detaljplanesamråd har genomförts enligt

Läs mer

Detaljplan för Fjugesta 5:2 m.fl, Lekebergs kommun, Örebro län.

Detaljplan för Fjugesta 5:2 m.fl, Lekebergs kommun, Örebro län. Detaljplan för Fjugesta 5:2 m.fl, Lekebergs kommun, Örebro län. Sammanfattning av planförslaget Syftet med detaljplanen är att möjliggöra för nybyggnation i de södra delarna av Fjugesta. Planen ger förutsättningar

Läs mer

Datum Dnr 2014/320

Datum Dnr 2014/320 1(6) Detaljplan för TALLEN 1 Sölvesborg, Sölvesborgs kommun SAMRÅDSREDOGÖRELSE HUR SAMRÅDET BEDRIVITS Ärendet handläggs med enkelt planförfarande enligt plan- och bygglagens 5 kap 6. Tillfälle att ta del

Läs mer

Granskningsredogörelse, efter andra granskningen, för förslag till ny detaljplan för Skruv 15:13 m.fl.

Granskningsredogörelse, efter andra granskningen, för förslag till ny detaljplan för Skruv 15:13 m.fl. 1(7) 2018-11-14 Antagandehandling Granskningsredogörelse, efter andra granskningen, för förslag till ny detaljplan för Skruv 15:13 m.fl. Planområdets ungefärliga lokalisering Innehållsförteckning 2(7)

Läs mer

Bedömning av miljöpåverkan för Planprogram, del av Fallområdet, söder om järnvägen, Mantorp

Bedömning av miljöpåverkan för Planprogram, del av Fallområdet, söder om järnvägen, Mantorp Bedömning av för Planprogram, del av Fallområdet, söder om järnvägen, Mantorp Beslut om Samråd: 2017-04-24 Godkännande: 2018-03-20 www.mjolby.se/planer Miljöar för planer och program Om en plan eller ett

Läs mer

Upphävande av Bp 12 för Vålan

Upphävande av Bp 12 för Vålan Samrådshandling Dnr: MK BN 2017/00958 Färnäs, Mora kommun, Dalarnas län PLANBESKRIVNING September 2018 Handlingar Planbeskrivning Gällande detaljplan Bp 12 Övriga handlingar Fastighetsförteckning med registerkarta

Läs mer

Bedömning av miljöpåverkan för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun

Bedömning av miljöpåverkan för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun www.mjolby.se/planer Bedömning av för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun Antagen: åååå-mm-dd Laga kraft: åååå-mm-dd Genomförandetidens sista dag: åååå-mm-dd Miljöar för planer och program Om en plan

Läs mer

SAMRÅDSREDOGÖRELSE. Detaljplan för del av Flässjum 4:97 ODINSLUND

SAMRÅDSREDOGÖRELSE. Detaljplan för del av Flässjum 4:97 ODINSLUND SAMRÅDSREDOGÖRELSE Detaljplan för del av Flässjum 4:97 ODINSLUND Upprättad 2018-05-03 SBN 2017/195 Plan- och bygglagen (SFS 2010:900) Standardförfarande INKOMNA YTTRANDEN Statliga verk, myndigheter och

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING SAMRÅDSHANDLING. fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde. tillhörande detaljplan för. inom Arkösund i Norrköping

BEHOVSBEDÖMNING SAMRÅDSHANDLING. fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde. tillhörande detaljplan för. inom Arkösund i Norrköping SPN 263/2008 BEHOVSBEDÖMNING tillhörande detaljplan för fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde inom Arkösund i Norrköping Stadsbyggnadskontoret, fysisk planering den 27 mars 2009 SAMRÅDSHANDLING

Läs mer

Dnr: LSK Kommunstyrelsen Datum:

Dnr: LSK Kommunstyrelsen Datum: Dnr: LSK 11-98-214 Kommunstyrelsen Datum: 2011-05-18 Detaljplan för VÄGERÖD 1:70 MM Östersidan, Lysekils kommun Underlag för BEHOVSBEDÖMNING BEHOVSBEDÖMNING FÖR DETALJPLAN Miljöpåverkan - behov av miljöbedömning

Läs mer

Samrådsredogörelse. Genomförande. Sammanfattning. Samrådsredogörelse. Distrikt Söder, Plangruppen

Samrådsredogörelse. Genomförande. Sammanfattning. Samrådsredogörelse. Distrikt Söder, Plangruppen Samrådsredogörelse Utställning Datum: 2009-04-22 Diarienummer: 0329/07 Distrikt Söder, Plangruppen Agneta Runevad Telefon: 031-368 15 80 E-post: fornamn.efternamn@sbk.goteborg.se Detaljplan för Föreningslokal

Läs mer

SAMRÅDSREDOGÖRELSE. Detaljplan för del av Tivedstorp 2:47 Laxå kommun, Örebro län

SAMRÅDSREDOGÖRELSE. Detaljplan för del av Tivedstorp 2:47 Laxå kommun, Örebro län Sydnärkes byggförvaltning Ulrika Åberg Planarkitekt SAMRÅDSREDOGÖRELSE Detaljplan för del av Tivedstorp 2:47 Laxå kommun, Örebro län Enligt PBL 2011 (Plan- och bygglagen 2011) 5 kap. 17 har Detaljplan

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING GODKÄNNANDEHANDLING. del av fastigheten LINDÖ 2:1 med närområde (Lindö småbåtshamn) 1(7) tillhörande program till detaljplan för

BEHOVSBEDÖMNING GODKÄNNANDEHANDLING. del av fastigheten LINDÖ 2:1 med närområde (Lindö småbåtshamn) 1(7) tillhörande program till detaljplan för 1(7) SPN-583/2008 214 BEHOVSBEDÖMNING tillhörande program till detaljplan för del av fastigheten LINDÖ 2:1 med närområde (Lindö småbåtshamn) inom Lindö i Norrköpings kommun Stadsbyggnadskontoret, fysisk

Läs mer

Planprogram för Kärnekulla 1:4

Planprogram för Kärnekulla 1:4 Diarienummer BN13/329 Planprogram för Kärnekulla 1:4 Habo kommun Behovsbedömning 2014-12-03 Behovsbedömningens syfte Enligt 6 kap. 11 miljöbalken ska kommunen göra en miljöbedömning när en detaljplan eller

Läs mer

Husensjö 9:48, Gustavslund. Underlag för planuppdrag

Husensjö 9:48, Gustavslund. Underlag för planuppdrag Detaljplan för fastigheten Husensjö 9:48, Gustavslund Helsingborgs stad Underlag för planuppdrag Syfte och process Detaljplanens syfte Syftet med detaljplanen är att pröva möjligheten till en utbyggnad

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING 2010-02-19 PLAN PLAN.2007.76 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING Detaljplan för Kolartorp 3 Haninge kommun har i samarbete med kommunekolog genomfört en behovsbedömning enligt PBL 5 kap 18 och miljöbalken

Läs mer

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun.

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Diarienr 13-2012 Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Underlag för bedömning av betydande miljöpåverkan, checklista Plan- och bygglovsarkitekt, Vlasta

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Blåmesen 13 m.fl. fastigheter Centralorten, Oskarshamns kommun Upprättad av Samhällsbyggnadskontoret november 2014

BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Blåmesen 13 m.fl. fastigheter Centralorten, Oskarshamns kommun Upprättad av Samhällsbyggnadskontoret november 2014 A 5012 BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Blåmesen 13 m.fl. fastigheter Centralorten, Oskarshamns kommun Upprättad av Samhällsbyggnadskontoret november 2014 Dnr SBN 2013/000009 Uppdragsbeslut 2012-10-10 Samrådsbeslut

Läs mer

UTLÅTANDE ÖVER UTSTÄLLNING

UTLÅTANDE ÖVER UTSTÄLLNING 2010-06-24 DETALJPLAN FÖR NISSAFORS 1:155 M.FL (STRANDUDDEN) I GNOSJÖ KOMMUN UTLÅTANDE ÖVER UTSTÄLLNING ÄRENDEHANTERING Ägarna till stamfastigheten Nissafors 1:155 ansökte i juni månad 2009 om planläggning

Läs mer

Detaljplan för del av kv. Aktören m. fl.

Detaljplan för del av kv. Aktören m. fl. Detaljplan för del av kv. Aktören m. fl. Antagen SBN 2011-05-24, 94 Laga kraft 2011-06-24 SAMHÄLLSBYGGNAD Plan-Bygg Detaljplan för del av Kv. Aktören m. fl., Lidköpings kommun Detaljplan för del av kv.

Läs mer

UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG

UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG 1(6) Dnr 198/2014 FASTIGHETEN DANMARK 29 SÖDER, HELSINGBORGS STAD UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG SÖKANDE Ansökan om planändring inkom från fastighetsägaren Fastighets AB Danmarkshuset den 6 februari 2014. SYFTE

Läs mer

Inkomna synpunkter. Dnr KS/2015:180. Hur samrådet har bedrivits Plansamrådet har pågått under tiden

Inkomna synpunkter. Dnr KS/2015:180. Hur samrådet har bedrivits Plansamrådet har pågått under tiden Dnr KS/2015:180 Hur samrådet har bedrivits Plansamrådet har pågått under tiden 2016-06-17 2016-07-15. Nedan följer en sammanfattning av inkomna synpunkter under plansamrådet med s kommentarer. Inför granskningsskedet

Läs mer

Detaljplan för del av fastigheterna Hissmon 1:226, 1:278 och 1:231, Krokom, Krokoms kommun PLANBESKRIVNING. Granskningshandling

Detaljplan för del av fastigheterna Hissmon 1:226, 1:278 och 1:231, Krokom, Krokoms kommun PLANBESKRIVNING. Granskningshandling Datum 2013-10-14 1 (7) Detaljplan för del av fastigheterna Hissmon 1:226, 1:278 och 1:231, Krokom, Krokoms kommun PLANBESKRIVNING KROKOM1000, v1.0, 2012-10-09 Granskningshandling Krokoms kommun Postadress

Läs mer

Detaljplanen upprättad jan 2008 av samhällsbyggnadskontoret Oskarshamns kommun. Detaljplan för del av Figeholm 3:1 Högskulla gård

Detaljplanen upprättad jan 2008 av samhällsbyggnadskontoret Oskarshamns kommun. Detaljplan för del av Figeholm 3:1 Högskulla gård Uppdragsbeslut 2007-12-12 Samrådsbeslut 1 2008-03-11 Samrådsbeslut 2 2008-08-15 Figeholm, Oskarshamns kommun Upprättad av samhällsbyggnadskontoret jan 2008 SAMRÅDSREDOGÖRELSE samråd 2 Detaljplanen upprättad

Läs mer

Detaljplan för Fritzhem 9 GARAGE VID FRITZHEMSGATAN/RUUTHSVÄGEN Östersunds kommun

Detaljplan för Fritzhem 9 GARAGE VID FRITZHEMSGATAN/RUUTHSVÄGEN Östersunds kommun Antagandehandling 1 Detaljplan för Fritzhem 9 Dnr Ädh Dnr planmodul: GARAGE VID FRITZHEMSGATAN/RUUTHSVÄGEN Östersunds kommun PLANBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING Upprättad av samhällsbyggnad den 5 november

Läs mer

Bedömning av miljöpåverkan Detaljplan i Hogstad

Bedömning av miljöpåverkan Detaljplan i Hogstad Bedömning av Detaljplan i Hogstad för Västanå 2:7 m.fl. Bedömning av 2(7) Miljöar för planer och program Om en plan eller ett program kan innebära en betydande ska den miljöbedömas och en miljökonsekvensbeskrivning

Läs mer

Samrådshandling oktober 2013

Samrådshandling oktober 2013 Samrådshandling oktober 2013 Sektorn för samhällsbyggnad Ändring av detaljplan för del av Djupedalsäng 1:14 Återvinningsstation vid Råstensvägen Härryda kommun Planbeskrivning Planbeskrivningens uppgift

Läs mer

Bedömning av miljöpåverkan för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun

Bedömning av miljöpåverkan för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun Bedömning av för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun Antagen: åååå-mm-dd Laga kraft: åååå-mm-dd Genomförandetidens sista dag: åååå-mm-dd www.mjolby.se/planer Miljöar för planer och program Om en plan

Läs mer

Tofta 2:1 Enevägens samfällighetsförening

Tofta 2:1 Enevägens samfällighetsförening Förslag till detaljplan för del av fastigheten Tofta 2:1 Enevägens samfällighetsförening Orust kommun Västra Götalands län Upprättad 14 november 2016 av Förvaltningsområde samhällsutveckling, Orust kommun

Läs mer

Underlag för planuppdrag

Underlag för planuppdrag Detaljplan för fastigheten Sleipner 3, Ringstorp Helsingborgs stad Underlag för planuppdrag Syfte och process Detaljplanens syfte Syftet med detaljplanen är att pröva möjligheten att komplettera befintlig

Läs mer

Granskningsutlåtande Detaljplan för område vid Cirkelvägen, del av Gubbängen 1:1, i stadsdelen Gubbängen Dp,

Granskningsutlåtande Detaljplan för område vid Cirkelvägen, del av Gubbängen 1:1, i stadsdelen Gubbängen Dp, STADSBYGGNADSKONTORET GRANSKNINGSUTLÅTANDE PLANAVDELNINGEN Martin Larsheim SID 1 (5) Tfn 08-508 27 284 2013-11-05 Granskningsutlåtande Detaljplan för område vid Cirkelvägen, del av Gubbängen 1:1, i stadsdelen

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING TILL DETALJPLAN FÖR HÄSSLEHOLM 89:87 SJÖRRÖDS GÅRD 131021

BEHOVSBEDÖMNING TILL DETALJPLAN FÖR HÄSSLEHOLM 89:87 SJÖRRÖDS GÅRD 131021 BEHOVSBEDÖMNING TILL DETALJPLAN FÖR HÄSSLEHOLM 89:87 SJÖRRÖDS GÅRD 131021 2 BEHOVSBEDÖMNING AV DETALJPLAN FÖR SJÖRÖD LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV PLANER OCH PROGRAM Enligt de lagar som gäller för miljöbedömningar

Läs mer

FAMMARP 8:2, Kronolund

FAMMARP 8:2, Kronolund BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande detaljplan för FAMMARP 8:2, Kronolund Frösakull, HALMSTAD Upprättad av samhällsbyggnadskontoret 2012-04-30 Reviderad 2013-11-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV

Läs mer

Storumans kommun. Behovsbedömning Detaljplan för skidskytteanläggning. Luspen 1:158 m fl. Dnr: 2010.0677-313 Upprättad: 2011-01-25

Storumans kommun. Behovsbedömning Detaljplan för skidskytteanläggning. Luspen 1:158 m fl. Dnr: 2010.0677-313 Upprättad: 2011-01-25 Storumans kommun Behovsbedömning Detaljplan för skidskytteanläggning på fastigheten Luspen 1:158 m fl Dnr: Upprättad: 2011-01-25 Detaljplan för skidskytteanläggning på fastigheten Luspen 1:158 m fl Samråd

Läs mer

DETALJPLAN FÖR DEL AV KV LJUNGEN SAMT DEL AV PAJALA 9:3 Bostadsändamål

DETALJPLAN FÖR DEL AV KV LJUNGEN SAMT DEL AV PAJALA 9:3 Bostadsändamål DETALJPLAN FÖR DEL AV KV LJUNGEN SAMT DEL AV PAJALA 9:3 Bostadsändamål Pajala kommun Norrbottens län PLANBESKRIVNING HANDLINGAR I ANTAGANDEHANDLING Planbeskrivning med genomförandebeskrivning Plankarta

Läs mer

1(5) Dnr: Antagandehandling Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning

1(5) Dnr: Antagandehandling Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning 1(5) 2017-09-21 Dnr: 2017.0073.214 Antagandehandling Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan för fastigheten Skruv 15:13 m.fl Skruv samhälle Lessebo kommun Kronobergs län Denna checklista

Läs mer

ELDSBERGA 6:13 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING. Tillhörande detaljplan för. ELDSBERGA, HALMSTADS KOMMUN Plan 1094 K

ELDSBERGA 6:13 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING. Tillhörande detaljplan för. ELDSBERGA, HALMSTADS KOMMUN Plan 1094 K BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING Tillhörande detaljplan för ELDSBERGA 6:13 ELDSBERGA, HALMSTADS KOMMUN Plan 1094 K Normalt förfarande, KS 2013/0280 Samhällsbyggnadskontoret 2015-02-03 Samhällsbyggnadskontoret

Läs mer

Behovsbedömning. Kommunen gör den sammanvägande bedömningen att den aktuella detaljplanen inte bedöms ge upphov till betydande miljöpåverkan.

Behovsbedömning. Kommunen gör den sammanvägande bedömningen att den aktuella detaljplanen inte bedöms ge upphov till betydande miljöpåverkan. Bo 5343, Vädursgatan 6 Fa 031-40 39 52 1/5 1. av miljöbedömning En miljöbedömning ska göras för planer och program om dess genomförande kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. en är den analys som

Läs mer

inom Täfteå i Umeå kommun, Västerbottens län

inom Täfteå i Umeå kommun, Västerbottens län Behovsbedömning Sida 1 av 6 Diarienummer: BN-2015/02276 Datum: 2016-02-22 Handläggare: Anders Dieter Aubry för fastigheten Täfteå 10:64 och del av Täfteå 5:19 inom Täfteå i, Västerbottens län Behovsbedömning

Läs mer

Behovsbedömning av miljöbedömning för detaljplan för del av Anden 3, Vårgårda tätort i Vårgårda kommun

Behovsbedömning av miljöbedömning för detaljplan för del av Anden 3, Vårgårda tätort i Vårgårda kommun 1 SAMHÄLLSBYGGNAD Diarienr: Miljöreda 11/0246a Upprättad: 2012-02-01 Behovsbedömning av miljöbedömning för detaljplan för del av Anden 3, Vårgårda tätort i Vårgårda kommun I samband med upprättande av

Läs mer

Särskilt utlåtande samråd del 1 och 2 avseende Detaljplan för Hole 1:129 och del av Hole1:94 Torsby kommun, Värmlands län

Särskilt utlåtande samråd del 1 och 2 avseende Detaljplan för Hole 1:129 och del av Hole1:94 Torsby kommun, Värmlands län Datum Diarienummer 2011-03-04 2010.0859.214 Särskilt utlåtande samråd del 1 och 2 avseende Detaljplan för Hole 1:129 och del av Hole1:94 Torsby kommun, Värmlands län 2 Bakgrund Stadsarkitekt Torbjörn Almroth,

Läs mer

Mälarbaden, Norr. Behovsbedömning/Avgränsning av MKB. Ändring av detaljplan för. Torshälla Eskilstuna kommun

Mälarbaden, Norr. Behovsbedömning/Avgränsning av MKB. Ändring av detaljplan för. Torshälla Eskilstuna kommun Stadsbyggnadsnämnden Datum Diarienummer Aktnummer 1 (6) Stadsbyggnadsförvaltningen 2018-02-28 SBN/2017:377 1.25 Planavdelningen Inga Krekola, 016-710 11 19 Samrådshandling Ändring av detaljplan för Mälarbaden,

Läs mer

Miljöbedömning; Steg 1 - Behovsbedömning

Miljöbedömning; Steg 1 - Behovsbedömning STADSBYGGNADSKONTORET Handläggare: Datum: Diarienummer: Ulla-Britt Wickström 2011-07-07 2010/20060-1 stadsbyggnadskontoret@uppsala.se Miljöbedömning; Steg 1 - Behovsbedömning Detaljplan Husbyborg 1:82

Läs mer

Detaljplan för KÖPMANNEN 11 Eslövs kommun, Skåne län

Detaljplan för KÖPMANNEN 11 Eslövs kommun, Skåne län PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING 1 (5) Detaljplan för KÖPMANNEN 11 Eslövs kommun, Skåne län PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING 2 (5) PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Plankarta

Läs mer

Ansökan om ändring av detaljplan för Ekebyhov 1:1 - utredning

Ansökan om ändring av detaljplan för Ekebyhov 1:1 - utredning 1(7) 2016-06-07 Ansökan om ändring av detaljplan för Ekebyhov 1:1 - utredning Stockholms län Fastighetskartan Avgränsning av utredningsområdet ungefärligt markerat. 2(7) Begäran om planbesked Begäran om

Läs mer

Utdrag ur Översiktsplan för. Nyköpings kommun

Utdrag ur Översiktsplan för. Nyköpings kommun Samhällsbyggnad, Plan- och naturenheten Utredning Datum 2012-06-03 Dnr KK 08/118 Utdrag ur Översiktsplan för Nyköpings kommun Kapitel 13. Strandskydd Postadress Nyköpings kommun Samhällsbyggnad, Plan-

Läs mer

Kap. 5 FRILUFTSLIV - REKREATION

Kap. 5 FRILUFTSLIV - REKREATION Kap. 5 FRILUFTSLIV - REKREATION I kapitlet behandlas följande aspekter: -Riksintresse för friluftsliv -Riksintresse med geografiska bestämmelser / Det rörliga friluftslivet - Kullaberg och Hallandsåsen

Läs mer

Trafikverkets synpunkter. Trafikverkets synpunkter. Boende i Vibble

Trafikverkets synpunkter. Trafikverkets synpunkter. Boende i Vibble Sammanställning av inkomna synpunkter över förslag till vägplan för Väg 140/627 ny cirkulationsplats samt förlängning av gång- och cykelväg mot Nygårds Visby. TRV 2010/50466 Detta är en webbanpassad version

Läs mer

Detaljplan för del av fastigheten Hovmantorp 6:1 m.fl

Detaljplan för del av fastigheten Hovmantorp 6:1 m.fl 1(5) 2018-04-10 Antagandehandling ANTAGANDE 2018-06-18 LAGAKRAFT 2018-07-18 Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan för del av fastigheten Hovmantorp 6:1 m.fl Skolgatan Hovmantorps samhälle

Läs mer

Ändring av detaljplan för del av Sälven 1:35, Lanna Golf Resort, Lekebergs kommun, Örebro län.

Ändring av detaljplan för del av Sälven 1:35, Lanna Golf Resort, Lekebergs kommun, Örebro län. Ändring av detaljplan för del av Sälven 1:35, Lanna Golf Resort, Lekebergs kommun, Örebro län. Sammanfattning av planförslaget Syftet med detaljplaneändringen är att ändra planbestämmelser för att möjliggöra

Läs mer

Bedömning av miljöpåverkan för Planprogram, del av Fall-området, söder om järnvägen, Mantorp, Mjölby kommun

Bedömning av miljöpåverkan för Planprogram, del av Fall-området, söder om järnvägen, Mantorp, Mjölby kommun Bedömning av för Planprogram, del av Fall-området, söder om järnvägen, Mantorp, Mjölby kommun Antagen: Laga kraft: Genomförandetidens sista dag: www.mjolby.se/planer Miljöar för planer och program Om en

Läs mer

TÄRBY 1:10 Förhandsbesked för nybyggnad av 2 enbostadshus samt 2 carport

TÄRBY 1:10 Förhandsbesked för nybyggnad av 2 enbostadshus samt 2 carport Stadsbyggnadsnämnden Datum Diarienummer 1 (5) YTTRANDE Thomas Eriksson 016-710 48 18 Till Stadsbyggnadsnämnden TÄRBY 1:10 Förhandsbesked för nybyggnad av 2 enbostadshus samt 2 carport Förslag till beslut

Läs mer

PLANBESKRIVNING SAMRÅDSFÖRSLAG 2009-11-09 ANTAGANDEHANDLING

PLANBESKRIVNING SAMRÅDSFÖRSLAG 2009-11-09 ANTAGANDEHANDLING SAMRÅDSFÖRSLAG 2009-11-09 ANTAGANDEHANDLING ENKELT PLANFÖRFARANDE enligt ÄPBL 5:28 Detaljplan för del av fastigheten Häverö-Norrby 26:4 i Häverö-Edebo-Singö församling Dnr 07-10155.214 Ks 07-1026 PLANBESKRIVNING

Läs mer

ANTAGANDEHANDLING Detaljplan för Inre Sållaren Samrådsredogörelse 1

ANTAGANDEHANDLING Detaljplan för Inre Sållaren Samrådsredogörelse 1 ANTAGANDEHANDLING Detaljplan för Inre Sållaren Samrådsredogörelse 1 SAMRÅDSREDOGÖRELSE Inledning Detaljplanen för Inre Sållaren upprättas med enkelt planförfarande, vilket innebär att planen kommer att

Läs mer

Detaljplan för Trillan 2 och del av Hubbarp 2:1 i Tranås stad (Hubbarps industriområde) Planområde

Detaljplan för Trillan 2 och del av Hubbarp 2:1 i Tranås stad (Hubbarps industriområde) Planområde Detaljplan för Trillan 2 och del av Hubbarp 2:1 i Tranås stad (Hubbarps industriområde) Upprättad i februari 2013 av Plan- och byggavdelningen, Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr 288/11 Planområde Antagen

Läs mer

Detaljplan för del av Kartåsen 2:3, Lidköpings kommun

Detaljplan för del av Kartåsen 2:3, Lidköpings kommun Detaljplan för del av Kartåsen 2:3, Lidköpings kommun Wennerbergsvägen SAMHÄLLSBYGGNAD PLAN-BYGG Detaljplan för del av Kartåsen 2:3, Lidköpings kommun Handlingsförteckning Detaljplanen består av följande

Läs mer

Upphävande av del av byggnadsplan för Stora Halsjön (F19), Östanfors 20:1 m.fl.

Upphävande av del av byggnadsplan för Stora Halsjön (F19), Östanfors 20:1 m.fl. SAMRÅDSHANDLING ENKELT PLANFÖRFARANDE Upphävande av del av byggnadsplan för Stora Halsjön (F19), Östanfors 20:1 m.fl. Folkärna S N Avesta kommun Dalarnas län Upprättad av Västmanland-Dalarna miljö- och

Läs mer

SAMRÅDSREDOGÖRELSE. Detaljplan för Fjugesta 2:74 m.fl. Lekebergs kommun, Örebro län

SAMRÅDSREDOGÖRELSE. Detaljplan för Fjugesta 2:74 m.fl. Lekebergs kommun, Örebro län Sydnärkes byggförvaltning Ulrika Åberg Planarkitekt SAMRÅDSREDOGÖRELSE Detaljplan för Fjugesta 2:74 m.fl. Lekebergs kommun, Örebro län Enligt PBL 2011 (Plan- och bygglagen 2011) 5 kap. 17 har Detaljplan

Läs mer

DP#150 DETALJPLAN - ANTAGANDEHANDLING. Götene kommun, augusti för Hönsäter 5:12 samt del av Hönsäter 5:4 Hällekis tätort

DP#150 DETALJPLAN - ANTAGANDEHANDLING. Götene kommun, augusti för Hönsäter 5:12 samt del av Hönsäter 5:4 Hällekis tätort HANDLINGAR Planbeskrivning med genomförande beskrivning Plankartamed bestämmelser Samrådsredogörelse Bilaga Fastighetsförteckning dat 2014-06-19 Planen antagen MBN 2014-08-12 Laga kraft 2014-09-12 Genomförandetid

Läs mer

PROGRAM till detaljplan för Hjälmaröd 4:20 och 4:203 m fl i Kivik Simrishamns kommun, Skåne län

PROGRAM till detaljplan för Hjälmaröd 4:20 och 4:203 m fl i Kivik Simrishamns kommun, Skåne län PROGRAM till detaljplan för Hjälmaröd 4:20 och 4:203 m fl i Kivik Simrishamns kommun, Skåne län Programmet har upprättats 2006-11-14 Handlingar 1(4) Planprogram, 2006-11-14 Fastighetsförteckning, 2006-11-14,

Läs mer

UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG

UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG 1(6) Dnr 1357/2012 FASTIGHETEN BORSTNEJLIKAN 1 M FL PÅARP, HELSINGBORGS STAD UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG SÖKANDE Mark- och exploateringsenheten inkom den 6 september 2012 med en förfrågan avseende upprättande

Läs mer

Antagande av förslag till detaljplan för område vid fastigheten Tjockö 1 i stadsdelen Larsboda

Antagande av förslag till detaljplan för område vid fastigheten Tjockö 1 i stadsdelen Larsboda STADSBYGGNADSKONTORET PLANAVDELNINGEN SID 1 (5) 2010-03-03 NORMALT PLANFÖRFARANDE Handläggare: Peter Jacobsson Tfn 08-508 269 06 Till Stadsbyggnadsnämnden Antagande av förslag till detaljplan för område

Läs mer

Detaljplan för BOSTÄDER VID ULVÅSVÄGEN/GAVELÅSVÄGEN, Mellby 2:211 SAMRÅDSREDOGÖRELSE detaljplan

Detaljplan för BOSTÄDER VID ULVÅSVÄGEN/GAVELÅSVÄGEN, Mellby 2:211 SAMRÅDSREDOGÖRELSE detaljplan Samrådsredogörelse Sida 1 av 7 Handläggare Christoffer Gissy 010-505 99 25 Diarienummer KS/2015:372 Detaljplan för BOSTÄDER VID ULVÅSVÄGEN/GAVELÅSVÄGEN, Mellby 2:211 SAMRÅDSREDOGÖRELSE detaljplan I denna

Läs mer

Konsekvenser. Miljökonsekvenser. 37 planstudie Rörvik. Konsekvenser

Konsekvenser. Miljökonsekvenser. 37 planstudie Rörvik. Konsekvenser Miljökonsekvenser Landskapsbild Alla större förändringar av den fysiska miljön medför i större eller mindre utsträckning påverkan på landskapsbilden. Förslaget utgår från att den övergripande landskapsbilden

Läs mer

Planbesked för Cittran 1 och 2, Brunnsäng 1:1 (del av), Klaveret 2 och Spinetten 4 (del a v)

Planbesked för Cittran 1 och 2, Brunnsäng 1:1 (del av), Klaveret 2 och Spinetten 4 (del a v) 1 ( 5 ) Ärende 30 TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2018-04 - 06 Stadsbyggnadsnämnden Samhällsbyggnadskontoret Planbesked för Cittran 1 och 2, Brunnsäng 1:1 (del av), Klaveret 2 och Spinetten 4 (del a v) Diarienummer:

Läs mer

DETALJPLAN FÖR DEL AV TUREBERG 29:52, EDSBERGS BÅTKLUBB. Antagandehandling Dnr 2013/0357 KS.203

DETALJPLAN FÖR DEL AV TUREBERG 29:52, EDSBERGS BÅTKLUBB. Antagandehandling Dnr 2013/0357 KS.203 DETALJPLAN FÖR DEL AV TUREBERG 29:52, EDSBERGS BÅTKLUBB Antagandehandling 2014-05-15 Dnr 2013/0357 KS.203 INNEHÅLL: PLANBESKRIVNING: Handlingar 3 Syfte 3 Planområdet 3 Bakgrund 3 GÄLLANDE PLANER OCH BESLUT

Läs mer

ENEBY 4:4 Förhandsbesked för nybyggnad av ett enbostadshus

ENEBY 4:4 Förhandsbesked för nybyggnad av ett enbostadshus Stadsbyggnadsnämnden Datum Diarienummer 1 (5) YTTRANDE Anette Larsson 016-710 11 16 Till Stadsbyggnadsnämnden ENEBY 4:4 Förhandsbesked för nybyggnad av ett enbostadshus Förslag till beslut 1. Tillstånd

Läs mer