Naturvärdesinventering vid Nykroppagatan, Stockholms stad

Transkript

1 Slutversion vid, Stockholms stad

2 2 Beställning: Exploateringskontoret, Stockholms stad Framställt av: Ekologigruppen AB Telefon: Slutversion: Uppdragsansvarig: Johan Allmér Kvalitetsgranskning: Ulrika Hamrén Foton: Om inget annat anges: Johan Allmér. Illustrationer och kartor: Ekologigruppen AB

3 Innehåll Inledning... 4 Beskrivning av området... 5 Naturvårdsarter... 6 Naturvärdesbedömning och delområden... 7 Naturvärden 7 Delområde 1. Blandskog öster om... 8 Delområde 2. Tall och ek väster om... 9 Delområde 3. Grönstråk öster om Delområde 4. Grönstråk väster om Ekologiska samband Känslighet och åtgärder Anpassningar och åtgärder 13 Referenser

4 4 Ersätt Ersätt med med sidhuvud Slut version Inledning Bakgrund Ekologigruppen AB genomförde i slutet av april en naturvärdesinventering av ett par mindre områden utmed, norr om Magelungen i Farsta (figur 1). Johan Allmér på Ekologigruppen har utfört fältarbete och sammanställt detta PM. Tidigare inventeringar En inmätning av träd har gjorts i det aktuella området ( Arbor Konsult AB, 2015 ). I samband med det gjordes även en besiktning av trädens ålder och status. Naturinventeringens syfte Syftet med naturinventeringen är att få kä nnedom om områdets naturvärden i nför planläggning av området. För att inte påverka de ekologiska sambanden inom Farsta har man för avsikt att spara ett grönområde som spridningsstråk vid kommande bebygg else. Denna inventering belyser vilket av de två inventerade grönområdena som bedöms vara viktigast att spara med avseende p å ekologiska samband. Metodik Ekologigruppen har utfört naturvärdesinventeringen enligt SIS - standard (SS :2014), nivå medel, med tillägget att även registrera naturvärden av naturvärdesklass 4 - visst naturvärde. I nivå medel registreras naturvär den i tre klasser: naturvärdesklass 1 högsta naturvärde, naturvärdesklass 2 högt naturvärde och naturvärdesklass 3 påtagligt naturvärde. Vid naturinventeringen inventerades naturmiljöerna på förekomst av ekologiskt värdefulla strukturer, som till exe mpel förekomst av gamla träd och död ved, samt skyddsvärdarter. Utifrån detta avgränsades ett antal områden med höga naturvärden. Ett utdrag ur Artdatabankens databas över rödlistade arter har också gjorts. Osäkerhet i bedömningen Ingen fullständig arti nventering av samtliga organismg r upper genomfördes utan endast e tt artsök med fokus på arter som indikerar höga naturvärden inom artgrupperna lavar, mossor och svampar i samband med naturvärdesbedömningen. Fältarbetet utfördes under slutet av april vilket är tidigt på fältsäsongen. Detta medför att vissa artgrupper, framför allt kärlväxter och marklevande svampar inte var tillgängliga vid inventeringstillfället. Dessa artgrupper bedöms dock vara mindre intressanta ur naturvårdssynpunkt givet de naturtyper s om finns i området. Lavar, mossor och till viss del trädlevande svampar går bra att inventera under denna tid på året. En viss osäkerhet i värdebedömningen finns därmed, eftersom vissa artgrupper är lättare att kartlägga vid andra årstider och kan ha förbisetts. En bedömning har gjorts av delområdenas potential att hysa värdearter, och delområdena har därefter tilldelats det högsta värde det bedöms ha potential för, med hänvisning till försiktighe tsprincipen.

5 B eskrivning av området Det inventerade området ligger utmed den södra d elen av (figur 1) och består av grönstråk på vardera sida om. De två grönstråken ligger kvar som små rester av naturmark mellan vägen och beby gelse. Det västra grönstråket är smalt och har en smal bård med träd utmed Nyk roppagatan förutom i den södra delen mot järnvägen där ytan är lite bredare. I området dominerar äldre tall och ek. Den södra delen av området är en höjd med berg i dagen. Hela o mrådet sluttar ganska brant åt väster, ner mot bebyggelsen. Det östra grönstråket är bredare och utgörs av ett talld ominerat skogsparti med inslag av ek. Mot norr övergår området till en öppnare miljö med klippta gräsytor och en del buskar. Slut sversion Figur 1. Översik tskart a som visar läget för undersökningsområdet, Röd linjemarkering. Figur 2. Bild över den södra delen av delområde 1 där flera ekar växer. Dessa har möjlighet att utveckla höga naturvärden och stärka de ekologiska sambanden i området om de får stå kvar. 5

6 Ersätt Ersätt med med sidhuvud Slut version Naturvårdsarter I området hittades två naturvårdsart er under denna naturvärdesinventering, tallticka och blåsippa. Med naturvårdsarter avses fridlysta arter, rödlistade arter, typiska arter, ansvarsa rter, signalarter. Naturvårdsarter innefattar även de art er som i Artskyddsförordningen förtecknats med n, N eller B. Skyddade arter Skyddad art En fridlyst eller skyddad art omfattas av särskild lagstiftning som oftast innebär att man inte får plocka, fånga, döda eller på annat sätt samla in eller skada exemplar av arten. I många fall får man inte heller ta bort eller skada artens frön, ägg, rom eller bon. Skyddade arter är Artskyddsförordningen förtecknats med n, N eller B, och är i flera fall även listade i internationella direktiv som Art - och habitatdirektivet eller i Fågeldirektivet. Inom området förekommer en art som är fridlyst och upptag en i artskyddsförordningen ; blåsippa. Arten är allmänt förekommande i Stockholmsregionen. Även om blåsippa har vissa krav på sin livsmiljö rör det sig inte om några miljöer som är sällsynta eller är svåra att återskapa. Blåsippa växer i något kalkpåverkade miljöer vilket är ganska vanligt i Sto c kho lmsregionen. I och med att blåsippa omfattas av artskyddsförordningen bör ett kontakt med länsstyrelsen ske där de får ta ställning till om dispens från artskyddsförordningen behöver sökas. Rödlistade arter Rödlistan - Rödelistkategorier Rödlistan för Sverige utarbeta s av Artdatabanken. Rödlistan anger olika arters risk att dö ut från Sverige. Arterna listas i olika rödlistkategorier beroende på artens status. Det finns 7 kategorier: (RE) försvunnen, (CR) akut hotad, (EN) starkt hotad, (VU) sårbar, (NT) nära hotad, ( LC ) livskraftig, (DD) kunskapsbrist. 6 Tallticka, Phellinus pini (nära hotad, NT) lever som parasit på gamla levande tallar. Svampens fruktkropp uppträder på tallar som är år eller äldre och för att den skall kunna fortleva krävs kont inuitet av så gamla tallar inom ett skogsområde. Arten hittades på tall i delområde 1 och 2. Övriga intressanta naturvårdsarter Förutom de n rödlistade arte n tallticka hittades blåsippa som är klassade som signalarter av Skogsstyrelsen (Bilaga 1, tabell 3). Blåsippa är förekommer sparsamt inom delområde 1 och 2. Arten är framför allt en signalart när den förekommer i äldre barrskog och signalerar då förekomst av kalkrik skogsmark, vilket är en ovanlig och skyddsvärd naturtyp. Signalvärdet inom planområdet bedöms vara begränsat och arter förekommer framför allt i något öppnare miljöer.

7 Naturvärdesbedömning och delområden Slut sversion Figur 3. Karta med delområden och naturvärdesklass. Gula områden visar på på tagligt naturvärde naturvärdesklass 3 och g röna områden visar på viss t naturvärde naturvärdesklass 4. Nummer 1 4 anger respektive del område s nummer och återfinns i beskrivning av naturvärden nedan. Röd linje anger ungefärligt undersökningsområde. Nat urvärden Naturvärdena inom området är knutna till äldre tall och ek. På båda sidor om finns inslag av äldre tall och ek, och de äldre träden karaktäriserar områdena. Inga av ekarna inom områ d et är så kallade hagmarksekar, som kunnat bli riktigt vidkroniga och breda ut sig, utan dessa ekar har haft lite mer konkurrens vid uppväxten och därför blivit smalare i kronorna. De är dock ändå förhållandevis vidkroniga, vilket innebär att det finns fler stora grenar där arter kan leva. Två stycken delområden (1 och 2) bedöms vara av påtagligt naturvärde, klass 3. Dessa ligger på vardera sida om (figur 2). Norr om dessa ligger partier som är mer triviala ur naturv årds synpunkt men som ändå bedöms stärka de högre naturvärdena i delområde 1 och 2, dessa partier har klassatsom visst naturvärde, klass 4 (delområde 3 och 4, figur 2). Inom området finns inga naturvärden som bedöms motsvara klass 2 (högt naturvärden) eller klass 1 (högsta naturvärde). Delområde 1 består av ett sammanhållet bland skogsparti med tall och ek, en del björk förekommer också. Tallarna står spritt i området och de äldsta bedöms vara ca 150 år, flera tallar bedöms ligga mellan år. Ung tall saknas nästan helt, vilket kan utgöra ett problem för kontinuiteten av framtida tallar. Den r ödlistade svampe n tallticka (NT) hittades på en av tallarna, arten växer parasitiskt i kärnveden av gamla tallar. I den södra delen av området står flera ekar, även utmed står några ekar. Ekarna är ganska unga men mån ga av de m har stått öppet under sin tillväxt och är mer eller mindre vidkroniga. Med tiden bedöms dessa ekar kunna utveckla höga naturvärden 7

8 Ersätt Ersätt med med sidhuvud sidhuvud Slutversion Bedömning av art och biotopvärde Bedömningsgrundenför biotopvärde omfattar två underliggandeaspekter; biotopkvalitet samt sällsynthet. I aspekten sällsynthetvägs även eventuellahot mot biotopen in. Biotopvärdet bedöms på en fyrgradig skala för biotopvärde (obetydligt, visst, påtagligt och högt). I bedömningsgrundenför art värde ingår fyra aspekter naturvårdsarter, rödlistade arter, hotade arter och artrikedom. om de ävenfortsatt får ståi öppnaremiljöer. Områdethar varit en del av ett större skogsområdesom liggersöderom järnvägenoch Magelungsvägen, och sedantidigareär klassatsom påtagligtnaturvärde,klass3 (figur 2). De bådaskogsområdena har samma karaktärmed en blandningav ek och tall. Delområde2 bestårävendet av äldretall och ek. Framför allt är det kring höjdpartieti den södradelensom äldretall och ek växer.tallarnastår huvudsakligenuppepå höjden och de äldstabedömsvaraca 150 år. Fleratallar är skadade/angripna, förmodligenav svamparoch hållerpå att dö. Även i dettadelområdeär tallticka(nt) funnen på en av de äldretallarna.i ett av trädenfinns ett gammaltbohålfrån hackspettenspilkråka. Någraav tallarnaär lågvuxna,men flertaletär förhållandevishöga.äldre ek förekommer glesi den södradelen.fleraav ekarnastår magertoch är senvuxna(klenamen kan vara gamla), de bedömsdock inte varariktigt gamla.ekarnai områdetär ganskavidkroniga, dock inte som typiskahagmarksekar utan dessaekarhar troligenhaft mer konkurrens vid uppväxten.med tiden bedömsekarnakunnautvecklahöganaturvärdenom de även fortsatt får ståöppet. Delområde3 som liggernorr om delområde1 (figur 2) utgörsav klippta gräsytormed någraträd och buskar.närmastdelområde1 stårett par björkar och ett buskage.norr däromvidtar en klippt gräsytamed inslagav parkträd,troligenlönn. Områdetbedöms kunnavaramöjlig utvecklingsmarkt ill delområde1 om man vill förstärkade högre naturvärdenagenomatt läggaut tall- och ekstockarsom ved-depåer. Planteringav bärandebuskarkan ocksågynnavärdenkoppladetill tall och ek då mångainsekter gynnasav en sådanåtgärd. Delområde4 liggernorr om delområde2 (figur 2) och utgörsav yngreblandskogoch lövsly.i områdetstårnågragranar, annarsväxernågrabjörkar och en tall i området. Nedanbeskrivsdelområdenamed naturvärdenmer ingående. Delområde 1. Blandskog öster om B eskrivning av naturförhållanden Delområdetliggerösterom och bestårav ett blandskogspartimed tall och ek. Visst inslagav björk förekommerockså.tallarnastårspritt i området,men med en koncentrationtill den norra delenav delområde t. De äldstatallarnabedömsvaraca 150 år. Ekarnastår huvudsakligeni den södradelen,men enstakaekerstårävenutmed 8

9 . Flera av ekarna i den södra delen är senvuxna men ganska unga. Ekarna längre norr ut är mer högvuxna, men ändå något v idkroniga. Naturvärdesbedömning Påtagligt naturvärde, klass 3. Området bedöms ha ett visst artvärde och påtagligt biotopvärde. Värdefulla strukturer och funktioner Gammal tall, vidkronig ek. Naturvårdsarter Rödlistade arter Tallticka (NT). S ignal - och indikatorarter Tallticka (signalart skog), blåsippa (signalart skog). Delområde 2. Tall och ek väster om Slut sversion B eskrivning av naturförhållanden Delområdet ligger väster om och består av en glest bevuxen höjd med tall och ek, samt en nordsluttning med enstaka tallar och ekar. Tall förekommer framför allt uppe på höjden och de äldsta bedöms vara ca 150 år. Flera tallar är skadade/angripna, förmodligen av svampar och håller på att dö. I ett av träden finns ett gammalt bohål från spilkråka. Äldre ek förekommer gles i den södra delen. Flera av ekarna står magert och är senvuxna, de bedöms dock inte vara riktigt gamla. Ekarna i området är mer eller mindre vidkroniga. Död ved förek ommer mycket sparsamt. Naturvärdesbedömning Påtagligt naturvärde, klass 3. Området bedöms ha ett visst artvärde och påtagligt biotopvärde. Värdefulla strukturer och funktioner Fuktstråk, lövträdsinslag. Naturvårdsarter Rödlistade arter Tallticka (NT). 9

10 Ersätt Ersätt med med sidhuvud Slut version S i gnal - och indikatorarter Tallticka (signalart skog, blåsippa (signalart skog). Delområde 3. Grönstråk öster om 10 B eskrivning av naturförhållanden Delområdet utgörs av klippta gräsytor med enstaka träd och buskar. Närmast delområde 1 står ett par björkar och ett buskage. Naturvärdesbedömning Visst naturvärde, klass 4. Området bedöms ha ett lågt artvärde och visst biotopvärde. Området bedöms kunna vara möjlig u tvecklingsmark till delområde 1 om man vill förstärka de högre naturvärdena, genom att lägga ut tall - och ekstockar som ved - depåer. Plantering av bärande buskar kan också gynna värden kopplade till tall och ek då många insekter gynnas av en sådan åtgärd. V ärdefulla strukturer och funktioner Inga värdefulla strukturer funna. Naturvårdsarter Rödlistade arter Inga rödlistade arter är funna i delområdet. S ignal - och indikatorarter Inga signal - eller indikatorarter är arter funna i delområdet.

11 Delområde 4. Grön stråk väster om Slut sversion B eskrivning av naturförhållanden Delområdet utgörs av yngre blandskog med en hel del lövsly. I området växer några granar annars växer ett par björkar och en tall i området. Naturvärdesbedömning Visst naturvärde, klass 4. Området bedöms ha ett lågt artvärde och visst biotopvärde. Värdefulla strukturer och funktioner Inga värdefulla strukturer funna. Naturvårdsarter Rödlistade arter Inga rödlistade arter är funna i delområdet. S ignal - och indikatorarter Inga signal - eller indikatorarter är arter funna i delområdet. 11

12 Ersätt Ersätt med med sidhuvud Slut version E kologiska samband I samband med att man började arbeta med planläggningen av Magelungen s norra strandområde gjordes en analys av ekologiska samband för barrskogsarter och arter knutna till ädellövmiljöer, framför allt ek (Ekologigruppen 2015). Dessa analyser visade att Magelugnsområdet hade betydelse för de ekologiska sambanden söder om Fastanäset och norr ut i söderort. Detta gällde både för barrskogssamband och ädellövsamband. Inom det aktuella undersök ningsområdet vid ligger naturmiljöer som kompletterar naturmiljöerna inom Magelugnsområdet. Detta är viktigt att beakta när man nu har planer på att bebygga delar av marken norr om Magelungen, samtidigt som man vill förtäta utmed Nykroppagata n. För att inte påverka de ekologiska sambanden i allt för stor utsträckning är det viktigt att grönytor med naturvärden sparas och undantas från framtida exploateringsbehov. De två delområdena med påtagligt naturvärde (delområde 1 och 2) inom undersökning sområdet är likartade med avseende på naturmiljön. Båda har värden knutna till både tall och ek och har i grunden samma utbredning geografiskt (nord sydlig riktning). Vid en prioritering av vilket av dessa delområden som bedöms ha bäst föreutsättningar att fungera som en spridningslänk, prioriteras delområde 1 högre än delområde 2. Delområde 1 har en något större yta med värdefulla träd. Den ligger även närmare det större skogsområdet söder om järnvägen och Magelugnsvägen och utgör en naturlig förlängnin g av detta område. Dessutom ger det något bredare grönstråket större möjligheter till att genomföra åtgärder som är positiva ur naturvårdssynpunkt och som ytterligare kan stärka funktionen som spridningslänk. Delområde 3 som ligger norr om delområde 1 kan också fylla en viktig funktion. 12

13 Känslighet och åtgärder Då naturvärdena huvudsakligen är knutna till träd är de givetvis känsliga för att enskilda gamla träd och skogspartier avverkas. Avverkas träden försvinner livsmiljöerna direkt för en rad arter knutna till dessa. Vid en exploatering av dessa miljöer riskerar naturvärden knutna till framför allt tall och ek att gå förlorade då träden avverkas. Det är därför viktigt att spara gamla tallar och ekar som solitära träd i solexponerade lägen där så är möjligt. Ensamma, solexponerade tallar och ekar utgör viktiga livsmiljöer för framför allt vedlevande svampar och insekter. Genom att spara träd skapar man förutsättningar för delar av naturvärdena knutna till tall att finnas kvar i de delområden där man bygger n ya hus. Indirekt kan bebyggelse intill gamla träd göra att dessa beskuggas kraftigt, vilket missgynnar många vedlevande insekter knutna till exempelvis gammal solexponerad tall. Anpassningar och å tgärder Genom att genomföra ett antal åtgärder inom delområde 1 och 3, samt även övriga delområden, bedöms det finnas goda förutsättningar att bibehålla och delvis förbättra funktionen som livsmiljö och spridningslänk. Anpassa hus, anläggningsytor och etableringsområden så att så många träd som möjligt kan sparas. Avgränsningen mot naturmark och träd som skall sparas bör vara tydlig under hela anläggningstiden, t.ex. genom byggstängsel. Såväl grenar som rötter är känsliga för påverkan, inte bara trädstammarna. Rötter på träd som skall sparas, men som ändå går ut i anläggningsområdet, bör sågas av och inte slitas eller grävas av. Frilagda rötter bör täckas med markduk och hållas fuktiga under torra perioder. I delområde 1 bör man inom en snar framtid röja fram de ekar som börjar beskuggas av lövsly, detta gäller även för flera av tallarna som skulle gynnas av ett större ljusinsläpp. Ett ljusinsläpp skulle även gynna föryngringsmöjligheter hos tall. En enkel skötselplan kan gärna tas fram för naturmarken, då åtgärd erna behöver upprepas inom cirka 7-10 år, och framåt. Om tr äd avverkas bör de grövre stammarn av tall och ek läggas ut i delområde 1 och 3 som ved - depåer för att öka tillgången på värdefull död ved. Detta gynnar många vedlevande arter, bland annat flera r ödlistade insekter. Stammarna bör helst bibehållas i längder om minst 2-3 meter, och inte kapas upp i vedklampar. I delområde 3 kan man plantera blommande och bärande buskar och träd, vilket gynnar många insekter knutna till tall och ek. Växtval inom kva rtersmark bör gärna gynna biologisk mångfald, t.ex genom att välja perenner med tidig blomning och blomning genom hela säsongen. Buskar och träd i olika nivåer (flerskiktat) gynnar också fåglar och insekter. Variationslösa grönytor med klippta gräsmattor o ch enstaka avenbokhäckar har ett begränsat värde för biologisk mångfald och bör undvikas. Gröna tak och växter på väggar kan inte rakt av ersätta ianspråktagenaturmark, men bidrar ändå till gröna ytor och förutsättningar för biologisk mångfald, samt bidr ar till lokalt omhändertagande av dagvatten. Gröna tak bör vara en typen biotoptak eller naturtak, snarare än tunna sedum - tak, för att kunna bidra med värden på ett påtagligt sätt. Idag finns såväl brandklassade tak, som tak som tydligt redovisar tyngder o ch laster i torrt och vått tillstånd, t.ex. Byggros, Vegtech och Svenska Naturtak. Slut sversion

14 Ersätt Ersätt med med sidhuvud Slut version Figur 4. Exempel på en varierad plantering med blommande perenner och buskar, vilket gynnar såväl djur som människor. 14

15 Referenser Tryckta källor Arbor Konsult AB Trädinmätn ing och okulär besiktning, Farsta Slut sversion Artdatabanken Registerutdrag på rödlistade arter. Ekologigruppen Värdefull natur och ekologiska samband vid Magelungen. Gärdenfors. Ed Rödlistade arter i Sverige. Norén, M., Nitare, J., Larsson, A., Hultgren, B. & Bergengren, I Handbok för inventering av nyckelbiotoper. Skogsstyrelsen, Jönköping. Signalarter: indikatorer på skyddsvärd skog. Skogsstyrelsen