På väg från ingenstans

Transkript

1 Sociologiska institutionen Umeå universitet På väg från ingenstans Kritik och emancipation av kunskapsorganisation för feministisk forskning Jenny Samuelsson Akademiska avhandlingar vid Sociologiska institutionen Umeå universitet No

2 Sociologiska institutionen Umeå Universitet Avhandling 2008 Tryckt av Umeå universitets tryckeri Augusti 2008 Jenny Samuelsson ISSN ISBN

3 Samuelsson, Jenny. On the Way from Nowhere. Critics and Emancipation of Knowledge Organization for Feminist Research. Doctoral Dissertation in Library and Information Science at the Faculty of Social Sciences, Umeå University, ISBN ISSN Abstract This study deals with knowledge organization of feminist research, in bibliographic catalogues and in a Swedish context. The thesis develops a definition of feminist discourse which incorporates but is not limited to feminist research. Feminist research, in turn, is understood as articulating a critical approach aimed at critiquing and changing inequitable gender relations. The thesis analyzes the meaning of a range of feminist perspectives through a close text analysis of feminist PhD-dissertations. Two universal knowledge organization systems: Svenska ämnesord and Klassifikationssystem för svenska bibliotek; and one subject-specific system: Kvinnohistoriska samlingarnas ämnesord, are studied in order to discuss the extent to which they are able to articulate feminist perspectives, as well as how they actually articulate such perspectives in practice. The two universal systems studied tend to marginalize feminist perspectives as forms of knowledge. This thesis interprets this marginalization in the light of these systems putative objectivistic and universalistic epistemology and ontology. It is suggested that they privilege disciplinary knowledge over interdisciplinary knowledge forms, and substantive topics over conceptual perspectives. Guidelines for knowledge organizatory practice tend to encourage indexers and classifiers to search for central substantive themes. In this schema, feminism is understood as a field relating to socio-political women s issues. Feminist knowledge qua knowledge is marginalized by the systems studied, and is at times given a plain wrong classifycation. Further, this thesis suggests that the subject-specific knowledge organization system studied: Kvinnohistoriska samlingarnas ämnesord, is only able to deal with feminist research in an incomplete and inadequate way. Although this index is designed to classify texts within the broad subject field of: women s studies, masculinity studies and gender research, as well as other material relevant to the field, the structure of the index is too simple and does not allow for associative relationships between terms; nor does it define feminist discourse. The premises and guidelines for knowledge organization practice are also under-developed or not well defined. Successful organization of feminist knowledge needs instead to be based on a particular understanding of knowledge and knowledge organization as contextually shaped (and shaping). Feminist literature is first and foremost about expressing feminist discourse qua theme, perspective, and part of the feminist tradition (such as critical, women-centring, and reflexive feminisms) an observation that needs to be reflected in the knowledge organization. Keywords: feminism, feminist research, gender studies, gender, knowledge, knowledge organization, knowledge organization systems, subject indexing, classification, epistemology, social constructionism, poststructuralism, domainanalysis

4 Innehållsförteckning På väg från ingenstans...1 Förord Inledning... 3 Introduktion... 3 Ämne, syfte och frågeställningar...5 Analytiska överväganden... 6 Metateoretisk argumentation...6 Kontextuellt perspektiv...7 Feminism och feministisk forskning...9 Det feministiska forskningsfältet...10 Feministiska perspektiv...11 Kunskapsorganisation...12 Klassifikation och klassifikationssystem...12 Ämnesordssystem och tesaurii...13 Universella och specifika kunskapsorganisationssystem...14 Kunskapsorganisation i tre bemärkelser...15 Litteraturvetenskap och sociologi...16 Avhandlingen som publikationsform...18 Kronologi och geografi...18 Disposition Metod...21 Urvalsprocess och analysnivåer...21 Avhandlingar och indexerade/klassificerade dokument...21 Kunskapsorganisationssystem och bibliografiska kataloger Tidigare forskning Kunskapsorganisation av feminism och feministisk forskning Kritik av universella kunskapsorganisationssystem...27 Emancipation av kunskapsorganisation...30 Förbättring av universella system...30 Specifika kunskapsorganisationssystem...31 Anknytande forskning Metateoretiska och teoretiska utgångspunkter...37 Socialkonstruktionism...37 Poststrukturalism Diskursteori...40 Kunskapsorganisation i ett diskursteoretiskt perspektiv Feminism, feministisk forskning och feministisk diskurs Feminism och feministisk forskning som perspektiv på kön Feministiska perspektiv som en del av genusforskningen Den feministiska diskursen och andra diskurser om kön... 53

5 6. Universell kunskapsorganisation av feministisk diskurs Klassifikationssystem för svenska bibliotek Utformning...58 Utgångspunkter för kunskapsorganisatorisk praktik...60 Diskussion...60 Svenska ämnesord...61 Utformning...61 Utgångspunkter för kunskapsorganisatorisk praktik...62 Diskussion...63 Osynliggörande av feministisk diskurs Den universalistiska och objektivistiska kunskapssynens norm...64 En monodisciplinär norm...65 Premiering av ämne framför perspektiv...66 Feminismen som socialpolitisk kvinnofråga...68 Möjligheter till förbättring? Specifik kunskapsorganisation av feministisk diskurs...75 Kvinnohistoriska samlingarnas ämnesordslista...76 Utformning och utgångspunkter för kunskapsorganisatorisk praktik...76 Osynliggörande av feministisk diskurs...79 Den diffusa normen...79 Associativa relationer mellan begrepp...80 Ickedefinierade diskurser...80 Utgångspunkter för kunskapsorganisatorisk praktik...81 Möjligheter till förbättring? Avhandlingstexter som artikulationer Feministiska perspektiv i litteraturvetenskapliga avhandlingar Den feministiska forskningen under 1960-tal och tidigt 1970-tal Karin Westman Bergs, Ulf Boëthius och Ruth Nilssons avhandlingar talets feministiska teoriutveckling och användning talet och teoriexplosionen Den angloamerikanska traditionen...95 Den franska kvinnolitteraturforskningen...99 Den teoretiska vändningen De fyra pionjäravhandlingarna Ebba Witt-Brattström: Moa Martinson. Skrift och drift i trettiotalet (1988) Birgitta Svanberg: Sanningen om kvinnorna (1989) Gunilla Domellöf: I oss är en mångfald levande (1986) Lisbeth Larsson: En annan historia (1989) Diskussion talets och det tidiga 2000-talets reflexiva feministiska forskning Vetenskapsteori Dekonstruktionen av kvinnan och integrationen av könsteorierna Förståelsen av makt och kön i text och kontext Det tidiga 1990-talets avhandlingar Eva Borgström: Om jag får be om ölost? (1991) Git Claesson Pipping: Könet som läsanvisning (1993) Birgitta Ney: Bortom Berättelserna (1993) Diskussion Det sena 1990-talets och tidiga 2000-talets expansiva feministiska teori och forskning De två könsteorierna...118

6 Strukturalistisk könsteori och genussystemet Poststrukturalistisk feministisk könsteori Varianter av de två könsteorierna: queerteori och postkolonial teori Det sena 1990-talets och det tidiga 2000-talets avhandlingar Annelie Bränström Öhman: Kärlekens ödeland (1998) Maria Löfgren: Emancipationens gränser (2003) Maria Karlsson: Känslans röst (2002) Maria Nilson: Att förhålla sig till moderniteten (2003) och Åsa Arping: Den anspråksfulla blygsamheten (2002) Kristina Fjelkestam: Ungkarlsflickor, kamrathustrur och manhaftiga lesbianer (2002) Tiina Mäntymäki: Hard & Soft (2004) Diskussion Feministiska perspektiv i sociologiska avhandlingar Den tidigaste feministiska forskningen 1970-tal Det tidiga 1970-talets avhandlingar utan feministisk teori Rosmari Eliasson: Könsdifferenser i sexuellt beteende och attityder till sexualitet (1971) Ann-Mari Sellerberg: Kvinnorna på den svenska arbetsmarknaden under 1900-talet (1973).137 Diskussion De teorikritiska avhandlingarna från sent 1970-tal och tidigt 1980-tal Karin Widerberg: Kvinnans rättsliga och sociala ställning i Sverige (1978) Sven-Axel Månsson: Könshandelns främjare och profitörer (1981) Diskussion talets feministiska forskning: egen teoriutveckling- och användning Patriarkatteorier Marxistisk feminism Radikalfeminism Kombinationer av marxistisk och radikalfeministisk feministisk teori Heidi Hartmanns radikalfeministiska och marxistiska teori Juliet Mitchells marxistiska och psykoanalytiska feministiska teori Könssocialisationsteorier Kvinnokultur Nancy Chodorows könsspecifika socialisationsteori Hanne Haavinds teori om interaktionistisk könsidentitet Avhandlingarna från mitten av 1980-talet Margareta Gisselberg: Att stå vid spisen och föda barn (1985) Gunilla Fürst: Reträtten från mansjobben (1985) Gerd Lindgren: Kamrater, kollegor och kvinnor (1985) Diskussion Det sena 1980-talet, vetenskapsteorin och den pluralistiska kvinnan Johanna Esseveld: Beyond silence (1988) Karen Davies: Women and Time (1989) Diskussion talets och det tidiga 2000-talets reflexiva forskning Vetenskapsteori och vetenskapskritik Könsteorierna och dekonstruktionen av kvinnan Kunskap och samhälle Två reflexiva diskurser? talets avhandlingar Kerstin Hägg: Kvinnor och män i Kiruna (1993) Carin Holmberg: Det kallas kärlek (1993) Diana Mulinari: Motherwork and Politics in Revolutionary Nicaragua (1996) Stina Jeffner: Liksom våldtäkt, typ (1997) Diskussion Det tidiga 2000-talets avhandlingar Nea Mellberg: När det overkliga blir verklighet (2002) Gunilla Carstensen: Sexuella trakasserier finns nog i en annan värld (2004)...177

7 Carina Tigervall: Folkhemsk film (2005) Diskussion Sammanfattning och jämförelse Kritisk diskurs Synliggörande diskurs Reflexiv diskurs Avslutande diskussion Indexering och klassifikation av feministiska avhandlingar Indexeringar och klassifikationer som artikulationer Litteraturvetenskap Klassifikationssystem för svenska bibliotek Svenska ämnesord Kvinnohistoriska samlingarnas ämnesord Sociologi Klassifikationssystem för svenska bibliotek Svenska ämnesord Kvinnohistoriska samlingarnas ämnesordslista Diskussion Klassifikationssystem för svenska bibliotek och Svenska ämnesord Brister i betydelsebildning och systematisk kontext Inkonsekvens Sammanfattande slutsatser Kvinnohistoriska samlingarnas ämnesordslista Systematiska brister Brister i betydelsebildning Inkonsekvens i indexering Sammanfattande slutsatser Konkreta konsekvenser för den informationssökande användaren På väg från Ingenstans kunskapsorganisation för feministisk forskning Definition av feministisk diskurs och bristande kunskapsorganisation Hur skulle kunskapsorganisationen kunna synliggöra feministisk diskurs? Avslutande reflektioner Summary Background and Purpose Method Theoretical and metatheoretical framework Feminism, feminist research and feminist discourse Universal knowledge organization Subject specific knowledge organization Feminist perspectives in comparative literature and sociology dissertations Subject indexing of the PhD dissertations Results

8 Referenser Litteratur Personlig kommunikation Personförteckning Appendix Kronol. förteckning över Kvinno-, mans- och genusforskningsavhandlingar Litteraturvetenskap Sociologi Appendix LIBRIS Klassifikationssystem för svenska bibliotek Svenska ämnesord Kvinnohistoriska samlingarna, KVINNSAM och GENA Appendix

9 Afro-amerikaner från historisk synpunkt Kqau, vilket föredrages i tveksamma fall; tiden före 1914 alltid Kqau. Indianer från historisk synpunkt Kqat, Kqct, Kqdt, vilket föredrages i tveksamma fall; tiden före 1914 alltid Kqat, Kqct, Kqdt. Rasfrågan i Södra Afrika i första hand Kpeu. Ohf Social omsorg Hit t ex socialtjänst. Hit socialt och kurativt arbete i allmänhet. Ohf med underavd uppdelas geografiskt enl N, t ex Ohf-c Social omsorg: Sverige, Ohfh-c Handikappade: Sverige. Icke offentlig hjälpverksamhet Ohg. Internationell hjälpverksamhet Obq. Ohfa Socialbidrag (ekonomiskt bistånd) Hit försörjningsstöd. Ohfb Barn- och ungdomsvård Internationella och frivilliga hjälporganisationer inriktade på hjälp till barn betecknas Ohfb (tilläggsbeteckning :bf), t ex Ohfb:bf Rädda barnen. Hit även särsk ungdomshem. Barnstuge- och förskoleverksamhet Em (tilläggstal.01). Skyddsuppfostran Et. Barn och ungdom från sociologisk synpunkt Oabkba, vilket föredrages i tveksamma fall. Arb som behandlar såväl barn- och ungdomsvård som familjehjälp Ohfc. Handikappade barn och ungdomar Ohfh. Barnmisshandel Vnama. Fritidsverksamhet: barn och ungdom Ohka. Ohfc Familjehjälp Hit t ex familjerådgivning. Hit även arb som behandlar såväl barn- och ungdomsvård som familjehjälp. Familjeterapi som behandlingsform vid psykiska sjukdomar Vlbda. Ohfe Äldreomsorg Äldre från sociologisk synpunkt Oabkbc, vilket föredrages i tveksamma fall. Ohfh Handikappade 313

10 Hit allmänt om handikappade samt litteratur om handikappade vilken ej kan föras till annan avd. Specialundervisning Eu. Handikappade på arbetsmarknaden Ohafd. Bostäder för handikappade Ohcfd. Handikappidrott Rbr. Rehabilitering Vnab. Handikappade och sexuallivet Vndi. Ohfha Synskadade Ohfhb Hörselskadade Ohfhc Psykiskt handikappade Ohfhf Rörelsehindrade Ohfhg Flerhandikappade Ohg Frivillig hjälpverksamhet Hit privat välgörenhet och frivilligt organiserade insamlingar med socialt syfte. Hit även privat organiserad internationell hjälpverksamhet, t ex Ohg-c:bf Lutherhjälpen. Allmänt om internationell hjälpverksamhet Obq. Organisationer inriktade på hjälp till barn Ohfb (tilläggsbeteckning :bf). Ohi Alkohol-, narkotika- och nikotinfrågor Hit missbruk från social synpunkt. Hit även sociala motåtgärder, t ex antidrogrörelser, lagstiftning och andra offentliga kontrollåtgärder. Ohi med underavd uppdelas geografiskt enl N, t ex Ohia-c Alkoholfrågor: Sverige. Alkohol- och narkotikamissbruk från medicinsk synpunkt Vln; i tveksamma fall föredrages Ohi; alla former av behandling dock Vln. Ohia Alkoholfrågor Ohib Narkotikafrågor Ohic Nikotinfrågor Nikotinfrågor från medicinsk synpunkt Vebg. Ohj Könsrollsfrågor Ohj med underavd uppdelas geografiskt enl N, t ex Ohja-c Kvinnofrågor: Sverige. 314

11 Ohja Kvinnofrågor Kvinnliga homosexuellas ställning i samhället Ohjh. Kvinnomisshandel Vnamb. Kvinnan och sexuallivet Vnda. Ohjb Mansfrågor Manliga homosexuellas ställning i samhället Ohjh. Mannen och sexuallivet Vndb. Ohjh Homosexuella Hit homosexuellas ställning i samhället. Hit även bisexuella. Sexologi Vndh; i tveksamma fall föredrages Ohjh. Ohk Fritidsverksamhet Hit allmänna framställningar. Allmän folkbildning Ev. Turistväsen Qm. Friluftsliv Rbo. Scoutrörelsen Rh. Ohka Fritidsverksamhet: barn och ungdom Hit fritidsverksamhet för barn över förskolestadiet. Ohm Allmänna samlingslokaler Hit folkets hus, bygdegårdar m m. Särsk orter betecknas Ohm-cz--Ohm-sz, t ex Ohm-cz Umeå. Folkparker Ikö. Hembygdsmuseer Bg. 315

12 Vg Gynekologi och andrologi Hit könsorganen. Till Vg med underavd förs även kirurgisk behandling av hithörande organ. Sexuallivet Vnd, vilket föredrages i tveksamma fall. Arb som behandlar urin- och könsorganen som en enhet (urogenitalsystemet) Vek. Vga Gynekologi och obstetrik Vgaa Gynekologi Hit kvinnans könsorgan. Vgaab Bröstet Hit kvinnobröstet och dess körtlar. Hit även mammografi, amningsbevär. Allmänt om amning Vhc. Vgab Obstetrik (förlossningslära) Vgaba Graviditet Hit t ex prenatalmedicin, fosterdiagnostik. Perinatalmedicin Vha. Vgb Andrologi Hit mannens könsorgan. Vnd Sexologi Hit medicinska och sociala aspekter på sexuallivet. Könsorganen Vg. Vnda Kvinnan och sexuallivet Kvinnlig homosexualitet Vndh. Vndb Mannen och sexuallivet Manlig homosexualitet Vndh. Vndh Homosexualitet Hit även bisexualitet. Homosexuellas ställning i samhället Ohjh, vilket föredrages i tveksamma fall. Vndi Handikappade och sexuallivet Hit såväl fysiskt som psykiskt handikappades sexualliv. Vndm Födelsekontroll Hit preventivmetoder och preventivmedel. Kliniskt inriktade arb resp avd av Vg; i tveksamma fall föredrages Vndm med dubbelklassificering på resp avd av Vg. Vndma Abort 316

13 Kliniskt inriktade arb Vgaba. Vndp Prostitution, otukt, incest, våldtäkt Hit även pornografi från social synpunkt. Pornografi som litterär, konstnärlig etc genre resp avd, t ex litteraturhistoria G (tilläggstal.0979). Straffrätt Oeb 317

14 318

15 319