Verksamhetsplan för barnombudsmannens byrå Barnombudsmannens byrås publikationer 2014:2

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Verksamhetsplan för barnombudsmannens byrå 2014. Barnombudsmannens byrås publikationer 2014:2"

Transkript

1 Verksamhetsplan för barnombudsmannens byrå 2014 Barnombudsmannens byrås publikationer 2014:2

2 Innehåll barnets rättigheter 25 år ! Verksamhetsplan för barnombudsmannens byrå 2014 Verksamhetsplan för barnombudsmannens byrå 2014 Barnombudsmannens byrås publikationer 2014:2 Utgivare Barnombudsmannens byrå Vapaudenkatu 58 A Jyväskylä Telefon: Fax: (014) E-post: lapsiasiavaltuutettu@stm.fi Layout Workshop Pälviä Oy Pärm foto Pixmac Andar fotos Barnombudsmannens byrå i23rf De bilder som har använts som illustrationer i publikationen har inget samband med utredningen. ISBN (PDF) ISSN-L ISSN (online) Texten i PDF-format har publicerats på webben Innehåll Förord: En ny era för barnombudsmannens byrå!... 3 Bedömning av verksamhetsmiljön Barnombudsmannens budskap till beslutsfattarna Dra nytta av barnens och ungdomarnas erfarenhetskunskap!... 6 FN:s konvention om barnets rättigheter fyller 25 år... 8 Bättre rättsskydd för barn och ungdomar! Barn och ungdomar som rådgivare för byrån Hur mår barnen och ungdomarna i Finland? Barnombudsmannen påverkar lagpropositioner och barnpolitik Barnperspektivet i hälso- och sjukvården och handikappolitiken Kommunikation och nätverksbildning Nya publikationer från barnombudsmannens byrå Förvaltning, ekonomi och internationell verksamhet En god barndom för alla! Barnombudsmannens strategi Barnombudsmannens byrås uppdrag På barnombudsmannens byrå arbetar Verksamhetsplan för barnombudsmannens byrå Barnombudsmannens byrås publikationer 2014:2

3 förord En ny era för barnombudsmannens byrå! Vi uppmuntrar människorättsmyndigheter samt serviceexperter att bemöta barn och ungdomar på ett högklassigt sätt, informera om sin verksamhet för barn och ungdomar på ett förståeligt sätt och att även i övrigt agera barnvänligt. Jyväskylä den 17 februari 2014 Maria Kaisa Aula, barnombudsman Barnombudsmannen ska främja barnets bästa och rättigheter på en allmän samhällsnivå. Vi arbetar genom att ta reda på vilka åsikter barnen och ungdomarna har, förmedla dessa till beslutsfattarna, informera om barnets rättigheter, följa upp barnens välfärd och påverka beslutsfattarna genom tal, möten, initiativ och utlåtanden. Opinionsbildning och nätverkande samt möten med barn och ungdomar hör till vardagen på vår byrå, som sysselsätter fem personer. År 2014 övergår byrån till en ny era. Den andra barnombudsmannen i Finland utnämns 1.5. Min nästan nio år långa period som barnombudsman har varit givande och lärorik, och vi har åstadkommit mycket. Våra samarbetspartner har varit utomordentliga. Samtidigt har arbetet varit belastande, eftersom byrån hela tiden har haft för få anställda i relation till de nationella uppgifterna och medborgarnas behov. Den nya ombudsmannen sätter sin prägel på byråns arbete. Även en ny hemort för barnombudsmannens byrå är under utredning. Justitieministeriets arbetsgrupp utreder ärendet för alla specialombudsmän. Specialombudsmännen anser själva att ett läge i närheten av riksdagens förvaltning skulle stödja verksamhetens oberoende bäst. År 2014 fyller FN:s konvention om barnets rättigheter 25 år. Tillsammans med vårt omfattande samarbetsnätverk förbereder vi oss på att påminna allmänheten om varje barns människovärde, uppskattning av barndomen och barnets rätt till lek. Flaggorna hissas i topp den 20 november! Vår årsbok som utkommer på våren ger en bild av barnens välfärd i Finland. Tillsammans med Jyväskylä universitet har vi sammanställt ett exceptionellt omfattande statistiskt material. Jag hoppas att utvecklingen av nationella indikatorer för barnens välfärd får en fortsättning. Under besök, i tal och texter uppmuntrar vi beslutsfattare och vuxna som jobbar med barn samt utvecklare av tjänster att ta lärdom av barns och ungas erfarenheter. Vi arbetar för att stärka barns och ungdomars röst och deltagande i kommunreformen och kommunsammanslagningar. Vi söker också efter metoder genom vilka vi kan stödja handikappade barns deltagande. Verksamhetsplan för barnombudsmannens byrå Barnombudsmannens byrås publikationer 2014:2

4 Inflytande Bedömning av verksamhetsmiljön 2014 Positivt Det sektorövergripande samarbetet i fråga om barnens, ungdomarnas och familjernas tjänster har fått bättre fotfäste i kommunerna. Fostran intresserar medborgarna och media och väcker diskussioner. Samarbetet mellan människorättsaktörerna blir intensivare och dialogen etableras. Medvetenheten om barnskyddets kvalitativa problem har stärkts. Läroplans- och lagreformen uppmuntrar barnens deltagande i skolmiljön. Uppskattningen av barnens åsikter i utvecklingen av barnskyddet har stärkts. Risker Den strama offentliga ekonomin och nedskärningarna hotar att försämra barnens och familjernas tjänster. Främjas en likvärdig tillgång till service i kommunreformen? Statens svaga ledning av den övergripande servicen för barn, ungdomar och familjer. Tillsynsmyndigheterna har för små resurser och brist på kompetenta socialarbetare. Den förebyggande verksamheten minskar när resurserna används för tjänster på specialnivå. Har vuxna tid att bemöta barn och unga? Möjligheter Att ta reda på och ta hänsyn till barnens åsikter är inte i första hand en fråga om pengar utan om de vuxnas attityder och handlingssätt. Stärkt fostringspartnerskap och samarbete med föräldrarna i skolan och inom förskolepedagogiken. Stärkt utbildning i mänskliga rättigheter i läroplanerna för den grundläggande utbildningen. Bedömningen av beslutens konsekvenser för barnen framskrider. I utvecklingen av socialoch hälsovårdstjänsterna ökar efterfrågan på barnens erfarenhetskunskap. Reformen av statsrådets struktur kan harmonisera ledningen av barnärenden. Verksamhetsplan för barnombudsmannens byrå Barnombudsmannens byrås publikationer 2014:2

5 Inflytande Barnombudsmannens budskap till beslutsfattarna 2014 Barnombudsmannens byrå påverkar genom initiativ, utlåtanden, offentliga ställningstaganden, utredningar och publikationer samt tal och föreläsningar och genom nätverkande med olika aktörer. Anvisningar för de vuxna, beslutsfattarna och myndigheterna från barnombudsmannens byrå: Lär dig att dra nytta av barnens och ungdomarnas erfarenhetskunskap i utvecklingen av verksamheten! Informera barn och ungdomar om din verksamhet på ett sätt som de förstår! Ta reda på barnens och ungdomarnas syn på tjänsternas kvalitet! Ta reda på barnens och ungdomarnas välfärd genom att fråga dem själva! Lär dig mer om att möta barn och ungdomar! Tänk på vilka konsekvenser dina beslut kan få för barnen! Genom ett sektorövergripande partneroch ledarskap förebyggs att barn mår dåligt! Tiden för ensam uppväxt och ensam uppfostran är förbi! Varje människa uppfostrar genom sitt exempel! Verksamhetsplan för barnombudsmannens byrå Barnombudsmannens byrås publikationer 2014:2

6 Inflytande Dra nytta av barnens och ungdomarnas erfarenhetskunskap! Barnombudsmannen uppmuntrar planerare, beslutsfattare och yrkesfolk inom olika förvaltningsområden och tjänster att ta reda på barnens och ungdomarnas erfarenhetskunskap. Barnens erfarenheter hjälper de vuxna att utveckla tjänsterna. Såväl i skolan som inom hälsovårds-, socialvårds-, fritids- och trafiktjänsterna ska respons och åsikter samlas in av barnen. Det centrala är att höja kompetensen och förbättra interaktionsförmågan hos de vuxna som arbetar med barn och ungdomar samt som planerar tjänsterna. Dessutom ska metoder tas fram för att regelbundet samla in respons från barn och ungdomar samt funktionaliteten i fråga om strukturen på barnens och ungdomarnas deltagande förbättras (elevkårerna, barnparlamenten, ungdomsfullmäktige). Vi sprider barnens och ungdomarnas rekommendationer för utveckling av kvaliteten på barnskyddet och vården utanför hemmet. Rekommendationerna ingår i rapporten Skydda hoppet värna om drömmen från Utifrån en fortsatt plan tillsammans med samarbetspartnerna (THL, Pesäpuu ry, Centralförbundet för Barnskydd) ordnas regionala diskussioner för socialarbetare inom barnskyddet med namnet Uskomme Sinuun Usko Sinäkin (Vi tror på dig tro på dig själv du också). En publikation sammanställs av de idéer och tankar som dykt upp vid mötena, och den ska användas i utvecklingsarbetet och spridas till dem som arbetar med och fattar beslut om barnskyddet. Pesäpuu ry bär huvudansvaret för turnén. Vi deltar som samarbetspartner i Pesäpuu ry:s projekt ( ) för insamling av erfarenheter av småbarn (6 8-åringar) som är placerade utanför hemmet. Projektet har ordnat två Detektivklubbar i Södra och Mellersta Finland. Den tredje Detektivklubben ordnas i Birkaland En handbok om erfarenhetskunskap relaterad till vård utanför hemmet som insamlats i klubbarna och som riktar sig till socialarbetare inom barnskyddet ges ut Vi samarbetar med THL samt Pesäpuu ry:s grupp Selviytyjät nuoret sijaishuollon kehittäjät i syfte att sprida en verksamhetsmodell som uppskattar erfarenhetsexpertis runtom i Finland samt att främja barnens deltagande även i övervakningen av vården utanför hemmet. Vi presenterar resultaten av samarbetet på Europarådets seminarium i Dubrovnik i mars. Barnombudsmannen förbereder i samarbete med Mannerheims Barnskyddsförbund en guide om barnets rättigheter och om bemötandet av barn inom myndighetsverksamhet och tjänster. Arbetet fortsätter 2014 och målet är att ge ut guiden under året. Samarbete bedrivs också med Östra Finlands universitet. I projektet använder Mannerheims Barnskyddsförbund den information om barns och ungdomars erfarenheter av möten med yrkesfolk som har samlats in genom telefon- och webbtjänsten för barn och ungdomar. Barnombudsmannens byrå utnyttjar barnens erfarenheter av tjänsternas kvalitet som samlats in via olika utredningar. En verkstad ordnas för myndigheter i syfte att bearbeta synpunkterna och idéerna i guiden. Vi deltar i utvecklingsarbetet för att stärka handikappade barns deltagande samt för att öka handikappade barns möjligheter att påverka. Byrån samarbetar med Kynnys ry. Syftet är att bilda påverkansgrupper för handikappade barn och ungdomar i Finland. Vi deltar i utvecklandet av representantverksamheten för minderåriga asylsökande i ett projekt som leds av utbildnings- och utvecklingscentralen Palmenia vid Helsingfors universitet. Vi stöder möten mellan kamratgrupper för asylsökande barn som projektet ordnar och deltar i dem. Verksamhetsplan för barnombudsmannens byrå Barnombudsmannens byrås publikationer 2014:2

7 Inflytande Barnen och ungdomarna är kommuninvånare! Temat En barnvänlig kommun fortsätter inom barnombudsmannens påverkansarbete. Barnombudsmannens byrå påverkar genomförandet av kommunreformen med tanke på barnens, ungdomarnas och familjernas tjänster. Beslutsfattarna påminns om barnens intresse som rättesnöre för kommunreformerna. Det är nödvändigt att förutse och bedöma hur besluten inverkar på barnen. Det är viktigt för barn och ungdomar att tjänsterna finns nära. Inom kommunal påverkan betonas även multiprofessionell ledning av tjänsterna samt förbättrande av kunskapsbasen för barns välfärd. Barnombudsmannen och barnombudsmannadelegationen tar aktivt ställning till kommunreformen i takt med att den framskrider. Barnombudsmannadelegationens kommunsektion bildar nätverk med samarbetspartner och planerar påverkansarbetet så att barnens och ungdomarnas egna åsikter ska tas i beaktande inom stats- och lokalförvaltningen vid beredningen av kommunreformen och kommunsammanslagningarna År 2013 delade man i varje kommun ut broschyren Kommunreformen är en fråga för barn och unga, som planerades av barn och ungdomar som varit med om kommunsammanslagningar. Vi vill särskilt påminna finansministeriet om barnens och ungdomarnas perspektiv och informerar dem som ansvarar för kommunutredningarna om vårt ställningstagande under Hösten 2014 deltar vi i Kommunmarknaden för att träffa lokala beslutsfattare och dela ut broschyren om ungdomarnas kommunreform. Barnombudsmannen deltar i beredningen av totalreformen av kommunlagen i egenskap av medlem i demokratisektionen (FM). Syftet är att stärka barnens och ungdomarnas deltagande och påverkan även i kommunlagstiftningen. Varje kommun ska ha ungdomsfullmäktige eller en motsvarande påverkningskanal för ungdomar. Kommuner ska förpliktas att reda ut barns och ungas åsikter innan beslut fattas och informera om aktuella ärenden även så att barn och ungdomar förstår och får kännedom om dem. Barnombudsmannen träffar regelbundet Kommunförbundets experter och ledning i barnärenden. Nära samarbete idkas också med Finlands ungdomsfullmäktiges förbund. Samarbetsnätet av aktörer inom barn- och ungdomssektorn som bildats för att påverka vid kommunvalet fortsätter sin verksamhet. Barnombudsmannen har verkat som ordförande för nätverket. I samarbetet deltar Kyrkostyrelsen, Mannerheims Barnskyddsförbund rf, Centralförbundet för Barnskydd rf, Ung i Finland rf, Rädda Barnen rf, Finlands Ungdomssamarbete Allians rf, Finlands Föräldraförbund rf, Statens delegation för ungdomsärenden Nuora samt Finlands Ungdomsfullmäktiges förbund. Hustavlan för barn och ungas fullmäktige undertecknades av över kommunvalskandidater. Vi fortsätter att hålla kontakt med alla som undertecknade hustavlan genom e-nyhetsbrev och enkäter via Finlands Ungdomssamarbete Allians. Barnombudsmannen gör under året 2 3 kommunbesök under temat En barnvänlig kommun. I samband med besöken diskuterar man med skolelever och påverkansgrupper för unga, förmedlar barns och ungdomars åsikter till kommunala beslutsfattare och ger kommunledningen råd om integrering av barnets rättigheter samt främjande av barnens och ungdomarnas deltagande. Barnombudsmannens byrå stärker barnperspektivet och tankesättet en barnvänlig kommun genom att samarbeta med Mellersta Finlands förbund bland annat inom landskapsplanering och nätverksmöten. Verksamhetsplan för barnombudsmannens byrå Barnombudsmannens byrås publikationer 2014:2

8 Inflytande FN:s konvention om barnets rättigheter fyller 25 år Den 20 november 2014 fyller FN:s konvention om barnets rättigheter 25 år. Under jubileumsåret informerar vi beslutsfattare, aktörer inom området och allmänheten om den helhet som FN:s konventioner bildar, i synnerhet ur de fyra så kallade universella principernas perspektiv. Konventionens betydelse och uppskattningen av barndomen konkretiseras under temat barnets rätt till lek. Temat bjuder på aktiviteter för skolor, daghem, fritidsverksamhet och organisationer. Målet är att tillsammans med olika samarbetspartner skapa ett höstligt evenemang med namnet Veckan för barnets rättigheter i skolor, daghem och organisationer. Inrikesministeriet rekommenderade hösten 2013 flaggning också på dagen för barnets rättigheter hösten Barnombudsmannen påverkar olika instanser, bland annat Kommunförbundet och Kyrkostyrelsen för att säkerställa flaggningen på lokalplanet. Syftet med kampanjen är att göra dagen för barnets rättigheter till en officiell flaggningsdag Aktörerna inom området har de senaste åren dragit upp riktlinjer för kommunikationen om barnets rättigheter ( view/ ). I början av 2014 godkänner barnombudsmannadelegationen den nationella verksamhetsplanen kommunikation om barnets rättigheter Barnombudsmannens byrå och barnombudsmannadelegationens sektion för internationella ärenden och barnets rättigheter ansvarar för att dessa gemensamma nationella strategiska linjedragningar för kommunikationen om barnets rättigheter är aktuella och för verksamhetens kontinuitet. En central samarbetspartner är Centralförbundet för Barnskydd rf, som ansvarar för organiseringen av samarbetsnätverket för kommunikationen om den årliga dagen för barnets rättigheter och för planeringen av kommunikationen. Högskolepraktikanten och dagisläraren Kaisa Järvelä arbetade på byrån vintern och utvecklade metoder för människorättsfostran för barn. Verksamhetsplan för barnombudsmannens byrå Barnombudsmannens byrås publikationer 2014:2

9 Inflytande Kommunikation om barnets rättigheter på webben och i broschyrer Barnombudsmannens byrå ansvarar för den praktiska webbkommunikationen för lågstadieelever och för utbudet av broschyrer om barnets rättigheter på olika språk. Hösten 2013 förnyades den allmänna broschyren om barnets rättigheter på finska och svenska, och dessutom publicerades en broschyr på klarspråk på webben. År 2014 utvärderas texten i broschyren. Vi producerar de tryckta och de elektroniska broschyrerna på olika språk. Språkversioner finns på finska, klarspråk, svenska, ryska, engelska, nordsamiska, enare- och skoltsamiska samt romani. Vi distribuerar broschyrer till många aktörer under hösten. Hösten 2014 fortsätter vi kampanjen för att göra dagen för barnets rättigheter till en flaggningsdag tillsammans med aktörer inom området. Utifrån våra bra erfarenheter från 2013 utnyttjar vi vår FB-profil och postkortskampanj. Vi förnyar postkortet för marknadsföring av flaggningsdagen. Dessutom producerar vi material om barnets rättigheter för barn i dagisåldern, så kallade Sisu-tavlor. I dem berättar katten Sisu om barnets rättigheter. Anvisningar för vuxna i hur tavlorna ska användas med barnen ingår i paketet. Tavlorna och handledarmaterialet översätts till svenska. Tavlorna publiceras på både finska och svenska på webben och färdigt tryckta. Vi förnyar och uppdaterar också avsnittet om FN:s konvention om barnets rättigheter på webbplatsen lapsiasia.fi. Barnombudsmannens byrå informerar om barnets rättigheter för lågstadieelever på webbplatsen som 2013 fick pris för bästa webbplats riktad till barn. Innehållet och den interaktiva kommunikationen med barnen utvecklas i samarbete med Agora Center vid Jyväskylä universitet. Barnombudsmannen och Jyväskylä universitet har ingått avtal om forsknings- och utvecklingsarbete i anslutning till information om barnets rättigheter, och de har också en årlig verksamhetsplan. Målet för 2014 är att effektivisera informationen om Barnombudsmannens barnsidor enligt en separat plan och att förnya sidorna tekniskt så att de fungerar bättre i mobila enheter. Barnsidornas maskot Sisu fortsätter sin kappsäcksturné åtminstone till sex skolor under året. Skolornas budskap publiceras på webbplatsen. Vi packar också kappsäcken åt Sisus svenskspråkiga kusin, katten Sam. Sam börjar nämligen turnera i svenska skolor. Vi idkar kommunikationssamarbete relaterat till barnets rättigheter med organisationer inom området, projektet Emma och Elias och Pystymetsä Oy i fråga om marknadsföringen av en dokumentärserie om mångfaldiga familjer och dess material som främjar barnets rättigheter. Dokumentärserien Meidän perhe (Vår familj) visas på tv-kanalen AVA från och med januari Barnombudsmannen har deltagit i produktionen av bakgrundsmaterialet. Främjande av konventionen om barnets rättigheter på ett allmänt plan De föreläsningar och offentliga uppträdanden som barnombudsmannens byrå ordnar fokuserar på att öka kännedomen om konventionen om barnets rättigheter och att förklara och konkretisera innehållet i den. En särskild utmaning i Finland är att stärka barnens rätt att delta, påverka och bli hörda i olika situationer där vuxna fattar beslut som berör dem. I kommunikationen betonar vi de universella principerna i konventionen om barnets rättigheter, dvs. barnens jämlikhet (art 2), barnens rätt att delta och påverka (art 12), barnens rätt till ett gott liv och en individuell utveckling (art 6) och företrädet för barnets rätt (art 3). Barnombudsmannens byrå börjar publicera allmänna kommentarer av FN:s kommitté för barnets rättigheter på finska. Det är ett mångårigt projekt där allmänna kommentarer om barnets intresse, barnets rätt till lek och kultur samt barnets rätt till hälsa översätts först. Vi utreder möjligheten att få översättningar till svenska av barnombudsmannen i Sverige. Vi samarbetar med relevanta myndigheter och andra experter i kontrollen och utvärderingen av översättningarna. Vi informerar om översättningen av de allmänna kommentarerna till finska. Tillsammans med våra samarbetspartner förbereder vi oss på den nationella rapporteringen av konventionen om barnets rättigheter 2017 till FN-kommittén. Vi avger ett utlåtande till UM om genomförandet av FN-kommitténs rekommendationer Tillsammans med sektionen för barnombudsmannadelegationen ordnar vi 2 3 rundabordsdiskussioner om implementeringen av rekommendationerna från Syftet är att ordna ministerledda diskussioner om tre teman, dvs. välbefinnande i skolan, handikappade barns rättigheter och samordning av statens barnpolitik. Hösten 2014 är vi med om att bjuda Kirsten Sandberg, ordförande för FN:s kommitté för barnets rättigheter till konventionens 25-årsseminarium i Finland. Vi Verksamhetsplan för barnombudsmannens byrå Barnombudsmannens byrås publikationer 2014:2

10 Inflytande Barnombudsmannens byrå deltog i ordnandet av Europarådets människorättsutbildningar Compasito. Mirkka Jalonen-Alava leder utbildning i Jyväskylä. informerar också om ratificeringen av FN-konventionens tredje tilläggsprotokoll om klagorättsprocedur i Finland. Främjandet och förankrandet av människorättsfostran fortsätter I februari 2014 publicerar Människorättscentret en utvärdering av läget för människorättsfostran och rekommendationer till beslutsfattare. Barnombudsmannen deltog i utformningen av rekommendationerna som medlem i Människorättscentrets arbetssektion och förhandlingsdelegation I vårt eget påverkansarbete främjar vi implementeringen av Människorättscentrets rekommendationer. Rekommendationerna lägger stort fokus på barnets rättigheter. Barnombudsmannens byrå kallar samman en gång om året aktörerna bakom förankrandet av handboken Compasito om utbildning i mänskliga rättigheter till ett utvärderingsmöte. Syftet med samarbetet är att utbyta information och planera tillsammans samt genomföra nationell gemensam utbildning. Barnombudsmannen är samarbetsparter i ett UNICEF-projekt för människorättsfostran. Barnombudsmannens byrås eget Compasito-projekt för främjande av människorättsfostran är 2014 inriktat på information till läroinrättningar för ungdomsarbete samt institut för lärarutbildning. Vi strävar efter att samarbeta särskilt med Jyväskylä universitet (lärarutbildning, förskolepedagogik, utbildning inom socialarbete). I Mellersta Finland samarbetar vi inom förankring av Compasito-handboken med samarbetsaktörer inom lärarutbildningen samt Nuorten Keski-Suomi ry. De mässor för barn och unga (Touko Fest och SciFest) som arrangeras i Jyväskylä och Joensuu utnyttjas för att informera om barnets rättigheter och barnombudsmannens arbete. Samarbete med de religiösa samfunden och kyrkorna En viktig samarbetspartner inom kommunikation om barnets rättigheter är också den evangelisk-lutherska kyrkan, vars serviceorganisationer för barn- och ungdomsarbete inom kyrkan fortsätter sitt påverkansarbete i fråga om barnets rättigheter. Sakkunskap om barnets rättigheter erbjuds för utbildning av barnombudspersoner i församlingarna samt främjande av utvärderingen av barninflytande inom kyrkan. Även kontakterna med andra religiösa samfund upprätthålls i syfte att stärka det perspektiv som barnets rättigheter ger i deras verksamhet. Kring temat stöd för föräldraskap och barnens välfärd deltar vi också tillsammans med religiösa samfund och kyrkor i social- och hälsovårdsministeriets samarbetsnätverk. Barnombudsmannen deltar i regionala nätverksmöten i Åbo och Vasa. Verksamhetsplan för barnombudsmannens byrå Barnombudsmannens byrås publikationer 2014:2

11 Inflytande Bättre rättsskydd för barn och ungdomar! Det finländska systemet för grundläggande rättigheter, mänskliga rättigheter och lagövervakning är splittrat. Det är inte lätt för barn, ungdomar och deras föräldrar att ta reda på vem de ska kontakta när det uppstår problem. Medborgarna känner dåligt till både regionförvaltningsverkens och social- och patientombudsmännens uppgifter Aktörerna informerar eller agerar inte barnvänligt. Medborgarkontakterna med barnombudsmannen visar att det finns ett behov av juridisk rådgivning i frågor som berör barnets rättigheter och tjänster. Barnombudsmannen inledde 2010 ett flerårigt påverkansprojekt i syfte att förbättra barnens och ungdomarnas rättsskydd. Målet är att öka myndigheternas medvetenhet om barnens och ungdomarnas behov av rättsskydd och få människorätts- och lagtillsynsmyndigheterna samt myndigheterna för grundläggande rättigheter att förnya sin verksamhet i en barnvänligare riktning. Fokus ligger på att förbättra informationen om rättsskyddet för barn som bor på institutioner (klienter inom barnskyddet, utvecklingsstörda barn) och deras deltagande. Under 2014 reder vi tillsammans med organisationer på området ut möjligheterna att etablera en gemensam aktör för rådgivning i rättsskydd för barn i Finland (Finlands Föräldraförbund, Centralförbundet för Barnskydd) i form av ett pilotprojekt. Vi reder också ut möjligheterna att inleda samarbete som skulle öka informationen om mänskliga rättigheter och rättsskyddsmetoder bland barn och ungdomar som placerats på inrättningar. Vi informerar myndigheter och aktörer på området om Europarådets finskspråkiga riktlinjer för barnvänlig rätt. Inom barnvänlig rätt samarbetar vi med Centralförbundet för Barnskydd, Rädda Barnen och justitieministeriet. Målet är att utvärdera finsk rättspraxis mot Europarådets riktlinjer. Vi främjar särskilt barnens deltagande i processer relaterade till lagstiftningen om underhåll och umgängesrätt. På har barnombudsmannen sammanställt avsnittet Hjälp vid många problem som ger lättfattlig information som även kan förstås av barn om rättsskyddet och rättsskyddsmetoderna och de parter som kan kontaktas i problemsituationer. Marknadsföringen av webbsidorna fortsätter. Ett utvecklingsprojekt inleds med Agora Center vid Jyväskylä universitet för innovativt genomförande av myndighetsinformation till barn i lågstadieåldern på Finansiering för projektet söks hos UKM. Vi kompletterar med motsvarande grundläggande information riktad till ungdomar och vuxna. Vi använder barns och ungdomars expertis i planeringen och testningen av informationsinnehållet. Vi reder ut ungdomars erfarenheter av situationer och tjänster där information om rättsskyddet behövs mest. Barnombudsmannen samarbetar med riksdagens justitieombudsman i syfte att öka barnvänligheten i justitieombudsmannens verksamhet (information, lyhördhet för KOULU VAPAA-AIKA TERVEYS Apua ja neuvoja, jos kohtaat ongelmia elämässä: koulussa, harrastuksissa, kaveripiirissä, perheessä UUTTA LASTENSIVUILLA! AMO Apua Moneen PERHE Ongelmaan! MEDIA OSTAMINEN TURVALLISUUS YHDENVERTAISUUS Käy tutustumassa! Apua Moneen Ongelmaan Verksamhetsplan för barnombudsmannens byrå Barnombudsmannens byrås publikationer 2014:2

12 Inflytande Vaikuttaminen Utgivningen av Barnombudsmannens årsbok 2013 Genomförandet av barnets rättigheter i ljuset av kontakterna från medborgarna firades på barnombudsmannens byrå i augusti barn och ungdomar i inspektionerna av barnskyddsinrättningarna). Samarbete bedrivs i beredningen av verkställigheten av det så kallade OPCAT-tilläggsprotokollet i Finland. De nya verksamhetsmodellerna påverkar i synnerhet inspektionerna av inrättningarna och gör det möjligt att anlita till exempel kamratutvärderare. I samarbete med THL och VALVIRA stöds utvecklingen av inspektionsverksamheten inom regionförvaltningsverkens barnskyddsinrättningar i en barnvänligare riktning. Vi deltar aktivt i det nya Människorättscentrets verksamhet som inrättats i anslutning till riksdagens justitieombudsman. Målet är att göra barnets rättigheter till en fast del av andra människorättsaktörers och myndigheters arbete. En viktig händelse i Människorättscentrets verksamhet är publiceringen av utvärderingen av människorättsfostran i början av Vi främjar också utredningen av temat access to rights dvs. rättigheternas tillgänglighet. Vi väcker diskussion om läget för skolornas rättsskyddsmetoder och behovet av att ingripa i mobbning. Våren 2013 lade barnombudsmannen fram ett initiativ för UKM avseende metoder genom vilka mobbningsfall i skolor skulle behandlas mer effektivt och barnvänligt. Initiativet utarbetades tillsammans med Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland (RFV) och Mellersta Finlands närings-, trafik- och miljöcentral (NTM-central). Initiativets framskridande bör påskyndas. Vi stärker samarbetet med patient- och socialombudsmännens organisationer, kommunerna och de parter som anordnar utbildning inom branschen i syfte att öka informationen om ombudsmannaverksamheten till barn och ungdomar. Vi är med i styrgruppen för projektet Sisukas som främjar sådana barns skolgång som har placerats utanför hemmet. Projektet drivs i samband med kompetenscentret inom barnskydd Pesäpuu rf. Verksamhetsplan för barnombudsmannens byrå Barnombudsmannens byrås publikationer 2014:2

13 Inflytande Barn och ungdomar som rådgivare för byrån Vi stärker ytterligare barnens och ungdomarnas verksamhet som rådgivare i byråns egen verksamhet. Genom rådgivargrupperna söker vi barns och ungdomars synpunkter på utlåtandena från barnombudsmannens byrå i de fall då temaområdet i utlåtandena ger en möjlighet till detta. Vid verksamhetsplaneringen beaktas dessutom förslag från barn och ungdomar. Broschyrer och publikationer riktade till barn och ungdomar utvärderas med barn- och ungdomsgrupper. De unga rådgivarna på Barnombudsmannens byrå i Jyväskylä. Barnombudsmannens rådgivare är NuoNe med 20 medlemmar i högstadieåldern. Gruppen sammanträder 5 6 gånger per år, huvudsakligen i Jyväskylä. Tillsammans med de unga rådgivarna ordnas också möten med beslutsfattare samt ett besök till riksdagen Ungdomarnas egen påverkan av verksamhetens innehåll stärks Under året behandlas teman som ungdomarna själva lyft fram, såsom kommunala frågor, ungdomsfullmäktiges roll i kommunerna och utbildningsfrågor. NuoNe har också verksamhet på webben. Gruppen får en egen Facebook-grupp där olika teman kan diskuteras. Utöver den egentliga NuoNe-gruppen etableras ett diskussionsforum för unga rådgivare som förutom ordinariemedlemmar i NuoNe består av andra som sökt plats i gruppen 2013 och som är intresserade av verksamheten. Diskussionsforumet består av cirka 25 ungdomar och fokuserar på viktiga teman. Sedan hösten 2013 har ingenting hänt inom lågstadiebarnens rådgivningsverksamhet, eftersom Barnens Parlament i Finland inte har fortsatt sin verksamhet. Webbaserade Barnens Parlament i Finland hade cirka 340 medlemmar, som utsetts av olika kommuner. Barnombudsmannen arbetar aktivt för att starta på nytt den grundläggande verksamheten i Barnens Parlament i Finland. För att främja lågstadiebarns påverkansarbete ordnar vi i början av 2014 ett besök för barnparlamenten i Tammerfors, Vanda och Jyväskylä till riksdagen och en diskussion med riksdagsledamöter. Samarbetspartner är riksdagsgruppen för barnets bästa. Verksamhetsplan för barnombudsmannens byrå Barnombudsmannens byrås publikationer 2014:2

14 Inflytande I ärenden som berör barns och ungas vård utanför hemmet är Pesäpuu ry:s grupp Selviytyjät rådgivningsgrupp för Barnombudsmannens byrå Medlemmarna i gruppen Selviytyjät bistår barnombudsmannen särskilt när det gäller att förbättra barnens och ungdomarnas rättsskydd samt att utveckla en barnvänlig process i inspektionen av inrättningarna. Medlemmarna i den så kallade Detektivgruppen för småbarn som placerats utanför hemmet hjälper oss att utveckla barnsidorna. Samarbetet med Finlands ungdomsfullmäktiges förbund och dess representanter intensifieras i synnerhet i anknytning till kommunal påverkan. I Mellersta Finland håller barnombudsmannen kontakt med påverkansgruppen för ungdomar i landskapet. Samarbetet gör det lättare för ungdomarna att få sin röst hörd i landskapet i Mellersta Finlands förbunds verksamhet. Barnombudsmannen träffar årligen även representanter för Barnens regering i stiftelsen Plan Finland och Gymnasistförbundet. Vidare följer barnombudsmannen verksamheten vid sametingets ungdomsnämnd och arbetar även för att romanibarnen och -ungdomarna ska få sin röst hörd. Arbetet utförs i samarbete med inrikesministeriets jämlikhetsprojekt. Barnombudsmannen är samarbetspartner i Palmenias projekt för utveckling av asylsökande barns och ungdomars representantverksamhet. Under året ordnas ett möte mellan barnombudsmannen och asylsökande ungdomar där deras uppfattningar om aktuella frågor reds ut. Barnombudsmannens byrå deltar i ett forskningsprojekt som utvärderar genomslagskraften hos vissa europeiska barnombudsinstitutioners verksamhet. För Finlands del utvärderas särskilt hur barnens och ungdomarnas perspektiv förmedlas till påverkansarbetet. Undersökningen utförs av avhandlingsforskare Sara Imanian under ledning av Nigel Thomas, professor i socialarbete vid Central Lancashire University. De unga samerna höll ett anförande vid seminariet Tryggare kan ingen vara. Verksamhetsplan för barnombudsmannens byrå Barnombudsmannens byrås publikationer 2014:2

15 Inflytande Hur mår barnen och ungdomarna i Finland? Barnombudsmannen ska utvärdera barnens välfärd och implementeringen av deras rättigheter i Finland. Vi följer upp undersökningar om barnens välfärd, tar fram egna utredningar och använder medborgarkontakter med byrån och opinionsundersökningar bland barn. Barnombudsmannens årsbok 2014 ges ut i april. Temat är Hur mår barnen och ungdomarna i Finland?. Årsboken går igenom den över ett år långa utredningen om nationella indikatorer för barnens välfärd som utförts av Centralen för hälsofrämjande arbete vid Jyväskylä universitet och som finansierats av barnombudsmannen och undervisnings- och kulturministeriet. Arbetet är en fortsättning på implementeringen av förslagen av UKM:s arbetsgrupp från I barnombudsmannens årsbok finns en beskrivning av barnens välfärd utifrån valda nationella indikatorer. Samtidigt har indikatorerna testats och behovet att utveckla datagrunden för barnens välfärd utvärderats. Små barns välfärd, barnens fritid och fritidsverksamhet samt barnskyddstjänsternas kvalitet utifrån barnens erfarenheter är områden som det finns mycket lite eller inte alls uppföljande kunskap om. Efter utgivningen av årsboken gäller det att fastställa fortsatta åtgärder och fortsatt rapportering tillsammans med UKM, SHM och THL. Det skulle behövas en webbaserad portal om nationella indikatorer för barns välfärd för att göra det möjligt för kommuner och andra beslutsfattare att använda statistiska uppföljningsuppgifter. Rapporteringen utifrån det nuvarande datalagret borde fortsätta så att läget för välfärden hos särskilda grupper av barn och sårbara grupper blir beskrivna (handi- 1 Nationella indikatorer för barns välfärd. Undervisnings- och kulturministeriets arbetsgruppspromemorior och utredningar 2011:3. Årsboken 2014 tar upp barns och ungas välbefinnande med hjälp av olika nationella indikatorer. Verksamhetsplan för barnombudsmannens byrå Barnombudsmannens byrås publikationer 2014:2

16 Inflytande Maria Kaisa Aula, Raija Harju-Kivinen och universitetsforskarna Tuula Aira och Riikka Hämylä samt redaktören Meeri Ylä-Tuuhonen sammanställer barnombudsmannens årsbok. kappade och kroniskt sjuka barn, barn i olika språk- och kulturgrupper, barn inom barnskyddet). För detta behövs extern tilläggsfinansiering. Datagrunden borde även i övrigt utvecklas så att det blir möjligt att följa upp jämlikheten mellan barnen. Förverkligandet av jämlikheten mellan barnen är ett tema som även FN-kommittén för barnets rättigheter har bett ytterligare information om av Finland i flera rapporter. Barnombudsmannen deltar i sakkunniggruppen för THL:s skolhälsoenkät. Gruppen arbetar för att skolhälsoenkäten även ska omfatta lågstadieelever och för att ungdomar ska kunna delta i den lokala analysen av resultaten av den. Barnombudsmannens byrå får varje år medborgarkontakter. Det allmänna innehållet i dem rapporteras i barnombudsmannens verksamhetsberättelse som ges ut som en separat publikation Med hjälp av medborgarkontakter spårar man i synnerhet brister i förverkligandet av barnets rättigheter samt behov av påverkan. Målet är att reagera snabbare på medborgarkontakterna. Byråns knappa personalresurser är emellertid ett hinder för detta. I byråns arbete prioriteras barnombudsmannens lagstadgade uppgifter. Medborgarrådgivning ingår inte i dem, men den behövs dock i enlighet med skyldigheterna i förvaltningslagen. Dessutom lyfter medborgarkontakterna fram viktiga vardagliga utvecklingsbehov och problem som det är viktigt att identifiera med tanke på barnombudsmannens arbete. Byrån strävar efter att iaktta principerna för öppen förvaltning och undvika onödig hänvisning av medborgare från en myndighet till en annan. För svar köper vi externa juridiska tjänster. Svarsnätverket utvidgas, och vi köper telefontjänster av KOSKE, kompetenscentret för socialväsendet i Mellersta Finland. Vi arbetar för smidigare processer för medborgarkontakter genom att sortera kontakterna enligt typ och svaren enligt mer standardiserade och mer krävande svar. Vi konstruerar svarsmallar för olika slags kontakter som svararna kan utnyttja i sitt arbete. Ett viktigt mål är att förkorta svarstiderna. Vi har också färdiga svar på typiska frågor på webben. Verksamhetsplan för barnombudsmannens byrå Barnombudsmannens byrås publikationer 2014:2

17 Information om barnets rättigheter Barnombudsmannen påverkar lagpropositioner och barnpolitik Barnombudsmannen avger årligen utlåtanden om regeringens lagpropositioner samt anhängiga program och planer till ministerierna och riksdagen. Propositioner och åtgärdsprogram utvärderas utifrån FN:s konvention om barnets rättigheter. Påverkan för att förbättra barnskyddets kvalitet och stärka den nationella ledningen är prioriterade teman liksom under Barnombudsmannen har påskyndat och talat för implementering av förslagen av den så kallade Kananoja-arbetsgruppen. För att förbättra kvaliteten behövs både bättre bemötande av barn och ungdomar samt en starkare nationell ledning. Barnombudsmannen anser att det är viktigt att tjänsterna för barn, ungdomar och familjer planeras och leds som helheter över förvaltningsområdenas gränser. Detta gäller både staten och kommunerna. I påverkansarbetet framhävs målet i synnerhet i samband med beredningen av ett nytt regeringsprogram. Grunderna för läroplanen för grund- och förundervisning håller på att förnyas, och en ny lag om småbarnsfostran är under beredning inom undervisnings- och kulturministeriets sektor. Då det gäller att påverka grunderna i läroplanen betonas skolans fostrande uppgift, skolans och föräldrarnas fostranpartnerskap, stödjandet av barnens och ungdomarnas totala välfärd samt ökade möjligheter för barnen och ungdomarna att delta i skolgemenskapen. Grunden för påverkan av lagen om småbarnsfostran är riktlinjerna från 2009 som betonar barnets rättigheters perspektiv samt en bättre fungerande helhet av tjänster för småbarn. Tillsammans med barnombudsmannadelegationen följer barnombudsmannen upp och utvärderar implementeringen av regeringens barnrelaterade program. Ett Juha Peltomaa och Eelis Seilola är medlemmar av barnombudmsannens unga rådgivargruppen. De kommunicerar på både teckenspråk och talat språk. Verksamhetsplan för barnombudsmannens byrå Barnombudsmannens byrås publikationer 2014:2

18 Information om barnets rättigheter Maria Kaisa Aula intervjuas i samband med utgivningen av barnombudsmannens årsbok 2013 i Jyväskylä i augusti. aktuellt uppdrag 2014 är utvärderingen av statsrådets barn- och ungdomspolitiska program och inledningen av nytt programarbete. Barnombudsmannadelegationen främjar också mellanutvärderingen av det nationella handlingsprogrammet för att minska kroppslig aga mot barn tillsammans med social- och hälsovårdsministeriet. Tillsammans med social- och hälsovårdsministeriet bedöms möjligheterna för en sammanslagning av delegationerna för barnärenden inom ministeriets område. Detta anknyter till det mer omfattande målet att utveckla statsrådets interna samordning av barn-, ungdoms- och familjeärenden. Barnombudsmannens byrå följer med beredningen av regeringens människorättsredogörelse och säkerställer perspektivet på barnets rättigheter i redogörelsen. Barnombudsmannen deltar också i inrikesministeriets uppföljningsgrupp för diskriminering och i styrgruppen för projektet Likabehandling först och främst. Informationen om och engagemanget för Europarådets strategi för barnets rättigheter främjas bland finländska aktörer tillsammans med sektionen för barnombudsmannadelegationen. Vi påverkar innehållet i den nya strategin som focal point-part. På hösten sammankallar vi tjänstemän vars arbete påverkas av Europarådets strategi för barnets rättigheter. Barnombudsmannen deltar i verksamheten som Nätverket för fångfamiljearbete inom Stiftelsen för kriminalvårdens främjande utför. Samarbetet fortsätter under I arbetet följer man upp verkställandet av strategin för barn- och familjearbete som utarbetats vid Brottspåföljdsmyndigheten Ett initiativ av barnombudsmannadelegationen 2011 påskyndade utarbetandet av en strategi. Barnombudsmannen fortsätter sitt påverkansarbete för att förebygga brott som gäller sexuellt utnyttjande av barn. Barnombudsmannen lämnade ett initiativ om en reform av lagstiftningen om utredning av brottslig bakgrund i januari 2012 Vad gäller utredning om frivilligarbetares bakgrund har initiativet framskridit, men i övrigt krävs det mer påverkan. Barnens trygghetsfostran borde stärkas på ett nationellt plan. Barnombudsmannens byrå deltar i styrgruppen för ett projekt vid Jyväskylä yrkeshögskola som stöder en nationell samordning av trygghetsfostran. Barnombudsmannen deltar även i delegationerna för Centralförbundet för Barnskydd, Förebyggande arbete och Verkställandet av barnskyddet. Delegationerna informerar om barnombudsmannens påverkansarbete. Verksamhetsplan för barnombudsmannens byrå Barnombudsmannens byrås publikationer 2014:2

19 Information om barnets rättigheter Barnperspektivet i hälso- och sjukvården och handikappolitiken I påverkansarbetet arbetar vi vidare med de teman som inleddes 2011 i syfte att stärka barnperspektivet och barnets rättigheter inom hälso- och sjukvården och handikappolitiken. Samarbetet i anslutning till handikappade barns rättigheter intensifierades under 2013 när temat togs upp på dagen för barnets rättigheter. Barnombudsmannen påminner beslutsfattarna om att barn som behöver särskilt stöd i första hand är barn och inte definierade genom sin diagnos eller sitt handikapp. Målet är att under året i synnerhet hjälpa handikappade barn och barn som behöver särskilt stöd att få sin röst hörd och främja deras möjligheter till deltagande. Genom påverkansarbetet främjas också en likvärdig tillgång till service för handikappade barn samt stöd till föräldrarna. År 2013 tog barnombudsmannen tillsammans med den omfattande Första vetskap-arbetsgruppen initiativ för etablering och harmonisering av givandet av första vetskap i Finland riktat till Barnläkarföreningen i Finland och Duodecim. Med första vetskap avses den rådgivning och information som sjukhuset ger under graviditeten eller efter födseln av ett handikappat barn eller ett barn som behöver särskilt stöd. År 2014 främjar vi initiativet framåtskridande i samarbete med Centralförbundet för Barnskydd rf. En utredning som kartlägger situationen och förverkligandet av rättigheterna bland barn med nedsatt hörsel och döva barn samt barn som talar teckenspråk publicerades i samarbete med Finlands Dövas Förbund samt Hörselskadade Barns Föräldraförbund våren 2012 En artikel om rapporten publiceras på webben på både svenska och engelska. Nätverkssamarbetet med aktörer inom hörsel- och teckenspråkssektorn fortsätter i syfte att främja barnombudsmannens rekommendationer. Tillsammans med nätverket Kuuloavain främjar vi utarbetandet av rekommendationen för stöd till uppväxt och rehabilitering av barn med nedsatt hörsel och döva barn. Barnombudsmannen vill förena de aspekter som rör barnets rättigheter, handikappade personers rättigheter och de språkliga rättigheterna, vilket främjar förverkligandet av barnets bästa. I fråga om främjandet av handikappade barns rättigheter bedrivs samarbete med samarbetsgruppen YTRY inom Stiftelsen för handikappade barn och ungdomar (VAMLAS) Många sjukhusbyggnader i Finland väntar på sanering. Barnens deltagande i planeringen av sjukhus har fått uppmärksamhet i samband med HNS barnsjukhusprojekt. Tillsammans med Mannerheims Barnskyddsförbund reder vi ut finansieringsmöjligheter för ett pilotprojekt där barnen skulle få delta i planeringen av sjukhuset och kartlägga internationella erfarenheter. Vi söker efter samarbetspartner för diskussionen kring temat ett barnvänligt sjukhus och för att inspirera till åtgärder i Finland. Till hälso- och sjukvården hör även påverkan för utvecklingen av en ny, övergripande verksamhetsmodell för stöd och brottsundersökning av barn som fallit offer för våld och övergrepp. Barnombudsmannen är medlem av styrgruppen för THL:s projekt för barnhusmodellen Lastenasiaintalo. Målet är att 2014 inleda ett pilotprojekt för barnhusmodellen inom Åbo universitetssjukhus verksamhetsområde som förenar socialväsendets, hälso- och sjukvårdens, polisens och åklagarens myndighetsverksamhet. Utvecklingen av motverkandet av närståendevåld följs upp via Mellersta Finlands sjukvårdsdistrikts projekt Läheisväkivallan ehkäisyn kansallinen osaamiskeskus. Barnombudsmannen deltar i projektets styrgrupp. De nordiska ländernas barnombudsmän tog hösten 2013 ställning till omskärelse av pojkar genom rubriken Låt pojkar bestämma själva. Vi vill starta en diskussion om frågan med både hälso- och sjukvården samt andra centrala aktörer med tanke på barnets rättigheter. Dessutom följer vi upp den internationella utvecklingen på området. Verksamhetsplan för barnombudsmannens byrå Barnombudsmannens byrås publikationer 2014:2

20 Information om barnets rättigheter Kommunikation och nätverksbildning Barnombudsmannens roll som försvarare av barnets rättigheter och barndomen är etablerad i Finland. Påverkansarbete kräver aktiv växelverkan och kommunikation, dvs. att sprida information om barnets rättigheter bland vuxna, barn och ungdomar. I arbetet framhävs i synnerhet kontakterna med barn och ungdomar samt förmedlingen av deras erfarenheter till beslutsfattarna. Nätverkandet med centrala medborgarorganisationer, statliga aktörer, forskare och kyrkan samt en aktiv ledning av nätverken och kommunikation effektiviserar en liten byrås inflytande. I maj 2014 medför bytet av barnombudsman en vändpunkt och en möjlighet för kommunikationen. Barnombudsmannens viktigaste kommunikationskanaler är webbplatserna www. lapsiasia.fi och Webbplatsen Lapsiasia (Barnärenden) ska få en tydligare uppbyggnad och aktuellt material läggs ut på sidorna varje vecka även i fortsättningen. Sidorna på svenska, engelska och nordsamiska ska också göras tydligare och innehållet uppdateras. År 2013 fick Barnens webbplats pris för sitt innehåll och ansågs vara den bästa webbplatsen för barn. Marknadsföringen av Barnens webbplats effektiviseras med hjälp av olika nätverk (organisationer, information till ungdomar, bibliotek, ungdomscentraler etc.). Vid sidan av planerad mediapåverkan ska barnombudsmannen ta i bruk sin Facebook-sida för att göra interaktionen och informationsutbytet med intressentgrupperna effektivare. Ett e-nyhetsbrev om verksamheten skickas till fler än abonnenter sex gånger om året. Barnombudsmannen har också Twitter-konto. Kommunikationens innehåll präglas av 25-årsjubileet för FN:s konvention om barnets rättigheter och kampanjen för att göra dagen till en flaggningsdag, bedömningen av läget för barnens och ungdomarnas välfärd, utnyttjandet av barnens och ungdomarnas erfarenhetskunskap samt betydelsen av tidigt stöd och tjänster för barn och familjer. En plan för deltagandet i olika mässor och evenemang utarbetas, och för denna söks samarbetspartner. Aktuellt material som kan delas ut i samband med evenemang produceras enligt behov. Barnombudsmannens byrå deltar i följande evenemang: Scifest i Joensuu , ToukoFest i Jyväskylä, Kommunmarknaden i Helsingfors och Barnskyddsdagarna (LSKL) i Tavastehus Kommunikationssamarbetet fortsätter med Infocentrum för ungdomar och dess tjänst koordinaatti.fi. Barnombudsmannens samarbete med intressentgrupper, partnerskap och nätverksbildning fokuserar på det väsentliga. I Mellersta Finland fortsätter vi att stärka nätverksbildningen med universitet, regionala aktörer och kommuner. I Mellersta Finland stöds skapandet av strukturer för ungdomars regionala påverkan. Köpta tjänster inom extern kommunikation konkurrensutsätts under året. Tillsammans med Agora Center vid Jyväskylä universitet vidareutvecklas barnens webbplats enligt forsknings- och samarbetsavtalet. Medieuppföljning utnyttjas vid utvecklingen av den gemensamma genomslagskraften av byråns arbete. Den grafiska planeringen av publikationerna köps som en tjänst utanför byrån. Målet är att förbättra den direkta informationen om barnombudsmannens verksamhet till barn och ungdomar. För barnombudsmannens kommunikation som riktar sig till barn och ungdomar sammanställs en övergripande och flerårig plan. Alla medarbetares kommunikationskompetens utvecklas i synnerhet vad gäller sociala medier och innehållet i webbkommunikation. Verksamhetsplan för barnombudsmannens byrå Barnombudsmannens byrås publikationer 2014:2

21 Information om barnets rättigheter Nya publikationer från barnombudsmannens byrå 2014 Byråns egna publikationer Barnombudsmannens verksamhetsplan l finska, svenska I på webben I februari Barnombudsmannens årsbok 2014: Hur mår barnen i Finland? l finska I tryckt, på webben I april Lasten hyvinvointi kansallisten indikaattoreiden valossa. l Bakgrundsrapport till årsboken Forskargruppen vid institutet för hälsovetenskaper vid Jyväskylä universitet: Tuula Aira, Riikka Hämylä och Lasse Kannas. l finska I på webben I april Barnombudsmannens verksamhetsberättelse 2013/ beskrivning av medborgarkontakter på webben, maj Förnyade versioner av standardbroschyrer om barnets rättigheter finska, klarspråk, svenska, engelska, ryska, nordsamiska, enaresamiska, skoltsamiska, romani I tryckt, på webben I våren Postkort för kampanjen för att göra dagen för barnets rättigheter till flaggningsdag Sisus tavlor om barnets rättigheter för småbarn finska, svenska I tryckt, på webben I hösten Handboken Myndigheters bemötande av barn finska, svenska I på webben, tryckt I hösten Verksamhetsplan för barnombudsmannens byrå Barnombudsmannens byrås publikationer 2014:2

Verksamhetsplan för barnombudsmannens byrå 2012. Barnombudsmannens byrås publikationer 2012:2

Verksamhetsplan för barnombudsmannens byrå 2012. Barnombudsmannens byrås publikationer 2012:2 Verksamhetsplan för barnombudsmannens byrå 2012 Barnombudsmannens byrås publikationer 2012:2 innehåll Verksamhetsplan för barnombudsmannens byrå 2012 Innehåll Verksamhetsplan för barnombudsmannens byrå

Läs mer

Verksamhetsplan för barnombudsmannens byrå år 2008

Verksamhetsplan för barnombudsmannens byrå år 2008 Barnombudsmannen Verksamhetsplan för barnombudsmannens byrå år 2008 Verksamhetsplan för barnombudsmannens byrå år 2008 Innehåll Barnombudsmannen har ordet... 3 Vi bedömer hur barnens rättigheter omsätts

Läs mer

Kommunreformen är en fråga för barn och unga

Kommunreformen är en fråga för barn och unga Vet du vilka tjänster är viktiga för barn och unga i vardagen? Informerar din kommun barn och unga om planer och tjänster? Planerar man en kommunfusion i din kommun? Har du frågat barn och unga? Kommunreformen

Läs mer

Verksamhetsplan för barnombudsmannens byrå 2011. Barnombudsmannens byrås publikationer 2011:6

Verksamhetsplan för barnombudsmannens byrå 2011. Barnombudsmannens byrås publikationer 2011:6 Verksamhetsplan för barnombudsmannens byrå 2011 Barnombudsmannens byrås publikationer 2011:6 En god barndom för alla! Barnombudsmannens vision l Mer vuxennärvaro och mindre ensamhet. l Mer lek och mindre

Läs mer

Alla barn har samma mänskliga rättigheter och lika värde. Raija Harju-Kivinen 11.2.2014 Det handlar om delaktighet -seminarium

Alla barn har samma mänskliga rättigheter och lika värde. Raija Harju-Kivinen 11.2.2014 Det handlar om delaktighet -seminarium Alla barn har samma mänskliga rättigheter och lika värde Raija Harju-Kivinen 11.2.2014 Det handlar om delaktighet -seminarium 1 Förenta nationernas konvention 2 l I FN:s konvention om barnets rättigheter

Läs mer

Verksamhetsplan för barnombudsmannens byrå Barnombudsmannens byrås publikationer 2013:3

Verksamhetsplan för barnombudsmannens byrå Barnombudsmannens byrås publikationer 2013:3 Verksamhetsplan för barnombudsmannens byrå 2013 Barnombudsmannens byrås publikationer 2013:3 innehåll Verksamhetsplan för barnombudsmannens byrå 2013 Verksamhetsplan för barnombudsmannens byrå 2013 Barnombudsmannens

Läs mer

Barnombudsmannens verksamhetsplan för år 2010

Barnombudsmannens verksamhetsplan för år 2010 Barnombudsmannens verksamhetsplan för år 2010 En god barndom för alla! Barnombudsmannens byrås vision Mer vuxennärvaro och mindre ensamhet. Mer lek och mindre prestation. Mer förebyggande tjänster och

Läs mer

Medborgare i andra länder än Finland har samma rätt som finska medborgare att använda finska eller svenska hos myndigheterna.

Medborgare i andra länder än Finland har samma rätt som finska medborgare att använda finska eller svenska hos myndigheterna. Språkliga rättigheter Vad är språkliga rättigheter och vem gäller de? Medborgare i andra länder än Finland har samma rätt som finska medborgare att använda finska eller svenska hos myndigheterna. Språkliga

Läs mer

MÄNNISKORÄTTSCENTRET VERKSAMHETSPLAN FÖR 2017

MÄNNISKORÄTTSCENTRET VERKSAMHETSPLAN FÖR 2017 MÄNNISKORÄTTSCENTRET VERKSAMHETSPLAN FÖR 2017 Godkänd vid Människorättsdelegationens möte 5.9.2016 2 1 CENTRALA PUNKTER I MÄNNISKORÄTTSCENTRETS VERKSAMHET 2017 1.1 Utgångspunkter för planeringen Omfattande

Läs mer

MÄNNISKORÄTTSCENTRET VERKSAMHETSPLAN FÖR ÅR

MÄNNISKORÄTTSCENTRET VERKSAMHETSPLAN FÖR ÅR MÄNNISKORÄTTSCENTRET VERKSAMHETSPLAN FÖR ÅR 2016 2 1. MÄNNISKORÄTTSCENTRET, MÄNNISKORÄTTSDELEGATIONEN OCH DEN NAT- IONELLA MÄNNISKORÄTTSINSTITUTIONEN 1.1 Människorättscentrets uppgifter Enligt lagen ska

Läs mer

Regeringens spetsprojekt FORNYAR TJÄNSTERNA för barn och familjer

Regeringens spetsprojekt FORNYAR TJÄNSTERNA för barn och familjer Regeringens spetsprojekt FORNYAR TJÄNSTERNA för barn och familjer LÄMPLIGT STÖD VID RÄTT TIDPUNKT Regeringens spetsprojekt förnyar tjänsterna för barn och familjer Barn och unga har rätt att leva ett bra

Läs mer

En ny ungdomslag. December 2015 Georg Henrik Wrede

En ny ungdomslag. December 2015 Georg Henrik Wrede En ny ungdomslag Georg Henrik Wrede EN NY UNGDOMSLAG Undervisnings- och kulturministeriet bad om yttranden till arbetsgruppens förslag. Dessa kunde lämnas till och med måndagen den 30 november 2015 via

Läs mer

Språkliga rättigheter

Språkliga rättigheter Språkliga rättigheter Språkförhållanden och språklagstiftning I Finlands talas 148 språk som modersmål. Av landets befolkning har 4,5 procent ett annat modersmål än finska eller svenska. År 2013 var ryska,

Läs mer

Regeringens spetsprojekt FORNYAR TJÄNSTERNA för barn och familjer

Regeringens spetsprojekt FORNYAR TJÄNSTERNA för barn och familjer Regeringens spetsprojekt FORNYAR TJÄNSTERNA för barn och familjer LÄMPLIGT STÖD VID RÄTT TIDPUNKT Regeringens spetsprojekt förnyar tjänsterna för barn och familjer Barn och unga har rätt att leva ett bra

Läs mer

romska ärenden Brochyrer 2002:7swe

romska ärenden Brochyrer 2002:7swe Delegationen för romska ärenden Brochyrer 2002:7swe Delegationen för romska ärenden Delegationen för romska ärenden (officiellt delegationen för zigenarärenden) har till uppgift att främja den romska befolkningens

Läs mer

Statsrådets principbeslut om riktlinjer för politiken avseende romer

Statsrådets principbeslut om riktlinjer för politiken avseende romer Bilaga 1 Statsrådets principbeslut om riktlinjer för politiken avseende romer 2 Statsrådets principbeslut om riktlinjer för politiken avseende romer Inledning Den romska befolkningen har som finska medborgare

Läs mer

Kommunernas användning av webbkommunikation och sociala medier 2015. 12.6.2015 Hagerlund Tony webbkommunikationschef

Kommunernas användning av webbkommunikation och sociala medier 2015. 12.6.2015 Hagerlund Tony webbkommunikationschef Kommunernas användning av webbkommunikation och sociala medier 1 Bakgrund Enkäten genomfördes i april 1 (1.-17.4.) Den skickades via kommunernas registraturer till dem som ansvarar för webbkommunikationen

Läs mer

STRATEGI För hållbara och livskraftiga lösningar inom det sociala området i Svenskfinland

STRATEGI För hållbara och livskraftiga lösningar inom det sociala området i Svenskfinland STRATEGI 2007 2017 För hållbara och livskraftiga lösningar inom det sociala området i Svenskfinland Innehåll 1 Mission...2 2 Vision...2 3 Strategiska verksamhetslinjer 2007-2017...3 3.1 Delta i utvecklandet

Läs mer

24.4.2015. Barns och elevers rättigheter. Hem och skolas årsmöte, G18 18.4.2014, Ulrika Krook

24.4.2015. Barns och elevers rättigheter. Hem och skolas årsmöte, G18 18.4.2014, Ulrika Krook Barns och elevers rättigheter Hem och skolas årsmöte, G18 18.4.2014, Ulrika Krook 1 Barnens och elevens rättigheter Barnens rättigheter och barnens bästa Barnkonventionen grundläggande fri- och rättigheter

Läs mer

LÄMPLIGT STÖD VID RÄTT TIDPUNKT

LÄMPLIGT STÖD VID RÄTT TIDPUNKT Program för utveckling av barn- och familjetjänster Vi skapar tillsammans en bra vardag för barn, unga och familjer FÖR BARN, UNGA OCH FAMILJER LÄMPLIGT STÖD VID RÄTT TIDPUNKT VI SKAPAR EN BRA VARDAG FÖR

Läs mer

BARN HAR EGNA RÄTTIGHETER?

BARN HAR EGNA RÄTTIGHETER? VISSTE DU ATT BARN HAR EGNA RÄTTIGHETER? DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA GÄLLER ALLA OAVSETT ÅLDER. FN:S KONVENTION OM KOM TILL FÖR ATT TRYGGA BARNETS SÄRSKILDA BEHOV OCH INTRESSEN. ALLA BARN ÄR JÄMLIKA KONVENTIONEN

Läs mer

HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE VÅRT GEMENSAMMA MÅL Nationella utvecklingsprogrammet för social- och hälsovården

HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE VÅRT GEMENSAMMA MÅL Nationella utvecklingsprogrammet för social- och hälsovården HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE VÅRT GEMENSAMMA MÅL Nationella utvecklingsprogrammet för social- och hälsovården 2008 2011 Hälsa och trygghet för alla Kaste-programmet är social- och hälsovårdsministeriets lagstadgade

Läs mer

RP 87/2008 rd. av principen om likabehandling av personer oavsett deras ras eller etniska ursprung. Lagen avses träda i kraft så snart som möjligt.

RP 87/2008 rd. av principen om likabehandling av personer oavsett deras ras eller etniska ursprung. Lagen avses träda i kraft så snart som möjligt. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om minoritetsombudsmannen och diskrimineringsnämnden PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL 1 Nuläge MOTIVERING I denna

Läs mer

KOMMUNLEDNINGSKONTORET. Barn- och ungdomsprogram

KOMMUNLEDNINGSKONTORET. Barn- och ungdomsprogram KOMMUNLEDNINGSKONTORET Barn- och ungdomsprogram Barn- och ungdomsprogram Antaget av kommunfullmäktige 24 mars 2014 Omslagsbild Maskot Citera gärna ur skriften men ange källa Gävle kommun 2014 Grafisk form

Läs mer

HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE VÅRT GEMENSAMMA MÅL Nationella utvecklingsprogrammet för social- och hälsovården

HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE VÅRT GEMENSAMMA MÅL Nationella utvecklingsprogrammet för social- och hälsovården HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE VÅRT GEMENSAMMA MÅL Nationella utvecklingsprogrammet för social- och hälsovården 2008 2011 Hälsa och trygghet för alla KASTE-programmet är social- och hälsovårdsministeriets lagstadgade

Läs mer

PRESENTATIONSBLAD J U S T I T I E M I N I S T E R I E T. Utgivningsdatum 8.2.2008. Typ av publikation Kommittébetänkande.

PRESENTATIONSBLAD J U S T I T I E M I N I S T E R I E T. Utgivningsdatum 8.2.2008. Typ av publikation Kommittébetänkande. PRESENTATIONSBLAD Författare J U S T I T I E M I N I S T E R I E T Jämlikhetskommissionen Ordförande professor Matti Niemivuo, generalsekreterare specialsakkunnig Anna-Elina Pohjolainen, sekreterare överinspektör

Läs mer

BARNS PROBLEM UR ETT JURIDISKT PERSPEKTIV RIKSDAGENS JUSTITIEOMBUDSMAN RIITTA-LEENA PAUNIO I HANA -FORUM VAR DRÖJER FINLANDS BARNOMBUDSMAN?

BARNS PROBLEM UR ETT JURIDISKT PERSPEKTIV RIKSDAGENS JUSTITIEOMBUDSMAN RIITTA-LEENA PAUNIO I HANA -FORUM VAR DRÖJER FINLANDS BARNOMBUDSMAN? BARNS PROBLEM UR ETT JURIDISKT PERSPEKTIV RIKSDAGENS JUSTITIEOMBUDSMAN RIITTA-LEENA PAUNIO I HANA -FORUM 14.4.2004 VAR DRÖJER FINLANDS BARNOMBUDSMAN? Justitieombudsmannens syn på främjandet av barns rättigheter

Läs mer

Alla barn har egna rättigheter

Alla barn har egna rättigheter Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille kommun Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för arbetet? 5 Barnkonventionen

Läs mer

Förverkligas dina rättigheter? Barnombudsmannens byrås publikationer 2013:8

Förverkligas dina rättigheter? Barnombudsmannens byrås publikationer 2013:8 Information om mänskliga rättigheter för barn och unga Förverkligas dina rättigheter? Barnombudsmannens byrås publikationer 2013:8 alla barn och unga är jämlika! Innehåll Barnombudsmannen främjar alla

Läs mer

Barnombudsmannens initiativ till förnyelse av tjänsterna för små barn

Barnombudsmannens initiativ till förnyelse av tjänsterna för små barn Barnombudsmannens initiativ till förnyelse av tjänsterna för små barn Barnombudsmannens byrå. Publikationer 2009:4 Bättre servicehelhet under barnets tidiga år FN:s konvention om barnets rättigheter anger

Läs mer

En tydlig värdegrund som. Stöd till lärarna i

En tydlig värdegrund som. Stöd till lärarna i Världens bästa och jämlika grundskola förutsätter att alla aktörer arbetar långsiktigt och i samma riktning samt en gemensam verksamhetskultur. Skolans vardag och nationella beslut måste mötas bättre än

Läs mer

JUSTITIEMINISTERIETS KOMMUNIKATIONS- STRATEGI. Toiminta ja hallinto Verksamhet och förvaltning 6 /2017

JUSTITIEMINISTERIETS KOMMUNIKATIONS- STRATEGI. Toiminta ja hallinto Verksamhet och förvaltning 6 /2017 JUSTITIEMINISTERIETS KOMMUNIKATIONS- STRATEGI Toiminta ja hallinto Verksamhet och förvaltning 6 /2017 1 INNEHÅLL 1 INLEDNING... 3 2 VERKSAMHETSIDÉ... 4 3 VÄRDERINGAR... 5 4 STRATEGISKA PRIORITERINGAR...

Läs mer

Ge barnet en god uppväxt Nej till allt våld!

Ge barnet en god uppväxt Nej till allt våld! Ge barnet en god uppväxt Nej till allt våld! Tryckt på papper Reprint Deluxe som har tilldelats EU:s miljömärke rek.nr. DK/11/1. Fostraren är barnets förebild Får man lugga en arbetskamrat eller sin partner

Läs mer

Kvalitetskriterier för individuellt stöd

Kvalitetskriterier för individuellt stöd Kvalitetskriterier för individuellt stöd Kehitysvamma-alan asumisen neuvottelukunta, toukokuu 2011 1 Syftet med kvalitetskriterierna: Kvalitetskriterierna är avsedda för funktionshindrade människor, deras

Läs mer

Kvalitetskriterier för morgonoch eftermiddagsverksamheten inom den grundläggande utbildningen och för skolans klubbverksamhet

Kvalitetskriterier för morgonoch eftermiddagsverksamheten inom den grundläggande utbildningen och för skolans klubbverksamhet Kvalitetskriterier för morgonoch eftermiddagsverksamheten inom den grundläggande utbildningen och för skolans klubbverksamhet Morgon- och eftermiddagsverksamheten inom den grundläggande utbildningen Beskrivning

Läs mer

Organisering och ledning av modellen En barnvänlig kommun Lape-akademin, Vasa Ulla Gahmberg, Lape-akademin, 3.10.

Organisering och ledning av modellen En barnvänlig kommun Lape-akademin, Vasa Ulla Gahmberg, Lape-akademin, 3.10. Organisering och ledning av modellen En barnvänlig kommun Lape-akademin, Vasa 3.10.2019 ulla.gahmberg@gmail.com Bl.a. Ekonomiplanerare, Vasa stad 1995 2003 Kommunsekreterare, Kyrkslätt 2003 2019 Speciella

Läs mer

Som medlemmar i Handikappforum hänvisar vi också till Handikappforums utlåtande, daterat 9.6.2014.

Som medlemmar i Handikappforum hänvisar vi också till Handikappforums utlåtande, daterat 9.6.2014. Utlåtande Finansministeriet Ärende: Begäran om utlåtande över utkastet till en regeringsproposition om kommunallagen, 8.5.2014, VM065.00/2012. Utlåtande ges av SAMS - Samarbetsförbundet kring funktionshinder

Läs mer

MÅLPROGRAM Förslag. Steg för Steg rf

MÅLPROGRAM Förslag. Steg för Steg rf MÅLPROGRAM 2018 2020 Förslag Steg för Steg rf Vad är Steg för Steg? Steg för Steg är en förening för och med personer med utvecklingsstörning. Vi arbetar för att personer med utvecklingsstörning ska höras

Läs mer

Känner du till barnens mänskliga rättigheter?

Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Alla omfattas av de mänskliga rättigheterna, även alla barn. SVENSKA RUOTSI Som barn betraktas människor under 18 år. Vad innebär FN:s konvention om barnets

Läs mer

Migrationsverkets Kommunikationsstrategi

Migrationsverkets Kommunikationsstrategi Migrationsverkets Kommunikationsstrategi 2013 2017 Utgångspunkt Migrationsverkets kommunikationsstrategi 2013 2017 grundar sig på de skyldigheter och rättigheter som har fastställts för statsförvaltningen

Läs mer

EXPERT. på hälsa och välfärd

EXPERT. på hälsa och välfärd EXPERT på hälsa och välfärd Kunskap ger HÄLSA OCH VÄLFÄRD Institutet för hälsa och välfärd (THL) är ett nationellt expertinstitut som erbjuder tillförlitlig information för beslutsfattandet och verksamheten

Läs mer

FinELib. FinELib-konsortiet är rätt partner för vetenskap, forskning, undervisning och inlärning på högsta nivå

FinELib. FinELib-konsortiet är rätt partner för vetenskap, forskning, undervisning och inlärning på högsta nivå FinELib strategi 2007 2015 FinELib-konsortiet är rätt partner för vetenskap, forskning, undervisning och inlärning på högsta nivå VISION: FinELib-konsortiet är rätt partner för vetenskap, forskning, undervisning

Läs mer

Funktionshindrade skall behandlas på samma sätt som andra människor. 2007:4swe lättläst

Funktionshindrade skall behandlas på samma sätt som andra människor. 2007:4swe lättläst 2007:4swe lättläst Funktionshindrade skall behandlas på samma sätt som andra människor Hälsa och trygghet för alla. Social- och hälsovårdsministeriets broschyrer 2007:4swe lättläst Förenta Nationernas

Läs mer

Strategin för åren

Strategin för åren Strategin för åren 2019 2020 1Utgångspunkter för strategiarbetet och den nya verksamhetsmiljön Kundfokus Konkurrens om kompetent personal Strategin för åren 2019 2020 ses som en uppdatering av den föregående

Läs mer

Välkomna. Målet med dagen Att få lära oss mer om barnkonventionen och hur vi kan tillämpa den genom att sätta barnets behov och bästa i centrum

Välkomna. Målet med dagen Att få lära oss mer om barnkonventionen och hur vi kan tillämpa den genom att sätta barnets behov och bästa i centrum Välkomna Målet med dagen Att få lära oss mer om barnkonventionen och hur vi kan tillämpa den genom att sätta barnets behov och bästa i centrum 2013-02-20 1 Spelregler Vi tar ansvar för helheten Den som

Läs mer

Människorättsdelegationens arbetsordning

Människorättsdelegationens arbetsordning Människorättsdelegationens arbetsordning Antagen den 9 mars 2015 Människorättscentrets delegation är ett nationellt samarbetsorgan för aktörer inom de grundläggande och mänskliga rättigheterna och som

Läs mer

REVIDERING AV DE RIKSOMFATTANDE MÅLEN FÖR OMRÅDESANVÄNDNINGEN

REVIDERING AV DE RIKSOMFATTANDE MÅLEN FÖR OMRÅDESANVÄNDNINGEN MILJÖMINISTERIET 19.2.2016 REVIDERING AV DE RIKSOMFATTANDE MÅLEN FÖR OMRÅDESANVÄNDNINGEN Preliminär arbets- och bedömningsplan Miljöministeriet har börjat bereda en revidering av de riksomfattande målen

Läs mer

Kommunernas användning av webbkommunikation och sociala medier 2014

Kommunernas användning av webbkommunikation och sociala medier 2014 Kommunernas användning av webbkommunikation och sociala medier 14 April 14 1 Bakgrund Enkäten genomfördes i början av 14 (26.2.-21.3.) Den skickades via kommunernas registraturer till dem som ansvarar

Läs mer

INKLUSION I SKOLAN PARAGRAFER OCH PRAKTIK

INKLUSION I SKOLAN PARAGRAFER OCH PRAKTIK INKLUSION I SKOLAN PARAGRAFER OCH PRAKTIK Bestämmelser, tillämpningar och reformförslag Gustav Wikström Grundskolans specialundervisning är lagstadgad GrUL 17 : Elever med lindriga inlärnings- eller anpassningssvårigheter

Läs mer

SPRÅKSTRATEGI. 1. Inledning

SPRÅKSTRATEGI. 1. Inledning sida 1 (6) SPRÅKSTRATEGI 1. Inledning representerar nästan 140 000 yrkeshögskolestuderande. År 2013 har SAMOK 26 medlemsföreningar varav tre är svenskspråkiga. Studerandekårernas officiella språk bestäms

Läs mer

MÅL ÅTGÄRDER ANSVARSSEKTOR TIDTABELL

MÅL ÅTGÄRDER ANSVARSSEKTOR TIDTABELL ÅTGÄRDSFÖRSLAG 1. FÖREBYGGANDE ARBETE MÅL ÅTGÄRDER ANSVARSSEKTOR TIDTABELL 1.1 Effektivisera det förebyggande arbetet Åtgärderna indelas enligt åldern: 1) Spädbarn, 0 2 år 2) Barn i lekåldern, 3 5 år 3)

Läs mer

Begäran om utlåtande: Social- och hälsovårdsministeriets begäran om utlåtande

Begäran om utlåtande: Social- och hälsovårdsministeriets begäran om utlåtande 1 Social- och hälsovårdsministeriet PB 33 00023 Statsrådet kirjaamo@stm.fi virpi.vuorinen@stm.fi UTLÅTANDE 17.6.2011 Begäran om utlåtande: Social- och hälsovårdsministeriets begäran om utlåtande 20.4.2011

Läs mer

Strategiska riktlinjer för livslång vägledning Undervisnings- och kulturministeriets arbetsgruppspromemorior och utredningar 2011:15

Strategiska riktlinjer för livslång vägledning Undervisnings- och kulturministeriets arbetsgruppspromemorior och utredningar 2011:15 Strategiska riktlinjer för livslång vägledning Undervisnings- och kulturministeriets arbetsgruppspromemorior och utredningar 2011:15 Vejlederseminarium på Färöarna 7.5.2012 Carola Bryggman Regionförvaltningsverkens

Läs mer

BYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen

BYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen KONVENTION OM RÄTTIGHETER FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING BYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen Denna byggsten innehåller: - Kort beskrivning av barnkonventionen - Förhållandet mellan barnkonventionen

Läs mer

Språket inom allmän förvaltning

Språket inom allmän förvaltning Språket inom allmän förvaltning Här nedan kan man läsa i korthet om språkliga rättigheterna inom allmänna förvaltningen, samt kommuninvånares syn på hur de förverkligats: Språket vid myndigheterna Statens

Läs mer

ÄNDRING AV GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN I GYMNASIEUTBILDNING FÖR UNGA, KAPITEL 4.3 STUDERANDEVÅRD

ÄNDRING AV GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN I GYMNASIEUTBILDNING FÖR UNGA, KAPITEL 4.3 STUDERANDEVÅRD BILAGA 6/011/2014 ÄNDRING AV GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN I GYMNASIEUTBILDNING FÖR UNGA, KAPITEL 4.3 STUDERANDEVÅRD 4.3 Studerandevård Målet med studerandevården i gymnasiet är att främja de studerandes lärande,

Läs mer

INFORMATIONSMÖTE Helheten statsunderstöd för allmänbildande utbildning och småbarnspedagogik 2019

INFORMATIONSMÖTE Helheten statsunderstöd för allmänbildande utbildning och småbarnspedagogik 2019 INFORMATIONSMÖTE 15.2.2019 Helheten statsunderstöd för allmänbildande utbildning och småbarnspedagogik 2019 En gemensam ansökningsomgång för statsunderstöd inom småbarnspedagogiken, förskoleundervisningen,

Läs mer

DET ÅRLIGA PROGRAMMET FÖR ÅTERVÄNDANDEFONDEN 2008

DET ÅRLIGA PROGRAMMET FÖR ÅTERVÄNDANDEFONDEN 2008 DET ÅRLIGA PROGRAMMET FÖR ÅTERVÄNDANDEFONDEN 2008 MEDLESSTAT: Finland FOND: Återvändandefonden ANSVARIG MYNDIGHET: Inrikesministeriet, enheten för internationella frågor ÅR SOM AVSES: 2008 ÅTGÄRDER FÖR

Läs mer

Särskilt mål 10.1 Förbättra arbets- och funktionsförmågan hos personer som står utanför arbetslivet

Särskilt mål 10.1 Förbättra arbets- och funktionsförmågan hos personer som står utanför arbetslivet 1 Nationellt tema: Delaktighet Åtgärdsområde 5: Social delaktighet och bekämpning av fattigdom Åtgärdshelheter: Stödjande av den sociala delaktigheten hos de personer som har den svagaste ställningen på

Läs mer

Språket inom social- och hälsovård

Språket inom social- och hälsovård Språket inom social- och hälsovård De språkliga rättigheterna hör till individens grundläggande rättigheter. Med tanke på individens grundtrygghet är social- och hälsovård på eget språk viktig i livets

Läs mer

1(6) III handlingsplanen för öppen förvaltning

1(6) III handlingsplanen för öppen förvaltning 1(6) III handlingsplanen för öppen förvaltning 2017-2019 2 3 Inledning Finland anslöt sig till partnerskapet Open Government Partnership 2013. Samma år godkändes Finlands första nationella handlingsplan.

Läs mer

Finlands ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2007

Finlands ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2007 Finlands ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2007 Barn och unga Den åldrande befolkningen Kostnaderna för familjeledigheter och jämställdheten Arbetshälsa och bättre ork i arbetet Social- och hälsovårdsministeriets

Läs mer

Öppen delaktighet på lika villkor. Referat av statsrådets demokratipolitiska redogörelse 2014 på lättläst svenska

Öppen delaktighet på lika villkor. Referat av statsrådets demokratipolitiska redogörelse 2014 på lättläst svenska Öppen delaktighet på lika villkor Referat av statsrådets demokratipolitiska redogörelse 2014 på lättläst svenska Öppen delaktighet på lika villkor Referat av statsrådets demokratipolitiska redogörelse

Läs mer

SKOLORNAS KLUBBVERKSAMHET

SKOLORNAS KLUBBVERKSAMHET SKOLORNAS KLUBBVERKSAMHET Principer för verksamheten 2011-2015 Innehåll 1 Inledning... 3 2 Klubbverksamhet... 3 Samarbete... 3 Mål... 4 Kvalitetskriterier... 4 Tidpunkt och längd... 4 Ansvar och försäkringar...

Läs mer

BILAGA: Ändringar i läroplanen för den grundläggande utbildningen på svenska i Esbo, kap. 8 Elevvård

BILAGA: Ändringar i läroplanen för den grundläggande utbildningen på svenska i Esbo, kap. 8 Elevvård BILAGA: Ändringar i läroplanen för den grundläggande utbildningen på svenska i Esbo, kap. 8 Elevvård 8 Elevvård Med elevvård avses främjande och upprätthållande av elevens goda lärande, goda fysiska och

Läs mer

Församlingen som dagvårdens, skolans och läroinrättningarnas samarbetspart

Församlingen som dagvårdens, skolans och läroinrättningarnas samarbetspart Församlingen som dagvårdens, skolans och läroinrättningarnas samarbetspart Ett mångsidigt samarbete kan illustreras med fyra korgar. Med hjälp av korgarnas olika innehåll får man en klarare bild av samarbetets

Läs mer

SAMS Samarbetsförbundet kring funktionshinder

SAMS Samarbetsförbundet kring funktionshinder SAMS Samarbetsförbundet kring funktionshinder Utlåtande Undervisnings- och kulturministeriet Ärende: Skriftligt utlåtande om förslagen som lagts fram av arbetsgruppen som bereder reformen av lagstiftningen

Läs mer

Nya elektroniska påverkningskanaler: Medborgarinitiativet och webbplatsen www.dinasikt.fi. Niklas Wilhelmsson Justitieministeriet

Nya elektroniska påverkningskanaler: Medborgarinitiativet och webbplatsen www.dinasikt.fi. Niklas Wilhelmsson Justitieministeriet Nya elektroniska påverkningskanaler: Medborgarinitiativet och webbplatsen www.dinasikt.fi Niklas Wilhelmsson Justitieministeriet Presentationens struktur Demokrati, öppenhet och dialog Medborgarinitiativ

Läs mer

I riktning mot barn- och familjeorienterade tjänster

I riktning mot barn- och familjeorienterade tjänster I riktning mot barn- och familjeorienterade tjänster Lämpligt stöd vid rätt tidpunkt Programmet för utveckling av barn- och familjetjänster (LAPE) är ett av de 26 spetsprojekt som ingår i regeringsprogrammet

Läs mer

Barn- och ungdomsplan

Barn- och ungdomsplan Barn- och ungdomsplan 1 Inledning Bjuvs kommuns fullmäktige tog i februari 2010 ett beslut om att en övergripande barn- och ungdomsplan skulle tas fram med utgångspunkt i FN s konvention om barnets rättigheter.

Läs mer

KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING. Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen

KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING. Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen Innehåll 1. Syftet med kriterierna för god handledning... 3 2. Användningen

Läs mer

Riktlinjer för nationella minoriteters rättigheter och förvaltning av finska språket

Riktlinjer för nationella minoriteters rättigheter och förvaltning av finska språket Riktlinjer för nationella minoriteters rättigheter och förvaltning av finska språket I december 1999 beslutade riksdagen att Sverige skulle ansluta sig till Europarådets ramkonvention om skydd för nationella

Läs mer

OSKARI nummer OM 15/41/2010 HARE nummer OM030:00/2010

OSKARI nummer OM 15/41/2010 HARE nummer OM030:00/2010 20.4.2011 Publikationens titel Det nationella genomförandet av en europeisk övervakningsorder Författare Justitieministeriets publikation Arbetsgruppen som bereder det nationella genomförandet av en europeisk

Läs mer

FN:s konvention om barnets rättigheter

FN:s konvention om barnets rättigheter FN:s konvention om barnets rättigheter En kort version UTVECKLINGSENHETEN FÖR BARNS HÄLSA OCH RÄTTIGHETER www.vgregion.se/barnhalsaratt En konvention med brett stöd Det tog tio år från idé till beslut

Läs mer

Barn har rätt att delta

Barn har rätt att delta BARNOMBUDSMANNEN Barn har rätt att delta Barnombudsmannens årsrapport 2008 Barnombudsmannens byrås utredningar 3:2008 Barnombudsmannens byrås utredningar 3: 2008 Barn har rätt att delta Barnombudsmannens

Läs mer

Riksdagens grundlagsutskott Helsingfors, 15.12.2014 pev@riksdagen.fi

Riksdagens grundlagsutskott Helsingfors, 15.12.2014 pev@riksdagen.fi Riksdagens grundlagsutskott Helsingfors, 15.12.2014 pev@riksdagen.fi Ärende: Svenska Finlands folktings utlåtande om regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ordnandet av social-

Läs mer

Patientens rättigheter

Patientens rättigheter Beställning av broschyren: E-post: lahettamo@yliopistopaino.fi Fax: (09) 7010 2370 Yliopistopaino, expedition, PB 26, 00014 Helsingfors universitet 2005:5swe Minimibeställning 50 ex. Social- och hälsovårdsministeriet

Läs mer

Grunderna för planen för småbarnspedagogik

Grunderna för planen för småbarnspedagogik Grunderna för planen för småbarnspedagogik - short & simple Charlotta Rehn Utbildningsstyrelsen Från barndagvård till småbarnspedagogik Beredningen, förvaltningen och styrningen av lagstiftningen om barndagvård

Läs mer

PRESENTATIONSBLAD J U S T I T I E M I N I S T E R I E T. Utgivningsdatum 23.2.2007

PRESENTATIONSBLAD J U S T I T I E M I N I S T E R I E T. Utgivningsdatum 23.2.2007 PRESENTATIONSBLAD J U S T I T I E M I N I S T E R I E T Författare (uppgifter om organet: organets namn, ordförande, sekreterare) Regeringsrådet Mirja Kurkinen Utgivningsdatum 23.2.2007 Typ av publikation

Läs mer

Utvärdering av basservicen inom det kommunala ungdomsarbetet 2017 Ungas möjligheter att delta och göra sig hörda

Utvärdering av basservicen inom det kommunala ungdomsarbetet 2017 Ungas möjligheter att delta och göra sig hörda Utvärdering av basservicen inom det kommunala ungdomsarbetet 2017 Ungas möjligheter att delta och göra sig hörda Regionförvaltningsverken utvärderar regelbundet basservicen i kommunerna. För ungdomsväsendets

Läs mer

VÄLFÄRDSPLAN FÖR BARN OCH UNGA I HELSINGFORS. Bergen 18-20.9.2011 Bettina von Kraemer, Minna Tikanoja

VÄLFÄRDSPLAN FÖR BARN OCH UNGA I HELSINGFORS. Bergen 18-20.9.2011 Bettina von Kraemer, Minna Tikanoja VÄLFÄRDSPLAN FÖR BARN OCH UNGA I HELSINGFORS Bergen 18-20.9.2011 Bettina von Kraemer, Minna Tikanoja Bakgrund Den omarbetade barnskyddslagen (417/2007, 12 ) ålägger kommunerna att varje fullmäktigeperiod

Läs mer

Att öka förtroende. Verksamhetsplan

Att öka förtroende. Verksamhetsplan Att öka förtroende Verksamhetsplan 2014 2016 Verksamhetsplan Visionen för Kommunikationsverkets Cybersäkerhetscenter är att centret ska utvecklas till en nationellt och internationellt uppskattad cybersäkerhetsmyndighet

Läs mer

DINA RÄTTIGHETER SOM KLIENT

DINA RÄTTIGHETER SOM KLIENT DINA RÄTTIGHETER SOM KLIENT Social- och miljöavdelningen 2007 INNEHÅLLSFÖRTECKNING: Klientens ställning och rättigheter... 3 Grundläggande fri- och rättigheter... 3 Rätt till gott bemötande och socialvård

Läs mer

Det finska och det finlandssvenska teckenspråket språkvård och språkens situa6on i Finland

Det finska och det finlandssvenska teckenspråket språkvård och språkens situa6on i Finland Det finska och det finlandssvenska teckenspråket språkvård och språkens situa6on i Finland Nordiskt arbetsseminarium för språkvårdare i teckenspråk i Köpenhamn den 22 23 mars 2012 Finlands grundlag (1995)

Läs mer

Se mig som jag är! Steg för Steg rf. Adress: Telefon: E-post: www: Nordenskiöldsgatan 18 A HELSINGFORS. Storalånggatan VASA

Se mig som jag är! Steg för Steg rf. Adress: Telefon: E-post: www: Nordenskiöldsgatan 18 A HELSINGFORS. Storalånggatan VASA Steg för Steg rf:s styrelse från vänster till höger: John Pelkonen, Anja Dennstedt, Niclas Jansson, Jonas Jansson, Tero Määttä, Rex Hartman, Jon Tallberg Målprogram 2018-2020 Steg för Steg rf Adress: Nordenskiöldsgatan

Läs mer

BREV TILL KOMMUNARBETSGRUPPERNA VIII / 2009 13.3.2009

BREV TILL KOMMUNARBETSGRUPPERNA VIII / 2009 13.3.2009 BREV TILL KOMMUNARBETSGRUPPERNA VIII / 2009 13.3.2009 Innehållsförteckning Aktuellt inom projektet våren 2009 1. ARVO-utbildning 2. Kartläggning gällande verksamhetsmodeller med låg tröskel i anslutning

Läs mer

Tidigt ingripande i familje- och närståendevåld på rådgivningsbyråer för mödra- och barnavård

Tidigt ingripande i familje- och närståendevåld på rådgivningsbyråer för mödra- och barnavård Centrala resultat Tidigt ingripande i familje- och närståendevåld på rådgivningsbyråer för mödra- och barnavård RutiiNiksi-projektet (2011 2013) undersökte och utvärderade de metoder som används på rådgivningsbyråer

Läs mer

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1 Barnets bästa Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1 Inledning Lunds kommun arbetar aktivt för att det ska vara bra för barn att växa upp i Lund. Ett led i den ambitionen är kommunfullmäktiges

Läs mer

ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET ENGELSKA I ÅRSKURSERNA 4-6

ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET ENGELSKA I ÅRSKURSERNA 4-6 ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET ENGELSKA I ÅRSKURSERNA 4-6 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet i skolan och alla lärare är språklärare.

Läs mer

EGENTLIGA FINLANDS VÅRD- OCH LANDSKAPSREFORM

EGENTLIGA FINLANDS VÅRD- OCH LANDSKAPSREFORM EGENTLIGA FINLANDS VÅRD- OCH LANDSKAPSREFORM VAD INNEBÄR REFORMEN? Finlands förvaltning organiseras i tre nivåer: stat, landskap, kommun. 18 nya landskap bildas i Finland Uppgifter från kommunerna, samkommunerna,

Läs mer

Vad innebär socialoch

Vad innebär socialoch Vad innebär socialoch hälsovårdsreformen för mig? Social- och hälsotjänsterna 2019 enligt utkastet till regeringens proposition 11/2016 1 Detta är social- och hälsovårdsreformen Social- och hälsovårdsreformen

Läs mer

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter En presentation av barnets rättigheter Alla har rättigheter. Du som är under 18 har dessutom andra, särskilda rättigheter. En lista på dessa

Läs mer

Lagstadgade tjänster inom

Lagstadgade tjänster inom Social- och hälsovårdsministeriets broschyrer 2001:7swe Lagstadgade tjänster inom social- och hälsovården SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSMINISTERIET Helsingfors 2002 2 LAGSTADGADE TJÄNSTER INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDEN

Läs mer

Då vården sker på det egna modersmålet är det lättare för patienten att vara delaktig och och förstå syftet med vården.

Då vården sker på det egna modersmålet är det lättare för patienten att vara delaktig och och förstå syftet med vården. Språkprogram Då vården sker på det egna modersmålet är det lättare för patienten att vara delaktig och och förstå syftet med vården. Arbetsgruppen för språkprogrammet Vasa centralsjukhus, Vasa 6.6.2011

Läs mer

Samarbete, nätverk, tillgänglighet och åtkomlighet inom museipolitiska program. Överdirektör Riitta Kaivosoja

Samarbete, nätverk, tillgänglighet och åtkomlighet inom museipolitiska program. Överdirektör Riitta Kaivosoja Samarbete, nätverk, tillgänglighet och åtkomlighet inom museipolitiska program Överdirektör Riitta Kaivosoja 10.2.2016 Varför ett museipolitiskt program? Vi behöver en gemensam vision om museiverksamheten

Läs mer

Mot en systemisk verksamhetsmodell inom barnskyddet

Mot en systemisk verksamhetsmodell inom barnskyddet Mot en systemisk verksamhetsmodell inom barnskyddet Samutvecklingsdag i Helsingfors 24.1.2018 Pia Eriksson, utvecklingschef, Institutet för hälsa och välfärd Samutvecklingsdagarna och nationellt utvecklande

Läs mer

Ett barn är varje människa under 18 år

Ett barn är varje människa under 18 år barns rätt åstorp Ett barn är varje människa under 18 år Åstorp - Söderåsstaden där människor och företag möts och växer www.astorp.se barns rätt åstorp är en policy med syftet att stärka barns och ungas

Läs mer

Framtiden för den jämlika småbarnspedagogiken

Framtiden för den jämlika småbarnspedagogiken Framtiden för den jämlika småbarnspedagogiken 20.3.2018 Utvärdering av småbarnspedagogisk verksamhet, Helsingfors (UBS/NCU) Marika Lostedt, Esbo stad 1 Grunderna för planen för småbarnspedagogik har som

Läs mer

Nya lagen om småbarnspedagogik

Nya lagen om småbarnspedagogik Nya lagen om småbarnspedagogik Vasa, Helsingfors, Åbo 12.9.2018 Thomas Sundell Jurist Regionförvaltningsverkens svenska enhet för bildningsväsendet Regionförvaltningsverkens svenska enhet för bildningsväsendet

Läs mer

Kommunernas användning av webbkommunikation och sociala medier Mars 2013

Kommunernas användning av webbkommunikation och sociala medier Mars 2013 Kommunernas användning av webbkommunikation och sociala medier Mars Bakgrund Enkäten genomfördes i början av (12.2 1.3) Den skickades via kommunernas registraturer till dem som ansvarar för webbkommunikationen

Läs mer