KURSPLAN. Samhällsvetenskap med inriktning mot polisiärt arbete. Social science in the field of police work. Dnr: 795/

Transkript

1 Dnr: 795/ Polisutbildningen KURSPLAN Samhällsvetenskap med inriktning mot polisiärt arbete. Social science in the field of police work Kurskod Beslutsdatum Gäller från PXP Undervisningsspråk Ämne Svenska Statvetenskap, juridik, beteendevetenskap, poliskunskap, färdighetsämnen Poängtal 17 ECTS poäng 25 Nivå 1-40 Inplacering i utbildningssystemet Förkunskaper Syfte Kursen ingår i Polisutbildningen, 65 poäng. (Uppdragsutbildning från Rikspolisstyrelsen). Kursen utgör första terminen på Polisutbildningen. Kursen kräver att den studerande är antagen till polisutbildningen, 65 poäng Den studerande skall efter genomgående kurs ha tillägnat sig kunskaper och färdigheter om: polisens uppdrag, roll och professionella förhållningssätt, polisens styrning och ledning samt samverkan med andra myndigheter och ideella organisationer, demokratins grundvalar och rättstatens organisation såväl nationellt som internationellt, rättsordningen, juridisk metod straffrätt och offentlighetsprincipen 1 (7)

2 Syfte brottsoffers situation, arbetsgruppers dynamik och utveckling, vetenskapliga förhållningssätt och metoder, genusperspektiv, etiskt förhållningssätt och det mångkulturella samhället, introduktion i kriminaltekniskt/forensiskt arbete med huvudinriktning mot dokumentation, foto och bildhantering Innehåll Delkurs 1 Rättens grunder med särskild inriktning mot straffrätt Kursen behandlar grunderna i den svenska rättsordningen och tar upp viktiga juridiska metodfrågor. Detta innefattar bl.a. rättsordningens indelning i olika rättsområden, rättskällorna, lagstiftningsprocessen och grundläggande rättsprinciper. Vidare behandlas grundläggande process- och förvaltningsrättsliga frågor. Kunskap om svenska rättsinformationssystem delges samtidigt som förmågan att använda dessa liksom juridisk metod i övrigt övas. Straffrätten omfattar en genomgång av straffrättens allmänna delar och några vanliga brottstyper, särskilt vad avser brott mot liv och hälsa. Därtill behandlas några viktiga straffteorier samt det svenska påföljdssystemet. Delkurs 2 Ordning och trygghet Delkursen behandlar några grundläggande moment i polisens uppdrag att upprätthålla ordning, säkerhet och trygghet i samhället. Relevant lagstiftning och aktuella dokumentationskrav behandlas och sätts i sitt sammanhang. Viss tvångsmedelsanvändning, laga befogenhet, straffrihetsgrunder och reglerna kring polisens användande av skjutvapen introduceras. Problemorienterade lösningar och konflikthantering diskuteras i varje delmoment. Beteendevetenskapliga perspektiv på aggression, utstötning och avvikande beteenden behandlas. Delkursen avslutas med en mindre övning i vilken färdigheterna i poliskunskap, juridik, beteendevetenskap samt enkla tekniker i självskydd övas.. 2 (7)

3 Innehåll Delkurs 3 Kriminologi och brottsförebyggande arbete Denna kurs tar upp grundläggande kriminologiska frågeställningar, begrepp och förklaringsmodeller. Särskilt fokus kommer att läggas på kriminalstatistikens möjligheter och begränsningar att beskriva brottslighetens omfattning, karaktär och utveckling. Även andra informationskällor om brottsligheten, liksom den kriminologiska forskningsprocessen, kommer att diskuteras. Kursen ger en allmän orientering av kriminologiska teorier, om orsaker till brott på såväl samhällsgrupp- som individnivå. Vidare diskuteras aktuell kriminalpolitik i ljuset av den historiska utvecklingen och påföljdssystemets utformning. Både svensk och internationell polisforskning presenteras och begrepp som problemorienterat polisarbete och underrättelseledd polisverksamhet samt utvärderingar av polisens roll i det brottsförebyggande arbetet kommer att behandlas. Beteendevetenskap för poliser Kursen tar upp socialpsykologi med fokus på mellanmänskliga möten och kommunikation. Det som behandlas är möten mellan människor, hur vi alla fungerar som människor utifrån sociala koder, hur vi kan förstå oss själva och andra i olika situationer samt hur ökad förståelse underlättar ett effektivt och professionellt arbete som polis. Polisen i den demokratiska rättsstaten Momentet behandlar polismaktens önskvärda och faktiska roll i en demokratisk rättsstat. Akutsjukvård Kursen behandlar huvudsakligen förväxlingssymtom samt genom övningar färdigheter i direkt livräddande åtgärder. Vapen Utbildningen består av teori, torrträning, skarpskjutning samt filmskjutbana. Ämnet stäcker sig över samtliga terminer. 3 (7)

4 Kriminalteknik Ämnet sträcker sig över samtliga terminer. Första terminen inriktar sig på dokumentation, foto, protokollering och bildhantering, redovisning, videofilmning och SKLs verksamhet. Självskydd Ämnet sträcker sig över samtliga terminer. Målet är att studenten skall kunna göra ingripanden som är säkra och hänsynsfulla samt kunna utföra livräddande insatser. Första terminen inriktar sig på grunderna i självskydd och ingripandetekniker. Simning med livräddning ingår också. Praktiska övningar varvas med teori kring taktiskt uppträdande, polisens maktutövning, våldsanvändningstrappan och etiska aspekter. Efter genomförd kurs har studenten behörigheter i nationell bastaktik. IT/data Ämnet sträcker sig över samtliga terminer. Under första terminen undervisas studenten i grundläggande hantering av polismyndighetens IT-system. Grundutbildning ges i programmet Rationell Anmälans Rutin (RAR) och Datoriserad utrednings Rutin med Tvångshantering (DurTvå). Hälsa Studenterna får en översiktlig bild av hur hälsofrämjande arbete på polismyndigheten kan bedrivas. Detta i syfte att skapa förutsättningar för att utföra ett professionellt men samtidigt hållbart arbete. Polisbilskörningen Utbildningen syftar till att de studerande efter utbildningen ska kunna framföra polisens tjänstebilar på ett trafiksäkert och föredömligt sätt under yrkesutövning/tjänsteutövning. Utbildningen omfattar säkerhet, effektivitet, miljöekonomisk körning, polisens skyldigheter/rättigheter, polisiärt uppträdande, fordonskunskap och körträning i olika miljöer. Ämnet sträcker sig över samtliga terminer. Radio I ämnet övas studenterna i att hantera yrkesrelevanta kommunikationssituationer i polisens rikstäckande radiosystem S70M. Ämnet sträcker sig över samtliga fyra terminer. 4 (7)

5 Undervisningsformer Kunskapsinhämtningen på delkurserna sker i form av seminarier, föreläsningar, grupparbeten, individuella uppgifter och egen inläsning. Färdighetsmomenten tränas genom förevisning, praktiska övningar, handledning, egen inläsning och föreläsningar. Vissa delar av utbildningen ges på distans. Studenten förutsätts delta aktivt i diskussioner som förs både vid föreläsningar, seminarier och via distansverktyget. Arbetsformerna liksom examinationstillfällena syftar till att träna studentens förmåga att uttrycka sig sakligt och att reflektera kritiskt i såväl tal som skrift. Varje lärare ger vid kursstart information om vilka undervisningsformer som är aktuella för respektive delkurs och färdighetsmoment, om obligatorisk närvaro samt om vad som i övrigt gäller. 5 (7)

6 Läromedel Författare/red. Titel, förlag och utgivningsår Sidor Rättens grunder med särskild inriktning mot straffrätt Hydén, Håkan Rättsregler: en introduktion till juridiken ca 200 s Dahlström Mats, Nilsson, Inger Westerlund, Gösta Warling-Nerep, Wiweca Wennberg, Suzanne Zila, Josef Brott och påföljder - en lärobok i straffrätt om brottsbalken Bruuns bokförlag, senaste upplagan En introduktion till förvaltningsrätten Stockholm: Norstedts Juridik, senaste upplagan Introduktion till straffrätten (2002) Stockholm: Norstedts Juridik Specialstraffrätten. En introduktion Stockholm: Norstedts Juridik, senaste upplagan Lagsamling En av följande lagsamlingar, högst 2 år gammal: Svensk lag, Iustus Förlag Sveriges Rikes Lag, Norstedts Juridik Sveriges Lagar, Thomson Fakta ca 140 s ca 120 s ca 110 s ca 15 s Christiansson,Sven-Åke & Granhag, Pär-Anders Berggren, Nils-Olof Munch Johan Westerlund, Gösta Ordning och trygghet Polispsykologi, Natur och Kultur (aug 2004) Polislagen en kommentar, 5:e upplagan (2005), Nordstedts juridik Polisens Vapenanvändning, Bruuns Bokförlag (2003), Ingår i vapen/taktik och används under terminerna 2-4. Kriminologi Dolmén, Lars Översikt, Brottsutvecklingen i Sverige , BRÅ-rapport 2004:3 Barclay, Gordon Tavares, Cynthia Tilley, Nick Newburn, Tim Flyghed, Janne Liljequist, Marianne, Lundälv, Jörgen Sarnecki, Jerzy 15 s International comparisons of criminal justice statistics Home Office UK, Issue 12/ s Community policing, problem-oriented policing and intelligence-led policing Handbook of Policing, Willian Publishing. 30 s När det exceptionella blir normalt konsekvenser av det politiska våldet i Göteborg juni 2001 Särtryck ur: Gatans politik. Göteborgsdemonstrationerna juni Ur mediernas, polisernas och demonstranternas perspektiv, Meyer Information & Förlag AB. 15 s Introduktion till Kriminologi, Lund: Studentlitteratur s Dessutom kan max 100 s övrigt material tillkomma 6 (7)

7 Polishögskolan Kriminalteknik Grundläggande kriminalteknik, Boken är under omarbetning och grundar sig delvis på tidigare material. Den kommer att utkomma i delar varvid materialet för termin 1 delges studenterna i kompendieform. Rikspolisstyrelsen Polishögskolan IT/Data Handbok för RAR (Rationell AnmälningsRutin) Användarhandbok för DurTvå (Datoriserad Utrednings Rutin med Tvångshantering) Snabbguide för RAR Snabbguide för DurTvå Konsten att skriva bra brottsanmälningar Centrala system - Kompendium Polisbilskörning NTF: Trafikförfattningar 2005, NTF:s förlag Thompson, George RMV rättsmedicinalverket Självskydd Verbal Judo Risker vid ingripande av drogpåverkade personer,18 dödsfall refererade Beteendevetenskap Angelöw, Bo Introduktion till socialpsykologin Studentlitteratur, Jonsson, Thom 2000 Damgaard, Irena Det personliga samtalet, Liber 2000 Examinationsformer Betygssättning Examination på kursen sker både muntligt och skriftligt och genom aktivt deltagande på seminarier, i grupparbeten samt vid praktiska övningar och provtillfällen. Varje lärare informerar vid kursstarten om vilka examinationsformer som gäller samt hur många examinationstillfällen som ges och när dessa äger rum. Tillfälle till omtentamen ges vid två tillfällen, därefter vid nästa ordinarie kurstillfälle. Vid betygsättning används något av betygen Väl godkänd, Godkänd eller Underkänd. Överlappning Kursbevis Övrigt Student som godkänts i kursen skall på begäran få kursbevis. Utbildningen skall säkerställa krav på nationell enhetlighet i de polisiära färdighetsämnena. 7 (7)