Produktion och placering av monument av Bengt Olson

Transkript

1 1

2 2

3 3

4 Tjänsteskrivelse Sida 1(2) Kommunledningsförvaltningen Kerstin Gustafsson, Datum Ks/2012: Samverkan, externt Produktion och placering av monument av Bengt Olson Sammanfattning Kulturförvaltningens chef har berett och anmält ärendet Produktion och placering av monument av Bengt Olson (ksau / ks ). I tjänsteskrivelsen, , står bl.a. att nämnda konstnär har nu skapat ett konstverk för Kristinehamn som kommer att minna om hans konstgärningar. Ett konstverk som också kommer att bli ett intressant turistmål för staden. Kostnaden för konstverket uppgår enl. tjänsteskrivelsen till 1,5 milj kr. Kostnad för produktion hos Herrljungaleverantör 1 milj och markarbete m.m. 0,5 milj. I brev daterat tackar Bengt Olson Kristinehamns kommun för förtroendet att uppföra ett monumentalt konstverk i kommunen. En grundläggande förutsättning för genomförandet är att det kan ske genom det samarbete konstnären utvecklat med Strängbetong. Bengt Olson skriver uttryckligen i sitt brev att om det finns legala hinder för detta tvingas jag dessvärre att tacka nej. Kommunfullmäktige beslutar ( 126) att anslå medel för anskaffning av konstverk uppfört av konstnären. Finansieringen sker genom fond för offentlig utsmyckning och av kommunstyrelsens anslag för investeringar. Kommunfullmäktige delegerar genomförandet av beslutet till kommunstyrelsen. Entreprenör utses enligt konstnärens rekommendation och anvisningar om att den utpekade entreprenören har de nödvändiga kvalifikationerna att genomföra projektet enligt konstnärens intentioner. Den är av konstnären bedömd som lämplig att förverkliga tanken och gestaltningen av konstverket. Kommunfullmäktige önskar även att vid nästa fullmäktigesammanträde få en bättre information eller redovisning av ärendet. Vid kommunfullmäktiges sammanträde ( 157) redovisar muntligen kommunchef Anders Dahlén ärendet. Kommunfullmäktige tackar för redovisningen och lägger den till handlingarna. I brev, diariefört skriver Bengt Olson till kommunalrådet Bjarne Olsson att han känner sig mycket hedrad över att blivit tillfrågad om att c:\users\kalen\appdata\local\temp\ks_2012_236 - produktion och placering av monument av bengt olson - ver 1{fcfe-6cd d6-000e-a101}.rtf KRISTINEHAMNS KOMMUN Postadress 1. Kommunledningsförvaltningen Kristinehamn E-post kommunen@kristinehamn.se Besöksadress Uroxen Kungsgatan 30 4 Telefon vx Fax Bankgiro Organisationsnr

5 2 utarbeta ett förslag för en skulptur av en mäktig dimension till min födelsestad Kristinehamn och jag vill tacka de människor som stått bakom detta förslag. Bengt Olson önskar dock, med tanke på den framtida utvecklingen av kommunens kultur och de kostnader det kommer att innebära, föredrar jag att dra mig tillbaka för närvarande med mitt skulpturprojekt. I e-post diariefört framför Bengt Olson, att med anledning av hans upplevelse av att ingen längre tycks ha någon lust eller kraft att ta tag i detta arbete så vill han själv ta första steget och avskriva hela frågan. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Kulturchefens tjänsteskrivelse Ksau Brev Bengt Olsson daterat Ks Kf Kf Brev Bengt Olson diariefört E-post Bengt Olson diariefört Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att upphäva beslut fattat av kommunfullmäktige Kommunfullmäktige tackar Bengt Olson för visat intresse och beklagar det obehag ärendet eventuellt kan ha medfört. Skickas till Bengt Olson Kommunchef Kulturförvaltningens chef Peter Eskebrink Kanslichef Kerstin Gustafsson Utredare 5

6 6

7 7

8 8

9 9

10 10

11 11

12 12

13 13

14 14

15 15

16 16

17 17

18 18

19 19

20 20

21 Tjänsteskrivelse Sida 1(2) Kommunledningsförvaltningen Sofia Elfström, Datum Ks/2013: Remisser Remissvar SGI's rapport "Delegation för klimatanpassningsinsatser avseende skredrisker i Göta älvdalen" Sammanfattning Statens geotekniska institut (SGI) fick i februari 2013 uppdrag från regeringen att ta fram förslag på hur genomförande av klimatanpassningsinsatser som minskar skredriskerna i Göta älvdalen kan samordnas. Utredningen föreslår en delegation bestående av SIG, berörda Göta älvkommuner, länsstyrelserna i Västra götaland respektive Värmland, MSB, Trafikverket, Sjöfartsverket, Vattenfall Vattenkraft AB och Västragötalandsregionen. Delegationens uppgift blir att ansvara för prioritering, samordning och stöd till verksamhetsutövare och andra berörda med avseende på skredrisker i Göta älv. Socialdepartementet har nu sänt ut SGI s rapport på remiss till bland annat Kristinehamns kommun. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse SGI s rapport Delegation för klimatanpassningsinsatser avseende skredrisker i Göta älvdalen, Redovisning av regeringsuppdrag S2012/2921/PBB Remiss skrivelse från Socialdepartementet Remissvar Ärendet Statens geotekniska institut (SGI) fick i februari 2013 uppdrag från regeringen att ta fram förslag på hur genomförande av klimatanpassningsinsatser som minskar skredriskerna i Göta älvdalen kan samordnas. Bakgrunden var den kartering av risker för skred som SGI utförde under avseende Göta älv, med anledning av ett förändrat klimat med ökade flöden i älven. Kart läggningen visade att det inom Göta älvdalen finns många områden med hög skredrisk redan för dagens förhållanden och att riskerna ökar i ett förändrat klimat. c:\users\kalen\appdata\local\temp\xpgrpwise\sgi tjänsteskrivelse_1.doc KRISTINEHAMNS KOMMUN E-post kommunen@kristinehamn.se Postadress 1. Kommunledningsförvaltningen Kristinehamn Besöksadress Uroxen Kungsgatan Telefon vx Fax Bankgiro Organisationsnr

22 2 Utredningen föreslår en delegation bestående av SGI, berörda Göta älvkommuner, länsstyrelserna i Västra götalands respektive Värmlands län, MSB, Trafikverket, Sjöfartsverket, Vattenfall Vattenkraft AB och Västra Götalandsregionen. Delegationens uppgift blir att ansvara för prioritering, samordning och stöd till verksamhetsutövare och andra berörda med avseende på skredrisker i Göta älv. Delegationen ansvarar dock inte för övergripande klimatanpassningsinsatser utöver skredrisker t.ex. beslut om vattennivåer i Vänern eller för finansiering och genomförande av de konkreta klimatanpassningsåtgärderna. Den enda representation som finns från Vänerkommunerna är via Länsstyrelsen i Västra Götaland respektive Värmland. Eftersom detta arbete i stor utsträckning kommer att påverka möjligheterna att öka avtappningen av Vänern så kommer samtliga kommuner kring Vänern att beröras i någon utsträckning. Det är positivt att staten tar ansvar för konsekvenserna av kommande klimatförändringar, men delegationen saknar viktig anknytning och inblandning från kommuner kring Vänern, som i stor utsträckning är berörda av kommande möjligheter att öka tappningen av sjön. Representation från Vänerkommunerna borde lämpligen ske genom att samarbetsorganet Vänerkommuner i samverkan ges en plats i delegationen. Förslag till beslut Kommunstyrelsen godkänner remissvaret och översänder det till Socialdepartementet. Skickas till Planeringsavdelningen Anders Dahlén Kommunchef Sofia Elfström Planarkitekt 22

23 REMISSVAR Sida 1(2) Kommunledningsförvaltningen Sofia Elfström Datum Remissvar SGI s utredning Delegation för klimatanpassningsinsatser avseende skredrisker i Göta älvdalen [diarienummer S2013/9071/PBB] Kristinehamns kommun anser det positivt att regeringen givit SGI uppdrag att utreda stabilitetsfrågan i Göta älvdalen vidare. Enligt de klimatförändringar som prognostiseras i Klimat och sårbarhetsutredningen kommer Vänern och dess kustkommuner vara beroende av möjligheterna till en ökad avbördning. Vidare anser vi att det är positivt att delegationen placeras på nationell/statlig nivå hos SGI. Vi uppmuntrar det faktum att ordförandeskapet och sekreterare tillika sekretariatet för delegationen föreslås bemannas från SGI. Det är får också anses mycket positivt att MSB har en plats i delegationen. I uppdraget från regeringen finns beskrivet att investeringar i skredsäkring längs Göta älv skall ställas i relation till alternativa metoder för att hantera ökande vattennivåer i Vänern, varför det bör utredas hur samordningen med klimatanpassningsarbetet i Vänerregionen skall ske. I beskrivningen av delegationen arbete framgår att den skall samordna och koordinera klimatanpassningsåtgärder utifrån en prioriteringsordning som utgår från övergripande skredrisker men också utifrån berörda aktörers agendor och behov. Den enda representation som finns från de berörda kommunerna kring Vänern i den föreslagna delegationen är Länsstyrelsen i Värmlands respektive Västra Götalands län. Motivet till detta uppges vara att Länsstyrelserna har ansvar för nivåregleringsarbetet i Vänern, och fattar således beslut om avrinning av Vänern som ska vara en förutsättning för delegationens arbete. Ett uttalat mål har enligt rapporten varit att hålla nere antalet delegater för att uppnå en effektiv organisation. Vi anser dock att det finns brister i delegationens koppling till Vänerregionen. Kommunerna kring Vänern är i högsta grad berörda av hur arbetet med att skredsäkra Göta älv, och därigenom möjliggöra ökad avtappning av Vänern, fortlöper. Delegationen skall arbeta utifrån skredrisker men också utifrån berörda aktörers agendor och behov, varför det är av yttersta vikt att Vänerkommunerna, som samtliga är att anse som berörda, ges c:\users\kalen\appdata\local\microsoft\windows\temporary internet files\content.ie5\ihtdy5m2\ks_2013_188 - remissvar sgi's rapport{fcfe-b0e1-0ca2-8f9f-ddba-a101}.doc E-post KRISTINEHAMNS KOMMUN kommunen@kristinehamn.se Postadress 1. Planeringsavdelningen Kristinehamn Besöksadress Uroxen Kungsgatan Telefon vx Fax Bankgiro Organisationsnr

24 2 möjlighet att delta i delegationen. Vidare kommer samordningsarbetet med klimatanpassningsåtgärder i Vänerkommunerna bara underlättas om kopplingarna till kommunerna kring Vänern stärks. Vi yrkar därför att kommunerna kring Vänern ska finnas representerade i delegationen och inte bara i referensgrupper. Detta sker lämpligen genom att samarbetsorganet Vänerkommunerna i samverkan om Vänerns reglering ges en plats i delegationen. Detta skulle säkerställa samrordning med kommunerna kring Vänern och möjliggöra koordinering och interaktion med klimatanpassningsåtgärder i Vänerkommunerna. Vidare vill vi påtala vikten av en hållbar finansieringsmodell för de kommande åtgärderna i Göta älvdalen, en fördelning av kostnaderna för åtgärder mellan endast berörda kommuner ses inte som en hållbar lösning. Det handlar sannolikt om stora belopp som kan komma att läggas på små kommuner utan resurser eller beredskap att hantera dessa. Risken blir då att hela arbetet avstannar eller kullkastas. Det förefaller självklart att åtgärder av denna omfattning och dignitet borde vara föremål för en statlig finansiering. Bjarne Olsson Kommunstyrelsens ordförande Anders Dahlén Kommunchef 24

25 Delegation för klimatanpassningsinsatser avseende skredrisker i Göta älvdalen Redovisning av regeringsuppdrag S2012/2921/PBB (delvis) 25 Linköping 2013

26 Delegation för klimatanpassningsinsatser avseende skredrisker i Göta älvdalen Statens geotekniska institut (SGI) Linköping Beställning SGI Informationstjänsten Tel: Fax: E-post: info@swedgeo.se Rapporten finns som PDF på vår webbplats: Dnr SGI Uppdragsnr SGI Foto omslag SGI 26

27 Swedish Geotechnical Institute Delegation för klimatanpassningsinsatser avseende skredrisker i Göta älvdalen Redovisning av regeringsuppdrag S2012/2921/PPB (delvis) 27 Linköping 2013

28 5(38) 28

29 Förord Genom regeringsbeslut den 14 februari 2013 fick Statens geotekniska institut i uppgift att ta fram förslag på hur genomförande av klimatanpassningsinsatser som minskar skredriskerna i Göta älvdalen kan samordnas. Bakgrunden till uppdraget är den kartering av risker för skred som SGI utförde under längs hela Göta älv, med anledning av ett förändrat klimat med ökade flöden i älven. Kartläggningen visade att det inom Göta älvdalen finns många områden med hög skredrisk redan för dagens förhållanden och att riskerna ökar i ett förändrat klimat. Regeringen skriver i uppdragsbeslutet att det mot bakgrund av Göta älvutredningens slutsatser är viktigt att nödvändiga åtgärder inom Göta älvdalen kommer tills stånd, både utifrån dagens situation och utifrån ett klimatanpassningsperspektiv. Utredningen har genomförts under perioden februari-november 2013 under ledning av SGI:s ledningsgrupp. Vid SGI tillsattes en projektgrupp med stf GD Bo Lind som uppdragsledare och med övriga deltagare Helena Helgesson, Carina Hultén, Marius Tremblay, Ann-Louise Elliot samt Karin Bergdahl. Projektgruppen kar löpande rapporterat till SGI:s ledningsgrupp som haft det övergripande ansvaret för uppdraget. Rapporten har granskats av Elvin Ottosson. Utredningen har genomförts i samverkan med en lång rad aktörer. Breda samrådsmöten har hållits på SGI i Göteborg den 7 maj respektive den 25 september. Synpunkter har också inhämtats vid bl.a. bilaterala möten med andra myndigheter och organisationer med ansvar inom Göta älvdalen och Vänerregionen. SGI har tagit hand om en stor mängd synpunkter och kommentarer. Samråden har genomgående genomförts i en positiv anda präglad av önskan att hitta vägar för att stärka klimatanpassningsarbetet avseende skred i Göta älvdalen. Vi tackar alla myndigheter och organisationer som på ett förtjänstfullt sätt bidragit i arbetet. SGI överlämnar härmed sin rapport för uppdraget. Linköping Åsa-Britt Karlsson Generaldirektör 6(38) 29

30 7(38) 30

31 Innehållsförteckning Förord... 6 Sammanfattning Uppdraget Uppdrag från regeringen Genomförande av uppdraget Avgränsning av uppdraget Anpassning till ett förändrat klimat Geografiskt område för samordningsansvar Behovet av en delegation Organisationsformer Berörda aktörer och samråd Statens geotekniska institut Länsstyrelserna Enskilda kommuner utmed Göta älv Övriga myndigheter och organisationer inom delegationen Relevanta regionala aktörer utanför delegationen Samråd och kontakter Fastighetsägare Delegation för samordning av klimatanpassningsinsatser avseende skredrisker i Göta älvdalen Motiv Delegationens sammansättning Arbetsformer Delegationens ansvar och verksamhetsområde Ansvar som ligger på andra parter än delegationen Mandat Resurser och kostnader för delegationen Uppstart av delegationen Utvärdering (38) 31

32 Sammanfattning Regeringen har gett Statens geotekniska institut i uppdrag att ta fram förslag på hur genomförandet av klimatanpassningsinsatser som minskar skredrisker i Göta älvdalen kan samordnas. Bakgrunden till uppdraget är den kartering av risker för skred som SGI utförde längs hela Göta älv under , med anledning av ett förändrat klimat med ökade flöden i älven. Kartläggningen visade att det inom Göta älvdalen finns många områden med hög skredrisk redan för dagens förhållanden och att riskerna ökar i ett förändrat klimat. Regeringen skriver i uppdragsbeslutet att det mot bakgrund av Göta älvutredningens slutsatser är viktigt att nödvändiga åtgärder inom Göta älvdalen kommer till stånd, både utifrån dagens situation och utifrån ett klimatanpassningsperspektiv. Frågan om säkerhet och markbyggande är central för utvecklingen i Göta älvregionen. Vår uppfattning är att skredfrågan har sådan tyngd och komplexitet hos alla berörda kommuner, myndigheter och övriga berörda att det är väl motiverat att hantera denna fråga med särskild omsorg. Vi föreslår därför att regeringen inrättar en särskild delegation för klimatanpassningsinsatser avseende skredrisker i Göta älvdalen. En delegation kan utgöra den drivande kraft som behövs för att få fram underlag, göra samlade och långsiktiga prioriteringar, beräkna resursåtgång och samordna insatser. Frågornas karaktär kräver speciell kompetens, där också tidsbristen, komplexiteten och de stora samhällsintressen som står på spel utgör goda motiv för att tillskapa en särskild organisation för uppgiften. En delegation kan överbrygga de styrnings- och samordningsproblem som erfarenhetsmässigt finns och kan bidra till att lösa sådana oklarheter som sammanhänger med finansiering, organisation, teknik och rättsliga aspekter. SGI SGI 2 st Kommuner 6 st Länsstyrelsen 2 st Övriga 5 st Delegation Sekretariat Referensgrupper Förslaget innebär en delegation som organisatoriskt placeras vid SGI samt ett tillhörande sekretariat. Referensgrupper kan knytas till delegationen efter behov. Vårt förslag innebär att delegationen skall utgöras av myndigheter, kommuner och organisationer med särskilt ansvar för Göta älvdalen och föreslås bestå av 15 ordinarie ledamöter som utses av regeringen. Som ordförande föreslås SGI:s generaldirektör och övriga organisationer representeras av tjänstemän på ledningsnivån, med överblick över det egna verksamhetsfältet och med mandat att företräda den egna organisationen. Dessa ledamöter utses av regeringen efter förslag från respektive organisation. Delegationen skall sköta samordnings- och förvaltningsuppgifter, men inte ta över andra myndigheters eller organisationers beslutsmandat. Delegationen föreslås få följande sammansättning: Ordförande, SGI Ale kommun MSB Sekreterare, SGI Kungälvs kommun Sjöfartsverket Vänersborgs kommun Göteborgs stad Trafikverket Delegationen Trollhättans kommun föreslås få ett icke tidsbegränsat Länsstyrelsen mandat, Västra men Götaland med utvärdering Västra och Götalandsregionen omprövning efter fyra Lilla år. Edets Delegationen kommun Länsstyrelsen Värmland knyts organisatoriskt till SGI och vi föreslår att delegationen Vattenfall Vattenkraft definieras AB som 9(38) 32

33 ett särskilt regeringsuppdrag till SGI där delegationens arbete och ekonomiska förutsättningar tydliggörs. Vi föreslår att delegationen finansieras genom statligt anslag som täcker kostnader för möten, sekretariat, besiktning och kontroll, utredningar samt referensgrupper. Den årliga kostnaden bedöms till 17,3 miljoner kronor. SGI föreslås bli ytterst ansvarigt för budget och ekonomisk redovisning. Hanteringen av delegationens handlingar följer SGI:s rutiner med offentlighet och arkivering. Vi föreslår en uppstartsfas under 2014 med en kostnad på 3 miljoner kronor. Delegation Sekretariat Objekt för åtgärd Problemägare Projektägare Utförare Åtgärdat objekt Miljötillstånd, finansiering m.m. Tillsyn Delegationen ansvarar för samordning, övervakning och detaljerade stabilitetsutredningar medan genomförande av klimatanpassningsåtgärder ligger utanför delegationen. Med problemägare, som också blir projektägare eller beställare vid konkreta anpassningsinsatser, avses t.ex. markägare, kommun eller verksamhetsutövare. Miljötillstånd och finansiering av åtgärderna ansvarar problemägaren/projektägaren för och detta ligger utanför delegationens ansvar. Tillsyn enligt Miljöbalken m.m. utövas på gängse sätt av länsstyrelser och kommuner. Vi föreslår också att det på SGI inrättas ett sekretariat som upprättar underlag till delegationen, sköter de löpande kontakterna med berörda parter, initierar och följer upp nödvändiga utredningar etc. Förslaget innebär att delegationen ges ett övergripande ansvar för samordning och prioritering av skredriskminskande insatser i Göta älvdalen samt för utredningar och rekommendationer för åtgärder. Ansvaret för genomförande av konkreta åtgärder bör dock ligga utanför delegationen. Utredningen har genomförts i samverkan med en lång rad aktörer. Breda samrådsmöten har hållits med 22 myndigheter och organisationer och SGI har tagit hand om en stor mängd synpunkter och kommentarer. Samråden har genomgående genomförts i en konstruktiv anda präglad av önskan att hitta vägar för att stärka klimatanpassningsarbetet avseende skred i Göta älvdalen. 10(38) 33

34 1. Uppdraget 1.1. Uppdrag från regeringen Regeringen har gett Statens geotekniska institut i uppdrag att ta fram förslag på hur genomförandet av klimatanpassningsinsatser som minskar skredrisker i Göta älvdalen kan samordnas. Regeringen angav i uppdraget bl.a. att: I uppdraget ingår att ta fram ansvar, mandat, sammansättning och avgränsningar för en eventuell delegation för klimatanpassningsinsatser avseende skredrisker i Göta älvdalen. Som ett alternativ till att inrätta en särskild delegation ingår också i uppdraget att ta ställning till i dag befintliga samverkansorgan, myndigheter m.m. och huruvida dessa skulle kunna samordna klimatanpassningsinsatserna i Göta älvdalen. SGI bör även utreda hur samordningen med klimatanpassningsarbetet inom Vänerregionen kan ske. SGI:s analys ska bl.a. innefatta: det geografiska området för samordningsansvaret, organisation och arbetsformer, kostnader för samordningsarbetet, samt delegationens organisatoriska placering. Av uppdraget framgår vidare att utgångspunkten för finansieringen av klimatanpassningsinsatserna bör vara att den som har störst nytta av en åtgärd ska ta den största delen av kostnaden. Det ingår inte i uppdraget att ta ställning till hur anpassningsåtgärder i Göta älvdalen kan finansieras. Uppdraget ska utföras efter samråd med länsstyrelserna i Värmlands och Västra Götalands län, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), Sjöfartsverket, Sveriges geologiska undersökning (SGU), Trafikverket samt andra berörda aktörer. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Socialdepartementet) senast den 13 november Som bakgrund till uppdraget hänvisar Regeringen till SGI:s skredriskkartering (Göta älvutredningen ) och anger bland annat: Mot bakgrund av de stora mänskliga, ekonomiska och miljömässiga värden som berörs längs Göta älv är det utredningens slutsats att det är nödvändigt och geotekniskt möjligt att vidta åtgärder så att tappningen i älven kan ökas, samtidigt som skredriskerna minskas. Åtgärderna bör sättas in för att minska sannolikheten för skred i dagens situation, vilket samtidigt förebygger risker vid framtida ökade flöden. I första hand bör åtgärder vidtas inom prioriterade områden med hög sannolikhet för skred nära älven. Kostnaden för åtgärder i dessa områden bedöms till mellan kronor för dagens flöden och ytterligare ca kronor för anpassning till ökade flöden i ett framtida klimat. I skälen för regeringens beslut om uppdrag till SGI anges även: Regeringen bedömer att det mot bakgrund av Göta älvutredningens slutsatser är viktigt att nödvändiga åtgärder i Göta älvdalen kommer till stånd, både utifrån dagens situation och utifrån ett klimatanpassningsperspektiv. Då åtgärdsbehoven är komplexa, omfattande och gränsöverskridande är det också nödvändigt att anpassningsåtgärderna prioriteras och samordnas för att de ska 11(38) 34

35 kunna genomföras på ett tids- och resurseffektivt sätt. Regeringen bedömer därför att det är angeläget att närmare se över hur anpassningsåtgärderna på bästa sätt kan samordnas och om det med anledning av detta finns behov av att en särskild delegation inrättas. Syftet med en eventuell delegation bör vara att samordnat planera inför genomförande av åtgärder som minskar skredriskerna för befintlig bebyggelse och förebygger sådana risker för ny bebyggelse och infrastruktur, för dagens och framtida klimatförhållanden. Inom en eventuell delegation bör bl.a. klargöras ansvarsförhållanden, planeringsförutsättningar, samordning av investeringar och finansiering av åtgärder. Samtidigt har flera remissinstanser pekat på att det redan finns existerande samverkansorgan i Göta älvområdet som skulle kunna samordna anpassningsåtgärderna. Regeringen bedömer därför att det är viktigt att närmare utreda om det finns befintliga samverkansorgan, myndigheter m.fl. som skulle kunna hantera de samordningsbehov som föreligger. Klimatanpassningsåtgärder i Göta älvdalen har stor betydelse för klimatanpassningsarbetet i Vänerregionen. Om skredsäkringsåtgärder genomförs i Göta älvdalen möjliggör detta för en ökad tappning i Göta älv vilket får konsekvenser för hur Vänerregionen kan anpassas till kommande klimatförändringar. Investeringar i Göta älvsområdet bör därför ställas i relation till alternativa kostnader för att hantera en ökad tillrinning till Vänern. Mot bakgrund av detta bör det utredas hur samordningen med klimatanpassningsarbetet i Vänerregionen kan ske Genomförande av uppdraget Utredningen har genomförts under perioden mars-november Utredningen har letts av SGI:s ledningsgrupp under ledning av generaldirektör Åsa-Britt Karlsson. Det operativa arbetet har utförts av en projektgrupp med stf GD Bo Lind som uppdragsledare och med övriga deltagare Helena Helgesson, Carina Hultén, Marius Tremblay, Ann-Louise Elliot samt Karin Bergdahl. Rapporten har granskats av Elvin Ottosson. Utredningen har genomförts i samverkan med en lång rad aktörer. Breda samrådsmöten har hållits på SGI i Göteborg den 7 maj respektive den 25 september. Synpunkter har också inhämtats vid bl.a. bilaterala möten med andra myndigheter och organisationer med ansvar inom Göta älvdalen och Vänerregionen. Organisationer som deltagit i samrådsmöten och work-shops framgår av nedanstående tabell (1-1). SGI har tagit hand om en stor mängd synpunkter och kommentarer. Samråden har genomgående genomförts i en konstruktiv anda präglad av önskan att hitta vägar för att stärka klimatanpassningsarbetet avseende skred i Göta älvdalen. 12(38) 35

36 Tabell 1-1 Samrådsparter i uppdraget. Aktör Statliga Boverket Länsstyrelsen i Värmlands län Länsstyrelsen i Västra Götalands län Havs- och vattenmyndigheten Naturvårdsverket Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Sveriges meterologiska och hydrologiska institut Sjöfartsverket Sveriges geologiska undersökning Trafikverket Kommuner Ale kommun Göteborgs stad Kungälvs kommun Lilla Edets kommun Trollhättans kommun Vänersborgs kommun Övriga Göteborgsregionens kommunalförbund Naturskyddsföreningen, Ale Vattenfall Vattenkraft AB Vänerkommuner i samverkan Vänersamarbetet Västra Götalandsregionen 1.3. Avgränsning av uppdraget Uppdraget avser samordning av klimatanpassningsinsatser som minskar skredrisken i Göta älvdalen samt en samordning av detta arbete med klimatanpassningsarbetet i Vänerregionen. Åtgärder för att minska skredrisker innebär en avgränsad, men ändå mycket komplex och tidsmässigt krävande, uppgift med stora samhällsrisker och kostnader. Många områden har hög skredrisk redan idag och SGI:s bedömning är att insatser som minskar skredriskerna i Göta älvdalen bör startas omgående. SGI anser att det är nödvändigt, och geotekniskt möjligt, att vidta åtgärder så att tappningen i Göta älv kan ökas (i Göta älvutredningen räknades med en ökning av maxflödet från dagens 1030 m 3 /s till 1500 m 3 /s) samtidigt som de nuvarande skredriskerna minskas. Prioritering av insatser måste således ske både utifrån dagens situation och utifrån behovet av framtida ökade flöden. SGI har haft en bred ansats där stor hänsyn tagits, dels till befintliga myndighetsstrukturer, och dels till de synpunkter som framkommit vid samråd och intern remisshantering. SGI:s förslag till organisation utgår från befintliga aktörsroller och myndighetsuppgifter, men uppdragets karaktär gör att man inte självklart kan anknyta till befintliga organisatoriska lösningar. Förslaget till organisation och arbetsuppgifter för delegationen vilar bland annat på; att det finns ett uttalat behov av samordning av klimatanpassningsinsatser avseende skredrisker att befintliga myndighetsuppgifter och aktörsroller i huvudsak ska bibehållas, 13(38) 36

37 att kompetensen i den befintliga myndighetsstrukturen ska utnyttjas på ett så effektivt sätt som möjligt, att myndigheter och kommuner med direkt ansvar inom Göta älvdalen har nyckelroller, att hänsyn i görligaste mån ska tas till de synpunkter som framförts i remissarbetet och i de samrådsaktiviteter som genomförs, att konkreta klimatanpassningsåtgärder måste komma till stånd, och att såväl dagens som framtidens risksituation måste beaktas. Utgångspunkten för arbetet har varit ett framtida förändrat klimat vilket också var bakgrunden till regeringens uppdrag till SGI att utföra skredriskkarteringen längs Göta älv med motiveringen, För att kunna möta kommande klimatförändringar och hantera ökade flöden genom Göta älv krävs förbättrad kunskap om stabilitetsförhållandena längs hela Göta älv (Regleringsbrev M2008/4694/A). Kartläggningen har emellertid visat att det redan idag finns många områden med hög skredrisk och klimatanpassningen måste då även innebära en anpassning till dagens klimat något som också lyfts fram i skälen för regeringens beslut till föreliggande uppdrag. Uppdraget avser skredrisker med geografisk avgränsning till Göta älvdalen och kopplingen till klimatförändringar och behovet av ökade flöden innebär att enbart skred som direkt påverkas av flödet i Göta älv, d.v.s. i anslutning till älvfåran, samt de skred som kan påverka älvens flöde, d.v.s. i vissa fall skred också en bit från älven, har beaktats. Skredrisken definieras som en kombination av sannolikheten för ett skred och konsekvenserna av skredet. Riskerna kan påverkas både genom att höja stabiliteteten, d.v.s. minska sannolikheten för ett skred, och genom ändrad markanvändning så att mindre värden drabbas, d.v.s. minska konsekvenserna. Vilken av dessa två strategier som väljs eller om man väljer en kombination av båda strategierna samtidigt måste avgöras utifrån breda samhällsöverväganden, där bl.a. kostnad, nytta och tid är viktiga parametrar. En utgångspunkt för samverkan är således både ett geotekniskt perspektiv och ett brett samhällsperspektiv. Eftersom sannolikheten för skred påverkas av vattennivåer och erosion måste älvens flöde beaktas. Flödet styrs i stor utsträckning av vattennivåer och tappningsstrategier för Vänern. Detta är en komplex fråga som berör många samhällsintressen. Sannolikheten för skred kan alltså påverkas av åtgärder långt ifrån skredområdet men kan även påverkas av direkta åtgärder, t.ex. markanvändning och markstabilisering, på plats. På motsvarande sätt kan sannolikheten för skred inom en fastighet påverkas av åtgärder på en annan fastighet. En annan utgångspunkt är således att åtgärder som minskar skredriskerna i Göta älv kan utföras antingen i riskområdet eller utanför detta. 14(38) 37

38 2. Anpassning till ett förändrat klimat Behovet av att anpassa samhället till de klimatförändringar vi redan märker av idag och till de som vi inte kan förhindra i framtiden, är en del av de stora globala klimatutmaningarna. Klimatanpassning är nu en del av den löpande agendan inom FN:s ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC) och i Europa har publiceringen av grönt och vitt papper kring klimatanpassning slagit fast att samhället måste anpassa sig och minska sin sårbarhet mot väderrelaterade naturkatastrofer (Brussels COM 2007; Brussels, COM (2009) 147 final). I Sverige har arbetet med klimatanpassning belysts i bland annat en rapport från Nationella plattformen för arbete med naturolyckor (Augusti 2010). I Sverige finns också Klimatanpassningsportalen som ett stöd för arbetet med att anpassa samhället till klimatförändringar. Ett viktigt forum är också Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning som på regeringens uppdrag skapats vid SMHI. Klimatförändringen påverkar förutsättningarna för bebyggelse och infrastruktur, och frågan om skredrisker och säkerhet är central i Göta älvdalen. Statens geotekniska institut är förvaltningsmyndighet för geotekniska och miljögeotekniska frågor och ska, i sitt arbete bidra till att riskerna för ras och skred minskar. Detta innebär bl.a.; att övervaka stabilitetsförhållandena i Göta älvdalen, att ge stöd åt kommuner och länsstyrelser i planprocessen rörande geotekniska säkerhetsfrågor, att bistå ansvariga instanser när ras eller skred har inträffat eller när det finns risk för ras eller skred och att ge stöd åt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap vid dess prövning av statsbidrag till förebyggande åtgärder mot naturolyckor och vid översiktlig kartering av stabilitetsförhållanden. SGI ska också bidra till att de risker som är förknippade med stranderosion minskar, vilket i hög grad hänger samman med riskerna för skred. Vidare är en nationell delegation för ras- och skredfrågor knuten till Statens geotekniska institut. Delegationen ska vara ett kontakt- och samverkansorgan för myndigheter som arbetar med ras- och skredfrågor. Flera omfattande jordskred har i modern tid inträffat i Göta älvdalen och Länsstyrelsen i Västra Götalands län har i sitt arbete sedan lång tid uppmärksammat skredriskerna arrangerades en Regional samverkansövning Storskred 2011 och i samband med övningen konstaterade länsstyrelsen att älven utöver sina tillgångar utgör en av länets största riskkällor med ett otal konsekvenser för människa, samhälle och miljö. Det övergripande klimatanpassningsarbetet berör alla sektorer i samhället och en övergripande samordning inte minst av arbetet inom kommuner och statliga myndigheter är centralt. Länsstyrelsen har i en skrivelse till regeringen (Socialdepartementet ) pekat på att klimatanpassning är mycket komplext där geotekniska lösningar är en delmängd. Mot bakgrund av Göta älvutredningens resultat och huvuddelen av remissvaren är vår uppfattning att skredfrågan har sådan tyngd och komplexitet hos alla berörda kommuner, myndigheter och övriga berörda att det är väl motiverat att hantera denna fråga med särskild omsorg. Frågan om säkerhet och markbyggande är central för utvecklingen i Göta älvregionen. 15(38) 38

39 3. Geografiskt område för samordningsansvar Då samordningen kan komma att innefatta fördelning av nyttor och kostnader för klimatanpassningsåtgärder är det viktigt att ha en tydlig geografisk avgränsning av ansvarsområdet. Göta älvdalen är ett tämligen väl definierat geografiskt område med känd skredproblematik. SGI:s kartläggning av skredriskerna (Göta älvutredningen 2012) omfattade slänterna längs Göta älv från kraftverket vid Vargön i Vänersborgs kommun till Marieholmsbron i Göteborg samt slänterna längs Nordre älv från förgreningen av Göta älv vid Bohus till Kornhalls färjeläge i Kungälvs kommun. Kartläggningen begränsades till de delar som bedöms kunna beröras av primära och sekundära skred i anslutning till Göta älv. Kartläggningen av skredrisker i biflödena begränsades till sträckor i Göta älvs närområde eller där skred kan påverka älvens avbördningsförmåga. Inom den kartlagda zonen återfinns praktiskt taget all fysisk påverkan som kan relateras till vattenflödet i älven och det är också inom denna zon som direkta anpassningsåtgärder, relaterade till Göta älv, måste utföras. Den södra begränsningen av utredningsområdet inom Göta älvuppdraget, Marieholmsbron, sattes med hänsyn till balansen mellan havets och älvens påverkan. Söder om Marieholmsbron utgör havets nivå och fluktuationer, vid sidan av mänsklig aktivitet, den dominerande agenten när det gäller påverkan på stabilitet och skredrisker. I samråd med Göteborgs kommun har det framkommit önskemål om att utvidga samordningsområdet åt söder, ner till Göta älvbron. Ett motiv för detta är att bottenerosionen är en aktiv agent ner till Göta älvbron men att det nedströms bron i huvudsak förekommer sedimentation och ackumulation. Mot den bakgrunden bör det geografiska området för samordning omfatta samma område som det område som skredriskkarterats, men förlängt i söder cirka, 2,2 km. Det geografiska området för samordningsansvaret bör således utgöras av den yttre begränsningslinjen för det skredriskkarterade området, förlängt 2,2 km åt söder. På motsvarande sätt har Vattenfall Vattenkraft AB samt länsstyrelsen i Värmlands län understrukit vikten av att utredningsområdet inkluderar området vid Vargön. Med hänsyn till att Vänerns vattennivå regleras i Vargön samt de mycket stora konsekvenser som skador på kraftverksdammen i Vargön kan få nedströms hela Göta älv har utredningsområdet därför utsträckts något i norr, till att innefatta Vargöns kraftstation och damm. Gränsen för det karterade området (Göta älvutredningen 2012) har dragits på geotekniska grunder och markerats på karta i skala 1: Områdets avgränsning innebär att om gränslinjen skär genom någon del av en fastighet kommer hela fastigheten att ligga inom området för samverkan. Området har en area på ca 92 km 2. Av praktiska skäl innefattas då även en del fastmarksområden där skred inte kan uppkomma. Sveriges geologiska undersökning har i samråd pekat på att Göta älvdalen är ett betydligt större område än enbart begränsat till Göta älvutredningens karteringsområde, och istället för att tala om Göta älvdalen kan det vara mer relevant att benämna området för samordning som, Göta älvfåran. SGI har full förståelse för SGU:s synpunkt och är mycket medvetet om att erosion och skred förekommer i olika typer av terräng också utanför det skredriskkarterade området i Göta älvdalen. Dessa delar påverkars dock endast i mycket liten utsträckning av flödet i Göta älv och skred inom dessa områden påverkar inte heller älven i någon större omfattning (viss finjordstransport och grumling kan dock förekomma). Begränsningslinjen för området har valts med utgångspunkt från klimatförändring och behovet av anpassning till ökade flöden i Göta älv och skredbenägna delar utanför älvens influensområde omfattas därför inte i området för samverkan. 16(38) 39

40 4. Behovet av en delegation Samråd har hållits med 22 organisationer med ansvar eller intressen i Göta älvdalen. En huvudsynpunkt från samråden, som också kommer fram i huvuddelen av remissvaren från Göta älvutredningen, är att det finns ett stort behov av samordning av det skredförebyggande arbetet. Det handlar om samordning av det arbete som olika aktörer driver utifrån egna behov och resurser men det har också förts fram många synpunkter som lyfter fram behovet av ett forum som kan vara drivande i att få till stånd konkreta bredare klimatanpassningsinsatser avseende skredrisker. Frågan är komplex och de geotekniska frågorna är svåra att hantera för många enskilda kommuner och myndigheter. Därför efterlyses en organisation som kan ge expertstöd i frågan. En delegation kan utgöra den drivande kraft som behövs för att få fram underlag, göra samlade och långsiktiga prioriteringar, beräkna resursåtgång och samordna insatser. Frågornas karaktär kräver speciell kompetens, där också tidsbristen, komplexiteten och de stora samhällsintressen som står på spel utgör goda motiv för att tillskapa en särskild organisation för uppgiften. En delegation kan överbrygga de styrnings- och samordningsproblem som erfarenhetsmässigt finns och kan bidra till att lösa sådana oklarheter som sammanhänger med finansiering, organisation, teknik och rättsliga aspekter. Såväl länsstyrelsen, som övriga myndigheter och kommuner har förordat en delegation med fasta tjänstemannaledamöter. Klimatanpassningsarbetet bl.a. rörande skredrisker är ännu i sin linda och i samråden har det även lyfts fram att det finns behov av att systematiskt samla kunskap och sprida information om förutsättningar, begränsningar och åtgärder. Många aktörer och fastighetsägare är berörda av konsekvenser och åtgärder och det krävs förmåga att bl.a. fördela ansvar och överkomma hinder för marktillträde. Kommunerna har pekat på behovet att utreda juridiska frågor rörande ansvar och också få stöd med informationsinsatser till fastighetsägare och andra berörda. Både generella frågor, gemensamma för hela Göta älvdalen, och mer lokalt anknutna frågor bör kunna behandlas. Här har flera aktörer nyckelroller. Fastighetsägarnas medverkan och möjligheten att få tillgång till mark för undersökningar och åtgärder är en nyckelfråga. Detta har visat sig vara en stötesten för konkreta åtgärder, särskilt när flera fastighetsägare är berörda. Vid akut skredrisk har räddningstjänsten rätt till marktillträde på annans mark enligt lagen om skydd mot olyckor, SFS 2003:778. För förebyggande åtgärder i mindre akuta lägen är möjligheten för marktillträde mer oklar och den situationen bör utredas. Det finns behov av ett forum för att behandla frågan om ansvar och fördelningen av nyttor för olika skredförebyggande insatser. I slutbetänkandet av Utredningen om den statliga regionala förvaltningen (SOU 2012:81) har samhällsplaneringsfrågor samt samhällsskydd och krisberedskap pekats ut bland de tongivande, både nuvarande och framtida, uppgifterna för länsstyrelsen. Vi har också i samråden allmänt mött uppfattningen att länsstyrelsen bör ta ansvar för de frågor som rör flera olika sektorer, men att skredfrågan är så central i Göta älvdalen att den bör särbehandlas. Klimatanpassningsarbetet för att minska skredrisken har två nivåer en mer övergripande nivå som bl.a. innefattar nivåregleringen i Vänern och flödesregleringen i Göta älv, samt en mer fokuserad nivå som hanterar prioritering och inriktning av konkreta skredriskminskande insatser. Det övergripande arbetet sker med hänsyn till en lång rad skilda samhällsintressen och arbetet ger grundläggande förutsättningar för klimatanpassningsinsatserna avseende skredrisker. Länsstyrelsen bör ha ansvar för den övergripande nivån och SGI för fokuseringen på skredriskminskande insatser. Givetvis måste det ske en nära samverkan mellan de båda myndigheterna när det gäller informationsflöde och insatser rörande erosion, ras och skred. Höga skredrisker finns idag inom många bebyggda områden längs Göta älv och här krävs omgående insatser. I det konkreta arbetet med klimatanpassningsåtgärder finns en rad arbetsmoment där nya rutiner behöver utarbetas. Det handlar om prioritering av insatsområden där prioriteringen måste ske dels 17(38) 40

41 utifrån dagens risksituation och dels utifrån en förändrad risksituation med hänsyn till förändrat klimat men också med hänsyn till kommunal och regionel utveckling. Många aktörer förväntas beröras av klimatanpassningsarbetet och då krävs också rutiner för att prioritera insatser med hänsyn till kostnader och nyttan, med hänsyn till åtgärdstiden och med hänsyn till marktillträde. På motsvarande sätt krävs rutiner för fastställande av säkerhetsnivå. Till vilken nivå skall risken minskas? Här behöver flera aktörers behov vägas samman och här saknas i allt väsentligt rutiner idag. Det har konstaterats att besiktning och kontroll av bl.a. bottenerosionen bör förstärkas. Här har flera myndigheter redan ett delat ansvar och ännu fler är berörda och kan göra insatser, bl.a. kommunerna. Omfattande utveckling av samverkan och nya rutiner krävs för en förstärkt övervakning. Innan konkreta anpassningsåtgärder kan sättas in krävs i de flesta fall detaljerade och fördjupade geotekniska stabilitetsutredningar. Även andra typer av specialutredningar t.ex. kring geologiska förhållanden samt klimat krävs för att ge underlag till konkreta åtgärder. I en process där prioriteringar och åtgärder skall samordnas krävs rutiner också för samordning av utredningsinsatser. Val av vilka konkreta klimatanpassningsinsatser som bör genomföras och hur dessa insatser skall utformas kräver helhetssyn både över miljöpåverkan och över hur samordning kan ske med andra insatser inom Göta älv. T.ex. kan byggande av nya slussar i Trollhättan ge upphov till stenmaterial som kan nyttjas i förstärkningsarbeten i andra delar av Göta älv. För detta krävs nya rutiner för förberedande miljöanalys av möjliga alternativ för klimatanpassningsinsatser avseende skredriskerna. Bl.a. länsstyrelsen och SGU har pekat på behoven av tidiga miljöbedömningar för olika alternativ, med hänsyn till naturvärden. Förutom samordning av det skredförebyggande arbetet finns behov av att samordna upprättande och uppdatering av planeringsunderlag, t.ex skredriskkartor, övervakningsinsatser, m.m. Det har också i samråden pekats på behov av att upprätta vägledningar och rekommendationer över hur skredförebyggande klimatanpassningsåtgärder kan utföras av enskilda fastighetsägare och andra aktörer. Det finns allmänt en samsyn bland samrådsorganisationerna att staten har ett ansvar för finansieringen av skredförebyggande åtgärder i Göta älvdalen. Bl.a. Sjöfartsverket, Trafikverket, Länsstyrelserna och kommunerna har pekat på att finansieringsmodellen kommer att bli helt avgörande för om åtgärder faktiskt kommer till stånd. Inte minst Lilla Edets kommun, men också Ale kommun, pekar på behov av mycket omfattande åtgärder som är omöjliga att finansiera för en liten kommun. Vänersborgs kommun har i samråd gått så långt så att man anser att en delegation för samordning av klimatanpassningsinsatser avseende skredrisker i Göta älvdalen inte bör komma till stånd med mindre än att det finns en säkrad statlig finansiering av åtgärder Organisationsformer Inrättandet av nya myndigheter och delegationer i myndighetsform ska ske sparsamt, vilket regeringen förvaltningspolitiskt också gett uttryck för under senare år. En delegation på nationell nivå inrättas i regel då regeringen under en begränsad tid önskar samordna olika insatser eller när en viktig och akut fråga kräver kraftfulla åtgärder. Den nu aktuella problematiken med skredrisker till följd av klimatförändringar kan sägas uppfylla båda kriterierna, även om frågan inte direkt rör hela landet. Den kunskap kring klimatanpassning avseende skredrisker som växer fram ska kunna bli ett stöd för insatser också i andra delar av landet. Arbetet anknyts organisatoriskt till befintliga myndigheter vilket innebär fördelar genom att kompetenser redan finns tillgänglig och att kontinuitet och långsiktighet kan garanteras. Det nu aktuella förslaget syftar till att skapa hållbarhet och långsiktiga lösningar, vilket i sig kan tala för en tidsmässigt långsiktig organisatorisk lösning. Risker finns för att de statliga insatserna kan bli splittrade 18(38) 41

42 om såväl en tillfällig/separat delegation som befintliga myndigheter ska arbeta parallellt med överlappande frågor. Risker finns också för otydlighet i ansvarsfrågor, viss revirproblematik m.m. Ska en fristående organisation skapas förutsätter det betydande omsorg i förberedelsearbetet, inte minst då det gäller att utforma en lämplig kommunikationsstruktur gentemot omvärlden. Ett samlande ansvar genom en speciellt utpekat funktion hos en befintlig central myndighet är då en effektiv lösning. En delegation under en förvaltningsmyndighet lämpar sig då de frågor som behandlas är av mer teknisk och expertbetonad karaktär. Valet av en fristående delegation i kommittéform ger tydlighet och fokuserar på vissa definierade uppgifter som ska lösas under en definierad tidsram, men har en betydande nackdel i att en ny myndighet skapas för ett tidsbegränsat uppdrag. Oavsett organisationsform finns behov av att noga avväga de roller som ska fullgöras genom en särskild delegation eller myndighetsfunktion. Inom statsförvaltningen i stort söker man finna lämpliga avgränsningar mellan planerande och utförande uppgifter från sådana uppgifter som rör bidragsbeviljning och tillsyn. I det nu aktuella fallet diskuteras den organisatoriska hemvisten för uppgifter som rör planering och samordning av åtgärder som minskar skredrisker för nuvarande och framtida klimatförhållanden. Vår uppfattning är att det är ändamålsenligt att skilja sådana uppgifter från uppgifter som rör prövning och beslut om bidrag för de åtgärder och insatser som behöver genomföras. Den typen av uppgifter har sedan tidigare inordnats i en myndighetsstruktur, där MSB ansvarar för fördelning av vissa bidragsmedel för förebyggande åtgärdsarbete för naturolyckor, inklusive skred. Mot bakgrund av delegationsformens flexibla struktur, med möjlighet till omprövning och med tydligt utpekat ansvar, har vi sett detta som en lämplig form för samordningen i Göta älvdalen. Delegationen bör i första hand knytas till en befintlig organisation och befintliga myndighetsuppgifter och aktörsroller ska i huvudsak bibehållas, samtidigt som kompetensen i den befintliga myndighetsstrukturen ska utnyttjas på ett så effektivt sätt som möjligt. För motivering av delegationens sammansättning och mandat gör vi nedan en genomgång av existerande samverkansorgan. I uppdraget till SGI har också ingått att, som alternativ till att inrätta en ny delegation, ta ställning till om befintliga samverkansorgan, myndigheter m.m. skulle kunna samordna klimatanpassningsinsatserna avseende skredrisker i Göta älv. I följande kapitel presentaras existerande samverkansorgan och myndigheter samt den roll som SGI bedömer att dessa bör ha när det gäller klimatanpassningsinsatser avseende skredrisker i Göta älvdalen. 19(38) 42

43 5. Berörda aktörer och samråd Nedan följer en genomgång av de aktörer, som SGI har identifierat, med särskilt ansvar och verksamhet inom Göta älvdalen. Många fler myndigheter har ansvar och kompetens som är relevant för klimatanpassningsarbetet avseende skred, bl.a. SGU, SMHI, Lantmäteriet, Riksantikvarieämbetet m.fl. När det gäller den organisatoriska placeringen har vi dock fokuserat på organisationer och myndigheter med direkt utpekat ansvar inom Göta älvdalen. I nedanstående redovisning har aktörerna delats upp i sådana som SGI föreslår ska vara representerade i en delegation, och sådana som inte bedöms ha en sådan roll att de bör vara representerade men som kan komma i fråga för t.ex. referensgruppsarbete Statens geotekniska institut Statens geotekniska institut har ett utpekat nationellt ansvar att bidra till att riskerna för ras och skred minskar. SGI är förvaltningsmyndighet för geotekniska och miljögeotekniska frågor och vi ska vara pådrivande i frågor som syftar till en säker, ekonomisk och miljöanpassad samhällsutveckling inom det geotekniska området. Vi ska medverka till att de nationella miljökvalitetsmålen nås, och bidra med underlag och expertkunskap i det arbete som regeringen bedriver nationellt och inom Europeiska unionen. Förutom att verka proaktivt så att riskerna för skred och ras minskar skall SGI också bistå ansvariga instanser när ras eller skred har inträffat eller när det finns risk för ras eller skred. Sedan lång tid har ett huvudfokus för skredriskkartläggning och skredminskande insatser legat på Göta älv och Västsverige. På senare år har uppdraget vidgats till att gälla hela landet där SGI ger stöd åt länsstyrelser och kommuner i planprocessen rörande geotekniska säkerhetsfrågor. SGI ger också stöd åt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap vid dess prövning av statsbidrag till förebyggande åtgärder mot naturolyckor och vid översiktlig kartering av stabilitetsförhållanden. SGI:s verksamhet avseende skredrisker har under många år haft en tyngdpunk mot Göta älv och Västsverige. SGI har också ett särskilt utpekat ansvar för att övervaka stabilitetsförhållandena i Göta älvdalen. SGI har ett väl utvecklat samarbete kring skredfrågor med alla berörda parter längs Göta älv. SGI har ett direkt ansvar för övervakning av skredrisker i Göta älvdalen samt för att skredriskerna minskar. SGI har också samordningsansvar beträffande stranderosion och en delegation för ras- och skredfrågor är knuten till SGI. SGI fungerar idag som stöd till länsstyrelsen i planärenden och som stöd till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap vid prövning av statsbidrag för förebyggand åtgärder mot naturolyckor och vid översiktlig kartering. SGI har geoteknisk expertis med stor kunskap om de geotekniska förhållandena i Göta älvdalen. SGI har en omfattande forskningsverksamhet som bland annat verkar som stöd till SGI:s arbete med att minska riskerna för ras och skred. På senare år har SGI:s uppgifter utökats till att även omfatta att bidra till att de risker som är förknippade med stranderosion minskar samt ett utpekat ansvar för forskning, teknikutveckling och kunskapsutveckling när det gäller sanering och återställning av förorenade områden. Båda dessa områden har stor relevans också för skredproblematiken, då erosion är en viktig agent när det gäller att skapa förutsättningar för skred och då många områden som är skredbenägna också innehåller förorenade jordmassor, vilket i hög grand kan påverka konsekvenserna av ett skred. På uppdrag av regeringen utarbetade SGI 2006 en handlingsplan för arbetet med att förutse och förebygga skred, ras, erosion och översvämning vid förändrat klimat. Därefter har SGI arbetat mycket aktivt för att belysa de geotekniskt relaterade riskerna med ett förändrat klimat och metoderna att hantera riskerna och anpassa samhällsbyggandet. SGI arbetar som central förvaltnings- 20(38) 43

44 myndiget aktivt för att tillgängliggöra och sprida kunskaper och vunna erfarenheter om klimatanpassning till hela landet. Sammantaget innebär SGI:s ansvar, arbetssätt och omfattande kompetens i skredfrågor att SGI är den naturliga organisatoriska hemvisten för en delegation för klimatanpassningsinsatser avseende skredrisker i Göta älvdalen Delegationen för ras- och skredfrågor En delegation för ras- och skredfrågor är sedan tidigare knuten till SGI. Delegationen för ras- och skredfrågor har ett nationellt övergripande ansvar och skall vara ett kontakt- och samverkansorgan för myndigheter som arbetar med ras- och skredfrågor. Delegationen består av SGI:s myndighetschef, som är delegationens ordförande, SGI:s sakkunniga i ras- och skredfrågor samt ledamöter från MSB, Boverket, Trafikverket, Sjöfartsverket, Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten, SGU och SMHI. Delegationen träffas normalt en gång per år. SGI anser, något som vi uppfattar att vi har stöd för hos övriga i delegationen, att det arbete som drivs i Delegationen för ras- och skredfrågor, inte direkt fokuserar på Göta älv, utan ska vara rikstäckande. Denna delegation saknar i stor utsträckning representation från berörda aktörer längs Göta älvdalen, däribland Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Om man skulle ge denna delegation ett speciellt ansvar för klimatanpassningssamordning av skredfrågor i Göta älvdalen, så skulle det innebära att såväl dess sammansättning som arbetsuppgifter måste ändras i grunden. Vi anser därför att Delegationen för ras- och skredfrågor bör fortsätta sitt arbete i nuvarande form och att en ny organisation bör upprättas för Göta älvdalen. Genom sin breda sammansättning med nationellt övergripande verksamhetsområde kan dock Delegationen för ras- och skredfrågor bli en viktig referensgrupp till en Göta älvdelegation. Gruppen utgör ett nationellt expertorgan som kan bidra med brett erfarenhetsutbyte och kunskapsspridning när det gäller konkreta klimatanpassningsinsatser avseende skredrisker Länsstyrelserna Länsstyrelserna har ett övergripande ansvar för klimatsamordningsarbetet i respektive län och har också tillsatt särskilda klimatanpassningssamordnare. Länsstyrelserna har även samordningsansvar för en rad andra frågor som t.ex. krisberedskap och är därför självklara aktörer i arbetet med klimatanpassning av samhället. Göta älv avvattnar c:a 10 % av Sveriges yta och avrinningsområdet berör flera län, i huvudsak dock Västra Götalands län och Värmlands län. Göta älv avvattnar också Sveriges största, och Europas tredje största sjö, Vänern. I de samråd som SGI genomfört, inom ramen för detta uppdrag, har några aktörer framhållit att frågan om klimatanpassning av skredrisker i Göta älvdalen är starkt beroende även av förhållanden utanför själva Göta älvdalen, främst då avtappning av vatten från Vänern. Vid arbetet med klimatanpassning, av det geografiska området för Göta älvs avrinningsområde, har länsstyrelserna att hantera bl.a. tappningsstrategin för Vänern. Denna fråga är synnerligen komplicerad och hänsyn måste tas, förutom till gällande vattendom, även till t.ex. EUbestämmelser om Natura 2000-områden. Hur mycket vatten som tappas och när detta görs, kommer även att påverka riskerna för skred i Göta älvdalen. Tappningsstrategin kommer därför att vara viktig indata vid bedömningen av skredförebyggande åtgärder. 21(38) 44

45 Länsstyrelsen i Västra Götalands län Göta älvdalen ligger helt inom Västra Götalands län och länsstyrelsen ansvarar för samordning av det övergripande klimatanpassningsarbetet. Anpassningsarbetet handlar om åtgärder både på kortare och längre sikt. När det gäller t.ex. klimatanpassningsåtgärder som rör framtida vattennivåer och översvämningsrisker i Vänern, kan det finnas längre tid att agera medan områden längs Göta älv som redan idag har hög skredrisk bör åtgärdas snarast. Då anpassningsarbetet kan resultera i omfattande entreprenadarbete, med krav på miljökonsekvensbeskrivningar och miljötillstånd, är det också viktigt att länsstyrelsens tillsynsroll blir tydlig och fristående. Ansvaret för skydd av egendom ligger i stor utsträckning på egendomsägaren och vi ser att alla berörda myndigheter, fastighetsägare och andra parter har ett ansvar för klimatanpassningsarbetet. Länsstyrelserna har rätt att väcka frågan om omprövning av vattendomen (Miljöbalken, 24 kap. 7 ), man är vidare ansvariga för t.ex. hanteringen av Natura 2000-områdena, och man har, tillsammans med kommunerna, ansvar för att bevaka frågorna om hälsa och säkerhet. En delegation som behandlar skredfrågor längs Göta älv blir ett viktigt komplement till länsstyrelsens arbete och skall ses som en del i det regionala klimatanpassningsarbetet. Delegationens kunskaper kring skredrisker och geotekniska förhållanden (bl.a. genom specialutredningar) blir viktigt stöd till länsstyrelsen vid sammanvägning av många olika intressen inför Vänerns framtida reglering. Enligt SGI:s bedömning kan arbetet med klimatanpassning bli effektivare om det sker på flera fronter, dels med anpassningsåtgärder kring Vänern och dels med skredförebyggande åtgärder utmed Göta älv. Länsstyrelsens övergripande arbete med Vänerns nivåer och reglering väger samman många olika intressen och sätter ramarna för anpassningsarbetet avseende skredrisker längs Göta älv. Genom att fastställa nivåer och flöden ges konkreta förutsättningar för skreddelegationens arbete. I Göta älvutredningen utgick SGI från scenarier med maximalt flöde i Göta älv på 1500 kubikmeter per sekund. SGI:s utgångspunkt är att skredsäkring skall gälla till minst den flödesnivån Länsstyrelsen i Värmlands län Som noterats ovan ligger hela Göta älvdalen inom Västra Götalands län. Delar av Vänern ligger dock inom Värmlands län. En delegation för klimatanpassning avseende skredrisker i Göta älvdalen kommer att vara beroende av vattenregleringen/tappningsstrategin av Vänern och Värmlands län kommer på det sättet att bli berört av arbetet. SGI anser därför denna länsstyrelse bör vara representerad i delegationen Enskilda kommuner utmed Göta älv Sex kommuner ligger i direkt anslutning till Göta älv; Vänersborg, Trollhättan, Lilla Edet, Ale, Kungälv och Göteborg. Samtliga kommuner har strand mot Göte älv. Kommunerna är på så sätt i hög grad berörda av både skredrisker och av klimatanpassningsåtgärder utmed älven. Såväl hantering av nuvarande bebyggelse som planering för ny infrastruktur och bebyggelse berörs av förhållandena i Göta älv. SGI har därför gjort bedömningen att samtliga bör vara representerade i en delegation Övriga myndigheter och organisationer inom delegationen Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) ansvarar för frågor om skydd mot olyckor, krisberedskap och civilt försvar. Myndigheten handlägger idag bl.a. frågor om statsbidrag för förebyggande åtgärder mot naturolyckor, inklusive skred. MSB är även ansvariga för Nationell platt- 22(38) 45

46 form för arbete med naturolyckor, där 19 myndigheter och organisationer samverkar. Myndigheten bör vara en viktig part i delegationsarbetet. Sjöfartsverket har ansvar för att vattenvägen Göta älv är i farbart skick. Sjötrafiken kan påverkas mycket kraftigt av ett skred och också av vissa åtgärder rörande erosionsskydd och skredminskande åtgärder. Man är därmed en viktig aktör i arbetet och bör vara representerad i en delegation. Trafikverket har ansvar för byggande och drift av vägar och järnvägar utmed älven. Man är därmed en viktig aktör i arbetet och bör vara representerad i en delegation. Västra Götalandsregionen har övergripande ansvar för regionens utveckling beträffande bl.a. infrastruktur och näringsliv. Västra Götalandsregionen är också en operativt viktig part i katastroflägen, såsom att ta hand om nödställda och rädda liv. SGI:s bedömning är att organisationen är en viktig aktör rörande säkerheten i Göta älvdalen och bör vara representerad i delegationen. Vattenfall Vattenkraft AB är ägare av krafträtten i Göta älv. Dammanläggningar och elkraftproduktion påverkas i hög grad av skred och Vattenfall Vattenkraft AB är därmed en viktig aktör i arbetet och bör vara representerad i en delegation Relevanta regionala aktörer utanför delegationen Det finns en rad statliga myndigheter, vars verksamhet måste involveras i ett arbete med klimatanpassningsinsatser med avseende på skredrisker i Göta älv. Några exempel på sådana är Boverket, Havs- och vattenmyndigheten, Naturvårdsverket, Sveriges geologiska undersökning samt Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut. Underlag från dessa kommer att behövas i verksamheten och det kan också vara lämpligt att de ingår i olika referensgrupper. Deras respektive verksamheter har dock inte bedömts ha en sådan karaktär att de bör vara representerade i delegationen. Göteborgsregionens kommunalförbund och Fyrbodals kommunalförbund är de kommunalförbund som berör Göta älvdalen, och en delegation för klimatanpassning avseende skredrisker i Göta älvdalen kommer därför att beröra deras arbete. SGI ha dock bedömt det som värdefullt att de sex kommunerna utmed Göta älv själva har direkt representation i delegationen, medan kommunalförbunden inte är så berörda att de bör beredas plats. De kan dock komma i fråga för t.ex. referensgrupper. Länsstyrelsen i Västra Götalands län har skapat en rad Älvsamordningsgrupper för att bl.a. arbeta med att förebygga risker som t.ex. översvämningar. En av dessa grupper arbetar med Vänern och Göta älv. Älvsamordningsgruppen samlar intressenter kring främst miljöinriktade frågor i den akvatiska miljön. Gruppen är en del av länsstyrelsens verksamhet och har inget eget beslutsmandat. Älvsamordningsgruppen kan bli en naturlig part för att ingå i någon referensgrupp. Göta älvdalen gränsar till Vänern endast vid utloppet vid Vänersborg. En delegation för klimatanpassning avseende skredrisker i Göta älvdalen kommer, som även sagts ovan, att vara beroende av vattenregleringen av Vänern. Vänerkommunerna blir på det sättet berörda av arbetet och bör komma i fråga för t.ex. referensgrupper. 23(38) 46

47 5.6. Samråd och kontakter Markanvändning och skredrisker i bebyggda områden rör många olika parter och regeringen har i uppdraget särskilt pekat på behovet av samråd. Utifrån nedanstående lista (figur 5-1) på kontaktade aktörer har vi haft en mängd bilaterala samråd och gemensamma möten. Vi har också sänt ut arbetsmaterial för synpunkter och komplettering till samtliga samverkansparter. Samtliga kontaktade organisationer har visat stort intresse för uppdraget och har på ett aktivt och förtjänstfullt sätt deltagit i samrådsmöten. Myndigheter (och statliga bolag) Länsstyrelsen i Västra Götaland Länsstyrelsen i Värmland MSB Sjöfartsverket SGU Trafikverket Boverket SMHI Havs- och vattenmyndigheten Vattenfall Vattenkraft AB Västra Götalandsregionen Region Värmland Kommuner och kommunalförbund Vänersborgs kommun Trollhättans kommun Lilla Edets kommun Ale kommun Kungälvs kommun Göteborgs kommun Göteborgsregionens kommunalförbund Kommuner i samverka om Vänerns vattenreglering Intresseorganisationer Svenska Naturskyddsföreningen Göta älvs vattenvårdsförbund LRF Göta älv norra Älvsamordningsgruppen Vänern och Göta älv Figur 5-1 Kontaktade myndigheter och organisationer. 24(38) 47

48 5.7. Fastighetsägare För att få en mer konkret bild av direkt berörda gjordes en inventering av ägarförhållandena längs Göta älv, norr om Marieholmsbron, utifrån fastighetsregistrets taxeringsuppgiftsdel där det finns detaljerad information om de taxeringsenheter som en fastighet är indelad i och vilka värderingsenheter som ingår i varje taxeringsenhet. De flesta fastigheter motsvaras av en taxeringsenhet med två värderingsenheter - mark och byggnader. Information om taxerings- och värderingsenheter redovisas för alla typer av fastigheter. Utifrån Lantmäteriets typkodlista har fastigheterna länga Göta älv delats in i fem kategorier: Lantbruksenheter, Småhusenheter och hyreshusenheter, Industrienheter och täktenheter, Elproduktionsenheter och specialenheter samt Okända taxeringsenheter. Den statistiska fördelningen av fastighetsytor som sträcker sig längs en 100 m bred zon utefter älvens båda sidor ger då en fördelning enligt nedan (tabell 5-1). Tabell 5-1 Fastigheter registrerade längs en 100 m bred zon inom utredningsområdet utmed Göta älvs båda sidor, ner till Marieholmsbron. Antal fastigheter Summa areal, km 2 Småhus- och hyreshusenheter Industri- och täktenheter Lantbruksenheter Elproduktions- och specialenheter Okända taxeringsenheter Fastigheterna är olika stora och sträcker sig på olika sätt i terrängen, i flera fall, framförallt när det gäller lantbruksfastigheter, långt utanför det skredriskkarterade området. I statistiken framgår inte ägarförhållandena, men sammanställningen visar ändå på ett grundläggande förhållande att det finns många olika fastighetsägare längs Göta älv och att många fastigheter är i privat ägo. 25(38) 48

49 6. Delegation för samordning av klimatanpassningsinsatser avseende skredrisker i Göta älvdalen Vi föreslår att regeringen upprättar en delegation med fasta ledamöter för samordning av klimatanpassningsinsatser avseende skredrisker i Göta älvdalen. Delegationen föreslås få ett icke tidsbegränsat mandat, men med utvärdering och omprövning efter fyra år. Vi föreslår att delegationen definieras som ett särskilt regeringsuppdrag till SGI där delegationens arbete och ekonomiska förutsättningar tydliggörs. Finansieringen för delegationen bör utgöras av en särskild post i SGI:s anslag. Delegationens uppdrag förvaltas av SGI och SGI är ytterst ansvarigt för budget och ekonomisk redovisning. Hanteringen av delegationens handlingar följer SGI:s rutiner med offentlighet och arkivering. Delegationen skall sköta vissa samordnings- och förvaltningsuppgifter, men inte ta över andra myndigheters eller organisationers beslutsmandat. Vi föreslår också att det på SGI inrättas ett sekretariat som upprättar underlag till delegationen, sköter de löpande kontakterna med berörda parter, initierar och följer upp nödvändiga utredningar etc. Förslaget innebär att delegationen ges ett övergripande ansvar för samordning och prioritering av skredriskminskande insatser i Göta älvdalen samt för utredningar och rekommendationer för åtgärder. Ansvaret för genomförande av konkreta åtgärder bör dock ligga utanför delegationen. Delegationen ska ha rätt att, på eget initiativ och med stöd av sekretariatet, inrätta referensgrupper och arbetsgrupper. Förslaget inordnas under befintlig myndighetsstruktur och presenteras schematiskt i nedanstående figur (6-1). Delegationen och dess sekretariat placeras organisatoriskt vid SGI. Sekretariatets bemanningsbehov täcks av resurser från SGI:s personal. Delegationen hanterar samråd och har utredningskapacitet och driver prioriterade åtgärdsfrågor fram till färdiga avvägda (miljö/kostnad/nytta) förslag på åtgärder. Där tar en annan organisation vid som beställare, eller projektägare, och genomförare av den enskilda klimatanpassningsinsatsen. Som beställare/projektägare kan agera; kommun, statlig myndighet, eller privat aktör. Projektägaren agerar som beställare för uppdraget och har också ansvar för finansieringen. Finaniseringen är givetvis en nyckelfråga och kan också för många insatser bli tämligen komplex. Finansiering kan erhållas från många olika håll, inkluderande EU, nationella fonder, direkt berörda kommuner och organisationer samt statligt ramanslag. Regeringen har i uppdraget framhållit att finansieringen bör utgå från att den som har störst nytta av en åtgärd också bidrar mest till finansieringen. Sekretariatet bör kunna bistå projektägare t.ex. vid ansökan om EU-bidrag. Projektägaren, eller beställaren, kan utnyttja konsulter, entreprenörer och utförare för olika delar av insatserna. 26(38) 49

50 SGI SGI 2 st Kommuner 6 st Länsstyrelsen 2 st Övriga 5 st Delegation Sekretariat Referensgrupper Figur 6-1 Förslaget innebär en delegation som organisatoriskt placeras vid SGI samt ett tillhörande sekretariat. Referensgrupper kan knytas till delegationen efter behov. Delegationens sammansättning framgår av kapitel 6.2. Problemägare Delegation Sekretariat Objekt för åtgärd Projektägare Utförare Åtgärdat objekt Miljötillstånd, finansiering m.m. Tillsyn Figur 6-2 Delegationen ansvarar för samordning, övervakning och detaljerade stabilitetsutredningar medan genomförande av klimatanpassningsåtgärder ligger utanför delegationen. Med problemägare, som också blir projektägare eller beställare vid konkreta anpassningsinsatser, avses t.ex. markägare, kommun eller verksamhetsutövare. Miljötillstånd och finansiering av åtgärderna ansvarar problemägaren/projektägaren för och detta ligger utanför delegationens ansvar. Tillsyn enligt Miljöbalken m.m. utövas på gängse sätt av länsstyrelser och kommuner Motiv Regeringskansliet har i informationsmaterial avsett för myndigheternas styrelser kort tagit upp frågan om förekomsten av beslutsorgan med särskild sammansättning inom förvaltningsmyndigheter. 1 Oftast handlar det om nämnder, som placeras in i en myndighet, men det finns också andra former som råd och delegationer. För att inte skapa oklara ansvarsförhållanden är myndighetens chef normalt ordförande i beslutsorganet, reglering av formerna för detta görs i första hand i myndighetens instruktion. Det framhålls att sådana organ ansvarar inför regeringen för sina beslut och inte ska förväxlas med andra rådgivande organ, som samråds- eller expertorgan, som utses av myndighetens ledning. 1 RK, Finansdepartementet (2008). Effektiv styrelse. Vägledning för statliga styrelser. 27(38) 50

51 I förarbetena till myndigetsförordningen togs upp att flera av de större myndigheterna haft olika typer av självständigt beslutande organ. 2 Man föreslog att myndigheternas instruktioner skulle vara den naturliga platsen att reglera detta, där kunde uppgifter och specifika frågor för organet i fråga anges. Organet skulle beslutsmässigt ha ett självständigt ansvar för de beslut som fattades, men var i övrigt ansvarig för verksamheten inför myndighetens ledning. Man ansåg, som tidigare framgått, att myndighetsförordningen på en mer generell nivå skulle ta upp frågan. Det blev emellertid inte på det viset, regeringen avstod från att mer generellt ta upp denna typ av organ i förordningen (mer specifikt behandlades dock de särskilda personalansvarsnämnderna). Förvaltningskommittén tog i sitt slutbetänkande, 2008, upp frågan med självständiga beslutsorgan inom myndigheter och betonade att sådana kan skapa problem, men att det också kunde finnas goda skäl att inrätta sådana organ. Man ansåg dock att regeringen borde vara restriktiv med inrättandet av sådana organ och bara göra det när det finns särskilda skäl. Regeringen borde i sådana fall tydligt reglera relationerna och ansvarsfördelningen gentemot myndigheten i dess instruktion. 3 De eventuella problem som kunde uppstå med en sådan konstruktion relaterade kommittén främst till oklarheter i ansvarsfrågor. Ytterligare en fråga att beakta var ansvaret för det särskilda beslutsorganets resurser, som borde regleras i instruktionen. En särskild fråga som togs upp var också hanteringen av handlingar inom myndigheten i relation till det särskilda beslutsorganet. Betraktades ett sådant organ som självständigt, borde också upprättade handlingar ses som allmänna, snarare än inom myndigheten förekommande interna handlingar. 4 Den nu aktuella samordningsfrågans speciella karaktär, behovet av omgående åtgärder, komplexiteten och de stora samhällsintressen som står på spel utgör goda motiv för att tillskapa en särskild organisation för uppgiften. En delegation kan överbrygga de styrnings- och samordningsproblem som kan förekomma inom statsförvaltningen och i relation till kommunala huvudmän och kan bidra till att lösa sådana oklarheter som sammanhänger med finansiering, organisation, teknik och rättsliga aspekter. En tydlig styrning från regeringen förutsätts då det gäller delegationens uppgifter och mandat, sammansättning etc. En sådan reglering ger förutsättning att bemanna delegationen med kvalificerade företrädare och därmed skapa förankring och hög legitimitet i arbetet. Det här presenterade förslaget till delegation innebär att varje myndighet bidrar i arbetet utifrån sitt ansvar och verksamhetsområde. Förslaget överensstämmer med huvuddelen av remissinstansernas svar på Göta älvutredningen. Förslaget förväntas säkerställa samordning mellan alla berörda parter samt samordning med klimatanpassningsarbetet i Vänerregionen. Förslaget strider inte mot MSB:s synpunkt att nuvarande finansiering för förebyggande åtgärder mot skred och ras bör behållas. Förslaget strider inte heller mot förslaget från Karlstad kommun att statsbidraget för finansieringen av förebyggande åtgärder mot skred och ras bör förstärkas och ligga kvar hos MSB. Förslaget har inordnats i befintlig myndighetsstruktur vilket innebär kontinuitet och att kompetens och rollfördelning kan utnyttjas samtidigt som det blir förvaltningsmässigt enkelt med stödsystemen på plats. 2 SOU 2004:23, s. 153 ff. 3 SOU 2008:118. Styra och ställa förslag om en effektivare statsförvaltning. 4 Ibid., s (38) 51

52 6.2. Delegationens sammansättning Vi föreslår en delegation för klimatanpassningsinsatser avseende skredrisker i Göta älvdalen med följande sammansättning: Ordförande, SGI Sekreterare, SGI Vänersborgs kommun Trollhättans kommun Lilla Edets kommun Ale kommun Kungälvs kommun Göteborgs stad Länsstyrelsen Västra Götaland Länsstyrelsen Värmland MSB Sjöfartsverket Trafikverket Västra Götalandsregionen Vattenfall Vattenkraft AB Delegationen består av 15 ordinarie ledamöter. Delegationen föreslås sammanträda cirka fyra gånger per år. Delegationens ledamöter bör utses av regeringen. Som ordförande föreslås SGI:s generaldirektör. Övriga organisationer representeras av tjänstemän på ledningsnivån, med överblick över det egna verksamhetsfältet och med mandat att företräda den egna organisationen. Dessa ledamöter utses av regeringen efter förslag från respektive kommun och myndighet. Rollfördelning mellan delegationen, sekretariatet samt eventuella arbets- och referensgrupper framgår nedan Motiv Ambitionen har varit att begränsa delegationens storlek, men samtidigt få en bred representation med centrala aktörer. Exempel på antalet ledamöter har hämtats från bl.a. Strandskyddsdelegationen med 12 ledamöter, Delegationen för hållbara städer, med 16 ledamöter, Vattendelegationer med 11 ledamöter samt Viltförvaltningsdelegationer med ca 20 ledamöter. En central utgångspunkt för bemanningen har varit att delegationens ledamöter skall representera organisationer som har ett tydligt utpekat ansvar inom Göta älvdalen. Detta innefattar kommunerna, Länsstyrelsen i Västra Götaland, Västra Götalandsregionen samt de myndigheter som har verksamhet i älven, Vattenfall och Sjöfartsverket. Även Trafikverket ingår i denna grupp, med ansvar för vägar och järnvägar längs älven och som också är utredare beträffande utbyggnad av slussarna i Trollhättan. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har ansvar för att motverka naturolyckor, inklusive skred, och ansvarar idag för ett statsbidrag för förebyggande åtgärder. Samordningen med klimatanpassningsarbetet i Vänerregionen är viktig, inte minst avseende Vänerns nivåreglering och därmed flödena i Göta älv. Flödena påverkar risken för skred men påverkar också behovet av invallningar som skydd mot översvämning. Sådana vallar kan innebära ökade risker för skred och blir därför en del av delegationens arbetsområden. Behovet av samordning med klimatanpassningsarbetet inom Vänerregionen motiverar att länsstyrelsen i Värmland är representerad i delegationen. I vårt förslag begränsas samordningen i detta avseende till att delegationen lämnar underlag och synpunkter till de båda länsstyrelserna, medan länsstyrelserna har ansvaret för 29(38) 52

53 nivåregleringsarbetet. De beslut som tas beträffande nivåer och flöden blir förutsättningar för delegationens arbete. Vår uppfattning är att skredriskerna, med relevanta åtgärder, går att bemästra för alla avvägda tappningsstrategier med maximala flöden upp till minst 1500 m 3 /s. Länsstyrelserna bör sätta nivåer och flöden utifrån breda analyser och bedömningar. Det blir därefter delegationens uppgift att utifrån dessa givna ramar driva åtgärdsfrågan beträffande skredrisker. Många andra myndigheter har ansvarsområden och kompetens som är relevant för delegationens arbete, t.ex. Boverket, SMHI, SGU, Riksantikvarieämbetet och Lantmäteriet. För att hålla nere antalet delegater har vi dock tagit fasta på att dessa myndigheter inte har ett särskilt utpekat ansvar för Göta älvdalen och vi har därför lämnat dessa utanför delegationen. Däremot är det givetvis viktigt att utnyttja myndigheternas kompetens och verksamhet genom samråd och referensgrupper. I flera fall kan det också bli aktuellt att rikta särskilda utredningsuppdrag till dessa och andra myndigheter Ordförande Som ordförande föreslås generaldirektören vid SGI. GD har den nödvändiga överblicken över hela den berörda samhällssektorn. Delegationens organisatoriska placering vid SGI innebär också att det krävs en överblick över myndighetens kompetens och bemanning av sekretariatet. SGI kommer att ha det yttersta ekonomiska ansvaret för delegationens budget bl.a. innefattande både egna utredningar samt upphandlingar av utredningar och tjänster från andra myndigheter eller konsulter. Delegationen kommer att verka inom de ramar som regeringen fastställer och ordförandeskapet av GD säkerställer dessa ramar Sekreterare Till delegationen knyts en sekreterare som dokumenterar möten, distribuerar agendor och underlag, m.m. Sekreteraren är anställd vid SGI, förestår det sekretariat som inrättas till stöd för delegationen och ansvarar för det löpande arbetet där. Övriga ledamöter kan rikta direkta frågor kring det löpande arbetet till sekreteraren. Sekreterarens uppgifter definieras av delegationen, men bör vid sidan av att leda sekretariatets arbete också innefatta budgetuppföljning och löpande kontakter med alla berörda av skredproblematiken i Göta älvdalen Övriga statliga myndigheter Statliga myndigheter har ansvar för klimatanpassningsinsatser inom det egna verksamhetsområdet. Delegationens uppgift är att fylla behovet av samordning avseende skredrisker i Göta älvdalen, där många aktörer är berörda. Delegationen samlar också kunskap och ger ökad effektivitet i de insatser som görs. Vi ser att denna samordnande roll kan fyllas av en centralt placerad tjänsteman inom respektive statlig myndighet, med överblick över den egna myndighetens verksamhet inom området. Länsstyrelserna har idag klimatanpassningssamordnare men dessa har ett begränsat mandat huvudsakligen inriktat på länsstyrelsens egna arbete. Vi föreslår här en mer övergripande syn vilket representation på chefsnivå (säkerhetsdirektör eller motsvarande) kan ge. För övriga myndigheter föreslås motsvarande representation på ledningsnivå Kommunerna Kommunernas representation är central, då kommunerna har det direkta ansvaret för fysisk planering och säkerhet inom kommunens gränser. En given avgränsning är dock att delegationens beslut inte överlappar den kommunala verksamheten eller kommunala åtaganden. Delegationens ansvar och beslutsområde handlar strikt om utredningsinsatser och samordningsinsatser som sker inom delegations verksamhetsområde. 30(38) 53

54 Denna operativa roll, hos delegationen, pekar mot en tjänstemannarepresentation i delegationen som har den nödvändiga politiska förankringen, genom direkta kanaler till den politiska nivån. Den politiska förankringen är viktig - men förutsätts kunna ske löpande i respektive kommun och kan också lyftas i särskilt arrangerade seminarier, konferenser etc., till exempel i samverkan med Beredningen för hållbar utveckling inom Västra Götalandsregionen Arbetsformer Delegationen Delegationen föreslås hålla protokollförda möten ca fyra gånger per år. Delegationen upprättar en webbsida där information görs tillgänglig och där bl.a. protokollen görs offentliga. Delegationen ansvarar för den övergripande styrningen av verksamheten genom upprättande av årlig verksamhetsplan och budget. Budget hanteras som en särskild post i SGI:s budgetsystem och sekretariatet följer löpande det ekonomiska utfallet genom månadsvis uppföljning. Ekonomisk avstämning görs fyra gånger per år av delegationen med stöd av kvartalsrapporter från sekretariatet. Delegationen samordnar och koordinerar klimatanpassningsinsatser utifrån en prioritering som utgår från de övergripande skredriskerna, men också från de berörda aktörernas agendor och behov. Delegationen kan, alltefter behov, anordna t.ex. seminarier med politiker på lokal, regional och nationell nivå och samrådsmöten med allmänhet och fastighetsägare. Delegationen publicerar utredningar, artiklar och beslut i eget namn. Delegationen kan adjungera en eller flera experter att, under kortare eller längre tid, delta i delegationens arbete och möten. Adjungeringen innebär inte rösträtt i beslutsärenden. Delegationen rapporterar direkt till regeringen. Rapportering sker också årligen som en särskild post i SGI:s årsredovisning. En viktig del i rapporteringen är de löpande kontakterna med länsstyrelser, kommuner och övriga berörda Sekretariat Sekretariatet bereder och föredrar de ärenden och frågor som aktualiserats i delegationen. Delegationens sekreterare leder sekretariatet, ansvarar för bemanningen och för det löpande arbetet. Sekretariatets arbete bör ingå i det uppdrag som SGI har idag avseende övervakning av stabiliteten i Göta älvdalen men med utökat mandat. Idag ingår inte att samordna insatser och utföra gemensamma utredningar. Genom att integrera en sekretariatsfunktion med SGI:s nuvarande uppdrag upprätthålls nätverk, kunskapsuppbyggnad och dubbelarbete förhindras. Detta arbetssätt innebär synergieffekter och effektiv handläggning. Integreringen innebär också att SGI:s starka forskningsmiljö utnyttjas för metodutveckling och kunskapsstöd vilket stärker såväl delegationens arbete som forskningens förankring i relevanta samhällsproblem. Integreringen innebär också att erfarenheter kan utnyttjas över hela landet. Bemanning föreslås motsvarande tre heltidstjänster och personalen hämtas från SGI. Personal bör kunna arbeta hel- eller deltid men ska även kunna arbeta med andra uppgifter inom SGI. Sekretariatet utgör en egen kostnadspost inom SGI och verksamheten redovisas i samband med SGI:s ordinarie årsredovisning. Löner och omkostnader för sekretariatet hanteras i SGI:s vanliga administrativa rutiner. Sekretariatets arbete skall i alla delar följa delegationens anvisningar och på ett konstruktivt sätt bidra till att uppfylla delegationens uppsatta mål. Sekretariatet skall; 31(38) 54

55 följa delegationens anvisningar och därvid utnyttja SGI:s samlade kompetens, löpande ta fram nödvändigt underlag enligt delegationens önskemål och vid behov samverka med relevanta nationella och internationella grupper, upprätta förslag till planer för besiktning och kontroll av bottenerosion och skredrisker, genomföra relevanta övervakningsinsatser i samverkan med övriga berörda, sköta upphandling och styra externa konsulttjänster, utforma förslag på klimatanpassningsinsatser avseende skredriskminskande åtgärder, inkluderande översiktliga kostnadsbedömningar och vid behov kostnadsnyttoanalys av olika alternativ, utforma rutiner, och genomföra förberedande miljöanalyser, för bedömning av åtgärdsinsatser, följa och rapportera om den internationella och nationella utvecklingen rörande geotekniska risker och klimatanpassningsåtgärder, löpande följa den kommunala och regionala utvecklingen i Göta älvdalen och ajourhålla skredriskkartorna, planera för samrådsmöten och ta fram informationsmaterial, sköta webbsida och löpande externa och interna kontakter, förbereda underlag för utvärdering av delegationens arbete Referens- och arbetsgrupper Till delegationen kan knytas referensgrupper, arbetsgrupper till enskilda åtgärdsprojekt eller mer permanenta expert- och stödgrupper efter behov, t.ex.: Referensgrupp till stöd för juridiska frågor, marktillträde, etc. Referensgrupp för övervakning, besiktning och kontroll av Göta älv - metodutveckling, etc. Arbetsgrupp för att ta fram en metod för beräkning av nyttor för olika klimatanpassningsinsatser. Tid för arbete i referens- och arbetsgrupper föreslås i normalfallet bekostas av respektive organisation medan omkostnader (resor, hotell, m.m.) bekostas av delegationen Information, m.m. Utöver ovan beskrivna grupper kommer förankring och annat utbyte med en rad andra organisationer och privata aktörer att krävas. Härtill behövs informationsmöten, bredare sakägarmöten m.m. Detta får utformas efter behov Fristående expert Vi ser att det kan uppkomma behov av att knyta fristående experter, t.ex. beträffande skredsannolikhet, till delegationen. Detta kan göras för en viss tid, för en viss insats eller frågeställning, eller mer permanent. Vi har i vårt förslag lämnat, till delegationen, att ta ställning till denna fråga i samråd med sekretariatet, där det ju också ingår geotekniska experter. 32(38) 55

56 6.4. Delegationens ansvar och verksamhetsområde Delegationen ansvarar för prioritering, samordning och stöd till verksamhetsutövare och andra berörda med avseende på skredrisker i Göta älv. Delegationen ansvarar dock inte för övergripande klimatanpassningsinsatser utöver skredrisker t.ex. beslut om vattennivåer i Vänern eller för finansiering och genomförande av de konkreta klimatanpassningsåtgärderna. Delegationen har ansvar för att samordna insatser mellan respektive myndighet eller annan organisation, och har också ansvar för att själv driva anpassningsarbetet med stöd av expertgranskning och detaljerade utredningar. Delegationen bör också kunna upprätta mål för klimatanpassningsinsatser avseende skredrisker i Göta älvdalen. Delegationen fattar beslut bl.a. om specifika utredningsinsatser, prioritering av anpassningsinsatser, dimensionerande flöden som underlag för projektering av konkreta åtgärder samt säkerhetsnivåer för stabiliseringsåtgärder. En central del i delegationens funktion och arbete, är att leverera underlag för klimatanpassningsinsatser som därefter kan utföras av olika aktörer. Detta innefattar bl.a.; ställningstaganden om klimatparametrar (t.ex. vattennivåer) som underlag för projektering av åtgärder, program för besiktning och kontroll av erosion konsekvensanalyser och detaljerade och fördjupade stabilitetsutredningar Ansvar som ligger på andra parter än delegationen Klimatanpassning kan innefatta många olika typer av åtgärder, såsom t.ex. flytt av verksamheter eller förstärkningsåtgärder på plats. Åtgärder i form av byggnationer eller markarbeten kommer i många fall att kräva miljötillstånd, ändringar av gällande planer etc. Särskilda ansökningar om bidrag från t.ex. MSB eller EU kommer också att kräva beslut som ger olika förutsättningar för anpassningsarbetet. Dessa processer, som ligger utanför delegationens ansvar, har schematiskt markerats i nedanstående figur. Delegationen kan via sekretariatet bistå beställare/projektägare med expertkunskap och stöd beträffande geotekniska frågor i planprocessen och beträffande bidragsansökningar från EU men har inte ansvar för dessa processer eller dess innehåll. Beslut om miljötillstånd, planbestämmelser och eventuella statliga bidrag ligger inom andra myndigheters ansvar och innebär samtidigt en insyn och samhällsstyrning av de konkreta anpassningsinsatserna. 33(38) 56

57 Förslaget till organisation innebär nedanstående rollfördelning mellan olika aktörer: Övergripande klimatanpassningssamordning Vänerns nivåer och reglering Länsstyrelsen Översiktlig skredriskklassning Prioritering av insatsområden Säkerhetsnivåer Besiktning och kontroll av erosion Detaljerade och fördjupade stabilitetsutredningar samt andra relaterade utredningar Förberedande miljöanalys för olika alternativ Delegation för klimatanpassningsinsatser avseende skredrisker i Göta älvdalen Rekommendation av åtgärder Beslut om åtgärd Finansiering av åtgärd (inkl. ansökan om bidrag) Samråd/miljötillstånd (inkl. miljökonsekvensbeskrivning) Ansökan om bygglov/planändring Projektägare/ Beställare Genomförande (projektering, bygghandlingar, upphandling, kontroll m.m.) Underhåll Figur 6-3 Roller och ansvarsfördelning. Rollfördelningen innebär; att länsstyrelsen har fortsatt ansvar för övergripande klimatanpassningsfrågor, inkluderande bl.a. Vänerns nivåer och reglering, att delagationens ansvar innefattar riskklassningar av skredrisksituationen idag och i ett förändrat klimat samt prioritering och samordning av klimatanpassningsinsatser avseende skredrisker. I arbetet ingår också ansvar för samordning av överravkning och kontroll av erosion och skredrisker. Arbetet innefattar detaljerade och fördjupade geotekniska stabilitetsutredningar samt i viss mån övergripande miljöutredningar och andra relevanta utredningar, 34(38) 57