Jakten på. föräldern ATT ÖKA ANTALET DELTAGARE I FÖRÄLDRAKURSER

Transkript

1 J Jakten på föräldern ATT ÖKA ANTALET DELTAGARE I FÖRÄLDRAKURSER

2 Jakten på föräldern ATT ÖKA ANTALET DELTAGARE I FÖRÄLDRAKURSER Författare Anna Backman, fil. mag. Åsa Nordenhäll, med. stud. Raziye Salari, fil. dr. Redaktör Anna Sarkadi, docent

3

4 Tack! Vi vill härmed rikta ett särskilt tack till: Alla föräldrar som deltog i studien och lade många värdefulla timmar på att svara på frågor, samt skolorna som hjälpte oss att nå dem. Robert Ingvarsson och Sigrid Landgren på elevhälsan i Östersunds kommun, våra fantastiska samarbetspartner i projektet. Praktiker och tjänstemän i Strömsunds kommun och Mora kommun som har bidragit med kunskaper och erfarenheter om arbetet med föräldrastöd. Andra som har hjälpt oss med datainsamling, datainmatning och språkgranskning: Gabriella Varga, Maria Eriksson Dekker, Antónia Tökés och Karin Fängström. Statens folkhälsoinstitut som finansierade projektet, HFÅ 2010/103.

5 Innehåll Kapitel 1. Introduktion... 5 Bakgrund... 5 Kapitel 2. Föräldrars val att förstå deltagande i föräldrastödsprogram... 9 Sammanfattning... 9 Bakgrund... 9 Metod Resultat Diskussion Tips! Kapitel 3. Deltagande i föräldrastöd i Mora kommun en fallstudie Sammanfattning Introduktion Metod Diskussion och slutsats Tips! Kapitel 4. Förälder i Facebookland Sammanfattning Bakgrund Metod Resultat Diskussion Tips! Kapitel 5. Dröm eller mardröm olika strategier i marknadsföring av föräldrastödsprogram Sammanfattning Introduktion Studie 1 Testa strategierna Studie 2 Föräldrars åsikt Diskussion Tips!... 47

6 5 Kapitel 1. Introduktion Anna Backman I många av Sveriges kommuner erbjuds idag föräldrastödsprogram 1 kurser eller liknande som syftar till att hjälpa föräldrar med olika föräldraskapsfrågor. Studier har visat att dessa kurser verkligen fungerar 2, men en grundförutsättning för det är naturligtvis att föräldrar tar del av det utbud som finns och faktiskt går på kurserna. Denna rapport behandlar just frågan om rekrytering av föräldrar till föräldrastödsprogram och är tänkt att fungera som inspiration och rådgivare till kommuner och andra som vill öka antalet deltagare i föräldrastödsprogrammen. Rapporten bygger på ett antal studier genomförda av Uppsala universitet i projektet Nya modeller för nya föräldrar, ett samarbete mellan Östersunds kommun, Strömsunds kommun, Mora kommun och Socialpediatriska forskargruppen vid Institutionen för kvinnors och barns hälsa vid Uppsala universitet. Projektet finansierades av Statens folkhälsoinstitut och genomfördes Bakgrund Föräldrastödsprogram är program som syftar till att förändra barns beteende genom att förändra föräldrarnas beteende, förmåga, självförtroende eller kunskap. Flera studier har visat att föräldrastödsprogram är effektiva instrument för att främja positiva förändringar i både föräldrars och barns beteenden och att de kan förebygga och bryta beteendeproblem hos små barn. 3 Trots att föräldrar generellt är positiva till att inom organiserade former träffa andra föräldrar och ta del av expertkunskap är det vanligt både med svårigheter att rekrytera föräldrar till föräldrastödsprogram och att få dem att fullfölja programmen. 4 Detta har bland annat uppmärksammats i Östersunds kommun ansökte kommunen därför i samarbete med Uppsala universitet om medel från Statens folkhälsoinstitut för ett projekt som just som syftade till att öka deltagandet i föräldrastödsprogram. I projektet ingick även Strömsunds kommun och Mora kommun. Ett flertal forskare har visat på en mängd faktorer som inverkar på rekryteringen av föräldrar till föräldrastödsprogram och huruvida föräldrarna fullföljer programmen eller inte. 5 Det kan handla om familjers sociodemografiska förhållanden (t.ex. föräldrars utbildning, etnicitet), faktorer hos barnet (t.ex. beteendeproblem, skolprestationer), vilka hinder som finns för deltagande (t.ex. stressnivåer i familjen, hur långt det är att ta sig till programmet), programmens utformning och innehåll (t.ex. vilka tider de ges, vilka anledningar som presenteras till varför man bör delta)

7 6 och egenskaper hos de som leder programmen (t.ex. effektivitet inom organisationen, insatser för rekrytering). I projektet Nya modeller för nya föräldrar valde vi att närma oss frågan från olika håll. Dels genom att försöka hitta faktorer som påverkar föräldrars deltagande, dels genom att utveckla och testa strategier som kan öka deltagandet. I studien Föräldrars val att förstå deltagande i föräldrastödsprogram använde vi Health Belief Model (HBM) för att undersöka vad som påverkar föräldrars val att delta eller inte delta i en föräldrakurs. Vi testade modellen samt en alternativ modell som fokuserar på att främja barns förmågor istället för att förebygga problem. Mora kommuns roll i projektet var ursprungligen att vara ett exempel på en kommun där rekryteringen lyckats väl, och i studien Deltagande i föräldrastöd i Mora kommun en fallstudie ville vi undersöka vad man där gjort för att lyckas och se om det fanns lärdomar för Östersunds kommun och andra att hämta. Frågan visade sig dock vara något mer komplex än den från början verkade. Av dagens föräldrar är många födda på 80-talet och tillhör vad som populärt kallas Generation Y. I studien Förälder i Facebookland har vi undersökt vad som utmärker denna grupp föräldrar och deras förhållande till information om föräldraskap. Detta för att få kunskaper som kanske kan användas i rekryteringen av dem. I studien Dröm eller mardröm olika strategier i marknadsföring av föräldrastödsprogram slutligen, har vi utvecklat och testat två olika strategier i marknadsföringen av föräldrakursen ABC i Östersunds och Strömsunds kommuner. Den ena strategin hade en främjande inriktning, den andra en förebyggande.

8 7 1 SBU. Program för att förebygga psykisk ohälsa hos barn. En systematisk litteraturöversikt. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU), SBU-rapport nr 202 (2010). 2 Lundahl, B., Risser, H. J., & Lovejoy, M. C. (2006). A meta-analysis of parent training: Moderators and follow-up effects. Clinical Psychology Review, 26, Turner, K. M. T., & Sanders, M. R. (2006). Help when it's needed first: A controlled evaluation of brief, preventive behavioral family intervention in a primary care setting. Behavior Therapy, 37(2), ;Webster-Stratton, C. (1998). Preventing conduct problems in Head Start children: Strengthening parenting competencies. Journal of Consulting and Clinical Psychology, 66(5), Prinz, R. J., Smith, E. P., Dumas, J. E., Laughlin, J. E., White, D. W., & Barrón, R. (2001). Recruitment and retention of participants in prevention trials involving family-based interventions. American Journal of Preventive Medicine, 20(Suppl1), Haggerty, K. P., Fleming, C. B., Lonczak, H. S., Oxford, M. L., Harachi, T. W., & Catalano, R. F. (2002). Predictors of participation in parenting workshops. Journal of Primary Prevention, 22(4), ; Spoth, R. L., Clair, S., Greenberg, M., Redmond, C., & Shin, C. (2007). Toward dissemination of evidence-based family interventions: Maintenance of community-based partnership recruitment results and associated factors. Journal of Family Psychology, 21(2), ; Winslow, E. B., Bonds, D., Wolchik, S., Sandler, I., & Braver, S. (2009). Predictors of enrollment and retention in a preventive parenting intervention for divorced families. The Journal of Primary Prevention, 30(2),

9

10 9 Kapitel 2. Föräldrars val att förstå deltagande i föräldrastödsprogram Raziye Salari och Anna Backman Sammanfattning Health Belief Model (HBM) har länge varit en accepterad modell för att förklara varför människor väljer att ta till sig hälsosamma eller bryta ohälsosamma vanor, som t.ex. att gå och vaccinera sig eller att sluta röka. I denna studie ville vi använda Health Belief Model för att undersöka vad som påverkar föräldrars val att delta eller inte delta i ett föräldrastödsprogram. Vi testade modellen samt tog fram och testade en alternativ modell som fokuserar på att främja barns förmågor istället för att förebygga problem. Vi skapade två enkäter med frågor om komponenterna i de olika modellerna, om föräldrakurser generellt och om föräldrakursen ABC specifikt. Enkäterna skickades ut till föräldrar med barn i åldrarna 6 10 år i Östersunds och Strömsunds kommuner. Våra resultat visar att de enda komponenter från modellerna som verkar vara relevanta för föräldrars deltagande är de fyra huvudkomponenterna som är gemensamma för den ursprungliga och vår nya modell: upplevda fördelar, d.v.s. de positiva effekter i föräldraskapet eller i förhållandet till barnet som föräldrar tror att de kan få ut av att gå en föräldrakurs; upplevda hinder sådant som kan försvåra för föräldrarna att delta i kursen, både praktiska hinder som tidsbrist och emotionella hinder som oro över att behöva prata om föräldraskap med främlingar; tilltro till den egna förmågan att lära sig nya saker och förändra sitt beteende som förälder; signal till handling, d.v.s. att få ett tips om föräldrakursen från någon. De andra två komponenterna i den ursprungliga modellen: upplevd känslighet (om föräldrarna tror att deras barn riskerar att få problem) och upplevt allvar (hur negativa dessa problem vore), och de tre i den nya: upplevd kapacitet (om föräldrarna tror att deras barn kan lära sig nya förmågor som att ta ansvar och visa hänsyn) och upplevt värde (hur högt de värderar dessa förmågor), kunde inte förutsäga deltagande. Health Belief Model som helhet verkar inte fungera bra för att förutsäga faktiskt deltagande i föräldrakurser. Bakgrund Health Belief Model (HBM) 1 har länge varit en accepterad modell för att förklara varför människor väljer att ta till sig hälsosamma eller bryta ohälsosamma vanor,

11 10 som t.ex. att gå och vaccinera sig eller att sluta röka. Enligt modellen (figur 2.1) kommer individer att förändra ett beteende som är förknippat med ett visst utfall (t.ex. en sjukdom): om de upplever att de är känsliga för utfallet; om de tror att utfallet kan innebära allvarliga konsekvenser; och om de anser att ett förebyggande beteende effektivt minskar deras känslighet för utfallet eller utfallets allvar (upplevda fördelar). Vidare påverkas deras val av de hinder de upplever finns för att de ska förändra beteendet och deras tro på den egna förmågan att genomföra beteendeförändringen. En signal för att agera (t.ex. att få ett tips eller råd från andra) gör att de lättare påbörjar en beteendeförändring. Andra faktorer såsom demografiska, sociopsykologiska och strukturella faktorer kan också påverka individers beteenden genom att indirekt påverka upplevelser av känslighet, allvar, fördelar och hinder. Upplevd känslighet för sjukdom X Upplevt allvar av sjukdom Demografiska faktorer Sociopsykologiska faktorer Upplevda fördelar av förebyggande handling minus Upplevda hinder för förebyggande handling Sannolikhet att genomföra rekommenderad förebyggande handling Signal till handling Upplevd tro på den egna förmågan att genomföra förebyggande handling Figur 2.1 Baskomponenter i Health Belief-modellen Bortglömda påverkande faktorer behovet av en utvecklad modell HBM har främst använts för att förklara och förutspå beteenden som avser att förebygga eller minska risken för fysiska hälsoproblem 2. Försök har även gjorts att använda modellen för att förstå och förutsäga föräldrars deltagande i föräldrastödsprogram. Spoth, Redmond med flera 3 använde HBM för att förklara vilka faktorer som påverkar föräldrars beslut att delta i universella föräldraprogram. Generaliserbarheten av deras resultat är dock begränsad eftersom de undersökte faktorer som påverkar föräldrars benägenhet eller attityder till att delta i föräldraprogram 4 och inte det faktiska deltagandet. Bara för att föräldrar säger att de har tänkt delta i ett program behöver det inte nödvändigtvis betyda att de faktiskt kommer att delta. 5

12 11 När Spoth m.fl. senare undersökte faktorer som inverkar på det faktiska programdeltagandet 6 använde de inte hela modellen utan utelämnade upplevd känslighet och upplevt allvar. Vidare var inte heller konceptet upplevd tro på den egna förmågan integrerat i modellen, trots dess centrala roll. 7 Universella föräldraprogram är program riktade till alla föräldrar oavsett risk- eller problemnivå. Föräldrar som deltar i dem kanske inte gör det för att de är oroade för att få problem i sitt föräldraskap, i förebyggande syfte, utan för att de vill förbättra något i sitt föräldraskap, av främjande skäl. HBM är problem- /förebyggandefokuserad och missar därmed detta. En annan faktor som har förbisetts inom forskning om HBM är fokus på individen. Inom konsumentpsykologi är det en väletablerad kunskap att vissa personer motiveras av möjligheter till framgång (främjande motivation, i self-regulatoryteori: promotion oriented) medan andra motiveras av behov av trygghet (förebyggande motivation/prevention oriented). 8 Det är rimligt att anta att deltagande i föräldrastödsprogram på liknande sätt kan variera beroende på huruvida föräldrar motiveras av möjligheter till framgång (promotion/främjande; att t.ex. kunna förbättra sina barns förmåga att utveckla bra relationer) medan andra föräldrar motiveras av behov av trygghet (prevention/förebyggande; t.ex. att kunna minska risken för uppförandeproblem hos sina barn). Syfte Syftet med denna studie var att hitta ett sätt att använda Health Belief Model för att förutsäga föräldrars deltagande i föräldrastödsprogram. Detta skulle ske genom att skapa och testa en ny variant av HBM med främjande inriktning genom att testa modellen som helhet, d.v.s. med samtliga variabler och på faktiskt deltagande Metod Studien genomfördes i samarbete med Östersunds kommun och Strömsunds kommun inom projektet Nya modeller för nya föräldrar. I dessa kommuner erbjöds föräldrakursen ABC, Alla barn i centrum 9, kostnadsfritt till alla föräldrar med barn i åldern 6 10 år. ABC är en universell föräldrakurs som har utvecklats av Karolinska Institutet och Stockholms stad. Den fokuserar på att stärka relationen mellan barn och föräldrar och kan sägas ha en främjande inriktning. Programmet består av fyra gruppträffar ledda av en utbildad gruppledare. Information om ABC skickades ut till föräldrarna via kommunernas skolor. Ny modell med främjande inriktning Vi skapade en ny version av HBM med främjande inriktning, baserat på intervjuer med föräldrar från en av våra tidigare genomförda studier 10. I den ursprungliga varianten av modellen fokuserar komponenterna upplevd känslighet och upplevt allvar på risker, och i föräldrakurssammanhang skulle dessa motsvara om

13 12 föräldrarna uppfattade att det finns en risk att deras barn kan komma att få problem, samt hur pass allvarliga de anser att dessa problem skulle vara. Till exempel risken för att barnet får samarbetssvårigheter eller problem i skolan. Komponenterna upplevd känslighet och upplevt allvar byttes ut mot de mer främjandeinriktade upplevd kapacitet och upplevt värde som i föräldrakurssammanhang ska läsas som om föräldrarna upplever att deras barn har kapaciteten att utveckla en viss förmåga samt hur högt de värderar denna förmåga. Förmågan skulle kunna vara att vara hjälpsam eller ta ansvar. Vi inkluderade också komponenten främjande motivation i modellen. Den avser till vilken grad föräldrarna motiveras av vilja till utveckling snarare än oro för risker (figur 2.2). Upplevd kapacitet för förmåga X Upplevt värde av förmåga X Demografiska variabler Sociopsykologiska variabler Upplevda fördelar av främjande handling minus Upplevda hinder för främjande handling Sannolikhet att genomföra rekommenderad främjande handling Signal till handling Upplevd tro på den egna förmågan att genomföra främjande handling Främjande motivation Figur 2.2 Health Belief Model med främjande inriktning. De utbytta/nya komponenterna är markerade.

14 13 Test av modellerna Alla grundskolor i Östersunds och Strömsunds kommuner inbjöds till att delta i studien. Av 27 skolor tackade 15 ja. På grund av det stora antalet föräldrar i dessa skolor begränsade vi oss till föräldrar med barn i förskoleklass till och med årskurs 3. Vi kontaktade alla föräldrar med barn i dessa åldrar per brev eller e-post, informerade dem om att ABC erbjöds i deras kommun som del av ett samarbetsprojekt med Uppsala universitet och frågade om de ville delta i studien. För att testa de bägge HBM-varianterna skapade vi två enkäter som skulle mäta de olika komponenterna i modellerna (se figur 2.3). Vi ställde även frågor om föräldrastödsprogram generellt och om ABC specifikt. Den rekommenderade förebyggande eller främjande handlingen är alltså här att delta i ABC. Det som benämns sjukdom i den ursprungliga modellen motsvaras av de problem som barnet kan komma att få, och förmåga står för det som föräldrarna tror att barnet kan uppnå.

15 14 De olika komponenterna i modellerna upplevd känslighet för sjukdom x upplevt allvar av sjukdom x upplevd kapacitet för förmåga x upplevt värde av förmåga x upplevda fördelar av förebyggande/främjande handling upplevda hinder för förebyggande/främjande handling upplevd tro på den egna förmågan att genomföra främjande handling signal till handling främjande motivation demografiska faktorer sociopsykologiska faktorer rekommenderad förebyggande/främjande handling Exempel i våra enkäter Om föräldern tror att barnet ofta kommer att bråka med syskon och andra barn, ha svårt för sig i skolan, bli arg och skrika etc. Hur allvarliga föräldern anser att ovan nämnda beteenden är. Om föräldern tror att barnet kommer att kunna lära sig att ta ansvar, visa hänsyn, veta hur man ska bete sig etc. Hur viktigt det är för föräldern att barnet lär sig ovan nämnda saker. Att bli en bättre förälder, att få ett bättre förhållande till sitt barn, att känna sig säkrare i sitt föräldraskap etc. Tidsbrist, svårighet att få barnvakt, oro över att behöva prata om föräldraskap med främlingar etc. Om föräldern anser att hen enkelt kan lära sig nya saker, ändra sitt sätt att bete sig mot sitt barn och lära sig genom att lyssna på föreläsningar tex. Om föräldern fått information om ABC från barnets skola. Om föräldern tycker att hen har lätt att få ut vad hen vill av livet, att hen ofta gör bra ifrån sig när hen provar nya saker, om föräldern känner att hen är på väg att lyckas i livet. (Mätt med the Regulatory Focus Questionnaire 11, ett standardiserat mätinstrument.) Kön och ålder på både barn och förälder, förälderns utbildningsnivå etc. Om föräldern tidigare sökt någon form av föräldrastöd samt barnets beteendeproblem och emotionella problem etc. (Mätt med The Strenghts and Difficulties Questionnaire 12, SDQ, ett standardiserat mätinstrument) Att delta i ABC. Figur 2.3 De olika komponenterna i modellerna och exempel på deras motsvarigheter i vår studie

16 15 Den första enkäten skickades ut under hösten Då hade kommunerna hållit ABC-kurser i två månader och några föräldrar hade redan deltagit i ABC. Enkät två skickades ut under våren ABC erbjöds under hela projekttiden. Av 2340 inbjudna föräldrar fyllde 795 (34 %) i den första enkäten. Av dessa var 63,5 % mammor och 36,5 % pappor, barnet de besvarade enkäten utifrån var i genomsnitt 7,94 år gammalt och könsfördelningen för barnen var 49,4 % flickor och 50,6 % pojkar. Den andra enkäten skickades ut till samtliga föräldrar som hade svarat på den första enkäten. Av dessa 795 fyllde 95 %, 756 personer, i enkät två. Resultat 755 föräldrar svarade på frågan om de hade deltagit i ABC eller inte. 116 hade deltagit (gått på en eller flera träffar) och 639 hade inte deltagit. Vi jämförde dessa föräldrar avseende komponenterna i de två modellerna för att se om föräldrar som väljer att delta i en föräldrakurs skiljer sig från de som väljer att inte delta. Om de skiljer sig åt avseende en komponent betyder det att den komponenten spelar en viktig roll i förälderns beslut att delta eller inte delta i föräldrakursen Komponenter som förekommer i båda modellerna: upplevda fördelar, upplevda hinder, tro på den egna förmågan, signal till handling. Komponenter som bara förekommer i den ursprungliga/förebyggande modellen: upplevd känslighet och upplevt allvar. Komponenter som bara förekommer i den nya/främjande modellen: upplevd kapacitet, upplevt värde samt främjande motivation. Vi fann skillnader mellan de två föräldragrupperna (deltagare/icke deltagare) för de komponenter som var gemensamma för båda modellerna men inte i de komponenter som skiljer modellerna åt. De föräldrar som hade deltagit i ABC uppfattade mer fördelar med ABC, rapporterade färre hinder att delta och hade större tilltro till sin egen förmåga att ta till sig det som lärdes ut på kursen. Alla föräldrar hade fått information om ABC, men de som hade deltagit rapporterade i större utsträckning att de hade fått information om ABC från skolan eller andra källor än denna studie.

17 16 Inte deltagit! Deltagit! Upplevda fördelar! Upplevda hinder! Tron på den egna förmågan! 1! 2! 3! 4! Fått information om ABC från skolan! Inte fått information om ABC från skolan! Deltagit! 22%! Deltagit! 7%! Inte deltagit! 78%! Inte deltagit! 93%! Signal till handling! Figur 2.4 Komponenter som förekommer i båda modellerna: upplevda fördelar, upplevda hinder, tro på den egna förmågan där 1 = lägst och 4 = högst, samt signal till handling. Skillnaden mellan de två föräldragrupperna är signifikant för alla fyra komponenterna. Det var inga skillnader mellan de båda grupperna avseende upplevd känslighet, upplevt allvar, upplevd kapacitet, upplevt värde eller främjande motivation. Upplevd känslighet! Inte deltagit! Deltagit! Upplevt allvar! 1! 2! 3! 4! Figur 2.5 Komponenter som bara förekommer i den ursprungliga/förebyggande modellen: upplevd känslighet och upplevt allvar där 1 = lägst och 4 = högst. Skillnaderna mellan de två föräldragrupperna är INTE signifikant.

18 17 Inte deltagit! Deltagit! Upplevd kapacitet! Upplevt värde! 1! 2! 3! 4! Främjande motivation! 1! 2! 3! 4! 5! Figur 2.6 Komponenter som bara förekommer i den nya/främjande modellen: upplevd kapacitet, upplevt värde samt främjande motivation där 1 = lägst och 5 = högst. Skillnaderna mellan de två föräldragrupperna är INTE signifikant. Vi tittade också på demografiska och sociopsykologiska faktorer som kunde ha påverkat deltagandet. Vi fann att bara tre av dem spelade roll för förälderns val att delta eller inte delta i ABC: mammor var mer benägna att delta än pappor, föräldrar som deltagit hade i större utsträckning använt någon form av föräldrastöd tidigare, och de som deltagit hade angett en högre nivå av problem hos barnet (dock ej en allvarlig nivå). Mammor! Pappor! Deltagit! 18%! Deltagit! 11%! Inte deltagit! 82%! Inte deltagit! 89%! Inte deltagit! Deltagit! Tidigare användning av! föräldraskapsresurser! 1! 2! 3! 4! Barnets beteendeproblem! 0! 5! 10! 15! 20! 25! 30! 35! 40! Figur 2.7 Demografiska och sociopsykologiska faktorer med signifikant skillnad mellan de två föräldragrupperna: förälders kön, tidigare användning av föräldraskapsresurser där 1 = lägst, 4 = högst; barns beteendeproblem, där max = 40 och mer än 17 indikerar allvarliga problem (cut-off = 17).

19 18 Kompletterande resultat Informationens svåra konst Några av de resultat vi fick fram i vår analys men som inte rörde vårt huvudsyfte kan ändå vara av intresse för den som arbetar med föräldrakurser eller föräldrastöd. Alla föräldrar som deltog i studien fick information om ABC, först i samband med att de tillfrågades om att delta i studien, sedan när de svarade på den första enkäten. De skolor som deltog i studien informerade också om och bjöd in till ABC, och tillsammans med kommunerna annonserade vi om ABC på lokaltidningars hemsidor. Trots detta uppgav 187 personer, 24,8 %, att de inte hade hört talas om ABC. Mödrar och föräldrar med högre utbildningsnivå angav i högre utsträckning att de kände till ABC. Hinder att delta och synen på föräldrastöd Det kan vara intressant att titta närmare på vad som förhindrade föräldrarnas deltagande. De hinder som föräldrarna uppgav som främsta skäl till att inte delta i en föräldrakurs var tidsbrist, att kursen krockade med andra aktiviteter såsom barnets idrott eller det egna arbetet, svårigheter att ordna barnvakt samt att det var problematiskt att kursträffarna hölls på kvällstid. Övriga skäl (oro över att behöva prata om föräldraskap med främlingar, svårigheter att ta sig till träffarna, att inte få stöd från sin partner gällande att gå på en träff samt rädsla för att få kritik för hur man är som förälder) angavs inte som hinder i samma utsträckning. 50,9 % av föräldrarna angav att de var intresserade av att delta i en föräldrakurs. Den form man i så fall helst skulle föredra var kurs i grupp med handledare, följt av storgruppsföreläsning och web-baserad kurs. Minst attraktivt var individuella träffar. Oavsett om de hade deltagit i ABC eller inte, eller om de tänkte delta i ABC någon gång i framtiden eller inte, tyckte 98 % av föräldrarna att deras kommun skulle fortsätta att erbjuda ABC. Diskussion Vi ville i denna studie undersöka om Health Belief Model går att använda för att förutsäga föräldrars deltagande i föräldrakurser, samt testa en ny version av modellen med främjande inriktning. Våra resultat visar att de enda komponenter från modellerna som verkar vara relevanta för föräldrars deltagande är de fyra huvudkomponenterna: upplevda fördelar, upplevda hinder, tilltro till den egna förmågan samt signal till handling. Således är det mest troligt att en förälder som tror att kursen kan ge något positivt, som kan överkomma logistikproblem, som tror på att hen kan lära sig nya saker om föräldraskap på en kurs och sen tillämpa dem hemma, samt som får en signal om att kursen ska starta, går på kursen. Är hon dessutom en mamma som förut har nyttjat någon form av föräldrastöd och har ett barn som hon upplever som lite bångstyrigt är chansen stor att hon väljer att delta.

20 19 De andra två komponenterna i den ursprungliga modellen, upplevd känslighet och upplevt allvar, och de tre i den nya, upplevd kapacitet och upplevt värde, kan inte förutsäga deltagande. En möjlig förklaring till att de föräldrar som anser att deras barn har en hög risk att få problem eller har en stark önskan att främja barnets utveckling ändå inte i högre grad deltog i ABC kan vara att kursen inte är den enda möjligheten för att förebygga problem eller främja utveckling. Föräldrar kan till exempel anse att deras barn riskerar att få problem och anse att dessa problem vore allvarliga, de kan också tycka att en föräldrakurs är bra, men de kan tycka att det vore mer effektivt att låta en terapeut arbeta direkt med barnet, och därmed välja det alternativet istället. Att även mäta vad föräldrar anser om kopplingen mellan hur man är som förälder och barnets beteende samt föräldrarnas intresse i alternativ till föräldrakurser skulle kunna öka HBM:s styrka i att förutsäga föräldrars deltagande i föräldrakurser. I all tidigare forskning har fördelar och hinder varit tungt vägande faktorer 13. I denna studie har vi också noterat ett en rapporterad högre nivå av problem hos barnet hos de föräldrar som deltagit i ABC, d.v.s. ett samband mellan nuvarande situation och sannolikheten att genomföra den rekommenderade handlingen. Detta kan bero på att föräldrakurser till sin karaktär skiljer sig från andra rekommenderade handlingar då de ses som mer inriktade på att ändra nuvarande situation än att påverka ett eventuellt framtida utfall. Jämför med exempelvis vaccination, där kopplingen mellan det rekommenderade handlandet (att vaccinera sig) och en eventuell framtida sjukdom är tydligt. Föräldrar kan däremot välja att delta i en föräldrakurs för att kunna göra något åt de problem som de har idag, och inte för att förhindra eventuella problem som de tror kan uppkomma i framtiden. Den initiala svarsfrekvensen i studien var låg. Detta är dock inte något stort problem eftersom vårt syfte var att undersöka sambandet mellan ett antal faktorer och inte att beskriva en hel population. I studier som denna är det viktigare att behålla deltagarna i studien än att få en hög initial svarsfrekvensen och urvalets representativitet. Vi lyckades behålla 95 % av de vi rekryterat till studien 14. Studien har några mätningsrelaterade begränsningar. Vi använde inte enbart redan utprövade, så kallade standardiserade, mätinstrument utan fick skapa egna för att mäta de flesta komponenterna i modellerna. Detta är dock inte unikt för denna studie, utan något som förekommit även i tidigare forskning om HBM. De frågor som mätte om föräldern hade en främjande motivation var ett standardiserat mätinstrument, men instrumentet är generellt och inte specifikt inriktat på att mäta motivation i samband med föräldraskap. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att vår studie visade, i överensstämmelse med tidigare forskning, att upplevda fördelar och upplevda hinder samt tro på den egna förmågan var faktorer som påverkade sannolikheten att genomföra den rekommenderade handlingen, d.v.s. delta i ABC. Dock verkar inte Health Belief Model som helhet fungera bra för att förutsäga faktiskt deltagande i föräldrakurser.

21 20 Kompletterande diskussion För den som arbetar med föräldrakurser och vill öka deltagandet kan det vara värt att notera att så pass få av de tillfrågade föräldrarna uppgav att de hade hört talas om ABC, trots att vi med säkerhet vet att de fått information om kursen eftersom vi skickat den till dem och trots att information gått ut från barnens skolor och via massmedia. De som i högre grad angav att de hört talas om ABC var mammor och föräldrar med högre utbildningsnivå. Detta är resultat som stämmer överens med tidigare kunskaper och skulle kunna förklaras med att det i högre grad är mammor än pappor som ansvarar för barnen, och som exempelvis tar emot och läser informationen från skolan. Informationen har främst varit i skriftlig form, vilket kan vara lättare att ta till sig för högutbildade. När man informerar om en föräldrakurs kan det därför vara värt att tänka på att rikta sig till olika grupper av föräldrar. Att så pass många föräldrar inte hade hört talas om ABC kan å ena sidan ses som att projektet har misslyckats i sin kommunikation med föräldrarna. Men man bör också ha i åtanke att ett skäl till att man inte tar till sig information är att man helt enkelt inte är intresserad. Om en förälder inte känner ett behov av stöd i sitt föräldraskap söker hen inte efter information om vilket stöd som finns att få. Och den förälder som inte har behov av stöd är inte heller den vi ska eftersträva att få med på våra föräldrakurser. Å andra sidan kan den som inte känner att den behöver stöd ändå ha något att vinna på att delta i en föräldrakurs. Oavsett bör vi arbeta på att förbättra kommunikationen med föräldrar och inse att det inte räcker att skicka med barnen en lapp hem i skolväskan. För att nå ut till föräldrarna krävs det välfungerande marknadsföringsstrategier. Då upplevda fördelar med att delta i föräldrakursen liksom de hinder föräldrar ser påverkar deras deltagande kan det vara värt att i informationen understryka fördelarna som kursen medför så att föräldrarna tydligare blir medvetna om vad de får, samt aktivt arbeta för att minska hindren genom att till exempel erbjuda barnpassning vid kurstillfällena. Föräldrarnas tro på den egna förmågan skulle kunna förstärkas genom att man poängterar att kursen och det den lär ut är något som alla kan göra. Se också till att det finns olika sätt att ta till sig kunskapen; inte bara genom att lyssna på storföreläsningar utan även genom att läsa texter eller diskutera i grupp.

22 21 Tips! För att öka antalet deltagare i en föräldrakurs bör du underlätta för föräldrarna att komma. Försök att identifi era och undanröja möjliga hinder. Understryk fördelarna som kursen medför så att föräldrarna tydligare blir medvetna om vad de får. Var konkret! Sikta också på att få föräldrarna att känna att de faktiskt kan lära sig att ändra sitt sätt att vara som föräldrar. Det är svårt att nå ut med information. När du informerar om föräldrakursen är det bra att tänka på att använda olika kanaler för att nå olika grupper av föräldrar. Kom ihåg att de fl esta klarar sin roll som förälder bra och att det därmed inte är viktigt för dem att delta i en föräldrakurs. Sikta inte på att få alla föräldrar att komma, för de fl esta behöver inte kursen. Det är viktigare att alla föräldrar känner till att kursen fi nns så att de kan komma och delta när de behöver den. Föräldrar ska veta vart de kan vända sig när de behöver hjälp och stöd. Föräldrar har olika behov och olika preferenser. Erbjud ett varierat utbud av föräldrastöd; olika sorter och olika nivåer. Normalisera föräldrakurser. Föräldrar ska känna sig bekväma med att be om hjälp och stöd när de behöver det.

23 22 1 Rosenstock, I. M., Strecher, V. J., & Becker, M. H. (1988). Social learning theory and the Health Belief Model. Health Education Quarterly, 15(2), Janz, N. K., Champion, V. L., & Strecher, V. J. (2002). The health belief model. In K. Glanz, G. K. Rimer & F. M. Lewis (Eds.), Health behavior and health education: Theory research and practice (3 ed., pp ). San Fransisco: Jossey-Bass. 3 Spoth, R. L., & Redmond, C. (1995). Parent motivation to enroll in parenting skills programs: A model of family context and health belief predictors. Journal of Family Psychology, 9(3), ; Spoth, R. L., Redmond, C., Kahn, J. H., & Shin, C. (1997). A prospective validation study of inclination, belief, and context predictors of family-focused prevention involvement. Family Process, 36(4), ; Spoth, R. L., Redmond, C., & Shin, C. (2000). Modeling factors influencing enrollment in family-focused preventive intervention research. Prevention Science, 1(4), Spoth & Redmond (1995). Parent motivation to enroll in parenting skills programs: A model of family context and health belief predictors 5 Cunningham, C. E., Deal, K., Rimas, H., Buchanan, D. H., Gold, M., Sdao-Jarvie, K., et al. (2008). Modeling the information preferences of parents of children with mental health problems: A discrete choice conjoint experiment. Journal of Abnormal Child Psychology, 36(7), Spoth, R. L., Redmond, C., Kahn, J. H., & Shin, C. (1997). A prospective validation study of inclination, belief, and context predictors of family-focused prevention involvement. Family Process, 36(4), Ronis, D. L. (1992). Conditional health threats: Health beliefs, decisions, and behaviors among adults. Health Psychology, 11(2), Molden, D. C., Lee, A. Y., & Higgins, E. T. (2008). Motivations for promotion and prevention. In J. Y. Shah & W. L. Gardner (Eds.), Handbook of motivation science (pp ). New York: Guilford Press. 9 läst Rahmqvist, J., Wells, M. B., & Sarkadi, A. (2013). Conscious parenting: A qualitative study on Swedish parents motives to participate in a parenting program. Journal of Child and Family Studies, doi: /s Higgins, E. T., Friedman, R. S., Harlow, R. E., Idson, L. C., Ayduk, O. N., & Taylor, A. (2001). Achievement orientations from subjective histories of success: Promotion pride versus prevention pride. European Journal of Social Psychology, 31, doi: /ejsp Smedje, H., Broman, J., Hetta, J., & von Knorring, A. (1999). Psychometric properties of a Swedish version of the "Strengths and Difficulties Questionnaire.". European Child & Adolescent Psychiatry, 8, doi: /s Hahn, E. J. (1995). Predicting Head Start parent involvement in an alcohol and other drug prevention program. Nursing Research, 44, ; Katz, K. S., El-Mohandes, A., Johnson, D. M., Jarrett, M., Rose, A., & Cober, M. (2001). Retention of low income mothers in a parenting intervention study. Journal of Community Health: The Publication for Health Promotion and Disease Prevention, 26(3), ; Spoth, R. L., & Redmond, C. (1995). Parent motivation to enroll in parenting skills programs: A model of family context and health belief predictors. Journal of Family Psychology, 9(3), ; Spoth, R. L., Redmond, C., & Shin, C. (2000). Modeling factors influencing enrollment in family-focused preventive intervention research. Prevention Science, 1(4), Rothman, K. J., Gallacher, J. E. J., & Hatch, E. E. (2013). Why representativeness should be avoided. International Journal of Epidemiology, 42, doi: /ije/dys223

24 23 Kapitel 3. Deltagande i föräldrastöd i Mora kommun en fallstudie Anna Backman Sammanfattning I Östersunds kommun har man erfarit att det kan vara svårt att rekrytera föräldrar till de föräldrastödsprogram som erbjuds. I Mora kommun däremot har man upplevt sig framgångsrika i arbetet med föräldrastödsprogram och med att nå föräldrarna. I projektet Nya modeller för nya föräldrar skulle Mora kommun studeras som det goda exemplet på lyckad rekrytering. Frågan vad Mora hade gjort för att bli framgångsrika i sin rekrytering av föräldrar delades upp i två delfrågor. Den ena gick ut på att fastställa Moras framgång med hjälp av bland annat deltagarsiffror, och den andra skulle studera vad i arbetet med föräldrastödsprogrammen som hade lett till denna framgång. Efter en genomgång av tillgängligt material konstaterade vi dock att dataunderlaget var ofullständigt och att det inte gick att fastställa att Mora hade varit ovanligt framgångsrika i rekryteringen av föräldrar. Vi har ändå redogjort för resultaten av den andra delfrågan i studiens frågeställning vad man i Mora kommun har gjort för att rekrytera föräldrar. I en intervju med de programansvariga framkom att faktorer som påverkade deltagandet gick att finna hos praktikerna, hos föräldrarna, i utförandet och i rekryteringen. Praktikerna såg att föräldrarna hade ett behov av stöd och de blev sporrade av att arbeta med något nytt, av att de upplevde att föräldrastödsprogrammen var något som faktiskt fungerade men också av att de mötte motstånd när de införde detta nya. De blev även hjälpta av att ha ett välfungerande samarbete sinsemellan. Föräldrarna som upplevde behovet och såg att programmen fungerade spred informationen om dem från mun till mun, vilket säkerligen påverkat deltagandet. En stor variation i såväl utförande som rekryteringsmetoder bäddade för att fler kunde nås och ges möjlighet att delta trots olika förutsättningar. Att rekrytering har skett där föräldrarna finns, en personlig inbjudan från någon som föräldrarna känner samt att den som rekryterar verkligen tror på att föräldrastödsprogrammen är bra är sådant som har kunnat påverka. Dessutom har det funnits medvetna strategier i både rekrytering och utförande av programmen som har syftat till att öka antalet deltagande föräldrar. Studiens slutsats blev att det är av yttersta vikt att man tydligt definierar sitt mål och noggrant dokumenterar sitt arbete med föräldrastödsprogram från start så att man i siffror kan visa utveckling och eventuell framgång.

25 24 Introduktion Att det är svårt att rekrytera föräldrar till föräldrastödsprogram har bland annat uppmärksammats i Östersunds kommun och forskning visar att det är ett vanligt förekommande problem att föräldrar inte deltar i eller fullföljer preventiva familjeprogram 1. Mora kommun har däremot upplevt det motsatta, med fullsatta föräldrastödsprogram och föräldrar i kö för att få delta. Denna delstudie i projektet Nya modeller för nya föräldrar hade därför som syfte att undersöka Mora kommuns lyckade rekrytering och analysera vad som låg bakom den för att se om där fanns något för andra kommuner att lära av. Studiens upplägg För att undersöka Moras lyckade rekrytering till föräldrastödsprogram planerade vi ett studieupplägg där studiens grundläggande fråga, vad Mora kommun har gjort för att bli framgångsrika i sin rekrytering av föräldrar till föräldrastödsprogram, delades upp i två underfrågor (se figur 3.1). Först ville vi fastslå att rekryteringen av föräldrar verkligen varit lyckad. Denna fråga skulle besvaras genom att deltagarsiffror från de olika föräldrastödsprogrammen samlades in och ställdes mot antal föräldrar i kommunen. Detta skulle sedan jämföras med nationella data över deltagande i föräldrastödsprogram. Den andra frågan gällde vad i kommunens arbete med föräldrastödsprogram som hade lett till denna framgång. Hur hade själva rekryteringen gått till? Hur hade man arbetat med föräldrastödsprogrammen? Vad av detta hade utgjort framgångsfaktorer för att få föräldrar att delta? För att undersöka detta skulle praktiker och föräldrar intervjuas och informations- och marknadsföringsmaterial studeras. Är rekryteringen lyckad? Deltagarsiffror Moras lyckade rekrytering Intervju med praktiker Vad har man gjort för att lyckas? Intervjuer med föräldrar Info- och marknadsföringsmaterial Figur 3.1

26 25 Metod Data samlades in från de programansvariga för föräldrastödsprogrammen i Mora kommun, Studieförbundet vuxenskolan i Dalarna som varit samarbetspartner med kommunen gällande två föräldrastödsprogram, samt från arbetsrapporten Föräldrastödsinsatser i Dalarna. En kartläggning genomförd De programansvariga intervjuades också i en semistrukturerad gruppintervju. En lyckad rekrytering? För att besvara frågan om rekryteringen av föräldrar till föräldrastödsprogrammen i Mora kommun varit lyckad beslutade vi att åren skulle studeras. Det första steget blev att sammanställa en lista över de föräldrastödsprogram på universell nivå som erbjudits i kommunen under dessa år. De var Connect, De otroliga åren, Familjeverkstan, ICDP, Komet, PREP, Positivt föräldraskap plus samt ÖPP. Utöver dessa har även föräldragrupper på MVC erbjudits i kommunen, men de har inte betraktats som föräldrastödsprogram på samma sätt som övriga och därmed inte tagits med i studien. Därpå började vi samla in deltagarsiffror för dessa program, samt uppgifter om vilka och hur många som inbjudits till programmen. Dessa frågor visade sig vara inte helt enkla att besvara. Statistik över antal deltagande föräldrar i föräldrastödsprogrammen fanns i vissa fall, men saknades i många fall, och i andra fall var siffrorna osäkra eller motsägelsefulla. Detsamma gällde uppgifter om vilka och hur många som hade erbjudits att delta i programmen. Med vetskapen att siffrorna var ofullständiga och i vissa fall osäkra räknade vi samman antalet deltagare per år och jämförde med antal föräldrar i Mora kommun 3 (även detta en något osäker siffra som inte heller exakt motsvarar målgrupperna för programmen i Mora) och fick fram att som lägst räknat har man under åren nått mellan 0,6 och 3,6 % av föräldrarna i kommunen, och som högst räknat mellan 0,6 och 3,7 %. Detta kan jämföras med att evidensbaserade metoder för barn 2 9 år i Sverige 2008 nådde ca 5 % av en årskulls storlek, och att verksamheten varierade i omfattning från 2 till 20 % av en årskulls storlek. 4 De uppgifter vi har fått fram för Mora rör främst föräldrastödsprogram som riktar sig till föräldrar med yngre barn (ÖPP som helt riktar sig till föräldrar till äldre barn saknas helt i sammanställningen) så jämförelsen torde kunna ge en någorlunda rimlig bild och den indikerar att Moras deltagarsiffror inte är exceptionella nationellt sett. Utifrån detta gjorde vi bedömningen att det utifrån de uppgifter som har gått att få fram inte är möjligt att fastställa att Mora kommun har varit framgångsrik i rekryteringen av deltagare till föräldrastödsprogram. De insamlade uppgifterna var inte ur en vetenskaplig synvinkel tillräckliga för att bevisa något, och kunde därmed inte heller motivera att studien skulle fullföljas. Hos de ansvariga för föräldrastödet i Mora kommun fanns en allmän uppfattning om framgång i arbetet med föräldrastödet i kommunen. I forskargruppen resonerade vi som så att det trots att sifforna inte tydde på exceptionell framgång i

27 26 föräldradeltagande så kunde det ändå finnas lärdomar att hämta. En intervju med tre praktiker genomfördes därför, men ingen med föräldrar. Intervjun analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat påverkansfaktorer Resultaten från intervjun med de programansvariga för föräldrastödsprogrammen i Mora kommun visade att faktorer som påverkat rekryteringen av föräldrar och arbetet med föräldrastödsprogrammen gick att finna inom fyra olika områden eller aktörer: hos praktikerna, hos föräldrarna, i utförandet och i rekryteringen. Hos praktikerna Hos föräldrarna I rekryteringen I utförandet Såg behovet Behov Variation Variation Nytänkande Såg att det fungerar Där föräldrarna finns Medvetna strategier Såg att det fungerar Mun till mun Personlig inbjudan/ förtroende Arbete i motlut Medvetna strategier Samarbete Tro på att det fungerar Figur 3.2 Hos praktikerna De faktorer som gick att finna hos praktikerna de ansvariga för föräldrastödsprogrammen i kommunen kunde sorteras in i fem olika teman: såg behovet; nytänkande; ser att det fungerar; arbete i motlut; samarbete. De intervjuade berättade att en anledning till att de började arbeta med föräldrastödsprogram var att de såg behovet av någon form av stöd till dagens föräldrar, ett behov som de inte upplevt hade funnits förut. De menade att föräldrarna är ambitiösa och ställer höga krav på sig själva, men erfarenhetsutbytet mellan generationerna har minskat vilket har lett till minskade kunskaper hos dagens föräldrar. De upplevde också att föräldrar känner stor stress. Vidare nämnde de att när de började arbeta med föräldrastödet så var det något nytt som de införde, både rent praktiskt/organisatoriskt och idémässigt. Detta beskrev de som något positivt, dels för att de kunde komma med en ny lösning på ett problem som de hade uppfattat, dels för att ett nytt arbetssätt i sig upplevdes som sporrande.

28 27 Praktikerna framhävde också att när de påbörjat arbetet med föräldrastöd så upplevde de att det här var någonting som verkligen fungerade, som hjälpte föräldrarna, och det uppmuntrade dem att fortsätta. Samtidigt rymde praktikernas berättelser om arbetet med föräldrastödsprogram beskrivningar av hur de har mött motstånd och oförståelse, från chefer, kollegor, politiker och skola. Även detta, ett arbete i motlut, verkar snarare ha fungerat som en sporre snarare än ett hinder. I intervjun framhävdes hur viktigt samarbetet praktikerna emellan har varit. Man har uppmärksammat samma problem från varsitt håll och gemensamt strävat mot att lösa det. Detta var både ett välfungerande samarbete på ett personligt plan och ett organisationsöverskridande samarbete mellan familjecentralen, familjerådgivningen och elevhälsan. Hos föräldrarna Ett behov av stöd hos föräldrarna sågs alltså som en faktor som påverkade utvecklingen av föräldrastödet, liksom det att de föräldrar som deltagit i föräldrastödsprogrammen upplevde att programmen verkligen fungerade. Praktikerna betonade vikten av informationsspridningen: föräldrar som deltagit i föräldrastödet och ansett att det fungerat väl har berättat om det för andra föräldrar.

29 28 I rekryteringen Naturligtvis kan många faktorer som påverkar rekryteringen av föräldrar finnas i just själva arbetet med rekrytering. Här menade praktikerna att variation varit en viktig del, då rekryteringen hade skett på många olika sätt: både genom annonsering, vid särskilda informationsträffar, på föräldramöten och muntligen vid personliga möten som vid inskrivningen på familjecentralen. Praktikerna underströk själva vikten av att gå ut med information där föräldrarna finns: på familjecentralen, i förskolan och i skolan. De menade också att en personlig inbjudan från någon som föräldrarna känner och har förtroende för, som barnmorskan, kan påverka starkt. Medvetna strategier som man hade i rekryteringen kan också ha spelat in: att erbjudandet om föräldrastödsprogram var generellt och inte bara för föräldrar med problem och därmed utpekande, och att alla som bjöd in till programmen skulle ha kunskaper om dem så att de tydligt kunde förmedla vad det handlade om och att det var något som de själva trodde på. Detta sista var något som praktikerna särskilt framhöll: vikten av att den som rekryterar föräldrar tror på det den rekryterar till, att det är något som är bra och fungerar, vilket gör att det är lättare att motivera föräldrar att delta. I utförandet Slutligen kunde två teman hittas i hur själva programmen utförts. Dels en variation i hur programmen erbjudits: på varierade tider, både kvällskurser på vardagar och helgkurser så att föräldrar kunnat delta oavsett om de arbetade kontorstider eller veckopendlade till annan ort; och ett flertal olika program så att föräldrar kunde välja det som passade dem bäst. Dels berättade praktikerna om medvetna strategier de hade i arbetet med programmen, som att ha manliga kursledare för att locka pappor att komma, att erbjuda barnpassning för att göra det lättare för föräldrarna att delta, kostnadsfria kurser för att ge alla möjlighet att delta oavsett ekonomisk situation, samt att föräldrastödsprogrammen erbjudits kontinuerligt så att de blivit en självklarhet. Diskussion och slutsats Att introducera och driva föräldrastödsprogram i en kommun kan innebära hårt arbete och den som arbetar med föräldrastödsprogram har med största sannolikhet föräldrarnas och framförallt barnens bästa för ögonen. Vad som framkommit i denna studie är dock vikten av att dokumentera arbetet från starten, så att man med siffror kan visa på utvecklingen från den första kursen till vad som förhoppningsvis blir en heltäckande och varierande föräldrastödskedja. Den mest välgrundade känsla måste kunna underbyggas med fakta, särskilt i forskningssammanhang, men säkerligen även i ekonomiska och politiska sammanhang inom en kommun. I Mora kommun har vi inte lyckats få fram tillräcklig data för att kunna genomföra denna studie som det var tänkt. Trots att vi har fått några möjliga svar på frågan vad som lett till kommunens framgång i rekryteringen av föräldrar till föräldrastödsprogrammen så saknar resultaten vetenskaplig bärighet då vi inte har kunnat bevisa att rekryteringen faktiskt har varit framgångsrik. De siffror som vi har fått fram tyder på att Moras deltagarsiffror