Nya material och produkter från förnyelsebara råvaror

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nya material och produkter från förnyelsebara råvaror"

Transkript

1 Nya material och produkter från förnyelsebara råvaror En framtidsbild och vägen dit VINNOVA Rapport VR 2004:2 (Kortversion av VR 2004:1) Mars 2004

2 TITEL (svensk): Nya material och produkter från förnyelsebara råvaror. En framtidsbild och vägen dit. (Kortversion av VINNOVA Rapport VR 2004:1) FÖRFATTARE/AUTHOR: Leif Magnusson, EnerGia (red.) SERIE/SERIES: VINNOVA Rapport VR 2004:2 (ersätter VR 2002:22) ISBN ISSN PUBLICERINGSDATUM/DATE PUBLISHED: Mars 2004 UTGIVARE/PUBLISHER: VINNOVA Verket för Innovationssystem/ Swedish Agency for Innovation Systems, Stockholm REFERAT (syfte, metod, resultat) Panel 2 inom Teknisk Framsyn, som behandlade biologiska naturresurser, lyfte i sin slutrapport fram den biologiska revolutionen och dess möjligheter. Där föreslogs en strategi med kraftsamling på utveckling av nya användningar av biologiska material samt på forskning om naturens egna lösningar eller material för olika funktioner. VINNOVA har nu tagit initiativ till en fördjupad analys av dessa nya möjligheter till en utveckling av förnyelsebara material och produkter. Med bistånd från specialister från forskning, näringsliv och forskningsfinansiärer har vi utarbetat ett förslag till långsiktig utvecklingsplan, en så kallad Roadmap. Förslaget i sin helhet presenteras i VINNOVA Rapport VR 2004:1. Förslaget till strategi innebär en satsning på både baskunskaper och tillämpningar, en satsning på hela innovationssystemet. Förslaget syftar till att vi på sikt ska få till stånd en starkt ökad användning av förnyelsebara råvaror i material och produkter, både i helt nya tillämpningar och för att ersätta de material som nu tillverkas med fossil råvara. På lång sikt är siktet inställt på att utveckla innovativa produkter med speciella kvaliteter. Avsikten är att förslaget ska kunna tjäna som en gemensam vägvisare för olika aktörer, både forskningsfinansiärer och näringsliv och vara ett underlag för olika typer av beslut och insatser. I VINNOVAs Verket för innovationssystem - publikationsserier redovisar forskare, utredare och analytiker sina projekt. Publiceringen innebär inte att VINNOVA tar ställning till framförda åsikter, slutsatser och resultat. De flesta VINNOVA-publikationer finns att läsa eller ladda ner via VINNOVA s Swedish Agency for Innovation Systems publications are published at Figuren på omslaget: Växter och träd hämtar koldioxid (CO 2) ur luften för sin tillväxt. Genom att odla och utnyttja sådana råvaror påverkas inte koldioxidbalansen, eftersom produkter som är tillverkade av förnyelsebara råvaror ingår i ett naturligt kretslopp för kol och koldioxid. När vi utnyttjar fossil olja för att tillverka material, fordonsbränsle o.s.v., så lyfter vi däremot upp kol (C) som lagrats miljontals år i jorden. Via vår hantering hamnar det mesta i atmosfären som koldioxid, och bidrar där till en ökande koldioxidhalt.

3 Nya material och produkter från förnyelsebara råvaror En framtidsbild och vägen dit Leif Magnusson, EnerGia (redaktör) VINNOVA Rapport VR 2004:2 (Kortversion av VR 04:1) Mars 2004

4 Innehåll Inledning 3 Visionen 5 Goda svenska förutsä ningar 5 En satsning på nya unika lösningar 6 Utgångspunkter 7 Tre nyckelsatsningar 9 Demonstratorer för kra samling och inspiration 10 Möten mellan vetenskaper i forskningspla formar för ökad kunskap 10 Nya tillämpningar i samverkan mellan akademi och industri

5 V påverkar miljö, klimat och människors hälsa, och det finns en stor enighet om a vi behöver växla över till långsiktigt hållbara sä a leva och utny ja naturen. Den fråga som hi ills få störst uppmärksamhet är användningen av fossil energi och dess konsekvenser för klimat och miljö. Men även vår användning av olika material som råvaror och i produkter har stor betydelse. Med ökad användning av råvaror från jordbruk och skogar kan vi minska användningen av olja som råvara för olika bränslen, material och produkter. Naturen har en unik förmåga a bilda kemiska strukturer med intressanta egenskaper. Några exempel är den exceptionella styrkan hos fibrerna från lin eller i spindelväv samt filmer med anmärkningsvärd styrka eller täthet. Det finns biologiska material som är överlägsna konstgjorda syntetiska material med unika mekaniska egenskaper och låg vikt. Vi har dock inte ha tillräckliga kunskaper för a ta fram och producera material som utny jar naturens lösningar och som möter krav på exempelvis enhetlighet eller tålighet mot fukt och röta. Förutsä ningarna har ändrats de senaste åren. Dagens biologiska revolution med snabbt ökande ny kunskap om - 3 -

6 det biologiska systemets uppbyggnad och funktion öppnar nya vägar a skapa innovativa och kunskapsintensiva produkter från biologiska råvaror. Framstegen inom nanoteknik och den dramatiskt ökande kunskapen inom gränsområdet mellan biologi, kemi och fysik bidrar också med nya kra fulla verktyg. De a var e huvudbudskap från panelen för Biologiska naturresurser (panel 2) i Teknisk Framsyn. VINNOVA har nu tagit inititiv till en fördjupad analys av dessa nya möjligheter till en utveckling av förnyelsebara material och produkter. Med engagerat bistånd från ca fyrtio specialister från forskning, näringsliv och forskningsfinansiärer har vi utarbetat e förslag till långsiktig utvecklingsplan. Förslaget i sin helhet finns presenterat i VINNOVA Rapport VR 2004:1. Avsikten är a förslaget ska kunna tjäna som en gemensam vägvisare för olika aktörer, både forskningsfinansiärer och näringsliv, och a det skall vara e underlag för olika typer av beslut och insatser. Förslaget täcker e bre område och har tagits fram utgående från en analys av behoven, men utan a hänsyn tagits till hur, och av vem, de ska finansieras

7 Visionen År 2020 har vi lärt oss utny ja de biologiska naturresurserna på e uthålligt sä och användningen av dem ökar snabbt. Utveckling och användning av nya produkter och material samt nya tekniker för a producera och utvinna råvara och tillverka materialen ökar starkt och ger ekonomisk tillväxt och sysselsä ning både i Sverige och i andra länder. Vi har lärt oss a använda biologiska system för a utvinna olika material och energi i integrerade förädlingskedjor och processer. Kretsloppen har slutits genom återvinning av material och energi ur organiska avfall. Vi har lärt oss a e erlikna naturens egna lösningar och tagit fram material som är överlägsna de traditionella materialen. Goda svenska förutsättningar Sverige har mycket goda förutsä ningar a utveckla kunskap och nya produkter inom bioteknik och materialteknik, och a skapa framtida sysselsä ning och försörjning inom dessa viktiga framtidsområden. Vi har en god grund i vår forskning och vårt kunnande inom biologi, fysik, kemi och materialteknik. Det gäller speciellt inom massa- och pappersområdet där Sverige tillsammans med Finland är ledande, men även inom många andra områden, som genteknik, ytkemi, och materialteknik i vid mening. Vi har också en stark industriell bas med lång tradition inom utveckling och användning av material. Självklara styrkeområden är skogsindustrin och förpackningsindustrin som båda är världsledande. Det finns därför en mycket god pla form för tillämpningar där cellulosafibrer används för utveckling av kompositer i vid mening samt förpackningar med ökad funktionalitet. Även inom kemiindustrin, - 5 -

8 färgindustrin och smörjmedelsindustrin finns det goda industriella förutsä ningar. Vi har slutligen god tillgång till mark och utvecklade system för skörd, hantering och logistik. De vanliga jordbruksgrödorna vete, korn, havre, raps, potatis mm lämpar sig som råvara för industriella processer. Skogen har med vårt klimat lång omloppstid vilket ger kvalitetsmässiga fördelar, med relativt långfibrig ved. En satsning på nya unika lösningar Förslaget till strategi innebär en satsning på både baskunskaper och tillämpningar, en satsning på hela innovationssystemet. Förslaget sy ar till a vi på sikt ska få till stånd en starkt ökad användning av förnyelsebara råvaror i material och produkter, både i helt nya tillämpningar och för a ersä a de material som nu tillverkas med fossil råvara. Siktet ska vara inställt på a utveckla innovativa produkter med speciella kvaliteter, inte a bara ersä a fossil råvara i dagens material och produkter. Det är svårt a slå ut de etablerade fossila materialen genom enbart lägre pris eller miljöfördelar, det krävs nya och unika kvaliteter eller tekniska lösningar. På kort sikt är det nödvändigt a både börja bygga kunskapspla formar och a börja en industriell utveckling grundad i dagens kunskap, teknik och träd/växter. Det långsiktiga målet är a år 2020 ha utvecklat det svenska innovationssystemet från innovation till produkt till a vara världsledande inom förädling av träd och vissa växtslag, inom kompositer och 3D-strukturer baserade på cellulosafibrer och förnyelsebara plaster, samt inom ytskikt och barriärer från förnyelsebar råvara

9 Utgångspunkter En självklar utgångspunkt är a vi ska utgå från områden där vi har kunskap och etablerad verksamhet, som passar in i etablerade svenska odlings- och förädlingssystem och som lämpar sig för svensk industri. En annan är a insatserna ska bidra till en hållbar utveckling. De utvecklade materialen ska ersä a fossila material genom a erbjuda mervärde, bä re funktion, eller lägre totala kostnader för hela livscykeln, inklusive materialens användning i produkter. En viktig faktor är också livslängden. Material som t ex inte klarar rötangrepp måste ju ersä as eller underhållas. Aspekter som varit vägledande i arbetet med förslaget är: Det är angeläget a starta denna utveckling nu, även om priskonkurrensen från de fossila materialen är svår. Bland annat växtförädling och enzymutveckling kräver e mångårigt arbete. Då det i hög grad handlar om a utveckla helt nya innovativa produkter och processer där vi idag inte har tydliga industriella intressen är det viktigt med stimulanser till industriellt deltagande och risktagande. Det behövs kra fulla satsningar på a visa och pröva idéer i e tidigt skede. Det finns e antal utmaningar som måste klaras av för a de förnyelsebara materialen ska uppfylla förväntningarna i olika användningar. För a möta dessa utmaningar behövs forskning och utveckling i gränsöverskridande mångvetenskapliga forskningspla formar, i samverkan mellan akademi och industri. Utvecklingen kräver inte bara kunskaper och innovationer inom den nya biologin och genteknik det handlar också om a utveckla ny kunskap som bygger på kemi, fysik, nanoteknik, processteknik och materialteknik

10 Det finns en allmän oro för de tänkbara risker som är förknippade med användningen av gentekniken. Därför är det viktigt med en öppen diskussion och information om etik samt om resultat och ny a i förhållande till risker för a bygga trovärdighet, och det är nödvändigt a genomföra riskanalyser kring tillämpning av genteknologi inom jord- och skogsbruket. I dagens system för träd och grödor är det i hög grad en produkt som utvinns. Ambitionen är a utforma systemen så a det blir möjligt a utvinna alla värdefulla komponenter. Systemen måste slutas så a u jänta material och produkter tas tillvara för ny användning eller som energiråvara, och tillverkningsprocesserna måste utformas för minimal energianvändning och utan utsläpp. En väg a öka effektiviteten är a utveckla biokombinat för a utvinna flera komponenter och/eller energi på e effektivt sä. I kombinatet integreras olika typer av verksamheter, som till exempel processer för a tillvarata lignin, extraktivämnen och energi för avsalu i anslutning till skogsindustri, eller för att utvinna värdefulla material och förädlade bränslen i anslutning till en energianläggning för kra - och värmeproduktion. A i olika led tillvarata energi och energiprodukter är starkt prioriterat både i Sverige och i EU som helhet, som en viktig del i klimatarbetet och för a öka säkerheten i energiförsörjningen

11 Tre nyckelsatsningar Den strategi som föreslås innebär en satsning på e gränsöverskridande samarbete mellan många vetenskaper och mellan forskning och industri i hela kedjan från växt till färdiga material och produkter, genom en satsning på e antal utvalda demonstratorer, på mångvetenskapliga forskningspla formar, samt på produkter och tillämpningar

12 Demonstratorer för kraftsamling och inspiration En central del i förslaget är en satsning på e antal demonstratorer, inspirationsprojekt för a knyta samman forskare och industri kring gemensamma satsningar. Demonstratorerna ska visa möjligheter eller genomförbarhet för ny teknologi, nya produktidéer och nya processer. De ska ge möjligheter för forskning och industri a mötas i tidiga utvecklingsskeden och bidra till a hjälpa innovationer a ta det svåra steget över från forskning och idé till en industrialisering. Möten mellan vetenskaper i forskningsplattformar för ökad kunskap Den kunskapsorienterade delen av förslaget innehåller satsningar på e antal mångvetenskapliga forskningspla formar. Forskningspla formarna ska ge grunderna för a utveckla de nya materialen för a klara de krav som ställs vid användning i framtida produkter. En annan viktig uppgi är a utveckla nya, effektiva processer som kan ersä a dagens produktionsteknik, som ju har utvecklats för en petroleumbaserad kemi och för traditionell användning av biologiska råvaror i material och produkter. Nya tillämpningar i samverkan mellan akademi och industri För tillämpningen av kunskaperna i nya material och produkter föreslås en satsning på främst områden som har koppling till områden med svensk kompetens och industriell tradition: cellulosateknik och pappers- och massaindustri, samt stärkelse- och fe syrebaserade produkter. Det bör ske genom en stark satsning på a använda dagens kunskaper och forskning för en utveckling av mer marknadsnära tillämpningar av förnyelsebara material i olika produkter tillsammans med industrin

13 En utveckling i samverkan mellan akademi, industri och samhälle måste bygga på e industriellt engagemang och industriella resurser som byggs upp med en start i dagens teknik och kunskaper

14

15 Hur följer jag VINNOVAs verksamhet? Här är några förslag: Regelbundna besök på Där finns många av VINNOVAs publikationer som gratis nerladdningsbara PDF-filer Nyhetsbladet VINNOVA-Ny VINNOVA-Ny VINNOVA-Ny VINNOVA-Ny VINNOVA-Ny VINNOVA-Ny (du prenumererar gratis)

16 VINNOVAs uppgift är att främja hållbar tillväxt genom utveckling av effektiva innovationssystem och finansiering av behovsmotiverad forskning. VERKET FÖR INNOVATIONSSYSTEM SWEDISH AGENCY FOR INNOVATION SYSTEMS Post: VINNOVA, SE Stockholm Besöksadress: Mäster Samuelsgatan 56 Leveransadress: Klara Norra Kyrkogata 14 Telefon: +46 (0) Telefax: +46 (0) E-post:

NYA MATERIAL OCH PRODUKTER FRÅN FÖRNYELSEBARA RÅVAROR

NYA MATERIAL OCH PRODUKTER FRÅN FÖRNYELSEBARA RÅVAROR V I N N O V A R A P P O R T V R 2 0 0 4 : 1 (Ersätter VR 2002:16) NYA MATERIAL OCH PRODUKTER FRÅN FÖRNYELSEBARA RÅVAROR En framtidsbild och vägen dit L E I F M A G N U S S O N, E N E R G I A ( R E D )

Läs mer

Vad är ett bioraffinaderi och varför är de så bra för framtiden och miljön?

Vad är ett bioraffinaderi och varför är de så bra för framtiden och miljön? Vad är ett bioraffinaderi och varför är de så bra för framtiden och miljön? Vad är ett bioraffinaderi? Ett bioraffinaderi är som alla andra fabriker, ett ställe där man tar in råvaror som i fabriken omvandlas

Läs mer

PIRATE EU-projekt om attraktivare bytespunkter med fokus på de svenska studieobjekten Lund C och Vellinge Ängar

PIRATE EU-projekt om attraktivare bytespunkter med fokus på de svenska studieobjekten Lund C och Vellinge Ängar PIRATE EU-projekt om attraktivare bytespunkter med fokus på de svenska studieobjekten Lund C och Vellinge Ängar Svenska delen Petra Carlson Lena Fredriksson Jan Hammarström P G Andersson Christer Ljungberg

Läs mer

Greenchem. Speciality Chemicals from Renewable Resources. Hållbar produktion och bioteknik

Greenchem. Speciality Chemicals from Renewable Resources. Hållbar produktion och bioteknik Greenchem Speciality Chemicals from Renewable Resources Hållbar produktion och bioteknik Paradigmskifte för svensk kemiindustri? Det finns många skäl, såväl miljömässiga som ekonomiska, till att intresset

Läs mer

hållbar affärsmodell för framtiden

hållbar affärsmodell för framtiden hållbar affärsmodell för framtiden Vår affärsmodell bygger på det vi tror är rätt i ett långsiktigt perspektiv. Långsiktigheten följer den tradition som Södras medlemmar i generationer har arbetat efter

Läs mer

Kort beskrivning av det strategiska innovationsprogrammet. RE:Source

Kort beskrivning av det strategiska innovationsprogrammet. RE:Source Kort beskrivning av det strategiska innovationsprogrammet RE:Source 2016 2018 Vad är RE:Source? RE:Source är ett nationellt strategiskt innovationsprogram inom området resurs- och avfallshantering. Medlemmar

Läs mer

Kompetenscentrum nytt program för långsiktig forskningssamverkan

Kompetenscentrum nytt program för långsiktig forskningssamverkan 1 (5) 150525] Kompetenscentrum nytt program för långsiktig forskningssamverkan VINNOVA startar under hösten ett nytt program för Kompetenscentrum. Syftet med programmet är att skapa nya, internationellt

Läs mer

Naturpedagogiskt Centrums TIPSRUNDA KRING

Naturpedagogiskt Centrums TIPSRUNDA KRING Naturpedagogiskt Centrums TIPSRUNDA KRING KLIMAT och KRETSLOPP. Kopplingar till kursplanernas mål SO Förstå vad som utgör resurser i naturen, kunna se samband mellan naturresurser och människors verksamheter,

Läs mer

Den växande bioekonomin hur ser den ut? Om bioekonomi och branschens möjligheter. Vad krävs av politiker och beslutsfattare?

Den växande bioekonomin hur ser den ut? Om bioekonomi och branschens möjligheter. Vad krävs av politiker och beslutsfattare? Den växande bioekonomin hur ser den ut? Om bioekonomi och branschens möjligheter. Vad krävs av politiker och beslutsfattare? Magnus.berg@skogsindustrierna.se @MagnusBerg4 Cirkulär, biobaserad ekonomi Innovation

Läs mer

Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden

Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden 2.1 Normer och värden Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar

Läs mer

Utmaningsdriven innovation

Utmaningsdriven innovation INFORMATION VI 2016:07 Utmaningsdriven innovation Samhällsutmaningar som tillväxtmöjligheter Hur kan vi vända samhällsutmaningar från hot till möjligheter? Världen står inför ett antal globala samhällsutmaningar

Läs mer

INLEDNING. vid tillverkning av fordon. Andra exempel på möjliga tilllämpningar

INLEDNING. vid tillverkning av fordon. Andra exempel på möjliga tilllämpningar 1 INNEHÅLL Inledning 3 Förslag 4 Vision och mål 4 Finansiering 4 Förväntade resultat 5 Kravställning och strategi för utveckling av plattformen 6 Kravställning 6 Strategi 6 Uppbyggnad av plattformen 7

Läs mer

Bioraff Botnia Lasse Jansson, Centria

Bioraff Botnia Lasse Jansson, Centria Bioraff Botnia Bioraff Botnia 1.5.2015 30.4.2018 Lasse Jansson, Centria Innehåll ❶ Bakgrund ❷ Målsättning ❸ Aktiviteter WP 0 Projekt- och processledning WP 1 Furaner WP 2 Produktion av L-arginin från lågvärdigt

Läs mer

Om klimat, miljö och energi

Om klimat, miljö och energi Om klimat, miljö och energi Årskurs 4-6 Bild/framsida Inledning Den här lektionen handlar om hur energiförsörjningen fungerar, vilka energikällor som finns och hur klimatet påverkas av vår energianvändning.

Läs mer

VINNOVA. Sveriges innovationsmyndighet INFORMATION 1 VI 2014:07

VINNOVA. Sveriges innovationsmyndighet INFORMATION 1 VI 2014:07 VINNOVA Sveriges innovationsmyndighet INFORMATION 1 VI 2014:07 Kort om oss Så fördelas pengarna Vad vi erbjuder Vi investerar 2,7 MILJARDER KRONOR varje år i runt 2400 FORSKNINGS- OCH INNOVATIONSPROJEKT.

Läs mer

Karin Pettersson Avdelningen för Industriella energisystem och -tekniker Institutionen för Energi och miljö Chalmers

Karin Pettersson Avdelningen för Industriella energisystem och -tekniker Institutionen för Energi och miljö Chalmers Karin Pettersson Avdelningen för Industriella energisystem och -tekniker Institutionen för Energi och miljö Chalmers MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR MED PRODUKTION AV KEMIKALIER, MATERIAL OCH BRÄNSLEN FRÅN

Läs mer

Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.

Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m. Regeringsbeslut 1:12 REGERINGEN 2010-11-25 U2010/7180/F Utbildningsdepartementet Se sändlista Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.

Läs mer

Vi jobbar så här: Varför läser vi om miljö. Vilka ämnen ingår. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? LPP miljö.notebook.

Vi jobbar så här: Varför läser vi om miljö. Vilka ämnen ingår. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? LPP miljö.notebook. Vi jobbar så här: Varför läser vi om miljö Vilka ämnen ingår Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Hur skall vi visa att vi når målen? Vi jobbar enligt den här planen. jan 30 14:41 1 Varför läser

Läs mer

Följeforskning i programmet Innovatörer

Följeforskning i programmet Innovatörer UTLYSNING 1 (9) Datum Diarienummer 2017-09-28 2017-04712 Reviderad Följeforskning i programmet Innovatörer En satsning knuten till programmet Innovatörer VERKET FÖR INNOVATIONSSYSTEM - SWEDISH GOVERNMENTAL

Läs mer

Branschstatistik 2015

Branschstatistik 2015 www.skogsindustrierna.org Branschstatistik 2015 Det här är ett sammandrag av 2015 års statistik för skogsindustrin. Du hittar mer statistik på vår hemsida. Skogsindustrierna Branschstatistik 2015 1 Fakta

Läs mer

INNOVATIONER INOM SJÖMATSOMRÅDET SKAPAR TILLVÄXT I SKAGERRAK OCH KATTEGAT. Susanne Lindegarth. Institutionen för biologi och miljövetenskap Tjärnö

INNOVATIONER INOM SJÖMATSOMRÅDET SKAPAR TILLVÄXT I SKAGERRAK OCH KATTEGAT. Susanne Lindegarth. Institutionen för biologi och miljövetenskap Tjärnö INNOVATIONER INOM SJÖMATSOMRÅDET SKAPAR TILLVÄXT I SKAGERRAK OCH KATTEGAT Susanne Lindegarth Institutionen för biologi och miljövetenskap Tjärnö Vem är jag? Forskare och marinbiolog med placering på Lovénccentret

Läs mer

OM KONSTEN ATT TILLVERKA PAPPER

OM KONSTEN ATT TILLVERKA PAPPER OM KONSTEN ATT TILLVERKA PAPPER Det unika med skogsindustrin är att den kombinerar en storskalig och tekniskt avancerad produktion med en fullständigt naturlig och förnyelsebar råvara. Det är därför som

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

Agenda Bioraffinaderi / Grön Agenda

Agenda Bioraffinaderi / Grön Agenda Agenda Bioraffinaderi / Grön Agenda Samverkan för ett branschöverskridande bioraffinaderi-koncept Projektledning: Lunds Universitet, Bioteknik och SP Energiteknik, Göteborg. Övriga medverkande: Bioraffinaderi-konceptet

Läs mer

Överenskommelse STÄRKT INNOVATIONSFÖRMÅGA I OFFENTLIG VERKSAMHET

Överenskommelse STÄRKT INNOVATIONSFÖRMÅGA I OFFENTLIG VERKSAMHET 1 (4) Överenskommelse mellan Verket för innovationssystem (VINNOVA) och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) om STÄRKT INNOVATIONSFÖRMÅGA I OFFENTLIG VERKSAMHET 2015-2017 VERKET FÖR INNOVATIONSSYSTEM

Läs mer

Sveriges grönaste plastföretag. Skapa hållbar plast. Utan att tumma på kvalitet eller kostnad

Sveriges grönaste plastföretag. Skapa hållbar plast. Utan att tumma på kvalitet eller kostnad Sveriges grönaste plastföretag Skapa hållbar plast Utan att tumma på kvalitet eller kostnad Konsumenter vill köpa produkter med gott samvete. En del drivs av hållbarhetsaspekten, att de handlar ekologiskt,

Läs mer

Lektion nr 3 Matens resa

Lektion nr 3 Matens resa Lektion nr 3 Matens resa Copyright ICA AB 2011. Matens resa nu och då 1. Ta reda på: Hur kom mjölken hem till köksbordet för 100 år sedan? Var producerades den, hur transporterades och hur förpackades

Läs mer

Atmosfär. Cirkulär ekonomi. Delningsekonomi. Albedo. Corporate Social Responsibility (CSR)

Atmosfär. Cirkulär ekonomi. Delningsekonomi. Albedo. Corporate Social Responsibility (CSR) Albedo Ett mått på en ytas förmåga att reflektera solens strålar och kasta tillbaka ljuset till rymden. När måttet är 1.00 betyder det att 100% reflekteras. Havsytans X är 0.08 medan nysnö har 0.9 (reflekterar

Läs mer

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland 1 (5) Landstingsstyrelsen Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland Bakgrund Innovationer har fått ett allt större politiskt utrymme under de senaste åren. Utgångspunkten är EUs vision om Innovationsunionen

Läs mer

Vad betyder hållbar utveckling?

Vad betyder hållbar utveckling? Exempel från Håll Sverige Rent Vad betyder hållbar utveckling? Alla pratar om hållbar utveckling men vad är det och hur kan vi nå dit? Eleverna får reflektera över olika aspekter av hållbar utveckling

Läs mer

Grön tråd i Malmslätts upptagningsområde, från förskolan årskurs 9, F-6-delen Innehåll

Grön tråd i Malmslätts upptagningsområde, från förskolan årskurs 9, F-6-delen Innehåll Grön tråd i Malmslätts upptagningsområde, från förskolan årskurs 9, F-6-delen Innehåll Grön tråd i Malmslätts upptagningsområde, från förskolan årskurs 9, F-6-delen... 1 Samtliga arbetsområden 1-6... 2

Läs mer

Nordiska Toppforskningsinitiativet Programförslag till

Nordiska Toppforskningsinitiativet Programförslag till Nordiska Toppforskningsinitiativet Programförslag till Nordiska Ministerrådet inom Klimat, Energi, Miljö Från Norden till Jorden Professor Peter Lund och projektgruppen pp från: NordForsk - Nordisk Innovations

Läs mer

Energi VT-13. 1 av 6. Syfte: Kopplingar till läroplan. Lerum. Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former.

Energi VT-13. 1 av 6. Syfte: Kopplingar till läroplan. Lerum. Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former. Energi VT-13 Syfte: Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former. Världens energibehov tillgodoses idag till stor del genom kol och olja, de så kallade fossila energikällorna.de

Läs mer

OM KONSTEN ATT FÖRÄDLA TRÄ

OM KONSTEN ATT FÖRÄDLA TRÄ OM KONSTEN ATT FÖRÄDLA TRÄ Det unika med skogsindustrin är att den kombinerar en storskalig och tekniskt avancerad produktion med en fullständigt naturlig och förnyelsebar råvara. Det är därför som skogsindustrin

Läs mer

Uppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi

Uppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi Uppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi Vision 2050 I Norrbotten är all produktion och konsumtion resurseffektiv och hållbar ur så väl ett regionalt som globalt perspektiv. Utsläppen av växthusgaser

Läs mer

Bioekonomi och biobaserad ekonomi

Bioekonomi och biobaserad ekonomi Bioekonomi och biobaserad ekonomi Vad står begreppen för och vilka möjligheter har Sverige med sin biomassa från jord- och skogsbruk? 2016-02-05, KSLA Räddaren i nöden Louise Staffas Vår vision är det

Läs mer

MILJÖMÅL OCH RESURSEFFEKTIVITET

MILJÖMÅL OCH RESURSEFFEKTIVITET MILJÖMÅL OCH RESURSEFFEKTIVITET Stockholm 27 januari, 2016 Cecilia Mattsson, Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-02-02 1 DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET GENERATIONSMÅLETS

Läs mer

Svensk forskningsagenda för ekologiskt lantbruk 2013

Svensk forskningsagenda för ekologiskt lantbruk 2013 Svensk forskningsagenda för ekologiskt lantbruk 2013 Forskning om ekologisk produktion Alnarp 6 mars 2013 Maria Wivstad EPOK Centrum för ekologisk produktion och konsumtion, SLU maria.wivstad@slu.se *

Läs mer

Tillsammans med dig förädlar vi framtiden

Tillsammans med dig förädlar vi framtiden Tillsammans med dig förädlar vi framtiden Teknisk utveckling ger oss fantastiska möjligheter att skapa innovativa lösningar på vår tids globala samhällsutmaningar något som KTH med vår breda bas och världsledande

Läs mer

Eftermiddagens innehåll:

Eftermiddagens innehåll: Eftermiddagens innehåll: Kort om Håll Sverige Rent Vad är hållbar utveckling? Hållbar utveckling i de nya läroplanerna Grön Flagg Vad gör skolorna/förskolorna idag? Friluftsmuseer och Grön Flagg- skolor

Läs mer

Ett långsiktigt perspektiv

Ett långsiktigt perspektiv 40 Hållbar utveckling Iggesund Paperboard följer Holmen-koncernens miljöpolicy: Det ligger i Holmens intresse att bidra till en positiv och hållbar samhällsutveckling såväl ekonomiskt, socialt som miljö-

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

Delrapportering av Uppdrag avseende Innovation och design inom regeringens handlingsplan för kulturella och kreativa näringar

Delrapportering av Uppdrag avseende Innovation och design inom regeringens handlingsplan för kulturella och kreativa näringar Mattias Esbjörnsson, +4684733293 Mattias. Esbj ornsson@ VINNOVA. se Projektnr Ert diarienr 1(2) N2009/8901/ENT (delvis) Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Delrapportering av Uppdrag avseende Innovation

Läs mer

Industri 4.0 5.0? Strategiska innovationsprogram och digitalisering

Industri 4.0 5.0? Strategiska innovationsprogram och digitalisering Infogad sidfot, datum och sidnummer syns bara i utskrift (infoga genom fliken Infoga -> Sidhuvud/sidfot) Anpassa sidfoten 1. Klicka Sidhuvu Infoga. Industri 4.0 5.0? Strategiska innovationsprogram och

Läs mer

Våra allra bästa fokusfrågor i biologin, hösten år 8 De handlar om ekologi och alkohol

Våra allra bästa fokusfrågor i biologin, hösten år 8 De handlar om ekologi och alkohol Tornhagsskolan Våra allra bästa fokusfrågor i biologin, hösten år 8 De handlar om ekologi och alkohol De här frågorna är bra för att lära om det viktigaste om ekologi och alkohol. Du behöver Fokusboken.

Läs mer

Utbildningspaket Konsumtion

Utbildningspaket Konsumtion Utbildningspaket Konsumtion Hur och vad? Resurser Vi berättar om olika resurser och konsekvenserna av att vi använder dem. Hushållssopor Vi berättar om hushållssopor och vem som ansvarar för dem. Vad är

Läs mer

Reflektion & Dialog. skogen resurs för grön omställning. tema

Reflektion & Dialog. skogen resurs för grön omställning. tema underlag för diskussion och debatt från centerpartiets europaparlamentariker kent johansson Reflektion & Dialog tema skogen resurs för grön omställning Februari 2014 Innehåll Skogen resurs för grön omställning

Läs mer

Utveckling av lärosätenas samverkanskapacitet

Utveckling av lärosätenas samverkanskapacitet UTLYSNING 1 (8) Datum Diarienummer 2017-06-09 2017-03018 Utveckling av lärosätenas samverkanskapacitet Fullständiga ansökningar En utlysning inom Vinnovas program Kunskapstriangeln VERKET FÖR INNOVATIONSSYSTEM

Läs mer

Finansiering av svenska deltagare i EUREKAs klusterprojekt

Finansiering av svenska deltagare i EUREKAs klusterprojekt UTLYSNING 1 (8) Datum Diarienummer 2017-03-15 2016-00068 Reviderad 2017-11-01 Finansiering av svenska deltagare i EUREKAs klusterprojekt En utlysning inom programmet EUREKA Kluster VERKET FÖR INNOVATIONSSYSTEM

Läs mer

MILJÖMÅL: GENERATIONSMÅLET

MILJÖMÅL: GENERATIONSMÅLET MILJÖMÅL: GENERATIONSMÅLET HÅLL SVERIGE RENTS EXEMPELSAMLING Lektionsupplägg: Tusen år i ett växthus I Sverige har vi ett övergripande mål för miljöpolitiken som kallas. Det handlar om vilket samhälle

Läs mer

Livsmedelscentrum Oskarshamn Där logistik, energi- och cirkulär livsmedelproduktion sker i samverkan för ett mer hållbart samhälle.

Livsmedelscentrum Oskarshamn Där logistik, energi- och cirkulär livsmedelproduktion sker i samverkan för ett mer hållbart samhälle. Livsmedelscentrum Oskarshamn Där logistik, energi- och cirkulär livsmedelproduktion sker i samverkan för ett mer hållbart samhälle. Livsmedelscentrum Oskarshamn Mark Fisk Energi Grödor Finansiärer Arbetskraft

Läs mer

Regionala arrangörer av event för unga kvinnor- Innovate Passion

Regionala arrangörer av event för unga kvinnor- Innovate Passion UTLYSNING 1 (5) Datum Diarienummer 2016-10-14 2016-04157 Reviderad Regionala arrangörer av event för unga kvinnor- Innovate Passion Vinnovas satsning, Innovate Passion 1, är ett nytt koncept för att utveckla

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

ERA-MIN Joint Call 2013 Sustainable and responsible supply of primary resources

ERA-MIN Joint Call 2013 Sustainable and responsible supply of primary resources ERA-MIN Joint Call 2013 Sustainable and responsible supply of primary resources Rickard Sundvall VINNOVA 28 maj 2013 Slide 1 Vad är ERA-MIN? ERA-MIN är ett 4-årigt europeiskt initiativ (ERA-NET) för koordination

Läs mer

Må alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning.

Må alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning. Utveckling för Skellefteå 2012 2014 Må alla samlas. Det här är det första steget i en lokal utvecklingsstrategi för allas vårt Skellefteå. Därför vill vi att så många som möjligt i Skellefteå ska läsa

Läs mer

Nationella och regionala klusterprofiler

Nationella och regionala klusterprofiler Nationella och regionala klusterprofiler Företag inom bioteknik, läkemedel och medicinsk teknik i Sverige 2004 Arbetsmaterial 04 12 29 VINNOVA Analys VA 2005:2 BioMedley Denna redovisning är utformad som

Läs mer

Hållbar utveckling tema Energi och Miljö. Petra Norman

Hållbar utveckling tema Energi och Miljö. Petra Norman Hållbar utveckling tema Energi och Miljö Petra Norman Energi och Miljö Eftersom vi är många här på jorden och resurserna är begränsade och vissa håller redan på att ta slut idag så måste vi ta vara på

Läs mer

Bioekonomi Nationella processer och strategier inom området

Bioekonomi Nationella processer och strategier inom området Bioekonomi Nationella processer och strategier inom området Christina Nordin Avdelningschef Näringsliv och villkor Fossilfritt Sverige Samverkansprogrammet cirkulär och biobaserad ekonomi Nationella skogsprogrammet

Läs mer

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. VILKEN OMVÄLVANDE TID OCH VILKEN FANTASTISK VÄRLD! Filmer, böcker och rapporter om klimatförändringarna är våra ständiga

Läs mer

Vegetabilisk olja till industrikemikalier och bränsle

Vegetabilisk olja till industrikemikalier och bränsle Vegetabilisk olja till industrikemikalier och bränsle Vilken roll kan transgena växter spela? Sten Stymne Sveriges Lantbruksuniversitet BRÄNSLE Biofuel Biodiesel OLJA PRODUKTER Allt som det går att göra

Läs mer

NordGens Miljösamordningsgrupp 2011

NordGens Miljösamordningsgrupp 2011 NordGens Miljösamordningsgrupp 2011 Rapport: Genetisk mångfald en nyckel till motverkan av och anpassning till klimatförändringar Genetisk mångfald en nyckel till motverkan av och anpassning till klimatförändringar

Läs mer

Motion till riksdagen. 1988/89: Jo229 av Håkan Hansson och Karl Erik Olsson (båda c) Nya industriråvaror från lantbruket

Motion till riksdagen. 1988/89: Jo229 av Håkan Hansson och Karl Erik Olsson (båda c) Nya industriråvaror från lantbruket Motion till riksdagen 1988/89: av Håkan Hansson och Karl Erik Olsson (båda c) Nya industriråvaror från lantbruket Lantbruket har en stor betydelse för sysselsättningen i landet såväl direkt i producentledet

Läs mer

Innovate.on. Bioenergi. störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås

Innovate.on. Bioenergi. störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås Innovate.on Bioenergi störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås Förnybar energi som minskar utsläppen Bioenergi är en förnybar energiresurs som använder som bränsle. Utvecklingen av förnybar energi

Läs mer

Forskningsrådet Formas. Formas. Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande

Forskningsrådet Formas. Formas. Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande Formas Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande Regeringsuppdrag: Forsknings- och hinnovationsstrategi t t i för en biobaserad samhällsekonomi Sara Österman, Formas 2012-10-24 Regeringsuppdraget

Läs mer

GREEN TECH. Livsstil. vatten. Luftföroreningar. livskvalitet Elektricitet FOSSILA BRÄNSLEN. Kol. kroppens energi. ekologiska fotavtryck

GREEN TECH. Livsstil. vatten. Luftföroreningar. livskvalitet Elektricitet FOSSILA BRÄNSLEN. Kol. kroppens energi. ekologiska fotavtryck energiformer förnyelsebar energi Klimatförändringar energikällor fossila bränslen kroppens energi VÄDER Naturkatastrofer Växthuseffekten Klimatförändringar KLIMAT & ENERGI klimat- och energipolitik beteende

Läs mer

BioEnergi Kombinatet i Härjedalen

BioEnergi Kombinatet i Härjedalen BioEnergi Kombinatet i Härjedalen en idé som innebär att: omvandla lokal förnyelsebar skogsråvara till efterfrågade och miljövänliga regionala biobränslen. kombinatets olika delar samverkar och ger en

Läs mer

Stärkt beredskap => fossilfritt samhälle? Michael Åhlman Uppsala kommun 5.E December 2018

Stärkt beredskap => fossilfritt samhälle? Michael Åhlman Uppsala kommun 5.E December 2018 Stärkt beredskap => fossilfritt samhälle? Michael Åhlman Uppsala kommun 5.E December 2018 Utmaningen En god livsmiljö som ryms inom de planetära gränserna Vatten Mark- och mineralanvändning Miljöfakturor

Läs mer

WARGÖN INNOVATION MÖJLIGGÖR PRODUKTION AV FRAMTIDENS MATERIAL

WARGÖN INNOVATION MÖJLIGGÖR PRODUKTION AV FRAMTIDENS MATERIAL WARGÖN INNOVATION MÖJLIGGÖR PRODUKTION AV FRAMTIDENS MATERIAL WARGÖN INNOVATIONS TEST- OCH DEMOANLÄGGNING Wargön Innovation erbjuder tekniska resurser, kompetens och de nätverk som behövs för att lotsa

Läs mer

Individrörlighet för innovation och samhällsnytta

Individrörlighet för innovation och samhällsnytta UTLYSNING 1 (9) Datum Diarienummer 2016-12-15 2015-05904 Reviderad Individrörlighet för innovation och samhällsnytta En utlysning inom programmet Kunskapstriangeln VERKET FÖR INNOVATIONSSYSTEM - SWEDISH

Läs mer

Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige

Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige Christina Nordin Avdelningschef Näringsliv och villkor Industrins betydelse för tillväxt, samhällsutveckling och välstånd i förnyat fokus Industrin

Läs mer

Strategisk Innovationsagenda

Strategisk Innovationsagenda Strategisk Innovationsagenda Förgasning och pyrolys - Termisk konvertering av biomassa till energibärare Joakim Lundgren, Bitr. Professor Föreståndare, Svenskt förgasningscentrum (SFC) Avdelningen för

Läs mer

Finansiering av svenska deltagare i EUREKAs klusterprojekt

Finansiering av svenska deltagare i EUREKAs klusterprojekt UTLYSNING 1 (8) Datum Diarienummer 2017-01-27 2016-00068 Reviderad Finansiering av svenska deltagare i EUREKAs klusterprojekt En utlysning inom programmet EUREKA Kluster VERKET FÖR INNOVATIONSSYSTEM -

Läs mer

Info om Hållbar Kemi 2030 Chalmers 2011-06-14

Info om Hållbar Kemi 2030 Chalmers 2011-06-14 Info om Hållbar Kemi 2030 Chalmers 2011-06-14 Stora gemensamma utmaningar Jobb, mobiltelefoner och dagisplatser också om 20 år? Klimat och miljö från fossilt till förnybart Kemiföretagen är viktiga för

Läs mer

Mjölkkon & biologisk mångfald

Mjölkkon & biologisk mångfald Mjölkkon & biologisk mångfald sida 1 Mjölkkon & biologisk mångfald Årskurs: 4-6 Ämnen: Biologi, Geografi, Svenska I övningen lär sig eleverna om biologisk mångfald, om hur mjölkkorna ingår i ett kretslopp

Läs mer

Fysik: Energikällor och kraftverk

Fysik: Energikällor och kraftverk Fysik: Energikällor och kraftverk Under en tid framöver kommer vi att arbeta med fysik och då området Energi. Jag kommer inleda med en presentation och sedan kommer ni att få arbeta i grupper med olika

Läs mer

Forskning och innovation inom livsmedel en framtidssatsning

Forskning och innovation inom livsmedel en framtidssatsning Forskning och innovation inom livsmedel en framtidssatsning Christina Nordin Departementsråd och avdelningschef Näringsliv och villkor Näringsdepartementet 1 Övergripande mål livsmedelsstrategin En konkurrenskraftig

Läs mer

Framtiden underlag, trendspaning. Mats Söderström, Energisystem, Linköpings universitet

Framtiden underlag, trendspaning. Mats Söderström, Energisystem, Linköpings universitet Framtiden underlag, trendspaning Mats Söderström, Energisystem, Linköpings universitet Innehåll EU:s mål Framtidsbilder för svensk industri Utvecklingsplattform för energiintensiv industri Energimyndighetens

Läs mer

FöretagarFörbundet har fått ovanstående ärende på remiss och inkommer med följande synpunkter:

FöretagarFörbundet har fått ovanstående ärende på remiss och inkommer med följande synpunkter: Remissvar FöretagarFörbundet 2009-08-20 Effektivare skatter på klimat- och energiområdet FöretagarFörbundet har fått ovanstående ärende på remiss och inkommer med följande synpunkter: - FöretagarFörbundet

Läs mer

Biogas Research Center

Biogas Research Center Biogas Research Center För resurseffektiva biogaslösningar Biogas Syd Per Mårtensson 2013-09-17 www.liu.se/brc Biogas fördelar och svårigheter Trots många fördelar: Förnybar lokal och regional energikälla

Läs mer

Beskrivning av hur man lägger in den totala budgeten för ett centrum i Intressentportalen

Beskrivning av hur man lägger in den totala budgeten för ett centrum i Intressentportalen 1 (12) Beskrivning av hur man lägger in den totala budgeten för ett centrum i Intressentportalen Två olika beskrivningar hur budgeten läggs in: 1. Med en akademipart sid 2-6 2. Med två akademiparter sid

Läs mer

Det är skillnad på. värme och värme. Välj värme märkt Bra Miljöval

Det är skillnad på. värme och värme. Välj värme märkt Bra Miljöval Det är skillnad på värme och värme Välj värme märkt Bra Miljöval Varför du ska välja värme märkt Bra Miljöval Du som väljer värme märkt Bra Miljöval... Genom att miljömärka värmeenergi med Bra Miljöval

Läs mer

Landsbygdsdepartementet, om Biobaserad samhällsekonomi och förväntningar

Landsbygdsdepartementet, om Biobaserad samhällsekonomi och förväntningar , om Biobaserad samhällsekonomi och förväntningar Steningevik, 6 februari, 2013 Stefan Källman Biobaserad samhällsekonomi? Nationalekonomi Företagsekonomi Hushållsekonomi Privatekonomi Mikroekonomi Grön

Läs mer

AKTIVISM DET LIGGER I VÅRT DNA

AKTIVISM DET LIGGER I VÅRT DNA VÅRT ÅTAGANDE AKTIVISM DET LIGGER I VÅRT DNA När Anita Roddick grundade The Body Shop 1976 var hennes tro på att företagande kunde vara en kraft för gott helt revolutionerande. Företagets sätt att driva

Läs mer

Förnybar energi och självförsörjning på gården. Erik Steen Jensen Jordbruk Odlingssystem, teknik och produktkvalitet SLU Alnarp

Förnybar energi och självförsörjning på gården. Erik Steen Jensen Jordbruk Odlingssystem, teknik och produktkvalitet SLU Alnarp Förnybar energi och självförsörjning på gården Erik Steen Jensen teknik och produktkvalitet SLU Alnarp Innehåll Bakgrund Ekologisk jordbruk, uthållighet och funktionell integritet Möjligheter och tilltag

Läs mer

kraftsamling för miljö, energi och hållbara

kraftsamling för miljö, energi och hållbara kraftsamling för miljö, energi och hållbara transportlösningar Game seminarium 13 oktober 2009 Västsvenska satsningar på framtidens energi- och miljöteknik Bertil Törsäter Två ansvarsområden Tillväxt och

Läs mer

Vi 2013:20. Programöversikt Stöd till forskning och innovation

Vi 2013:20. Programöversikt Stöd till forskning och innovation vinnova INFORMATION Vi 2013:20 Programöversikt 2014 Stöd till forskning och innovation Program och utlysningar 2014 VINNOVA driver program för att stärka innovationskraften i Sverige. Programmen har olika

Läs mer

Varför studera Naturmaterialteknik?

Varför studera Naturmaterialteknik? Varför studera Naturmaterialteknik? Anna Sundberg, Mari Nurmi och Jan Gustafsson 24.1.2012 Åbo Akademi Naturmaterialteknik 2012 1 Åbo Akademi i ett nötskal Ska ge utbildning på svenska samt vara ett attraktivt

Läs mer

B1u1 kein. Hi. flaniis hiss hoppas på skosrå 4 ÖNESKOLA. Utländska lämnar Sve i. IlEjir blir du. rtrender å arbets arknaden.

B1u1 kein. Hi. flaniis hiss hoppas på skosrå 4 ÖNESKOLA. Utländska lämnar Sve i. IlEjir blir du. rtrender å arbets arknaden. , SID na KARRIÄR,VETENSKAP, NÅT t.a,. NUMMER1 2014 - - - IlEjir blir du Hi. ÖNESKOLA % rtrender å arbets arknaden pr L Utländska lämnar Sve i.; 1 o 4 B1u1 kein J flaniis hiss hoppas på skosrå 4 ) JJ ikii

Läs mer

VINNVINN Mötesarena för nya affärsmöjligheter och arbetstillfällen

VINNVINN Mötesarena för nya affärsmöjligheter och arbetstillfällen VINNVINN Mötesarena för nya affärsmöjligheter och arbetstillfällen VINNOVA Information VI 2006:10 OM VINNVINN vinnvinn är ett initiativ för tillväxt i regionala innovationssystem. Nya affärsmöjligheter

Läs mer

Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency ETT KLIMATPOLITISKT RAMVERK FÖR SVERIGE

Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency ETT KLIMATPOLITISKT RAMVERK FÖR SVERIGE Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2017-06-08 1 ETT KLIMATPOLITISKT RAMVERK FÖR SVERIGE Miljömålsberedningen: En klimat- och luftvårdsstrategi för Sverige Parlamentarisk kommitté

Läs mer

Den nationella innovationsstrategin

Den nationella innovationsstrategin Den nationella innovationsstrategin Den nationella innovationsstrategin och miljöteknikstrategin Uppströms teknik i kretslopp KTH 20 mars 2013 Anna Carin Thomér Marie Ivarsson Den nationella innovationsstrategin

Läs mer

GREEN TECH. Livsstil. vind vatten. Luftföroreningar. livskvalitet Elektricitet FOSSILA BRÄNSLEN. Kol. kroppens energi. ekologiska fotavtryck

GREEN TECH. Livsstil. vind vatten. Luftföroreningar. livskvalitet Elektricitet FOSSILA BRÄNSLEN. Kol. kroppens energi. ekologiska fotavtryck energiformer förnyelsebar energi Klimatförändringar energikällor fossila bränslen kroppens energi VÄDER Naturkatastrofer Växthuseffekten Klimatförändringar KLIMAT & ENERGI klimat- och energipolitik beteende

Läs mer

Föreställ dig en morgondag, där mängden avfall minskar. Där städer kan förädla sitt avfall till energi, till förmån för invånarna.

Föreställ dig en morgondag, där mängden avfall minskar. Där städer kan förädla sitt avfall till energi, till förmån för invånarna. EN RENARE MORGONDAG Det ledande nordiska energibolaget Gasum vill bidra till utvecklingen mot ett koldioxidneutralt samhälle tillsammans med sina samarbetspartners. 1 Föreställ dig en morgondag, där mängden

Läs mer

Energi i industri Nuläge och framtid

Energi i industri Nuläge och framtid Energi i industri Nuläge och framtid Mats Söderström, Energisystem, Linköpings universitet Innehåll Svensk industri idag Krav från EU svensk industri Andra länders planer Trendbrott Hot Möjligheter Svensk

Läs mer

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011.

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011. Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011. Hej! Häng med på upptäcktsfärd bland coola frukter och bli klimatschysst! Hej! Kul att du vill jobba med frukt och grönt och bli kompis med

Läs mer

Strategisk energiplanering i Borås Stad

Strategisk energiplanering i Borås Stad Strategisk energiplanering i Borås Stad Susanne Arneborg Energisamordnare E-post: susanne.arneborg@boras.se My-Linda Lorentsson Strategisk planerare E-post: my-linda.lorentsson@boras.se CO 2 -utsläpp från

Läs mer

Att ställa om till bioekonomi hur gör vi det i samverkan?

Att ställa om till bioekonomi hur gör vi det i samverkan? Att ställa om till bioekonomi hur gör vi det i samverkan? Skogen, bioekonomi & grön tillväxt Ett gränsregionalt perspektiv Sahlströmsgården, Torsby, 8-9 februari 2018 Margareta Dahlström Centrum för forskning

Läs mer

Pedagogisk planering projekt Eco Friends (biologi, fysik, kemi, teknik)

Pedagogisk planering projekt Eco Friends (biologi, fysik, kemi, teknik) Pedagogisk planering projekt Eco Friends (biologi, fysik, kemi, teknik) Myrstacken Äldre årskurs 6, Hällby skola L= mest för läraren E= viktigt för eleven Gäller för augusti-september 2015 Förankring i

Läs mer

Vinnovas öppna data får användas fritt utan avgifter eller andra begränsningar (Public Domain Mark).

Vinnovas öppna data får användas fritt utan avgifter eller andra begränsningar (Public Domain Mark). 1 (8) Vinnovas öppna API Vinnovas struktur Vinnova finansierar projekt inom ramen för olika program. Programmen riktar sig till aktörer i samhället som är viktiga för Sveriges innovationskraft. Exempel

Läs mer

Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda. KUNSKAPSKRAV I ÄMNET KEMI

Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda. KUNSKAPSKRAV I ÄMNET KEMI KUNSKAPSKRAV I ÄMNET KEMI Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön. I samtal

Läs mer