Välkommen till SyvBarometern. 1 SyvBarometern 2011 SKOLSAMVERKAN

Transkript

1 Välkommen till SyvBarometern SyvBarometern 2011 SKOLSAMVERKAN

2 Om SyvBarometern Den svenska skolan genomgår stora förändringar Ny skollag och nya läroplaner ska implementeras. För årskurs 9 elevernas del blir det, i och med GY-2011, mer avgörande att de förstår konsekvenserna av sina gymnasieval från och med nu. Man kan hoppas att de nya läroplanerna och förändringarna i skolan leder till att fler klarar grund och gymnasieskolan med fullständiga betyg och att omval, felval och avhopp minskas. Den svenska arbetsmarknaden står inför stora kompetensutmaningar framöver i och med generationsskiften och minskade årskullar. Många branscher och arbetsplatser vittnar redan idag om stora rekryteringsbehov men likaledes stora svårigheter att hitta den kompetens som eftersöks. Samtidigt har Sverige en generande hög ungdomsarbetslöshet i åldern år. Bland landets 15-åringar finns ett ökat sug efter att få reda på vilken typ av arbetskraft som kommer att efterfrågas imorgon exempelvis svarar över hälften Nej men vill gärna veta på frågan om de har koll på vilka yrken och utbildningar som det kommer att behövas mer/minde av i framtiden. Endast 20 procent av landets gymnasieungdomar anser att skolan gett dem bra information om vilka yrkesmöjligheter som finns*. Mot bakgrund av detta får skolans studie- och yrkesvägledningen en allt viktigare roll att spela inte bara för att finna vägar att kanalisera ungdomarnas intressen och drömmar genom yrkes- och utbildningsval, utan även som länk till arbetsmarknaden och förmedlare av en realistisk bild av densamma. *Ungdomsbarometern 10/11 2 SyvBarometern 2011 SKOLSAMVERKAN

3 Om SyvBarometern Samtidigt saknas idag systematiserad kunskap om hur studie- och yrkesvägledarna arbetar och hur denna viktiga funktion skulle kunna följas upp och förbättras på ett nationellt och regionalt plan. För att ta reda på detta har vi under våren 2011 genomfört SyvBarometern för första gången - en undersökning bland studie- och yrkesvägledare på landets grund- och gymnasieskolor. SyvBarometern har här sammanställts i en nationell rapport som bland annat ger svar på: - Hur ser studie- och yrkesvägledarna på sitt eget arbete och roll? - Hur väl integrerad är studie- och yrkesvägledningen i hela skolans verksamhet? - Vilka kompetensutvecklingsbehov finns? Vi vill med denna rapport presentera undersökningen SyvBarometern och våra tankar relaterade till resultaten. Vår förhoppning är att dessa ska kunna utgöra ett konkret arbetsverktyg för att utveckla och förbättra studieoch yrkesvägledningen både nationellt och regionalt. Stockholm maj 2011 Gabriella Holm, projektledare Skolsamverkan Ulrik Simonsson, vd Ungdomsbarometern Peder Gunnarsson, undersökningsledare Ungdomsbarometern 3 SyvBarometern 2011 SKOLSAMVERKAN

4 Om undersökningen Ungdomsbarometern och Skolsamverkan har på eget initiativ genomfört undersökningen, i samarbete med tolv av Sveriges regioner och Lärarnas Riksförbund. Målpopulation Undersökningens målpopulation har varit studie- och yrkesvägledare på grund- och gymnasieskolor i Sverige. Antal intervjuer 871 st Datainsamling Datainsamlingen har genomförts via en online-enkät som distribuerats till studie- och yrkesvägledare via e-post. Fältperiod 1-29 april 2011 Hur ska resultaten läsas? Resultaten i denna rapport redovisas på total nivå. Med undantag för bakgrundsfrågorna framgår av rubrikerna hur frågorna har ställts. Respondenterna har fått ange fritt antal alternativ om inte annat framgår. Skalfrågor presenteras omväxlande med samtliga svarsalternativ, omväxlande på det sätt som vi anser representerar svarsmängden på bästa sätt. Publiceringsregler Vid publicering av undersökningsresultat eller annat material ur denna rapport ska samtycke alltid inhämtas från Ungdomsbarometern AB eller Skolsamverkan AB. Samtycke lämnas rutinmässigt om inte särskilda skäl mot detta föreligger. Vid publicering av undersökningsresultat eller annat material från denna rapport efter samtycke, ska källan alltid anges. Källa anges med varumärket SyvBarometern. Vid publicering utan tillstånd eller källangivelse utgår vite om kr per överträdelse. Ungdomsbarometern och Skolsamverkan förbehåller sig rätten att publicera rättelser samt korrekta och/eller kompletterande resultat i lämpliga källor. Ungdomsbarometern och Skolsamverkan reserverar sig för eventuella tryckfel och andra felaktigheter utom vår kontroll. 4 SyvBarometern 2011 SKOLSAMVERKAN

5 Bakgrundsfrågor 5 SyvBarometern 2011 SKOLSAMVERKAN

6 Bakgrund: kön- och åldersfördelning Könsfördelning: Kvinna 79% Man 21% 6 SyvBarometern 2011 SKOLSAMVERKAN

7 Kommentar: Av siffrorna att döma så bekräftas bilden av SYV som ett kvinnodominerat yrke. Då könsbundna yrkesval och jämställdhet kommer allt högre upp på agendan väcks frågan om en hur en jämnare könsfördelning kan uppnås börjar detta redan i rekryteringen till utbildningen? 7 SyvBarometern 2011 SKOLSAMVERKAN

8 Hur många procent av en heltidstjänst arbetar du som studie- och yrkesvägledare? Följdfråga om ej 100%: Om du inte arbetar som SYV på heltid, vad består resten av din tjänst av? Lärare 19% Administrativ personal 14% Skolledare 9% Annat 22% Har bara deltidstjänst 45% 8 SyvBarometern 2011 SKOLSAMVERKAN

9 Har du gått studie- och yrkesvägledarprogrammet? Ja, har examen* Ja, men har inte examen Nej 82% 4% 14% *Följdfråga: Tycker du att utbildningen på ett bra sätt förberedde dig på dina arbetsuppgifter som SYV? Ja, helt och hållet Ja, till en viss del Nej, inte alls 27% 72% 1% 9 SyvBarometern 2011 SKOLSAMVERKAN

10 Har du gått studie- och yrkesvägledarprogrammet? Kommentar till föregående sida: Många studie- och yrkesvägledare saknar behörighet trots att de innehar en syv- tjänst. Ett sätt att höja kvaliteten i svensk studie- och yrkesvägledning skulle kunna vara att öka behörighetsgraden. Ett annat område som bör ses över är innehållet i studie- och yrkesvägledarprogrammet. Den senaste uppdateringen gjordes 1984 och med tanke på den snabba utveckling vi sett på utbildnings och arbetsmarknaden bara de senaste åren förefaller detta vara en angelägen fråga. * Skolverkets statistik angående andel syv (heltidstjänst) med (%) syvutbildning 2010/2011: grundskola 64 %, gymnasiet 77 %. 10 SyvBarometern 2011 SKOLSAMVERKAN

11 Är du (huvudman) 11 SyvBarometern 2011 SKOLSAMVERKAN

12 Vilken eller vilka typer av skolor arbetar du på? Följdfråga till SYV på gymnasieskolor: Vilka gymnasieprogram arbetar du i huvudsak med? Studieförberedande 64% Yrkesförberedande 60% Individuella 34% * Annan typ av skola inbegrips bl.a. alternativen högskola, universitet och folkhögskola (som vi här valt att samredovisa då de inte ingår i vår urvalsram). 12 SyvBarometern 2011 SKOLSAMVERKAN

13 Ungefär hur många elever ansvarar du för totalt i din roll som SYV? 366 st. 325 st. (medel) (median) Kommentar: Hur många elever syvarna ansvarar för varierar en del över landet men också mycket olika skolor emellan inom samma region. En faktor är givetvis hur många skolor man arbetar på och i vilken form verksamheten bedrivs. Är vägledningscentrum att föredra framför en syv på varje skola? Det går givetvis att diskutera om antalet elever man ansvarar för överhuvudtaget är ett mått för kvalitet även tiden med varje elev och syvens kunskaper är givetvis faktorer som spelar in bland många andra. 13 SyvBarometern 2011 SKOLSAMVERKAN

14 Har du en egen budget med pengar som du själv disponerar för SYV-verksamheten? Ja Nej 32% 68% Medianvärde: kr Medelvärde: kr Maxvärde: kr Minvärde: kr Kommentar: Det känns märkligt att så få studie- och yrkesvägledare har en egen budget att disponera för sin verksamhet. Studie- och yrkesvägledning innefattar många olika aktiviteter och moment, särskilt då det gäller samverkan med omvärlden. Kostar detta inte pengar eller finns resurser till dessa aktiviteter i andra budgetar? Ytterligare budgetbehov framgent kan finnas i att området som vägledningen syftar till är under snabb utveckling, vilket kan ställa krav på kompetensutveckling. Att ha en egen budget tydliggör, synliggör och legitimerar verksamheten. 14 SyvBarometern 2011 SKOLSAMVERKAN

15 Rollen som studieoch yrkesvägledare 15 SyvBarometern 2011 SKOLSAMVERKAN

16 Vad av följande ingår i din tjänst som SYV? 16 SyvBarometern 2011 SKOLSAMVERKAN

17 Exempel på svar annat : Rikstäckande vägledning till döva, hsk o språkstörda, har info ute i landet, har alltså egentligen cirka 200 fler elevkontakter än mina egna elever. Drop-in verksamhet på vägledningscenter. Studieplaner, poängplaner. Matvakt, bussvakt o rastvakt, ibland lärarvikarie Praktikanskaffning för elever som avbrutit gymn, gymnasievalsansökan för IV och IVIK, Arbete i EVT, protokollförning vid möten, hjälp vid ansökan till högskola/komvux mm Schemaläggning Busskort och frånvarorapportering Mentorskap för några elever med påtagliga studiesvårigheter Förbrukningsbeställnig, uthyrning, internbokning av lokaler, fackligt uppdrag Besvarande av Skolverkets organisationsuppföljning, studerandeuppföljning, intern redovisning av kostnader Hemsidan och skolans sida på Facebook Typ, allt annat, vaktmästare, ta emot besökare, guida utländska besökare, ordna och fixa med föreläsare, studiebesök och annat. Närvarokontroll och rapport till CSN och allt arbete kring detta med kontakter med hemmet och administration. Lägga scheman inför nytt läsår. Delta i utvecklingsarbete. Kontakt med socialtjänst, LSS, habilitering, BUP Kommentar: Undersökningen visar att Sveriges studie- och yrkesvägledare har en mängd olika arbetsuppgifter som ingår i deras tjänst. Ett fritextsvar säger till exempel Busskort och frånvarorapportering. Man kan fråga sig om detta bidrar in i och berikar eleverna i deras vägledning för framtiden. Det råder dessutom ingen uppenbar samsyn kring arbetsuppgifterna om man frågar skolledarna samma sak*. Området studie och yrkesvägledning består av primärt tre huvudområden: vägledande samtal utbildning arbetsliv/marknad. Nyttjas verkligen studieoch yrkesvägledarens kompetens på rätt sätt? Arbetsuppgifterna kanske bör diskuteras och renodlas? *Pilotstudie i Sthlm stad feb-11 då även skolledarsvar samlades in avseende vad som ingick i syvtjänsten. 17 SyvBarometern 2011 SKOLSAMVERKAN

18 Jämförelse: Vad av följande ingår vs. vad av följande tycker du borde ingå i din tjänst som SYV? 18 SyvBarometern 2011 SKOLSAMVERKAN

19 Exempel på svar annat : Internationaliseringsarbete inom syv, Norden Tid att bevaka utbildnings- och arbetsmarknadens förändringar Gymnsasieval för IV och IVIK elever Gemensam planering med lärarna för vid varje läsårsstart för en tydligare infärgning i skolans ämnen av studie- och yrkesvägledningen, t e x kunskap om olika yrken. Kontakt med andra kommuner eftersom att eleverna kommer från hela Sverige, samarbete med Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Vägledning för elever i år F-9 inkl nyanlända elever. Fort- och vidareutbildning. Arbetslagsarbete. Utvecklingsarbete mha ny kursplan. Mer uttalat ansvar för samtal med elever i behov av särskilt stöd. Vara skolans ansikte utåt och på ett neutralt sätt kunna belysa hela verksamheten. Lyfta etiska grundläggande syv-frågor Samverka med skolans personal kring Skola-Arbetsliv Studiemotivationssamtal Arbetslivs- och yrkesinformation i åk 1-6. Motivationssamtal. Gymnasiebesök med de elever som behöver. Elevvårds- och klasskonferenser. Livskunskap Större samarbete med ledningsgruppen Lektioner i självkännedom, motiverande samtal, praktikanskaffning, uppsökande verksamhet samt schemalagd återkommande tid för vägledningssamtal. Kommentar: Här visas svaren på frågan i rubriken jämfört med svaren på föregående fråga, det vill säga vad som borde ingå jämfört med vad som faktiskt ingår. Relativ samsyn tycks råda om de fyra översta alternativen. Sedan kan vi se att studie- och yrkesvägledarna själva i högre utsträckning vill lägga tid på samverkan med arbetslivet och att utbilda skolans personal. De vill även involveras i skolans dagliga arbete, ingå i arbetslag, samverka med skolans personal och ledningsgrupp. De vill ha mer lektioner och schemalagd tid med eleverna, vägleda i tidigare åldrar och omvärldsbevaka sitt område. Det verkar som att studie- och yrkesvägledarna själva vill arbeta enligt de Allmänna råden om studie- och yrkesorientering * men undersökningen visar samtidigt att genomslaget av desamma är väldigt lågt, se sid 25. *utgivna av Skolverket april SyvBarometern 2011 SKOLSAMVERKAN

20 I ditt arbete som SYV, ungefär hur stor andel av din totala vägledningstid med eleverna skulle du säga att du lägger på följande? 20 SyvBarometern 2011 SKOLSAMVERKAN

21 Kommentar: Studien visar att vägledningstiden primärt ägnas åt vägledande samtal och information om utbildningar. Är 17% till vägledning om yrken, arbetsliv och arbetsmarknad tillräckligt för ett ge ungdomarna en uppfattning om konsekvenserna av de val och utbildningsval de gör? Återigen ställer vi oss frågan om syvs tid nyttjas på bästa sätt. Här finns utrymme för en diskussion om hur tiden bör fördelas så att elevernas vägledningsbehov blir än mer tillgodosedda. 21 SyvBarometern 2011 SKOLSAMVERKAN

22 Funktionen studie- och yrkesvägledning 22 SyvBarometern 2011 SKOLSAMVERKAN

23 Tydligt mål med / röd tråd i / kvalitetsredovisning av vägledningen? 23 SyvBarometern 2011 SKOLSAMVERKAN

24 Kommentar: Att så många elever känner oro och stress i sina valsituationer i åk 9 och år 3 på gymnasiet kanske inte är så konstigt med tanke på hur dåligt förberedda många av dem troligtvis är. Knappt hälften av Sveriges skolor har tydliga mål för studie och yrkesvägledningen, ännu färre anser att det finns en röd tråd för verksamheten. Att sätta mål och bygga en röd tråd genom elevernas skolår är en fråga som bör prioriteras på kommun och skolnivå. Av resultaten att döma delar de svenska skolorna också in sig i två läger, de som har en röd tråd och ett mål och de som inte har det. I det första fallet handlar det troligtvis om måluppfyllnad och uppföljning som kvalitetsmått, men hur ser egentligen ett bra lokalt mål för studie- och yrkesvägledningen ut och hur mäter man det? I det andra fallet, när både röd tråd och mål saknas är behovet att fundera över dessa frågor och agera givetvis ännu större. 24 SyvBarometern 2011 SKOLSAMVERKAN

25 Hur stort genomslag tycker du att de Allmänna råden om studie- och yrkesorientering (Skolverket, april -09) har haft på din skola? 25 SyvBarometern 2011 SKOLSAMVERKAN

26 Exempel på svar: Allmänna råd hjälper inte eftersom det inte är bindande, det måste skrivas in i skollagen. Allmänna råd blir för tama, chefer bryr sig inte om dom. Har försett min chef med de allmänna råden två gånger. Jag upplever att de läggs i högen läsa-om-jag-hinner. Att rektor deltar mer i genomförandet av den, dock är min rektor bra på att lyfta fram mig och min roll på skolan. Dock behöver det komma in mer vägledning i undervisningen. Kommentar: Drygt hälften av syvarna säger att de Allmänna råden om studie- och yrkesorientering, Skolverket april-09, inte haft något genomslag alls. Bilden bekräftas av Skolverkets skolledarenkät*. De allmänna råden talar om hela skolans ansvar och att vägledningen måste nedåt i åldrarna. Det är uppenbart att syvarna själva vill arbeta enligt råden, men någonstans brister det rejält. Allmänna råd är ett styrdokument, ett förslag till tolkning av läroplanen. Följer man inte dem måste man visa upp ett fullgott alternativ för hur verksamheten bedrivs. *Undersökning riktad till 460 skolledare angående implementering av de allmänna råden, genomförd april SyvBarometern 2011 SKOLSAMVERKAN

27 Upplever du att du får det stöd och den hjälp du behöver i studie- och yrkesvägledningen av skolledningen? Ja Nej, men är i behov av det Nej, men är inte i behov av det 56% 29% 15% Kommentar: Kanske hittar vi en del av svaret på den dåliga implementeringen av de allmänna råden i denna bild. En tredjedel av Sveriges studie- och yrkesvägledare arbetar utan stöd av skolledningen och uppger att de är i behov av det, och bara drygt hälften får stöd totalt sett. Upplever du att du får det stöd och den hjälp du behöver i studie- och yrkesvägledningen av dina lärarkollegor? Ja, av alla lärare Ja, av många men inte alla lärare Ja, av enstaka lärare Nej, inte av någon alls 18% 51% 27% 4% Kommentar: En tredjedel av Sveriges studie- och yrkesvägledare arbetar helt utan stöd av vare sig skolledning eller lärarkollegor, en förutsättning för Hela skolans ansvar. Utbildning av skolans personal var också ett av de områden vi tidigare sett att fler syvar vill arbeta med. Här behövs en massiv informationsinsats i syfte att öka förståelsen av och insikt i hur modern studie och yrkesvägledning ska fungera Därefter måste verksamheten kvalitetssäkras och sjösättas. 27 SyvBarometern 2011 SKOLSAMVERKAN

28 Kunskaper och vägledning 28 SyvBarometern 2011 SKOLSAMVERKAN

29 Som SYV känner jag mig ganska eller mycket bekväm (4+5) i (Skala 1-5, där 1=mycket obekväm och 5=mycket bekväm) 29 SyvBarometern 2011 SKOLSAMVERKAN

30 Kommentar: Sveriges studie- och yrkesvägledare känner sig minst bekväma i att vägleda kring eget företagande. Anmärkningsvärt då Sverige sen 2009 har en nationell strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet* samt att 23% av ungdomarna säger att de föredrar eget företagande framför en anställning**. Hur möts och fångas dessa ungdomar upp i vägledningsarbetet? Inte heller i vägledningen kring branscher, arbetsliv och arbetsmarknad känner sig syvarna helt bekväma. Detta trots att branscher och intresseorganisationer, sen lång tid tillbaka, satsar mycket resurser på att utveckla och sprida olika typer av material mot just skolan. Troligtvis måste materialet anpassas bättre till skolans verksamhet men skolan måste även bli bättre på att ta till sig och nyttja externt, välproducerat, material. * källa Skolverket ** källa Ungdomsbarometern 10/11 30 SyvBarometern 2011 SKOLSAMVERKAN

31 Översikt: Som SYV känner jag mig så här bekväm i (Skala 1-5, där 1=mycket obekväm och 5=mycket bekväm) 31 SyvBarometern 2011 SKOLSAMVERKAN

32 Jag beskriver mina kunskaper som ganska eller mycket goda (4+5) inom: (Skala 1-5, där 1=saknar helt kunskap och 5=har mycket god kunskap) 32 SyvBarometern 2011 SKOLSAMVERKAN

33 Kommentar: På temat från föregående två sidor beskriver studie- och yrkesvägledarna sina egna kunskaper inom eget företagande som låga. Även kring arbetsmarknadens kompetensbehov och efterfrågan på arbetskraft regionalt, nationellt och globalt tycks det saknas kunskap. Är just området branscher, arbetsliv/arbetsmarknad svårt att omvärldsbevaka och kompetensutveckla sig inom och vilket stöd behövs i så fall utifrån? Som vi kommer att återkomma till är bekvämlighetsfaktorn och kunskaperna kring utbildningar generellt höga, och förefaller inte vara ett område som bör prioriteras i framtida kompetensutveckling. 33 SyvBarometern 2011 SKOLSAMVERKAN

34 Översikt: mina kunskaper om (Skala 1-5, där 1=saknar helt kunskap och 5=har mycket god kunskap) 34 SyvBarometern 2011 SKOLSAMVERKAN

35 Jag skulle framförallt vilja öka min kompetens inom: (max 3) Top 5 (förkortade): 1. Yrken som förutspås behövas mer av i framtiden 2. Branscher med stort behov av arbetskraft 3. Generell kunskap om olika yrken 4. Efterfrågan på den globala arbetsmarknaden 5. Eget företagande och Generell branschkunskap 35 SyvBarometern 2011 SKOLSAMVERKAN

36 Jag skulle framförallt vilja öka min kompetens inom Annat: Exempel på svar: Att kunna arbeta mer processinriktat tillsammans med lärare kring elevernas studie- och yrkesvalsprocess. Den del som omfattar de elever som inte kommer ingå i den ordinarie arbetsmarknaden. Elever i behov av särskilt stöd. Funktionshinder och möjligheter inom utbildning och arbetslivet - hjälpmedel m.m. Vilka värderingar råder i arbetslivet kring dessa personer? Hur ska vi som studie- och yrkesvägledare hantera den informationsmängd vi står inför och de förväntningar som finns utifrån på kompetens inom exempelvis utbildningsområdet? IT IT IT IT IT IT kunskaper Svårt att säga, det är nödvändigt med ständig fortbildning i allt som rör vägledningsområdet. Nu t ex om entreprenöriellt lärande och mycket annat i de nya läroplanerna och skollagen. Utlandsstudier och stipendier Vägledning av elever med utländsk bakgrund samt att motivera omotiverade elever Ändringar i utbildningssystemet Kommentar: På föregående sida finns en topplista över vilka tre områden syvarna främst vill öka sin kompetens inom och en jämförelse med andelen som beskriver sina kunskaper som goda/mycket goda inom samma område. Mot bakgrund av de senaste bilderna känns det glädjande att många studie- och yrkesvägledare vill öka sin kompetens kring branscher och yrken som förutspås ha ett ökat arbetskraftsbehov i framtiden. Dock känns det märkligt att så få vill öka sin kompetens inom eget företagande då en rörligare arbetsmarknad ställer nya krav på dem som kommer ut i arbetslivet idag och entreprenörskap ska genomsyra hela utbildningssystemet. De öppna svarsalternativen visar ett behov av ökad kompetens riktat mot elever med särskilda behov. 36 SyvBarometern 2011 SKOLSAMVERKAN

37 Informationskällor jag använder för att inhämta kunskaper som är relevanta för utvecklingen av min yrkesroll (1 gång/mån eller oftare) Hämtar själv information i media/läser på egen hand 98% Läser kataloger/hemsidor/informationsmaterial från utbildningsanordnare 90% Samtalar/nätverkar med andra enskilda vägledare 83% Läser kataloger/hemsidor/informationsmaterial från branscher och arbetsgivare 75% Lärarkollegor 70% Direktkontakter med utbildningsanordnare 61% Nätverksträffar med andra vägledare 54% Direktkontakter med företrädare från arbetslivet 30% Kontakt med informatörer från utbildningsanordnare, t. ex genom mässor eller andra informationstillfällen 12% Kurser och utbildningar 7% Föredrag och seminarier 7% Kontakt med informatörer från branscher och arbetsgivare, t. ex genom mässor eller andra informationstillfällen 7% Lokala/regionala konferenser arrangerade av myndigheter eller privata näringslivet 4% Studenter från SYV-utbildningen (genom min handledning) 3% Kontakter genom forskarnätverk/liknande 2% Nationella konferenser arrangerade av myndigheter 2% Nationella konferenser arrangerade av privata näringslivet (t. ex Conductive) 2% 37 SyvBarometern 2011 SKOLSAMVERKAN

38 Kommentar: Bilden på föregående sida visar att de flesta studie- och yrkesvägledare kompetensutvecklar sig regelbundet mest på egen hand genom att läsa och inhämta information från medier, kataloger och Internet, man utbyter erfarenheter med enstaka andra vägledare och lärare. Seminarier, föredrag, kurser och utbildningar förekommer i mindre utsträckning vilken kanske har sin förklaring i att man ej har ekonomisk möjlighet att delta, se sid 14 angående budget. 38 SyvBarometern 2011 SKOLSAMVERKAN

39 Jämförelse: Nyttjar minst en gång per månad eller oftare vs. Jag skulle vilja ha större tillgång till/utnyttja följande informationskällor i större utsträckning: (max 3) Hämtar själv information i media/läser på egen hand 98% 4% Läser kataloger/hemsidor/informationsmaterial från utbildningsanordnare 90% 1% Samtalar/nätverkar med andra enskilda vägledare 83% 15% Läser kataloger/hemsidor/informationsmaterial från branscher och arbetsgivare 75% 0% Lärarkollegor 70% 10% Direktkontakter med utbildningsanordnare 61% 8% Nätverksträffar med andra vägledare 54% 27% Direktkontakter med företrädare från arbetslivet 30% 24% Kontakt med informatörer från utbildningsanordnare, t. ex genom mässor eller andra informationstillfällen 12% 6% Kurser och utbildningar 7% 47% Föredrag och seminarier 7% 22% Kontakt med informatörer från branscher och arbetsgivare, t. ex genom mässor eller andra informationstillfällen 7% 13% Lokala/regionala konferenser arrangerade av myndigheter eller privata näringslivet 4% 24% Studenter från SYV-utbildningen (genom min handledning) 3% 5% Kontakter genom forskarnätverk/liknande 2% 12% Nationella konferenser arrangerade av myndigheter 2% 25% Nationella konferenser arrangerade av privata näringslivet (t. ex Conductive) 2% 15% 39 SyvBarometern 2011 SKOLSAMVERKAN

40 Top 5 (förkortade): 1. Kurser och utbildningar 2. Nätverksträffar med andra vägledare 3. Nationella konferenser 4. Lokala/regionala konferenser 5. Direktkontakter med företrädare från arbetslivet Kommentar: Det finns bland Sveriges studie- och yrkesvägledare ett behov av att, i större utsträckning och mer regelbundet, kompetensutveckla sig tillsammans med andra genom nätverk, kurser, utbildningar och konferenser. Området är hela tiden i snabb förändring så regelbunden kompetensutveckling och erfarenhetsutbyten med kollegor behövs för att kunna vägleda eleverna på bästa sätt. 40 SyvBarometern 2011 SKOLSAMVERKAN

41 SYVs ställning och ungdomarnas kunskaper: andel som helt och/eller delvis instämmer i följande påståenden Instämmer helt Instämmer helt plus delvis SYV har en stark ställning/gott anseende bland eleverna vid vid min skola/skolor 57% 96% Ungdomarna på min skola tar hänsyn till arbetsmarknadens behov av kompetens när de gör sina val 4% 72% Ungdomarna på min skola förstår konsekvenser av de val de gör 7% 88% Ungdomarna på min skola förstår betydelsen av att ha ett arbete 41% 95% Ungdomarna på min skola har bra kunskaper om möjligheter till studier i regionen 32% 91% Ungdomarna på min skola har bra kunskaper om möjligheter till studier på orter utanför regionen 18% 78% Ungdomarna på min skola har bra kunskaper om möjligheter till studier utomlands 5% 44% Ungdomarna på min skola har bra kunskaper om arbetsmöjligheter inom offentlig sektor 4% 64% Ungdomarna på min skola har bra kunskaper om arbetsmöjligheter inom det privata näringslivet 6% 70% Ungdomarna på min skola har bra kunskaper om arbetsmöjligheter inom den akademiska världen 6% 62% Ungdomarna på min skola har bra kunskaper om arbetsmöjligheter som egna företagare 5% 55% Ungdomarna på min skola har bra kunskaper om den regionala arbetsmarknaden 4% 59% 41 SyvBarometern 2011 SKOLSAMVERKAN

42 Kommentar: Som synes är det mycket stora skillnader i svaren på föregående sida beroende på om man beaktar perspektiven instämmer helt eller instämmer helt eller delvis. En förklaring till detta är givetvis att det är svårt att uttala sig om alla ungdomar på skolan eller som man kommer i kontakt med i vägledningsverksamheten. En fingervisning att ungdomarnas kunskaper om frågorna bäst beskrivs genom att titta på andelen syvar som instämmer helt är det liknande frågor som ställs i Ungdomsbarometern. Där svarar exempelvis endast 15% på de studieförberedande programmen och 23% på de yrkesförberedande att Skolan har gett mig bra information om vilka branscher och yrkesmöjligheter som finns i framtiden *. Vidare önskar 84% Information av branscher och arbetsgivare som vill anställa dem i framtiden *. *Ungdomsbarometern 10/11 42 SyvBarometern 2011 SKOLSAMVERKAN

43 Vägledning kring utbildningar:vad brukar alltid diskuteras med eleverna? (skala: aldrig / ibland / alltid) 43 SyvBarometern 2011 SKOLSAMVERKAN

44 Kommentar: I vägledningen kring utbildningar diskuteras företrädesvis behörighet, längd och innehåll. Detta stämmer till del överens med vad ungdomarna uppger att de är mest intresserade att läsa om i en utbildningskatalog*, men fångar inte in de viktigaste anledningarna ungdomarna uppger till att överhuvudtaget läsa vidare att blir mer attraktiv på arbetsmarknaden och att det krävs för att få drömjobbet*. Finns ett sätt att samla all praktisk information om utbildningarna så att vägledningen kan fokusera mer på vad som händer efter utbildningen? *Ungdomsbarometern 10/11 44 SyvBarometern 2011 SKOLSAMVERKAN

45 Översikt: Hur ofta diskuteras följande i vägledning kring utbildningar? (skala: aldrig / ibland / alltid) 45 SyvBarometern 2011 SKOLSAMVERKAN

46 Vägledning kring branscher och yrken: Vad brukar alltid diskuteras med eleverna? (skala: aldrig / ibland / alltid) 46 SyvBarometern 2011 SKOLSAMVERKAN

47 Kommentar: I vägledning kring utbildning pratas utbildning och behörighet och i vägledning kring branscher och yrken pratas mest om vilka utbildningar som krävs. Utbildningstemat känns igen och är förstås dels en effekt av vad ungdomarna själva är mest intresserade av. Detta känns dock heller inte helt förvånande givet att syvarna själva uttrycker att de har bäst kunskap om och känner sig mest bekväma i att vägleda kring just utbildning. Hur lyfter man in mer arbetslivskoppling och ökar anställningsbarheten både på kort och lång sikt, samtidigt som man tillgodoser elevernas intresse av att få utbildningsinformation? 47 SyvBarometern 2011 SKOLSAMVERKAN

48 Översikt: Hur ofta diskuteras följande i vägledning kring branscher, yrken och arbetsmarknad? (skala: aldrig / ibland / alltid) 48 SyvBarometern 2011 SKOLSAMVERKAN

49 Väger du in arbetsmarknadens framtida kompetensbehov i din studie- och yrkesvägledning? Ja, alltid 8% Ja, ofta 65% Nej, sällan 25% Nej, aldrig 2% 49 SyvBarometern 2011 SKOLSAMVERKAN

50 Om nej, varför inte? Exempel på svar: Vem kan avgöra det framtida kompetensbehovet? Vi kanske kan se 10 år framåt i kristallkulan. Arbetsmarknaden förändras med rasande fart, yrken som ploppar upp nu var totalt okända för några år sedan. För att utbildningsvalet är personligt och ska präglas av den sökandes intressen, vilja och lust. Ett val som baseras på vilket behov av arbetskraft som finns och inte på den sökandes behov blir inte ett bra val för individen. Kommentar: De två vanligaste skälen att ej väga in arbetsmarknadens framtida kompetensbehov i vägledningen är att individens intresse och fria val ska styra valet och att framtida prognoser om arbetsmarknaden är svåra att lita på. Samtidigt ställer GY-11 kravet att eleverna i årskurs 9 ska välja ett yrkes- eller studieförberedande program. För att eleverna ska förstå konsekvenserna av det valet måste det tydliggöras vad det innebär för elevens valmöjligheter tre år framåt i tiden. Arbetsmarknadens behov av kompetens är en viktig komponent att väga in då ingen, med största sannolikhet, vill utbilda sig in i arbetslöshet. 50 SyvBarometern 2011 SKOLSAMVERKAN

51 Samverkan 51 SyvBarometern 2011 SKOLSAMVERKAN

52 I vilken utsträckning samverkar din skola med arbetslivet? 52 SyvBarometern 2011 SKOLSAMVERKAN

53 Målet med samverkan: Exempel på svar bland de som uppgivit att de samverkar i någon utsträckning: Att eleverna ska insyn i hur arbetslivet fungerar, samt mer kunskap om olika yrken. Få inblick i arbetslivets krav och villkor som kopplas ihop med kunskapsmål i svenska och SO. Att få ut vårt varumärke att få in omvärlden till våra elever. Att nätverka och kunna hjälpa varandra. Alla treor får träffa personalrekryterare som går igenom hur man söker jobb. Att alla elever i varje årskurs minst 3 ggr under sin högstadietid minst 3 ggr haft kontakt med arbetslivet förutom PRAO. Att både vi personal, elever och arbetsgivare ska få en ökad kunskap om varandra. Dels att personal och elever ska få ökad yrkeskunskap och dels att arbetsgivare ska få större insikt i skolans arbete. Att vi ska utbilda eleverna så att de blir så anställningsbara som möjligt. Att arbetsgivarna branscherna får vara med och tänka och tycka till om utbildningen. Att eleverna ska få kunskap om olika yrken, utbildningar och företag i kommunen (FLFF= Företagsamt lärande för framtiden). Att eleverna ska få se hur det fungerar på en arbetsplats (APL). Kommentar: Trots att samverkan med omvärlden/arbetslivet funnits med i skolans läroplaner länge verkar svenska skolor delas i tre jämnstora läger. En tredjedel fungerar mycket bra, en tredjedel sådär och en tredjedel direkt dåligt. Ur ett elevperspektiv känns detta orättvist. Samverkar skolan med arbetslivet får eleverna en ökad inblick, insyn, förståelse och ser fler möjligheter. Kunskap som kan bidra till mer underbyggda och medvetna val i årskurs 9 och år 3 på gymnasiet. Det man inte känner till kan man heller inte välja. Samverkan skola arbetsliv måste öka så att alla elever ges samma förutsättningar att välja. 53 SyvBarometern 2011 SKOLSAMVERKAN

54 Vem är ansvarig för denna samverkan? (Om ja i någon utsträckning) 54 SyvBarometern 2011 SKOLSAMVERKAN

55 Kommentar: En diskrepans och osäkerhet tycks råda om vem på skolan som är ansvarig för samverkan med arbetslivet. Arbetsliv/arbetsmarknad är ett område inom studie och yrkesvägledningen och det bör inte råda någon tvekan om vem som bär ansvaret och vem som gör vad. Detta är en diskussion som bör föras på skolan, vem som gör vad och när det görs. Ett underlag för denna diskussion kan vara de allmänna råden om studie och yrkesorientering. 55 SyvBarometern 2011 SKOLSAMVERKAN

56 I vilken utsträckning samverkar din skola med Arbetsförmedlingen? 56 SyvBarometern 2011 SKOLSAMVERKAN

57 Kommentar: En mycket liten del av de svenska skolorna samverkar i någon större utsträckning med Arbetsförmedlingen. Man kan fråga sig varför? Arbetsförmedlingen är en oberoende, objektiv, nationell part med regionala och kommunala kontor. Här finns dels förutsättningar för fysisk samverkan/möten men även nyttjande av allt material som AF producerar i form av prognoser, analyser och rapporter. Här finns stora möjligheter att nyttja och överföra arbetsmarknadskunskap som redan finns tillgänglig och ändå kommer att produceras framöver. 57 SyvBarometern 2011 SKOLSAMVERKAN

58 Finns det något du anser att regionen kan göra för att stärka studie- och yrkesvägledningen på din skola? Ja 52% Nej 9% Osäker/ 39% vet inte 58 SyvBarometern 2011 SKOLSAMVERKAN

59 Exempel på svar: Att arbetsgivarna (till oss syvare) bestämmer vad som ska ingå i vårt uppdrag och sedan kvalitets- och kvantitetssäkra detta. Färre elever/syv skulle öka kvaliteten! Fortsätta med det pågående samverkansarbetet m AF och Universitet och Regionalt nätverk som ordnar utmärkta fortbildningsdagar. Lyfta de allmänna råden om studie- och yrkesorientering på ett högre plan, kan vara bra om tex skolcheferna vet vad de allmänna råden är för något. Att enbart anställa de som har studie- och yrkesvägledarexamen. Att anordna konferenser som riktar sig till rektorer, lärare och SYV och kravet för anmälan ska vara att man som skola skickar minst 1 representant för varje yrkesgrupp. Att man samverkar mer kring hur man kan arbeta med de allmänna råden i skolan. Dela med sig av goda exempel inom regionen. Mer samverkan mellan skolorna. Kommentar: Majoriteten av syvarna välkomnar regionala initiativ och grepp kring studie och yrkesvägledningen. Övergripande kompetensutveckling kring regionens utbildningar och arbetsmarknadsbehov, nätverk och erfarenhetsutbyten är några av förslagen. 59 SyvBarometern 2011 SKOLSAMVERKAN

60 Allt sammantaget, hur effektivt tycker du att studie- och yrkesvägledningen på din skola fungerar? Medelvärde 7,2 60 SyvBarometern 2011 SKOLSAMVERKAN

61 Kommentar: Överlag ger Sveriges studie- och yrkesvägledare till syvende och sist ett relativt gott betyg till sin egen verksamhet. Utifrån de förutsättningar som i dagsläget råder fungerar den troligtvis så bra det går, även om underökningen visar på många områden och punkter där den kan förbättras. I denna fråga finns dock ett tydligt samband mellan lärarstöd och hur effektivt vägledningen upplevs fungera ju fler lärare syvarna får stöd och hjälp ifrån, desto mer effektivt upplevs vägledningen fungera. Hela skolans ansvar tycks således fungera när det verkligen implementeras. 61 SyvBarometern 2011 SKOLSAMVERKAN

62 Väg(ledning)en framåt Mot en studie och yrkesvägledning i världsklass. SYV är trots allt en roll och funktion som redan finns implementerad i skolan. Vägen till världsklass är inte särskilt lång om alla drar sitt strå till stacken. Några förslag för vägen framåt: 62 SyvBarometern 2011 SKOLSAMVERKAN

63 Nationell nivå - Översyn och uppdatering av studie och yrkesvägledarprogrammet - Översyn och uppdatering av de allmänna råden om studie och yrkesorientering - Stimulansbidrag till Skolverket för implementering av de allmänna råden med tydlig uppföljning av resultat - Översyn och uppdatering av hur SYV är implementerad i skolledar och lärarutbildningen - Nationell definierad kunskapsmassa för SYV i grund och gymnasieskola - Ökad samverkan och resursfördelning mellan Utbildnings, -Arbetsmarknads och Näringsdepartementet gällande SYV - Tydligt uppdrag åt Arbetsförmedlingen att samverka med skolan - Tydligt uppdrag åt Skolinspektionen att löpande granska SYV inom ramen för sina inspektioner Regionalt - Åtgärder/insatser kring SYV som identifierats som gemensamma regionala utvecklingsbehov, utgångspunkt i ex. SyvBarometern. Huvudman - Gemensamt mål för SYV verksamheten - Gemensam röd tråd för SYV verksamhet skolår F år 3 i gymnasiet - Uppföljning av elevernas skolgenomströmning inkl omval, felval, avhopp - Utvärdering av SYV varje år Skola - Nyttja SYV:s kompetens och tid på bästa sätt - Sätta tydliga mål för SYV - Implementera de allmänna råden - Hela skolans ansvar - Röd tråd för SYV genom elevernas skolår, vem gör vad när - Uppföljning av eleverna vid stadieövergångar inkl omval, felval, avhopp - Utvärdering av SYV varje år Arbetsliv - Producera kvalitativt material som kan implementeras i skolans ordinarie vägledning och undervisning - Skapa nya och aktivt engagera sig i befintliga mötesplatser 63 SyvBarometern 2011 SKOLSAMVERKAN

64 Metodbeskrivning 64 SyvBarometern 2011 SKOLSAMVERKAN

65 Om undersökningen Ungdomsbarometern och Skolsamverkan har på eget initiativ genomfört undersökningen, i samarbete med 12 av Sveriges regioner och Lärarnas Riksförbund. Målpopulation Undersökningens målpopulation har varit studie- och yrkesvägledare på grund- och gymnasieskolor i Sverige. Datainsamling Datainsamlingen har genomförts via en online-enkät som distribuerats till studie- och yrkesvägledare via e-post. Ett förbrev skickades ut från deltagande regioner cirka en vecka innan undersökningen. Fältperiod 1-29 april 2011 Urvalsram Då det saknas en heltäckande uppdaterad förteckning över målpopulationen har en kombination av olika urvalsramar använts, bestående av mestadels personliga e-postadresser från två olika typer av register. 1. De 12 deltagande regionernas förteckningar över studie- och yrkesvägledare i regionen. Totalt 1110 utskick. 2. Kompletterande adressuppgifter från PAR. Totalt 760 utskick. De totalt 13 olika registren har gåtts igenom med manuell och automatiserad databehandling för att reducera dubbletter. I de tolv deltagande regionernas fall har regionerna, tillsammans med Ungdomsbarometern och Skolsamverkan varit avsändare till undersökningen, i övriga fall har Ungdomsbarometern och Skolsamverkan varit avsändare. Påminnelseutskick Två påminnelser har skickats ut. Dessutom har undersökningen marknadsförts i Lärarnas Riksförbunds nyhetsbrev till studie- och yrkesvägledare vid två tillfällen, med en uppmaning att besvara enkäten respektive kontakta oss om de inte blivit inbjudna på annat sätt. Dessa adresser har räknats till urvalsram PAR ovan. Svarsfrekvens Totalt har 871 studie- och yrkesvägledare på grund- och gymnasieskolor besvarat enkäten vilket motsvarar en justerad svarsfrekvens om 55%. Svarsfrekvensen har justerats för individer som ingår i urvalet men inte i målpopulationen, så 65 SyvBarometern 2011 SKOLSAMVERKAN

66 kallad övertäckning. Detta har gjorts genom att betrakta kvoten mellan antalet utskickade enkäter i de regioner som vi samarbetar med och som varit övertäckta, och antalet syvar som enligt Skolverket finns i samma regioner (totalt 6 av 12 regioner har varit övertäckta med 47% i snitt). Samma kvot har sedan använts som ett estimat över övertäckningen i de regioner vi nått genom PAR. Justerat för detta har totalt 1580 studie- och yrkesvägledare på grund- och gymnasieskolor haft möjlighet att besvara enkäten. Enligt Skolverket finns totalt 1802 studie- och yrkesvägledare på grund- respektive gymnasienivå. I de regioner som vi använt PAR som adressregister finns även en undertäckning, det vill säga att det finns individer som ingår i målpopulationen men som inte ingår i urvalet. Denna undertäckning kan anses utgöra differensen mellan det totala antalet syvar enligt Skolverkets statistik, och det totala antalet enkäter som vi estimerar har nått målpopulationen. Databearbetning Datarensning har utförts av Queue Sweden AB i syfte att reducera felkällor i form av respondenter som ingått i urvalsramen men inte i målpopulationen, till exempel studie- och yrkesvägledare inom vuxenutbildningen. Vidare har data rensats för osannolikt systematiska svar. Viktning Resultaten är inte viktade. Bortfallsanalys En bortfallsanalys har genomförts av Queue Sweden AB genom att jämföra datamängder från olika urvalsramar (det vill säga de tolv deltagande regionerna samt PAR) med olika stort bortfall för att kontrollera om dessa skiljer sig i avseende på både bakgrundvariabler och övriga variabler. I denna analys har normala statistiska variationer beaktats och bortsetts ifrån. Då datamängder med olika stort bortfall uppvisat mycket små variationer har ytterligare bortfallsanalys i form av kompletterande intervjuer inte bedömts nödvändig. Potentiella felkällor kan således antas ha påverkat hela materialet likvärdigt och är oberoende av olika bortfall i de olika urvalsramarna. 66 SyvBarometern 2011 SKOLSAMVERKAN

67 Möjliga felkällor En möjlig felkälla är den undertäckning som finns i och med att PAR urvalsramen inte är heltäckande. Givet likheten mellan svarsmängderna från de olika urvalsramarna som bortfallsanalysen visade, bedöms detta dock påverka totalresultaten i liten utsträckning i fråga om validitet för hela målpopulationen. Då flera olika urvalsramar kombinerats är en möjlig felkälla att en och samma person ingått i urvalet två gånger, genom att de varit representerade med två olika e-postadresser på två olika skolor. Denna felkälla har försökt begränsas genom att alla e-postadresser manuellt gåtts igenom. Detta bedöms dock bara ha konsekvenser för svarsfrekvensen och inte datas tillförlitlighet. En möjlig felkälla är att de regionala undersökningsutskicken föregick av förebrev, vilket inte var fallet i de utskick som genomfördes med PAR som urvalsram, vilket kan vara en anledning till att svarsfrekvensen i de regionala utskicken blev högre. Denna felkälla bedöms dock som liten och tros inte påverka datas tillförlitlighet, givet de små skillnaderna i svarsmängden från de olika urvalsramarna. En möjlig felkälla är att studie- och yrkesvägledare som arbetar inom vuxenutbildningen, och i enstaka förekommande fall även inom andra organisationer, i vissa fall ingått i urvalsramen. Denna felkälla har dels begränsas genom att alla e- postadresser manuellt gåtts igenom, dels genom att datan rensats från dessa respondenter. Detta bedöms därför bara ha konsekvenser för svarsfrekvensen, det vill säga de som korrekt förstått att de inte ingått i målpopulationen och blivit inbjudna men inte svarat, och inte datas tillförlitlighet. En möjlig felkälla är att det bara är de mest engagerade studie- och yrkesvägledarna som besvarat enkäten. Detta skulle kunna reducera datas tillförlitlighet genom att de mindre engagerade studie- och yrkesvägledarna har relativt sett lägre svarsfrekvens. Vid bortfallsanalysen identifierades dock inga sådana skillnader i materialet mellan urvalsramar med lägre respektive högre svarsfrekvens. Då ingen urvalsram helt saknade bortfall kan denna möjliga felkälla dock inte helt bortses ifrån. En möjlig felkälla är att andelen behöriga studie- och yrkesvägledare i svarsmängden är något högre än i andra liknande undersökningar som genomförts. Detta skulle kunna vara relaterat till att svarsfrekvensen i gruppen engagerade studieoch yrkesvägledare skulle kunna vara högre, såsom beskrivs ovan. Denna felkälla kan därför inte bortses ifrån, och kan antas påverka svarsmängden i en generellt mer kunnig och positiv riktning. 67 SyvBarometern 2011 SKOLSAMVERKAN

68 Vi som står bakom SYVBarometern 68 SyvBarometern 2011 SKOLSAMVERKAN

69 Ulrik Simonsson är vd på Ungdomsbarometern sedan Ulrik har jobbat med ungdomsfrågor sedan 2005 och välanlitad talare inom utbildningsfrågor Peder Gunnarson är undersökningsledare och vice vd på Ungdomsbarometern. Peder har jobbat med Ungdomsbarometern sedan Gabriella Holm är projektledare och vd på Skolsamverkan. Har jobbat med skolutveckling sen 2001 med fokus på samverkan skola arbetsliv, entreprenörskap och studie- och yrkesvägledning. Har en bakgrund som lärare SyvBarometern 2011 SKOLSAMVERKAN

70 Ungdomsbarometern har arbetat med unga målgrupper sedan I vår roll tillför vi specialistkompetens och analysperspektiv i alla typer av ungdomsfrågor. SKOLSAMVERKAN Skolsamverkan arbetar för att utveckla och förbättra samverkan skola arbetsliv och skolans studie och yrkesvägledning. 70 SyvBarometern 2011 SKOLSAMVERKAN