Tänka-tycka-tro - En typologisk jämförelse av mentala verb i svenska och spanska

Transkript

1 UPPSALA UNIVERSITET C-uppsats Institutionen för lingvistik och filologi HT 2010 Tänka-tycka-tro - En typologisk jämförelse av mentala verb i svenska och spanska Angelica Andersson Handledare: Åke Viberg

2 Abstract In this work I will look at the three mental verbs tänka-tro-tycka in Swedish, and how they are translated into Spanish. I will divide the Swedish verbs into different groups based on small variations in meaning, and see if I can find a pattern in translations based on those differences. At the same time I will also take a look at the translations to English, to see if Spanish correlates more to that or to Swedish. The work will be a continuation of Vibergs article The lexical typological profile of Swedish mental verbs. i

3 Innehållsförteckning Abstract...i Innehållsförteckning...ii 1. Inledning med syfte och metod Syfte Metod och material Bakgrund Allmänt om semantik Språk och tanke Lexikal semantik Olika synsätt på mentala verb NSM-Teorin Tänka-tro-tycka PCU-verb Kort om spansk verbgrammatik Analys Tycka Tänka Tro Slutsats och diskussion...25 Referenslista...29 ii

4 1. Inledning med syfte och metod Uppsatsen kommer handla om de tre mentala verben tänka-tro-tycka i svenska, och hur dessa översätts till spanska respektive engelska i skönlitteratur. Jag kommer dela in de svenska verben i olika underbetydelser eller användningar samt försöka urskilja om det finns något mönster i översättningarna. Jag kommer därifrån försöka dra slutsatser om hur tänka-tro-tycka realiseras i spanska och engelska samt huruvida man kan urskilja om det i spanska finns, liksom think i engelska, ett grundläggande verb, om de har tre verb samma uppdelning som i svenskan, eller ett annat system. 1.1 Syfte Syftet med uppsatsen är att undersöka hur svenskans tänka-tro-tycka realiseras i spanska och engelska, med hjälp av två svenska skönlitterära texter översatta till respektive språk. Jag ska undersöka huruvida det går att urskilja tre verb med motsvarande betydelsefält i spanska. Jag ska även försöka urskilja skillnader i hur orden översätts till spanska respektive engelska beroende på små betydelsevariationer i de svenska verben. 1.2 Metod och material Mitt material består av delar av två svenska skönlitterära texter och deras översättningar till spanska respektive engelska. Dels Åsa Larssons roman Solstorm: Larsson, Åsa Solstorm. Stockholm: Albert Bonniers förlag. Sid L Engelsk översättning: Sun storm. New York, Bantam Dell, New York Översättare: Marlaine Delagry. Spansk översättning: Aurora boreal. Madrid: Seix Barral Översättare: Mayte Giménez y Pontus Sánchez. Dels Klas Östergrens Gentlemen: Östergren, Klas Gentlemen. Stockholm: Albert Bonniers förlag. Sid

5 Engelsk översättning: Gentlemen: a novel. San Fransisco, CA: MacAdam Cage. Översättare: Tiina Nunnally Spansk översättning: Caballeros. Barcelona: Mondadori Översättare: Mayte Giménez y Pontus Sánchez Jag undersökte hur betydelsen av de relevanta verben uttrycktes i de spanska och engelska versionerna, och sammanställde resultatet i tabellform. Jag undersökte sedan hur betydelsen av verben uttrycktes i de engelska och spanska versionerna. Jag delade sedan upp användningarna av de mentala verben i underbetydelser (se 3. Analys) och sammanställde också detta i tabellform. I de spanska exempel jag kommer ta upp står alla verb i modus indikativ, om inget annat anges. 2. Bakgrund Denna undersökningen är en fortsättning på Vibergs artikel The lexical typological profile of Swedish mental verbs (2005), där bland annat engelskans kognitionsverb think undersöktes i jämförelse med svenska. Även semantiska skillnaderna mellan svenskans verb tänka-tro-tycka undersöktes, i jämförelse med andra genetiskt eller geografiskt närliggande språk. I lexikalisk typologi redogör man för distinkta särdrag i ett språks lexikala struktur i relation till andra språk. Arbetet är bland annat viktigt för förståelse för hur språkkontakt och språkförändringar fungerar, samt för andraspråksinlärning. I artikeln undersöktes huruvida det finns ett kognitivt verb i svenska som är mer grundläggande de övriga. Det visade sig att engelskans mest basala kognitionsverb think i de allra flesta fall motsvaras av tre verb i svenskan, tänka, tro och tycka. Tänka uttrycker en mental aktivitet, ett sorts inre tal, emedan tro uttrycker ett antagande om verkligheten som antingen kan vara sant eller falskt. Tycka uttrycker en subjektiv åsikt om något, ofta en värdering längs skalan bra eller dåligt. Viberg (2005) skriver i sin artikel att verbs semantiska fält ofta organiseras runt ett eller ett par kärnverb. Exempel på kärnverb i semantiska fält är engelskans 'go' (fält: rörelse), 'say' (verbal kommunikation), 'see' (perception) och 'know' (kognition). Han tar också upp Goddard och Wierzbickas NSM-toeri (Natural Semantic 2

6 Metalanguage), (se NSM-Teorin) där skaparna menar att det finns sex mentala predikat: TÄNKA, VETA, VILJA, KÄNNA, SE och HÖRA. Dessa relaterar Viberg till olika sematiska fält, såsom kognition (TÄNKA, VETA) och känsla (KÄNNA). 2.1 Allmänt om semantik Den grundläggande målsättningen med semantik är att studera betydelsen hos det som kommuniceras genom språk. I modern lingvistik utgår man från antaganden om att en talares språkliga färdigheter baseras på den semantiska kunskap de besitter. Denna kunskap kan på detaljnivå skilja sig från talare till talare, men delas ändå i så stor utsträckning att vi kan kommunicera med varandra inom ett språk. Denna kunskap försöker semantiker kartlägga, samt förklara hur betydelse kommuniceras mellan människor med hjälp av byggstenarna i språket. Försök att sätta betydelse på ord har flera olika svårigheter. Ett problem är att vi inte kan förklara ett ords betydelse förutom med andra ord, och med det kommer ett behov av att definiera även dessa ord, i princip i all oändlighet. En annan utmaning är att inte alla talare har samma åsikt om, eller förståelse för, vad ett ord betyder, den semantiska kunskapen kan skilja sig från en talare till en annan. Hur avgör vi vem som besitter rätt kunskap? Ett tredje problem är att ords betydelse kan variera avsevärt beroende på i vilken kontext de förekommer. Ett sätt att komma till rätta med de två första problemen skulle kunna vara att använda sig av ett metaspråk för att beskriva betydelsen hos språkliga enheter. Ett sådant metaspråk skulle behöva vara neutralt i förhållande till andra naturliga språk. Flera förslag till metaspråk har lagts fram, men också en hel del kritik mot användandet av sådant, yrkande på att bara ett naturligt språk kan användas för att beskriva betydelser i andra naturliga språk. En möjlig lösning på det tredje problemet skulle kunna vara att man bestämmer sig för att bortse från betydelser i lokala kontexter, och bara koncentrera sig på kontextfri betydelse, ibland kallad konventionell eller bokstavlig betydelse. (Saeed 2003) 2.2 Språk och tanke Språklig relativitet är ett begrepp som har sin grund i Benjamin Lee Whorf och Edward Sapirs upplevelse av de ibland stora skillnader i ordförråd mellan olika språk. Bland annat lade de märke till skillnader i ord för färger, där ett ord i ett språk 3

7 kunde ha mycket snävare gränser i sin betydelse än motsvarande ord i ett annat språk. Ett språk kunde ha ord för sociala strukturer och sedvänjor kopplade till språkbrukarnas kultur, som inte hade motsvarigheter i andra språk. Utifrån sina iakttagelser om hur språk speglar kultur utvecklade de idén om att människors tankar styrs av det språk de talar, effekter som var till stor del omedvetna tack vare att språkanvändning är en automatisk process som vi inte reflekterar över i någon större utsträckning. (Boas enligt Saeed 2003) Tanken om att språket vi talar skulle styra över våra tankar har ifrågasatts av många forskare. Dels har man, genom forskning på bland annat människobarn och primater, sett bevis på att mentala processer som minne och resonerande inte är beroende av ett språk. Man har även sett likande bevis från undersökningar av visuellt tänkande, där testpersoner kunde manipulera bilder mentalt, utan att involvera någon språklig process. (Pinker enligt Saeed 2003) Man pekar också på det faktum att språklig kommunikation inte alltid förmedlar betydelse helt och fullt, utan mycket fylls i av lyssnaren. Detta verkar peka på att talaren inte uttrycker hela sina tankar direkt, utan snarare omkodar dem till talat språk. Detta skulle kunna stödja idén om ett universellt 'tankespråk', ibland kallat Mentalese, som skulle vara samma hos alla människor, oavsett vilket språk de talar. (Saeed 2003) På senare tid har också en hel del stöd för teorin om språklig relativitet uppkommit. Tvärlingvistiska studier har visat på grammatik och lexikon i språket påverkar talarens tankar. Här undersöks språk och tanke som två olika variabler, den första i kausal relation till den andra. Tanke-variabeln undersöks sedan ur ett ickelingvistiskt perspektiv, och man har funnit korrelation mellan denna och språkvariabeln. Andra ser på språklig relativitet ur ett sociokulturellt perspektiv, där språk ses som en del av både tanke och kultur. Variationer i språk ses som en följd av olika kommunikationsstrategier, både språkliga och icke-språkliga. (Björk 2008) 2.3 Lexikal semantik Lexikal semantik försöker förklara betydelsen för varje ord i ett språk, samt visa hur ords betydelser är relaterade till varandra. En av metoderna för att organisera orden i en talares mentala lexikon är lexikala fält, en grupp lexem som hör till ett och samma register. Lexikala relationer är vanligare mellan ord tillhörande samma 4

8 lexikala fält. Några exempel på lexikala relationer är homonymi, d.v.s. orelaterade betydelser av samma fonologiska ord, till exempel får (djur) och får (verb) och polysemi, flera relaterade betydelser av samma fonologiska ord. Synonymer är fonologiskt olika ord med samma betydelser. Hyponymer är ord som innehåller betydelse från ett mer generellt ord (dess hypernym), som exempel är sparv en hyponym till fågel. Meronymer är ord med betydelsen 'en del av ett överordnat ord'. Finger är en meronym till hand. (Saeed 2003) Många forskare anser att ord inte är den minsta betydelsekomponenten, utan att dessa byggs upp med hjälp av olika kombinationer av andra semantiska enheter, kallade semantiska komponenter eller 'semantic primitives'. Analysen brukar kallas componential analysis. Analysen kan användas för att definiera olika semantiska relationer, t ex hyponymi: A lexical item P can be defined as a hyponym of Q if all the features of Q are contained in the feature specification of P. (Saaed 2003) Man använder sig också, som synes i tabell 1, av samma binära system som i fonologin. (Saeed 2003) Tabell 1: Componential analysis, binärt system Woman [+FEMALE] [+ADULT] [+HUMAN] Bachelor [-FEMALE] [+ADULT] [+HUMAN] [-MARRIED] Spinster [+FEMALE] [+ADULT] [+HUMAN] [-MARRIED] Wife [+FEMALE] [+ADULT] [+HUMAN] [+MARRIED] Semantiska komponenter används också för att beskriva grammatiska processer, och för att dela in verb i olika kategorier med samma gemensamma komponenter. Levin tittade på de fyra engelska verben cut, break, touch och hit i tre olika konstruktioner: 'middle': The bread cuts easily, 'conative': Margaret cut at the bread, och 'body-part ascension': Margaret cut Bill's arm. Hon fann att inte alla fyra verb kunde användas i alla konstruktioner, vilket illustreras i tabell 2. 5

9 Tabell 2: Verb i olika konstruktioner enligt Levin Touch Hit Cut Break Conative No Yes Yes No Body-part ascension Yes Yes Yes No Middle No No Yes Yes På basis av detta formade Levin hypotesen att de fyra verben tillhörde olika kategorier, och fortsatte med att försöka fastställa vilka semantiska komponenter verben utgörs av. Hon fann att man kunde analysera verben med betydelsekomponenterna CHANGE, MOTION, CONTACT och CAUSE (se tabell 3). Förekomsten av dessa komponenter gör så att verben deltar i olika grammatiska funktioner, och en sådan analys kan bidra till att förutsäga vilka grammatiska processer verbet genomgår. (Levin enligt Saeed 2003) Tabell 3: Verb med olika betydelsekomponenter Cut CAUSE CHANGE CONTACT MOTION Break CAUSE CHANGE Touch CONTACT Hit CONTACT MOTION 2.4 Olika synsätt på mentala verb Swadesh föreslog att varje språk hade ett antal kärnord, ord som är mer basala än andra i språket, som lättare motstår diverse språkförändringar och därför ofta bevaras mer eller mindre intakt över tid. Dessa kärnord skulle vara innehållsmässigt samma, eller liknande, för alla världens språk. (Swadesh enligt Saeed 2003) De verb som Viberg tar upp i sin artikel hör alla till svenskans 50 vanligaste och mest grundläggande verb. I listan över svenska kärnverb har vi tänka på plats 24, tro på plats 33 och tycka på plats 40. (Viberg 2005) 6

10 2.4.1 NSM-Teorin Goddard & Wierzbicka har analyserat ett stort antal språk för att försöka fastställa en uppsättning grundläggande lexem. Istället för att förlita sig på ett formellt metaspråk, ämnar de använda dessa för omskrivningar i naturligt språk. Detta språk, som de kallar Natural Semantic Metalanguage, används för att beskriva andra lexem i språket. De använder sig av ett kärnvokabulär bestående av i sig ej definierade lexem för att förklara andra, mer komplexa lexem. Dessa kärnord kallar de för 'semantiska primers' eller 'primitiver'. (Wierzbicka och Goddard enligt Saeed. 2003) Ett av dessa semantiska primers är ett ord för mental aktivitet motsvarande ungefär engelskans think. Det borde därför finnas minst ett sätt i varje språk för att uttrycka mental aktivitet. Detta innebär inte att ordet enbart har den betydelsen, eller att betydelsen täcks av bara ett ord. I svenskan täcks betydelsen think av huvudsakligen tre verb: Tänka, tro och tycka. Think är även den vanligaste översättningen av dessa tre verb till engelska. (Viberg 2005) Tänka är enligt Viberg troligtvis det ord i svenska som kommer närmast att vara ett mentalt kärnverb Tänka-tro-tycka Tänka används för att återge tankar, antingen direkt, genom citering, eller genom indirekt återgivning med en att-sats, och återspeglar i mycket verbet säga vid återgivning av verbal kommunikation: Jag vill inte bli gammal, tänkte hon vs Jag tänkte att hon möjligen läst någon av mina böcker. Tänka används också för att beskriva en generell inre mental aktivitet: Jag skulle absolut tänka på honom nästa gång. Intention uttrycks ibland med tänka: Jag tänker resa ett tempel. Tro uttrycker en föreställning om huruvida någonting är sant eller troligt, ofta med en att-sats. Denna föreställning kan vara antingen sann eller falsk utan att påverka betydelsen av verbet: Jag tror inte heller att jag var ensam om det. Tycka uttrycker en personlig åsikt om, eller värdering av, någonting. Antingen genom direkt återgivning: Det var hyggligt och humant, tyckte jag eller med en attsats: Själv tyckte jag att jag kanske stod på höjden av min levnads bana. Värdering uttrycks i regel med en betonad partikel om: Jag tycker om pasta. Tycka används också för att uttrycka en osäkerhet om huruvida någonting uppfattats rätt, ibland med en reflexiv form, med huvudverbet i infinitiv. Jämför 7

11 Peter tyckte att han såg en fågel och Peter tyckte sig se en fågel. Den passiva formen av tycka; tyckas, används också för att återge händelse eller förekomst baserat på relativt osäker perception: Klimatet tycks mycket gynnsamt för Campanula persicifolia. Viberg (2005) delar in ett verbs funktioner i olika modaliteter. Vid en analys av perceptionsverb användes kategorierna 'activity' en aktivitet som kan kontrolleras, men som ej är resultativ, där objektet markeras med prepositionen på, och markerar att objektet inte påverkas i någon större grad: Peter tittar på fågeln. 'Experience' som är ett tillstånd eller en prestation som ej kontrolleras: Peter såg fågeln. 'Phenomenonbased perception', där stimulus markeras som subjekt: Peter såg glad ut. På samma sätt delar Viberg in verbet tycka i kategorierna 'opinion': Tycka, 'uncertain perception': tycka/tycka sig, 'appearance': tyckas och 'evaluation': tycka om. Viberg anser det i svenska vara en mer eller mindre obligatorisk differentiering mellan verben tänka-tro-tycka, även om det mycket väl hade varit tänkbart med ett dominant verb som överlappade de tre användningsområdena, som think gör i engelska. Partikelverb är verb med en tryckstark partikel, som kan stå antingen som förled (fast sammansatta) eller efter verbet (löst sammansatta). Ibland behåller både verb och partikel sin betydelse, men oftast modifierar partiklarna verbets betydelse, som genom att ange att en handling är utsträckt i tid, eller har gett upphov till ett resultat. Partikelverb är oftast lexikaliserade i svenska, men man kan ändå ofta se att samma partikel ger upphov till liknande betydelseändringar. Upp och till ger ofta verbet en resultativ betydelse, medan om indikerar förändring. På kan ge verbet längre utsträckning i tiden. Det är en generell tendens i svenskan att, istället för att bilda nya ord, kombinera redan existerande element i språket för att få en ny betydelse. Ibland får ett verb med partikel en helt ny betydelse, till exempel hitta på. (Bolander, 2005) PCU-verb Givón delar in perceptions-, kognitions- och yttrandeverb i en grupp han kallar PCU-verbs (Perception, cognition or utterance verbs), en undergrupp av verb som tar verbala komplementsatser som objekt (He knew that she had done it). Vidare delar han upp PCU-verben i faktiva och icke-faktiva verb. Vid faktiva verb är komplementsatsen sann (positiv-faktiv) eller falsk (negativ-faktiv) oavsett om huvudsatsen är antingen sann eller falsk. She knew/didn't knew that John loved her - 8

12 I båda fallen är det sant att Johan älskar henne (positiv-faktiv), He pretended/didn't pretend that he knew her - I båda fallen är 'han känner henne' falskt (negativ-faktiv). Vid icke-faktiva verb kan inga sådana antaganden göras: She thought/didn't think that he was a liar säger ingenting om huruvida personen var en lögnare eller inte. De mentala verb denna uppsats kommer behandla sorteras in i gruppen icke-faktiva PCU-verb. PCU-verb kan också delas in beroende på om de har en epistemisk eller deontisk modalitet. (Givón 2001) Yttrandeverb som tar denna form av komplementsatser är indirekta citeringar (Hon sade att..), men vissa verb kan också ta direktcitering (Hon sade: ). Vid direktcitering tar talaren ansvar för att återge yttrandet ordagrant, men tar inget personligt ansvar för innehållet. Vid indirekt citering är talaren friare att tolka yttrandet, och måste då också ta ansvar för sin tolkning, emedan återgivningen är relativt fri. Vid direktcitering är deiktiska markörer kopplade till huvudverbets subjekt, vid indirekt citering är dessa kopplade till talaren: Mary said: I hate you där I = Mary och you = Marys samtalspartner vs Mary said that I hated you där I = talaren och you = talarens samtalspartner. (Givón 2001) Detta kan också sägas vara sant för andra verb som tar komplementsatser, så som de mentala verb denna uppsats tar upp. 2.5 Kort om spansk verbgrammatik Pronominala verb är verb som åtföljs av ett objektspronomen i samma person som subjektet. Yo me llavo Jag tvättar mig. Många pronominala verb är reflexiva eller reciproka, men långt ifrån alla. Många gånger används formuleringen för att betona inchoativ aspekt vid rörelseverb, för att visa att en händelse var oväntad, eller för att ge ett transitivt verb intransitiv funktion. Pronominala former används vid bland annat perceptionsverb, för att betona att en handlingen ses som en helhet. Gerundium används för att modifiera satsens huvudverb, genom att indikera bland annat samtidig handling eller hur en annan handling utförs, och används i olika konstruktioner för att uttrycka bland annat syfte. Gerundium kan även användas för att modifiera satsens objekt: La dejé llorando jag lämnade henne gråtande (samtidigt som hon grät). Gerundium används ofta för att betona att en händelse utspelar sig just nu, att en händelse är tillfällig, och eventuellt oväntad. Konjunktiv (subjunctivo) är ett mycket levande och viktigt modus i spanskan, 9

13 som framför allt används i underordnade satser, vilka ofta inleds med que, och i relativsatser, där betydelsen av huvudsatsen ger bisatsen en vid tillfället för yttrandet ej sann betydelse då: Händelsen ännu inte ägt rum, händelsen är en möjlighet eller händelsen inte ägde rum: Entre sin que me viera nadie Jag gick in utan att någon såg mig. Konjunktiv uttrycker också subjektets önskan, förhoppning, avsikt eller åsikt om en händelse. Formen används i presens och imperfekt, som har två böjningsparadigm, -ra och -se. -ra-formen är ett arv från latinska pluskvamperfekt indikativ och är vanligare statistiskt sett, och anses ibland 'finare', framför allt i spansk-amerikansk litteratur. Vissa verb, t ex parecer 'förefalla', gustar 'tycka om', encantar 'älska' med flera konstrueras på ett lite speciellt sätt. I dessa konstruktioner står det logiska objektet (det som tycks om) som formellt subjekt, medan upplevaren står som indirekt objekt. Verbet böjs alltså, som i exempel 1a och 1b efter det som tycks om: 1a) Me gustan los libros mig-obj tycka.om-pres/3pl artikel bok-subj/pl 'Jag tycker om böckerna' 1b) Nos gusta el libro oss-obj tycka.om-pres/3sg artikel bok-subj/sg 'Vi tycker om böckerna' Ofta används, som i exempel 2, också en prepositionsfras för att tydliggöra vem som tycker något: 2) A Juan le gusta el café 'Juan tycker om kaffe.' Konstruktionen kallas 'subject raising' och innebär att ett argument, ofta det semantiska subjektet till ett verb i en underordnad sats 'höjs upp' till syntaktiskt subjekt i huvudsatsen. Ett klassiskt exempel är på ett 'subject 10

14 raising verb' är det engelska verbet seem i konstruktioner som: It seems that John is happy vs John seems to be happy. 3. Analys 3.1 Tycka De vanligaste översättningarna av tycka till spanska i mitt material var parecer (35 %) och pensar (14 %). Till engelska gäller think (58 %) och seem (17,5 %). (se tabell 3) Tabell 3: Resultat tycka Engelska % Spanska % Think Parecer Seem 9 17,5 Pensar 7 14 Like 3 6 Considerar 4 8 Övrigt 9 17,5 Opinar 4 8 Creer 4 8 Fras 3 6 Övrigt 11 21, Jag har delat upp betydelserna i fall: där någon uttrycker en åsikt om någonting, där en värdering av någonting uttrycks, samt där osäker eller subjektiv perception uttrycks - på engelska 'appearance' - som jag valt att översätta till 'förefallande'; ofta uttryckt med passiv, 'tyckas', eller reflexivt, 'tycka sig'. Här fann jag, som illustreras i tabell 4, att tycka i 76,5 % av fallen uttryckte åsikt, och i 17,5 % respektive 8 % av fallen uttryckte värdering respektive förefallande. 11

15 Tabell 4: Tycka i olika betydelser Betydelse % Exempel Åsikt 39 76,5..han tyckte det var lite underligt att jag inte hade något arbete och inte studerade. Förefallande 9 17,5..medan Jazzbaronen mest for omkring på olika turnéer land och rike runt som aldrig tycktes ta slut. Värdering 4 8 Det fanns också ett kort på grabbarna som jag genast tyckte om De vanligaste översättningarna av tycka i betydelsen åsikter var parecer (28 %) och pensar (18 %). För engelska var den vanligaste översättningen think (77 %). (se exempel 3a och 3b samt tabell 5) 3a) A Anna-Maria le pareció que estaba muy preposition namn henne-obj tycka-pret/3sg att vara-impf/3sg mycket delgada smal 'Anna-Maria tyckte att hon såg mager ut' Engelska: Anna-Maria thought she looked skinny 3b) Greta suspiró, pensando que aquello era muy Namn sucka-pret/3sg tycka-ger att detta vara-impf/3sg mycket extraño. besynnerligt 12

16 'Greta suckade och tyckte det var besynnerligt.' Engelska: Greta sighed, thinking it was very strange. Tabell 5: Åsikter Engelska % Spanska % Think Parecer Seem 2 5 Pensar 7 18 Say 2 5 Considerar Creer 4 10 Find 1 2,5 Opinar 4 10 Consider 1 2, Feel 1 2,5 Fras 2 5 Decir 2 5 Coincidir 1 2,5 Sentir 1 2,5 Encontrar 1 2, Vid uttryck för värdering användes i hälften av fallen gustar (50 %) i översättning till spanska. Till engelska användes i de flesta fall former av like (75 %). (se exempel 4, tabell 6) 4)..el tipo de chica que le artikel sort preposition flicka-nom som honom-obj gustara a su hijo.. tycka om-impf/konj/3sg preposition hans son '..vilken flicka som sonen fattade tycke för..' Engelska:..what sort of girl his son took a liking to.. 13

17 Tabell 6: Värdering Engelska % Spanska % Like 3 75 Gustar 2 50 Feel 1 25 Caer 1 25 Preferir Vid osäker eller subjektiv perception användes i de flesta fall olika konstruktioner med parecer (78 %) i spanskan, medan det i de flesta fall översattes till seem (78 %) i engelska. (se exempel 5, tabell 7) 5)..donde el clima parece especialmente propicio para la Campanula där artikel klimat tycka-pres/3sg speciellt gynnsam för artikel namn persicifolia. '..där klimatet tycks mycket gynnsamt för Campanula persicifolia.' Engelska:..where the climate seems most beneficial for Campanula persicifolia. Tabell 7: Förefallande Engelska % Spanska % Seem 7 78 Parecer 7 78 Appear 2 22 Sentir 1 11 Fras I de fall där tycka används i uttryck för åsikter och osäker perception verkar 14

18 verbet i de flesta fall i spanskan motsvaras av parecer. I uttryck för åsikter används också pensar i många fall. I fall där tycka används i värderande betydelse användes i två fall av fyra gustar, ett verb som inte användes i några andra kontexter i mitt material. Andra i flera fall återkommande översättningar vid åsikter var considerar, opinar och creer. Till engelska var den vanligaste översättningen av tycka think, vilket användes i mer än hälften av fallen. Think förekom dock endast i översättningen vid uttryck för åsikter vilket också var det vanligaste användningen i mitt material. Vid uttryck för värderingar användes olika former av like i tre fall av fyra. Den vanligaste översättningen vid osäker perception var seem. 3.2 Tänka Den vanligaste översättningen av tänka till spanska är pensar (74 %). Till engelska är den vanligaste översättningen think (72,5 %). (se tabell 8) Tabell 8: Tänka Engelska % Spanska % Think 84 72,5 Pensar Fras 7 6 Imaginar 6 5 Fras (intend) 5 4, ,5 Intend 5 4,5 Fras 3 2,5 Plan 4 3,5 Övrigt 17 14,5 Imagine 4 3,5 Övrigt Jag har valt att dela in betydelserna av tänka i underkategorierna: Intentioner; att ha (eller inte ha) för avsikt att utföra en handling, mental aktivitet; uttryck för en mental process, 'att tänka', i vissa fall på någon eller någonting. Föreställning; uttryck som 'att tänka sig', där subjektet föreställer sig olika förhållanden, direkt 15

19 återgiven tanke; återgivning av någons tankar, motsvarande direktcitering av yttranden, indirekt återgiven tanke; återgivning av någons tankar, ofta genom en att-sats (jämför indirekt återgivning av tal), mental prestation; former av tänka med resultativ betydelse, till exempel 'tänka ut'. Jag fann, enligt tabell 9, att tänka i en de flesta fall uttryckte direkt återgivning av tankar (40,5 %) eller mental aktivitet (30 %). Tabell 9: Tänka i olika betydelser Betydelse % Exempel Direkt återgiven tanke 47 40,5 Mental aktivitet Jag tvingas oundgängligen att tänka tillbaka. Intention Jag ser inget av det och tänker inte ta reda på saken heller. Föreställning 6 5 Det var inte alls vad jag tänkt mig. Indirekt återgiven tanke 5 4,5 Mental prestation 1 1 "Har du tänkt ut nåt drag då?" I de flesta fallen översattes tänka, i fall där intention uttrycktes, till pensar (68 %) i spanska. I översättning till engelska användes flera olika konstruktioner, däribland intend (22,5 %), eller frasstrukturer där intention ingick (ex: I have no intention of sitting by you, stroking your hair and asking you what's wrong ) (22,5 %), think (18 %) och plan (18 %). (se exempel 6, tabell 10) 16

20 6) No pienso ir detrás de Sven-Erik por toda la negation tänka-pres/1sg gå-inf bakom/efter namn genom hela artikel ciudad.. staden 'Jag tänker inte jaga Sven-Erik över halva stan..' Engelska: I've no intention of hunting all over town for Sven-Erik.. Tabell 10: Intention Engelska % Spanska % Intend 5 22,5 Pensar Fras (Intention) 5 22,5 Fras 2 9 Think 4 18 Querer 1 4,5 Plan 4 18 Esperar 1 4,5 Fras (Go) ,5 Fras 1 4,5 Disponer 1 4,5 Expected 1 4,5 Planear 1 4, Vid mental aktivitet var den vanligaste översättningen till spanska pensar (65,5 %), och till engelska think (80 %). (se exempel 7, tabell 11) 7 Pues no pienses en él. Konjunktion negation tänka-pres/konj/2sg preposition honom 'Men nu ska du inte tänka på honom.' Engelska: Well, don't think about him now. 17

21 Tabell 11: Mental aktivitet Engelska % Spanska % Think Pensar 23 65,5 Fras 3 8,5 Reflexionar 2 16,5 Notice Imagine 1 3 Acordar Probablemente 1 3 No doubt 1 3 Meditar 1 3 Parecer 1 3 Decir 1 3 Saber 1 3 Fras 1 3 Dar I fall där personen föreställer sig någonting används i alla i mitt material förekommande fall imaginar, antingen i transitiv form (33 %) eller i reflexiv (66 %). I översättningar till engelska var den vanligaste motsvarigheten imagine (50%). (se exempel 8, tabell 12) 8 Siempre me había imaginado a los alltid refl.pron.1sg hjälpverb tänka-pluperf/1sg preposition artikel directores como demonios egocéntricos.. direktör.pl som demon.pl egocentrisk.pl 'Jag har alltid tänkt mig regissörer som egocentriska demoner..' Engelska: I've always imagined directors as egocentric demons.. 18

22 Tabell 12: Föreställning Engelska % Spanska % Imagine 3 50 Imaginarse 4 66 Fras 2 30 Imaginar 2 33 Picture I fall där tankar återges som direktcitering användes i de flesta fall pensar (89 %) i översättningar till spanska, och think (100 %) i översättningar till engelska. (se exempel 9, tabell 13) 9 Es el trabajo, pensó. Vara-PRES/3SG partikel jobb tänka-pret/3sg 'Det är jobbet, tänkte hon.' Engelska: It's the job, she thought. Tabell 13: Direkt återgiven tanke Engelska % Spanska % Think Pensar Preguntar 1 2 Decir Vid indirekt återgivning av tankar användes pensar (100 %) i spanska. I engelskan användes think (100 %). (se exempel 10, tabell 14) 19

23 10..y pensé que se habría och tänka-pret/1sg att refl.pron.3sg hjälpverb olvidado. glömma-sam.kond/3sg 'Då tänkte jag bara att han hade glömt.' Engelska: I just thought he'd forgotten. Tabell 14: Indirekt återgiven tanke Engelska % Spanska % Think Pensar I det enda förekommande fallet av mental prestation användes i den spanska översättningen pensar (100 %) och i engelska en fraskonstruktion (100 %). (se exempel 11, tabell 15) 11) Has pensado ya en el siguiente movimiento? Hjälpverb tänka-perf/2sg nu preposition artikel nästa förflyttning '"Har du tänkt ut nåt drag då?"' Engelska: Have you come up with the next move?" Tabell 15: Mental prestation Engelska % Spanska % Fras Pensar

24 Den vanligaste översättningen av tänka till spanska är verbet pensar, vilket används i över 70 % av fallen. Pensar var också det verb som användes i störst utsträckning för att uttrycka intentioner och mental aktivitet. Vid indirekt återgivning av tankar användes pensar i alla förekommande fall, och vid direkt återgivning användes verbet i de allra flesta fall. I översättningar av tänka i konstruktioner som 'tänka sig' där en föreställning uttrycks användes i varje fall verbet imaginar. I den engelska versionen var den mest dominanta översättningen think som också det svarade för dryga 70 % av översättningarna. Näst vanligast var olika fraskonstruktioner, samt fraser där substantivet intend förekom. Think dominerade översättningarna i de fall där tänka uttryckte en mental aktivitet, och var den enda förekommande översättningen vid direkt och indirekt återgiven tanke. I fall som uttryckte föreställning användes i tre fall av fem verbet imagine, och i fall där intention uttrycktes användes i de flesta fall antingen intend eller fraser med intention. I det enda fall med mental prestation användes en fraskonstruktion. 3.3 Tro Den, i mitt material, vanligaste översättningen av tro till spanska var creer (88,5 %), och de två vanligaste översättningarna till engelska var think (50,5 %) och believe (41 %). (se tabell 16) Tabell 16: Tro Engelska % Spanska % Think 36 50,5 Creer 63 88,5 Believe Pensar 4 5,5 Övrigt 6 8,5 Övrigt 4 5, De olika betydelseskillnaderna jag valt att ta fram för tro är: att tro något: att göra en bedömning om huruvida någonting är sant eller ej, det man tror i regel uttryckt med en att-sats. Tro på: ha tilltro till att någon annans bedömning är sann, 21

25 eller till deras förmåga att utföra en handling. Här räknar jag även in religiös tro. Föreställning: ha en föreställning om någonting, 'tro sig'. (se tabell 17) Tabell 17: Olika betydelser av tro Betydelse % Exempel Tro någonting Jag tror inte heller att jag var ensam om det. Tro på 23 32,5..jag har alltid be-undrat människor som tror på något." Föreställning 1 1,5 Om man stod och glodde tillräckligt länge kunde man tro sig flyga upp ur gården, in i evigheten I betydelsen tro någonting var den vanligaste översättningen till spanska creer (87 %) och till engelska var think (76,5 %) vanligast. Därefter återfanns believe (12 %). (se exempel 12a och 12b, tabell 18) 12a) tampoco creo que fuera el único. Inte.heller tro-pres/1sg att vara-impf/1sg artikel enda 'jag tror inte heller att jag var ensam om det.' Engelska: And I don't think I was the only one. 12b) No creí que fuera posible negation tro-pret/1sg att vara-impf/3sg möjligt 'Jag kunde inte tro att det var möjligt' Engelska: I wouldn't have believed it was possible 22

26 Tabell 18: Tro någonting Engelska % Spanska % Think 36 76,5 Creer Believe 6 12 Pensar 4 8,5 Fras 2 4 Parecer 1 4 Look like 1 2 Fras Be afraid I de fall där tro användes i betydelsen tro på någon eller någonting översattes det i varje förekommande fall utom ett till creer (95,5 %) i spanska och alltid till believe (100 %) i engelska. (se exempel 13, tabell 19) 13) No esperarás que me crea todo negation vänta.sig-fut/2sg att refl.pron.1sg tro-pres.konj/1sg allt eso, dem.pron 'Du kan inte gärna vänta dig att jag ska tro på det där,' Engelska: Surely you can't expect me to believe all that, Tabell 19: Tro på Engelska % Spanska % Believe Creer 22 95,5 Fras 1 4, I det enda fall jag fann där tro uttryckte en föreställning användes sentir (100 23

27 %) i den spanska översättningen, och feel (100 %) i den engelska. (se exempel 14, tabell 20) 14)..sentías que podías salir volando del Tänka.sig-IMPF/2SG att kunna-impf/2sg stiga.ut-inf flyga-ger partikel patio hacia la eternidad. gård mot partikel evigheten '..kunde man tro sig flyga upp ur gården, in i evigheten.' Engelska:..you felt as if you were flying up from the courtyard, into eternity. Tabell 20: Föreställning Engelska % Spanska % Feel Sentir Översättningar av tro till spanska domineras till stor del av verbet creer, vilket används i närmare 90 % av fallen. I fall med betydelsen 'tro någonting' användes pensar i fyra fall av 41. I fall med betydelsen 'tro på någon eller någonting' används i alla förekommande fall utom ett creer. I det enda fall där tro uttryckte föreställning användes verbet sentir. I översättningar av tro till engelska användes believe och think i drygt 50 % respektive 40 % av fallen, och svarar tillsammans för över 90 % av översättningarna. Think dominerar översättningar av tro i användningen 'tro någonting' med 76,5 % av fallen jämfört med believe som står för 12 %. I fallen där betydelsen 'tro på någon eller någonting' används believe i alla förekommande fall. I det fall som uttryckte föreställning användes verbet feel. 24

28 4. Slutsats och diskussion Enligt det material jag tittat på verkar man kunna dra slutsatsen att svenskans tänka-tro-tycka till stor del motsvaras av tre olika verb i spanska. Tycka verkar främst motsvaras av parecer, ett verb som enligt spanska lexika betyder 'tyckas', 'verka', 'synas', alltså osäker eller subjektiv perception, den användning av tycka där parecer också användes i de allra flesta fall. Parecer var också det verb som användes vid flest tillfällen för att uttrycka åsikter. Man kan här dra paralleller till de subjektshöjande konstruktioner verbet används med, vilka kan översättas som 'det förefaller mig' eller 'det tycks mig'. Parecer förekom däremot inte vid värdering. Tänka översattes i de allra flesta fall av pensar som enligt lexika ska betyda 'tänka', 'tänka igenom/över', 'bestämma sig för', 'ämna', 'ha för avsikt' samt 'tycka', 'tro' och 'anse'. Pensar var det vanligaste verbet i översättningar av intention, mental aktivitet, mental prestation samt vid återgivning av tankar, både direkt och indirekt genom bisatser. Pensar användes inte vid uttryck för föreställningar 'tänka sig'. Tro motsvarades till allra största del av verbet creer, enligt lexika 'tro', 'tro på', 'inbilla', 'anse' och den reflexiva formen creerse 'tro sig'. Creer var den absolut vanligaste översättningen både vid användningen 'tro någonting' och 'tro på någon eller någonting'. Dock användes inte creer vid föreställningar 'tro sig'. Värt att notera är det faktum att alla tre verben hade betydelser som, vad jag kunde finna, inte täcktes in av det verb som föreföll vara den grundläggande översättningen. Vid tycka i fall där värdering uttrycktes användes oftast gustar, ett verb som enligt lexika betyder 'tilltala', 'falla i smaken', 'behaga'. Även gustar är ett subjektshöjande verb. Betydelsen enligt lexika bevisar ytterligare att gustar fyller det betydelsefält som konstruktionen 'tycka om' gör på svenska. Gustar återfanns inte i någon annan användning i mitt material. Vid tänka i uttryck för föreställningar användes verbet imaginar, enligt lexika 'fantisera ihop', 'tänka ut' och i reflexiv form imaginarse 'föreställa sig', 'tänka sig', vilket passar bra ihop med de belägg som fanns i mitt material. Intressant hade varit att se fler fall av mental prestation 'tänka ut', och se om imaginar hade dykt upp där. I detta fall går det inte att säga så mycket om mental prestation på grund av det mycket 25

29 knappa materialet. Vid föreställningar i former av verbet tro fann jag bara ett belägg, där med det spanska verbet sentir, enligt lexika betydande 'känna', 'förnimma', 'uppfatta', och även 'anse', 'tycka'. Till engelska var, som väntat den vanligaste översättningen av alla tre verben think. Intressant att notera är att i fall av tycka som uttrycks med parecer ofta översätts med seem på engelska. Dessa två verb är mycket lika både till betydelse och de syntaktiska strukturer de styr. Inte heller i engelska användes den vanliga översättningen vid värderingar, utan verbet like, som också det har värdering som huvudbetydelse. Vid tänka var think överlägset vanligast i översättningar av mental aktivitet och vid direkt och indirekt återgivning av tankar, men vid intention användes i de flesta fall intend eller fraser med intention, även om think förekom där också. I fall med föreställningar användes inte think över huvud taget. Den vanligaste översättningen där var imagine. Tro översattes i de allra flesta fall av antingen think eller believe. Think var aningen vanligare men användes enbart i betydelsen 'tro någonting', där också believe förekom som översättning. I betydelsen 'tro på någon/någonting' användes däremot aldrig think, utan den enda översättningen i mitt material var believe, vilket jag fann mycket intressant. Intressant var också att notera att de fall som vanligen i engelska översattes med think i regel också i spanska översattes med den för respektive verb vanligaste översättningen. I de fall där en annan översättning användes i engelska användes också en avvikande översättning till spanska. Undantagen är tänka i fall av intention, där pensar användes i de allra flesta fall och tycka i betydelsen osäker perception, där parecer användes i svenska, men i engelska användes övervägande seem. Man kan också vända på det och se det som att i de fall där en avvikande översättning användes i spanska, användes inte heller think som översättning i engelska. Man kan tydligt se att tycka i fall med värderingar inte översätts med varken think i engelska och inte heller parecer eller pensar i spanska. I båda språken är de vanligaste översättningarna ett verb som har värdering som huvudbetydelse. Tänka med betydelsen föreställning översätts i engelska versionen ofta till imagine, och i spanska till imaginar, två verb som är mycket lika både till användning och form. Mental prestation och tro i användning vid föreställningar går det inte att dra 26

30 några direkta slutsatser om, annat än att i de fall som förekom i mitt material översattes mental prestation med pensar respektive en fraskonstruktion i engelska, och föreställningar med sentir respektive feel. Både sentir och feel har huvudbetydelsen 'känna'. Om det har något samband eller ej skulle vara intressant att undersöka. Min slutsats är att verbet parecer täcker betydelsen för svenskans tycka i alla fall utom vid värdering. Betydelsen av svenskans 'tycka om' täcks bland annat av gustar. Pensar täcker betydelsen av tänka i alla fall utom vid föreställningar. Svenskans 'tänka sig' motsvaras av former av imaginar i spanska. Användningen av pensar sträcker sig också över till verbet tycka i fall där åsikter uttrycks. Svenskans tro motsvaras i spanskan av creer i alla fall utom i konstruktioner som 'tro sig'. Med de tre respektive översättningarna av de svenska mentala verben liknar spanskans struktur mer svenskans än engelskans, där ett grundläggande verb används för alla tre verben i svenska. Jag har nedan sammanställt de viktigaste betydelsefälten i tabellform (tabell 21, tabell 22, tabell 23): Tabell 21: Betydelsefält hos tänka Tänka Mental aktivitet Intention Föreställning Indirekt återgiven tanke Direkt återgiven tanke Mental prestation Pensar Imaginar Tabell 22: Betydelsefält hos tycka Tycka Åsikt Förefallande Värdering Parecer Pensar Gustar Tabell 23: Betydelsefält hos tro Tro Tro någonting Tro på Föreställning Creer (Sentir) - - (+?) 27

31 Runt dessa kärnverb skulle då troligtvis andra verb tillhörande samma semantiska fält organiseras, vilka troligtvis utgörs av flertalet av de övriga översättningarna i mitt material. För att kunna säga något med större säkerhet kunde jag ha använt ett större material, med texter från andra genrer, då olika översättare kan ha olika preferenser och stilar. Stil kan också skilja sig mellan olika sorters material, så som skönlitteratur, facktexter och andra register. Det skulle också vara bra att använda spanskt material översatt till svenska, för att se om de verb jag kommit fram till som motsvarigheter till de svenska, har vidare eller andra betydelser som inte framgår i min undersökning, eller om de enbart täcker in samma betydelser som de svenska verb jag tittat på. Vid ett större material hade man kanske också kunnat dra slutsatser om hur mentala prestationer och fall av 'tro sig' uttrycks i spanska. 28

32 Referenslista Björk, Ingrid Relativizing linguistic relativity: Investigating underlying assumptions about language in the neo-whorfian literature. Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis Butt, John; Benjamin, Carmen A new reference grammar of Spanish. London: E Arnold Givón, Talmy Syntax An introduction vol 1. Philadelphia: J Benjamins Viberg, Åke "The lexical typological profile of Swedish mental verbs". Languages in Contrast 5:1, Saeed, John I Semantics 2 nd ed. Oxford: Blackwell Publishing Ltd 29