Att flytta på ett sånt här ställe är ju ingenting man längtar efter

Transkript

1 Umeå universitet Institutionen för socialt arbete C-uppsats Höstterminen 2008 Att flytta på ett sånt här ställe är ju ingenting man längtar efter - en intervjustudie av äldres förväntningar på och erfarenheter av boende i servicehus Författare: Vanessa Hägglund Sara Jörgensen Handledare: Daniel N. Ranta

2 Sammanfattning Då vi båda arbetat med äldre blev vi förvånade av den bild som mötte oss i ett uppsatsförslag, då vi inte helt och fullt delade denna bild: att äldre känner stor oro inför att bo kvar hemma och tänker att allt blir bättre om de får flytta till servicehus. Vi blev därför intresserade av att undersöka detta vidare. Syftet med undersökningen var således att ta reda på vilka förväntningar äldre människor hade inför sin flytt till servicehus och om dessa förväntningar infriats eller inte, samt hur livet på boendet ter sig för de äldre utifrån deras aktiviteter och sociala kontext. Metoden som användes var kvalitativa intervjuer med åtta äldre boende på servicehus. Intervjuerna transkriberades sedan och analyserades utifrån en teoretisk referensram som utgick från aktivitetsteori och interaktionism. De teorier som valdes gav en bred grund för analysen av intervjuerna. Resultaten visade att de flesta av informanterna inte hade några särskilda förväntningar på livet i servicehus, därför kunde de i liten utsträckning svara på om det blivit som de tänkt sig att bo på servicehus. Resultaten visade också att de äldre är aktiva på flera olika sätt, samt att de har ett socialt liv på sina villkor efter flytten. Slutligen vore det intressant med fortsatt forskning på föreliggande ämne, då ur ett samhällsperspektiv. Detta har det inte funnits utrymme för inom ramen för denna studie. Nyckelord Servicehus, äldre, flytt, aktivitet, sociala relationer

3 Förord Tack till informanterna för er tid och för givande samtal, till vår handledare Daniel Nilsson Ranta för ditt engagemang och goda råd på vägen samt till Petra Ahnlund för dina boktips och synpunkter.

4 1. Problembakgrund Syfte och frågeställningar Avgränsningar Precisering av begrepp Forskningsöversikt Bilden av äldre i forskning Förväntningar Orsaker till flytt Erfarenheter av livet på särskilt boende Att skapa beroende Relationer Trygghet Åsikter om livet i särskilt boende Teoretisk referensram Aktivitetsteori Interaktionistisk teori Reminiscens Intimitet på avstånd Metod och genomförande Urval Datainsamlingsmetod Genomförande Sammanställning och bearbetning av data Etisk reflektion Studiens tillförlitlighet Empiri De äldre Att vara aktiv Acceptans och anpassning Sociala relationer Flytten till servicehus Återberättande av livshändelser Analys Aktiva på flera sätt Bytet av socialt sammanhang En önskan att bevara sin identitet Föredrar ha relationer på avstånd Avslutande diskussion Referenser Tryckta källor Internetbaserade källor...40 Bilaga Bilaga

5 1. Problembakgrund Många känner stor ångest och oro att bo kvar i ordinärt boende och tänker att bara man flyttar till servicehus så kommer allt att kännas bättre och mer tryggt. Denna bild mötte oss i formuleringen av ett C-uppsatsämne kallat Ett särskilt boende från Utvecklings- och fältforskningsenheten i Umeå. Eftersom vi båda har arbetat inom äldreomsorgen väcktes ett intresse hos oss, då vi mött människor såväl innan de flyttat till ett särskilt boende som efter (genom vårt arbete inom hemtjänsten och särskilda boenden). Eftersom vi inte helt och fullt delade bilden som förmedlades i formuleringen av ämnet kändes det både spännande och angeläget att ta reda på hur äldre känner inför att flytta till ett särskilt boende, och om det blev som de tänkt sig när de flyttat. Svenska Dagbladet skriver i en artikel om en enkät som äldrenämnden i Stockholms stad genomfört, där resultatet visar att var fjärde stockholmare som har hemtjänst i sin bostad hellre vill flytta till ett särskilt boende. Den största anledningen till att vilja flytta var en önskan om att få mer hjälp samt känna ökad trygghet och säkerhet. Servicehus var den bostadsform som flest ville flytta till, men det är också en av de former som har drabbats av nedläggningar de senaste åren. 1 Denna bild bekräftas i Socialstyrelsens rapport Hemsjukvård i förändring där man kan läsa att platserna i kommunernas särskilda boenden har minskat från (2001) till (2007), en minskning på nästan 20 procent. Minskningen av platser återspeglar beslutfattarnas målsättning att vårdbehoven i så stor utsträckning som möjligt ska tillgodoses i öppenvården. 2 Med dessa uppgifter i åtanke anser vi att en möjlig oro bland äldre i så fall är befogad, eftersom drömmen om en trygg framtid kan kännas äventyrad av den här utvecklingen. 1 Engström, A. Hellre servicehus än hemtjänst. Svenska Dagbladet. 16 februari Hämtad: 12 november Hemsjukvård i förändring. En kartläggning av hemsjukvården i Sverige och förslag till indikatorer. Socialstyrelsen, Hämtad: 11 november

6 I sökandet efter material till denna studie återfanns följande citat som på ett målande sätt beskriver de tankar som äldre kan ha kring en flytt till särskilt boende: Jag funderar på hur det skulle bli i framtiden om jag var kvar i min lägenhet eftersom jag blir äldre och sämre. Det kunde bli så att någon bara kom och bytte blöja på mig och gav mig mat. Då anser och hoppas jag att jag får det bättre i ett servicehus. 3 En person som är klar i huvudet bör själv kunna bestämma hur han/hon vill leva. Jag tycker att man i god tid ska söka till flera platser så att man har en plats när man behöver en. Jag känner folk som har gjort så. 4 Av dessa citat framgår att det hos en del äldre verkar finnas en tanke om att man, innan man blir sjuk, bör garantera sig en plats på ett särskilt boende. Detta skulle kunna resultera i att vissa äldre beviljas plats i särskilt boende utan att de har ett fysiskt vårdbehov. Istället kan dessa äldres oro och behov av trygghet bli styrande, men blir dessa behov tillfredsställda genom en flytt till särskilt boende? Och hur ser vardagen ut när man väl har flyttat? Då man som äldre bor i eget boende är man i regel van att till fullo eller till största delen ta hand om sig själv, medan det på särskilda boenden finns personal som alltid står beredd att hjälpa till. Det är enligt oss möjligt att detta skulle kunna påverka den enskildes oberoende och självständighet. Man kan därför fråga sig om den bild som äldre människor har av sig själva förändras i och med en flytt till särskilt boende? 2. Syfte och frågeställningar Syftet med vår undersökning är att ta reda på vilka förväntningar äldre människor hade inför sin flytt till servicehus och om dessa förväntningar har infriats eller inte, samt hur livet på boendet ter sig för de äldre utifrån deras aktiviteter och sociala sammanhang. Följande frågeställningar kommer att undersökas närmare: 3 Alimadadi, M. Att flytta hemifrån. Äldres upplevelser av faktorer som påverkar deras önskemål om plats på servicehus. Stockholms universitet. 28 februari Hämtad: 11 november ibid. 3

7 - Hur såg de äldres förväntningar ut innan de flyttade till servicehus? - Blev det som de äldre hade tänkt sig, alltså; infriades förväntningarna eller ej? - På vilka sätt utövar de äldre aktivitet? - Hur ser de äldres sociala sammanhang ut, och påverkar detta deras självbild? 3. Avgränsningar I denna studie ligger fokus endast på boende i form av servicehus, andra boendeformer såsom sjukhem och demensboende avhandlas inte. Denna avgränsning har sin grund dels i Utvecklings- och fältforskningsenhetens formulering av uppsatsämnet (som nämnt ovan) samt ett förutsättande att människor boende på servicehus är såväl friskare som piggare i allmänhet. Detta var önskvärt både för att underlätta genomförandet av intervjuerna men också på grund av etiska aspekter, då sjukare äldre kan vara mer utsatta. De äldre i studien är alla över 70 år, således behandlas inte erfarenheter från nyblivna pensionärer. En strävan att intervjua äldre som bott högst ett år på servicehus har funnits (för att flytten skulle vara färsk i minnet), men i praktiken visade det sig vara svårt då flera informanter bott i andra särskilda boenden innan det nuvarande. Endast servicehus inom Umeå kommun ingår i studien på grund av praktiska, ekonomiska och tidsmässiga begränsningar. Slutligen är det endast de intervjuade personernas erfarenheter som analyseras i denna studie, det finns alltså inga ambitioner att generalisera resultaten på en större population. 4. Precisering av begrepp Umeå kommuns definition av ett servicehus är en begränsad grupp bostäder med gemensamma utrymmen för service och gemenskap. / / På servicehus finns tillgång till vårdpersonal och sjuksköterska dygnet runt. 5 För att få plats på servicehus krävs en ansökan samt ett beviljande beslut av denna. 6 Definitionen av servicehus är i denna studie densamma som ovan nämnda. Vad gäller de intervjuades förväntningar så åsyftas den vardagliga betydelsen, ungefär; de tankar, bilder och föreställningar som 5 Boendeformer för äldre och funktionshindrade. Umeå Kommun. 2 september d1b101a585d html. Hämtad: 11 december ibid. 4

8 någon har inför något, exempelvis en flytt. Med socialt sammanhang menas dels de relationer som de äldre har till människor i sin omgivning, dels den miljö där dessa relationer tar sin plats. Begreppet självbild syftar här på den bild som de boende förmedlar av sig själva, så som vi förstått den. I denna studie förstås begreppet identitet som synonymt med självbild. 5. Forskningsöversikt Här presenteras både svensk och internationell forskning kring äldre, deras förväntningar inför flytt till särskilda boenden samt upplevelser av livet på dessa. Då man läser detta avsnitt är det av vikt att vara medveten om att boenden för äldre kan se olika ut i olika länder och även inom samma land. Detta kan gälla alltifrån fysisk utformning av lokaler och antal äldre på boendena till personaltäthet, rutiner och förhållningssätt till äldrevård. 5.1 Bilden av äldre i forskning Reed och Payton har i en studie genomfört intervjuer med 37 äldre under deras flytt till särskilt boende. De menar att mycket av forskningen som gjorts på särskilda boenden tenderat att stödja den stereotypa synen att boende är passiva spelare i institutionella förvaltningar. 7 Schablonbilden av ett särskilt boende är av en grupp gamla människor som sitter och gör ingenting. 8 En annan allmän uppfattning är enligt Björnsson, som genomfört en omfattande tredelad studie av äldres boendesituation i Västerås, att många äldre är ensamma och isolerade. 9 Det finns således många föreställningar kring äldre varav vissa, men långt ifrån alla, är förankrade i forskning. I Björnssons intervjustudie visade det sig att sex av tio nästan aldrig känner sig ensamma, 10 och Reed och Payton fann att flyttningsprocessen till ett äldreboende involverade mycket aktivt agerande av de boende. 11 De hänvisar även till Gubrium 7 Reed, J; Payton, V.R. Constructing familiarity and managning the self: ways of adapting to life in nursing and residential homes for older people ur Ageing and society, nr 16, Victor, 1994 enligt ibid. 9 Björnsson, L. Äldre människor och deras boende: en litteraturstudie: del I. Statens institut för byggnadsforskning. Gävle, Björnsson, L. Äldreboende i Västerås: en intervjustudie med inriktning på de boende i ordinära bostäder: del III. Statens institut för byggnadsforskning. Gävle, Reed, J; Payton, V.R

9 som enligt dem konstaterar att äldre kan vara aktivt engagerade i det sociala livet på särskilda boenden. 12 Reed, Payton och Bond argumenterar i en forskningsartikel för att en flytt i äldre dagar är mycket stressfylld. 13 Även Atkinson, Tilse och Schlecht, som intervjuat 20 äldre när de övergick från sjukhusvistelse till boende i servicehus, skriver att en omplacering till ett servicehus är en betydelsefull och ofta mycket stressfylld händelse som kan innebära en stor rädsla och ångest för äldre Förväntningar Förväntningar inför en flytt till särskilt boende kan se olika ut. Björnsson och Borgegård skriver att innan en individ flyttar har denne ofta en uppfattning om hur det nya boendet kommer att vara, och att det därför är viktigt för de flesta äldre att få information om hur boende på servicehus gestaltar sig då äldre ofta oroar sig inför förändringar och har bott på samma plats i många år. 15 Reed och Payton drar i sin studie slutsatsen att de att boende inför flytten engagerade sig i en process att få äldreboendet att verka bekant. Detta kunde vara att hantera och tolka information som till exempel om boendets historia eller geografiska plats. Många refererade, angående varför de valt ett visst boende, till sin tidigare vetskap om boendet och hävdade viss bekantskap med det. Att göra boendet bekant verkar vara viktigt för många människor oavsett hur obetydliga dessa länkar är hjälper de till att göra så att flytten och livsstilen känns mindre främmande. 16 Atkinson, Tilse och Schlecht hänvisar i sin undersökning till Thomas och Hayleys forskning som visat att äldre ser på servicehus i termer av farhågor, bitterhet och rädslor. De menar att boende i ett servicehus för många är ett uttryck för beroende och förlust av personlig kontroll, samt skadligt för självkänslan och självförtroendet Gubrium, 1993 enligt ibid. 13 Reed, J; Payton, V. R; Bond, S. Settling In and Moving On: Transience and Older People in Care Homes ur Social Policy & Administration, vol. 32, nr 2, Atkinson, A; Tilse, C; Schlecht, N. Moving to a hostel: The perceptions of older people who move from hospital to hostel ('low level') care ur Australian Social Work, vol 53, nr 1, Björnsson, L; Borgegård, L-E. Intervjustudie av äldre och deras boende i Västerås kommun: med inriktning på de serviceboende: del II. Statens institut för byggnadsforskning. Gävle, Reed, J; Payton, V.R Thomas och Hayley, 1991 enligt Atkinson, A; Tilse, C; Schlecht, N,

10 Atkinson, Tilse och Schlecht hänvisar också till Earls undersökning som visat att de största rädslorna bland äldre var dålig hälsa, förlorat oberoende, att förlora sitt hem och sina vänner samt ensamhet. De menar att det därför är föga överraskande att en flytt till ett servicehus innebär negativa känslor för äldre. 18 Björnsson menar att många äldre även har en stark lokal förankring eftersom de bott länge i samma bostad och bostadsområde, vilket för de flesta innebär en trygghet i och med bekantskapen med människor, miljöer, bebyggelse och affärer. 19 En trygghet som enligt oss kan äventyras när man flyttar till särskilt boende. 5.3 Orsaker till flytt I Atkinson, Tilse och Schlechts undersökning uppgav intervjupersonerna många orsaker till beslutet att flytta till servicehus, många av dessa låg utanför individens egen kontroll. 16 av de 20 tillfrågade uppgav av de inte hade något egentligt val. En majoritet uppgav en känsla att inte vilja vara till besvär för andra som orsak. En annan vanlig orsak var andras åsikter; hälften av intervjupersonerna sa att anhöriga hade tyckt att servicehus vore det bästa, och en tredjedel sa att de blivit starkt påverkade av medicinsk personal. Atkinson, Tilse och Schelcht argumenterar för att uppfattningen hos anhöriga och professionella att ett särskilt boende vore det bästa alternativet inte alltid stämmer överens med den äldres åsikt. De menar att medan professionella och anhöriga ofta åsyftar funktionell tillbakagång, social isolering och säkerhet som anledningar till flytt nämner de äldre i första hand andras åsikter och i andra hand rädslan för att vara ensam hemma och fallrisk. 20 Även Rosemary Bland, som genom en fallstudie har undersökt huruvida två olika inriktningar av vård i äldreboende låter äldre människor som blir boende behålla sin autonomi och självständighet, menar att anhöriga ofta spelar en stor roll i väljandet av äldreboende. De äldre är ute efter mer oberoende och risktagande snarare än säkerheten som ibland betonas av deras släktingar. 21 Detta kan kopplas till delaktighet, en dimension som blir tydlig i en intervjustudie gjord av Marianne Hjortsjö-Norberg där 58 äldre intervjuades med syfte att undersöka de äldres egna upplevelser och formuleringar av hur det är att leva och bo i särskilt boende. Det visade sig att de 26 % av de äldre som tillhörde den 18 Earl, 1996 enligt Atkinson, A; Tilse, C; Schlecht, N, Björnsson, L (Del III) 20 Atkinson, A; Tilse, C; Schlecht, N Bland, R. Independence, privacy and risk: two contrasting approaches to residential care for older people ur Ageing and society, nr 19,

11 kategori som var mest nöjda med sitt liv i boendet, hade varit delaktiga i beslutet att flytta. I de två andra kategorierna var de äldre inte lika nöjda, och gemensamt för dem var att delaktigheten i beslutet att flytta var låg. 22 Det finns också forskning som visar på hög delaktighet i beslutsprocessen: Caris-Verhallen och Kerkstra har studerat 278 äldres belåtenhet med den vård de fick i väntan på en plats i ett särskilt boende. Majoriteten (90 %) var nöjd med det utrymme de fått i den behovsbedömning som föregår en placering i särskilt boende. De var även nöjda med den möjlighet de hade fått att klargöra sin situation och sina önskningar, och 74 % kände att deras preferenser räknades in i bedömningen. 23 Ytterligare orsaker bakom flytt till särskilt boende står att finna i Björnsson och Borgegårds intervjustudie av 61 äldre, där det framkom en rad olika motiv till flytt till serviceboende och ålderdomshem. De viktigaste var hälsan (56 %), ville få trygghet (32 %), svårtillgänglig bostad (31 %), påverkan från hemtjänsten (16 %), sambos hälsa (15 %), bostaden för stor (13 %), ensamhet (11 %) och påverkan från anhöriga (8 %) Erfarenheter av livet på särskilt boende Wilkin och Hughes har genomfört en undersökning där de intervjuat 60 äldre för att undersöka hur livet på en institution gestaltar sig ur brukarens perspektiv. De konstaterar att de äldres förväntningar var låga och att man i allmänhet kände att det inte var legitimt att förvänta sig något mer än livets nödvändigheter. De äldre uttryckte en komplex blandning av känslor; tacksamhet, förbittring, resignation, kraftlöshet, accepterande och beroende. 25 Atkinson, Tilse och Schlecht visar att deltagande är viktigt, inte bara i beslutsprocessen inför flytten som nämnt ovan, utan även efter: hur nöjda de äldre var med servicehuset visade sig nämligen stå i relation till deras deltagande i beslutsfattande, grad av acceptans gällande beslutet om flytt, servicehusets karaktär samt graden av support från familjemedlemmar före och efter 22 Hjortsjö-Norberg, M. Att leva och bo i särskilt boende. Luppen kunskapscentrum, ÄO FoUrapport 3: april Hämtad 21 november Caris-Verhallen, W; Kerkstra, A. Continuity of care for patients on a waiting list for institutional long-term care ur Health & Social Care in the Community, vol 9, nr 1, Björnsson, L; Borgegård, L-E (Del III) 25 Wilkin, D; Hughes, B. Residential care of elderly people: the consumers views ur Ageing and society, nr 7,

12 flytten. De visar också att det finns olika nivåer av acceptans inför beslutet att flytta; hälften av intervjupersonerna verkade ha anpassat sig. Dessa uppgav att de hade haft tid att anpassa sig och planera vilket hade hjälpt dem. 26 Hjortsjö-Norberg har gått djupare in på ämnet och kategoriserat de äldre utifrån deras grad av anpassning. En kategori äldre kännetecknades av att de var positivt inställda till det särskilda boendet redan från början dessa gick inte igenom någon tydlig anpassningsprocess. En annan kategori hade anpassat sig till livet i boendet men denna process tog tid, man accepterade sin situation då man inte hade något annat val. Den sista kategorin kände sig inte hemma i det nya boendet och dessa hade svårt att anpassa sig Att skapa beroende Reed, Payton och Bond argumenterar för att det finns en risk att de som flyttar till särskilt boende utan ett fysiskt vårdbehov görs beroende, i och med att de får mer vård än de behöver. De menar dock att detta samtidigt kan vara i linje med de äldres önskemål då det finns tecken på att vissa äldre väljer att flytta dit där de får mer vård än de behöver i dagsläget, för att säkerställa framtida behov. 28 Även Bland skriver om hur äldre kan göras beroende. Hon menar att det angreppssätt till vård och omsorg som finns inom den offentliga sektorn bidrar till att skapa beroende, genom att den tar på sig ansvar för de äldres välfärd eftersom de inte längre ses som kapabla att klara det själva. Genom att söka äldrevård, eller bli remitterad av professionella eller släktingar, blir äldre människor alltså oförmögna att förbli oberoende. 29 I Wilkin och Hughes studie hade livet i särskilt boende genererat en oförmåga till autonomi och att fatta egna beslut. De flesta hade utvecklat ett totalt beroende. 30 Bland menar att beroende inom vård i offentlig sektor kan kopplas till det risktagande som personal på särskilda boenden lämnar utrymme för, uppskattningen av risker i kommunala äldreboenden kan alltså ha inskränkande inflytande på de äldres autonomi och livskvalitet. Bland hänvisar till flera policydokument där vikten av att låta människor inom äldrevård ta risker betonas, ansvarsfullt risktagande kopplas ihop med oberoende och det pekas på hur ett överdrivet säkerhetstänkande kan leda till att 26 Atkinson, A; Tilse, C; Schlecht, N Hjortsjö-Norberg, M Reed, J; Payton, V. R; Bond, S Bland, R Wilkin, D; Hughes, B

13 rättigheter kränks. Då det övergripande ansvaret för de boendes säkerhet och välfärd ligger hos kommunen och dess personal, finns en tendens att försöka undvika risker istället för att hantera dem Relationer Björnsson och Borgegård skriver att ensamhet kan vara en starkt bidragande orsak till att äldre vill flytta till servicehus för att där få möjlighet till umgänge med andra boende. 52 % i studien uppgav att de känner sig ensamma ibland eller ofta, och av dessa var det 41 % som kände sig mer ensamma efter flytten. 32 I Hjortsjö-Norbergs studie var det två av de tre kategorierna äldre som kände sig ensamma eller drog sig undan, men alla äldre spenderade mycket av sin tid för sig själva. 33 Enligt Wilkin och Hughes är relationer till andra människor en avgörande faktor för livskvalitet, och i sin undersökning konstaterar även de att den sociala interaktionen boende emellan var sparsam; helhetsintrycket bestod av isolering och sterilitet. De flesta förväntade sig inte heller mer från varandra än artighet och de man refererade till som vänner var de man bodde eller satt bredvid. Orsaker till varför man inte hade fler vänskapsrelationer på boendet var rädslan för att nyblivna vänner skulle gå bort, bristen på sociala aktiviteter, fysiska krämpor (blindhet, dövhet etc.) samt möblemanget som inte uppmuntrade till social kontakt. 34 Även Reed och Payton nämner möblemang, i form av bordsplacering, som en begränsande omständighet för sociala relationer. 35 Det finns dock exempel på rikt socialt liv i särskilda boenden, både Hjortsjö-Norbergs och Reed & Paytons studier ger exempel på socialt kompetenta äldre som aktivt konstruerar och upprätthåller sociala relationer Trygghet I likhet med resonemanget kring risktagande och oberoende argumenterar Björnsson för att en viktig uppgift för äldreomsorgen är att förena den enskildes krav på oberoende med kravet på trygghet. 37 En majoritet av de i Björnssons intervjustudie 31 Bland, R Björnsson, L; Borgegård, L-E Hjortsjö-Norberg, M Wilkin, D; Hughes, B Reed, J; Payton, V. R Hjortsjö-Norberg, M. 2003; Reed, J; Payton, V. R Björnsson, L (Del I) 10

14 som ville flytta till servicehus uppgav trygghet som det främsta skälet, det vill säga möjligheten att få hjälp och närheten till service. 38 Även i hans andra intervjustudie var ett av de viktigaste motiven till flytt att få trygghet. 39 I Hjortsjö-Norbergs studie framhöll samtliga äldre känslan av trygghet som det allra viktigaste med boendet. 40 Björnsson konstaterar att många av dem som uppgett att de varit ensamma eller otrygga innan flytten uppgav att de fortsatte att känna så efteråt. Han menar att de som mest behöver flytten är de som klarar flytten sämst Åsikter om livet i särskilt boende I Atkinson, Tilse och Schlechts studie fick de äldre berätta om sina erfarenheter av boende i servicehus vilket resulterade i en mängd olika svar, kategoriserade i nöjda (45 %), ambivalenta (35 %) och missnöjda (20 %). Den förstnämnda gruppen fokuserade på hur väl servicehuset mötte deras personliga behov och berättade med entusiasm om omvårdnad, sällskap, aktiviteter, personal, kontakt med familjen samt en viss nivå av oberoende. De som var missnöjda hade stora svårigheter att nämna något positivt om boende i servicehus, istället fokuserade de på hur mycket de saknade sitt hem, sitt oberoende och tidigare aktiviteter. De uppgav att vissa av eller alla deras behov inte blev tillgodosedda och de uttryckte känslor av utanförskap, hopplöshet och kraftlöshet. 42 I Björnsson och Borgegårds intervjuer tillfrågades de äldre om vilka brister som fanns på servicehusen och ålderdomshemmen: 18 % ansåg att de boende hade för dålig hälsa, 16 % nämnde personalbrist, 13 % att det inte fanns någon sjukvård och 8 % vardera tyckte att livet gick för långsamt och att de kände sig isolerade samt att grannarna störde. 20 % av de boende på servicehusen tyckte dessa var för stora och institutionsliknande. Trots detta uppgav endast 18 % att de trivdes dåligt, men Björnsson och Borgegård framhåller att en del kanske inte vill erkänna att de inte trivs. På frågan om det blev som de äldre hade väntat sig svarade endast 29 % att det blev så, lika många hade ingen uppfattning hur det nya boendet skulle gestalta sig och ytterligare lika många tyckte att det blev bättre än väntat. Övriga ansåg att det 38 Björnsson, L (Del III) 39 Björnsson, L; Borgegård, L-E (Del II) 40 Hjortsjö-Norberg, M Björnsson, L (Del I) 42 Atkinson, A; Tilse, C; Schlecht, N,

15 blev sämre. Om man endast ser till de boende i kommunala servicehus svarade de i mindre utsträckning att det blev som väntat (21 %) Teoretisk referensram I detta avsnitt presenteras de teoretiska utgångspunkter och begrepp som senare kommer att ligga till grund för analysen av det empiriska materialet. Efter varje presentation av en teoretisk utgångspunkt följer en argumentation för valet av denna. 6.1 Aktivitetsteori Tornstam skriver i sin bok Åldrandets socialpsykologi att aktivitetsteorin inte är någon egentlig teori utan ett synsätt som går igen i det interaktionistiska perspektivet. Ända sedan socialgerontologisk forskning såg dagens ljus har den baserats på hypoteser om att ett gott åldrande och aktivitet går hand i hand. 44 Tanken med detta är att ett aktivt liv ger en ökad livskvalitet, positivare självuppfattning och högre förmåga till anpassning. Äldre som är aktiva förutsätts delta i flera skiftande uppgifter. 45 Sådana hypoteser förutsätter att äldre människor fortsätter att ha samma önskningar och behov som i medelåldern, det anses därför vara viktigt att även fortsättningsvis vara aktiv i social gemenskap med andra. 46 Samuelsson menar att aktivitetsteorin antar att äldre som aktiverar sig med olika sysslor och i gemenskaper med andra blir mer tillfredsställda och anpassar sig lättare i livet än de mindre aktiva. Äldres självbild anses bli stärkt genom att de inte passiviseras. 47 För att behålla en positiv bild av sig själv som en behövd och värdefull person bör det, enligt aktivitetsteorin, vara viktigt att ersätta sin tidigare yrkesidentitet med nya identiteter, i till exempel familjeliv och samhällsliv. Det gäller att motverka de förluster som kommer med åldrandet genom att hålla sig aktiv. 48 Samuelsson skriver till exempel att 43 Björnsson, L; Borgegård, L-E (Del II) 44 Tornstam, L. Åldrandets socialpsykologi. Norstedts akademiska förlag. Finland, Hooyman & Kiyak, 2002 enligt Gidoff, A. Jag trodde aldrig det kunde vara så bra att vara pensionär en intervjustudie av äldres tankar kring åldrande och livsstil i ett seniorboende. Linköpings universitet Tornstam, L Samuelsson, G. Det sociala åldrandet i Dehlin, O m.fl. Gerontologi. Natur och kultur. Falköping, Tornstam, L

16 formandet av nya sociala relationer i anslutning till förluster av tidigare sociala kontakter medför en ökad förutsättning till ett rikt liv som äldre. 49 I forskningsöversikten framgår att det råder en allmän bild av äldre som passiva, denna bild har dock forskning i flertalet fall motbevisat. Begreppet aktiv behöver inte inbegripa fysiska aktiviteter, utan det kan till exempel handla om aktivt engagemang i sin situation utifrån de förutsättningar som råder. Då aktivitetsteorin förutsätter att det är viktigt att fortsätta vara aktiv för att få ett fullgott liv i äldre dagar och forskning visat att äldre inte är passiva, är den tillämplig på föreliggande studie. Detta också eftersom en flytt till servicehus visat sig vara en omvälvande händelse i äldres liv som kräver att de på olika sätt aktivt förhåller sig till och hanterar den. 6.2 Interaktionistisk teori Det grundläggande teoretiska perspektiv som mest förknippas med aktivitetsteorin är det interaktionistiska grundperspektivet. Enligt Tornstam är detta den vanligaste utgångspunkten för åldrandets socialpsykologi och betonar samspelet mellan människor. 50 Tornstam hänvisar vidare till Mead som enligt honom menar att det är hur andra uppträder mot oss som skapar vår identitet och självuppfattning. 51 Cooley skriver att en individ och dennes sociala miljö formar en oupplöslig organisk relation. Enligt honom kan inte en individ existera utan sin sociala kontext; hur en människas identitet formas är beroende av denna kontext. 52 Inom interaktionismen är alltså en bärande tanke att individen och dess sociala sammanhang ses som en enhet, individen kan inte existera utan detta. Med tanke på att en äldre människas sociala sammanhang helt eller delvis förändras i och med en flytt till servicehus är denna grundtanke väsentlig för vår studie. Eftersom den sociala kontexten påverkar vår identitet är det intressant att se om flytten, det vill säga bytet av social kontext, påverkat de äldres självbild. Detta då (som vi tidigare anfört i problembakgrunden) det är möjligt att en flytt till servicehus, med allt vad det medför, skulle kunna innebära en påverkan på den enskilde och dennes självuppfattning. En 49 Samuelsson, G. Det sociala åldrandet i Dehlin, O m.fl. Gerontologi. Natur och kultur. Falköping, Tornstam, L Mead, 1934 enligt Tornstam, L Cooley, C.H. Human nature and the social order. Schocken Books, Inc. USA,

17 flytt innebär många gånger ökade hjälpinsatser, ibland fastän vissa äldre inte är i behov av detta. Flytten innebär också att den äldre kommer att dela sin vardag med andra äldre, som kan vara både friskare och sjukare än henne själv. Då man flyttar till servicehus blir man en vårdtagare i personalens ögon, något som kan påverka en eventuellt genom att man tar på sig rollen som vårdtagare. Med det ovan uppräknade i åtanke är det möjligt att anta att en flytt till servicehus kan medföra en påverkan på den äldres självbild. Därför kan interaktionismens grundtanke om individen och dess sociala sammanhang anses relevant i denna studie. 6.3 Reminiscens Interaktionisterna framhåller alltså det sociala sammanhangets signifikans för en persons identitet och uppfattning av sig själv. Inom interaktionistisk teori finns det ett begrepp kallat reminiscens, vilket innebär en inre dialog uttryckt som erinrande av tidigare händelser. Tornstam refererar till Butler som konstaterat att äldre som erinrade sig händelser i sina liv fick det bättre; att leva sig tillbaka i sitt tidigare liv skulle enligt honom kunna ha en jag-bevarande funktion. 53 Även Tornstam menar att en inre dialog kan utgöra ett skydd mot förändring av identiteten. 54 Enligt honom menar Mead att det som händer om en persons relationer till det sociala sammanhanget skärs av är att personen behåller sin identitet, om denne väl erhållit den. En förutsättning för detta är dock den inre dialogen. 55 Erinrandets funktion är dock inte bara knuten till identiteten, utan Tornstam hänvisar till Webster som framhållit att erinrandet kan tjäna flera andra syften, till exempel att skapa samhörighet med människor med liknande erfarenheter. 56 Det skulle enligt Tornstam kunna vara så att erinrandet fyller olika funktioner under skilda perioder i livet. 57 Reminiscens innebär alltså som berörts ovan att man erinrar sig tidigare händelser, detta kan verka som ett skydd för den egna identiteten. Om en persons relationer till det sociala sammanhanget skärs av kan personen behålla sin identitet under nämnda förutsättningar. En flytt från det egna boendet till servicehus kan ses som att relationerna till det invanda sociala sammanhanget till viss del kapas, därför är 53 Butler, 1963 enligt Tornstam, L Tornstam, L Mead, 1934, enligt Tornstam, L Webster, 1993, 1997 enligt Tornstam, L Tornstam, L

18 begreppet reminiscens tillämpbart i denna studie. Det är även relevant då vi i vårt yrkesliv erfarit att det är vanligt att äldre återberättar händelser etc. från förr. Att begreppet är specifikt för gerontologisk forskning är ytterligare en fördel. 6.4 Intimitet på avstånd Rosenmayr och Köckeis har myntat begreppet intimitet på avstånd. De uppmärksammade att känslor av intimitet och samhörighet inte måste kopplas samman med daglig social samvaro. Äldre värdesätter relationerna till sina anhöriga och vill inte bli isolerade men har ändå en önskan att bevara en viss distans, de föredrar alltså oftast att ha vänskaps- och anhörigrelationer på lite avstånd. 58 Tornstam menar att detta fenomen är ett uttryck för den individualism som starkt betonas i det västerländska samhället; att vi värnar om vår personliga integritet. Äldre människors starka önskan att inte vara beroende är ett uttryck för just detta. Denna önskan att inte vara beroende står att finna både inom vetenskapen och praktiken. 59 Fenomenet att ju äldre man blir desto mer föredrar man att få vård av samhället, snarare än av anhöriga, återspeglar tanken om intimitet på avstånd. 60 Då de tidigare uppräknade synsätten fokuserar på en individuell nivå är också begreppet intimitet på avstånd relevant för studien, eftersom den fokuserar på ett fenomen som är ett uttryck för den individualism som representerar vårt västerländska samhälle. Den är också tillämplig på föreliggande studie eftersom såväl forskningsöversikten som realiteten visar att majoriteten av äldre människor i väst inte bor med sina anhöriga, trots att de är beroende av andra i sin vardag. 7. Metod och genomförande I detta avsnitt redogörs inledningsvis för studiens urvalsförfarande, datainsamlingsmetod samt genomförande. Sedan förklaras hur det empiriska materialet har analyserats. Slutligen diskuteras de etiska aspekter som vi haft i åtanke samt studiens tillförlitlighet. 58 Rosenmayr, L; Köckeis, E, Propositions for a sociological theory of ageing and the family ur International social science journal, vol 15, nr 3, Tornstam, L Marshall m.fl., 1987 enligt Tornstam, L

19 7.1 Urval Trost skriver att det i samband med kvalitativa studier vanligen är ointressant med representativa urval. Enligt honom skall man inte heller sträva efter att få sådana studier representativa, eftersom urvalen vid dessa inte är representativa i statistisk mening. 61 Även Svenning menar att det inte finns någon anledning att göra urvalet slumpmässigt om undersökningen inte är kvantitativ. 62 Detta överensstämmer med vår kvalitativa studie, där syftet inte är att kunna generalisera resultaten. Ofta vill man vid kvalitativa studier få en så stor variation som möjligt i materialet, något som iakttagits i denna studie då informanterna inte kommer från ett och samma boende. Trost menar också att så kallade strategiska urval är svåra att använda i vissa sammanhang, till exempel då man för att få tag på informanter måste gå genom andra personer. Dessa andra kan kallas för gate-keepers och det finns vissa risker med detta tillvägagångssätt, till exempel att dessa försöker styra urvalet på olika sätt så att informanterna ska passa undersökningen. En annan risk med detta urval är att det kan ta tid att få tag på informanter då man är beroende av hur snabbt gate-keepers kan få tag i dessa. 63 I denna studie var det svårt att använda sig av ett strategiskt urval eftersom ett av våra krav på informanterna var att de, på grund av etiska skäl, inte skulle ha en demensdiagnos. Därför valde vi att använda oss av gate-keepers i form av enhetschefer på servicehusen, trots riskerna med detta. Det har också framkommit indikationer på att enhetscheferna rekryterat informanter på vitt skilda sätt: Någon var noggrann med att förfrågan skulle ske i storgrupp så att ingen skulle känna sig pressad, en annan visade sig gå till en och samma informant varje gång någon efterfrågade en intervju. Det hade naturligtvis varit önskvärt att alla informanter hade rekryterats enligt förstnämnda tillvägagångssätt, dock har inte vi uppfattat några tecken på att de äldre känt sig pressade eller besvärade av att ställa upp på intervju. Det kan ändå diskuteras, i de fall där en och samma person ofta tillfrågas, av vilka anledningar detta sker. Det kan exempelvis vara så att denna person helt enkelt är av pratsam natur eller är odelat positivt inställd till boendet, vilket inte är gynnsamt för undersökningen (då resultatet naturligtvis skulle påverkas om alla informanter handplockats för att de har en positiv inställning). 61 Trost, J. Kvalitativa intervjuer. Studentlitteratur. Lund, Svenning, C. Metodboken. Lorentz förlag. Eslöv, Trost, J

20 De fyra servicehus som informanterna bor på aktualiserades genom ett urval från alla servicehus inom Umeå kommun, gjort av den enhet (biståndsenheten äldre, Umeå socialtjänst) som framfört idén till ämnet för denna studie. Detta har medfört att vi inte vet på vilka grunder valet av servicehus är gjort, vilket i sin tur kan ha påverkat resultatet. Exempelvis ligger de utvalda servicehusen relativt centralt i Umeå, det kan tänkas att resultatet blivit ett annat om informanterna bott på servicehus belägna utanför stadskärnan. Kontaktuppgifter till servicehusen förmedlades av ovan nämnda enhet (som alltså även den kan benämnas gate-keeper), vilket föll sig naturligt eftersom vi hade en etablerad kontakt med chefen för enheten samt att vårt arbete underlättades i och med detta. Vi tog sedan kontakt telefonledes med enhetscheferna på berörda boenden, som tidigare nämnts var det dessa som sedan valde ut de åtta informanterna. Enhetscheferna informerades vid den första kontakten om studiens syfte och upplägg, denna information kompletterades sedan med ett brev där tillvägagångssätt vid och syfte med de kommande intervjuerna beskrevs mer utförligt. 64 Kriterierna som enhetscheferna hade att förhålla sig till var som nämnt ovan att informanterna inte skulle ha en demensdiagnos, men också att de helst skulle ha bott på servicehuset i mindre än ett år. Detta för att själva flytten skulle vara någorlunda färskt i minnet och inte vara alltför avlägsen. 7.2 Datainsamlingsmetod Empirin i denna studie har samlats in med hjälp av kvalitativa intervjuer. Enligt Kvale är syftet med sådana att förstå delar av livsvärlden ur den intervjuades synvinkel. 65 Med tanke på att studien har ämnat ta reda på hur äldre människors förväntningar ser ut inför en flytt och huruvida dessa infriats eller inte, samt hur livet på boendet ter sig för de äldre ansåg vi att individuella intervjuer var den mest passande metoden. Detta eftersom människors förväntningar och upplevelser är personliga och svåra att undersöka på annat vis, till exempel genom enkäter eller litteraturstudier. Genom att använda oss av kvalitativa intervjuer som metod ville vi undvika av oss formulerade svarsalternativ, och istället lyfta fram den intervjuades synvinkel. Patel och Davidsson menar att både informanten och den som intervjuar är med och skapar ett 64 Se bilaga Kvale, S. Den kvalitativa forskningsintervjun. Studentlitteratur. Lund,