Att flytta på ett sånt här ställe är ju ingenting man längtar efter

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Att flytta på ett sånt här ställe är ju ingenting man längtar efter"

Transkript

1 Umeå universitet Institutionen för socialt arbete C-uppsats Höstterminen 2008 Att flytta på ett sånt här ställe är ju ingenting man längtar efter - en intervjustudie av äldres förväntningar på och erfarenheter av boende i servicehus Författare: Vanessa Hägglund Sara Jörgensen Handledare: Daniel N. Ranta

2 Sammanfattning Då vi båda arbetat med äldre blev vi förvånade av den bild som mötte oss i ett uppsatsförslag, då vi inte helt och fullt delade denna bild: att äldre känner stor oro inför att bo kvar hemma och tänker att allt blir bättre om de får flytta till servicehus. Vi blev därför intresserade av att undersöka detta vidare. Syftet med undersökningen var således att ta reda på vilka förväntningar äldre människor hade inför sin flytt till servicehus och om dessa förväntningar infriats eller inte, samt hur livet på boendet ter sig för de äldre utifrån deras aktiviteter och sociala kontext. Metoden som användes var kvalitativa intervjuer med åtta äldre boende på servicehus. Intervjuerna transkriberades sedan och analyserades utifrån en teoretisk referensram som utgick från aktivitetsteori och interaktionism. De teorier som valdes gav en bred grund för analysen av intervjuerna. Resultaten visade att de flesta av informanterna inte hade några särskilda förväntningar på livet i servicehus, därför kunde de i liten utsträckning svara på om det blivit som de tänkt sig att bo på servicehus. Resultaten visade också att de äldre är aktiva på flera olika sätt, samt att de har ett socialt liv på sina villkor efter flytten. Slutligen vore det intressant med fortsatt forskning på föreliggande ämne, då ur ett samhällsperspektiv. Detta har det inte funnits utrymme för inom ramen för denna studie. Nyckelord Servicehus, äldre, flytt, aktivitet, sociala relationer

3 Förord Tack till informanterna för er tid och för givande samtal, till vår handledare Daniel Nilsson Ranta för ditt engagemang och goda råd på vägen samt till Petra Ahnlund för dina boktips och synpunkter.

4 1. Problembakgrund Syfte och frågeställningar Avgränsningar Precisering av begrepp Forskningsöversikt Bilden av äldre i forskning Förväntningar Orsaker till flytt Erfarenheter av livet på särskilt boende Att skapa beroende Relationer Trygghet Åsikter om livet i särskilt boende Teoretisk referensram Aktivitetsteori Interaktionistisk teori Reminiscens Intimitet på avstånd Metod och genomförande Urval Datainsamlingsmetod Genomförande Sammanställning och bearbetning av data Etisk reflektion Studiens tillförlitlighet Empiri De äldre Att vara aktiv Acceptans och anpassning Sociala relationer Flytten till servicehus Återberättande av livshändelser Analys Aktiva på flera sätt Bytet av socialt sammanhang En önskan att bevara sin identitet Föredrar ha relationer på avstånd Avslutande diskussion Referenser Tryckta källor Internetbaserade källor...40 Bilaga Bilaga

5 1. Problembakgrund Många känner stor ångest och oro att bo kvar i ordinärt boende och tänker att bara man flyttar till servicehus så kommer allt att kännas bättre och mer tryggt. Denna bild mötte oss i formuleringen av ett C-uppsatsämne kallat Ett särskilt boende från Utvecklings- och fältforskningsenheten i Umeå. Eftersom vi båda har arbetat inom äldreomsorgen väcktes ett intresse hos oss, då vi mött människor såväl innan de flyttat till ett särskilt boende som efter (genom vårt arbete inom hemtjänsten och särskilda boenden). Eftersom vi inte helt och fullt delade bilden som förmedlades i formuleringen av ämnet kändes det både spännande och angeläget att ta reda på hur äldre känner inför att flytta till ett särskilt boende, och om det blev som de tänkt sig när de flyttat. Svenska Dagbladet skriver i en artikel om en enkät som äldrenämnden i Stockholms stad genomfört, där resultatet visar att var fjärde stockholmare som har hemtjänst i sin bostad hellre vill flytta till ett särskilt boende. Den största anledningen till att vilja flytta var en önskan om att få mer hjälp samt känna ökad trygghet och säkerhet. Servicehus var den bostadsform som flest ville flytta till, men det är också en av de former som har drabbats av nedläggningar de senaste åren. 1 Denna bild bekräftas i Socialstyrelsens rapport Hemsjukvård i förändring där man kan läsa att platserna i kommunernas särskilda boenden har minskat från (2001) till (2007), en minskning på nästan 20 procent. Minskningen av platser återspeglar beslutfattarnas målsättning att vårdbehoven i så stor utsträckning som möjligt ska tillgodoses i öppenvården. 2 Med dessa uppgifter i åtanke anser vi att en möjlig oro bland äldre i så fall är befogad, eftersom drömmen om en trygg framtid kan kännas äventyrad av den här utvecklingen. 1 Engström, A. Hellre servicehus än hemtjänst. Svenska Dagbladet. 16 februari Hämtad: 12 november Hemsjukvård i förändring. En kartläggning av hemsjukvården i Sverige och förslag till indikatorer. Socialstyrelsen, Hämtad: 11 november

6 I sökandet efter material till denna studie återfanns följande citat som på ett målande sätt beskriver de tankar som äldre kan ha kring en flytt till särskilt boende: Jag funderar på hur det skulle bli i framtiden om jag var kvar i min lägenhet eftersom jag blir äldre och sämre. Det kunde bli så att någon bara kom och bytte blöja på mig och gav mig mat. Då anser och hoppas jag att jag får det bättre i ett servicehus. 3 En person som är klar i huvudet bör själv kunna bestämma hur han/hon vill leva. Jag tycker att man i god tid ska söka till flera platser så att man har en plats när man behöver en. Jag känner folk som har gjort så. 4 Av dessa citat framgår att det hos en del äldre verkar finnas en tanke om att man, innan man blir sjuk, bör garantera sig en plats på ett särskilt boende. Detta skulle kunna resultera i att vissa äldre beviljas plats i särskilt boende utan att de har ett fysiskt vårdbehov. Istället kan dessa äldres oro och behov av trygghet bli styrande, men blir dessa behov tillfredsställda genom en flytt till särskilt boende? Och hur ser vardagen ut när man väl har flyttat? Då man som äldre bor i eget boende är man i regel van att till fullo eller till största delen ta hand om sig själv, medan det på särskilda boenden finns personal som alltid står beredd att hjälpa till. Det är enligt oss möjligt att detta skulle kunna påverka den enskildes oberoende och självständighet. Man kan därför fråga sig om den bild som äldre människor har av sig själva förändras i och med en flytt till särskilt boende? 2. Syfte och frågeställningar Syftet med vår undersökning är att ta reda på vilka förväntningar äldre människor hade inför sin flytt till servicehus och om dessa förväntningar har infriats eller inte, samt hur livet på boendet ter sig för de äldre utifrån deras aktiviteter och sociala sammanhang. Följande frågeställningar kommer att undersökas närmare: 3 Alimadadi, M. Att flytta hemifrån. Äldres upplevelser av faktorer som påverkar deras önskemål om plats på servicehus. Stockholms universitet. 28 februari Hämtad: 11 november ibid. 3

7 - Hur såg de äldres förväntningar ut innan de flyttade till servicehus? - Blev det som de äldre hade tänkt sig, alltså; infriades förväntningarna eller ej? - På vilka sätt utövar de äldre aktivitet? - Hur ser de äldres sociala sammanhang ut, och påverkar detta deras självbild? 3. Avgränsningar I denna studie ligger fokus endast på boende i form av servicehus, andra boendeformer såsom sjukhem och demensboende avhandlas inte. Denna avgränsning har sin grund dels i Utvecklings- och fältforskningsenhetens formulering av uppsatsämnet (som nämnt ovan) samt ett förutsättande att människor boende på servicehus är såväl friskare som piggare i allmänhet. Detta var önskvärt både för att underlätta genomförandet av intervjuerna men också på grund av etiska aspekter, då sjukare äldre kan vara mer utsatta. De äldre i studien är alla över 70 år, således behandlas inte erfarenheter från nyblivna pensionärer. En strävan att intervjua äldre som bott högst ett år på servicehus har funnits (för att flytten skulle vara färsk i minnet), men i praktiken visade det sig vara svårt då flera informanter bott i andra särskilda boenden innan det nuvarande. Endast servicehus inom Umeå kommun ingår i studien på grund av praktiska, ekonomiska och tidsmässiga begränsningar. Slutligen är det endast de intervjuade personernas erfarenheter som analyseras i denna studie, det finns alltså inga ambitioner att generalisera resultaten på en större population. 4. Precisering av begrepp Umeå kommuns definition av ett servicehus är en begränsad grupp bostäder med gemensamma utrymmen för service och gemenskap. / / På servicehus finns tillgång till vårdpersonal och sjuksköterska dygnet runt. 5 För att få plats på servicehus krävs en ansökan samt ett beviljande beslut av denna. 6 Definitionen av servicehus är i denna studie densamma som ovan nämnda. Vad gäller de intervjuades förväntningar så åsyftas den vardagliga betydelsen, ungefär; de tankar, bilder och föreställningar som 5 Boendeformer för äldre och funktionshindrade. Umeå Kommun. 2 september d1b101a585d html. Hämtad: 11 december ibid. 4

8 någon har inför något, exempelvis en flytt. Med socialt sammanhang menas dels de relationer som de äldre har till människor i sin omgivning, dels den miljö där dessa relationer tar sin plats. Begreppet självbild syftar här på den bild som de boende förmedlar av sig själva, så som vi förstått den. I denna studie förstås begreppet identitet som synonymt med självbild. 5. Forskningsöversikt Här presenteras både svensk och internationell forskning kring äldre, deras förväntningar inför flytt till särskilda boenden samt upplevelser av livet på dessa. Då man läser detta avsnitt är det av vikt att vara medveten om att boenden för äldre kan se olika ut i olika länder och även inom samma land. Detta kan gälla alltifrån fysisk utformning av lokaler och antal äldre på boendena till personaltäthet, rutiner och förhållningssätt till äldrevård. 5.1 Bilden av äldre i forskning Reed och Payton har i en studie genomfört intervjuer med 37 äldre under deras flytt till särskilt boende. De menar att mycket av forskningen som gjorts på särskilda boenden tenderat att stödja den stereotypa synen att boende är passiva spelare i institutionella förvaltningar. 7 Schablonbilden av ett särskilt boende är av en grupp gamla människor som sitter och gör ingenting. 8 En annan allmän uppfattning är enligt Björnsson, som genomfört en omfattande tredelad studie av äldres boendesituation i Västerås, att många äldre är ensamma och isolerade. 9 Det finns således många föreställningar kring äldre varav vissa, men långt ifrån alla, är förankrade i forskning. I Björnssons intervjustudie visade det sig att sex av tio nästan aldrig känner sig ensamma, 10 och Reed och Payton fann att flyttningsprocessen till ett äldreboende involverade mycket aktivt agerande av de boende. 11 De hänvisar även till Gubrium 7 Reed, J; Payton, V.R. Constructing familiarity and managning the self: ways of adapting to life in nursing and residential homes for older people ur Ageing and society, nr 16, Victor, 1994 enligt ibid. 9 Björnsson, L. Äldre människor och deras boende: en litteraturstudie: del I. Statens institut för byggnadsforskning. Gävle, Björnsson, L. Äldreboende i Västerås: en intervjustudie med inriktning på de boende i ordinära bostäder: del III. Statens institut för byggnadsforskning. Gävle, Reed, J; Payton, V.R

9 som enligt dem konstaterar att äldre kan vara aktivt engagerade i det sociala livet på särskilda boenden. 12 Reed, Payton och Bond argumenterar i en forskningsartikel för att en flytt i äldre dagar är mycket stressfylld. 13 Även Atkinson, Tilse och Schlecht, som intervjuat 20 äldre när de övergick från sjukhusvistelse till boende i servicehus, skriver att en omplacering till ett servicehus är en betydelsefull och ofta mycket stressfylld händelse som kan innebära en stor rädsla och ångest för äldre Förväntningar Förväntningar inför en flytt till särskilt boende kan se olika ut. Björnsson och Borgegård skriver att innan en individ flyttar har denne ofta en uppfattning om hur det nya boendet kommer att vara, och att det därför är viktigt för de flesta äldre att få information om hur boende på servicehus gestaltar sig då äldre ofta oroar sig inför förändringar och har bott på samma plats i många år. 15 Reed och Payton drar i sin studie slutsatsen att de att boende inför flytten engagerade sig i en process att få äldreboendet att verka bekant. Detta kunde vara att hantera och tolka information som till exempel om boendets historia eller geografiska plats. Många refererade, angående varför de valt ett visst boende, till sin tidigare vetskap om boendet och hävdade viss bekantskap med det. Att göra boendet bekant verkar vara viktigt för många människor oavsett hur obetydliga dessa länkar är hjälper de till att göra så att flytten och livsstilen känns mindre främmande. 16 Atkinson, Tilse och Schlecht hänvisar i sin undersökning till Thomas och Hayleys forskning som visat att äldre ser på servicehus i termer av farhågor, bitterhet och rädslor. De menar att boende i ett servicehus för många är ett uttryck för beroende och förlust av personlig kontroll, samt skadligt för självkänslan och självförtroendet Gubrium, 1993 enligt ibid. 13 Reed, J; Payton, V. R; Bond, S. Settling In and Moving On: Transience and Older People in Care Homes ur Social Policy & Administration, vol. 32, nr 2, Atkinson, A; Tilse, C; Schlecht, N. Moving to a hostel: The perceptions of older people who move from hospital to hostel ('low level') care ur Australian Social Work, vol 53, nr 1, Björnsson, L; Borgegård, L-E. Intervjustudie av äldre och deras boende i Västerås kommun: med inriktning på de serviceboende: del II. Statens institut för byggnadsforskning. Gävle, Reed, J; Payton, V.R Thomas och Hayley, 1991 enligt Atkinson, A; Tilse, C; Schlecht, N,

10 Atkinson, Tilse och Schlecht hänvisar också till Earls undersökning som visat att de största rädslorna bland äldre var dålig hälsa, förlorat oberoende, att förlora sitt hem och sina vänner samt ensamhet. De menar att det därför är föga överraskande att en flytt till ett servicehus innebär negativa känslor för äldre. 18 Björnsson menar att många äldre även har en stark lokal förankring eftersom de bott länge i samma bostad och bostadsområde, vilket för de flesta innebär en trygghet i och med bekantskapen med människor, miljöer, bebyggelse och affärer. 19 En trygghet som enligt oss kan äventyras när man flyttar till särskilt boende. 5.3 Orsaker till flytt I Atkinson, Tilse och Schlechts undersökning uppgav intervjupersonerna många orsaker till beslutet att flytta till servicehus, många av dessa låg utanför individens egen kontroll. 16 av de 20 tillfrågade uppgav av de inte hade något egentligt val. En majoritet uppgav en känsla att inte vilja vara till besvär för andra som orsak. En annan vanlig orsak var andras åsikter; hälften av intervjupersonerna sa att anhöriga hade tyckt att servicehus vore det bästa, och en tredjedel sa att de blivit starkt påverkade av medicinsk personal. Atkinson, Tilse och Schelcht argumenterar för att uppfattningen hos anhöriga och professionella att ett särskilt boende vore det bästa alternativet inte alltid stämmer överens med den äldres åsikt. De menar att medan professionella och anhöriga ofta åsyftar funktionell tillbakagång, social isolering och säkerhet som anledningar till flytt nämner de äldre i första hand andras åsikter och i andra hand rädslan för att vara ensam hemma och fallrisk. 20 Även Rosemary Bland, som genom en fallstudie har undersökt huruvida två olika inriktningar av vård i äldreboende låter äldre människor som blir boende behålla sin autonomi och självständighet, menar att anhöriga ofta spelar en stor roll i väljandet av äldreboende. De äldre är ute efter mer oberoende och risktagande snarare än säkerheten som ibland betonas av deras släktingar. 21 Detta kan kopplas till delaktighet, en dimension som blir tydlig i en intervjustudie gjord av Marianne Hjortsjö-Norberg där 58 äldre intervjuades med syfte att undersöka de äldres egna upplevelser och formuleringar av hur det är att leva och bo i särskilt boende. Det visade sig att de 26 % av de äldre som tillhörde den 18 Earl, 1996 enligt Atkinson, A; Tilse, C; Schlecht, N, Björnsson, L (Del III) 20 Atkinson, A; Tilse, C; Schlecht, N Bland, R. Independence, privacy and risk: two contrasting approaches to residential care for older people ur Ageing and society, nr 19,

11 kategori som var mest nöjda med sitt liv i boendet, hade varit delaktiga i beslutet att flytta. I de två andra kategorierna var de äldre inte lika nöjda, och gemensamt för dem var att delaktigheten i beslutet att flytta var låg. 22 Det finns också forskning som visar på hög delaktighet i beslutsprocessen: Caris-Verhallen och Kerkstra har studerat 278 äldres belåtenhet med den vård de fick i väntan på en plats i ett särskilt boende. Majoriteten (90 %) var nöjd med det utrymme de fått i den behovsbedömning som föregår en placering i särskilt boende. De var även nöjda med den möjlighet de hade fått att klargöra sin situation och sina önskningar, och 74 % kände att deras preferenser räknades in i bedömningen. 23 Ytterligare orsaker bakom flytt till särskilt boende står att finna i Björnsson och Borgegårds intervjustudie av 61 äldre, där det framkom en rad olika motiv till flytt till serviceboende och ålderdomshem. De viktigaste var hälsan (56 %), ville få trygghet (32 %), svårtillgänglig bostad (31 %), påverkan från hemtjänsten (16 %), sambos hälsa (15 %), bostaden för stor (13 %), ensamhet (11 %) och påverkan från anhöriga (8 %) Erfarenheter av livet på särskilt boende Wilkin och Hughes har genomfört en undersökning där de intervjuat 60 äldre för att undersöka hur livet på en institution gestaltar sig ur brukarens perspektiv. De konstaterar att de äldres förväntningar var låga och att man i allmänhet kände att det inte var legitimt att förvänta sig något mer än livets nödvändigheter. De äldre uttryckte en komplex blandning av känslor; tacksamhet, förbittring, resignation, kraftlöshet, accepterande och beroende. 25 Atkinson, Tilse och Schlecht visar att deltagande är viktigt, inte bara i beslutsprocessen inför flytten som nämnt ovan, utan även efter: hur nöjda de äldre var med servicehuset visade sig nämligen stå i relation till deras deltagande i beslutsfattande, grad av acceptans gällande beslutet om flytt, servicehusets karaktär samt graden av support från familjemedlemmar före och efter 22 Hjortsjö-Norberg, M. Att leva och bo i särskilt boende. Luppen kunskapscentrum, ÄO FoUrapport 3: april Hämtad 21 november Caris-Verhallen, W; Kerkstra, A. Continuity of care for patients on a waiting list for institutional long-term care ur Health & Social Care in the Community, vol 9, nr 1, Björnsson, L; Borgegård, L-E (Del III) 25 Wilkin, D; Hughes, B. Residential care of elderly people: the consumers views ur Ageing and society, nr 7,

12 flytten. De visar också att det finns olika nivåer av acceptans inför beslutet att flytta; hälften av intervjupersonerna verkade ha anpassat sig. Dessa uppgav att de hade haft tid att anpassa sig och planera vilket hade hjälpt dem. 26 Hjortsjö-Norberg har gått djupare in på ämnet och kategoriserat de äldre utifrån deras grad av anpassning. En kategori äldre kännetecknades av att de var positivt inställda till det särskilda boendet redan från början dessa gick inte igenom någon tydlig anpassningsprocess. En annan kategori hade anpassat sig till livet i boendet men denna process tog tid, man accepterade sin situation då man inte hade något annat val. Den sista kategorin kände sig inte hemma i det nya boendet och dessa hade svårt att anpassa sig Att skapa beroende Reed, Payton och Bond argumenterar för att det finns en risk att de som flyttar till särskilt boende utan ett fysiskt vårdbehov görs beroende, i och med att de får mer vård än de behöver. De menar dock att detta samtidigt kan vara i linje med de äldres önskemål då det finns tecken på att vissa äldre väljer att flytta dit där de får mer vård än de behöver i dagsläget, för att säkerställa framtida behov. 28 Även Bland skriver om hur äldre kan göras beroende. Hon menar att det angreppssätt till vård och omsorg som finns inom den offentliga sektorn bidrar till att skapa beroende, genom att den tar på sig ansvar för de äldres välfärd eftersom de inte längre ses som kapabla att klara det själva. Genom att söka äldrevård, eller bli remitterad av professionella eller släktingar, blir äldre människor alltså oförmögna att förbli oberoende. 29 I Wilkin och Hughes studie hade livet i särskilt boende genererat en oförmåga till autonomi och att fatta egna beslut. De flesta hade utvecklat ett totalt beroende. 30 Bland menar att beroende inom vård i offentlig sektor kan kopplas till det risktagande som personal på särskilda boenden lämnar utrymme för, uppskattningen av risker i kommunala äldreboenden kan alltså ha inskränkande inflytande på de äldres autonomi och livskvalitet. Bland hänvisar till flera policydokument där vikten av att låta människor inom äldrevård ta risker betonas, ansvarsfullt risktagande kopplas ihop med oberoende och det pekas på hur ett överdrivet säkerhetstänkande kan leda till att 26 Atkinson, A; Tilse, C; Schlecht, N Hjortsjö-Norberg, M Reed, J; Payton, V. R; Bond, S Bland, R Wilkin, D; Hughes, B

13 rättigheter kränks. Då det övergripande ansvaret för de boendes säkerhet och välfärd ligger hos kommunen och dess personal, finns en tendens att försöka undvika risker istället för att hantera dem Relationer Björnsson och Borgegård skriver att ensamhet kan vara en starkt bidragande orsak till att äldre vill flytta till servicehus för att där få möjlighet till umgänge med andra boende. 52 % i studien uppgav att de känner sig ensamma ibland eller ofta, och av dessa var det 41 % som kände sig mer ensamma efter flytten. 32 I Hjortsjö-Norbergs studie var det två av de tre kategorierna äldre som kände sig ensamma eller drog sig undan, men alla äldre spenderade mycket av sin tid för sig själva. 33 Enligt Wilkin och Hughes är relationer till andra människor en avgörande faktor för livskvalitet, och i sin undersökning konstaterar även de att den sociala interaktionen boende emellan var sparsam; helhetsintrycket bestod av isolering och sterilitet. De flesta förväntade sig inte heller mer från varandra än artighet och de man refererade till som vänner var de man bodde eller satt bredvid. Orsaker till varför man inte hade fler vänskapsrelationer på boendet var rädslan för att nyblivna vänner skulle gå bort, bristen på sociala aktiviteter, fysiska krämpor (blindhet, dövhet etc.) samt möblemanget som inte uppmuntrade till social kontakt. 34 Även Reed och Payton nämner möblemang, i form av bordsplacering, som en begränsande omständighet för sociala relationer. 35 Det finns dock exempel på rikt socialt liv i särskilda boenden, både Hjortsjö-Norbergs och Reed & Paytons studier ger exempel på socialt kompetenta äldre som aktivt konstruerar och upprätthåller sociala relationer Trygghet I likhet med resonemanget kring risktagande och oberoende argumenterar Björnsson för att en viktig uppgift för äldreomsorgen är att förena den enskildes krav på oberoende med kravet på trygghet. 37 En majoritet av de i Björnssons intervjustudie 31 Bland, R Björnsson, L; Borgegård, L-E Hjortsjö-Norberg, M Wilkin, D; Hughes, B Reed, J; Payton, V. R Hjortsjö-Norberg, M. 2003; Reed, J; Payton, V. R Björnsson, L (Del I) 10

14 som ville flytta till servicehus uppgav trygghet som det främsta skälet, det vill säga möjligheten att få hjälp och närheten till service. 38 Även i hans andra intervjustudie var ett av de viktigaste motiven till flytt att få trygghet. 39 I Hjortsjö-Norbergs studie framhöll samtliga äldre känslan av trygghet som det allra viktigaste med boendet. 40 Björnsson konstaterar att många av dem som uppgett att de varit ensamma eller otrygga innan flytten uppgav att de fortsatte att känna så efteråt. Han menar att de som mest behöver flytten är de som klarar flytten sämst Åsikter om livet i särskilt boende I Atkinson, Tilse och Schlechts studie fick de äldre berätta om sina erfarenheter av boende i servicehus vilket resulterade i en mängd olika svar, kategoriserade i nöjda (45 %), ambivalenta (35 %) och missnöjda (20 %). Den förstnämnda gruppen fokuserade på hur väl servicehuset mötte deras personliga behov och berättade med entusiasm om omvårdnad, sällskap, aktiviteter, personal, kontakt med familjen samt en viss nivå av oberoende. De som var missnöjda hade stora svårigheter att nämna något positivt om boende i servicehus, istället fokuserade de på hur mycket de saknade sitt hem, sitt oberoende och tidigare aktiviteter. De uppgav att vissa av eller alla deras behov inte blev tillgodosedda och de uttryckte känslor av utanförskap, hopplöshet och kraftlöshet. 42 I Björnsson och Borgegårds intervjuer tillfrågades de äldre om vilka brister som fanns på servicehusen och ålderdomshemmen: 18 % ansåg att de boende hade för dålig hälsa, 16 % nämnde personalbrist, 13 % att det inte fanns någon sjukvård och 8 % vardera tyckte att livet gick för långsamt och att de kände sig isolerade samt att grannarna störde. 20 % av de boende på servicehusen tyckte dessa var för stora och institutionsliknande. Trots detta uppgav endast 18 % att de trivdes dåligt, men Björnsson och Borgegård framhåller att en del kanske inte vill erkänna att de inte trivs. På frågan om det blev som de äldre hade väntat sig svarade endast 29 % att det blev så, lika många hade ingen uppfattning hur det nya boendet skulle gestalta sig och ytterligare lika många tyckte att det blev bättre än väntat. Övriga ansåg att det 38 Björnsson, L (Del III) 39 Björnsson, L; Borgegård, L-E (Del II) 40 Hjortsjö-Norberg, M Björnsson, L (Del I) 42 Atkinson, A; Tilse, C; Schlecht, N,

15 blev sämre. Om man endast ser till de boende i kommunala servicehus svarade de i mindre utsträckning att det blev som väntat (21 %) Teoretisk referensram I detta avsnitt presenteras de teoretiska utgångspunkter och begrepp som senare kommer att ligga till grund för analysen av det empiriska materialet. Efter varje presentation av en teoretisk utgångspunkt följer en argumentation för valet av denna. 6.1 Aktivitetsteori Tornstam skriver i sin bok Åldrandets socialpsykologi att aktivitetsteorin inte är någon egentlig teori utan ett synsätt som går igen i det interaktionistiska perspektivet. Ända sedan socialgerontologisk forskning såg dagens ljus har den baserats på hypoteser om att ett gott åldrande och aktivitet går hand i hand. 44 Tanken med detta är att ett aktivt liv ger en ökad livskvalitet, positivare självuppfattning och högre förmåga till anpassning. Äldre som är aktiva förutsätts delta i flera skiftande uppgifter. 45 Sådana hypoteser förutsätter att äldre människor fortsätter att ha samma önskningar och behov som i medelåldern, det anses därför vara viktigt att även fortsättningsvis vara aktiv i social gemenskap med andra. 46 Samuelsson menar att aktivitetsteorin antar att äldre som aktiverar sig med olika sysslor och i gemenskaper med andra blir mer tillfredsställda och anpassar sig lättare i livet än de mindre aktiva. Äldres självbild anses bli stärkt genom att de inte passiviseras. 47 För att behålla en positiv bild av sig själv som en behövd och värdefull person bör det, enligt aktivitetsteorin, vara viktigt att ersätta sin tidigare yrkesidentitet med nya identiteter, i till exempel familjeliv och samhällsliv. Det gäller att motverka de förluster som kommer med åldrandet genom att hålla sig aktiv. 48 Samuelsson skriver till exempel att 43 Björnsson, L; Borgegård, L-E (Del II) 44 Tornstam, L. Åldrandets socialpsykologi. Norstedts akademiska förlag. Finland, Hooyman & Kiyak, 2002 enligt Gidoff, A. Jag trodde aldrig det kunde vara så bra att vara pensionär en intervjustudie av äldres tankar kring åldrande och livsstil i ett seniorboende. Linköpings universitet Tornstam, L Samuelsson, G. Det sociala åldrandet i Dehlin, O m.fl. Gerontologi. Natur och kultur. Falköping, Tornstam, L

16 formandet av nya sociala relationer i anslutning till förluster av tidigare sociala kontakter medför en ökad förutsättning till ett rikt liv som äldre. 49 I forskningsöversikten framgår att det råder en allmän bild av äldre som passiva, denna bild har dock forskning i flertalet fall motbevisat. Begreppet aktiv behöver inte inbegripa fysiska aktiviteter, utan det kan till exempel handla om aktivt engagemang i sin situation utifrån de förutsättningar som råder. Då aktivitetsteorin förutsätter att det är viktigt att fortsätta vara aktiv för att få ett fullgott liv i äldre dagar och forskning visat att äldre inte är passiva, är den tillämplig på föreliggande studie. Detta också eftersom en flytt till servicehus visat sig vara en omvälvande händelse i äldres liv som kräver att de på olika sätt aktivt förhåller sig till och hanterar den. 6.2 Interaktionistisk teori Det grundläggande teoretiska perspektiv som mest förknippas med aktivitetsteorin är det interaktionistiska grundperspektivet. Enligt Tornstam är detta den vanligaste utgångspunkten för åldrandets socialpsykologi och betonar samspelet mellan människor. 50 Tornstam hänvisar vidare till Mead som enligt honom menar att det är hur andra uppträder mot oss som skapar vår identitet och självuppfattning. 51 Cooley skriver att en individ och dennes sociala miljö formar en oupplöslig organisk relation. Enligt honom kan inte en individ existera utan sin sociala kontext; hur en människas identitet formas är beroende av denna kontext. 52 Inom interaktionismen är alltså en bärande tanke att individen och dess sociala sammanhang ses som en enhet, individen kan inte existera utan detta. Med tanke på att en äldre människas sociala sammanhang helt eller delvis förändras i och med en flytt till servicehus är denna grundtanke väsentlig för vår studie. Eftersom den sociala kontexten påverkar vår identitet är det intressant att se om flytten, det vill säga bytet av social kontext, påverkat de äldres självbild. Detta då (som vi tidigare anfört i problembakgrunden) det är möjligt att en flytt till servicehus, med allt vad det medför, skulle kunna innebära en påverkan på den enskilde och dennes självuppfattning. En 49 Samuelsson, G. Det sociala åldrandet i Dehlin, O m.fl. Gerontologi. Natur och kultur. Falköping, Tornstam, L Mead, 1934 enligt Tornstam, L Cooley, C.H. Human nature and the social order. Schocken Books, Inc. USA,

17 flytt innebär många gånger ökade hjälpinsatser, ibland fastän vissa äldre inte är i behov av detta. Flytten innebär också att den äldre kommer att dela sin vardag med andra äldre, som kan vara både friskare och sjukare än henne själv. Då man flyttar till servicehus blir man en vårdtagare i personalens ögon, något som kan påverka en eventuellt genom att man tar på sig rollen som vårdtagare. Med det ovan uppräknade i åtanke är det möjligt att anta att en flytt till servicehus kan medföra en påverkan på den äldres självbild. Därför kan interaktionismens grundtanke om individen och dess sociala sammanhang anses relevant i denna studie. 6.3 Reminiscens Interaktionisterna framhåller alltså det sociala sammanhangets signifikans för en persons identitet och uppfattning av sig själv. Inom interaktionistisk teori finns det ett begrepp kallat reminiscens, vilket innebär en inre dialog uttryckt som erinrande av tidigare händelser. Tornstam refererar till Butler som konstaterat att äldre som erinrade sig händelser i sina liv fick det bättre; att leva sig tillbaka i sitt tidigare liv skulle enligt honom kunna ha en jag-bevarande funktion. 53 Även Tornstam menar att en inre dialog kan utgöra ett skydd mot förändring av identiteten. 54 Enligt honom menar Mead att det som händer om en persons relationer till det sociala sammanhanget skärs av är att personen behåller sin identitet, om denne väl erhållit den. En förutsättning för detta är dock den inre dialogen. 55 Erinrandets funktion är dock inte bara knuten till identiteten, utan Tornstam hänvisar till Webster som framhållit att erinrandet kan tjäna flera andra syften, till exempel att skapa samhörighet med människor med liknande erfarenheter. 56 Det skulle enligt Tornstam kunna vara så att erinrandet fyller olika funktioner under skilda perioder i livet. 57 Reminiscens innebär alltså som berörts ovan att man erinrar sig tidigare händelser, detta kan verka som ett skydd för den egna identiteten. Om en persons relationer till det sociala sammanhanget skärs av kan personen behålla sin identitet under nämnda förutsättningar. En flytt från det egna boendet till servicehus kan ses som att relationerna till det invanda sociala sammanhanget till viss del kapas, därför är 53 Butler, 1963 enligt Tornstam, L Tornstam, L Mead, 1934, enligt Tornstam, L Webster, 1993, 1997 enligt Tornstam, L Tornstam, L

18 begreppet reminiscens tillämpbart i denna studie. Det är även relevant då vi i vårt yrkesliv erfarit att det är vanligt att äldre återberättar händelser etc. från förr. Att begreppet är specifikt för gerontologisk forskning är ytterligare en fördel. 6.4 Intimitet på avstånd Rosenmayr och Köckeis har myntat begreppet intimitet på avstånd. De uppmärksammade att känslor av intimitet och samhörighet inte måste kopplas samman med daglig social samvaro. Äldre värdesätter relationerna till sina anhöriga och vill inte bli isolerade men har ändå en önskan att bevara en viss distans, de föredrar alltså oftast att ha vänskaps- och anhörigrelationer på lite avstånd. 58 Tornstam menar att detta fenomen är ett uttryck för den individualism som starkt betonas i det västerländska samhället; att vi värnar om vår personliga integritet. Äldre människors starka önskan att inte vara beroende är ett uttryck för just detta. Denna önskan att inte vara beroende står att finna både inom vetenskapen och praktiken. 59 Fenomenet att ju äldre man blir desto mer föredrar man att få vård av samhället, snarare än av anhöriga, återspeglar tanken om intimitet på avstånd. 60 Då de tidigare uppräknade synsätten fokuserar på en individuell nivå är också begreppet intimitet på avstånd relevant för studien, eftersom den fokuserar på ett fenomen som är ett uttryck för den individualism som representerar vårt västerländska samhälle. Den är också tillämplig på föreliggande studie eftersom såväl forskningsöversikten som realiteten visar att majoriteten av äldre människor i väst inte bor med sina anhöriga, trots att de är beroende av andra i sin vardag. 7. Metod och genomförande I detta avsnitt redogörs inledningsvis för studiens urvalsförfarande, datainsamlingsmetod samt genomförande. Sedan förklaras hur det empiriska materialet har analyserats. Slutligen diskuteras de etiska aspekter som vi haft i åtanke samt studiens tillförlitlighet. 58 Rosenmayr, L; Köckeis, E, Propositions for a sociological theory of ageing and the family ur International social science journal, vol 15, nr 3, Tornstam, L Marshall m.fl., 1987 enligt Tornstam, L

19 7.1 Urval Trost skriver att det i samband med kvalitativa studier vanligen är ointressant med representativa urval. Enligt honom skall man inte heller sträva efter att få sådana studier representativa, eftersom urvalen vid dessa inte är representativa i statistisk mening. 61 Även Svenning menar att det inte finns någon anledning att göra urvalet slumpmässigt om undersökningen inte är kvantitativ. 62 Detta överensstämmer med vår kvalitativa studie, där syftet inte är att kunna generalisera resultaten. Ofta vill man vid kvalitativa studier få en så stor variation som möjligt i materialet, något som iakttagits i denna studie då informanterna inte kommer från ett och samma boende. Trost menar också att så kallade strategiska urval är svåra att använda i vissa sammanhang, till exempel då man för att få tag på informanter måste gå genom andra personer. Dessa andra kan kallas för gate-keepers och det finns vissa risker med detta tillvägagångssätt, till exempel att dessa försöker styra urvalet på olika sätt så att informanterna ska passa undersökningen. En annan risk med detta urval är att det kan ta tid att få tag på informanter då man är beroende av hur snabbt gate-keepers kan få tag i dessa. 63 I denna studie var det svårt att använda sig av ett strategiskt urval eftersom ett av våra krav på informanterna var att de, på grund av etiska skäl, inte skulle ha en demensdiagnos. Därför valde vi att använda oss av gate-keepers i form av enhetschefer på servicehusen, trots riskerna med detta. Det har också framkommit indikationer på att enhetscheferna rekryterat informanter på vitt skilda sätt: Någon var noggrann med att förfrågan skulle ske i storgrupp så att ingen skulle känna sig pressad, en annan visade sig gå till en och samma informant varje gång någon efterfrågade en intervju. Det hade naturligtvis varit önskvärt att alla informanter hade rekryterats enligt förstnämnda tillvägagångssätt, dock har inte vi uppfattat några tecken på att de äldre känt sig pressade eller besvärade av att ställa upp på intervju. Det kan ändå diskuteras, i de fall där en och samma person ofta tillfrågas, av vilka anledningar detta sker. Det kan exempelvis vara så att denna person helt enkelt är av pratsam natur eller är odelat positivt inställd till boendet, vilket inte är gynnsamt för undersökningen (då resultatet naturligtvis skulle påverkas om alla informanter handplockats för att de har en positiv inställning). 61 Trost, J. Kvalitativa intervjuer. Studentlitteratur. Lund, Svenning, C. Metodboken. Lorentz förlag. Eslöv, Trost, J

20 De fyra servicehus som informanterna bor på aktualiserades genom ett urval från alla servicehus inom Umeå kommun, gjort av den enhet (biståndsenheten äldre, Umeå socialtjänst) som framfört idén till ämnet för denna studie. Detta har medfört att vi inte vet på vilka grunder valet av servicehus är gjort, vilket i sin tur kan ha påverkat resultatet. Exempelvis ligger de utvalda servicehusen relativt centralt i Umeå, det kan tänkas att resultatet blivit ett annat om informanterna bott på servicehus belägna utanför stadskärnan. Kontaktuppgifter till servicehusen förmedlades av ovan nämnda enhet (som alltså även den kan benämnas gate-keeper), vilket föll sig naturligt eftersom vi hade en etablerad kontakt med chefen för enheten samt att vårt arbete underlättades i och med detta. Vi tog sedan kontakt telefonledes med enhetscheferna på berörda boenden, som tidigare nämnts var det dessa som sedan valde ut de åtta informanterna. Enhetscheferna informerades vid den första kontakten om studiens syfte och upplägg, denna information kompletterades sedan med ett brev där tillvägagångssätt vid och syfte med de kommande intervjuerna beskrevs mer utförligt. 64 Kriterierna som enhetscheferna hade att förhålla sig till var som nämnt ovan att informanterna inte skulle ha en demensdiagnos, men också att de helst skulle ha bott på servicehuset i mindre än ett år. Detta för att själva flytten skulle vara någorlunda färskt i minnet och inte vara alltför avlägsen. 7.2 Datainsamlingsmetod Empirin i denna studie har samlats in med hjälp av kvalitativa intervjuer. Enligt Kvale är syftet med sådana att förstå delar av livsvärlden ur den intervjuades synvinkel. 65 Med tanke på att studien har ämnat ta reda på hur äldre människors förväntningar ser ut inför en flytt och huruvida dessa infriats eller inte, samt hur livet på boendet ter sig för de äldre ansåg vi att individuella intervjuer var den mest passande metoden. Detta eftersom människors förväntningar och upplevelser är personliga och svåra att undersöka på annat vis, till exempel genom enkäter eller litteraturstudier. Genom att använda oss av kvalitativa intervjuer som metod ville vi undvika av oss formulerade svarsalternativ, och istället lyfta fram den intervjuades synvinkel. Patel och Davidsson menar att både informanten och den som intervjuar är med och skapar ett 64 Se bilaga Kvale, S. Den kvalitativa forskningsintervjun. Studentlitteratur. Lund,

Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst

Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst Jämställdhet innebär att kvinnor och män har lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom livets alla områden. Lycksele kommun arbetar sedan 2009

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Sociala nämndernas förvaltning 2015-04-01 Dnr: 2015/99-NF-012 Karin Bodlund - aw800 E-post: karin.bodlund@vasteras.se. Brukarrevision SoL-boende

Sociala nämndernas förvaltning 2015-04-01 Dnr: 2015/99-NF-012 Karin Bodlund - aw800 E-post: karin.bodlund@vasteras.se. Brukarrevision SoL-boende TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Sociala nämndernas förvaltning 2015-04-01 Dnr: 2015/99-NF-012 Karin Bodlund - aw800 E-post: karin.bodlund@vasteras.se Kopia till proaros Vård- och omsorg Nämnden för personer med

Läs mer

Den gröna påsen i Linköpings kommun

Den gröna påsen i Linköpings kommun Den gröna påsen i Linköpings kommun Metod- PM 4 Thea Eriksson Almgren Problem I Linköping idag används biogas för att driva stadsbussarna. 1 Biogas är ett miljövänligt alternativ till bensin och diesel

Läs mer

Dialog Meningsfullhet och sammanhang

Dialog Meningsfullhet och sammanhang Meningsfullhet och sammanhang Av 5 kap. 4 andra stycket i socialtjänstlagen framgår det att socialnämnden ska verka för att äldre personer får möjlighet att ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

Värdig äldreomsorg Västeråsmoderaternas äldreprogram för 2014-2018

Värdig äldreomsorg Västeråsmoderaternas äldreprogram för 2014-2018 Värdig äldreomsorg Västeråsmoderaternas äldreprogram för 2014-2018 1 Värdig äldreomsorg Västeråsarna blir allt äldre. Tack vare sjukvården kan vi bota allt fler sjukdomar och många får möjligheten att

Läs mer

Kvalitativ intervju en introduktion

Kvalitativ intervju en introduktion Kvalitativ intervju en introduktion Olika typer av intervju Övning 4 att intervjua och transkribera Individuell intervju Djupintervju, semistrukturerad intervju Gruppintervju Fokusgruppintervju Narrativer

Läs mer

Att vara aktivt delaktig i hemrehabilitering. Äldre patienters erfarenhet av hemrehabilitering med sjukgymnast och arbetsterapeut - en innehållsanalys

Att vara aktivt delaktig i hemrehabilitering. Äldre patienters erfarenhet av hemrehabilitering med sjukgymnast och arbetsterapeut - en innehållsanalys Att vara aktivt delaktig i hemrehabilitering. Äldre patienters erfarenhet av hemrehabilitering med sjukgymnast och arbetsterapeut - en innehållsanalys http://hdl.handle.net/2320/4374 Bakgrund Vilka förväntningar

Läs mer

www.dalecarnegie.se Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice

www.dalecarnegie.se Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice www.dalecarnegie.se Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice Del 1 Service börjar med relationer Förstklassig kundservice börjar med goda relationer. Här är nio sätt att stärka kundrelationer

Läs mer

Äldreprogram för Sala kommun

Äldreprogram för Sala kommun Äldreprogram för Sala kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2008-10-23 107 Revideras 2011 Innehållsförteckning Sid Inledning 3 Förebyggande insatser 3 Hemtjänsten 3 Hemtjänst och hemsjukvård ett nödvändigt

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism I n l e d n i n g Våra medlemmar

Läs mer

Hemmaboende äldre, formell och informell hjälp och omsorg.

Hemmaboende äldre, formell och informell hjälp och omsorg. Nytänkande och utveckling inom hemmatjänst i den västliga värld Samordning av socialtjänst och hälsovård Hemmaboende äldre, formell och informell hjälp och omsorg. docent,, Islands Universitet Reykjavík,

Läs mer

Bostadsmarknadens roll för äldres välbefinnande

Bostadsmarknadens roll för äldres välbefinnande Bostadsmarknadens roll för äldres välbefinnande Marianne Abramsson Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande (NISAL) Linköpings universitet marianne.abramsson@liu.se Bygg bostäder så att

Läs mer

Vård och omsorg. Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård

Vård och omsorg. Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård e c i v r e S i t n a r a g Vård och omsorg Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård Servicegaranti Vård och omsorg Äldreomsorg Du som har kontakt med oss skall möta en kunnig och vänlig personal,

Läs mer

Tillämpningsanvisningar för köhanteringssystem. vård- och omsorgsboenden

Tillämpningsanvisningar för köhanteringssystem. vård- och omsorgsboenden ÄLDREFÖRVALTNINGEN UPPHANDLING OCH UTVE CKLING TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 0801-88/2012 2013-02-26 Handläggare: Marita Sundell 08-508 36 205 Revidering av tillämpningsanvisningar från 2012-04-24 Tillämpningsanvisningar

Läs mer

Dialog Självbestämmande

Dialog Självbestämmande Självbestämmande Av 1 kap. 1 tredje stycket i socialtjänstlagen framgår det att verksamheten ska bygga på respekt för människors och integritet. 35 1699:- KÖP 36 ens innehåll en översikt Temat för dialogen

Läs mer

Tips och råd inför val av äldreboende. En guide för dig som ska välja äldreboende

Tips och råd inför val av äldreboende. En guide för dig som ska välja äldreboende Tips och råd inför val av äldreboende En guide för dig som ska välja äldreboende Inledning SPF arbetar med ett långsiktigt program kring ålderism, d.v.s. diskriminering på grund av ålder. Inom detta program

Läs mer

Det är skillnaden som gör skillnaden

Det är skillnaden som gör skillnaden GÖTEBORGS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR SOCIALT ARBETE Det är skillnaden som gör skillnaden En kvalitativ studie om motivationen bakom det frivilliga arbetet på BRIS SQ1562, Vetenskapligt arbete i socialt

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism 2 I n l e d n i n g Våra

Läs mer

Hur vill Hamrångeborna bo i framtiden?

Hur vill Hamrångeborna bo i framtiden? KOMMUNLEDNINGSKONTORET Hur vill Hamrångeborna bo i framtiden? Enkätundersökning våren 2014 Hur vill Hamrångeborna bo i framtiden? Enkätundersökning våren 2014 Författare : Per-Erik Mårtensson Citera gärna

Läs mer

Äldre på bostadsmarknaden

Äldre på bostadsmarknaden Äldre på bostadsmarknaden Marianne Abramsson Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande (NISAL) Linköpings universitet marianne.abramsson@liu.se Lag om kommunernas bostadsförsörjningsansvar

Läs mer

SVENSKA LUFTSLOTT OM ÄLDRES VALMÖJLIGHETER PÅ BOSTADSMARKNADEN

SVENSKA LUFTSLOTT OM ÄLDRES VALMÖJLIGHETER PÅ BOSTADSMARKNADEN OM ÄLDRES VALMÖJLIGHETER PÅ BOSTADSMARKNADEN Mäklarsamfundet granskar trögrörligheten på bostadsmarknaden JULI 2015 VI HAR FRÅGAT DE ÄLDRE VAD DE SJÄLVA VILL! FAKTA OM GRANSKNINGEN TNS Sifo har ställt

Läs mer

Om äldre människors rättigheter

Om äldre människors rättigheter Om äldre människors rättigheter Äldre människor är som alla andra människor Olika varandra med olika behov, erfarenheter, traditioner, intressen och smak. Men äldre kan vara mer sårbara än yngre. Sjukdom

Läs mer

HFD 2014 ref 5. Lagrum: 2 a kap. 8 socialtjänstlagen (2001:453)

HFD 2014 ref 5. Lagrum: 2 a kap. 8 socialtjänstlagen (2001:453) HFD 2014 ref 5 En 94-årig kvinna med vissa fysiska sjukdomsbesvär i förening med känslor av otrygghet och ensamhet har ansökt om insats enligt socialtjänstlagen inför en flyttning till annan kommun. Fråga

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? En rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2014

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? En rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2014 Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? En rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2014 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan,

Läs mer

Meddelandeblad. Nya bestämmelser gällande äldreomsorgen från och med den 1 januari 2011. Nr. 1/2011 Februari 2011

Meddelandeblad. Nya bestämmelser gällande äldreomsorgen från och med den 1 januari 2011. Nr. 1/2011 Februari 2011 Meddelandeblad Mottagare: Kommun: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg om äldre personer, MAS/ MAR Medicinskt ansvarig sjuksköterska samt medicinskt ansvarig för rehabilitering,

Läs mer

Omvårdnadsförvaltningen

Omvårdnadsförvaltningen Omvårdnadsförvaltningen Datum 2006-10-17 Rev: 2007-09-12 Rev: 2009-10-15 Arbetsgrupp 2006 Arbetsgrupp 2009 Marie Fasth-Pettersson Lisbeth Eriksson Katarina Schuurman Ulrika Hernant Anita Jäderskog Caroline

Läs mer

Information om Äldreomsorgen i Borlänge kommun

Information om Äldreomsorgen i Borlänge kommun Information om Äldreomsorgen i Borlänge kommun När du behöver hjälp När du behöver hjälp eller stöd vänder du dig till den behovsbedömare som ansvarar för det område där du bor. För det mesta gör behovsbedömaren

Läs mer

Hur upplever patienterna kvaliteten i vården på Bergsjön Vårdcentral och BVC?

Hur upplever patienterna kvaliteten i vården på Bergsjön Vårdcentral och BVC? Hur upplever patienterna kvaliteten i vården på Bergsjön Vårdcentral och BVC? En intervjustudie där patienten får säga sin mening Jenny Nordlöw September 2010 Innehållsförteckning Bakgrund...3 Syfte...3

Läs mer

Hälsa och kränkningar

Hälsa och kränkningar Hälsa och kränkningar sammanställning av enkätundersökning från Barnavårdscentralen och Vårdcentralen Camilla Forsberg Åtvidabergs kommun Besöksadress: Adelswärdsgatan 7 Postadress: Box 26, 97 2 Åtvidaberg

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11 Värdegrund för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27 Reviderad 2011-05-11 Värdegrund Värdegrunden anger de värderingar som ska vara vägledande för ett gott

Läs mer

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund Så vill vi ha Flens kommuns äldreomsorg i framtiden 2008 2012 Är du intresserad av en god äldreomsorg i Flen? Vi politiker hoppas att du som bor i Flens kommun

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014. Resultat för Linegården (minst 7 svarande) Särskilt boende

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014. Resultat för Linegården (minst 7 svarande) Särskilt boende Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014 Resultat för Linegården (minst 7 svarande) Särskilt boende Resultaten för er verksamhet Det här är en sammanställning av resultaten för er verksamhet från undersökningen

Läs mer

Dialog Gott bemötande

Dialog Gott bemötande Socialtjänstlagen säger inget uttalat om gott bemötande. Däremot kan man se det som en grundläggande etisk, filosofisk och religiös princip. Detta avsnitt av studiecirkeln handlar om bemötande. Innan vi

Läs mer

Teorier om Hälsa och Sjukdom. Alla vetenskaper kräver tydligt definierade begrepp som beskriver vetenskapens objekt och deras relationer.

Teorier om Hälsa och Sjukdom. Alla vetenskaper kräver tydligt definierade begrepp som beskriver vetenskapens objekt och deras relationer. Teorier om Hälsa och Sjukdom Vetenskapsteoretisk bakgrund: Vetenskaperna innehåller alltid vissa grundantaganden 1) Teorier och lagar 2) Metafysik 3) Värderingar Alla vetenskaper kräver tydligt definierade

Läs mer

CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne

CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne Avhandling för avläggande av filosofie doktorsexamen i psykologi, som med vederbörligt tillstånd

Läs mer

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 Uppsala universitet Institutionen för moderna språk VT11 Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 För betyget G skall samtliga betygskriterier för G uppfyllas.

Läs mer

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 För några decennier sedan var det få barn med svår utvecklingsstörning som nådde

Läs mer

Öppna Jämförelser - Vård och omsorg om äldre 2013

Öppna Jämförelser - Vård och omsorg om äldre 2013 Öppna Jämförelser - Vård och omsorg om äldre 2013 2014-01-20 En sammanfattning för Trollhättans Stad Nedan redovisas en sammanfattning för Trollhättans stad. Analys av resultaten sker i fortsatt tillsammans

Läs mer

Att skapa trygghet i mötet med brukaren

Att skapa trygghet i mötet med brukaren NATIONELL VÄRDEGRUND Utbildning med Egon Rommedahl Att skapa trygghet i mötet med brukaren November 2014 Instruktioner till träff 2, Hösten 2014, Värdighetsgarantierna i Mölndal stad. Del 1 Att skapa trygghet

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Projekt BRA-grupper - för att öka det sociala innehållet för äldre i ordinärt boende 2011-2012

Projekt BRA-grupper - för att öka det sociala innehållet för äldre i ordinärt boende 2011-2012 Vård- och omsorgsförvaltningen Projekt BRA-grupper - för att öka det sociala innehållet för äldre i ordinärt boende 2011-2012 Slutrapport Mölndals stad December 2012 Lotta Malm Projektledare Projekt BRA-grupper

Läs mer

Brukarundersökningen 2008

Brukarundersökningen 2008 MÖLNDALS STAD RAPPORT 1(8) Vård- och omsorgsnämnden Brukarundersökningen 2008 Under senhösten 2008 genomfördes den första gemensamma brukarundersökningen inom Vård och omsorg, där vi skickade enkäter till

Läs mer

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten Kommunikation är kultur, kultur är kommunikation. 3 February 1932) (Stuart McPhail Hall 1932-2014) Kultur Samspelet i

Läs mer

Värdegrund - att göra gott för den enskilde

Värdegrund - att göra gott för den enskilde Värdegrundsdokumentet är framarbetat av och för socialförvaltningen i Degerfors kommun, samt antaget av socialnämnden 2012-10-10. Text: Jeanette Karlsson och Sture Gustafsson. Illustrationer: Bo Qvist

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Andra delen; tema Demokrati och legitimitet av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2005-12-02 Vem ska bestämma? Hälso- och sjukvården står inför stora

Läs mer

Sammanfattning. intervjustudie om verksamhetsstyrning i den svenska äldreomsorgen

Sammanfattning. intervjustudie om verksamhetsstyrning i den svenska äldreomsorgen Sammanfattning En väl fungerande omsorg om gamla människor står högt på den politiska dagordningen i Sverige. Äldreomsorg är en tung post i Sveriges samlade offentliga utgifter. År 2011 uppgick kommunernas

Läs mer

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNEHÅLL 8 14 18 20 22 26 29 Hur vi har gjort rapporten Livet före och efter det förändrade beslutet Så påverkar beslutet vardagsliv och fritid

Läs mer

Boende former enligt LSS

Boende former enligt LSS FUB ordnade en paneldebatt om boende den 21 oktober. Här är noteringar från debatten. I panelen ingick följande personer. Rolf Södervall Harald Strand Emanuel Mörk Peter Rinman Tomas Eriksson Ulf Uddsten

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

Exempel på observation

Exempel på observation Exempel på observation 1 Jag gjorde en ostrukturerad, icke deltagande observation (Bell, 2005, s. 188). Bell beskriver i sin bok ostrukturerad observation som något man tillämpar när man har en klar uppfattning

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

70 miljoner i särskild avgift (böter) till vilken nytta?

70 miljoner i särskild avgift (böter) till vilken nytta? 70 miljoner i särskild avgift (böter) till vilken nytta? Reflektioner över ej verkställda beslut inom socialtjänsten. Johan Brisfjord, Inspektionen för vård och omsorg Problemet med ej verkställda beslut

Läs mer

En sammanfattning av. - Implementeringsutvärdering av Beslutsstöd i tre kommuner

En sammanfattning av. - Implementeringsutvärdering av Beslutsstöd i tre kommuner En sammanfattning av - Implementeringsutvärdering av Beslutsstöd i tre kommuner Abstrakt Under de senaste åren har flera problem inom hjälpmedelområdet lyfts fram. För att hantera utvecklingen har Beslutsstöd

Läs mer

KULTUR OCH HÄLSA FÖR SENIORER

KULTUR OCH HÄLSA FÖR SENIORER KULTUR OCH HÄLSA FÖR SENIORER Dikt av Bengt Bratt för att illustrera hur vi definierar kultur när vi arbetar med kultur och hälsa. Kultur är att arbeta, bo och bygga. Kultur är skrattet och gråten tillsammans.

Läs mer

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 KF, februari 2013 Dnr 325-1035/2012 www.stockholm.se Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Februari 2013 Stockholms stads program

Läs mer

Åldrande, jämlikhet och den politiskt laddade ålderssiffran

Åldrande, jämlikhet och den politiskt laddade ålderssiffran Åldrande, jämlikhet och den politiskt laddade ålderssiffran Clary Krekula Karlstads universitet När regnbågen grånar en konferens om hbtq och åldrande Göteborg 25/10 2012 De demografiska förskjutningarna

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014. Resultat för Örebro Särskilt boende

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014. Resultat för Örebro Särskilt boende Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014 Resultat för Örebro Särskilt boende Resultaten för er kommun Det här är en sammanställning av resultaten för er kommun från undersökningen Vad tycker de äldre

Läs mer

Karolinska Institutet Äldrecentrum

Karolinska Institutet Äldrecentrum Karolinska Institutet Äldrecentrum Att fylla i själv Efter Psykologtest Var vänlig använd kulspetspenna! 1. Proband nr: K SP1.0LOPNR 2. Namn: SP1.0FNAME SP1.0ENAME 3. Kön 1 Man 2 Kvinna SP1.0SEX 4. Personnummer:

Läs mer

Vi blir också äldre 14 november 2013. Ida Kåhlin Doktorand, MScOT, Arbetsterapeut Linköpings universitet

Vi blir också äldre 14 november 2013. Ida Kåhlin Doktorand, MScOT, Arbetsterapeut Linköpings universitet Vi blir också äldre 14 november 2013 Ida Kåhlin Doktorand, MScOT, Arbetsterapeut Linköpings universitet Delaktig (även) på äldre dar - om delaktighet och åldrande bland personer med utvecklingsstörning

Läs mer

1) FRÅGOR OM RESPONDENTENS SOCIAL-DEMOGRAFISKA DATA: - Hur gammal är du?... år (= öppen fråga)

1) FRÅGOR OM RESPONDENTENS SOCIAL-DEMOGRAFISKA DATA: - Hur gammal är du?... år (= öppen fråga) 1. Typer av enkätfrågor - När man gör en frågeformulär, vill man gärna få den att påminna om vanlig interaktion dvs man frågar inte svåra och/eller delikata frågor i början, utan först efter att ha samtalat

Läs mer

Det goda åldrandet frisk också efter 85

Det goda åldrandet frisk också efter 85 Det goda åldrandet frisk också efter 85 Berit Lundman Universitetslektor, docent i omvårdnad Efter att vi hört en hel del om olika sjukdomstillstånd som är vanliga bland äldre och hur man kan förebygga

Läs mer

Kursen presenterar olika perspektiv inom beteendevetenskap med fokus på metod. Praktisk övning i datainsamlingstekniker ges.

Kursen presenterar olika perspektiv inom beteendevetenskap med fokus på metod. Praktisk övning i datainsamlingstekniker ges. Beteendevetenskaplig metod Kursen presenterar olika perspektiv inom beteendevetenskap med fokus på metod. Praktisk övning i datainsamlingstekniker ges. Kursens mål är att ge kännedom om beteendevetenskaplig

Läs mer

Vård- och omsorgsboende för äldre i Falu kommun

Vård- och omsorgsboende för äldre i Falu kommun falun.se/omvårdnadsförvaltningen Trygghet Inflytande Gott bemötande Vård- och omsorgsboende för äldre i Falu kommun Innehåll Anvisning av lägenhet...5 Att ansöka om och få lägenhet...4 Att bo i vård- och

Läs mer

Hjälp och stöd till äldre i Västerås

Hjälp och stöd till äldre i Västerås Hjälp och stöd till äldre i Västerås Hjälp och stöd till äldre i Västerås Du som är äldre och bor i Västerås kan få hjälp och stöd. I den här broschyren kan du läsa om olika former av stöd och insatser

Läs mer

Redovisning av arbete med utformning av utvärderingsformulär vid Öppenvårdsgruppen, Örebro kommun

Redovisning av arbete med utformning av utvärderingsformulär vid Öppenvårdsgruppen, Örebro kommun Redovisning av arbete med utformning av utvärderingsformulär vid Öppenvårdsgruppen, Örebro kommun Förord Vi som arbetat med att omforma och förbättra vår uppföljningsmodell vill säga ett tack för deltagande

Läs mer

Insatsen vård- och omsorgsboende

Insatsen vård- och omsorgsboende Socialförvaltningen Insatsen vård- och omsorgsboende Tjänstedeklaration Beslutad av socialnämnden 2013-06-13, 80. Varför tjänstedeklarationer? Insatsen vård- och omsorgsboende Vi vill förtydliga vad våra

Läs mer

Loke-modellen. Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område

Loke-modellen. Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område Lokemodellen Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område Bakgrund Diskussionen om en kunskapsbaserad socialtjänst tog fart när dåvarande generaldirektören för Socialstyrelsen Kerstin

Läs mer

Rapport 2004:19 Hjälp i hemmet

Rapport 2004:19 Hjälp i hemmet Rapport 24:19 Hjälp i hemmet Vissa bistånds- och serviceinsatser inom äldre- och handikappsomsorgen i Västra Götalands län Inledning I förarbetena till den nya socialtjänstlagen (21:43), som trädde i kraft

Läs mer

Äldres behov i centrum (ÄBIC) och Behov Av Stöd (BAS)

Äldres behov i centrum (ÄBIC) och Behov Av Stöd (BAS) Äldres behov i centrum (ÄBIC) och Behov Av Stöd (BAS) Ann-Kristin Granberg Elizabeth Åhsberg 2014-06-02 och 03 ÄBIC och BAS? Gemensamt Stöd för biståndshandläggare Behovsinriktat arbetssätt Gemensamt språk

Läs mer

Yttrande över förslag till utskottsinitiativ ifråga om krav på bemanning för en god äldreomsorg

Yttrande över förslag till utskottsinitiativ ifråga om krav på bemanning för en god äldreomsorg 2012-01-16 Dnr 42107/2011 1(7) Avdelningen för regler och tillstånd Birgitta Resenius Birgitta.resenius@socialstyrelsen.se Riksdagens socialutskott 100 12 STOCKHOLM Yttrande över förslag till utskottsinitiativ

Läs mer

Kontaktman inom äldreomsorg

Kontaktman inom äldreomsorg Kontaktman inom äldreomsorg Oktober 2004 Christina Julin Elizabeth Kisch Juvall 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SID 1. Sammanfattning 3 2. Process kontaktmannaskap 3 3. Syfte 3 4. Metod 3 5. Resultat av enkätundersökning

Läs mer

Anledningar till hastighetsöverträdelser vid ATK-kameror

Anledningar till hastighetsöverträdelser vid ATK-kameror Anledningar till hastighetsöverträdelser vid ATK-kameror [En intervjustudie med bötfällda bilister] Heléne Haglund [2009-06-09] Inledning Syftet med den här studien är att undersöka vilka anledningar som

Läs mer

Genomförandeplaner ett verktyg för att följa upp och utvärdera brukarnas upplevelser av en insats?

Genomförandeplaner ett verktyg för att följa upp och utvärdera brukarnas upplevelser av en insats? Genomförandeplaner ett verktyg för att följa upp och utvärdera brukarnas upplevelser av en insats? Av: Åsa Wallqvist, Jack Axelsson, Kjell Fransson och Lotta Larsson Innehåll: Vad ska en genomförandeplan

Läs mer

Policy: Bostad och stöd i bostaden

Policy: Bostad och stöd i bostaden Riksförbundet FUB, för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning Policy: Bostad och stöd i bostaden Allmänna principer: Enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, ska den enskilde

Läs mer

Ungdomsstyrelsens Rikskonferens 1-2 december 2009

Ungdomsstyrelsens Rikskonferens 1-2 december 2009 Ungdomsstyrelsens Rikskonferens 1-2 december 2009 Laura Andreea Bolos I denna rapport har jag försökt ge en sammanfattning av de två dagar som jag har spenderat i Stockholm på Ungdomsstyrelsens Rikskonferens.

Läs mer

Värdegrund- förslag till lagändring

Värdegrund- förslag till lagändring Värdegrund- förslag till lagändring 5 kap. 4 Socialtjänstens omsorg om äldre ska inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande (värdegrund) Socialnämnden ska verka för

Läs mer

Projektets primära målsättning är:

Projektets primära målsättning är: HJÄLPMEDEL- KVALITET FRÅN ETT BRU KARPERSPEKTIV RSPEKTIV Projektet Hjälpmedel- kvalitet från ett brukarperspektiv har pågått sedan september 2009. Lars Gustavsson är projektansvarig och Malin Björk är

Läs mer

VI FLYTTAR IN! Oxelösunds kommun VÅR LÖSNING LÖ MIN ARBETSPLATS! RESURSER BEHOV HISTORIA DRÖMMAR. hemsituation ohållbar

VI FLYTTAR IN! Oxelösunds kommun VÅR LÖSNING LÖ MIN ARBETSPLATS! RESURSER BEHOV HISTORIA DRÖMMAR. hemsituation ohållbar VI FLYTTAR IN!? RESURSER BEHOV Rutinanpassning Vanmakt Passivitet MIN ARBETSPLATS! hemsituation ohållbar NULÄGE VÅ VÅR LÖ DRÖMMAR HISTORIA Egenmakt MITT BOENDE! MITT BOENDE VÅR LÖSNING LÖSNING Individanpassning

Läs mer

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND.

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. 1 OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. VARFÖR REGELBUNDNA UTVECKLINGSSAMTAL? Att förena olika krav Att förena kraven på kvalitet, effektivitet, kreativitet och arbetstillfredsställelse

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Social dokumentation - Riktlinjer för Vård- och omsorgspersonal

Social dokumentation - Riktlinjer för Vård- och omsorgspersonal 1 ( 7) Social dokumentation - Riktlinjer för Vård- och omsorgspersonal Innehåll Sida Om dokumentation 2 Individuell planering 2 Därför är dokumentation viktigt 2 Vi kan ta del av dokumentationen 2 Förberedelser

Läs mer

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 1 Tunadalskyrkan 130804 Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 Den helige Ande skickar överraskande budbärare Ja så löd rubriken på ett blogginlägg som jag råkade hitta på internet. En man med en sjukdom som ibland

Läs mer

Sjukskrivningskoordinatorns roll

Sjukskrivningskoordinatorns roll Rapport till Landstinget i Kalmar län Sjukskrivningskoordinatorns roll Patientens perspektiv Lisa Ericson ehälsoinstitutet 2014-05-27 Innehåll Innehåll 2 Sammanfattning 3 Bakgrund 4 Syfte och Mål 4 Metod

Läs mer

Redovisning av brukarenkät inom hemtjänsten (Ä-O) 2006

Redovisning av brukarenkät inom hemtjänsten (Ä-O) 2006 Redovisning av brukarenkät inom hemtjänsten (Ä-O) 2006 Bakgrund I ett av de mål som formulerades i Socialplanen framhölls vikten av att undersöka vad äldreomsorgens brukare tycker om de insatser som ges.

Läs mer

Introduktion - Förklara hur intervjun går till - Påbörja ljudinspelningen

Introduktion - Förklara hur intervjun går till - Påbörja ljudinspelningen Bilaga 1 Svensk översättning: Föräldrar Denna guide är framtagen för att vägleda en semistrukturerad intervju. Syftet med intervjuguiden är att presentera öppna frågor så att deltagarna uppmuntras att

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? En rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2014

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? En rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2014 Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? En rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2014 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan,

Läs mer

KVANTITATIV FORSKNING

KVANTITATIV FORSKNING KVANTITATIV FORSKNING Teorier innehåller begrepp som byggstenar. Ofta är kvantitativa forskare intresserade av att mäta företeelser i verkligheten och att koppla denna kvantitativa information till begrepp

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer

Om att planera för sitt boende på äldre dagar

Om att planera för sitt boende på äldre dagar Om att planera för sitt boende på äldre dagar Marianne Abramsson Institutet för forskning om äldre och åldrande, NISAL Linköpings universitet marianne.abramsson@liu.se Kunskapsläget äldres boende Vanligt

Läs mer

Arbetsmarknadsöversikt vård och omsorg om äldre

Arbetsmarknadsöversikt vård och omsorg om äldre Arbetsmarknadsöversikt vård och omsorg om äldre Rekryteringsläget tredje kvartalet 2007 Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är en lägesbeskrivning. Det innebär att

Läs mer

FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka

FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka 1 FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka Syftet med denna guide är att ge information om hur det är att leva med en person

Läs mer

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Livsmiljön i Dalarna En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Sammanfattning Region Dalarna har utfört en stor enkätstudie som undersöker hur människor i Dalarna

Läs mer

I Eslöv ser vi individen. Vård och Omsorg sätter fokus på brukaren och medarbetaren

I Eslöv ser vi individen. Vård och Omsorg sätter fokus på brukaren och medarbetaren I Eslöv ser vi individen Vård och Omsorg sätter fokus på brukaren och medarbetaren Fokus på individen ger ökad brukarkvalitet och nöjdare medarbetare Vård och Omsorg ska öka sitt fokus på individen. Vi

Läs mer

Verksamhetsförlagd utbildning VFU Kommunikation i omvårdnad OM124G Mikrobiologi och hygien BM191G

Verksamhetsförlagd utbildning VFU Kommunikation i omvårdnad OM124G Mikrobiologi och hygien BM191G Institutionen för hälsa och lärande Sjuksköterskeprogrammet Verksamhetsförlagd utbildning VFU Kommunikation i omvårdnad OM124G Mikrobiologi och hygien BM191G Kursansvariga OM124G Stina Thorstensson, stina.thorstensson@his.se

Läs mer