Slutrapport för projektet Stockholm Ljuder

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Slutrapport för projektet Stockholm Ljuder"

Transkript

1 Slutrapport för projektet Stockholm Ljuder 1. Projektidé Syftet med Stockholm Ljuder var att samla in och ställ ut ett antal ljudlandskap från Stockholm. Slussen och Skogskyrkogården var exempel på några intressanta kandidater. Utställningen baseras på en ljudlandskapssimulator som utvecklats inom projektet och består av ett bord i oljad ek med en infälld 40-tums pekskärm och fyra par hörlurar i vilka man kan lyssna till olika ljudlandskap. Den auditiva upplevelsen kompletteras av visuellt material i form av bilder, kartor och liknande som kan bidra till upplevelsen av platsen. Besökaren kan förändra, och skapa egna versioner av ljudmiljöerna genom att lägga till, ta bort, eller flytta om ljudkällor. En unik funktion är att ljudmiljöerna kan utvärderas med ett specialverktyg som är utvecklat inom projektgruppen. Det urbana ljudlandskapet är en viktig del av vårt kulturarv, men är ett eftersatt område. Det har oftast inte tillkommit medvetet utan genom rena tillfälligheter. Det borde vara lika självklart att formge det urbana ljudlandskapet som att man idag formger det vi kan se. För att uppnå denna vision är det nödvändigt att höja allmänhetens medvetenhet och känsla för stadens ljudlandskap. Det var vår målsättning att Stockholm Ljuder skall bidra till detta. Projektet var ett samarbete mellan Interaktiva institutet, Stockholms universitet, Stockholms stadsmuseum och Malmö Högskola. 2. Bakgrund, drivkrafter och motiv Ljudlandskapsforskning grundades av den kanadensiske kompositören Murray Schafer vid Simon Fraser University i Vancouver på slutet av 1960-talet. Hans idéer nådde dock aldrig särskilt långt utanför den egna gruppen av musiker och musikvetare. Vid slutet av 1990-talet adopterade en liten grupp av miljöforskare begreppet ljudlandskap. De hade insett att traditionell bullerbekämpning ensamt inte är en framkomlig väg till hållbar samhällsutveckling. Ljudlandskap handlar om människans upplevelse av ljudmiljön som helhet, vilket inkluderar all slags ljud positiva såväl som negativa inte bara buller. Allt fler ljudlandskapsforskare vill därför vidga perspektivet utöver Schafers musikvetenskapliga, och arbetar för att implementera ljudlandskapsdesign inom arkitektur och samhällsplanering i syfte att främja en hållbar samhällsutveckling. Vi bedömer att vägen till implementering, bland annat, går via populärkulturen i syfte att väcka ett brett intresse för ljudlandskap hos en vidare allmänhet. Vi vill således använda populärkulturen som ett medel att väcka en angelägen diskussion, med målsättning att förändra vår livsmiljö till det bättre. Världshälsoorganisationen (WHO) slog nyligen fast att samhällsbuller är det näst största miljöhotet mot folkhälsan, efter luftföroreningar. Drivkrafterna är, bland annat, den ökande urbaniseringen och motoriserade transporter. Mer än 80 % av Sveriges befolkning lever i tätorter. Det är därför mycket angeläget med en bred diskussion om hur vi vill att vår ljudmiljö ska formas i framtiden. Hur vill vi att vår levnadsmiljö ska låta? Vilka ljud vill vi höra, och vilka ljud vill vi kunna undslippa? Vilka enskilda ljud eller ljudmiljöer tillhör vårt kulturarv och är värda att bevara åt framtiden? Hur vill vi att Stockholm ska låta år 2030 då Stockholms stad ska ha uppnått sin vision om ett Stockholm i världsklass? 2.1 Särskilda krav från avtalet Projektets helhet har som övergripande syfte att: samla in och ställa ut ett antal ljudlandskap i Stockholm Sida 1 av 6

2 öka medborgarnas förståelse och känsla för stadens ljudlandskap påverka arkitekter och stadsplanerare att inkludera ljuddesign i samhällsplaneringen Under projektet skall följande genomföras: 4 platser i Stockholm dokumenteras vad gäller dygns och årstidsversioner utställning på stadsmuseet återkoppling om hur användarna upplevt installationen Uppföljning av kraven redovisas under avsnitt Förnyelse och samarbeten Arkitektur och samhällsplanering lider av en visuell dominans. I stort sett allt vi ser omkring oss har format av människor, medan det vi hör i princip har blivit till av rena tillfälligheter. Vi anstränger oss för att bevara äldre byggnader och miljöer som en del av vårt kulturarv, och uppskattar deras tidstypiska utseende. Vi vet därför ganska väl hur Stockholm såg ut för 100, 200 eller till och med 500 år sedan. Men, hur många vet hur Stockholm lät ens för 10, 20 eller 30 år sedan. Ljudet av järnskodda droskor och klappret av hästhovar utmed kullerstensgator är försvunnet sedan länge vid sidan av den beridna högvakten. Samtidigt är ljudet av kyrkklockor och ångbåtsvisslor en del av ett utdöende kulturarv. Det är angeläget att åtgärda denna sinnenas ojämlikhet. Stockholm Ljuder bidrar till kulturell förnyelse genom sin strävan att bryta den visuella dominansen inom arkitektur och samhällsplanering, samt genom att bidra med verktyg för ljudlandskapsdesign i syfte att främja hållbar samhällsutveckling. Inom projektet planerar vi en utställning om Stockholms ljudlandskap i samarbete med Stockholms stadsmuseum. Vad vi känner till har staden aldrig tidigare presenterats för stockholmarna genom sitt ljudlandskap eftersom det visuella sinnet dominerar även inom museivärlden. Utställningen bygger på en interaktiv ljudlandskapssimulator där museets besökare kan lyssna till befintliga ljudlandskap, samt fritt kan skapa sina egna ljudlandskap. Även andra europeiska forskargrupper arbetar på att skapa ljudlandskapssimulatorer. Vår ljudlandskapssimulator är unik i det att den är utformad för att ställas ut. Den skiljer sig också från övriga ljudlandskapssimulatorer genom att besökarna kan utvärdera de ljudlandskap som skapats, och beskriva sin upplevelse av dem. Detta bidrar till en ökad interaktivitet, samt ger oss möjlighet att lära oss mer om hur människor upplever den omgivande ljudmiljön och hur den kan utformas. Utvärderingsverktyget har utarbetats av miljöpsykologerna Östen Axelsson, Mats E. Nilsson och Birgitta Berglund vid Stockholms universitet inom MISTRA-programmet Ljudlandskap för bättre hälsa. Enligt deras forskning kan människors upplevelse av ljudlandskap beskrivas med hjälp av en tvådimensionell modell utifrån hur behagliga respektive hur händelserika de är. De har också visat att upplevelsen av ljudlandskap är direkt relaterat till vilka ljud som förekommer vid en plats, men har ytterst lite att göra med hur ljudstarka de är. 4. Genomförande Från Innovativ Kultur sökte vi medel för att skapa innehållet i ljudlandskapssimulatorn. Målet med detta delprojekt var att dokumentera ljudlandskap från olika områden i Stockholm. De platser vi har dokumenterat är Slussen som är under utveckling, Skogskyrkogården som, sedan 1994, är ett av Sveriges 14 världsarv och Mariatorget som är en plats som vi har tidigare erfarenheter att arbeta med. Vi har dokumentera dessa områden både med Sida 2 av 6

3 ljudinspelningar och med digitala fotografier. Ljudlandskapssimulatorn består av ett bord i oljad ek med en infälld 40-tums pekskärm och fyra par hörlurar. Materialet kan presenteras på olika sätt. En form är bildspel där ljudlandskap presenteras i form av en ljudvandring genom miljön. Bildspel är ett bra medium för att presentera ett ljudlandskap då stillbilder hjälper lyssnaren att fokusera på ljudmiljön och olika intressanta ljudkällor, utan att distraheras av alltför intensiva visuella intryck. Samtidigt bidrar bilderna till att bibehålla lyssnarens intresse då enbart ljud blir allt för enformigt. I en annan presentationsform kan besökarna använda det tillgängliga materialet för att själva skapa egna ljudlandskap. Besökaren kan förändra en befintlig ljudmiljö genom att lägga till, flytta om eller ta bort ljudkällor. Vi har därför redigera ljudmaterialet så att det möjliggör en sådan manipulation och kompletterat det med ljudet från ett antal andra ljudkällor så som ljudet från ett kafé, ljudet av lekande barn eller ljudet av en sopmaskin. Tidsplanen blev slutligen lite annorlunda än den som beskrivs i ansökan. Förändringen finns med i avtalet. Projektets slutdatum bestämdes till istället för årsskiftet som var den ursprungliga planen. Under hösten 2011 efter att projektet startat blev Peter Lundén uppsagd från sin tjänst på Interactiv Institute fr.om pga arbetsbrist. Lundén genomförde ändå sin del av projektet efter bästa förmåga. En konsekvens var att projektet måste forceras för att bli färdigt innan tjänsten upphörde. Det var därför inte möjligt att genomföra dokumentationen av olika årstider. Det återstod arbetsuppgifter även efter det att uppsägningen trätt i kraft, men Lundén slutförde dessa trots uppsägningen. Arbetet med att spela in ljudmaterialet till ljudlandskapsbordet påbörjades under hösten 2011 med dokumentation av Skogskyrkogården, som är ett av Sveriges världskulturarv. Vi upptäckte dock under arbetets gång det enda som skiljer ljudmiljön från olika platser på kyrkogården åt är ljudnivån och riktningen. Vi bedömde därför att det är svårt att skapa ett intressant och tilltalande utställningsmaterial av dessa inspelningar. Vid diskussioner med Stockholms Stadsmuseum framkom att de endast var intresserade av att ställa ut Slussens ljudmiljö. Mot denna bakgrund flyttades därför fokus till Slussen. Vid närmare analys av inspelningarna från Skogskyrkogården upptäcktes att det fanns tekniska problem med inspelningsutrustningen, som är relativt ny. Den var i behov av reparation, elektroniken gav upphov till en högfrekvent ton på inspelningarna. Reparationen drog ut på tiden då en del av utrustningen måste skickas till tillverkaren i USA för reparation och vi fick inte tillbaka inspelningsutrustningen förrän i januari Då utrustningen är mycket avancerad och dyrbar så var det inte möjligt att skaffa någon ersättningsutrustning. Vi kunde återuppta arbetet med inspelningarna först i februari, årets kallaste månad. Det medförde vissa problem som vi inte räknat med så som att kylan fryser batterierna och deras arbetskapacitet blir väsentligen begränsad, mindre än hälften av normal inspelningstid. Laddningstiden är ca 8 timmar och vi kunde därför endast genomföra en inspelningssession per dag. För att få ett likvärdigt material där karaktären på inspelningarna inte skiljer sig alltför mycket, så begränsades inspelningstillfällena till vardagar mellan klockan Hänsyn måste också tas till meteorologiska förhållanden. Till exempel så stör regn och vind inspelningen. Idealt bör det inte blåsa mer än 3 4 m/s för att ljudinspelningar skall kunna genomföras, högre vindhastigheter medför risk för biljud. Vädret i februari innebar att inspelningarna på Slussen inte kunde slutföras förrän i slutet av månaden. Totalt genomfördes tagningar från drygt 30 olika positioner. Varje tagning är mellan minuter, totalt ca 7 timmar ljudmaterial. Under samma tidsperiod samlades bildmaterialet in. På grund av Sida 3 av 6

4 omständigheterna så tog insamlingen av ljudmaterialet väsentligt längre tid är planerat. Det blev därför nödvändigt att begränsa in samlandet av material till 3 platser för att kunna hålla budgetramen. Under mars och april sammanställdes ljudupptagningar och fotografier från Slussen till tre bildspel och ett panorama. Vart bildspel är ca 2 minuter långt och gestaltar en ljudvandring över Slussen ur gångtrafikantens perspektiv. Formatet är anpassat till 2 minuter då tidigare studier visar att en otränad lyssnare inte orkar lyssna aktivt under längre tid. Parallellt med arbetet med innehållet så utvecklades mjuk- och hårdvaran till ljudlandskapsbordet. Design av användargränssnitt och användartester har genomfört i samarbete med fyra studenter vid Malmö högskola som genomfört sina examensarbeten inom ramen för projektet. Tre av dem studerar informationsarkitektur och den fjärde studerar programmering. Inom ramen för detta samarbete genomfördes ett antal användarstudier. Målet var att konceptet skulle vara färdigt till i början av maj Det har dock krävts väsentligt mer arbete med teknikutvecklingen än beräknat, och installationen invigdes med pressvisning på Stockholms stadsmuseum torsdagen den 6 september. Under augusti genomfördes inspelningar och fotografering av Mariatorget. Materialet är avsett för ett bildspel med en ljudvandring från Hornsgatan, genom Mariatorget och ut på Swedenborgsgatan. I början av juni 2012 genomfördes ett seminarium på Stockholms stadsmuseum med forskare i ljudmiljöfrågor från Sverige, Sydkorea och Singapore. Vid seminariet demonstrerades ljudlandskapssimulatorn, som väckte ett stort intresse. Deltagarna hade lätt att se hur simulatorn kan användas i framtida planeringsprojekt. Den 26 september 2012 genomfördes ytterligare ett seminarium kallat Stadens ljud på Stadsmuseet i samarbete med Föreningen för samhällsplanering i Stockholm. Seminariet fokuserade på svenska och internationella fallstudier inom ljudlandskap. Målgrupp var främst medlemmar i Föreningen för samhällsplanering. Även vid detta seminarium demonstrerades och diskuterades ljudlandskapssimulatorn. Deltagare i seminariet framhöll att en simulator av detta slag kan inte bara fungera som ett verktyg vid planering av nya stadsbyggnadsprojekt utan också som ett verktyg för dialog mellan kund och uppdragsgivare, och som ett verktyg till medborgardialog. Till exempel kan simulatorn användas då en kommun ställer ut en detaljplan och vill söka återkoppling från medborgarna kring hur de vill att ljudmiljön i planområdet ska utformas. 4.1 Resurser, och ekonomiskt utfall Peter Lundén, Interaktiva Institutet, har ansvarat för inspelning och redigering av ljudmaterialet. Östen Axelsson, Stockholms universitet, har ansvarat för att fotografera och i övrigt dokumentera miljöerna. De erhållna ekonomiska medel gick som planerat främst till löner under projekttiden. Detta omfattade arbetstid för att dokumentera de aktuella områdena, samt arbetstiden för att redigera det insamlade materialet och att skapa bildspelen. Arbetsinsatsen blev betydligt mer omfattande än beräknat, bland annat på grund av tekniska problem och väderförhållanden. Vi fick anslag från Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas) för att utveckla och bygga ljudlandskapssimulatorn. Själva ekbordet, som simulatorn är inbyggd i, bekostades av Stockholms stadsmuseum. Sida 4 av 6

5 4.2 Totalbudget uppdelad på kostnadsslag, med avseende på finansiering Budget Utfall Löner Hyra av utrustning Totalt Resultat & effekter Genom Stockholm ljuder har vi utvecklat den ljudlandskapssimulator som vi har strävat efter i mer än tre år. Vi har gått från an abstrakt idé till en konkret produkt som går att demonstrera. Simulatorn är nu tillgänglig för allmänheten genom Stockholms stadsmuseum. Detta resultat hade inte varit möjligt utan bidrag från Innovativ Kultur. Projektet har lagt grunden till en ny metod för samverkan och dialog med allmänheten kring ljud och ljudmiljö på ett sätt som tidigare inte var möjligt. Simulatorn har bland annat uppmärksammats av Svenska Dagbladet, Synskadades riksförbund, och av Noise Abatement Society i England. Genom Stockholm Ljuder har vi också kunnat genomföra två seminarier där ljudlandskapssimulatorn har demonstrerats och diskuterats. Därigenom har vi lärt oss mer om simulatorns potential som verktyg för planering av goda ljudlandskap. Projektdeltagarna har fördjupat sina kunskaper om hur man utvecklar interaktiva installationer för museala ändamål. Inte minst har vi fördjupat våra kunskaper om vikten av att målgruppen involveras tidigt i projektet i syfte att slutprodukten ska var användarvänlig. Detta inbegriper inte bara museets besökare, utan också museets personal som ska ansvara för underhåll av installationen. Vår plan är att Stockholm Ljuder ska utgöra ett första steg i en mer omfattande kartläggning av Stockholms ljudlandskap. En sådan kartläggning är nödvändig för att kunna utarbeta en strategi för ljudlandskapsplanering inom Stockholmsregionen. En målsättning är att vår ljudlandskapssimulator ska kunna användas för ljudlandskapsdesign inom arkitektur och samhällsplanering som ett verktyg för medveten och ändamålsenlig utformning av ljudlandskap. På så vis förväntar vi oss att projektet på sikt ska bidra till ökad livskvalitet för stockholmarna. Projektet har karaktären av ett pilotprojekt och vi förväntar oss lära hur ljudlandskap kan dokumenteras och bevaras i digital form. Vi bedömer att denna kunskap är värdefull för museer som Stockholms stadsmuseum, Nordiska museet och Arkitekturmuseet, som har till uppdrag att dokumentera och bevara föremål och kulturmiljöer. Vi förväntar oss också lära mer om hur människor upplever och förstår den omgivande ljudmiljön, samt hur ljudlandskap kan ges en medveten och ändamålsenlig utformning. 6. Övrigt Vår forskargrupp ingår i ett internationellt nätverk av forskare inom ljudlandskap där vi har en mycket framskjuten position. Frågan om ljudlandskap skyms alltjämt av det traditionella bullerperspektivet, men rör sig kraftigt uppåt på den internationella agendan för centrala frågor att bevaka. EU:s direktiv för samhällsbuller föreskriver att tysta områden i tätorter måste skyddas. Här har ljudlandskapsansatsen kommit att bli allt viktigare runt om i Europa. Sida 5 av 6

6 I början av augusti 2011 beslutade staden Brighton i södra England att man ska ta täten och bli ett nationellt föredöme inom ljudlandskapsplanering i England. Sverige har dock en stark position internationellt. Under 2010 var Stockholms stad Europas först miljöhuvudstad. Samma år var Stockholm också den första staden att ta emot the European Soundscape Award av Noise Abatement Society i England, sponsrat av den Europeiska miljöbyrån (EEA) och Brittiska miljödepartementet (DEFRA). Vårt arbete syftar till att Stockholm ska bibehålla sin tätplacering inom miljöområdet, och ta positionen som internationellt föredöme inom ljudlandskap. Sköndal Peter Lundén Projektledare Sida 6 av 6

LJUDLANDSKAP FÖR BÄTTRE HÄLSA

LJUDLANDSKAP FÖR BÄTTRE HÄLSA Ett forskningsprogram finansierat av Mistra, Vägverket och Vinnova LJUDLANDSKAP FÖR BÄTTRE HÄLSA Den goda staden kräver goda ljudlandskap 38 db 40 db 42 db 44 db 46 db 48 db 50 db 52 db 54 db 56 38 db

Läs mer

OM VI FICK BESTÄMMA ett projekt om Barnkonventionen och varför barns och ungdomars delaktighet måste stärkas

OM VI FICK BESTÄMMA ett projekt om Barnkonventionen och varför barns och ungdomars delaktighet måste stärkas Sofia Balic Projektledare Sveriges Musik- och Kulturskoleråd Nybrokajen 13 S- 111 48 STOCKHOLM +46 703 66 13 30 sofia.balic@smok.se www.smok.se 13-05-1713-05-17 Till Michael Brolund Arvsfondsdelegationen

Läs mer

Projektplan i Ubicomp En bra start på dagen

Projektplan i Ubicomp En bra start på dagen Projektplan i Ubicomp En bra start på dagen Team 1 Sebastian, Peter, Leif, Lina och Kicki Kort introduktion I detta projekt skulle vi vilja ta vara på tillfället att skapa ett nytt sätt på hur människor

Läs mer

Välkommen till workshop om nationellt kunskapsstöd

Välkommen till workshop om nationellt kunskapsstöd Välkommen till workshop om nationellt kunskapsstöd önskar Filippa Myrbäck, SKL, Helene Bogren, Boverket, Pia Lindeskog, Folkhälsomyndigheten och Eva Renhammar, Malmö stad Hållpunkter för 09.50-11:00 09.50

Läs mer

GRÄNSSNITTSDESIGN. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

GRÄNSSNITTSDESIGN. Ämnets syfte. Kurser i ämnet GRÄNSSNITTSDESIGN Ämnet gränssnittsdesign behandlar interaktionen mellan dator och människa med fokus på designaspekterna i utveckling av användbara, tillgängliga och tilltalande gränssnitt. Det innehåller

Läs mer

Projektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6) 2010-03-12

Projektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6) 2010-03-12 12 1 (6) Projektmodell Projektmodell Projektmodell... 1 1. Riktlinjer projektmodell... 1 2. Projektförutsättningar... 2 2.1 Uppdragsgivaren... 2 2.2 Direktiv... 2 2.3 Förstudie... 2 2.4 Beslut... 2 2.5

Läs mer

Vi dokumenterar Er konst

Vi dokumenterar Er konst Vi dokumenterar Er konst För oss är det viktigt att konsten syns Konst finns överallt, vi vill hjälpa er att dokumentera den. Vi dokumenterar konst genom virtuella gallerier, konst genom hemsidor filmningsdokumentation

Läs mer

Kulturrådets strategi för att stärka den professionella dansen 2010 2014

Kulturrådets strategi för att stärka den professionella dansen 2010 2014 2010-06-09 Beslutsbilaga S 2010:21 Kulturrådets strategi för att stärka den professionella dansen 2010 2014 Inledning Kulturrådet överlämnade Handlingsprogrammet för den professionella dansen (KUR 2005/2366)

Läs mer

Introduktion. Samarbeten

Introduktion. Samarbeten Introduktion De nya möjligheter som Internet gett upphov till har inte bara lett till en ökad möjlighet för distribution av och utbyte av kultur mellan regioner utan också till helt nya sätt på vilka kultur

Läs mer

Författarprocessen som en digital, interaktiv verksamhet

<Innan_punkt> Författarprocessen som en digital, interaktiv verksamhet DIGITAL 2015-16 Förstudieansökan Författarprocessen som en digital, interaktiv verksamhet 1. Bakgrund Den här ansökan har sin bakgrund i Länsbiblioteket i Västerbottens ständiga strävan att

Läs mer

Ljudlandskap Malmö. Redovisning av försök vid St. Knuts torg. Installationsrum vid St. Knuts torg i Malmö. Projektform: Partnerskap

Ljudlandskap Malmö. Redovisning av försök vid St. Knuts torg. Installationsrum vid St. Knuts torg i Malmö. Projektform: Partnerskap Ljudlandskap Malmö Redovisning av försök vid St. Knuts torg Installationsrum vid St. Knuts torg i Malmö. Projektform: Partnerskap Partners: SLU, Movium, Malmö stad, Ramböll. Gunnar Cerwén Doktorand vid

Läs mer

Sammanfattning. 1. Inledning

Sammanfattning. 1. Inledning Nationell strategi för arbetet med att digitalisera, digitalt bevara och digitalt tillgängliggöra kulturarvsmaterial och kulturarvsinformation 2012 2015 Sammanfattning Den nationella strategin för arbetet

Läs mer

Ansökan för Leader Sjuhärads Kulturcheck

Ansökan för Leader Sjuhärads Kulturcheck Leader-kontorets anteckningar Ankomdatum:2014-01-15 Diarienummer:2008-008 CS Ansökan för Leader Sjuhärads Kulturcheck Kulturenar på kyrkogårdarna i Iorps paorat, inventering och dokumentation Kulturcheckens

Läs mer

Bakgrundsinformation Utställningslokaler i samband till Åtvidabergs 600-års jubileum

Bakgrundsinformation Utställningslokaler i samband till Åtvidabergs 600-års jubileum MOTTAGARE Linköpings Universitet Utbildningen inom gestaltning och utställningsproduktion inom samtida konstnärliga fält. ADRESS Johanna Johnsson Bakgrundsinformation Utställningslokaler i samband till

Läs mer

Projekt uppgift åk: 9 vt 2012

Projekt uppgift åk: 9 vt 2012 Projekt uppgift åk: 9 vt 2012 Inledning: Grupparbeter eller enskilt. Syftet med projektet Undervisningen i ämnet teknik syftar till att eleverna utvecklar sitt tekniska kunnande och sin tekniska medvetenhet

Läs mer

En idéskrift. En idéskrift

En idéskrift. En idéskrift En idéskrift En idéskrift I den numera klassiska What is a city? (1937) beskriver Lewis Mumford staden som en social teater, med de sociala aktiviteterna som stadens kärna och människan i fokus. Med det

Läs mer

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2014-11-04 1.0 Marie Holmberg Stadskontoret Näringslivsavdelningen

Läs mer

Slutrapport folkhälsonämndens visualiseringsprojekt 2014-2015

Slutrapport folkhälsonämndens visualiseringsprojekt 2014-2015 Tjänsteskrivelse 2015-03-20 Handläggare: Lena Edlund FHN 2014.0082 Folkhälsonämnden Slutrapport folkhälsonämndens visualiseringsprojekt 2014-2015 Sammanfattning Projektet har handlat om att skapa nya kanaler

Läs mer

Utvecklingsm odell och utvecklingsm etod för att skapa god kom m unikation

Utvecklingsm odell och utvecklingsm etod för att skapa god kom m unikation Kurs: Designm etodik, 3 p Delm om ent: Datum : 2 0 0 3-1 2-1 8 Utvecklingsm odell och utvecklingsm etod för att skapa god kom m unikation Nils Järgenstedt [ it3 jani@ituniv.se] Innehållsförteckning INLEDNING...

Läs mer

Förslag till projektplan för nytt Kulturpolitiskt program för Skara kommun 2011-2014

Förslag till projektplan för nytt Kulturpolitiskt program för Skara kommun 2011-2014 Tjänsteskrivelse 1(1) 2011-03-17 Kultur- och samhällsbyggnadsförvaltningen Kultur- och fritidsnämnden Förslag till projektplan för nytt Kulturpolitiskt program för Skara kommun 2011-2014 Förslag till beslut

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer Hallands sommarlovsentreprenörer Projektnamn Hallands sommarlovsentreprenörer Projektidé Att ta konceptet sommarlovsentreprenör till Halland och tillsammans med kommuner, lokala näringsidkare och föreningar

Läs mer

Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvårdsprogram

Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvårdsprogram SLUTRAPPORT 2010-07-12 Länsstyrelsen i Skåne län Miljöavdelningen 205 15 Malmö Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvårdsprogram Projektets namn: Naturvårdsprogram Kontaktperson på kommunen:

Läs mer

att skapa och bygga miljöer för en aktiv vardag

att skapa och bygga miljöer för en aktiv vardag att skapa och bygga miljöer för en aktiv vardag Statens folkhälsoinstitut, Östersund isbn: 978-91-7257-473-1 omslagsillustration: AB Typoform/Ann Sjögren grafisk form: AB Typoform foto: sid 5 Peter de

Läs mer

Projektplan. Digitalisering av Kattresan

Projektplan. Digitalisering av Kattresan Projektplan Digitalisering av Kattresan Innehållsförteckning BAKGRUND 3 SYFTE 3 MÅLSÄTTNINGAR 3 Målgruppsdefinition 3 GENOMFÖRANDE 4 Material 4 Aktiviteter 4 PROJEKTORGANISATION 5 Kommunikation 5 PRELIMINÄR

Läs mer

Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR

Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR Forskningsnämnden Dnr: 2012-114-77 Fastställda: 2012-02-07 Reviderat 2014-03-18 Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR Bedömningskriterierna syftar till att säkerställa kvalitet och

Läs mer

Vilka vetenskapliga grunder står vi på idag kring upplevelsen av industribuller?

Vilka vetenskapliga grunder står vi på idag kring upplevelsen av industribuller? Stadens ljud och människors hälsa Malmö, 29/2-2012 Arrangör: Stockholm, Göteborg, Malmö och Helsingborg stad, Delegationen för hållbara städer Vilka vetenskapliga grunder står vi på idag kring upplevelsen

Läs mer

SLUTRAPPORT FÖR PROJEKT

SLUTRAPPORT FÖR PROJEKT SLUTRAPPORT FÖR PROJEKT 1 INLEDNING 1.1 Allmänna uppgifter Datum: 9/7-2012 Projekttid: 18 juni 29 juni Stödmottagare (organisation): Josephine Svärd Journalnummer: Projektnamn: Konstutställning 1.2 Sammanfattning

Läs mer

Rollspel baserat på ett verkligt fall för undervisning i Arbetsvetenskap

Rollspel baserat på ett verkligt fall för undervisning i Arbetsvetenskap Sida: 1 (6) Projektplan Rollspel baserat på ett verkligt fall för undervisning i Arbetsvetenskap Sida: 2 (6) Innehåll 1 Mål... 3 1.1 Bakgrund och projektidé... 3 1.2 Projektmål... 4 1.3 Avgränsningar...

Läs mer

Regionala Mål 2 Projekt. Projektansökan ur EG:s strukturfonder

Regionala Mål 2 Projekt. Projektansökan ur EG:s strukturfonder Regionala Mål 2 Projekt Projektansökan ur EG:s strukturfonder Åtta regionala strukturfondsprogram 1. Övre Norrland 2. Mellersta Norrland 3. Norra Mellansverige 4. Östra Mellansverige 5. Stockholm 6. Västsverige

Läs mer

Mätning och beräkning av buller utomhus

Mätning och beräkning av buller utomhus Specialister på byggakustik och omgivningsbuller Mätning och beräkning av buller utomhus Vi hjälper er när ni har behov av att hantera buller utomhus, både vad gäller beräkningar och mätningar men även

Läs mer

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS HANDBOK för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS Världen angår oss Centerkvinnornas fond Världen angår oss (VAO) är fonden för Centerkvinnornas medlemmar som vill jobba för en

Läs mer

FÖRPROSJEKTRAPPORT. Simuleringsmodell för mikro regenerativa applikationer i fastigheter

FÖRPROSJEKTRAPPORT. Simuleringsmodell för mikro regenerativa applikationer i fastigheter FÖRPROSJEKTRAPPORT Projektnamn: Projekttitel: Simuleringsmodell för mikro regenerativa applikationer i fastigheter Simuleringsmodell för mikro regenerativa applikationer i fastigheter Planlagt startdatum:

Läs mer

Uppföljningsblankett D till projektledaren direkt efter projektslut

Uppföljningsblankett D till projektledaren direkt efter projektslut Diarienr (Ifylles av myndigheterna) Europeiska socialfonden Uppföljningsblankett D till projektledaren direkt efter projektslut Till projektledaren! Projektet är avslutat och för uppföljningen av ESF-

Läs mer

Malin Hultman Blendas gata 59 42251 Hisings backa. 076 218 74 86 hej@malinhultman.com malinhultman.com

Malin Hultman Blendas gata 59 42251 Hisings backa. 076 218 74 86 hej@malinhultman.com malinhultman.com 1 2 3 Malin Hultman Blendas gata 59 42251 Hisings backa 076 218 74 86 hej@malinhultman.com malinhultman.com 1 Vad är inte design? Vi lever i en värld full med artefakter. De flesta tar vi för givna. Allting

Läs mer

Paradis? Hur då? Vår tanke bakom PapyrusParadis är att erbjuda bra bostäder åt Mölndalsbor, i ett centralt beläget område med goda förbindelser till både Mölndal och Göteborg samtidigt som området blir

Läs mer

Delrapport Samarbete med andra lärosäten gällande rekrytering av betalstudenter

Delrapport Samarbete med andra lärosäten gällande rekrytering av betalstudenter Mittuniversitetet Implementering av utbildningsstrategin Sandra Wåger 2013-04-10 Delrapport Samarbete med andra lärosäten gällande rekrytering av betalstudenter Innehållsförteckning Sammanfattning 1. Bakgrund

Läs mer

Slutrapport. Servicenavet landsbygdsbutiken i centrum 00167167. Årjängs kommun 2120000-1835 20130831 20120401-20130831

Slutrapport. Servicenavet landsbygdsbutiken i centrum 00167167. Årjängs kommun 2120000-1835 20130831 20120401-20130831 Slutrapport Projektnamn Ärende-ID Servicenavet landsbygdsbutiken i centrum 00167167 Stödmottagare Organisationsnummer Årjängs kommun 2120000-1835 Datum för slutrapport Beslutad projekttid 20130831 20120401-20130831

Läs mer

Marint centrum i Simrishamn. Initiativ för en bättre Östersjömiljö och en tillväxtmotor i sydöstra Skåne

Marint centrum i Simrishamn. Initiativ för en bättre Östersjömiljö och en tillväxtmotor i sydöstra Skåne Marint centrum i Simrishamn Initiativ för en bättre Östersjömiljö och en tillväxtmotor i sydöstra Skåne Simrishamn ett marint centrum Östersjön är ett av världens känsligaste hav, ett hav som står inför

Läs mer

Jämställdhetsintegrering av verksamheten inom Näringsliv Skåne

Jämställdhetsintegrering av verksamheten inom Näringsliv Skåne Jämställdhetsintegrering av verksamheten inom Näringsliv Skåne DET ÖPPNA SKÅNE Enligt Skånes regionala utvecklingsstrategi har vi år 2030 det öppna Skåne. Öppet i sinnet, öppet för alla och med ett öppet

Läs mer

Bilaga 2 Utdrag av information från relevanta forskningsråd

Bilaga 2 Utdrag av information från relevanta forskningsråd 1(8) Bilaga 2 Utdrag av information från relevanta forskningsråd Inledning Ansvaret för forskning inom geodataområdet är otydligt definierat. Lantmäteriet ska enligt sin instruktion bedriva utvecklingsverksamhet

Läs mer

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 PROJEKTLEDNING inom produktutveckling Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 Innehållsförteckning Inledning... 3 Projektarbete... 4 Projektledning & Ledarskap...

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00 1 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00 Studieplanen är fastställd av Fakultetsstyrelsen för Lunds Tekniska Högskola, LTH, 2007-09-24 och senast ändrad 2014-03-10

Läs mer

Ekonomisk ansvarig (verksamhetschef eller motsvarande som har ekonomiskt ansvar för projektet) Förnamn och efternamn

Ekonomisk ansvarig (verksamhetschef eller motsvarande som har ekonomiskt ansvar för projektet) Förnamn och efternamn Ansökningsblankett för Social investeringsfond. Signerad ansökan skickas per post till Region Skåne, Diariet, Regionkansliet, 291 89 Kristianstad. Digital kopia skickas, ej signerad, i PDF format till

Läs mer

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN 1 (7) Institutionen för socialvetenskap Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN Master Programme in Social Work Research

Läs mer

Projekt Skånsk Nätverkskraft. Mål. Syfte. Projektplan Bakgrund

Projekt Skånsk Nätverkskraft. Mål. Syfte. Projektplan Bakgrund Projekt Skånsk Nätverkskraft Mål Att via nätverksbyggande och föreläsningar stimulera de deltagande företagens affärsutveckling. Syfte Att genom projektet få kunskap om kompetensbehovet land företagare

Läs mer

STRÅKET - den röda tråden. Skärhamn, 2014

STRÅKET - den röda tråden. Skärhamn, 2014 STRÅKET - den röda tråden Skärhamn, 2014 Stråket - den röda tråden i Skärhamn är ett projekt som syftar till att skapa ett sammanhängande och attraktivt gång- och cykelstråk genom Skärhamns centrum. Stråket

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets allmänna råd om miljöbedömningar av planer och program [till 6 kap. miljöbalken samt förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar]

Läs mer

Anser ert parti att man ska följa översiktsplanen och inte bygga i de markområden som ligger i en grön kil?

Anser ert parti att man ska följa översiktsplanen och inte bygga i de markområden som ligger i en grön kil? SAMMANSTÄLLNING ENKÄT OM GRÖNA FRÅGOR INFÖR VALET 2014 Nätverket Ny Grön Våg består av ett 30-tal natur-, miljö-, och friluftsorganisationer i sområdet. Bland dessa ingår Naturskyddsföreningen i s län,

Läs mer

Naturligt ljud skapar effektivare ljudmiljöer

Naturligt ljud skapar effektivare ljudmiljöer KONTORSmiljö Naturligt ljud skapar effektivare ljudmiljöer Vi människor är gjorda för att vara utomhus där vår syn och hörsel fungerar bäst. Våra sinnen har inte utvecklats i samma takt som vår omgivning.

Läs mer

Yttrande: Nya villkor för public service (SOU 2012:59)

Yttrande: Nya villkor för public service (SOU 2012:59) 2013-06-25 Saco Box 2206 103 15 Stockholm Yttrande: Nya villkor för public service (SOU 2012:59) DIK har tagit del av Public service kommitténs betänkande Nya villkor för public service (SOU 2012:59).

Läs mer

2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise

2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise 2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5 Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk 2012-06-01 2(9) Vattenbruket i Sverige är en liten näring trots att potentialen är betydande och

Läs mer

Kursplanen i ämnet teknik

Kursplanen i ämnet teknik DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Kursplanen i ämnet teknik Läsåret 2011/12 införs en samlad läroplan för var och en av de obligatoriska skolformerna grundskolan, grundsärskolan, sameskolan

Läs mer

Inkludering. Vi söker oss ofta till dem. ÄRgemenskap

Inkludering. Vi söker oss ofta till dem. ÄRgemenskap Inkludering handlar om social gemenskap och olikhet berikar en grupp. Det menar professor Claes Nilholm. På Nossebroskolan har professor Bengt Persson dessutom kunnat se att det gynnar elevernas måluppfyllelse.

Läs mer

PROJEKTPLAN. Sjukhusmaterial

PROJEKTPLAN. Sjukhusmaterial PROJEKTPLAN Sjukhusmaterial Version: 3 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Projektledningsgrupp... 3 Delprojektgrupp... 3 Bakgrund... 3 Behovs- och problemformulering... 3 Syfte... 4 Målgrupp... 4 Projektmål...

Läs mer

KRIS & VISION. En utställning om hur Norrköping blev den stad den är idag som visas på både Arbetets museum och Norrköpings stadsmuseum.

KRIS & VISION. En utställning om hur Norrköping blev den stad den är idag som visas på både Arbetets museum och Norrköpings stadsmuseum. KRIS & VISION En utställning om hur Norrköping blev den stad den är idag som visas på både Arbetets museum och Norrköpings stadsmuseum. Norrköping har genom historien upplevt både stora framgångar och

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet A. Uppgifter om stödmottagare Namn och adress Måltidsriket, ekonomisk förening Fabriksvägen 2 712 34 Hällefors Journalnummer dnr 3.2.18-187/14 E-postadress bola@kjellobolas.se B. Uppgifter om kontaktpersonen

Läs mer

NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering

NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering Sida 1 (8) UTLYSNING NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering PLANERINGSBIDRAG FÖR STRATEGIUTVECKLING Programmet Nätbaserad utbildning för internationell positionering syftar till

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31

Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31 Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31 Inledning Dals härad är en gammal kulturbygd i Vadstena kommun i västra Östergötland. Den består

Läs mer

Projektplan, teaterqlan

Projektplan, teaterqlan Projektplan, teaterqlan 1.1 Projektbenämning TeaterQlan 1.2 Projektgrupp Malimo Productions har tre medarbetare. Det är Mario Frost, Linnéa Forsberg och Mona Wallin Utefter kvalifikationer och personliga

Läs mer

24 / ARKITEKTEN / 05 / MAJ 2010

24 / ARKITEKTEN / 05 / MAJ 2010 24 / ARKITEKTEN / 05 / MAJ 2010 ARKITEKTEN / 05 / MAJ 2010 / 25 Med öra för RUMMET Björn Hellström är först i Sverige med titeln akustisk designer. Vi följde med honom på en ljudpromenad genom Stockholm.

Läs mer

STADSLABORATORIET MARIESTADS SOMMAR PROJEKT 2011

STADSLABORATORIET MARIESTADS SOMMAR PROJEKT 2011 STADSLABORATORIET MARIESTADS SOMMAR PROJEKT 2011 Mariestad has embarked on an experiment to increase cultural activity in the hope of redefining itself. The city government is launching a series of cultural

Läs mer

Projektplan, Forbondelivet och hälsingekulturen

Projektplan, Forbondelivet och hälsingekulturen Skästra Byaförening Sid 1 av 6 Upprättad av: Datum: Version: Jakob Silén 2009-09-15 0.2 Projektplan, INNEHÅLL 0 Versionshistorik...2 1 Identifikation...2 1.1 Huvudmän...2 1.2 Budgetramar...2 1.3 Tidsramar...2

Läs mer

Högskolan i Gävle. Kompetensförsörjare inom ett av framtidens stora område. Fredrik Ekberg

Högskolan i Gävle. Kompetensförsörjare inom ett av framtidens stora område. Fredrik Ekberg Högskolan i Gävle Kompetensförsörjare inom ett av framtidens stora område Fredrik Ekberg HÖGSKOLAN I GÄVLE AVDELNINGEN FÖR KOMMUNIKATION OCH SAMVERKAN MAJ 2008 Vision Högskolan i Gävle har en ledande position

Läs mer

PROJEKTPLAN. Detta dokument är avsett att användas som stöd vid framtagning av dokumentet Projektplan.

PROJEKTPLAN. Detta dokument är avsett att användas som stöd vid framtagning av dokumentet Projektplan. PROJEKTPLAN Projektnamn Användning Detta dokument är avsett att användas som stöd vid framtagning av dokumentet Projektplan. Kursiv röd text är råd, anvisningar och ev. exempel inom respektive avsnitt

Läs mer

Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(6) Anette Gottfriedson 2013-08-27. Förskolan Gullvivans arbetsplan 2013-2014

Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(6) Anette Gottfriedson 2013-08-27. Förskolan Gullvivans arbetsplan 2013-2014 Förskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(6) Anette Gottfriedson 2013-08-27 Förskolan Gullvivans arbetsplan 2013-2014 Kunskapsnämndens mål 2013 under MEDBORGAR-perspektivet Resultaten för lärande

Läs mer

Slutrapport Projektet OCR-tolkning för indexering av,

Slutrapport Projektet OCR-tolkning för indexering av, 2011-05-13/PB Slutrapport Projektet OCR-tolkning för indexering av, och sökning i, inskannade dokument Projektorganisation Projektarbetet har bedrivits med lokala arbetsgrupper i både Uppsala och i Umeå.

Läs mer

Tanums-Gissleröd Anneberg

Tanums-Gissleröd Anneberg Rådgivande ingenjörer inom Ljud, Buller, Vibrationer. Rapport 5229-B / / Rolf Cedås Tanums-Gissleröd Kartläggning av vägbuller för bostad Till denna rapport hör karta över planområde 5229-1 samt bullerkartor

Läs mer

KUNDCASE C4 ENERGI 2

KUNDCASE C4 ENERGI 2 KUNDCASE C4 ENERGI KUNDCASE C4 ENERGI 2 3 KUNDCASE C4 ENERGI Strategi och positionering 4 KOMMUNIKATIV PLATTFORM ELNÄT STADSNÄT FJÄRRVÄRME miljövänlig komfort varje dag 5 KUNDCASE C4 ENERGI Affärsidé C4

Läs mer

Alströmerhemmet Nationalmuseums partner i pilotprojektet Morgondagens museum

Alströmerhemmet Nationalmuseums partner i pilotprojektet Morgondagens museum Alströmerhemmet Nationalmuseums partner i pilotprojektet Morgondagens museum Under 2015 inleder Alströmerhemmet och Nationalmuseum ett skede i sitt samarbete för att tillsammans hitta arbetsformer som

Läs mer

Erasmus+ Europeiskt samarbete utvecklar yrkesutbildningen

Erasmus+ Europeiskt samarbete utvecklar yrkesutbildningen Erasmus+ Europeiskt samarbete utvecklar yrkesutbildningen 2015-04-16 Christina Jansson Internationalisering som utvecklingskraft Se och reflektera Utbyta metoder och arbetssätt Förändra Utveckla något

Läs mer

Slutrapport för projekt

Slutrapport för projekt Slutrapport för projekt Vänligen notera att slutrapporten och godkännande för att publicera kontaktuppgifterna (sista sidan) ska sändas i original till Länsstyrelsen, dessutom slutrapporten sändas i digital

Läs mer

Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola 2004-2006

Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola 2004-2006 1 BESLUT 2003-12-18 Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola 2004-2006 Malmö högskolas miljöråd har under hösten tagit fram ett förslag till Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola.

Läs mer

Civilsamhället och välfärdens organisering. Masterprogram i socialt arbete

Civilsamhället och välfärdens organisering. Masterprogram i socialt arbete Civilsamhället och välfärdens Masterprogram i socialt arbete Civilsamhället och välfärdens Nu startar Sveriges första masterprogram i socialt arbete med inriktning mot det civila samhället. Utbildningen

Läs mer

Ansökan för Leader Sjuhärads Kulturcheck

Ansökan för Leader Sjuhärads Kulturcheck Leader-kontorets anteckningar Ankomstdatum: Diarienummer: Ansökan för Leader Sjuhärads Kulturcheck Textilkonst och Sportvagnsträff Kulturcheckens namn Roland Haraldsson Sökande (Namn/Förening) 520612-5717

Läs mer

1) Junior kvantanalytiker. Kommuninvests studenttävling Employer Branding

1) Junior kvantanalytiker. Kommuninvests studenttävling Employer Branding Kommuninvests studenttävling Employer Branding Tävlingsuppgift Hur ska vi på Kommuninvest på bästa sätt marknadsföra oss för att få studenter på svenska universitet att intressera sig för att arbeta hos

Läs mer

Umeå Europas kulturhuvudstad 2014. Slutredovisning av genomförda projekt och aktiviteter

Umeå Europas kulturhuvudstad 2014. Slutredovisning av genomförda projekt och aktiviteter Umeå Europas kulturhuvudstad 2014 Slutredovisning av genomförda projekt och aktiviteter Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Dokumentations- och forskningsprojekt... 5 Stadens skriftspråkliga landskap...

Läs mer

Plattform för hållbar stadsutveckling. Samarbete för ett bättre liv i staden!

Plattform för hållbar stadsutveckling. Samarbete för ett bättre liv i staden! Plattform för hållbar stadsutveckling Samarbete för ett bättre liv i staden! Hur bygger man en hållbar stad? Ett recept på hur en hållbar stad kan byggas finns inte! Hållbar stadsutveckling är inget tillstånd

Läs mer

Kommunikationsplan för projekt Medborgardialog 2012 i Gislaveds kommun 2011-11-24

Kommunikationsplan för projekt Medborgardialog 2012 i Gislaveds kommun 2011-11-24 Kommunikationsplan för projekt Medborgardialog 2012 i Gislaveds kommun 2011-11-24 Projekt Medborgardialog 2012 Inledning Det finns ett generellt behov av att öka medborgardialogen i Sverige och så även

Läs mer

Preliminär slutrapport: Förstudie om att få med avfallshanteringen i samhällsplaneringen. Boverkets dnr: 14-71-1057 1057

Preliminär slutrapport: Förstudie om att få med avfallshanteringen i samhällsplaneringen. Boverkets dnr: 14-71-1057 1057 Preliminär slutrapport: Förstudie om att få med avfallshanteringen i samhällsplaneringen Boverkets dnr: 14-71-1057 1057 Projektansvarig 1 : Kretslopp och vatten, Göteborgs Stad. Adress 1 : Box 123, 424

Läs mer

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009 Kulturpolitiskt program för 2008 2020 Kommunfullmäktige 14 april 2009 1 2 Förord Tänk er ett torg en fredagseftermiddag i maj som myllrar av liv. Människor möts och skiljs, hittar nya vägar eller stannar

Läs mer

Projekt med extern finansiering styrning och kontroll

Projekt med extern finansiering styrning och kontroll www.pwc.se Revisionsrapport Bo Rehnberg Cert. kommunal revisor Johan Lidström Revisor Projekt med extern finansiering styrning och kontroll Sollefteå kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1

Läs mer

Artlance Internetplattform för initiering, kontakt, och hantering av kulturprojekt

Artlance Internetplattform för initiering, kontakt, och hantering av kulturprojekt Artlance Internetplattform för initiering, kontakt, och hantering av kulturprojekt Vision Bygga upp en infrastruktur på Internet så att företag, kommuner, privatpersoner enkelt skall kunna initiera och

Läs mer

TEKNIKSTÖD FÖR ÄLDRE. innocare

TEKNIKSTÖD FÖR ÄLDRE. innocare TEKNIKSTÖD FÖR ÄLDRE innocare För EU projektet Innocare handlade det om att ge sig ut på oplöjd mark och börja skapa något nytt. Mänskliga möten Innovativ teknik Trygghet i hemmet Ledorden i rubriken speglar

Läs mer

Värderingskartlägging. Vad är värderingar?

Värderingskartlägging. Vad är värderingar? Värderingskartlägging. Vad är värderingar? Man kan säga att värderingar är frågor som är grundläggande värdefullt för oss, som motiverar och är drivkraften bakom vårt beteende. De är centrala principer

Läs mer

PROJEKTUTVECKLING. 12 maj 2009. Ängelholm

PROJEKTUTVECKLING. 12 maj 2009. Ängelholm PROJEKTUTVECKLING 12 maj 2009 Ängelholm Syfte Utveckla arbetssätt för att stärka kvinnor och män som står långt från arbetsmarknaden att komma i arbete eller närmare arbetsmarknaden Se och ta tillvara

Läs mer

Projekt Kulturarvsportal Västmanland. Projektpresentation Västmanlands läns museum, 2013-09-13

Projekt Kulturarvsportal Västmanland. Projektpresentation Västmanlands läns museum, 2013-09-13 Projekt Kulturarvsportal Västmanland Projektpresentation Västmanlands läns museum, 2013-09-13 Projektet i korthet Namn Period Parter Beskrivning av projektet Projektägare Projektledare Mer information

Läs mer

Samverkan för ett starkare kulturliv. Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter

Samverkan för ett starkare kulturliv. Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter Samverkan för ett starkare kulturliv Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter 2 SAMVERKAN FÖR ETT STARKARE KULTURLIV Landstinget och kommunerna ska gemensamt skapa förutsättningar för att medborgarna

Läs mer

På den här blanketten ansöker du om projektstöd inom Leader Sjuhärad för projekt som genomförs 2014 2015. Mobil 0700154224 Fax.

På den här blanketten ansöker du om projektstöd inom Leader Sjuhärad för projekt som genomförs 2014 2015. Mobil 0700154224 Fax. På den här blanketten ansöker du om projektstöd inom Leader Sjuhärad för projekt som genomförs 2014 2015. A Sökande Uddebo ekologiska Inköpsförening Organisations/personnummer 802476-9484 0700154224 E-post:

Läs mer

Slutrapport Informationsprojekt Arkitekt- och planeringstjänster inom hållbar stadsutveckling

Slutrapport Informationsprojekt Arkitekt- och planeringstjänster inom hållbar stadsutveckling Sveriges Arkitekter Boverket Sofie Adolfsson Jörby Box 534 371 23 Karlskrona Stockholm 2011-02-22 Slutrapport Informationsprojekt Arkitekt- och planeringstjänster inom hållbar stadsutveckling Boverks nr

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för

Läs mer

Slutrapport för projektet

Slutrapport för projektet 1 (7) Slutrapport för projektet Fiber Borås Väst Ekonomisk Förening Datum: 2013-07-03 Journalnummer: Projekttid: 2013-04-01 2013-12-31 (avslutat 2013-06-30) Kontaktpersoner i projektet: (Uppgifter på personer

Läs mer

Projektplan förstudie lokal vindkraftsåterbäring

Projektplan förstudie lokal vindkraftsåterbäring Projektplan förstudie lokal vindkraftsåterbäring 1. Vad kallar ni projektet Förstudie lokal vindkraftsåterbäring 2. Vilken är er projektidé Inom Ljustorp pågår planering för två stora vindkraftsetableringar.

Läs mer

Nämnd- och bolagsplan 2015. Kulturnämnd

Nämnd- och bolagsplan 2015. Kulturnämnd Kulturnämnd Innehållsförteckning Ledning... 3 Förutsättningar för verksamhetsåret... 4 Mål och mått... 6 Budget... 9 Bilagor... Fel! Bokmärket är inte definierat. 2 (9) Ledning Förvaltning: Ordförande:

Läs mer

ETT FORSKNINGSPROJEKT OM MENINGSSKAPANDE UTFORMNING AV DEN NUTIDA KYRKOGÅRDEN I SVERIGE

ETT FORSKNINGSPROJEKT OM MENINGSSKAPANDE UTFORMNING AV DEN NUTIDA KYRKOGÅRDEN I SVERIGE ETT FORSKNINGSPROJEKT OM MENINGSSKAPANDE UTFORMNING AV DEN NUTIDA KYRKOGÅRDEN I SVERIGE Fånga upp nutida trender och förstå mening Två perspektiv: Brukarperspektiv och planeringsperspektiv Multidisciplinärt

Läs mer

Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv

Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv Projektbeskrivning: Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv 1. Sammanfattande projektidé Syftet med projektet är att undersöka hur samspelet mellan det regionala tillväxtarbetet och det

Läs mer

CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2

CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2 CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2 Nordisk Kommunikation AB Olof Palmes gata 13 SE 111 37 Stockholm T +46 8 612 5550 F +46 8 612 5559 info@nordisk-kommunikation.com www.nordisk-kommunikation.se

Läs mer

MEDIEDESIGNPROGRAMMET, 120 HÖGSKOLEPOÄNG The Media Design Programme, 120 higher education credits

MEDIEDESIGNPROGRAMMET, 120 HÖGSKOLEPOÄNG The Media Design Programme, 120 higher education credits AKADEMIN FÖR HUMANIORA, UTBILDNING OCH SAMHÄLLSVETENSKAP Utbildningsplan Dnr CF 52-166/2009 Sida 1 (5) MEDIEDESIGNPROGRAMMET, 120 HÖGSKOLEPOÄNG The Media Design Programme, 120 higher education credits

Läs mer

Projektrapport. Projekt - Anna Broström Keramik

Projektrapport. Projekt - Anna Broström Keramik Projektrapport Projekt - Anna Broström Keramik Kurs: Medieteknik A, VT 2013 Delkurs: Interaktiva medier och Publicering via Internet Inlämningsdatum: 2013-06-04 FIMS: Freja Krogh-Andersen, Ida Josefsson,

Läs mer