Slutrapport för projektet Stockholm Ljuder

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Slutrapport för projektet Stockholm Ljuder"

Transkript

1 Slutrapport för projektet Stockholm Ljuder 1. Projektidé Syftet med Stockholm Ljuder var att samla in och ställ ut ett antal ljudlandskap från Stockholm. Slussen och Skogskyrkogården var exempel på några intressanta kandidater. Utställningen baseras på en ljudlandskapssimulator som utvecklats inom projektet och består av ett bord i oljad ek med en infälld 40-tums pekskärm och fyra par hörlurar i vilka man kan lyssna till olika ljudlandskap. Den auditiva upplevelsen kompletteras av visuellt material i form av bilder, kartor och liknande som kan bidra till upplevelsen av platsen. Besökaren kan förändra, och skapa egna versioner av ljudmiljöerna genom att lägga till, ta bort, eller flytta om ljudkällor. En unik funktion är att ljudmiljöerna kan utvärderas med ett specialverktyg som är utvecklat inom projektgruppen. Det urbana ljudlandskapet är en viktig del av vårt kulturarv, men är ett eftersatt område. Det har oftast inte tillkommit medvetet utan genom rena tillfälligheter. Det borde vara lika självklart att formge det urbana ljudlandskapet som att man idag formger det vi kan se. För att uppnå denna vision är det nödvändigt att höja allmänhetens medvetenhet och känsla för stadens ljudlandskap. Det var vår målsättning att Stockholm Ljuder skall bidra till detta. Projektet var ett samarbete mellan Interaktiva institutet, Stockholms universitet, Stockholms stadsmuseum och Malmö Högskola. 2. Bakgrund, drivkrafter och motiv Ljudlandskapsforskning grundades av den kanadensiske kompositören Murray Schafer vid Simon Fraser University i Vancouver på slutet av 1960-talet. Hans idéer nådde dock aldrig särskilt långt utanför den egna gruppen av musiker och musikvetare. Vid slutet av 1990-talet adopterade en liten grupp av miljöforskare begreppet ljudlandskap. De hade insett att traditionell bullerbekämpning ensamt inte är en framkomlig väg till hållbar samhällsutveckling. Ljudlandskap handlar om människans upplevelse av ljudmiljön som helhet, vilket inkluderar all slags ljud positiva såväl som negativa inte bara buller. Allt fler ljudlandskapsforskare vill därför vidga perspektivet utöver Schafers musikvetenskapliga, och arbetar för att implementera ljudlandskapsdesign inom arkitektur och samhällsplanering i syfte att främja en hållbar samhällsutveckling. Vi bedömer att vägen till implementering, bland annat, går via populärkulturen i syfte att väcka ett brett intresse för ljudlandskap hos en vidare allmänhet. Vi vill således använda populärkulturen som ett medel att väcka en angelägen diskussion, med målsättning att förändra vår livsmiljö till det bättre. Världshälsoorganisationen (WHO) slog nyligen fast att samhällsbuller är det näst största miljöhotet mot folkhälsan, efter luftföroreningar. Drivkrafterna är, bland annat, den ökande urbaniseringen och motoriserade transporter. Mer än 80 % av Sveriges befolkning lever i tätorter. Det är därför mycket angeläget med en bred diskussion om hur vi vill att vår ljudmiljö ska formas i framtiden. Hur vill vi att vår levnadsmiljö ska låta? Vilka ljud vill vi höra, och vilka ljud vill vi kunna undslippa? Vilka enskilda ljud eller ljudmiljöer tillhör vårt kulturarv och är värda att bevara åt framtiden? Hur vill vi att Stockholm ska låta år 2030 då Stockholms stad ska ha uppnått sin vision om ett Stockholm i världsklass? 2.1 Särskilda krav från avtalet Projektets helhet har som övergripande syfte att: samla in och ställa ut ett antal ljudlandskap i Stockholm Sida 1 av 6

2 öka medborgarnas förståelse och känsla för stadens ljudlandskap påverka arkitekter och stadsplanerare att inkludera ljuddesign i samhällsplaneringen Under projektet skall följande genomföras: 4 platser i Stockholm dokumenteras vad gäller dygns och årstidsversioner utställning på stadsmuseet återkoppling om hur användarna upplevt installationen Uppföljning av kraven redovisas under avsnitt Förnyelse och samarbeten Arkitektur och samhällsplanering lider av en visuell dominans. I stort sett allt vi ser omkring oss har format av människor, medan det vi hör i princip har blivit till av rena tillfälligheter. Vi anstränger oss för att bevara äldre byggnader och miljöer som en del av vårt kulturarv, och uppskattar deras tidstypiska utseende. Vi vet därför ganska väl hur Stockholm såg ut för 100, 200 eller till och med 500 år sedan. Men, hur många vet hur Stockholm lät ens för 10, 20 eller 30 år sedan. Ljudet av järnskodda droskor och klappret av hästhovar utmed kullerstensgator är försvunnet sedan länge vid sidan av den beridna högvakten. Samtidigt är ljudet av kyrkklockor och ångbåtsvisslor en del av ett utdöende kulturarv. Det är angeläget att åtgärda denna sinnenas ojämlikhet. Stockholm Ljuder bidrar till kulturell förnyelse genom sin strävan att bryta den visuella dominansen inom arkitektur och samhällsplanering, samt genom att bidra med verktyg för ljudlandskapsdesign i syfte att främja hållbar samhällsutveckling. Inom projektet planerar vi en utställning om Stockholms ljudlandskap i samarbete med Stockholms stadsmuseum. Vad vi känner till har staden aldrig tidigare presenterats för stockholmarna genom sitt ljudlandskap eftersom det visuella sinnet dominerar även inom museivärlden. Utställningen bygger på en interaktiv ljudlandskapssimulator där museets besökare kan lyssna till befintliga ljudlandskap, samt fritt kan skapa sina egna ljudlandskap. Även andra europeiska forskargrupper arbetar på att skapa ljudlandskapssimulatorer. Vår ljudlandskapssimulator är unik i det att den är utformad för att ställas ut. Den skiljer sig också från övriga ljudlandskapssimulatorer genom att besökarna kan utvärdera de ljudlandskap som skapats, och beskriva sin upplevelse av dem. Detta bidrar till en ökad interaktivitet, samt ger oss möjlighet att lära oss mer om hur människor upplever den omgivande ljudmiljön och hur den kan utformas. Utvärderingsverktyget har utarbetats av miljöpsykologerna Östen Axelsson, Mats E. Nilsson och Birgitta Berglund vid Stockholms universitet inom MISTRA-programmet Ljudlandskap för bättre hälsa. Enligt deras forskning kan människors upplevelse av ljudlandskap beskrivas med hjälp av en tvådimensionell modell utifrån hur behagliga respektive hur händelserika de är. De har också visat att upplevelsen av ljudlandskap är direkt relaterat till vilka ljud som förekommer vid en plats, men har ytterst lite att göra med hur ljudstarka de är. 4. Genomförande Från Innovativ Kultur sökte vi medel för att skapa innehållet i ljudlandskapssimulatorn. Målet med detta delprojekt var att dokumentera ljudlandskap från olika områden i Stockholm. De platser vi har dokumenterat är Slussen som är under utveckling, Skogskyrkogården som, sedan 1994, är ett av Sveriges 14 världsarv och Mariatorget som är en plats som vi har tidigare erfarenheter att arbeta med. Vi har dokumentera dessa områden både med Sida 2 av 6

3 ljudinspelningar och med digitala fotografier. Ljudlandskapssimulatorn består av ett bord i oljad ek med en infälld 40-tums pekskärm och fyra par hörlurar. Materialet kan presenteras på olika sätt. En form är bildspel där ljudlandskap presenteras i form av en ljudvandring genom miljön. Bildspel är ett bra medium för att presentera ett ljudlandskap då stillbilder hjälper lyssnaren att fokusera på ljudmiljön och olika intressanta ljudkällor, utan att distraheras av alltför intensiva visuella intryck. Samtidigt bidrar bilderna till att bibehålla lyssnarens intresse då enbart ljud blir allt för enformigt. I en annan presentationsform kan besökarna använda det tillgängliga materialet för att själva skapa egna ljudlandskap. Besökaren kan förändra en befintlig ljudmiljö genom att lägga till, flytta om eller ta bort ljudkällor. Vi har därför redigera ljudmaterialet så att det möjliggör en sådan manipulation och kompletterat det med ljudet från ett antal andra ljudkällor så som ljudet från ett kafé, ljudet av lekande barn eller ljudet av en sopmaskin. Tidsplanen blev slutligen lite annorlunda än den som beskrivs i ansökan. Förändringen finns med i avtalet. Projektets slutdatum bestämdes till istället för årsskiftet som var den ursprungliga planen. Under hösten 2011 efter att projektet startat blev Peter Lundén uppsagd från sin tjänst på Interactiv Institute fr.om pga arbetsbrist. Lundén genomförde ändå sin del av projektet efter bästa förmåga. En konsekvens var att projektet måste forceras för att bli färdigt innan tjänsten upphörde. Det var därför inte möjligt att genomföra dokumentationen av olika årstider. Det återstod arbetsuppgifter även efter det att uppsägningen trätt i kraft, men Lundén slutförde dessa trots uppsägningen. Arbetet med att spela in ljudmaterialet till ljudlandskapsbordet påbörjades under hösten 2011 med dokumentation av Skogskyrkogården, som är ett av Sveriges världskulturarv. Vi upptäckte dock under arbetets gång det enda som skiljer ljudmiljön från olika platser på kyrkogården åt är ljudnivån och riktningen. Vi bedömde därför att det är svårt att skapa ett intressant och tilltalande utställningsmaterial av dessa inspelningar. Vid diskussioner med Stockholms Stadsmuseum framkom att de endast var intresserade av att ställa ut Slussens ljudmiljö. Mot denna bakgrund flyttades därför fokus till Slussen. Vid närmare analys av inspelningarna från Skogskyrkogården upptäcktes att det fanns tekniska problem med inspelningsutrustningen, som är relativt ny. Den var i behov av reparation, elektroniken gav upphov till en högfrekvent ton på inspelningarna. Reparationen drog ut på tiden då en del av utrustningen måste skickas till tillverkaren i USA för reparation och vi fick inte tillbaka inspelningsutrustningen förrän i januari Då utrustningen är mycket avancerad och dyrbar så var det inte möjligt att skaffa någon ersättningsutrustning. Vi kunde återuppta arbetet med inspelningarna först i februari, årets kallaste månad. Det medförde vissa problem som vi inte räknat med så som att kylan fryser batterierna och deras arbetskapacitet blir väsentligen begränsad, mindre än hälften av normal inspelningstid. Laddningstiden är ca 8 timmar och vi kunde därför endast genomföra en inspelningssession per dag. För att få ett likvärdigt material där karaktären på inspelningarna inte skiljer sig alltför mycket, så begränsades inspelningstillfällena till vardagar mellan klockan Hänsyn måste också tas till meteorologiska förhållanden. Till exempel så stör regn och vind inspelningen. Idealt bör det inte blåsa mer än 3 4 m/s för att ljudinspelningar skall kunna genomföras, högre vindhastigheter medför risk för biljud. Vädret i februari innebar att inspelningarna på Slussen inte kunde slutföras förrän i slutet av månaden. Totalt genomfördes tagningar från drygt 30 olika positioner. Varje tagning är mellan minuter, totalt ca 7 timmar ljudmaterial. Under samma tidsperiod samlades bildmaterialet in. På grund av Sida 3 av 6

4 omständigheterna så tog insamlingen av ljudmaterialet väsentligt längre tid är planerat. Det blev därför nödvändigt att begränsa in samlandet av material till 3 platser för att kunna hålla budgetramen. Under mars och april sammanställdes ljudupptagningar och fotografier från Slussen till tre bildspel och ett panorama. Vart bildspel är ca 2 minuter långt och gestaltar en ljudvandring över Slussen ur gångtrafikantens perspektiv. Formatet är anpassat till 2 minuter då tidigare studier visar att en otränad lyssnare inte orkar lyssna aktivt under längre tid. Parallellt med arbetet med innehållet så utvecklades mjuk- och hårdvaran till ljudlandskapsbordet. Design av användargränssnitt och användartester har genomfört i samarbete med fyra studenter vid Malmö högskola som genomfört sina examensarbeten inom ramen för projektet. Tre av dem studerar informationsarkitektur och den fjärde studerar programmering. Inom ramen för detta samarbete genomfördes ett antal användarstudier. Målet var att konceptet skulle vara färdigt till i början av maj Det har dock krävts väsentligt mer arbete med teknikutvecklingen än beräknat, och installationen invigdes med pressvisning på Stockholms stadsmuseum torsdagen den 6 september. Under augusti genomfördes inspelningar och fotografering av Mariatorget. Materialet är avsett för ett bildspel med en ljudvandring från Hornsgatan, genom Mariatorget och ut på Swedenborgsgatan. I början av juni 2012 genomfördes ett seminarium på Stockholms stadsmuseum med forskare i ljudmiljöfrågor från Sverige, Sydkorea och Singapore. Vid seminariet demonstrerades ljudlandskapssimulatorn, som väckte ett stort intresse. Deltagarna hade lätt att se hur simulatorn kan användas i framtida planeringsprojekt. Den 26 september 2012 genomfördes ytterligare ett seminarium kallat Stadens ljud på Stadsmuseet i samarbete med Föreningen för samhällsplanering i Stockholm. Seminariet fokuserade på svenska och internationella fallstudier inom ljudlandskap. Målgrupp var främst medlemmar i Föreningen för samhällsplanering. Även vid detta seminarium demonstrerades och diskuterades ljudlandskapssimulatorn. Deltagare i seminariet framhöll att en simulator av detta slag kan inte bara fungera som ett verktyg vid planering av nya stadsbyggnadsprojekt utan också som ett verktyg för dialog mellan kund och uppdragsgivare, och som ett verktyg till medborgardialog. Till exempel kan simulatorn användas då en kommun ställer ut en detaljplan och vill söka återkoppling från medborgarna kring hur de vill att ljudmiljön i planområdet ska utformas. 4.1 Resurser, och ekonomiskt utfall Peter Lundén, Interaktiva Institutet, har ansvarat för inspelning och redigering av ljudmaterialet. Östen Axelsson, Stockholms universitet, har ansvarat för att fotografera och i övrigt dokumentera miljöerna. De erhållna ekonomiska medel gick som planerat främst till löner under projekttiden. Detta omfattade arbetstid för att dokumentera de aktuella områdena, samt arbetstiden för att redigera det insamlade materialet och att skapa bildspelen. Arbetsinsatsen blev betydligt mer omfattande än beräknat, bland annat på grund av tekniska problem och väderförhållanden. Vi fick anslag från Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas) för att utveckla och bygga ljudlandskapssimulatorn. Själva ekbordet, som simulatorn är inbyggd i, bekostades av Stockholms stadsmuseum. Sida 4 av 6

5 4.2 Totalbudget uppdelad på kostnadsslag, med avseende på finansiering Budget Utfall Löner Hyra av utrustning Totalt Resultat & effekter Genom Stockholm ljuder har vi utvecklat den ljudlandskapssimulator som vi har strävat efter i mer än tre år. Vi har gått från an abstrakt idé till en konkret produkt som går att demonstrera. Simulatorn är nu tillgänglig för allmänheten genom Stockholms stadsmuseum. Detta resultat hade inte varit möjligt utan bidrag från Innovativ Kultur. Projektet har lagt grunden till en ny metod för samverkan och dialog med allmänheten kring ljud och ljudmiljö på ett sätt som tidigare inte var möjligt. Simulatorn har bland annat uppmärksammats av Svenska Dagbladet, Synskadades riksförbund, och av Noise Abatement Society i England. Genom Stockholm Ljuder har vi också kunnat genomföra två seminarier där ljudlandskapssimulatorn har demonstrerats och diskuterats. Därigenom har vi lärt oss mer om simulatorns potential som verktyg för planering av goda ljudlandskap. Projektdeltagarna har fördjupat sina kunskaper om hur man utvecklar interaktiva installationer för museala ändamål. Inte minst har vi fördjupat våra kunskaper om vikten av att målgruppen involveras tidigt i projektet i syfte att slutprodukten ska var användarvänlig. Detta inbegriper inte bara museets besökare, utan också museets personal som ska ansvara för underhåll av installationen. Vår plan är att Stockholm Ljuder ska utgöra ett första steg i en mer omfattande kartläggning av Stockholms ljudlandskap. En sådan kartläggning är nödvändig för att kunna utarbeta en strategi för ljudlandskapsplanering inom Stockholmsregionen. En målsättning är att vår ljudlandskapssimulator ska kunna användas för ljudlandskapsdesign inom arkitektur och samhällsplanering som ett verktyg för medveten och ändamålsenlig utformning av ljudlandskap. På så vis förväntar vi oss att projektet på sikt ska bidra till ökad livskvalitet för stockholmarna. Projektet har karaktären av ett pilotprojekt och vi förväntar oss lära hur ljudlandskap kan dokumenteras och bevaras i digital form. Vi bedömer att denna kunskap är värdefull för museer som Stockholms stadsmuseum, Nordiska museet och Arkitekturmuseet, som har till uppdrag att dokumentera och bevara föremål och kulturmiljöer. Vi förväntar oss också lära mer om hur människor upplever och förstår den omgivande ljudmiljön, samt hur ljudlandskap kan ges en medveten och ändamålsenlig utformning. 6. Övrigt Vår forskargrupp ingår i ett internationellt nätverk av forskare inom ljudlandskap där vi har en mycket framskjuten position. Frågan om ljudlandskap skyms alltjämt av det traditionella bullerperspektivet, men rör sig kraftigt uppåt på den internationella agendan för centrala frågor att bevaka. EU:s direktiv för samhällsbuller föreskriver att tysta områden i tätorter måste skyddas. Här har ljudlandskapsansatsen kommit att bli allt viktigare runt om i Europa. Sida 5 av 6

6 I början av augusti 2011 beslutade staden Brighton i södra England att man ska ta täten och bli ett nationellt föredöme inom ljudlandskapsplanering i England. Sverige har dock en stark position internationellt. Under 2010 var Stockholms stad Europas först miljöhuvudstad. Samma år var Stockholm också den första staden att ta emot the European Soundscape Award av Noise Abatement Society i England, sponsrat av den Europeiska miljöbyrån (EEA) och Brittiska miljödepartementet (DEFRA). Vårt arbete syftar till att Stockholm ska bibehålla sin tätplacering inom miljöområdet, och ta positionen som internationellt föredöme inom ljudlandskap. Sköndal Peter Lundén Projektledare Sida 6 av 6

Projektplan i Ubicomp En bra start på dagen

Projektplan i Ubicomp En bra start på dagen Projektplan i Ubicomp En bra start på dagen Team 1 Sebastian, Peter, Leif, Lina och Kicki Kort introduktion I detta projekt skulle vi vilja ta vara på tillfället att skapa ett nytt sätt på hur människor

Läs mer

KONSTEN SOM KUNSKAPSVÄG

KONSTEN SOM KUNSKAPSVÄG KONSTEN SOM KUNSKAPSVÄG Studier av konstnärligt seende (Saks) Dokumentation och vetenskapligt seminarium SE OCH LÄRA, ELLER LÄRA ATT SE I en tid av stark målfokusering inom förskola och skola och med samhällets

Läs mer

Ämne Hållbart samhälle

Ämne Hållbart samhälle Ämne Hållbart samhälle Ämnet hållbart samhälle är tvärvetenskapligt och belyser begreppet hållbar utveckling ur såväl ekologiska som sociala och ekonomiska synvinklar. Det behandlar samspelet mellan människan

Läs mer

Författarprocessen som en digital, interaktiv verksamhet

<Innan_punkt> Författarprocessen som en digital, interaktiv verksamhet DIGITAL 2015-16 Förstudieansökan Författarprocessen som en digital, interaktiv verksamhet 1. Bakgrund Den här ansökan har sin bakgrund i Länsbiblioteket i Västerbottens ständiga strävan att

Läs mer

Kulturrådets strategi för att stärka den professionella dansen 2010 2014

Kulturrådets strategi för att stärka den professionella dansen 2010 2014 2010-06-09 Beslutsbilaga S 2010:21 Kulturrådets strategi för att stärka den professionella dansen 2010 2014 Inledning Kulturrådet överlämnade Handlingsprogrammet för den professionella dansen (KUR 2005/2366)

Läs mer

LJUDLANDSKAP FÖR BÄTTRE HÄLSA

LJUDLANDSKAP FÖR BÄTTRE HÄLSA Ett forskningsprogram finansierat av Mistra, Vägverket och Vinnova LJUDLANDSKAP FÖR BÄTTRE HÄLSA Den goda staden kräver goda ljudlandskap 38 db 40 db 42 db 44 db 46 db 48 db 50 db 52 db 54 db 56 38 db

Läs mer

Resultatrapport över uppföljning av fallet Partille Centrum

Resultatrapport över uppföljning av fallet Partille Centrum Resultatrapport över uppföljning av fallet Partille Centrum Sammanställd av Östen Axelsson för Gösta Ekmans laboratorium för sensorisk forskning September 2009 Östen Axelsson 08-530 602 89 osten.axelsson@decorumcommunications.se

Läs mer

SONOTOPIA slutrapport

SONOTOPIA slutrapport 1 (5) SONOTOPIA slutrapport Baran Cürüklü, Dr., Universitetslektor, Projektledare för projektet SONOTOPIA Mejl: baran.curuklu@mdh.se Tel: 021-103171 Adress: Högskoleplan 2, Gåsmyrevreten, 721 23 Västerås,

Läs mer

GRÄNSSNITTSDESIGN. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

GRÄNSSNITTSDESIGN. Ämnets syfte. Kurser i ämnet GRÄNSSNITTSDESIGN Ämnet gränssnittsdesign behandlar interaktionen mellan dator och människa med fokus på designaspekterna i utveckling av användbara, tillgängliga och tilltalande gränssnitt. Det innehåller

Läs mer

Välkommen till workshop om nationellt kunskapsstöd

Välkommen till workshop om nationellt kunskapsstöd Välkommen till workshop om nationellt kunskapsstöd önskar Filippa Myrbäck, SKL, Helene Bogren, Boverket, Pia Lindeskog, Folkhälsomyndigheten och Eva Renhammar, Malmö stad Hållpunkter för 09.50-11:00 09.50

Läs mer

Sammanfattning. 1. Inledning

Sammanfattning. 1. Inledning Nationell strategi för arbetet med att digitalisera, digitalt bevara och digitalt tillgängliggöra kulturarvsmaterial och kulturarvsinformation 2012 2015 Sammanfattning Den nationella strategin för arbetet

Läs mer

Projektrapport Kritisk design

Projektrapport Kritisk design Projektrapport Kritisk design 1. Projektidé Projektet Kritisk design - en förstudie och en kartläggning över designers, företag och forskningsinstanser för vidare samarbeten och utveckling i Stockholm.

Läs mer

Digital strategi för Statens maritima museer 2020

Digital strategi för Statens maritima museer 2020 Kommunikationsavdelningen Annika Lagerholm & Carolina Blaad DIGITAL STRATEGI Datum Digital strategi för Statens maritima museer 2020 Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter.

Läs mer

En idéskrift. En idéskrift

En idéskrift. En idéskrift En idéskrift En idéskrift I den numera klassiska What is a city? (1937) beskriver Lewis Mumford staden som en social teater, med de sociala aktiviteterna som stadens kärna och människan i fokus. Med det

Läs mer

TEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet

TEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet TEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet Teknikprogrammet är ett högskoleförberedande program och utbildningen ska i första hand förbereda för vidare studier i teknikvetenskap och naturvetenskap men också i

Läs mer

Slutrapport för projektstöd.

Slutrapport för projektstöd. Sida 1 av 5 enligt Jordbruksverkets anvisningar 1. Vilket projekt redovisar du? Ange -journalnummer 2009-1377, -projektnamn Ballesta -stödmottagare Stallarholmens Vikingar 2. Vilka personer kan svara på

Läs mer

Leadercheck. A Sökande. Namn och adress Föreningen kultur i obygden

Leadercheck. A Sökande. Namn och adress Föreningen kultur i obygden Leadercheck A Sökande Namn och adress Föreningen kultur i obygden E-post: borjeaxelsson@telia.com Organisations/personnummer 12295-472 Telefonnummer 325-332 Mobil 7-3116264 Fax Kassör Börje Axelsson B

Läs mer

HANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET

HANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET HANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET Utvecklingssamtalet är en årlig strukturerad dialog mellan chef och medarbetare med fokus på medarbetarens arbetsuppgifter, uppdrag, arbetsmiljö och kompetensutveckling.

Läs mer

Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR

Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR Forskningsnämnden Dnr: 2012-114-77 Fastställda: 2012-02-07 Reviderat 2014-03-18 Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR Bedömningskriterierna syftar till att säkerställa kvalitet och

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

Plattform för Strategi 2020

Plattform för Strategi 2020 HIG-STYR 2016/146 Högskolan i Gävle Plattform för Strategi 2020 VERKSAMHETSIDÉ Högskolan i Gävle sätter människan i centrum och utvecklar kunskapen om en hållbar livsmiljö VISION Högskolan i Gävle har

Läs mer

Introduktion. Samarbeten

Introduktion. Samarbeten Introduktion De nya möjligheter som Internet gett upphov till har inte bara lett till en ökad möjlighet för distribution av och utbyte av kultur mellan regioner utan också till helt nya sätt på vilka kultur

Läs mer

att skapa och bygga miljöer för en aktiv vardag

att skapa och bygga miljöer för en aktiv vardag att skapa och bygga miljöer för en aktiv vardag Statens folkhälsoinstitut, Östersund isbn: 978-91-7257-473-1 omslagsillustration: AB Typoform/Ann Sjögren grafisk form: AB Typoform foto: sid 5 Peter de

Läs mer

OM VI FICK BESTÄMMA ett projekt om Barnkonventionen och varför barns och ungdomars delaktighet måste stärkas

OM VI FICK BESTÄMMA ett projekt om Barnkonventionen och varför barns och ungdomars delaktighet måste stärkas Sofia Balic Projektledare Sveriges Musik- och Kulturskoleråd Nybrokajen 13 S- 111 48 STOCKHOLM +46 703 66 13 30 sofia.balic@smok.se www.smok.se 13-05-1713-05-17 Till Michael Brolund Arvsfondsdelegationen

Läs mer

Slutredovisning Stärka Stockholmsregionens skolor och förskolor i arbetet med miljöfrågor

Slutredovisning Stärka Stockholmsregionens skolor och förskolor i arbetet med miljöfrågor Slutredovisning Stärka Stockholmsregionens skolor och förskolor i arbetet med miljöfrågor Bidragsmottagare Håll Sverige Rent Box 4155, 102 64 Stockholm Tel: 08-505 263 00 Diarienr: LS 1210-1347 Projektredovisning

Läs mer

Smart Kreativ Stad är en femårig satsning på film, digital media och innovativa processer i hållbar stadsutveckling.

Smart Kreativ Stad är en femårig satsning på film, digital media och innovativa processer i hållbar stadsutveckling. Smart Kreativ Stad är en femårig satsning på film, digital media och innovativa processer i hållbar stadsutveckling. I projektet möter kompetens inom film, TV och digital media bl.a. scenografi, ljussättning,

Läs mer

Pedagogisk planering i geografi. Ur Lgr 11 Kursplan i geografi

Pedagogisk planering i geografi. Ur Lgr 11 Kursplan i geografi Pedagogisk planering i geografi. Ur Lgr 11 Kursplan i geografi Förutsättningarna för ett liv på jorden är unika, föränderliga och sårbara. Det är därför alla människors ansvar at förvalta jorden så at

Läs mer

Västarvet Historien fortsätter hos oss.

Västarvet Historien fortsätter hos oss. Västarvet Historien fortsätter hos oss. KUNSKAP, UTVECKLING & INSPIRATION Västarvets regionala tjänster vastarvet.se Natur- och kulturarvet har stor betydelse för människors livskvalitet, identitet och

Läs mer

Verksamhetsplan 2016 Snabbt, innovativt och relevant

Verksamhetsplan 2016 Snabbt, innovativt och relevant Snabbt, innovativt och relevant Godkänd av biblioteksstyrelsen 3 december 2015 www.sub.su.se 1 Inledning I universitetsledningens strategidokument står det att Universitetsbiblioteket spelar en nyckelroll

Läs mer

Förslag till projektplan för nytt Kulturpolitiskt program för Skara kommun 2011-2014

Förslag till projektplan för nytt Kulturpolitiskt program för Skara kommun 2011-2014 Tjänsteskrivelse 1(1) 2011-03-17 Kultur- och samhällsbyggnadsförvaltningen Kultur- och fritidsnämnden Förslag till projektplan för nytt Kulturpolitiskt program för Skara kommun 2011-2014 Förslag till beslut

Läs mer

Uppföljningsblankett D till projektledaren direkt efter projektslut

Uppföljningsblankett D till projektledaren direkt efter projektslut Diarienr (Ifylles av myndigheterna) Europeiska socialfonden Uppföljningsblankett D till projektledaren direkt efter projektslut Till projektledaren! Projektet är avslutat och för uppföljningen av ESF-

Läs mer

TILLÄMPAT. Forskning och praktik i samverkan för en hållbar samhällsutveckling

TILLÄMPAT. Forskning och praktik i samverkan för en hållbar samhällsutveckling TILLÄMPAT KULTURARV Forskning och praktik i samverkan för en hållbar samhällsutveckling Redaktör Carolina Jonsson Malm Layout Stefan Siverud Förlag Kalmar läns museum 2017 RÖSTER OM PROJEKTET Det vi kallar

Läs mer

Projektplan. Digitalisering av Kattresan

Projektplan. Digitalisering av Kattresan Projektplan Digitalisering av Kattresan Innehållsförteckning BAKGRUND 3 SYFTE 3 MÅLSÄTTNINGAR 3 Målgruppsdefinition 3 GENOMFÖRANDE 4 Material 4 Aktiviteter 4 PROJEKTORGANISATION 5 Kommunikation 5 PRELIMINÄR

Läs mer

Centrala Älvstaden. Slutrapport till delegationen för Hållbara städer 2012-11-13

Centrala Älvstaden. Slutrapport till delegationen för Hållbara städer 2012-11-13 Centrala Älvstaden Slutrapport till delegationen för Hållbara städer 2012-11-13 sammanfattning Vision Älvstaden, antagen av kommunfullmäktige i Göteborg den 11 oktober 2011. Se bilaga. Vision Älvstaden

Läs mer

Projektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6) 2010-03-12

Projektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6) 2010-03-12 12 1 (6) Projektmodell Projektmodell Projektmodell... 1 1. Riktlinjer projektmodell... 1 2. Projektförutsättningar... 2 2.1 Uppdragsgivaren... 2 2.2 Direktiv... 2 2.3 Förstudie... 2 2.4 Beslut... 2 2.5

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap Catrin

Läs mer

Ljudlandskap Malmö. Redovisning av försök vid St. Knuts torg. Installationsrum vid St. Knuts torg i Malmö. Projektform: Partnerskap

Ljudlandskap Malmö. Redovisning av försök vid St. Knuts torg. Installationsrum vid St. Knuts torg i Malmö. Projektform: Partnerskap Ljudlandskap Malmö Redovisning av försök vid St. Knuts torg Installationsrum vid St. Knuts torg i Malmö. Projektform: Partnerskap Partners: SLU, Movium, Malmö stad, Ramböll. Gunnar Cerwén Doktorand vid

Läs mer

2014-149 S. Alla projekt som bedrivs inom Leader Sjuhärad skall vara allmännyttiga och en tillgång för Sjuhärads landsbygd. Mobil 0703-29 6267 Fax

2014-149 S. Alla projekt som bedrivs inom Leader Sjuhärad skall vara allmännyttiga och en tillgång för Sjuhärads landsbygd. Mobil 0703-29 6267 Fax Leadercheck 2014-149 S Alla projekt som bedrivs inom Leader Sjuhärad skall vara allmännyttiga och en tillgång för Sjuhärads landsbygd. A Sökande Namn och adress Gesebols Fiber Ekonomiskförening Organisations/personnummer

Läs mer

Projektbeskrivning Hearing Västra Götaland

Projektbeskrivning Hearing Västra Götaland Projektbeskrivning Hearing Västra Götaland Hearing Västra Götaland är ett projekt av ljudkonstnären Richard Widerberg och en del av kulturföreningen Tants verksamhet. Projektet vill genom workshops och

Läs mer

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 PROJEKTLEDNING inom produktutveckling Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 Innehållsförteckning Inledning... 3 Projektarbete... 4 Projektledning & Ledarskap...

Läs mer

0HG HXURSHLVNW GLJLWDOW LQQHKnOO EHKnOOHUYLOHGQLQJHQ

0HG HXURSHLVNW GLJLWDOW LQQHKnOO EHKnOOHUYLOHGQLQJHQ 63((&+ (UNNL/LLNDQHQ Ledamot av Europeiska kommissionen med ansvar för näringspolitik och informationssamhället 0HG HXURSHLVNW GLJLWDOW LQQHKnOO EHKnOOHUYLOHGQLQJHQ Norden digitalt konferens +HOVLQJIRUVGHQRNWREHU

Läs mer

Malmö Museer resan mot ett mer angeläget museum

Malmö Museer resan mot ett mer angeläget museum Malmö Museer resan mot ett mer angeläget museum Jenny Lindhe/ Malmö Museer Mimmi Tegnér 2014-12-01 Idag Varför dialog och delaktighet? Vad krävs för att bli en lärande organisation? Praktiska erfarenheter

Läs mer

Vem bestämmer om Tämnaren?

Vem bestämmer om Tämnaren? Vem bestämmer om Tämnaren? Tämnarens Vattenråd 1 Ett demokratiskt perspektiv på det framtida samspelet mellan natur och samhälle Hans Peter Hansen, forskare, SLU Nadarajah Sriskandarajah, professor, SLU

Läs mer

Det goda livet, Kulturplan Mönsterås kommun

Det goda livet, Kulturplan Mönsterås kommun Förslag 2012-03-13 Det goda livet, Kulturplan Mönsterås kommun Kulturplanen bygger på insikten att vi, för att må bra, ha framtidstro och kunna utvecklas, behöver en god miljö att leva i, möjligheter till

Läs mer

1 Instruktioner för slutrapport i MERA-programmet

1 Instruktioner för slutrapport i MERA-programmet 1 Instruktioner för slutrapport i MERA-programmet För att underlätta för projektledare och andra deltagare i MERA-projekt finns här en slutrapporteringsinstruktion med mallar för olika delar av slutrapporteringen.

Läs mer

Erasmus+ Europeiskt samarbete utvecklar yrkesutbildningen

Erasmus+ Europeiskt samarbete utvecklar yrkesutbildningen Erasmus+ Europeiskt samarbete utvecklar yrkesutbildningen 2015-04-16 Christina Jansson Internationalisering som utvecklingskraft Se och reflektera Utbyta metoder och arbetssätt Förändra Utveckla något

Läs mer

Vision och övergripande mål 2010-2015

Vision och övergripande mål 2010-2015 Vision och övergripande mål 2010-2015 Beslut: Högskolestyrelsen, 2009-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2009/1139/10 Gäller fr o m: 2010-01-01 Ersätter: Dalauniversitetet akademi och yrkesliv i partnerskap.

Läs mer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer Hallands sommarlovsentreprenörer Projektnamn Hallands sommarlovsentreprenörer Projektidé Att ta konceptet sommarlovsentreprenör till Halland och tillsammans med kommuner, lokala näringsidkare och föreningar

Läs mer

E n k r e a t i v m ö t e s p l a t s för ett livslångt lärande i en föränderlig värld

E n k r e a t i v m ö t e s p l a t s för ett livslångt lärande i en föränderlig värld E n k r e a t i v m ö t e s p l a t s för ett livslångt lärande i en föränderlig värld VISION Våra elever ska förändra världen. I samverkan med samhälle, omvärld, kultur och näringsliv skapas meningsfulla

Läs mer

På liv och död. aktivt lärande av, med och för barn och unga. Barn- och ungdomsstrategi för Statens försvarshistoriska museer 2012 2014

På liv och död. aktivt lärande av, med och för barn och unga. Barn- och ungdomsstrategi för Statens försvarshistoriska museer 2012 2014 På liv och död aktivt lärande av, med och för barn och unga Barn- och ungdomsstrategi för Statens försvarshistoriska museer 2012 2014 SFHM:s uppdrag Statens försvarshistoriska museer (SFHM) har till uppgift

Läs mer

Spänningen stiger hamnar centret i Göteborg?

Spänningen stiger hamnar centret i Göteborg? Spänningen stiger hamnar centret i Göteborg? I början av sommaren avgörs om det världsledande centret för hållbar stadsutveckling hamnar i Göteborg. Det tredje seminariet i serien Mellanrum ägnades åt

Läs mer

Att söka projektmedel av Innovativ Kultur

Att söka projektmedel av Innovativ Kultur Att söka projektmedel av Innovativ Kultur I detta dokument finner du information om vilka som kan söka medel från Innovativ Kultur, vad man kan söka för, hur ansökan går till, vad den ska innehålla mm.

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet A. Uppgifter om stödmottagare Namn och adress Måltidsriket, ekonomisk förening Fabriksvägen 2 712 34 Hällefors Journalnummer dnr 3.2.18-187/14 E-postadress bola@kjellobolas.se B. Uppgifter om kontaktpersonen

Läs mer

ArbetsrelateratDNA. Daniel Brodecki. Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport.

ArbetsrelateratDNA. Daniel Brodecki. Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport. Daniel Brodecki Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport. Detta är ett underlag som visar vad som är viktigt för dig och hur du kan använda din potential på ett optimalt sätt. Ett ArbetsrelateratDNA

Läs mer

Projektredovisning av Att väcka platsen

Projektredovisning av Att väcka platsen Projektredovisning av Att väcka platsen Redovisat av projektledare Agnes Fischer. 1. Projektidé Att väcka platsen Syftet med projektet har varit att undersöka hur ett trädgårdsföretag i samarbete med kommun,

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

MEDIEPRODUKTION. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

MEDIEPRODUKTION. Ämnets syfte. Kurser i ämnet MEDIEPRODUKTION Ämnet medieproduktion har sin bas i både praktisk och teoretisk kunskapstradition. Inom ämnet studeras den process och de tekniker som ligger till grund för medieproduktioner inom både

Läs mer

PROJEKTUTVECKLING. 12 maj 2009. Ängelholm

PROJEKTUTVECKLING. 12 maj 2009. Ängelholm PROJEKTUTVECKLING 12 maj 2009 Ängelholm Syfte Utveckla arbetssätt för att stärka kvinnor och män som står långt från arbetsmarknaden att komma i arbete eller närmare arbetsmarknaden Se och ta tillvara

Läs mer

StrAtegi FÖr Arbetet med Sverigebilden i utlandet

StrAtegi FÖr Arbetet med Sverigebilden i utlandet StrAtegi FÖr Arbetet med Sverigebilden i utlandet Strategi för arbetet med Sverigebilden i utlandet Arbetet med Sverigebilden i utlandet Sverige är ett land med gott rykte, men världen förändras i snabb

Läs mer

Verksamhetsplan Arbetsåren 2010-2012

Verksamhetsplan Arbetsåren 2010-2012 Barnomsorgs- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan Arbetsåren 2010-2012 Enhetens namn Toltorps förskola 1 Barnomsorgs- och utbildningsnämndens verksamhetsplan 2011 Vision Mölndals stad ger optimala

Läs mer

Projekt Skånsk Nätverkskraft. Mål. Syfte. Projektplan Bakgrund

Projekt Skånsk Nätverkskraft. Mål. Syfte. Projektplan Bakgrund Projekt Skånsk Nätverkskraft Mål Att via nätverksbyggande och föreläsningar stimulera de deltagande företagens affärsutveckling. Syfte Att genom projektet få kunskap om kompetensbehovet land företagare

Läs mer

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region Internationalisering Globaliseringen Ökat informationsutbyte och minskade hinder för migration, investeringar och handel har påverkat den ekonomiska utvecklingen i världen. Globaliseringen har dessutom

Läs mer

Paradis? Hur då? Vår tanke bakom PapyrusParadis är att erbjuda bra bostäder åt Mölndalsbor, i ett centralt beläget område med goda förbindelser till både Mölndal och Göteborg samtidigt som området blir

Läs mer

Remissyttrande Gestaltad Livsmiljö SOU 2015:88

Remissyttrande Gestaltad Livsmiljö SOU 2015:88 1/5 Regeringskansliet Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Ku.remissvar@regeringskansliet.se Gestaltad Livsmiljö SOU 2015:88 Remiss till betänkandet av Gestaltad livsmiljö- Ny politik för arkitektur, form

Läs mer

Remissyttrande av betänkandet (SOU 2015:88) Gestaltad livsmiljö

Remissyttrande av betänkandet (SOU 2015:88) Gestaltad livsmiljö Kultur- och bildningsförvaltningen Datum 2016-03-15 Sida 1 (5) Dnr LD15/04485 Falun 2016-03-15 Dnr: Ku2015/02481/KL Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande av betänkandet (SOU 2015:88) Gestaltad

Läs mer

Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att:

Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att: Musik Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att: o spela och sjunga i olika musikaliska former och genrer o skapa musik samt gestalta och kommunicera egna musikaliska tankar

Läs mer

Goda minnen ger glädje och lugn

Goda minnen ger glädje och lugn Goda minnen ger glädje och lugn Platsminnen är ett nytt digitalt verktyg som med foton som stöd ger en enkel ingång till goda samtal och minnen, meningsfulla aktiviteter, ökat lugn och livskvalitet åt

Läs mer

Planera verkligheten i Virtual Reality

Planera verkligheten i Virtual Reality Planera verkligheten i Virtual Reality Mattias Roupé, Chalmers Kortrapport om forskning 2013: nr 3 1 CMB stödjer managementforskning Inom CMB Centrum för Management i Byggsektorn arbetar akademi och företag

Läs mer

2009-01-13 Bild Ämnets syfte och roll i utbildningen Mål att sträva mot

2009-01-13 Bild Ämnets syfte och roll i utbildningen Mål att sträva mot Bild 2009-01-13 Ämnets syfte och roll i utbildningen Bilder har framställts och införlivats med människans språk- och begreppsvärld genom hela hennes kända historia. Bild och bildkonst ger därför unika

Läs mer

Humanistiska programmet (HU)

Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) ska utveckla elevernas kunskaper om människan i samtiden och historien utifrån kulturella och språkliga perspektiv, lokalt och globalt, nationellt

Läs mer

Förslag till författningsändringar för en svensk ratificering av den europeiska landskapskonventionen

Förslag till författningsändringar för en svensk ratificering av den europeiska landskapskonventionen Sida 1 (6) 2008-12-19 Version: 1.0 Förslag till författningsändringar för en svensk ratificering av den europeiska landskapskonventionen Redovisning av regeringsuppdrag Riksantikvarieämbetet Tel 08-5191

Läs mer

Vi dokumenterar Er konst

Vi dokumenterar Er konst Vi dokumenterar Er konst För oss är det viktigt att konsten syns Konst finns överallt, vi vill hjälpa er att dokumentera den. Vi dokumenterar konst genom virtuella gallerier, konst genom hemsidor filmningsdokumentation

Läs mer

Språkutvecklingsprogram

Språkutvecklingsprogram Språkutvecklingsprogram Förskolorna i Vingåkers kommun 2013-02-01 1. Förord Detta språkutvecklingsprogram vänder sig främst till alla våra anställda i Vingåkers förskolor. Programmet kan också användas

Läs mer

Ansökan för Leader Sjuhärads Kulturcheck

Ansökan för Leader Sjuhärads Kulturcheck Leader-kontorets anteckningar Ankomdatum:2014-01-15 Diarienummer:2008-008 CS Ansökan för Leader Sjuhärads Kulturcheck Kulturenar på kyrkogårdarna i Iorps paorat, inventering och dokumentation Kulturcheckens

Läs mer

CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2

CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2 CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2 Nordisk Kommunikation AB Olof Palmes gata 13 SE 111 37 Stockholm T +46 8 612 5550 F +46 8 612 5559 info@nordisk-kommunikation.com www.nordisk-kommunikation.se

Läs mer

Intresseanmälan. Smart Kreativ Stad är en femårig satsning på film, digital media och innovativa processer i hållbar stadsutveckling.

Intresseanmälan. Smart Kreativ Stad är en femårig satsning på film, digital media och innovativa processer i hållbar stadsutveckling. Intresseanmälan Filmregion StockholmMälardalen är huvudstadsregionens samarbetsorganisation inom de kreativa och kulturella näringarna med fokus på film, TV och digitala media. Smart Kreativ stad är ett

Läs mer

KTH Stadsbyggnadsakademin. Program hösten okt: Vilken stad vill vi ha 2030? 8 dec: Res Publica i Stockholm Riktade halvdagsseminarier,

KTH Stadsbyggnadsakademin. Program hösten okt: Vilken stad vill vi ha 2030? 8 dec: Res Publica i Stockholm Riktade halvdagsseminarier, KTH Stadsbyggnadsakademin. Program hösten 2009. 22 okt: Vilken stad vill vi ha 2030? 8 dec: Res Publica i Stockholm Riktade halvdagsseminarier, studieresa till Spanien Välkommen! Välkommen till KTH Stadsbyggnadsakademin

Läs mer

Ansökan om projektstöd

Ansökan om projektstöd Kulturnämnden Västra Götalandsregionen Box 764 451 26 UDDEVALLA Projektansökan Sista ansökningsdag 15 september (beslut november) 15 mars (beslut april/maj) Ansökan om projektstöd Sökande (organisation

Läs mer

Lärande för hållbar utveckling i Malmö

Lärande för hållbar utveckling i Malmö Lärande för hållbar utveckling i Malmö Verksamhetsplan 2010 Upprättad Datum: Version: Ansvariga: Förvaltning: Enhet: 2010-06-15 1.0 Johanna Ekne, Åsa Hellström, Per-Arne Nilsson Miljöförvaltningen Miljöstrategiska

Läs mer

Projekt L4U Lean Life Long Learning Ungdom Enköping Kommun

Projekt L4U Lean Life Long Learning Ungdom Enköping Kommun Projekt: L4U Lean Life Long Learning Ungdom ESF Diarie.Nr: 2009-3020122 VOK AB Förhandsutvärdering & Utvärderingsupplägg ESF-Socialfonden, programområde 2 Ökat arbetskraftutbud Projekt L4U Lean Life Long

Läs mer

Strategier för TPB:s taktila verksamhet 2012-2016

Strategier för TPB:s taktila verksamhet 2012-2016 Strategier för TPB:s taktila verksamhet 2012-2016 En strategisk plan med inriktning på att utöka användarnas tillgång till och användning av TPB:s taktila produkter och tjänster Innehåll 1. Uppdrag och

Läs mer

Överenskommelse om samverkan för Konst i Halland ett resurscentrum för konstutveckling

Överenskommelse om samverkan för Konst i Halland ett resurscentrum för konstutveckling TJÄNSTESKRIVELSE Kultur i Halland Ingemar Andréasson Utvecklingsledare Datum Diarienummer 20150410 DNKS150152 Driftnämnden Kultur och skola Överenskommelse om samverkan för Konst i Halland ett resurscentrum

Läs mer

Utsikt - Ett projekt kring missbruksproblematik och

Utsikt - Ett projekt kring missbruksproblematik och Innehåll 1. Inledning 4 1.1 Projektets bakgrund... 4 2 Projektbeskrivning 4 2.1 Uppdragsbeskrivning... 4 2.2 Syfte... 4 2.3 Mål... 4 2.4 Avgränsningar... 4 2.5 Framgångsfaktorer... 4 2.6 Risker... 5 Utsikt

Läs mer

BKOOL LANSERAR ONE, DESS MEST EKONOMISKA RULLE MED EN PROGRESSIV MOTSTÅNDSKURVA

BKOOL LANSERAR ONE, DESS MEST EKONOMISKA RULLE MED EN PROGRESSIV MOTSTÅNDSKURVA BKOOL LANSERAR ONE, DESS MEST EKONOMISKA RULLE MED EN PROGRESSIV MOTSTÅNDSKURVA Med avancerad trampkänsla och integrerad simulator Madrid (den 4 augusti 2015), Bkool, teknikföretaget som skapar interaktiva

Läs mer

Beslut Utbildningsplanen är fastställd av Nämnden för konstnärligt utvecklingsarbete (KUnämnden)

Beslut Utbildningsplanen är fastställd av Nämnden för konstnärligt utvecklingsarbete (KUnämnden) Utbildningsplan Kandidatprogrammet i Inredningsarkitektur och möbeldesign Beslut Utbildningsplanen är fastställd av Nämnden för konstnärligt utvecklingsarbete (KUnämnden) 2015-12-09 Gäller studenter antagna

Läs mer

Målbild för Fakulteten för lärande och samhälle vid Malmö universitet

Målbild för Fakulteten för lärande och samhälle vid Malmö universitet Malmö högskola / Fakulteten för lärande och samhälle Antagen av fakultetsstyrelsen 2017-03-24 2017-03-29 Dnr:LED 1.12016/570 Målbild för Fakulteten för lärande och samhälle vid Malmö universitet Målbild

Läs mer

Informationskampanj 2014 UTHÅLLIG KOMMUN Etapp 3

Informationskampanj 2014 UTHÅLLIG KOMMUN Etapp 3 Cykelfokus Moheda Informationskampanj 2014 UTHÅLLIG KOMMUN Etapp 3 Bakgrund I december 2014 antogs en fördjupad översiktsplan för Moheda tätort. Processen att ta fram denna var en dominerande del av Alvesta

Läs mer

IT-plan för Förskolan Äventyret

IT-plan för Förskolan Äventyret IT-plan för Förskolan Äventyret 2015-2016 Inledning Idag är multimedia ett självklart verktyg i vardagen, både på arbetet och fritiden, på samma sätt som papper, penna och böcker. Vi använder datorn både

Läs mer

ATT ILLUSTRERA FRAMTIDEN NÄR SOLEN ALLTID SKINER Av: Ekologigruppen

ATT ILLUSTRERA FRAMTIDEN NÄR SOLEN ALLTID SKINER Av: Ekologigruppen ATT ILLUSTRERA FRAMTIDEN NÄR SOLEN ALLTID SKINER 2014-09-08 Av: Ekologigruppen En bild säger mer än tusen ord, säger ett gammalt ordspråk och det kunde inte vara mer aktuellt än i dagens debatt om framtidens

Läs mer

En hållbar förvaltning av kulturarvet. Nils Ahlberg. Fil.dr landskapsplanering/konstvetenskap Och ordförande i Svenska ICOMOS

En hållbar förvaltning av kulturarvet. Nils Ahlberg. Fil.dr landskapsplanering/konstvetenskap Och ordförande i Svenska ICOMOS En hållbar förvaltning av kulturarvet en nödvändig förutsä7ning för utveckling Nils Ahlberg Fil.dr landskapsplanering/konstvetenskap Och ordförande i Svenska ICOMOS HÖSTMÖTE 2013 KULTURARVET I SAMHÄLLSUTVECKLING

Läs mer

Arbetsgruppen för social hållbarhet

Arbetsgruppen för social hållbarhet Arbetsgruppen för social hållbarhet 22 augusti Syfte med arbetsgruppens arbete Främja social hållbarhet i Göteborgsregionen Detta sker genom kunskapsspridning, erfarenhetsutbyte och metodutveckling Vad

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för

Läs mer

Multidimensional Assessment of Interoceptive Awareness (MAIA) (Multidimensionell Bedömning av Interoceptiv Medvetenhet)

Multidimensional Assessment of Interoceptive Awareness (MAIA) (Multidimensionell Bedömning av Interoceptiv Medvetenhet) Multidimensional Assessment of Interoceptive Awareness (MAIA) (Multidimensionell Bedömning av Interoceptiv Medvetenhet) version 2013-01-28 Kontakt: WolfE.Mehling,MD OsherCenterforIntegrativeMedicine UniversityofCalifornia,SanFrancisco

Läs mer

Kulturdepartementet 103 33 Stockholm 2015-05-12

Kulturdepartementet 103 33 Stockholm 2015-05-12 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm 2015-05-12 SVID, Stiftelsen Svensk Industridesigns, remissyttrande angående Inordnande av Statens centrum för arkitektur och design i Moderna museet en kraftsamling

Läs mer

Strategisk plan för området Hälsa och samhälle inom Malmö högskola Dnr HS 15-08/941

Strategisk plan för området Hälsa och samhälle inom Malmö högskola Dnr HS 15-08/941 Strategisk plan för området Hälsa och samhälle inom Malmö högskola Dnr HS 15-08/941 Antagen av Fakultetstyrelsen 2006-06-12 Reviderad, antagen av Fakultetstyrelsen 2008-10-23 Vision och uppdrag för Hälsa

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Visborgsstaden Förskolechefens ställningstagande

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Visborgsstaden Förskolechefens ställningstagande Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Visborgsstaden 2014-2015 Förskolechefens ställningstagande På förskolorna på Lyckåkers förskoleområde ska det finnas möjligheter och tillfällen

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

Slutrapport. Servicenavet landsbygdsbutiken i centrum 00167167. Årjängs kommun 2120000-1835 20130831 20120401-20130831

Slutrapport. Servicenavet landsbygdsbutiken i centrum 00167167. Årjängs kommun 2120000-1835 20130831 20120401-20130831 Slutrapport Projektnamn Ärende-ID Servicenavet landsbygdsbutiken i centrum 00167167 Stödmottagare Organisationsnummer Årjängs kommun 2120000-1835 Datum för slutrapport Beslutad projekttid 20130831 20120401-20130831

Läs mer

BUDGET kr varav cirka för att iordningställa och säkra lokalen för utställningen

BUDGET kr varav cirka för att iordningställa och säkra lokalen för utställningen GÖTEBORGS STADSMUSEUM VÄRDEFULLT BASUTSTÄLLNING BUDGET 3 000 000 kr varav cirka 1 400 000 för att iordningställa och säkra lokalen för utställningen KONTAKTUPPGIFTER TILL UTSTÄLLNINGSANSVARIG Helena Joelsson

Läs mer

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Innehåll Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Varumärkesstrategi 10 Lunds kommun som ett gemensamt varumärke 13 Lund idéernas stad 13 Kommunen som en del av staden

Läs mer