Slutrapport för projektet Stockholm Ljuder

Transkript

1 Slutrapport för projektet Stockholm Ljuder 1. Projektidé Syftet med Stockholm Ljuder var att samla in och ställ ut ett antal ljudlandskap från Stockholm. Slussen och Skogskyrkogården var exempel på några intressanta kandidater. Utställningen baseras på en ljudlandskapssimulator som utvecklats inom projektet och består av ett bord i oljad ek med en infälld 40-tums pekskärm och fyra par hörlurar i vilka man kan lyssna till olika ljudlandskap. Den auditiva upplevelsen kompletteras av visuellt material i form av bilder, kartor och liknande som kan bidra till upplevelsen av platsen. Besökaren kan förändra, och skapa egna versioner av ljudmiljöerna genom att lägga till, ta bort, eller flytta om ljudkällor. En unik funktion är att ljudmiljöerna kan utvärderas med ett specialverktyg som är utvecklat inom projektgruppen. Det urbana ljudlandskapet är en viktig del av vårt kulturarv, men är ett eftersatt område. Det har oftast inte tillkommit medvetet utan genom rena tillfälligheter. Det borde vara lika självklart att formge det urbana ljudlandskapet som att man idag formger det vi kan se. För att uppnå denna vision är det nödvändigt att höja allmänhetens medvetenhet och känsla för stadens ljudlandskap. Det var vår målsättning att Stockholm Ljuder skall bidra till detta. Projektet var ett samarbete mellan Interaktiva institutet, Stockholms universitet, Stockholms stadsmuseum och Malmö Högskola. 2. Bakgrund, drivkrafter och motiv Ljudlandskapsforskning grundades av den kanadensiske kompositören Murray Schafer vid Simon Fraser University i Vancouver på slutet av 1960-talet. Hans idéer nådde dock aldrig särskilt långt utanför den egna gruppen av musiker och musikvetare. Vid slutet av 1990-talet adopterade en liten grupp av miljöforskare begreppet ljudlandskap. De hade insett att traditionell bullerbekämpning ensamt inte är en framkomlig väg till hållbar samhällsutveckling. Ljudlandskap handlar om människans upplevelse av ljudmiljön som helhet, vilket inkluderar all slags ljud positiva såväl som negativa inte bara buller. Allt fler ljudlandskapsforskare vill därför vidga perspektivet utöver Schafers musikvetenskapliga, och arbetar för att implementera ljudlandskapsdesign inom arkitektur och samhällsplanering i syfte att främja en hållbar samhällsutveckling. Vi bedömer att vägen till implementering, bland annat, går via populärkulturen i syfte att väcka ett brett intresse för ljudlandskap hos en vidare allmänhet. Vi vill således använda populärkulturen som ett medel att väcka en angelägen diskussion, med målsättning att förändra vår livsmiljö till det bättre. Världshälsoorganisationen (WHO) slog nyligen fast att samhällsbuller är det näst största miljöhotet mot folkhälsan, efter luftföroreningar. Drivkrafterna är, bland annat, den ökande urbaniseringen och motoriserade transporter. Mer än 80 % av Sveriges befolkning lever i tätorter. Det är därför mycket angeläget med en bred diskussion om hur vi vill att vår ljudmiljö ska formas i framtiden. Hur vill vi att vår levnadsmiljö ska låta? Vilka ljud vill vi höra, och vilka ljud vill vi kunna undslippa? Vilka enskilda ljud eller ljudmiljöer tillhör vårt kulturarv och är värda att bevara åt framtiden? Hur vill vi att Stockholm ska låta år 2030 då Stockholms stad ska ha uppnått sin vision om ett Stockholm i världsklass? 2.1 Särskilda krav från avtalet Projektets helhet har som övergripande syfte att: samla in och ställa ut ett antal ljudlandskap i Stockholm Sida 1 av 6

2 öka medborgarnas förståelse och känsla för stadens ljudlandskap påverka arkitekter och stadsplanerare att inkludera ljuddesign i samhällsplaneringen Under projektet skall följande genomföras: 4 platser i Stockholm dokumenteras vad gäller dygns och årstidsversioner utställning på stadsmuseet återkoppling om hur användarna upplevt installationen Uppföljning av kraven redovisas under avsnitt Förnyelse och samarbeten Arkitektur och samhällsplanering lider av en visuell dominans. I stort sett allt vi ser omkring oss har format av människor, medan det vi hör i princip har blivit till av rena tillfälligheter. Vi anstränger oss för att bevara äldre byggnader och miljöer som en del av vårt kulturarv, och uppskattar deras tidstypiska utseende. Vi vet därför ganska väl hur Stockholm såg ut för 100, 200 eller till och med 500 år sedan. Men, hur många vet hur Stockholm lät ens för 10, 20 eller 30 år sedan. Ljudet av järnskodda droskor och klappret av hästhovar utmed kullerstensgator är försvunnet sedan länge vid sidan av den beridna högvakten. Samtidigt är ljudet av kyrkklockor och ångbåtsvisslor en del av ett utdöende kulturarv. Det är angeläget att åtgärda denna sinnenas ojämlikhet. Stockholm Ljuder bidrar till kulturell förnyelse genom sin strävan att bryta den visuella dominansen inom arkitektur och samhällsplanering, samt genom att bidra med verktyg för ljudlandskapsdesign i syfte att främja hållbar samhällsutveckling. Inom projektet planerar vi en utställning om Stockholms ljudlandskap i samarbete med Stockholms stadsmuseum. Vad vi känner till har staden aldrig tidigare presenterats för stockholmarna genom sitt ljudlandskap eftersom det visuella sinnet dominerar även inom museivärlden. Utställningen bygger på en interaktiv ljudlandskapssimulator där museets besökare kan lyssna till befintliga ljudlandskap, samt fritt kan skapa sina egna ljudlandskap. Även andra europeiska forskargrupper arbetar på att skapa ljudlandskapssimulatorer. Vår ljudlandskapssimulator är unik i det att den är utformad för att ställas ut. Den skiljer sig också från övriga ljudlandskapssimulatorer genom att besökarna kan utvärdera de ljudlandskap som skapats, och beskriva sin upplevelse av dem. Detta bidrar till en ökad interaktivitet, samt ger oss möjlighet att lära oss mer om hur människor upplever den omgivande ljudmiljön och hur den kan utformas. Utvärderingsverktyget har utarbetats av miljöpsykologerna Östen Axelsson, Mats E. Nilsson och Birgitta Berglund vid Stockholms universitet inom MISTRA-programmet Ljudlandskap för bättre hälsa. Enligt deras forskning kan människors upplevelse av ljudlandskap beskrivas med hjälp av en tvådimensionell modell utifrån hur behagliga respektive hur händelserika de är. De har också visat att upplevelsen av ljudlandskap är direkt relaterat till vilka ljud som förekommer vid en plats, men har ytterst lite att göra med hur ljudstarka de är. 4. Genomförande Från Innovativ Kultur sökte vi medel för att skapa innehållet i ljudlandskapssimulatorn. Målet med detta delprojekt var att dokumentera ljudlandskap från olika områden i Stockholm. De platser vi har dokumenterat är Slussen som är under utveckling, Skogskyrkogården som, sedan 1994, är ett av Sveriges 14 världsarv och Mariatorget som är en plats som vi har tidigare erfarenheter att arbeta med. Vi har dokumentera dessa områden både med Sida 2 av 6

3 ljudinspelningar och med digitala fotografier. Ljudlandskapssimulatorn består av ett bord i oljad ek med en infälld 40-tums pekskärm och fyra par hörlurar. Materialet kan presenteras på olika sätt. En form är bildspel där ljudlandskap presenteras i form av en ljudvandring genom miljön. Bildspel är ett bra medium för att presentera ett ljudlandskap då stillbilder hjälper lyssnaren att fokusera på ljudmiljön och olika intressanta ljudkällor, utan att distraheras av alltför intensiva visuella intryck. Samtidigt bidrar bilderna till att bibehålla lyssnarens intresse då enbart ljud blir allt för enformigt. I en annan presentationsform kan besökarna använda det tillgängliga materialet för att själva skapa egna ljudlandskap. Besökaren kan förändra en befintlig ljudmiljö genom att lägga till, flytta om eller ta bort ljudkällor. Vi har därför redigera ljudmaterialet så att det möjliggör en sådan manipulation och kompletterat det med ljudet från ett antal andra ljudkällor så som ljudet från ett kafé, ljudet av lekande barn eller ljudet av en sopmaskin. Tidsplanen blev slutligen lite annorlunda än den som beskrivs i ansökan. Förändringen finns med i avtalet. Projektets slutdatum bestämdes till istället för årsskiftet som var den ursprungliga planen. Under hösten 2011 efter att projektet startat blev Peter Lundén uppsagd från sin tjänst på Interactiv Institute fr.om pga arbetsbrist. Lundén genomförde ändå sin del av projektet efter bästa förmåga. En konsekvens var att projektet måste forceras för att bli färdigt innan tjänsten upphörde. Det var därför inte möjligt att genomföra dokumentationen av olika årstider. Det återstod arbetsuppgifter även efter det att uppsägningen trätt i kraft, men Lundén slutförde dessa trots uppsägningen. Arbetet med att spela in ljudmaterialet till ljudlandskapsbordet påbörjades under hösten 2011 med dokumentation av Skogskyrkogården, som är ett av Sveriges världskulturarv. Vi upptäckte dock under arbetets gång det enda som skiljer ljudmiljön från olika platser på kyrkogården åt är ljudnivån och riktningen. Vi bedömde därför att det är svårt att skapa ett intressant och tilltalande utställningsmaterial av dessa inspelningar. Vid diskussioner med Stockholms Stadsmuseum framkom att de endast var intresserade av att ställa ut Slussens ljudmiljö. Mot denna bakgrund flyttades därför fokus till Slussen. Vid närmare analys av inspelningarna från Skogskyrkogården upptäcktes att det fanns tekniska problem med inspelningsutrustningen, som är relativt ny. Den var i behov av reparation, elektroniken gav upphov till en högfrekvent ton på inspelningarna. Reparationen drog ut på tiden då en del av utrustningen måste skickas till tillverkaren i USA för reparation och vi fick inte tillbaka inspelningsutrustningen förrän i januari Då utrustningen är mycket avancerad och dyrbar så var det inte möjligt att skaffa någon ersättningsutrustning. Vi kunde återuppta arbetet med inspelningarna först i februari, årets kallaste månad. Det medförde vissa problem som vi inte räknat med så som att kylan fryser batterierna och deras arbetskapacitet blir väsentligen begränsad, mindre än hälften av normal inspelningstid. Laddningstiden är ca 8 timmar och vi kunde därför endast genomföra en inspelningssession per dag. För att få ett likvärdigt material där karaktären på inspelningarna inte skiljer sig alltför mycket, så begränsades inspelningstillfällena till vardagar mellan klockan Hänsyn måste också tas till meteorologiska förhållanden. Till exempel så stör regn och vind inspelningen. Idealt bör det inte blåsa mer än 3 4 m/s för att ljudinspelningar skall kunna genomföras, högre vindhastigheter medför risk för biljud. Vädret i februari innebar att inspelningarna på Slussen inte kunde slutföras förrän i slutet av månaden. Totalt genomfördes tagningar från drygt 30 olika positioner. Varje tagning är mellan minuter, totalt ca 7 timmar ljudmaterial. Under samma tidsperiod samlades bildmaterialet in. På grund av Sida 3 av 6

4 omständigheterna så tog insamlingen av ljudmaterialet väsentligt längre tid är planerat. Det blev därför nödvändigt att begränsa in samlandet av material till 3 platser för att kunna hålla budgetramen. Under mars och april sammanställdes ljudupptagningar och fotografier från Slussen till tre bildspel och ett panorama. Vart bildspel är ca 2 minuter långt och gestaltar en ljudvandring över Slussen ur gångtrafikantens perspektiv. Formatet är anpassat till 2 minuter då tidigare studier visar att en otränad lyssnare inte orkar lyssna aktivt under längre tid. Parallellt med arbetet med innehållet så utvecklades mjuk- och hårdvaran till ljudlandskapsbordet. Design av användargränssnitt och användartester har genomfört i samarbete med fyra studenter vid Malmö högskola som genomfört sina examensarbeten inom ramen för projektet. Tre av dem studerar informationsarkitektur och den fjärde studerar programmering. Inom ramen för detta samarbete genomfördes ett antal användarstudier. Målet var att konceptet skulle vara färdigt till i början av maj Det har dock krävts väsentligt mer arbete med teknikutvecklingen än beräknat, och installationen invigdes med pressvisning på Stockholms stadsmuseum torsdagen den 6 september. Under augusti genomfördes inspelningar och fotografering av Mariatorget. Materialet är avsett för ett bildspel med en ljudvandring från Hornsgatan, genom Mariatorget och ut på Swedenborgsgatan. I början av juni 2012 genomfördes ett seminarium på Stockholms stadsmuseum med forskare i ljudmiljöfrågor från Sverige, Sydkorea och Singapore. Vid seminariet demonstrerades ljudlandskapssimulatorn, som väckte ett stort intresse. Deltagarna hade lätt att se hur simulatorn kan användas i framtida planeringsprojekt. Den 26 september 2012 genomfördes ytterligare ett seminarium kallat Stadens ljud på Stadsmuseet i samarbete med Föreningen för samhällsplanering i Stockholm. Seminariet fokuserade på svenska och internationella fallstudier inom ljudlandskap. Målgrupp var främst medlemmar i Föreningen för samhällsplanering. Även vid detta seminarium demonstrerades och diskuterades ljudlandskapssimulatorn. Deltagare i seminariet framhöll att en simulator av detta slag kan inte bara fungera som ett verktyg vid planering av nya stadsbyggnadsprojekt utan också som ett verktyg för dialog mellan kund och uppdragsgivare, och som ett verktyg till medborgardialog. Till exempel kan simulatorn användas då en kommun ställer ut en detaljplan och vill söka återkoppling från medborgarna kring hur de vill att ljudmiljön i planområdet ska utformas. 4.1 Resurser, och ekonomiskt utfall Peter Lundén, Interaktiva Institutet, har ansvarat för inspelning och redigering av ljudmaterialet. Östen Axelsson, Stockholms universitet, har ansvarat för att fotografera och i övrigt dokumentera miljöerna. De erhållna ekonomiska medel gick som planerat främst till löner under projekttiden. Detta omfattade arbetstid för att dokumentera de aktuella områdena, samt arbetstiden för att redigera det insamlade materialet och att skapa bildspelen. Arbetsinsatsen blev betydligt mer omfattande än beräknat, bland annat på grund av tekniska problem och väderförhållanden. Vi fick anslag från Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas) för att utveckla och bygga ljudlandskapssimulatorn. Själva ekbordet, som simulatorn är inbyggd i, bekostades av Stockholms stadsmuseum. Sida 4 av 6

5 4.2 Totalbudget uppdelad på kostnadsslag, med avseende på finansiering Budget Utfall Löner Hyra av utrustning Totalt Resultat & effekter Genom Stockholm ljuder har vi utvecklat den ljudlandskapssimulator som vi har strävat efter i mer än tre år. Vi har gått från an abstrakt idé till en konkret produkt som går att demonstrera. Simulatorn är nu tillgänglig för allmänheten genom Stockholms stadsmuseum. Detta resultat hade inte varit möjligt utan bidrag från Innovativ Kultur. Projektet har lagt grunden till en ny metod för samverkan och dialog med allmänheten kring ljud och ljudmiljö på ett sätt som tidigare inte var möjligt. Simulatorn har bland annat uppmärksammats av Svenska Dagbladet, Synskadades riksförbund, och av Noise Abatement Society i England. Genom Stockholm Ljuder har vi också kunnat genomföra två seminarier där ljudlandskapssimulatorn har demonstrerats och diskuterats. Därigenom har vi lärt oss mer om simulatorns potential som verktyg för planering av goda ljudlandskap. Projektdeltagarna har fördjupat sina kunskaper om hur man utvecklar interaktiva installationer för museala ändamål. Inte minst har vi fördjupat våra kunskaper om vikten av att målgruppen involveras tidigt i projektet i syfte att slutprodukten ska var användarvänlig. Detta inbegriper inte bara museets besökare, utan också museets personal som ska ansvara för underhåll av installationen. Vår plan är att Stockholm Ljuder ska utgöra ett första steg i en mer omfattande kartläggning av Stockholms ljudlandskap. En sådan kartläggning är nödvändig för att kunna utarbeta en strategi för ljudlandskapsplanering inom Stockholmsregionen. En målsättning är att vår ljudlandskapssimulator ska kunna användas för ljudlandskapsdesign inom arkitektur och samhällsplanering som ett verktyg för medveten och ändamålsenlig utformning av ljudlandskap. På så vis förväntar vi oss att projektet på sikt ska bidra till ökad livskvalitet för stockholmarna. Projektet har karaktären av ett pilotprojekt och vi förväntar oss lära hur ljudlandskap kan dokumenteras och bevaras i digital form. Vi bedömer att denna kunskap är värdefull för museer som Stockholms stadsmuseum, Nordiska museet och Arkitekturmuseet, som har till uppdrag att dokumentera och bevara föremål och kulturmiljöer. Vi förväntar oss också lära mer om hur människor upplever och förstår den omgivande ljudmiljön, samt hur ljudlandskap kan ges en medveten och ändamålsenlig utformning. 6. Övrigt Vår forskargrupp ingår i ett internationellt nätverk av forskare inom ljudlandskap där vi har en mycket framskjuten position. Frågan om ljudlandskap skyms alltjämt av det traditionella bullerperspektivet, men rör sig kraftigt uppåt på den internationella agendan för centrala frågor att bevaka. EU:s direktiv för samhällsbuller föreskriver att tysta områden i tätorter måste skyddas. Här har ljudlandskapsansatsen kommit att bli allt viktigare runt om i Europa. Sida 5 av 6

6 I början av augusti 2011 beslutade staden Brighton i södra England att man ska ta täten och bli ett nationellt föredöme inom ljudlandskapsplanering i England. Sverige har dock en stark position internationellt. Under 2010 var Stockholms stad Europas först miljöhuvudstad. Samma år var Stockholm också den första staden att ta emot the European Soundscape Award av Noise Abatement Society i England, sponsrat av den Europeiska miljöbyrån (EEA) och Brittiska miljödepartementet (DEFRA). Vårt arbete syftar till att Stockholm ska bibehålla sin tätplacering inom miljöområdet, och ta positionen som internationellt föredöme inom ljudlandskap. Sköndal Peter Lundén Projektledare Sida 6 av 6