Ljusbringaren på Lidingö

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ljusbringaren på Lidingö"

Transkript

1 Ljusbringaren på Lidingö ETT LÄRARMATERIAL FÖR ÅRSKURS 7 9 OM GUSTAF DALÉN OCH NOBELPRISET I FYSIK

2

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Till läraren 4 Alfred Nobel och Nobelpriset 5 Gustaf Dalén uppfinnare, Nobelpristagare och optimist 8 UPPGIFT Gustaf Daléns Lidingö 11 UPPGIFT Bästa Lidingö! 14 UPPGIFT Acetylen från kalciumkarbid 17 UPPGIFT Arbeta med information om Dalén 21 Mer om Gustaf Dalén och AGA 24 Ljusbringaren på Lidingö INNEHÅLLSFÖRTECKNING 3

4 TILL LÄRAREN 2012 ÄR DET HUNDRA ÅR sedan Gustaf Dalén belönades med Nobelpriset i fysik för hans uppfinningar av självverkande regulatorer att i kombination med gasaccumulatorer användas till belysning av fyrar och lysbojar. Under hösten 2012 uppmärksammar Lidingö stad detta genom att, i samarbete med Nobelmuseet, skapa möjligheter för alla elever på Lidingö att på ett kreativt sätt lära sig om Gustaf Daléns liv och gärning. Denna lärarhandledning är framtagen av Nobelmuseets skolavdelning och innehåller både faktatexter och förslag på praktiska uppgifter. Faktatexterna introducerar Alfred Nobel, Nobelpriset och Gustaf Dalén. Dessa kan fungera som stöd för dig som lärare inför genomgångar och samtal i klassrummet, men även som texter för elever att läsa på egen hand. De praktiska uppgifterna knyter an till Gustaf Daléns kreativitet och uppfinningar, och uppmuntrar till arbete i klassrummet såväl som till aktiviteter utomhus där eleverna får lära sig mer om sin hemort. Samtliga uppgifter i materialet är förankrade i läroplanen. Sist i materialet finns tips på litteratur och webbplatser med mer information om Gustaf Dalén och AGA. Vår förhoppning är att Gustaf Daléns liv och gärning kommer att inspirera er alla till spännande och kreativa upplevelser tillsammans med era elever i Lidingös alla skolor! ÅKE SKÖLD OMRÅDESCHEF, UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN LIDINGÖ STAD NOBELMUSEET SKOLAVDELNINGEN 4 Ljusbringaren på Lidingö TILL LÄRAREN

5 ALFRED NOBEL I 20-ÅRSÅLDERN PÅ 1850-TALET. Alfred Nobel och Nobelpriset Vem var Alfred Nobel? Alfred Nobel föddes 1833 i Stockholm. Samma år hade hans pappa Immanuel, som var upp finnare och företagare, gått i konkurs. Konkursen drabbade familjen hårt och ett liv i välstånd byttes hastigt mot ett liv i fattigdom. Efter ett antal svåra år vände dock lyckan igen. När Alfred var nio år flyttade familjen till S:t Petersburg i Ryssland där pappan hade startat ett företag. Affärerna gick bra och familjen hade råd med hemundervisning. Alfred visade begåvning både för språk och för teknik. Under uppväxten drömde han om att bli författare, men lät sig övertalas av sin pappa att satsa på en karriär som kemist och uppfinnare. En särskilt minnesvärd händelse under uppväxten var när Alfreds kemilärare gjorde ett experiment med nitroglycerin, ett nytt sprängämne. Jag var väldigt ung då, men blev mycket intresserad, skrev Alfred, när han senare i livet tänkte tillbaka på händelsen. NITROGLYCERIN I REN FORM ÄR EN FÄRG- LÖS, OLJIG VÄTSKA SOM ÄR MYCKET EXPLOSIV. Ljusbringaren på Lidingö ALFRED NOBEL OCH NOBELPRISET 5

6 DYNAMIT BESTÅR AV NITROGLYCERIN SOM SUGITS UPP AV PORÖS KISELGUR. Alfred började experimentera med nitroglycerin med målet att skapa ett sprängmedel som både var effektivt och säkert att hantera. I och med industrialiseringen som tagit fart i Europa var detta något som efterfrågades i gruvorna och för järnvägsbyggandet. Sin mest kända uppfinning, dynamiten, fick han patent på Vid sidan av utvecklandet av sprängämnen hade Alfred Nobel många idéer inom flera andra områden. Han utvecklade konstsilke, byggde världens första aluminiumbåt och var med och tog fram den så kallade Svea-velocipeden, den första cykeln med flera växlar. De flesta av hans uppfinningar gav honom ingen ekonomisk vinning, men framför allt dynamiten gjorde honom oerhört förmögen. Alfred Nobel förblev ogift och barnlös. 1895, när han var i 60-årsåldern, skrev han sitt testamente. Där drog han upp riktlinjerna för Nobelpriset. ALFRED NOBELS VÄRLDSKÄNDA TESTAMENTE. Testamentet Nobels sista vilja Alfred Nobel dog 10 december Hans hand skrivna testamente öppnades ett par veckor senare. Många blev väldigt överraskade när de läste vad han ville göra med sina pengar. Det visade sig att Alfred Nobel hade testamenterat större delen av sin förmögenhet till en fond hvars ränta årligen [ska] utdelas som prisbelöning åt dem, som under det förlupna året hafva gjort menskligheten den största nytta. Priset ska enligt testamentet delas ut i fem kategorier: fysik, kemi, fysiologi eller medicin, litteratur och fred. I sitt testamente beskrivs vilka som ska utse pristagarna. Fysik- och kemipriset skulle delas ut av Kungliga Vetenskapsakademien, medicinpriset av Karolinska Institutet och litteraturpriset av Svenska Akademien. Fredspriset däremot skulle delas ut i Norge, av ett ut- 6 Ljusbringaren på Lidingö ALFRED NOBEL OCH NOBELPRISET

7 skott bestående av fem personer valda av Norska Stortinget tillkom Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne. Ekonomipriset delas ut samtidigt som Nobelpriset under samma högtidliga former, men är alltså inte ett riktigt Nobelpris såtillvida att det inte är instiftat av Alfred Nobel, utan av Sveriges Riksbank. Nobelsystemet att utse Nobelpristagare Varje institution med ansvar att utse Nobelpristagare väljer en särskild Nobelkommitté som består av 3 5 personer. Kommittéernas uppgift är att förbereda den övriga institutionen för beslutet. Undantaget är Norska Nobelkommittén, som på egen hand både förbereder och fattar beslut om vem som ska få priset. I september skickar de olika kommittéerna ut hundratals brev till personer och institutioner världen över och ber om förslag på vilka som förtjänar ett Nobelpris. De som har rätt att nominera är bland annat professorer och experter inom olika ämnen. Sista dag att lämna in en nominering är 31 januari. När nomineringsperioden är över börjar kommittéernas arbete med att gallra bland de många förslagen. I oktober nästan ett år efter att arbetet började fattas beslutet om vem som ska få priset. Alla nomineringar och handlingar från kommittéernas arbete är hemligstämplade i 50 år. Reglerna säger att högst tre personer får dela på ett Nobelpris. Priset i fred kan även gå till organisationer. Prissumman har varierat under åren men är för tillfället på 10 miljoner kronor. Pristagarna får dessutom en medalj och ett diplom under prisceremonierna som alltid äger rum den 10 december på Alfred Nobels dödsdag. PRISUTDELNINGEN ÄGER RUM UNDER HÖGTIDLIGA FORMER DEN 10 DECEMBER. NOBELPRISTAGARNA FÅR BLAND ANNAT EN MEDALJ. Ljusbringaren på Lidingö ALFRED NOBEL OCH NOBELPRISET 7

8 GUSTAF DALÉN (AGA:S BILDARKIV, CFN) Gustaf Dalén uppfinnare, Nobelpristagare och optimist Gustaf Dalén föddes 1869 i Stenstorp i Västergötland. Han växte upp på Skräddargården, föräldrarna var välbärgade bönder och han ämnade ta över lantbruket efter sin far. Han studerade på trädgårdsskola och arbetade på familjens gård; han var också trädgårdsmästare och öppnade en fröhandel och ett mejeri. Gustaf hade alltid fascinerats av teknik och uppfinningar. En känd historia berättar om hur han redan som 13-åring konstruerade en egen väckningsmaskin, uppbyggd av en gammal väggklocka, några plåtbitar och sandpapper. En kvart innan klockan slog började en rulle sandpapper snurra och tände en tändsticka. Lågan från tändstickan tände i sin tur eld på en gasolinlampa. Över lampan stod en panna med kaffe som värmdes av lågan. Slutligen slog väggklockan och den morgontrötte pojken vaknade på rätt tid i ett ljust rum och med varmt kaffe vid sängen. 8 Ljusbringaren på Lidingö GUSTAF DALÉN UPPFINNARE, NOBELPRISTAGARE OCH OPTIMIST

9 Lantbruket ställde Dalén inför många mekaniska problem och han fick flera tillfällen att bygga och reparera jordbruksmaskiner. Han uppfann en maskin som mätte fetthalten i mjölk och begav sig 1892 till Stockholm för att visa maskinen för den berömde uppfinnaren Gustaf de Laval. Mötet uppmuntrade Dalén att studera vidare till ingenjör, och han sökte sig till de tekniska högskolorna i Göteborg och Zürich. Tillbaka i Sverige 1897 arbetade Dalén som ingenjör för de Laval Ångturbin, men intresset för belysningsteknik förde honom till Svenska Karbid och Acetylen AB (som 1904 blir AB Gas-accumulator, nu AGA AB) gifte han sig med sin ungdomskärlek Elma och paret fick fyra barn tillsammans utnämndes Dalén till VD för Svenska AB Gas-accumulator, en befattning han behöll till sin död Företaget etablerades på Lidingö och verksamheten flyttades dit Dalén uppmärksammade att den brännbara gasen acetylen var lämplig i fyrar, för att ge ett kraftfullt ljus på otillgängliga platser dit el- och gasnät inte nådde. Med en rad viktiga uppfinningar lyckades Dalén konstruera ett fyrbelysningssystem som minskar acetylenåtgången med över 90 %. Runtom i världen började Daléns blinkfyrar användas, fyrar som kunde lysa länge utan tillsyn på svårtillgängliga platser. Tack vare GUSTAF DALÉNS NOBELDIPLOM (AGA:S BILDARKIV, CFN) Ljusbringaren på Lidingö GUSTAF DALÉN UPPFINNARE, NOBELPRISTAGARE OCH OPTIMIST 9

10 dessa fyrar minskade olyckorna och förlusterna på haven. För detta fick Gustaf Dalén Nobelpriset i fysik Bara veckor innan Dalén fick beskedet om Nobelpriset utförde han ett experiment med upphettade gasflaskor som resulterade i en allvarlig olycka han förlorade sin syn. Trots blindheten fortsatte Dalén att uppfinna och leda sitt företag med framgång. Bland annat konstruerade han den världsberömda, bränslesnåla AGA-spisen. Gustaf Dalén hade en ljus syn på livet. Efter Kreugerkraschen 1932 lät han tillverka egna nålar, som han delade ut till de missmodiga han mötte. Nålarna bar budskapet: VAR OPTIMIST. (se bild s. 23) AGA:S TIDIGA VERKSAMHET ÄR STARKT FÖRKNIPPAD MED GUSTAF DALÉNS UPPFINNINGAR. HÄR ÄR EN REKLAM- BROSCHYR FRÅN 1946 SOM VISAR FÖRETAGETS STORA PRODUKTSORTIMENT. (AGA:S BILDARKIV, CFN) Några av Gustaf Daléns viktiga uppfinningar AGA-MASSAN: Ett sätt att förvara rikligt med acetylengas och samtidigt minska risken för explosion. En förutsättning för att transportera gasen till fyrarna. KLIPPLJUSAPPARATEN: Med denna uppfinning delas gasen upp och antänds i små bubblor istället för att brinna hela tiden. På så vis räcker gasen längre. Dessutom kan fyrarna blinka på olika sätt och det går att skilja en fyr från en annan. SOLVENTILEN: En svart stav värms upp av solljuset, vilket gör att staven sväller och stänger gasflödet - fyren slocknar på dagen. När det sedan blir mörkt igen så krymper staven och gasen flödar på nytt - fyren tänds. På så vis är fyren enbart tänd när det behövs och gasen räcker längre. 10 Ljusbringaren på Lidingö GUSTAF DALÉN UPPFINNARE, NOBELPRISTAGARE OCH OPTIMIST

11 Gustaf Daléns Lidingö Syfte Att eleverna får lära sig mer om sin hemort. På vilka platser på Lidingö kan man fortfarande se spår av Daléns arbete? UPPGIFT Koppling till Dalén Gustaf Dalén arbetade som vd på AGA då verksamheten flyttades till Lidingö var den stora fabriksanläggningen klar. På den tiden var Lidingö en ö som dominerades av jordbruk, men alltfler företag skulle komma att flytta sin verksamhet till ön samtidigt som många stockholmare började upptäcka att Lidingö var ett bra ställe för sommarvillor. I samband med att fler företag flyttade till Lidingö och befolkningen växte byggdes det hus, vägar, spårvägar och broar. Redan på den gamla träbrons tid drogs det en elektrisk spårväg genom både norra och södra Lidingö. En ny bro av järn stod färdig 1925 och 1971 kom ytterligare en nyare bro av stål och betong. MÅNGA PLATSER PÅ LIDINGÖ HAR ANKNYTNING TILL GUSTAF DALÉN: 1. Torsviks fyr. 2. AGA:s fabriksområde där Gustaf Dalén arbetade. 3. AGA-stationen på Lidingöbanan. 4. Bergsätra bostadsområde som byggdes för arbetare vid AGA-fabriken. 5. Villa Ekbacken där Gustaf Dalén bodde. 6. Kyrkogården där Gustaf Dalén ligger begravd tillsammans med många släktingar. 7. Libertas fyr som är ett byggnadsminne. Koppling till kursplanen Enligt det centrala innehållet i Lgr11 ska undervisningen i geografi och historia i årskurs 7-9 behandla: Livsmönster Hur människors försörjning och handelsmönster har förändrats över tid. Kartan och dess uppbyggnad med gradnät, färger, symboler och olika skalor. Topografiska och olika tematiska kartor. Hur historia används och historiska begrepp Exempel på hur och 1900-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser. Ljusbringaren på Lidingö GUSTAF DALÉNS LIDINGÖ 11

12 12 Ljusbringaren på Lidingö GUSTAF DALÉNS LIDINGÖ

13 Utmärkta platser på kartan TORSVIKS FYR Torsviks fyr är placerad söder om Islingeviken på södra Lidingö. Fyren uppfördes i början av 1900-talet av AGA men är sedan flera år tillbaka släckt. Fyren är idag referens för målgången i kappseglingen Lidingö Runt. AGA:S FABRIKSOMRÅDE OCH LIDINGÖBANANS SÖDRA LINJE Den stora fabriksanläggningen i Skärsätra började byggas redan omkring AGA expanderade oavbrutet och byggde ut lokalerna i olika etapper. Under de första åren drabbades fabriken av flera bränder. Den stora strandtomten vid Lilla Värtan var idealisk för AGA av flera anledningar. Här fanns goda expansionsmöjligheter och en djup hamn för tunga transporter. AGA:s etablering på Lidingö bidrog till samhällsutvecklingen genom byggandet av nya bostadsområden, en utvidgad samhällsservice, nya skolor, affärer och förbättrade kommunikationer med Stockholm, så som Lidingöbron (gamla bron, 1925) och Lidingöbanans södra linje 21 (1919). BERGSÄTRA Bostadslängan Bergsätra uppfördes 1914 på höjden bakom AGA:s fabrikstomt, för att kunna erbjuda de anställda ett billigt boende nära arbetet. De flesta anställda på AGA bodde på Södermalm och resorna till Lidingö tog lång tid. Arkitekt var Erik Hahr, som hade ritat Villa Ekbacken, och bostäderna höll en för tiden modern standard med el och wc. Sex lägenheter samsades om ett badrum i källaren. De flesta av de 85 lägenheterna var ettor som kostade cirka 320 kr om året i hyra. Huset planerades som en borg runt en stor ljus gård, men endast en del av borgen blev byggd. Planeringen av Bergsätra vittnar om ett nytt sätt att se på arbetarbostäder med tydliga sociala ambitioner. VILLA EKBACKEN Villa Ekbacken var familjen Daléns privatbostad. Den började byggas 1912 och ligger på en höjd öster om fabriksområdet. Arkitekten var Erik Hahr. LIDINGÖ KYRKOGÅRD Här ligger Gustaf Dalén begraven. Dalén avled 9 december 1937 och gravsattes 23 december. Graven är idag en familjegrav och flera släktingar ligger begravda här. LIBERTAS FYR Libertas fyr på ön Libertas i ögruppen Fjäderholmarna tändes den 6 juli Den drivs än idag med acetylengas och är en av få fyrar i världen som fortfarande drivs med klippljusapparat. Fyren är ett byggnadsminne. FLER KARTOR ÖVER FÖLJANDE OMRÅDEN FINNS PÅ NOBELMUSEETS HEMSIDA: 1. Karta även området kring AGA:s industriområde: Bergsätra, fabriksområdet, stationen AGA på Lidingöbanans södra linje, Villa Ekbacken. Karta från Karta över södra Lidingö med Torsviks fyr 3. Karta över ön Libertas med Libertas fyr 4. Karta över Lidingö kyrka Ljusbringaren på Lidingö GUSTAF DALÉNS LIDINGÖ 13

14 Bästa Lidingö! UPPGIFT Syfte Att eleverna i Gustaf Daléns anda får söka upp platser i sin närmiljö och ge förslag på hur de kan förbättras. Eleverna ritar av eller fotograferar platsen de vill förbättra och tar sedan fram ett förslag på hur platsen skulle kunna se ut när deras förbättringar har genomförts. Ett urval av elevbidragen kommer att visas i Lidingö stadshus. Koppling till Dalén Inom flera olika områden ledde Gustaf Daléns kreativitet till förbättringar. När han i sin ungdom arbetade på familjens lantbruk la han stor kraft på att förbättra gården, och under sina många år som vd för AGA bidrog hans uppfinningar till förbättringar av såväl fyren som spisen. Många vittnar även om Daléns engagemang för att förbättra villkoren för AGA:s anställda på Lidingö, genom byggandet av arbetarbostäder, skolor och förbättrade kommunikationer. Koppling till kursplanen Enligt det centrala innehållet i Lgr11 ska undervisningen i geografi, bild och samhällskunskap i årskurs 7-9 behandla: Miljö, människor och hållbarhetsfrågor Hur val och prioriteringar i vardagen kan påverka miljön och bidra till en hållbar utveckling. Bildframställning Framställning av berättande informativa och samhällsorienterande bilder om egna erfarenheter, åsikter och upplevelser. Återanvändning av bilder, material och föremål i eget bildskapande, till exempel i installationer. Digital bearbetning av fotografier och andra typer av bilder. Beslutsfattande och politiska idéer Individers och gruppers möjligheter att påverka beslut och samhällsutveckling samt hur man inom ramen för den demokratiska processen kan påverka beslut. 14 Ljusbringaren på Lidingö BÄSTA LIDINGÖ!

15 Om uppgiften Bästa Lidingö är en uppgift där eleverna, inspirerade av Gustaf Daléns optimism, engagemang och vilja att förbättra, får utforska sin egen närmiljö och använda sin kreativitet. Uppgiften knyter väl an till det centrala innehållet i såväl de samhällsorienterade ämnen som bildämnet. Uppgiften bygger på att eleverna väljer en plats som de ofta besöker, ser eller passerar till exempel en lekpark, skolgården, en bortglömd gräsplätt eller en tråkig husvägg och kommer med förslag på hur platsen kan bli finare, trevligare, tryggare, mer spännande, intressant eller tillgänglig. Bättre, helt enkelt. Eleverna ritar av eller fotograferar sin plats. Därefter gör de en ny bild av platsen, fast nu som de skulle vilja att den såg ut. Beroende på årskurs och skolans förutsättningar kan eleverna antingen rita sin nya bild, göra ett collage eller bearbeta sitt fotografi i ett bildbehandlingsprogram. Läraren avgör om eleverna gör uppgiften enskilt eller i grupper. Ett urval av bilderna kommer att bilda underlag för en elevutställning på Lidingö stadshus med rubriken Bästa Lidingö. Rubriken är vald med utgångspunkt i att detta är elevernas egna bilder av hur ett framtida Lidingö skulle kunna se ut. Men också för att leda tankarna till hälsningsfrasen i ett brev riktat till hemorten och Lidingös beslutsfattare med alla elever som avsändare: Titta, så här ser vårt bästa Lidingö ut! På nästa sida finns information som kan ges till eleverna. LIDINGÖ STADSHUS Ljusbringaren på Lidingö BÄSTA LIDINGÖ! 15

16 Ditt bästa Lidingö Titta dig omkring där skolan ligger eller där du bor! Vad är bra? Vad är inte så bra? Vad skulle du vilja förbättra? Finns det något som är tråkigt som kunde bli roligare? Något som är fult som kunde bli finare? Något som är farligt som kunde bli säkrare? Finns det något som saknas men som borde finnas? Du kan välja vilken slags plats eller miljö som helst: skolgården, en bortglömd gräsplätt intill cykelvägen, en tråkig husvägg, fotbollsplanen, busshållplatsen, skolmatsalen eller en vägkorsning. Hur ser det ut där idag och hur skulle det se ut där om du fick bestämma? Vad skulle förändras? Vad skulle läggas till? Vad skulle platsen användas till? Din uppgift är att visa hur det ser ut idag och hur du vill att det ska se ut i framtiden på samma plats! För att kunna göra det behöver du skapa två bilder: 1. En bild som visar hur det ser ut i dag. 2. En bild som du har ändrat så att det syns hur du vill ändra, förbättra, området. Du behöver också berätta lite mer om ditt förslag: Var på Lidingö ligger det du vill förbättra? Varför vill du ändra just det här? Saknas det något? Är det tråkigt, farligt eller bara fult? Finns det någon annan anledning? Varför blir det bättre med ditt förslag? Vad heter du? I vilken klass och på vilken skola går du? Ni bestämmer tillsammans mer er lärare om ni ska arbeta enskilt eller i grupp. 16 Ljusbringaren på Lidingö BÄSTA LIDINGÖ! Kopieringsunderlag

17 Acetylen från kalciumkarbid Syfte Att eleverna ska få kännedom om acetylen (etyn) den gas som alla AGA-fyrar använder som ljuskälla, samt få erfarenhet av förbränningsreaktioner och kalciumkarbid. Andra begrepp som kan tas upp i sammanhanget är exoterm reaktion, lågfärg, kolvätets kemi och nomenklatur. UPPGIFT Koppling till Dalén Gustaf Dalén fick Nobelpriset i fysik 1912 för hans uppfinningar av självverkande regulatorer att i kombination med gasaccumulatorer användas till belysning av fyrar och lysbojar. Tack vare Gustaf Daléns uppfinningar gjorde fyrarna inte av med lika mycket bränsle och behövde inte lika mycket tillsyn. Fyren på en av Fjäderholmarna Libertas fyr har fortfarande samma utrustning som när den tändes 1931 och är den enda av sitt slag i Sverige. Än idag drivs den med acetylengas och sin ursprungliga klippljusapparat som Gustaf Dalén uppfann. Acetylen, eller mer korrekt, etyn, bildas om man låter kalciumkarbid reagera med vatten. Detta utnyttjas bland annat i karbidlampor, en föregångare till ficklampan. Karbidlampor användes av gruvarbetare, som cykellyktor och annat. Koppling till kursplanen Enligt det centrala innehållet i Lgr11 ska undervisningen i kemi i årskurs 7-9 behandla: Kemin i naturen Kemiska föreningar och hur atomer sätts samman till molekyloch jonföreningar genom kemiska reaktioner. Vatten som lösningsmedel och transportör av ämnen, till exempel i mark, växter och människokroppen. Lösningar, fällningar, syror och baser samt ph- värde. Kolatomens egenskaper och funktion som byggsten i alla levande organismer. Kolatomens kretslopp. Fotosyntes och förbränning samt energiomvandlingar i dessa reaktioner. Ljusbringaren på Lidingö ACETYLEN FRÅN KALCIUMKARBID 17

18 Kemin i vardagen och samhället Hur man hanterar kemikalier och brandfarliga ämnen på ett säkert sätt. Kemin och världsbilden Historiska och nutida upptäckter inom kemiområdet och deras betydelse för världsbild, teknik, miljö, samhälle och människors levnadsvillkor. Kemins metoder och arbetssätt Systematiska undersökningar. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering. Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter. Information till läraren Inköp Kalciumkarbid finns att köpa via bland annat VWR International (se.vwr.com) och Sagitta ( Det går åt ganska små mängder så beställ inte för mycket! Reaktion Kalciumkarbid reagerar med vatten CaC2(s) + H2O(l) ---> C2H2(g)+ Ca(OH)2(aq) När acetylen brinner 2C2H2(g) + 5O2(g) ---> 4CO2(g) + 2H2O(g) Säkerhet Kalciumkarbid reagerar kraftigt med vatten under bildande av kalk och etyn. Var försiktig med mängderna när du experimenterar. Förvara kalciumkarbiden i sin förpackning, ordentligt försluten då vattenångan i luften sönderdelar kalciumkarbiden. I kalciumkarbiden finns också små mängder kalciumfosfid som kan reagera med vatten och bilda fosfin som är en giftig gas. Denna gas har dock en stark och tydlig doft av vitlök, vilket gör att man med lätthet kan undvika denna. Undvik därför att lukta direkt på kalciumkarbiden. Använd skyddsglasögon och förkläde/labrock. Etyn (Acetylen) är en mycket explosiv gas som används vid svetsning och inom kemiindustrin vid framställning av gummi och plast. För en fullständig förbränning behöver man dock tillsätta syre. I detta experiment sker ingen fullständig förbränning och 18 Ljusbringaren på Lidingö ACETYLEN FRÅN KALCIUMKARBID Kopieringsunderlag

19 därför kommer det bildas ganska stora mängder sot. Pröva först innan du gör experimentet och använd utsug eller dragskåp. Kalciumhydroxid (släckt kalk) är den restprodukt som bildas. Låt förslagsvis resterna efter experimentet ligga på en bit aluminiumfolie över natten för att all kalciumkarbid ska reagera med luftens vattenånga. Kalken kan du sedan slänga bort. Läs mer Kemilärarnas resurscentrum ( Förslag på uppföljning Jobba vidare med kolväten. Diskutera olika typer av bränslen och dess energiinnehåll. Prata om olika bränslens betydelse i samhället förr och nu. Balansera reaktionsformler. Förslag på andra experiment med koppling till Gustaf Dalén Fysik/teknik: Bygg en solventil. Använd dig av metallstavar som målas svarta eller liknande och undersök längdutvidgningen. Kan eleverna lyckas bygga en strömbrytare som slocknar då metallen belyses eller värms? Biologi: Att vara blind. Låt eleverna prova på att vara blinda. Låt dem genomföra vardagliga aktiviteter som att hälla mjölk i ett glas och blanda choklad utan att se. Låt eleverna vara följeslagare och leda varandra. Prova att läsa punktskrift. Ljusbringaren på Lidingö ACETYLEN FRÅN KALCIUMKARBID 19

20 Experiment: Acetylen från Kalciumkarbid Material Material Provrör Bägare Kalciumkarbid (2-3 små bitar) Vatten Tändstickor Säkerhet Vid experimentet bildas en lättantändlig gas. Följ lärarens instruktioner. Använd skyddsglasögon och skyddsförkläde. Genomförande 1. Ställ provröret i bägaren så att den lutar mot kanten. 2. Lägg 1 eller 2 små bitar av kalciumkarbiden i botten av provröret. 3. Fyll på till ca 1/4 med vatten 4. Studera reaktionen. Vad händer? 5. Tänd försiktigt på gasen med en tändsticka. 6. Studera lågan. Vilken färg har den? 7. Försök att tända på igen om lågan slocknar. 8. Om vattnet tar slut, fyll försiktigt på mer. 9. Studera slutprodukten. Hur ser den ut? Vad kan det vara? MATERIAL TILL LABORATIONEN 20 Ljusbringaren på Lidingö ACETYLEN FRÅN KALCIUMKARBID Kopieringsunderlag

21 Arbeta med information om Dalén UPPGIFT Syfte Att eleverna får arbeta med en text om Gustaf Dalén. Det finns gott om material på internet om Dalén och hans uppfinningar. I den här uppgiften får eleverna närläsa en av dessa texter. De får kunskaper om Daléns liv och gärningar samtidigt som de övar läsförståelse, språkliga strategier för att minnas information och skriva egna sammanfattningar med källhänvisningar. Koppling till Dalén Texterna som eleverna arbetar med handlar om Gustaf Daléns liv och gärning. Koppling till kursplanen Enligt det centrala innehållet i Lgr11 ska undervisningen i svenska i årskurs 7 9 behandla: Läsa och skriva Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Språkbruk Språkliga strategier för att minnas och lära sig genom att identifiera nyckelord och föra anteckningar. Ord och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Informationssökning och källkritik Hur man citerar och gör källhänvisningar. Ljusbringaren på Lidingö ARBETA MED INFORMATION OM DALÉN 21

22 Uppgiften Texten som eleverna ska arbeta med finns på Dalenums webbplats: Introduktion Berätta för klassen att de ska få läsa en text om Nobelpristagaren Gustaf Dalén. De kommer att få arbeta med uppgifter till texten. Avslutningsvis får de skriva en sammanfattning av texten som skulle kunna passa i ett uppslagsverk. Överblicka texten Börja med att låta eleverna skaffa sig en överblick över textens innehåll genom att titta på rubrikerna, underrubrikerna, bilderna och citatet. Gå eventuellt igenom vissa av orden (AGA, obotlig, humanist). Vilken bild får eleverna av Dalén? Närläsning Läs texten. En variant är att eleverna läser ett stycke i taget och svarar på frågorna (s. xx) till just det stycket innan de läser nästa. Förslagsvis arbetar de två och två. Uppmana dem att anteckna svåra ord. Svåra ord och nyckelord Gå igenom de svåra orden. Låt sedan varje grupp välja 3-5 nyckelord i varje stycke som kan hjälpa dem att minnas innehållet. Jämför i klassen. Har många valt samma ord eller är det stora skillnader? Hur kan man tänka när man väljer nyckelord? Studera texten om Alfred Nobel från ne.se Läs tillsammans den korta texten om Alfred Nobel som kommer från ne.se (s. 23). Diskutera vilken slags information som finns med i texten: namn, levnadsår, yrke, viktigaste uppfinningar, betydelse och resultatet av uppfinningarna, biografiska fakta, testamente (samt förslag på klickbara ord som ger mer information). Räkna hur många ord texten består av. Skriv en sammanfattning Låt eleverna, med utgångspunkt i sina nyckelord, skriva sammanfattningar av Daléntexten. Deras sammanfattning ska följa mönstret från Alfred Nobel-texten och fungera som uppslagstexter. Sist i sina texter ska de ge förslag på klickbara ord som skulle kunna ge mer information, samt skriva en källhänvisning till texten från Dalenum. 22 Ljusbringaren på Lidingö ARBETA MED INFORMATION OM DALÉN

23 Frågor till texten om Gustaf Dalén Gustaf Dalén 1. Var växte Gustaf Dalén upp? 2. Vad ville hans pappa att sonen Gustaf skulle jobba med? 3. Berätta om Gustafs Daléns första uppfinning! Det första steget 4. Varför uppfann Gustaf Dalén en fetthaltsprovare? 5. Varför blev Dalén besviken när han visade sin uppfinning för Gustaf de Laval? 6. Varför började Gustaf Dalén studera på Chalmers? DALÉNS OPTIMISTNÅL. På väg mot AGA och framgång 7. Varför blev mötet med den gamla kompisen Hans Celsing betydelsefullt för honom? 8. Vilka är Gustaf Daléns viktigaste uppfinningar? 9. Hur många patent tog han under sitt liv? Vad är ett patent? Mot mörker och Nobelpris 10. Hur gick det till när Gustaf Dalén förlorade synen? 11. När fick han sitt Nobelpris och i vilket ämne fick han priset? 12. Vissa var kritiska mot att Dalén fick Nobelpriset. Varför var de det? Obotlig optimist och humanist 13. Vad gjorde Dalén med Nobelprispengarna? 14. Dalén var optimist. Hur märktes det i hans liv? 15. När dog Dalén och vad dog han av? ALFRED NOBEL, , var en svensk uppfinnare. Hans viktigaste uppfinning var dynamiten. Tidigare hade sprängmedlen varit väldigt farliga att hantera, för de kunde så lätt explodera av sig själva. Nobel kom på att blanda sprängmedlet nitroglycerin med ett slags kiselsand. På så sätt tålde det stötar mycket bättre. Dynamiten och andra uppfinningar gjorde Nobel oerhört rik. Ett världsomspännande imperium byggdes upp med fabriker i ett stort antal länder. Nobel var senare bosatt även i Paris och San Remo, Italien, samt vid Björkborns herrgård vid Bofors kanonverkstad, som han köpt I sitt testamente donerade han (gav bort) hela sin förmögenhet till fem pris åt personer som inom bestämda områden hade gjort mänskligheten den största nytta. Det blev nobelprisen. Läs mer om dynamit och nobelpris. ( sökord Alfred Nobel, ) Kopieringsunderlag Ljusbringaren på Lidingö ARBETA MED INFORMATION OM DALÉN 23

24 Mer om Gustaf Dalén och AGA LITTERATUR AGA och dess tillverkningar, Svenska AB Gasaccumulator, 1952 Broms, Helene & Enström, Nina, Vi som byggde AGA. En bok om ett företag och dess arbetare, Ordfront förlaget 1987 Forsgren, Eric & Nils, Lidingö. Människor och miljöer, i samarbete med Lidingö hembygdsförening, 1995 Wästberg, Erik, Gustaf Dalén. En stor svensk, Rekolid 1999 (första utgåvan 1954) LÄNKAR AGA History_GustafDalen Centrum för näringslivshistoria Nyckelpersoner/Gustaf-Dalen/ Dalénmuseet Dalenum Nobelprize.org Svenska fyrsällskapet Ljusbringaren på Lidingö MER OM GUSTAF DALÉN OCH AGA 24

25

26 ETT SAMARBETE MELLAN TACK TILL

Ljusbringaren på Lidingö

Ljusbringaren på Lidingö Ljusbringaren på Lidingö ETT LÄRARMATERIAL FÖR ÅRSKURS 1 3 OM GUSTAF DALÉN OCH NOBELPRISET I FYSIK INNEHÅLLSFÖRTECKNING Till läraren 4 Alfred Nobel och Nobelpriset 5 Gustaf Dalén uppfinnare, Nobelpristagare

Läs mer

Ljusbringaren på Lidingö

Ljusbringaren på Lidingö Ljusbringaren på Lidingö ETT LÄRARMATERIAL FÖR ÅRSKURS 4 6 OM GUSTAF DALÉN OCH NOBELPRISET I FYSIK INNEHÅLLSFÖRTECKNING Till läraren 4 Alfred Nobel och Nobelpriset 5 Gustaf Dalén uppfinnare, Nobelpristagare

Läs mer

Alfred Nobel. Frågor (svara med hela och egna meningar):

Alfred Nobel. Frågor (svara med hela och egna meningar): Alfred Nobel Han var en svensk uppfinnare. Hans viktigaste uppfinning var dynamiten. Tidigare hade sprängmedlen varit väldigt farliga att hantera, för de kunde så lätt explodera av sig själva. Nobel kom

Läs mer

På egen hand i Nobelmuseet Uppgifter för SFI-elever

På egen hand i Nobelmuseet Uppgifter för SFI-elever På egen hand i Nobelmuseet Uppgifter för SFI-elever INFÖR BESÖKET DET HÄR ÄR EN LÄRARHANDLEDNING FRAM TAGEN AV NOBELMUSEET FÖR SFI-KLASSER. Handledningen rekommenderas främst till SFI-grupper på 3 C- och

Läs mer

3.11 Kemi. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet kemi

3.11 Kemi. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet kemi 3.11 Kemi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i kemi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda

Läs mer

BIOLOGI Ämnets syfte Genom undervisningen i ämnet biologi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

BIOLOGI Ämnets syfte Genom undervisningen i ämnet biologi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att Läroplan Här nedanför finns exempel på delar av LGR 11 vilka kopplar till projektet Spindeljakten. Tanken är att projektet skall kunna lyftas in i undervisningen istället för att vara ytterligare arbetsmoment

Läs mer

Idéer och uppfinningar för grundsärskolan

Idéer och uppfinningar för grundsärskolan Idéer och uppfinningar för grundsärskolan ETT SKOLPROGRAM FÖR GRUNDSÄRSKOLANS ÅRSKURS 1 9 SOM LÄSER ÄMNEN EFTERARBETSMATERIAL Det här materialet kompletterar lärarhandledning till Nobelmuseets skolprogram

Läs mer

Vad skulle du vilja uppfinna?

Vad skulle du vilja uppfinna? Vad skulle du vilja uppfinna? Bakgrund Alfred Nobel var en mångsidig man. Han var kemist och uppfinnare, skrev pjäser och dikter, drev företag och öppnade fabriker. Han kunde flera språk och var ofta på

Läs mer

Mitt bland alla tusen ord. förskoleprogram på Nobelmuseet om böcker och fantasi

Mitt bland alla tusen ord. förskoleprogram på Nobelmuseet om böcker och fantasi förskoleprogram på Nobelmuseet om böcker och fantasi Innehållsförteckning Praktisk information s. 3 Förslag på förarbete s. 5 Upplägg av museibesök med program med museipedagog i 50 minuter s. 8 Förslag

Läs mer

Kol och förbränning kapitel 10 samt Organisk kemi kapitel 7

Kol och förbränning kapitel 10 samt Organisk kemi kapitel 7 ipreliminär planering år 8 Kol och förbränning kapitel 10 samt Organisk kemi kapitel 7 Syftet med undervisningen: använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor

Läs mer

Arbetsområde: Miljöanalys av den egna skolan - Energifallet

Arbetsområde: Miljöanalys av den egna skolan - Energifallet Arbetsområde: Miljöanalys av den egna skolan - Energifallet Huvudsakligt ämne: Kemi, åk 7-9 Läsår: 7-9 Tidsomfattning: 7-8 lektioner Ämnets syfte Undervisning i ämnet kemi syftar till: länk Följande syftesförmågor

Läs mer

Nobelpris i fysik. Fysik i framkant, KTH 29 november 2013 P. Carlson

Nobelpris i fysik. Fysik i framkant, KTH 29 november 2013 P. Carlson Nobelpris i fysik Fysik i framkant, KTH 29 november 2013 P. Carlson Nobelpris i fysik Menu Alfred Nobel Fakta och FAQ s Några priser Hur få priset? Slutord Alfred Nobel Född 1833 i Stockholm Uppfann dynamit

Läs mer

Arbetslag Gamma År 8 HT 2018

Arbetslag Gamma År 8 HT 2018 Arbetslag Gamma År 8 HT 2018 Laborationer: 1. Torrdestillering av trä 2. Molekylbyggen 3. Vad bildas då en alkohol brinner? 4. Alkoholers egenskaper 5. Framställning av estrar (6. framställning av kolvätet

Läs mer

Vecka Genomgång/Teoretiska uppgifter Sidhänvisningar och uppgifter. Fotosyntes och förbränning. Fotosyntesen fångar in solenergin

Vecka Genomgång/Teoretiska uppgifter Sidhänvisningar och uppgifter. Fotosyntes och förbränning. Fotosyntesen fångar in solenergin Planering Bi och Ke 7 P2 Vecka Genomgång/Teoretiska uppgifter Sidhänvisningar och uppgifter Onsdag Fotosyntes och förbränning s. 132-136 Fotosyntesen fångar in solenergin Uppgifter s. 136 35 Förbränning

Läs mer

BESKRIVNING AV NOBELVÄSKANS HEMLIGHET. Med utgångspunkt i Alfred Nobel och hans arbete vill vi få eleverna att få lust att testa sida idéer.

BESKRIVNING AV NOBELVÄSKANS HEMLIGHET. Med utgångspunkt i Alfred Nobel och hans arbete vill vi få eleverna att få lust att testa sida idéer. BESKRIVNING AV NOBELVÄSKANS HEMLIGHET Med utgångspunkt i Alfred Nobel och hans arbete vill vi få eleverna att få lust att testa sida idéer. Utanför klassrummet...1 Tågstationen...1 Laboratoriet...2 Utanför

Läs mer

Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden

Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden 2.1 Normer och värden Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar

Läs mer

Bildspelsmanus Alfred Nobel och Nobelpriset

Bildspelsmanus Alfred Nobel och Nobelpriset Nobelprislektionen Bildspelsmanus Alfred Nobel och Nobelpriset Nobelpriset Nobelpriset är alltså ett pris i fem kategorier som har delats ut i över 100 år. Det har delats ut till över 900 individer och

Läs mer

Grundläggande kemi VT-13. 1 av 6. Beskrivning av arbetsområdet. Syfte. Kopplingar till läroplan. Lerum

Grundläggande kemi VT-13. 1 av 6. Beskrivning av arbetsområdet. Syfte. Kopplingar till läroplan. Lerum Grundläggande kemi VT-13 Beskrivning av arbetsområdet Alla föremål du har omkring dig, liksom du själv och alla växter och djur, består av något som vi kallar materia. Även marken, vatten och luft är materia.

Läs mer

NO: KEMI. Årskurs

NO: KEMI. Årskurs NO: KEMI Årskurs 7 2015-11-20 Stationsövning Vad är kemi? Beskriv ämnet utifrån ämnets egenskaper, FÖRE EFTER Vad kan ha skett? Hur skulle ni beskriva förändringen? Centralt innehåll, LGR11 Partikelmodell

Läs mer

Lärarhandledning till tre teman om entreprenörskap för årskurs 7-9

Lärarhandledning till tre teman om entreprenörskap för årskurs 7-9 Lärarhandledning till tre teman om entreprenörskap för årskurs 7-9 Foretagsamheten.se Lärarhandledning Lärarhandledning Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att

Läs mer

Pedagogisk planering i geografi. Ur Lgr 11 Kursplan i geografi

Pedagogisk planering i geografi. Ur Lgr 11 Kursplan i geografi Pedagogisk planering i geografi. Ur Lgr 11 Kursplan i geografi Förutsättningarna för ett liv på jorden är unika, föränderliga och sårbara. Det är därför alla människors ansvar at förvalta jorden så at

Läs mer

Lokal Pedagogisk Planering i Kemi Ämnesområde: Organisk kemi

Lokal Pedagogisk Planering i Kemi Ämnesområde: Organisk kemi Lokal Pedagogisk Planering i Kemi Ämnesområde: Organisk kemi Ansvarig lärare: Janne Wåhlin jan.wahlin@edu.upplandsvasby.se Läroplanens centrala innehåll gällande kemi säger att du ska lära om kolatomens

Läs mer

använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle, genomföra

använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle, genomföra KEMI Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i kemi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda områden

Läs mer

GEOGRAFENS TESTAMENTE NORDEN

GEOGRAFENS TESTAMENTE NORDEN GEOGRAFENS TESTAMENTE NORDEN LÄRARHANDLEDNING Producent: Henrik Ahnborg Pedagog: David Örbring Inledning Geografens testamente Norden är en programserie med utgångspunkt i ämnet geografi. Serien är en

Läs mer

Kemiska reaktioner, syror och baser - 9E - ht16 v39-47

Kemiska reaktioner, syror och baser - 9E - ht16 v39-47 Kemiska reaktioner, syror och baser - 9E - ht16 v39-47 Inledning Under denna period repeterar vi kemins grunder och läser sedan om - periodiska systemets, samt atomens, uppbyggnad - olika former av kemiska

Läs mer

Kunskapskrav åk 6 i biologi, fysik och kemi

Kunskapskrav åk 6 i biologi, fysik och kemi Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 6 Eleven kan samtala om och diskutera enkla frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet genom att ställa frågor och framföra och bemöta åsikter

Läs mer

Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda. KUNSKAPSKRAV I ÄMNET KEMI

Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda. KUNSKAPSKRAV I ÄMNET KEMI KUNSKAPSKRAV I ÄMNET KEMI Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön. I samtal

Läs mer

E S E N L Ä R A R H A N D L E D N I N G T I L L N YA L A N D S K A P S S E R I E N U P P T Ä C K S V E R I G E

E S E N L Ä R A R H A N D L E D N I N G T I L L N YA L A N D S K A P S S E R I E N U P P T Ä C K S V E R I G E EN I R E S S P LANDSKA UPPTÄCK LANDSKAPET SVERIGE SKÅNE ÄMNE: SO, GEOGRAFI MÅLGRUPP: FRÅN 9 ÅR KURSPLAN, LGR 11 GEOGRAFI Syfte BESKRIVNING OCH MÅLDOKUMENT Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till

Läs mer

EN LÄRARHANDLEDNING TILL NYA LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE

EN LÄRARHANDLEDNING TILL NYA LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE ÄMNE: SO, GEOGRAFI MÅLGRUPP: FRÅN 9 ÅR KURSPLAN, LGR 11 BESKRIVNING OCH MÅLDOKUMENT GEOGRAFI Syfte Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om geografiska förhållanden

Läs mer

Ämnesplan i Kemi Treälven

Ämnesplan i Kemi Treälven Ämnesplan i Kemi Treälven (2009-03-24) Utarbetad under läsåret 08/09 Kemi Mål att sträva mot (Lpo 94) Mål att uppnå för skolår 5 Eleven skall Vad kan jag göra för att visa det? Mål för godkänt skolår

Läs mer

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll 3.11 Kemi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i kemi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda

Läs mer

På vilka sätt sårbara platser kan identifieras och hur individer, grupper och samhällen kan förebygga risker.

På vilka sätt sårbara platser kan identifieras och hur individer, grupper och samhällen kan förebygga risker. FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL Geografi Årskurs 8 Analysera hur naturens egna processer och människors verksamheter formar och förändrar livsmiljöer i olika delar av världen Göra geografiska analyser om omvärlden

Läs mer

2012-01-12 FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

2012-01-12 FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ Kemi, 150 verksamhetspoäng Ämnet handlar om vad olika ämnen består av, hur de är uppbyggda, vilka egenskaper de har och vad som händer när de kommer i kontakt med varandra, om materiens egenskaper, struktur

Läs mer

KOPPLING TILL KURS- OCH ÄMNESPLANER

KOPPLING TILL KURS- OCH ÄMNESPLANER TIDNINGSVECKAN 2019 ALLA ÅRSKURSER KOPPLING TILL KURS- OCH ÄMNESPLANER ÅRSKURS 1 3 analys Informativa bilder, till exempel läroboksbilder och hur de är utformade och fungerar. Historiska och samtida bilder

Läs mer

UNDERVISNINGSMATERIAL

UNDERVISNINGSMATERIAL UNDERVISNINGSMATERIAL ARBETSUPPGIFTER UNDERVISNINGSMATERIAL 2: RESAN Berättelse del 1: Uppgift 1: Uppgift 2: Gruvarbetaren Rita ett hus som värms med geotermisk energi Soltornet med geotermisk energi Berättelse

Läs mer

Projektplan på Viby friskola. Bakgrund. Ämnen

Projektplan på Viby friskola. Bakgrund. Ämnen Projektplan 1899 på Viby friskola Bakgrund Klass 9 på Viby friskola har genom omröstning i klassen beslutat att delta i Norrtälje energis ungdomsprojekt 1899. Beslutet togs genom majoritetsprincipen och

Läs mer

Vad uppfann Alfred Nobel?

Vad uppfann Alfred Nobel? Uppfinnaren Alfred Nobel Vad uppfann Alfred Nobel? 1. Dynamit x. Krut 2. Nitroglycerin Laboratorieutrustning från Alfred Nobels laboratorium En idé kan förändra! TIPSPROMENAD 1 Testamentet Nobelpriset

Läs mer

Atomer, molekyler, grundämnen. och kemiska föreningar. Att separera ämnen. Ämnen kan förändras. Kemins grunder

Atomer, molekyler, grundämnen. och kemiska föreningar. Att separera ämnen. Ämnen kan förändras. Kemins grunder KEMINS GRUNDER -----{ 2 Keminsgrunder 1 J----- IAAeAåll-Kemi förr och nu sid.4 Atomer, molekyler, grundämnen och kemiska föreningar Ämnens egenskaper sid. 10 sid. 14 Rena ämnen och blandningar Att separera

Läs mer

EN LÄRARHANDLEDNING TILL LANDSKAPET UPPLAND 1

EN LÄRARHANDLEDNING TILL LANDSKAPET UPPLAND 1 1 BESKRIVNING OCH MÅLDOKUMENT ÄMNE: SO, GEOGRAFI MÅLGRUPP: FRÅN 9 ÅR SYFTE Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om geografiska förhållanden och utvecklar en geografisk

Läs mer

Förslag den 25 september Geografi

Förslag den 25 september Geografi Geografi Jordytan består av en mosaik av livsmiljöer som är unika, föränderliga och sårbara. Geografi ger oss kunskap om dessa varierande miljöer och bidrar till förståelse av människors levnadsvillkor

Läs mer

Nobelpristagare 2015

Nobelpristagare 2015 Nobelpristagare 2015 Alfred Nobel - en mångsidig man Alfred Nobel (1833-1896) är känd över hela världen som uppfinnaren av dynamiten och skaparen av Nobelpriset. Men han var även en affärsman som i en

Läs mer

Kemi Kunskapens användning

Kemi Kunskapens användning Delmål Delmål Kemi Kunskapens användning 2010-06-14 utvecklar kunskap om hur kemiska teorier och modeller samt personliga erfarenheter kan användas för att behandla miljö-, säkerhets- och hälsofrågor,

Läs mer

Vatten. Vad löser sig i vatten? Utvecklar förmåga. Centralt innehåll. Lärarhandledningen, uppgift 2, sida 219 (elevblad sida 240).

Vatten. Vad löser sig i vatten? Utvecklar förmåga. Centralt innehåll. Lärarhandledningen, uppgift 2, sida 219 (elevblad sida 240). Vatten Vad löser sig i vatten? Lärarhandledningen, uppgift 2, sida 219 (elevblad sida 240). Genomföra systematiska undersökningar i kemi. Använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och

Läs mer

Pauli gymnasium Komvux Malmö Pauli

Pauli gymnasium Komvux Malmö Pauli PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Kurskod Kemi grundkurs GRNKEM2 Verksamhetspoäng 150 Läromedel Prövning Skriftlig del Muntlig del Vi använder för närvarande Spektrum kemi, Folke A Nettelblad, Christer Ekdahl,

Läs mer

Kraft och rörelse Balans, tyngdpunkt och jämvikt som kan observeras i lek och rörelse, till exempel vid balansgång och på gungbrädor.

Kraft och rörelse Balans, tyngdpunkt och jämvikt som kan observeras i lek och rörelse, till exempel vid balansgång och på gungbrädor. Det centrala innehållet i Lgr 11 som klasserna arbetar med när de har en naturskoledag (inklusive förarbete och efterarbete) med Nynäshamns Naturskola. Tema: ekorren åk F Vad säger läroplanen Lgr 11 om

Läs mer

ENKEL Kemi 2. Atomer och molekyler. Art nr 515. Atomer. Grundämnen. Atomens historia

ENKEL Kemi 2. Atomer och molekyler. Art nr 515. Atomer. Grundämnen. Atomens historia ENKEL Kemi 2 Atomer och molekyler atomkärna elektron Atomer Allting runt omkring oss är uppbyggt av atomer. En atom är otroligt liten. Den går inte att se för blotta ögat. Ett sandkorn rymmer ungefär hundra

Läs mer

NO Biologi Åk 4-6. Syfte och mål

NO Biologi Åk 4-6. Syfte och mål NO Biologi Åk 4-6 Syfte och mål Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om biologiska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att veta mer om sig själva och

Läs mer

Lokal pedagogisk plan

Lokal pedagogisk plan Syfte med arbetsområdet: Undervisningen ska ge eleverna möjligheter att använda och utveckla kunskaper och redskap för att formulera egna och granska andras argument i sammanhang där kunskaper i fysik

Läs mer

LPP i Kemi ht Varför läser vi. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut. LPP Kemi ht notebook.

LPP i Kemi ht Varför läser vi. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut. LPP Kemi ht notebook. LPP i Kemi ht. 2016 Varför läser vi Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut Hur skall vi visa att vi når målen? Hur skriver vi en labbrapport jan 30 14:41 1 Varför läser vi Kemi?

Läs mer

Alfred Nobel den olycklige uppfinnaren

Alfred Nobel den olycklige uppfinnaren Alfred Nobel den olycklige uppfinnaren funderingsfrågor, skapa ditt eget Nobelpris Ämne: Svenska, SVA, SFI, Samhällskunskap, Naturkunskap Årskurs: 6-9, Gym, Vux Lektionstyp: reflektion och diskussion,

Läs mer

på ett delvis fungerande sätt enkel dokumentation

på ett delvis fungerande sätt enkel dokumentation Kopplingar till kursplaner särskola, Riddersholm Bilaga 10:1 Kopplingar till kursplaner för särskolan Här är en sammanställning av de kopplingar som finns mellan kursplaner och aktiviteter i materialet

Läs mer

Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att:

Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att: Kemi Mål Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att: Använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa och

Läs mer

Stålforsskolan Kemi Namn: Klass 7D

Stålforsskolan Kemi Namn: Klass 7D Surt och basiskt Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i kemi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så

Läs mer

BERÄTTA OM ETT YRKE. LEKTION FÖR ÅRSKURS 7-9 ÄMNEN: Samhällskunskap, Svenska, Bild, Geografi

BERÄTTA OM ETT YRKE. LEKTION FÖR ÅRSKURS 7-9 ÄMNEN: Samhällskunskap, Svenska, Bild, Geografi BERÄTTA OM ETT YRKE LEKTION FÖR ÅRSKURS 7-9 ÄMNEN: Samhällskunskap, Svenska, Bild, Geografi BERÄTTA OM ETT YRKE MÅLGRUPP Årskurs 7-9 ÄMNEN Samhällskunskap, Svenska, Bild, Geografi VAD SKA VI GÖRA IDAG?

Läs mer

Alfred Nobel Ett liv. ORDLISTA Alfreds bästa idé. Bättre tider i Sankt Petersburg. Ensam ut i världen. Alfred uppfinner dynamit. Pengar och problem

Alfred Nobel Ett liv. ORDLISTA Alfreds bästa idé. Bättre tider i Sankt Petersburg. Ensam ut i världen. Alfred uppfinner dynamit. Pengar och problem ARBETSMATERIAL FÖR ELEVEN CILLA DALÉN & ANNELIE DREWSEN ORDLISTA Alfreds bästa idé explosioner (sida 7, rad 4) när det smäller, blir varmt och saker sprängs sönder vattentäta (sida 7, rad 5) något som

Läs mer

Kopplingar till kursplaner för grundskolan

Kopplingar till kursplaner för grundskolan Kopplingar till kursplanen, Hjälmö Bilaga 10:1 Kopplingar till kursplaner för grundskolan Här är en sammanställning av de kopplingar som finns mellan aktiviteter och övningar i materialet Utbildningsplats

Läs mer

KEMINS GRUNDER. Nedanstående förmågor kommer vi att träna på följande avsnitt:

KEMINS GRUNDER. Nedanstående förmågor kommer vi att träna på följande avsnitt: 7A ht.2012 KEMINS GRUNDER Nedanstående förmågor kommer vi att träna på följande avsnitt: Använda kemins begrepp, modeller teorier för att förklara beskriva samband i samhället naturen Genomföra systematiska

Läs mer

Nobelpriset i fysik 2014

Nobelpriset i fysik 2014 Pressrelease (eller pressmeddelande) är en informerande text som företag och organisationer använder sig av för att nå ut med ny information till media, i hopp om att de i sin tur ska skriva eller rapportera

Läs mer

Kopplingar till kursplaner för grundskolan

Kopplingar till kursplaner för grundskolan Kopplingar till kursplanen, Gålö Bilaga 12:1 Kopplingar till kursplaner för grundskolan Här är en sammanställning av de kopplingar som finns mellan kursplaner och aktiviteter i materialet Utbildningsplats

Läs mer

Havets försurning är ett relativt nytt forskningsområde men dock en aktuell samhällsfråga. Vad orsakar denna försurning och hur påverkar det haven?

Havets försurning är ett relativt nytt forskningsområde men dock en aktuell samhällsfråga. Vad orsakar denna försurning och hur påverkar det haven? "Försurning" Skapad 2014-03-20 av Catharina Andersson i Stenkulan, Lerum Redigerad senast 2014-03-29 av Catharina Andersson Havets försurning är ett relativt nytt forskningsområde men dock en aktuell samhällsfråga.

Läs mer

Entreprenörer till mänsklighetens största nytta FRÅN IDÉ TILL HANDLING ELEVHÄFTE

Entreprenörer till mänsklighetens största nytta FRÅN IDÉ TILL HANDLING ELEVHÄFTE Entreprenörer till mänsklighetens största nytta FRÅN IDÉ TILL HANDLING ELEVHÄFTE Innehåll Entreprenörer till mänsklighetens största nytta 3 Vilken idé förverkligade entreprenören? 5 Entreprenören Alfred

Läs mer

Pedagogisk planering Kemi: Alkoholer, estrar och organiska syror År 8 Planeringsperiod: v 5v 6, 2013

Pedagogisk planering Kemi: Alkoholer, estrar och organiska syror År 8 Planeringsperiod: v 5v 6, 2013 Pedagogisk planering Kemi: Alkoholer, estrar och organiska syror År 8 Planeringsperiod: v 5v 6, 2013 Har du någon gång smakat en godis och tyckt att den smakar frukt? Eller känt att en parfym luktar blommor.

Läs mer

Så gör du din fysik- och kemiundervisning kreativ och inspirerande Hans Persson, lektor, författare, inspiratör

Så gör du din fysik- och kemiundervisning kreativ och inspirerande Hans Persson, lektor, författare, inspiratör Så gör du din fysik- och kemiundervisning kreativ och inspirerande Hans Persson, lektor, författare, inspiratör hanper@hanper.se Hur väcker du elevernas intresse för NO-ämnena och hur håller du intresset

Läs mer

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet, Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Biologi åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet biologi syftar till: länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas: använda kunskaper i biologi

Läs mer

LPP Tema Må Bra vecka 35-41

LPP Tema Må Bra vecka 35-41 LPP Tema Må Bra vecka 35-41 Tema Må Bra tar sin utgångspunkt ur olika hälsomässiga perspektiv - såväl individuellt, lokalt och globala perspektiv. Hur ska vi människor leva för att må bra i vardagen? Vad

Läs mer

Polhem 350. Lärarhandledning för årskurs 1-3

Polhem 350. Lärarhandledning för årskurs 1-3 Polhem 350 Lärarhandledning för årskurs 1-3 JÖNKÖPINGS KOMMUN Tfn 036-10 50 00 (vxl) Postadress (om inget annat anges) 551 89 Jönköping www.jonkoping.se UPPTECH Västra Holmgatan 34 A, 553 23 Jönköping

Läs mer

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll I årskurs 1 3

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll I årskurs 1 3 MI 3.11 MI Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i kemi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda

Läs mer

Kretsar kring el årskurs 4-6

Kretsar kring el årskurs 4-6 Pedagogisk planering för tema Kretsar kring el årskurs 46 Syfte Kretsar kring el är ett tema som handlar om elektricitet. Både om hur den framställs och kommer till oss genom två hål i väggen, och om hur

Läs mer

Pedagogisk planering kemi åk 4

Pedagogisk planering kemi åk 4 Pedagogisk planering kemi åk 4 Generella förmågorna Analysförmåga beskriva orsaker och konsekvenser, förslå lösningar, förklara och påvisa samband, se utifrån och växla mellan olika perspektiv, jämföra;

Läs mer

Kurskatalog 2015 / 2016 LÄRVUX

Kurskatalog 2015 / 2016 LÄRVUX Kurskatalog 2015 / 2016 LÄRVUX Innehållsförteckning: Information sidan 1-2 Kurser på grundläggande nivå: Biologi sidan 3 Engelska sidan 4 Fysik sidan 5 Geografi sidan 6 Hem- och konsumentkunskap sidan

Läs mer

Idéer och uppfinningar för grundsärskolan ETT SKOLPROGRAM FÖR GRUNDSÄRSKOLANS ÅRSKURS 1 9 SOM LÄSER ÄMNEN

Idéer och uppfinningar för grundsärskolan ETT SKOLPROGRAM FÖR GRUNDSÄRSKOLANS ÅRSKURS 1 9 SOM LÄSER ÄMNEN Idéer och uppfinningar för grundsärskolan ETT SKOLPROGRAM FÖR GRUNDSÄRSKOLANS ÅRSKURS 1 9 SOM LÄSER ÄMNEN Det här är en lärarhandledning till Nobelmuseets skolprogram Idéer och uppfinningar för grundsärskolan.

Läs mer

Pedagogisk planering projekt Eco Friends (biologi, fysik, kemi, teknik)

Pedagogisk planering projekt Eco Friends (biologi, fysik, kemi, teknik) Pedagogisk planering projekt Eco Friends (biologi, fysik, kemi, teknik) Myrstacken Äldre årskurs 6, Hällby skola L= mest för läraren E= viktigt för eleven Gäller för augusti-september 2015 Förankring i

Läs mer

Huvudnyheterna den 7 oktober 2016 handlade om:

Huvudnyheterna den 7 oktober 2016 handlade om: ARBETSBLAD PRODUCENT: KRISTOFER CARLSSON PROJEKTLEDARE: MIA BISANDER BESTÄLLNINGSNUMMER: 104656TV6 LILLA AKTUELLT TECKENSPRÅK DEN 7 OKTOBER Lilla Aktuellt skola och Lilla Aktuellt teckenspråk är ett samarbete

Läs mer

Tidsresan Kopplingar till läroplanen (Lgr11) för årskurs F-3

Tidsresan Kopplingar till läroplanen (Lgr11) för årskurs F-3 Tidsresan Kopplingar till läroplanen (Lgr11) för årskurs F-3 Pröva och utveckla idéer, lösa problem och omsätta idéerna i handling. Skapa och upprätthålla goda relationer samt samarbeta utifrån ett demokratiskt

Läs mer

3. Kursplaner 3.1 BILD. Syfte

3. Kursplaner 3.1 BILD. Syfte BL BILD 3. Kursplaner 3.1 BILD Bilder har stor betydelse för människors sätt att tänka, lära och uppleva sig själva och omvärlden. Vi omges ständigt av bilder som har till syfte att informera, övertala,

Läs mer

Inläsningsblad, organisk kemi

Inläsningsblad, organisk kemi Inläsningsblad, organisk kemi Detta undervisningsområde handlar om följande delar av läroplanens centrala innehåll för årskurs 7-9: Kemin i naturen Kemiska föreningar och hur atomer sätts samman till molekyl-

Läs mer

Kompletteringspass onsdagen den 13 november. Under dagens klubbtid så ska du gå igenom dina tidigare inlämnade uppgifter i tema 2 Miljövän.

Kompletteringspass onsdagen den 13 november. Under dagens klubbtid så ska du gå igenom dina tidigare inlämnade uppgifter i tema 2 Miljövän. Kompletteringspass onsdagen den 13 november Under dagens klubbtid så ska du gå igenom dina tidigare inlämnade uppgifter i tema 2 Miljövän. Arbeta enligt denna ordning: 1) Reflektionsfrågorna 2) Labbrapport

Läs mer

Joel är död Lärarmaterial

Joel är död Lärarmaterial sidan 1 Författare: Hans Peterson Vad handlar boken om? Den 9 maj förändras Linus liv. Linus är i skogen med mamma, pappa och storebror Joel. Linus ser upp till Joel och en dag vill han också vara stor

Läs mer

KEMI. År 1 år 3. År 1. Kunna sortera föremål efter några olika egenskaper samt kunna motivera sin sortering. År 2

KEMI. År 1 år 3. År 1. Kunna sortera föremål efter några olika egenskaper samt kunna motivera sin sortering. År 2 LOKAL KURSPLAN I NO ANNERSTASKOLAN 2010 KEMI År 1 år 3 Kursplanens mål att uppnå Att uppnå Arbetssätt Mål att uppnå skolår 5 År 1 Eleven skall: begreppen fast och flytande form, gasform samt kokning, avdunstning,

Läs mer

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet, Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Biologi åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet biologi syftar till: länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas: använda kunskaper i biologi

Läs mer

Norden. Du kommer att få lära dig mer om:

Norden. Du kommer att få lära dig mer om: Norden Nu har det blivit dags att lära oss mer om våra nordiska grannländer. Vi får följa med Holger och Mårtensson på deras resa genom Norden. Vi kommer att arbeta med likheter och skillnader mellan de

Läs mer

Energi VT-13. 1 av 6. Syfte: Kopplingar till läroplan. Lerum. Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former.

Energi VT-13. 1 av 6. Syfte: Kopplingar till läroplan. Lerum. Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former. Energi VT-13 Syfte: Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former. Världens energibehov tillgodoses idag till stor del genom kol och olja, de så kallade fossila energikällorna.de

Läs mer

ESN lokala kursplan Lgr11 (f.o.m 2012) Ämne: Geografi

ESN lokala kursplan Lgr11 (f.o.m 2012) Ämne: Geografi ESN lokala kursplan Lgr11 (f.o.m 2012) Ämne: Geografi Övergripande Mål: Genom undervisningen i ämnet geografi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att analysera

Läs mer

KOPPLING TILL LÄROPLANEN

KOPPLING TILL LÄROPLANEN KOPPLING TILL LÄROPLANEN Arbetet med de frågor som tas upp i MIK för mig kan kopplas till flera delar av de styrdokument som ligger till grund för skolans arbete. Det handlar om kunskaper och värden som

Läs mer

Hållbar utveckling - vad, hur, när, varför?

Hållbar utveckling - vad, hur, när, varför? Hållbar utveckling - vad, hur, när, varför? Allt vi konsumerar (handlar, använder) kommer någonstans ifrån och tar vägen någonstans när vi har förbrukat det. Vi människor köper och använder mer än vi behöver.

Läs mer

Kemi. Vatten och Luft

Kemi. Vatten och Luft Namn: Klass: Kemi Vatten och Luft Bedömning Elevens förmåga att Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa

Läs mer

ASTRID LINDGRENS NÄS STUDIEMATERIAL FÖR MELLANSTADIET. Skapat av Åsa Loven, BARNinitiativet

ASTRID LINDGRENS NÄS STUDIEMATERIAL FÖR MELLANSTADIET. Skapat av Åsa Loven, BARNinitiativet ASTRID LINDGRENS NÄS STUDIEMATERIAL FÖR MELLANSTADIET Skapat av Åsa Loven, BARNinitiativet Lektionsprogram Märk världen, Astrid Lindgrens krigsdagböcker än en personlig skildring av hur dramatiska världshändelser

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk behandlar olika former av kommunikation mellan människor. Kärnan i ämnet är språket och litteraturen. I ämnet ingår kunskaper om språket, skönlitteratur

Läs mer

Lärarmaterial. H som i häxa. Vad handlar boken om? Mål och förmågor som tränas: Eleverna tränar på följande förmågor: Författare: Mårten Melin

Lärarmaterial. H som i häxa. Vad handlar boken om? Mål och förmågor som tränas: Eleverna tränar på följande förmågor: Författare: Mårten Melin SIDAN 1 Författare: Mårten Melin Vad handlar boken om? Boken handlar om Vera som är häxa. Hennes kompis Sira fick en häxkvast när hon fyllde år. Vera vill också ha en kvast. Problemet är att hennes föräldrar

Läs mer

Centralt innehåll. Bildframställning. Redskap för bildframställning. Bildanalys. Bildframställning. Redskap för bildframställning.

Centralt innehåll. Bildframställning. Redskap för bildframställning. Bildanalys. Bildframställning. Redskap för bildframställning. BILD Bilder har stor betydelse för människors sätt att tänka, lära och uppleva sig själva och omvärlden. Vi omges ständigt av bilder som har till syfte att informera, övertala, underhålla och ge oss estetiska

Läs mer

Kreativ och inspirerande NO NO-biennalerna vt 2015

Kreativ och inspirerande NO NO-biennalerna vt 2015 Kreativ och inspirerande NO NO-biennalerna vt 2015 Hans Persson, lärare, läromedelsförfattare, inspiratör hanper@hanper.se Modellexperiment: Experiment och grafer med gula lappar. Tre små burkar med lock

Läs mer

Atomer och det periodiska systemet

Atomer och det periodiska systemet Atomer och det periodiska systemet Planering i Kemi så9 VT2013 Ansvarig lärare: Märta Nordlander marta.nordlander@live.upplandsvasby.se Det centrala innehållet Kemiska föreningar, och hur atomer sätts

Läs mer

Energi det smäller och brinner säkert!

Energi det smäller och brinner säkert! Energi det smäller och brinner säkert! NO-biennalen i Göteborg 9-10 oktober 2017 Energi det smäller och brinner säkert! Info om KRC Brand Smällar Säkerhet Experiment och erfarenhetsutbyte Bild: Faropiktogram

Läs mer

Planering Energi 9C. Syfte: Vecka Onsdag Torsdag Fredag 34 Dela ut böcker. 35 Forts.

Planering Energi 9C. Syfte: Vecka Onsdag Torsdag Fredag 34 Dela ut böcker. 35 Forts. Planering Energi 9C Syfte: Använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi Genomföra systematiska undersökningar i fysik Använda fysikens begrepp,

Läs mer

LÄRVUX kurser 2015/2016

LÄRVUX kurser 2015/2016 Lärvux kurser 2015/2016 1 Välkommen till Lärvux Lärvux är kommunens vuxenutbildning för dig som har inlärningssvårigheter som beror på utvecklingsstörning eller förvärvad hjärnskada. Lärvux är för dig

Läs mer

EUROPAS HUVUDSTÄDER KÖPENHAMN

EUROPAS HUVUDSTÄDER KÖPENHAMN EUROPAS HUVUDSTÄDER KÖPENHAMN OM SERIEN Filmserien Europas huvudstäder är en filmserie som handlar om just huvudstäderna i Europa och dess betydelse för sitt land och Europa. t med filmerna är att ge en

Läs mer

Höstens bussresa till Karlskoga 2015

Höstens bussresa till Karlskoga 2015 Höstens bussresa till Karlskoga 2015 Den 18 september gjorde vi en bussutflykt till Karlskoga för ett besök vid Nobelmuseet och Kulturcentrum Berget i Degerfors. På hemvägen gjorde vi ett stopp i Hova.

Läs mer

Sammanställning IKT/digitalt i Lgr11

Sammanställning IKT/digitalt i Lgr11 Sammanställning IKT/digitalt i Lgr11 Övergripande mål och riktlinjer: Mål Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola - kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande,

Läs mer

Bland sådant som kan vara särskilt relevant för årskurs 1-6 tar utställningen till exempel upp:

Bland sådant som kan vara särskilt relevant för årskurs 1-6 tar utställningen till exempel upp: Varför ska vi besöka utställningen Sveriges Historia? Utställningen behandlar tiden från år 1000 till vår egen tid och gestaltar varje århundrade i från varandra olika scenbilder. Genom utställningen löper

Läs mer

Det företagsamma Sverige Lektionsmaterial för årskurs 7-9

Det företagsamma Sverige Lektionsmaterial för årskurs 7-9 Det företagsamma Sverige Lektionsmaterial för årskurs 7-9 Foretagsamheten.se Företagsamheten.se Det företagsamma Sverige. I geografiska områden med goda företagsmiljöer kan det uppstå utvecklingsblock

Läs mer