Upphandlingsskadeavgift enligt 17 kap. 1 3 lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU)

Transkript

1 KKV1040, v1.5, ANSÖKAN Dnr 738/ (10) Förvaltningsrätten i Stockholm Stockholm Ansökan om upphandlingsskadeavgift Sökande Konkurrensverket, Stockholm Motpart Stockholms kommun, Box 8312, Stockholm Saken Upphandlingsskadeavgift enligt 17 kap. 1 3 lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU) Yrkande Konkurrensverket yrkar att förvaltningsrätten enligt 17 kap. 1 3 LOU beslutar att Stockholms kommun ska betala (etthundratusen) kronor i upphandlingsskadeavgift. Adress Stockholm Besöksadress Torsgatan 11 Telefon Fax konkurrensverket@kkv.se

2 Dnr 738/ (10) Grunder 1. Stockholms kommun (kommunen) har brutit mot 15 kap. 4 LOU genom att ingå avtal om bullerskyddsskärm (bullerskydd) med leverantören AQVIS Miljö AB (AQVIS) utan föregående annonsering, trots att förutsättningarna för detta saknades. Det ingångna avtalet utgör därmed en otillåten direktupphandling. Bakgrund och omständigheter 2. Kärrtorps IP är en kommunal idrottsplats i stadsdelen Kärrtorp i Stockholms kommun. Under åren 2013 och 2014 gjordes vissa ny- och ombyggnationer av idrottsplatsen. Redan innan den nya anläggningen invigdes i juni 2014 hade kommunen tagit emot klagomål om en hög bullernivå från boende i området. Allt eftersom arbetena färdigställdes och aktiviteterna ökade i omfattning, ökade även klagomålen från de bosatta i området. Klagomålen gällde ljudnivåer vid olika aktiviteter på anläggningen. 3. Med anledning av de inkomna klagomålen beställde kommunen under år 2013 en bullerutredning av ÅF-Infrastructure AB (ÅF). Utredningen var klar den 28 november Av utredningen framgick att det var en mycket hög bullernivå i området och att det krävdes ett bullerskydd som var minst tio meter högt för att få ned bullernivån. Eftersom kommunen ansåg att det var orimligt att sätta upp ett så högt bullerskydd, beställde kommunen ännu en utredning från ÅF. Denna utredning avslutades den 4 februari 2014 och visade vilken dämpning ett lägre bullerskydd skulle ge. Enligt utredningen skulle ett bullerskydd på sex meter ge betydligt mer dämpning än ett bullerskydd på fyra meter. 4. Kommunen har sedan tidigare ett ramavtal om byggarbeten med fem leverantörer. Under sommaren 2014 beslutade kommunen att kontakta en av de fem leverantörer, Construera Sverige AB (Construera), med en förfrågan om en offert avseende uppförandet av bullerskydd vid idrottsplatsen. Offerten togs fram utifrån de ritningar som var daterade den 30 april 2014 och som kommunen hade upprättat avseende bullerskyddet, se bilaga 1. Kommunen ombad inte de andra fyra ramavtalsleverantörer att lämna någon offert. 5. Utifrån kommunens ritningar lämnade Construera den 21 augusti 2014 en offert på ett bullerskydd för ca kronor exklusive mervärdesskatt, se bilaga 2. Kommunen bedömde dock att det bullerskydd som offererats inte skulle ge tillräcklig dämpning. Kommunen kom under hösten 2014 i stället i kontakt med leverantören AQVIS som kunde leverera ett bullerskydd som både var högre och billigare än det som Construera hade offererat.

3 Dnr 738/ (10) 6. Kommunen gjorde den 20 november 2014 en muntlig beställning av det bullerskydd som AQVIS hade offererat. Beställningen villkorades av att kommunen skulle få bygglov för bullerskyddet. Kommunen fick den 28 november 2014 en skriftlig offert från AQVIS, se bilaga 3. Först när kommunen hade fått besked om bygglovet bekräftade parterna skriftligen den 22 april 2015 vad som tidigare hade överenskommits, se bilaga Enligt kommunen är bullerskyddet tillverkat, men det har fram till och med den 2 november 2015 ännu inte monterats på plats, se bilaga 5. Avtalet mellan kommunen och leverantören AQVIS utgör en otillåten direktupphandling 8. Det aktuella avtalet mellan kommunen och leverantören AQVIS har uppstått tidigast den 20 november 2014 då kommunen säger sig ha gjort en muntlig beställning av bullerskydd från AQVIS. Detta avtal har inte föregåtts av något annonserat upphandlingsförfarande. 9. Avtalet avser en beställning av ett bullerskydd för kronor exklusive mervärdesskatt. Eftersom värdet av kontraktet inte överstiger tillämpligt tröskelvärde är det bestämmelserna i 15 kap. LOU som ska tillämpas vid upphandlingen. 10. Enligt huvudregeln ska upphandlingar annonseras för att alla leverantörer ska få möjlighet att lämna, respektive ansöka om att få lämna, anbud (15 kap. 4 LOU). Upphandlingar med ett värde som understiger en viss procent av det tröskelvärde som är aktuellt (den så kallade direktupphandlingsgränsen) behöver emellertid inte annonseras. För att avtal med ett värde som överstiger direktupphandlingsgränsen ska få ingås utan föregående annonsering krävs att något av de särskilt angivna undantagen i LOU är tillämpliga (15 kap. 3 andra stycket LOU). Undantagen från skyldigheten att annonsera upphandlingar ska tolkas restriktivt. 1 Avtalets värde överstiger direkupphandlingsgränsen 11. För att avgöra om den aktuella upphandlingen ska föregås av annonsering måste avtalets värde beräknas. Värdet ska uppskattas till det totala belopp som ska betalas enligt kontraktet. Vid beräkningen ska options- och förlängningsklausuler beaktas som om de utnyttjats och den upphandlande myndigheten ska också beakta direktupphandlingar av samma slag gjorda av myndigheten under räkenskapsåret (15 kap. 3 a LOU). 1 Jfr bland annat EU-domstolens uttalanden i mål C-394/02 Kommissionen mot Grekland, punkt 33, och mål C-26/03 Stadt Halle, punkt 46. Jfr även förarbetsuttalande i prop. 2006/07:128 s. 291 och Högsta förvaltningsdomstolens uttalande i RÅ 2005 ref. 10.

4 Dnr 738/ (10) 12. I avtalet som ligger till grund för denna ansökan anges att ersättningsformen är ett fast pris och att beställningsbeloppet exklusive mervärdesskatt uppgår till kronor. Det är i detta fall det angivna beloppet som utgör avtalets värde. 13. Eftersom avtalets värde överstiger direktupphandlingsgränsen 2 skulle kommunen i enlighet med huvudregeln ha annonserat upphandlingen. Konkurrensverket kan konstatera att avtalet inte har annonserats och att det därmed kan utgöra en otillåten direktupphandling om det inte har funnits skäl att underlåta annonsering enligt något av de föreskrivna undantagen. Det finns inte några skäl att underlåta annonsering 14. Kommunen har under Konkurrensverkets utredning invänt att det var de boendes klagomål och hälsa i kombination med svårigheten att få fram ett effektivt bullerskydd som motiverade en upphandling utan föregående annonsering. Konkurrensverket uppfattar invändningarna som att AQVIS skulle ha varit den enda leverantören som kunde leverera bullerskyddet och att det med hänsyn till kommunmedborgarnas välmående fanns en brådska att få ned bullernivån. 15. Ett undantag från skyldigheten att annonsera en upphandling kan göras om det som upphandlas av tekniska skäl endast kan fullgöras av en viss leverantör (15 kap. 3 andra stycket LOU jfr 4 kap. 5 första stycket 2 LOU). 3 Undantaget för tekniska skäl är avsett att tillämpas i mycket speciella situationer när det på objektiva grunder kan konstateras att det inte finns någon annan leverantör än den som myndigheten har pekat ut som över huvud taget kan erbjuda vad som efterfrågas. Enkelt uttryckt ska det inte finnas någon konkurrens och myndigheten ska inte ha något annat möjligt alternativ än att vända sig till en viss leverantör. Avsaknaden av konkurrens får inte bero på att myndigheten har ställt upp olika krav som har lett till att endast en viss leverantör kan komma ifråga. 4 2 Det är den direktupphandlingsgräns som gällde när direktupphandlingen påbörjades som avgör vilken gräns som ska tillämpas. Från och med den 1 juli 2014 höjdes direktupphandlingsgränsen för varor och tjänster samt byggentreprenader från ca kronor till ca kronor. 3 EU-domstolen har uttalat att två kumulativa villkor ska vara uppfyllda för att bestämmelsen ska kunna tillämpas, dvs. att de arbeten som är föremål för upphandlingen är av teknisk karaktär och att det därför är absolut nödvändigt att tilldela ett visst företag kontraktet, se mål C-394/02 Kommissionen mot Grekland, punkt Jfr lagrådsremissen Nytt regelverk om upphandling s och s Remissen innehåller förslag till en ny lag om offentlig upphandling till följd av Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/24/EU av den 26 februari 2014 om offentlig upphandling och om upphävande av direktiv 2004/18/EG. Det nya direktivet bygger i sak i stora delar på 2004 års direktiv som ligger till grund för den nuvarande LOU. Förslaget till den nya lagen om offentlig upphandling innehåller anpassningar och uppdateringar samt ett antal nya bestämmelser. I remissen tydliggörs bland annat förutsättningarna för tillämpningen av undantaget för tekniska skäl.

5 Dnr 738/ (10) 16. Kommunen har inte närmare förklarat varför det bullerskydd som AQVIS erbjöd också blev det som beställdes. Konkurrensverket kan dock konstatera att ramavtalsleverantören Construera och leverantören AQVIS har lämnat offerter utifrån olika förutsättningar vad gäller bullerskyddets höjd och material. Det är därför inte konstigt att priserna skiljer sig åt. Eftersom det inte går att utläsa vilken dämpning av bullernivån som respektive bullerskydd medför går det att ifrågasätta kommunens argument att det mest effektiva skyddet har valts. Det tycks snarare vara så att funktionen inte har varit av avgörande betydelse för kommunens val av konstruktion. Oaktat detta är det genom utredningen klarlagt att det finns flera leverantörer som kan leverera bullerskydd. Construera har uppgett att bolaget kan leverera bullerskydd med olika höjd och material, se bilaga 6. Utöver Construera och AQVIS har även de andra fyra ramavtalsleverantörerna uppgett att de kan leverera ett bullerskydd oavsett höjd och material, se bilagorna Eftersom det finns en konkurrenssituation är det således inte möjligt att frångå kravet på annonsering med åberopande av tekniska skäl. 17. Det är möjligt att göra undantag från annonseringsskyldigheten till följd av att den upphandlande myndigheten har hamnat i synnerlig brådska. Det krävs då att det är absolut nödvändigt att tilldela kontraktet, men att det på grund av synnerlig brådska orsakad av omständigheter som inte har kunnat förutses av den upphandlande myndigheten inte är möjligt att genomföra en annonserad upphandling (15 kap. 3 andra stycket LOU jfr 4 kap. 5 första stycket 3 LOU). Av förarbeten och praxis framgår att de omständigheter som läggs till grund för tillämpningen av undantaget för synnerlig brådska inte får bero på den upphandlande myndighetens agerande Kommissionen har i ett meddelande den 9 september 2015 beskrivit gällande rätt och erinrat om när och hur undantaget för synnerlig brådska kan tillämpas. Av meddelandet framgår att den omständigheten att antalet asylsökande har ökat markant under en relativt kort tid är en sådan händelse som den upphandlande myndigheten inte i tillräckligt god tid i förväg visste om eller kunde veta om. En kommun har därför inte kunnat planera de inköp som avser att täcka de asylsökandes behov i förväg och detta utgör därmed en oförutsebar händelse för myndigheten. Enligt meddelandet ska samtliga förutsättningar prövas i varje enskilt fall och om undantaget bedöms vara tillämpligt, ska upphandlingar utan föregående annonsering endast användas som en brygga till dess man finner mer stabila lösningar. 6 5 Se prop. 2001/02:142 s. 99, prop. 2006/07:128 del 1 s. 429 och prop. 2009/10:180 del 1 s. 198 och s. 344 f. samt exempelvis EU-domstolens avgöranden i mål C-107/92 Kommissionen mot Italien, mål C- 318/94 Kommissionen mot Tyskland och mål C-385/02 Kommissionen mot Italien. 6 Kommissionens meddelande till Europaparlamentet och rådet COM(2015) 454 final den 9 september 2015 om reglerna för offentlig upphandling i samband med den aktuella asylkrisen. Jfr

6 Dnr 738/ (10) 19. Även svenska domstolar har tolkat tillämpningen av undantaget för synnerlig brådska på detta sätt. Kammarrätten i Sundsvall har i nyligen meddelade domar i mål om upphandlingsskadeavgift uttalat bland annat att undantaget för synnerlig brådska avser extraordinära situationer och att omständigheterna inte i något fall får vara att hänföra till de upphandlande enheterna. Att en omständighet inte har kunnat förutses innebär enligt kammarrätten att omständigheten närmast ska ha karaktären av force majeure Konkurrensverket anser att det över huvud taget inte har varit fråga om en sådan brådskande situation som möjliggör en upphandling utan föregående annonsering. Att bullerskyddet ännu inte, nästan ett år efter att beställningen gjordes, har monterats på plats talar även för att kommunen inte kan ha bedömt situationen som särskilt brådskande. Det måste i stället anses ha funnits tid för kommunen att genomföra en annonserad upphandling. Av utredningen framgår att kommunen redan under år 2013 har fått kännedom om att bullernivå i området var hög. Kommunen borde redan efter ÅF:s första utredning i november 2013 ha insett att den måste vidta åtgärder för att få ned bullernivån. Vidare borde kommunen också ha kunnat förutse att bullernivån skulle komma att öka med anledning av ny- och ombyggnationerna av idrottsplatsen. Trots denna kännedom har kommunen valt att inte annonsera upphandlingen. Det har också varit möjligt för kommunen att göra ett avrop från det befintliga ramavtalet för byggarbeten i stället för att ingå ett avtal med en leverantör utan föregående annonsering. Kommunen har således inte haft rätt att genomföra upphandlingen utan föregående annonsering med hänvisning till undantaget för synnerlig brådska. 21. Det har under utredningen inte kommit fram några andra omständigheter som motiverar ett avsteg från huvudregeln att en upphandling ska annonseras. Det finns därmed inga omständigheter som medför att kommunen har haft rätt att bortse från annonseringsskyldigheten inför ingåendet av avtalet. Avtalet utgör därför en otillåten direktupphandling. Upphandlingsskadeavgift 22. Vid en otillåten direktupphandling får en allmän förvaltningsdomstol efter ansökan av Konkurrensverket besluta att en upphandlande myndighet ska betala en upphandlingsskadeavgift (17 kap. 1 3 LOU). Det finns inget krav även Upphandlingsmyndighetens vägledning med anledning av flyktingkrisen, UHM/ , s. 6 10, där förutsättningarna för att tillämpa undantaget för synnerlig brådska beskrivs. 7 Kammarrätten i Sundsvalls domar den 26 augusti 2015 i mål nr och mål nr I dessa domar tillämpades bestämmelserna i lagen (2007:1092) om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster (LUF). Bestämmelsen om synnerlig brådska i LUF motsvarar i sak bestämmelsen i LOU. Domarna har överklagats till Högsta förvaltningsdomstolen som ännu inte har tagit ställning till om prövningstillstånd ska meddelas, se Högsta förvaltningsdomstolens mål nr

7 Dnr 738/ (10) på att den upphandlande myndigheten ska ha agerat med uppsåt eller av oaktsamhet för att en avgift ska kunna dömas ut. Bristande kännedom om gällande rätt eller missförstånd om lagstiftningens innehåll utgör inte heller någon ursäkt för en överträdelse En upphandlingsskadeavgift ska vara effektiv, proportionerlig och avskräckande. Syftet med avgiften är bland annat att säkerställa att upphandlingsreglerna följs och att skattemedlen används på ett korrekt sätt. 9 Tidsfristen för Konkurrensverkets ansökan 24. En ansökan om upphandlingsskadeavgift ska ha kommit in till förvaltningsrätten inom ett år från det att avtalet slöts. En ansökan får dock inte göras innan tidsfristen för ansökan om överprövning av ett avtals giltighet har löpt ut (17 kap. 7 LOU). Avtalstidpunkten har således betydelse för när Konkurrensverket ska lämna in en ansökan till domstolen. 25. Det avtal om bullerskydd som denna ansökan gäller har enligt kommunen ingåtts muntligen den 20 november Det skriftliga avtalet är emellertid undertecknat av parterna först den 22 april Konkurrensverket bedömer att ett bindande avtal har uppkommit tidigast den 20 november 2014 och senast den 22 april Överträdelsens sanktionsvärde och avgiftens storlek 26. En upphandlingsskadeavgift ska uppgå till lägst kronor och högst tio miljoner kronor. Avgiften får inte överstiga tio procent av kontraktsvärdet. Beräkningen av kontraktsvärdet ska ske enligt 3 kap. 3 och 4 eller 15 kap. 3 a LOU (17 kap. 4 LOU). Det högsta avgiftsbeloppet är reserverat för särskilt graverande fall. 10 Konkurrensverket har beräknat kontraktsvärdet till kronor (se punkt 12 ovan). Upphandlingsskadeavgiften kan därför uppgå till högst kronor ( x 0,1). 27. Vid fastställande av upphandlingsskadeavgiftens storlek ska särskild hänsyn tas till hur allvarlig överträdelsen är. I ringa fall ska någon avgift inte beslutas. Avgiften får efterges om det finns synnerliga skäl (17 kap. 5 LOU). Av förarbetena till bestämmelserna om upphandlingsskadeavgift och av praxis framgår att otillåtna direktupphandlingar är en av de allvarligaste överträdelserna inom upphandlingsområdet och att sanktionsvärdet därför ofta ska vara högt Prop. 2009/10:180 del 1 s. 193 och s A prop. s Se Högsta förvaltningsdomstolens avgörande HFD 2014 ref Se prop. 2009/10:180 del 1 s. 197 och jfr exempelvis HFD 2014 ref. 69 och Kammarrätten i Göteborgs domar den 20 november 2014 i mål nr och den 2 december 2014 i mål nr

8 Dnr 738/ (10) 28. Vid bedömningen av sanktionsvärdet ska hänsyn tas till såväl försvårande som förmildrande omständigheter. Det ska även vägas in hur klar överträdelsen kan anses vara. I förarbetena anges exempel på omständigheter som kan beaktas vid bestämmandet av avgiftens storlek. Exempelvis kan den omständighet att rättsläget är oklart påverka sanktionsvärdet så att överträdelsen anses mindre allvarlig. Vidare kan sanktionsvärdet anses högre om ett avtal löper under en förhållandevis lång tid eller avser ett högt värde. I förarbetena nämns även att förhållanden hos den upphandlande myndigheten bör tillmätas betydelse vid bedömningen och att exempelvis ett upprepat beteende hos myndigheten att göra otillåtna direktupphandlingar kan ses som en försvårande omständighet Konkurrensverket ska vid varje ansökan om upphandlingsskadeavgift bestämma avgiftens storlek med hänsyn till alla relevanta omständigheter i det enskilda fallet inom ramen för avgiftens avskräckande syfte. Av förarbetena framgår att utgångspunkten ska vara att avgiften ska bestämmas så att myndigheten, och även andra myndigheter, avhåller sig från överträdelser. Ju allvarligare överträdelsen kan anses vara, desto högre belopp bör avgiften fastställas till I detta fall är det fråga om en otillåten direktupphandling där överträdelsen är klar. Det kan också konstateras att kommunen tidigare har gjort otillåtna direktupphandlingar. Förvaltningsrätten i Stockholm har i dom den 4 november 2014 i mål nr beslutat att ett avtal om en badplats som tecknats mellan kommunen och en leverantör skulle ogiltigförklaras eftersom det hade ingåtts genom en otillåten direktupphandling. 14 Kommunen har dock invänt att fastighetskontoret inte ska påverkas av tidigare överträdelser som andra förvaltningar inom kommunen har gjort (se bilaga 5). Enligt kommunen ska varje nämnd inom kommunen anses vara en egen upphandlande myndighet och bedömningen av avgiftens storlek ska därför göras endast utifrån myndighetens egna handlingar. 31. Konkurrensverket anser emellertid att kommunens tidigare otillåtna direktupphandlingar ska beaktas vid den sammantagna bedömningen av avgiftens 12 Prop. 2009/10:180 del 1 s och s A. prop. s. 197 och s Avgörandet har vunnit laga kraft. I målet hade idrottsnämnden, som genom beslut i kommunfullmäktige om antagande av budget, fått i uppdrag att anlägga en flytande citybadplats. Badplatsens placering utreddes av idrottsförvaltningen som tecknade avtal med en leverantör utan föregående annonsering trots att förutsättningarna för det inte var uppfyllda. Konkurrensverket har ansökt om utdömande av en upphandlingsskadeavgift, se förvaltningsrättens pågående mål nr Jfr även Förvaltningsrätten i Stockholms dom den 30 juni 2015 i mål nr där domstolen har beslutat att ogiltigförklara fyra avtal om konsulter avseende projektet Nya Slussen eftersom avtalen utgjorde otillåtna direktupphandlingar. Domen har överklagats till Kammarrätten i Stockholm som den 26 oktober 2015 i mål nr beslutade att meddela prövningstillstånd i målen.

9 Dnr 738/ (10) storlek vid den nu aktuella överträdelsen. Om tidigare ageranden ska vara belastande för kommunen beror på omständigheterna i det enskilda fallet. Om en nämnd/avdelning/enhet/förvaltning inom en kommun inte är en egen juridisk person kan inte kommunens benämning av organisationen vara avgörande för om tidigare överträdelser ska beaktas eller inte. 32. En kommun är i sin helhet en upphandlande myndighet enligt 2 kap. 19 LOU. Kommunen är också en egen juridisk person som i detta fall har valt att organisera sin verksamhet genom en kommunkoncern och kommunala uppdragsföretag, se organisationsskissen s. 9 i bilaga 11. Kommunkoncernen är i sin tur uppdelad i stadens verksamhet och stadens bolag. Stadens verksamhet består av 14 stadsdelsförvaltningar och 15 fackförvaltningar. För varje fackförvaltning finns en politiskt styrd nämnd som har inrättats och vars ledamöter har utsetts av kommunfullmäktige. Fackförvaltningarna är inga egna juridiska personer och sköter verksamheter som är gemensamma för hela kommunen. Under dessa förhållanden anser Konkurrensverket att fackförvaltningarna inte kan anses vara självständiga i förhållande till kommunen. De avtal som ingås av fackförvaltningar får därmed ytterst anses ha ingåtts av kommunen som sådan. Kommunen har alltså det övergripande ansvaret för att de underliggande fackförvaltningarna följer beslutade mål och riktlinjer liksom bestämmelserna i LOU. 15 Att kommunen nu på nytt genom en fackförvaltning har företagit en otillåten direktupphandling ska därför beaktas vid bestämmandet av avgiftens storlek. 33. Vid en sammantagen bedömning av samtliga omständigheter i ärendet anser Konkurrensverket att en upphandlingsskadeavgift på kronor är en avskräckande och proportionerlig sanktion för den aktuella överträdelsen. Per Karlsson Frida Nordholm 15 Jfr Förvaltningsrätten i Stockholms dom den 15 maj 2014 i mål nr där Region Gotland gjorde gällande att regionen inte var en upphandlande myndighet utan att det var regionstyrelsen, annan nämnd eller regionfullmäktige som var de upphandlande myndigheterna.

10 Dnr 738/ (10) Bifogas Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Kärrtorp IP Anläggande av konstgräsplaner m.m. och ny omklädningsbyggnad med ritningsförteckning samt planritning avseende bullerplank Kärrtorp IP E-post den 21 augusti 2014 från leverantören Construera Sverige AB Offert den 28 november 2014 från leverantören AQVIS Miljö AB Bilaga 4 Beställning av bullerplank den 22 april 2015 Bilaga 5 Kommunens yttrande den 2 november 2015 Bilaga 6 Bilaga 7 Bilaga 8 Bilaga 9 Bilaga 10 Tjänsteanteckning den 5 oktober 2015 avseende telefonsamtal med ramavtalsleverantören Construera Sverige AB Tjänsteanteckning den 7 oktober 2015 avseende telefonsamtal med ramavtalsleverantören BTH Bygg AB Tjänsteanteckning den 7 oktober 2015 avseende telefonsamtal med ramavtalsleverantören Brunner & Brunner AB Tjänsteanteckning den 8 oktober 2015 avseende telefonsamtal med ramavtalsleverantören LP Bygg & Specialsnickerier Tjänsteanteckning den 9 oktober 2015 avseende telefonsamtal med ramavtalsleverantören Heving & Hägglund AB Bilaga 11 Stockholms stads årsredovisning för år 2014