Bild Pyramiden Arkitekter. Bild- och interventionscentrum. Rapport systemhandling 15 februari 2008 Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Transkript

1 Bild Pyramiden Arkitekter Bild- och interventionscentrum Rapport systemhandling 15 februari 2008 Sahlgrenska Universitetssjukhuset

2 INNEHÅLL Förord 3 Inledning 4 Sammanfattning 5 Mål 5 Bakgrund 6 Verksamheterna i Bild- och interventionscentrum 6 Patientnytta 6 Medicinsk utveckling 7 Vårdnära service 10 Forskning 10 Utbildning 10 Byggnaden Bild- och interventionscentrum 12 Generalitet och flexibilitet 12 Disposition av våningsplan 14 Typrum 23 Hållbar utveckling 26 Byggnadens tekniska system 27 Arkitektur 32 Kostnadsberäkning 34 Genomförande 34 Framtagna handlingar 37 Bild- och interventionscentrum i Västra Götaland 2

3 Förord Bildgivande tekniker är den gemensamma nämnaren för verksamheterna i det Bildoch interventionscentrum, som behövs för att dagens och morgondagens diagnostiska och behandlingsmässiga behov ska kunna tillgodoses inom Västra Götalandregionen. Arbetet med att ta fram underlag till programhandling och systemhandling har pågått sedan hösten Programarbetet redovisades för Sahlgrenska Universitetssjukhusets styrelse i mars Detta arbete har fördjupats i denna systemhandling, som även redovisar byggnadens fysiska utformning och dess kostnader. Systemhandlingen föreslås ligga till grund för de investeringsbeslut som regionstyrelsen måste fatta för att kunna förverkliga den nya byggnaden för Bild- och interventionscentrum. Planeringsarbetet med Bild- och interventionscentrum där nya mycket tekniskt avancerade lokaler integreras med ombyggnad av äldre byggnader, har upptagit stort intresse, hög aktivitet och kreativitet, inom olika delar av Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Processen har genomförts med stegvisa avstämningar i den projektledningsgrupp där företrädare för Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Västra Götalandsregionen, Sahlgrenska akademin och Västfastigheter har medverkat. Uppdraget var att presentera en generell byggnad som möjliggör stor flexibilitet för framtida behov. Ett Bild- och interventionscentrum är, utöver att vara ett nav i en regional sjukvårdsutveckling baserat på den vetenskapliga utvecklingen, också en kraftfull framgångsfaktor för regional tillväxt, för att ge god diagnostik och behandling till regionens invånare. Omvärldsspaning och analys har visat att liknande projekt pågår på andra sjukhus i Sverige och internationellt. Med ett Bild- och interventionscentrum skapas unika förutsättningar för Sahlgrenska Universitetssjukhuset att även i framtiden vara ett internationellt ledande universitetssjukhus och det ledande rikssjukhuset i Sverige. Göteborg 15 februari 2008 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Robert Leth Lennart Ring Mia Edström Områdeschef Planeringschef SU Projektledare Bild- och interventionscentrum i Västra Götaland 3

4 Förslag till Bild- och interventionscentrum i Västra Götaland Vid Sahlgrenska Universitetssjukhusetbedrivs länssjukvård för Göteborgsregionen regionsjukvård till 1,6 miljoner i Västra Götaland och norra Halland rikssjukvård till invånarna i Västra Götaland, norra Halland samt vissa delar av övriga landet forskning, utveckling och utbildning Bild- och interventionscentrum ska bidra till kompetens- och kunskapsutvecklingen inom diagnos- och behandlingsområdet och fylla en väsentlig plats i regionens långsiktiga utveckling inom biomedicin och hälsa. Det kommer också att stärka regionens profil inom forskning, utveckling och riksspecialistvård samt som attraktiv samarbetspartner för industrin. Bildgivande tekniker är den gemensamma nämnaren för verksamheterna i det Bildoch interventionscentrum, som behövs för att dagens och morgondagens diagnostiska och behandlingsmässiga behov ska kunna tillgodoses inom Västra Götalandsregionen. Bilden som instrument har blivit en central del i den operativa processen och bildgivande metoder ett viktigt redskap i en operationsmiljö med ultraren luft. Utvecklingen kräver ett nära samarbete mellan operation, radiologi, fysiologi och nuklearmedicin med flera. Samarbete och flexibla arbetsmetoder kräver i sin tur lokaler som kan anpassas efter förändrade förutsättningar. Här ska byggnaden ligga. Bilden är ett montage. Bild- och interventionscentrum i Västra Götaland 4

5 Sammanfattning Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) är den största sjukvårdsorganisationen inom Västra Götalandsregionen. Det är även ett internationellt ledande sjukhus samt medicinskt kunskapscentrum och drivkraft i Västra Götalandsregionens hälso- och sjukvårdsutveckling. De medicinska och medicintekniska kunskaperna växer snabbare än någonsin. Gränsen mellan diagnostik och behandling suddas ut, gränsen mellan kirurgi och minimalinvasiv intervention försvinner. Behandlingsstrategierna baseras på funktionell bildanalys under ingreppets gång. Vården utförs i allt större utsträckning av flera specialiter tillsammans, och om dessa inte finns på plats samma plats dygnet runt kan många behandlingar och ingrepp inte genomföras alls. Genom att samlokalisera avancerade specialiteter, kan de koncentrera insatserna för sina gemensamma patienter. Bild- och interventionscentrum dimensioneras för ett stort antal utrymmeskrävande utrustningar med potential för framtida utveckling. Att samlokalisera dessa underlättar också de omfattande system för teknisk försörjning och säkerhet som krävs vida större och mer komplexa än vad som finns att tillgå i dagens miljö. Den nya byggnaden omfattar cirka m2 BRA (bruksarea). Omkring fyra av tio patienter kommer från andra delar av regionen än Göteborg. Telemedicin och andra tekniska förutsättningar gör det dessutom möjligt att ge hela regionen del av den samlade kompetensen inom Bild- och interventionscentrum. Total byggnadsinvestering för Bild- och interventionscentrum beräknas till 850 miljoner kronor. Förutsatt att projekteringsarbetet kan starta i augusti 2008 kan byggnationen påbörjas 2010 med planerad inflyttning Mål för Bild- och interventionscentrum Bild- och interventionscentrum ska ge diagnos- och behandlingsmöjligheter som är självklara för ett internationellt ledande universitetssjukhus som SU, ge förutsättningar för kvalificerad service, kompetensutveckling och utbildning inom bild- och funktionsmedicin för samtliga sjukhus inom regionen, lägga grunden till kortare behandlingstider genom att flera moment av diagnos och behandling sker i samma seans, stödja invasiva och non-invasiva behandlingar på ett ändamålsenligt sätt genom funktionell bildanalys i en operationsmiljö med ultraren luft, mer och mer ersätta öppna kirurgiska ingrepp med non-invasiva behandlingsmetoder, fylla framtida lokalkrav, genom generellt och flexibelt utformade lokaler, skapa en plattform för medicinteknisk utveckling i samverkan med Chalmers, bidra till hållbar utveckling och tillväxt, utgöra en plattform för internationellt ledande forskning, utveckling och utbildning ett av fokusområdena i Tillväxtprogrammet för Västra Götaland år , ge förutsättningar för regional tillväxt inom högt kvalificerade näringslivssektorer som Biomedicin och BioTech, i samklang med ett av regionens prioriterade styrkeområden biomedicin och hälsa, underlätta kliniskt samarbete, säkrare diagnostik och patientomhändertagande. Bild- och interventionscentrum i Västra Götaland 5

6 Bakgrund Sjukvården utvecklas snabbt. Bild- och interventionscentrum planeras med utgångspunkt från de möjliga scenarier, som verkligheten kan erbjuda när byggnaden är färdig och decennierna därefter. Utgångspunkten är hur verksamheterna kan samarbeta på bästa sätt för den gemensamma patienten. Vilka patientströmmar ser vi om några år? Vad kommer vi göra om 10 år? Vilka lokaler behövs för detta? Till grund för detta förslag till ett Bild- och interventionscentrum ligger kvalificerade bedömningar av medicinska utvecklingstrender. Företrädare för samtliga vårdområden inom SU-sjukvården intervjuades 2005, och de bekräftade entydigt behovet av nya lokaler för de bildintensiva verksamheterna. Med ett sådant centrum får Västra Götalandsregionen inte bara en motor för medicinsk utveckling och ett kompetenscenter för den regionala sjukvården, utan också en kraftfull framgångsfaktor för regional tillväxt. Vid SU bedrivs idag bildbaserad operativ verksamhet i lokaler som inte är ändamålsenliga, framförallt ur ett patientsäkerhetsperspektiv. När upprustningsprojektet Låghuset planerades 2003, framkom att nödvändig ny bildgivande utrustning för diagnostik och behandling inte skulle få plats i de befintliga byggnaderna, främst beroende på för låg takhöjd. Många utrustningar finns visserligen redan idag, men inte alltid på ändamålsenliga vis. Illustrationen visar sambanden mellan våningsplanen i Bild-och interventionscentrum och Centralkomplexet. Bild Pyramiden Arkitekter Verksamheterna i Bild- och interventionscentrum Patientnytta När Bild- och interventionscentrum står klart kommer cancervårdens diagnostik att förbättras liksom terapin, som även kan göras mer individualiserad. Ökad tillgång till MR kommer att utveckla diagnostik och utvärdering efter given behandling. MRbilder kan utgöra underlag för strålplanering (idag används CT). Vid bland annat prostatacancer är varje millimeter som bestrålat område kan minskas, av betydelse för att förebygga akuta och sena biverkningar. Genom tillgång till PET-CT förbättras diagnostik och bedömning av sjukdomens utbredning. Det sistnämnda av stor betydelse om man ska ge lokalt aggressiv terapi kirurgi eller strålbehandling eller generell terapi, exempelvis cellgifter. Med befintliga och framtida radioaktiva läkemedel kan behandlingseffekt värderas snabbare med PET-CT än med dagens teknik och onödigt långa, mindre effektiva eller verkningslösa behandlingar kan härigenom undvikas. PET-CT utgör redan ett viktigt underlag för definition av målområdet vid strålbehandling och med den satsning som Bild- och interventionscentrum innebär, kan denna teknik införas i klinisk rutin. Bild- och interventionscentrum kommer att ge två nya faciliteter med stor betydelse för framtida behandlingar av hjärtsjuka patienter. Hybridsalarna, där man kan utföra såväl kateterburna ingrepp som öppna operationer, innebär möjlighet att på ett effektivare och bättre sätt ta hand om mycket svårt hjärtsjuka patienter. Patienter med akut hjärtinfarkt som kompliceras till följd av mekaniska komplikationer en klaff går sönder eller delar av hjärtat brister liksom patienter som utvecklar mycket svår hjärtsvikt kardiogen chock kan på detta sätt erbjudas bästa möjliga vård. Man MR magnetresonans. Magnetkameran används för att upptäcka och kartlägga sjukdomar och tillstånd som är dolda eller svåra att se med andra modaliteter. Några exempel är tumörer, aneurysm, ögonsjukdomar, sjukdomar i hjärnans blodkärl, men också olika organ, mjukdelar och vissa skelettsjukdomar. PET positronemissiontomografi är en så kallad molecular imaging-teknik, som studerar biokemiska förlopp, bindning till receptorer, celltillväxt med flera cellulära fenomen. CT datortomografi Numera används en kombination av PET och CT, vilket ger information om både molekylärbiologi och anatomiska detaljer. Bild- och interventionscentrum i Västra Götaland 6

7 kan ha full utrustning tillgänglig för cirkulationsstöd, i värsta fall kan patienten omedelbart läggas i hjärtlungmaskin. Man kan också samverka kring patienten med såväl kateterburna som öppet kirurgiska metoder för att få bästa och mest optimala resultat av behandlingen. För denna patientgrupp är dödligheten idag mycket hög men med möjligheterna i ett Bild- och interventionscentrum ska det bli möjligt att rädda fler av dessa patienter till livet. Närheten till thoraxkirurgi och transplantationsverksamhet innebär en möjlighet till kompletterande behandling. Redan i dag kommer patienter av den här typen till SU från hela regionen och med ett Bild- och interventionscentrum kan transfereringar göras mer rutinmässigt när allvarliga komplikationer befaras. Öppen thoraxkirurgi kombinerat med mindre invasiva ingrepp möjliggör också en fortsatt utveckling inom pacemakerområdet. Med MR-utrustning i anslutning till hybridsal blir det möjligt att utföra ingrepp där man kan styra katetrar i hjärtat med hjälp av tredimensionella rekonstruktioner av hjärtrummen. Detta gör att behandlingsresultatet vid avancerade ingrepp mot hjärtrytmstörningar och klaffel kan kontrolleras omedelbart på ett tillförlitligt sätt. Den utveckling som blir möjlig med Bild- och interventionscentrum kommer hela regionen till godo och gör det möjligt för patienter från hela Västra Götaland att få modernaste och effektivaste behandling på lika villkor. Medicinsk utveckling Bildgivande metoder för diagnostik och terapi kommer att få en allt större roll i sjukvården. Det är en tydlig ökning av komplexa metoder som MR och multislice- eller volymsdatortomografi, ultraljud samt PET och CT. Bildinformationen kommer att kartlägga sjukdomstillstånd ända ner på molekylnivå. Undersökningarna kommer att bli alltmer komplexa och ta tid att bedöma. Teknikutvecklingen inom video, mikroskop, robot, laparoskopi, CT och MR kommer att omforma operationsmetodik och behandlingsformer fortlöpande. Molekylär nukleär diagnostik och behandling och nanomedicin kommer att tillföra nya perspektiv på hur sjukdomar ska behandlas och innebära att patientströmmarna kommer att riktas till högteknologiska enheter som Bild- och interventionscentrum. Vård av patienter med vissa diagnosgrupper kommer att centraliseras. Motivet är att uppnå bättre kunskap, kompetens och vårdresultat behandlingar måste praktiseras med viss minsta frekvens för att nå stabila resultat. Förutom att metoderna kommer att bli mer avancerade, kommer patienterna att bli fler, eftersom det kommer att bli möjligt att behandla sjukdomar, som förut varit omöjliga. Multitraumahantering och kärlkirurgi kommer att centraliseras mer och kräva ökade diagnostiska och terapeutiska insatser. Resurs- och infrastruktur kommer att leda till en nationell centralisering av strategiska vårduppdrag. Genom att samla vissa verksamheter säkerställs att såväl kompetens som utrustning finns tillgänglig när det behövs. Regioner som själva inte har viss verksamhet kommer att få remittera till vårdgivare som har utvecklade metoder. Stereotaktisk navigation används bland annat vid operationer i hjärnan. Datorn tolkar röngenbilder och operationen styrs sedan med ett slags gps-system för högsta precision. Med biplans angiografiutrustning blir det möjligt att tydligt se kärl för säker diagnostik och säkrare tillgänglighet vid kateterburen terapi. Bild- och interventionscentrum i Västra Götaland 7

8 De verksamheter, som planeras ingå i Bild- och interventionscentrum är operationsverksamhet, radiologi, medicinsk fysik och teknik, kardiologi, klinisk fysiologi med flera. Bild- och interventionscentrum planeras för samarbete och säkra metoder i ändamålsenliga lokaler. Utan de lokalmässiga förutsättningar som Bild- och interventionscentrum ska ge, kommer verksamheternas utveckling att avsevärt försvåras och försenas. För de opererande specialiteterna har bildgivande teknik såsom ultraljud, MR, PET, CT med flera, öppnat nya vägar för såväl diag nostik som terapeutiska åtgärder. Bilden som instrument har blivit en central del i den operativa processen och bildgivande metoder ett viktigt redskap i en operationsmiljö med ultraren luft. Kirurgiska tekniker med laparoskopi, endoskopi, robot och stereotaktisk navigation i kombination med radiologiska och nuklearmedicinska tekniker öppnar möjligheter till behandling för patientgrupper, som tidigare inte kunnat erbjudas någon terapi, exempelvis de som har hjärnans, kärlträdets eller cancersjukdomar, behöver transplanteras med mera. Öppen konventionell kirurgi har kompletterats eller ersatts med interventionella minimalinvasiva metoder som bygger på radiologiska tekniker. Denna utveckling förutsätter ett nära samarbete mellan operation, onkologi, radiologi, fysiologi och nuklearmedicin. Samarbete och flexibla arbetsmetoder kräver också flexibla lokaler. I en hybridsal kan man genomföra ingrepp med både kateterburen intervention och diagnostik samt öppen kirur gi. Hybridsalen passar för riskfyllda eller komplicerade kateterburna ingrepp, eftersom ett titthålsingrepp till exempel, kan växlas över till öppen kirurgi om så skulle behövas. Behovet av olika sorters blandad verksamhet ökar. Kärlkirurgerna beskriver alltfler möjligheter att genomföra komplexa ingrepp med minimala kirurgiska interventio ner istället för stor öppen kirurgi. Bild- och interventionscentrum planeras just med möjligheter till mer samarbete mellan verksamheterna. Flexibla och säkra lokaler för flera ändamål, genomtänkta flöden för patienter, personal och materiel. För kardiologin skulle ett Bild- och interventionscentrum medföra bättre kirurgisk backup till kateterburna ingrepp, vilket skulle ge högre säkerhet, genom att ingrepp kan konverteras från kateterburna till öppet kirurgiska, när sådant behov uppkommer. Med avancerad bilddiagnostik kan man göra mer precisa ingrepp för att avhjälpa rytmrubbningar i hjärtat. Ett Bild- och interventionscentrum skulle också möjliggöra en expansion av exempelvis kardiologiska tekniker som pacemakersystem och ICD-dosor. Flera verksamheter, som idag är riksspecialiteter exempelvis transplantation, barnhjärtkirurgi skulle stärkas genom etablerandet av Bild- och interventionscentrum. En förutsättning för diagnostik med PET och CT är radionukleidproduktion i en cyklotron och beredning av radiofarmaka. Radiofarmaka kommer också att användas för strålterapi på mole kylnivå i allt större omfattning. Ämnen med kort halveringstid är bäst för patienten, och de måste produceras strax före behandling idag skickas patienterna till Uppsala eller Köpenhamn. Alternativet är att tillverka radiofarmaka vid SU, vilket också medför att regionen kan ge vård till sina invånare. I en radiofarmakacentral tillverkas de radioaktiva ämnen som idag används eller förväntas bli aktuella i framtiden men också sådana som idag inte är kända. Omkring personer per år får cancer i Västra Götalandsregionen och hälften dör i sjukdomen, de flesta av spridd, metastatisk sjukdom. Den behandling som idag ofta görs efter exvis bröst- och tarmcancerkirurgi, är effektiv bara i en fjärdedel av fallen. För att nå en bättre botbarhet fordras andra strategier än konventionell strålbehandling. Genom att binda radionukleider till en tumör, kan man punktstråla den (fungerar bra för tumörer som är större än några millimeter). Men för riktigt små mikrometastaser duger i praktiken endast ett ämne, 211 At, med halveringstiden 7 timmar. Operatör med kamera. Radiofarmaka är radioaktiva ämnen som är avsedda för injektion i människa. De är sammansatta av en biomolekyl, och en radioaktiv atom en radionuklid. Denna sänder ut en signal som kan upptäckas med ett bildgivande instrument gammakamera eller PET-kamera. Vissa radionuklider är ideala för diagnostik, andra för terapi, beroende av strålningsegenskaperna. En del radiofarmaka kan köpas andra måste tillverkas på plats. Det senare gäller de flesta radiofarmaka för PET-kameraundersökningar. Bild- och interventionscentrum i Västra Götaland 8 Foto Liss Persson

9 Västra Götalandsregionen behöver för dessa ändamål en cyklotron samt specialdesignade laboratorier för hantering av radioaktivt material. I ett längre perspektiv finns stora möjligheter till utveckling av nya isotopterapier med bättre fysikaliska egenskaper än dagens. Tillgång till cyklotron med hög energi möjliggör produktion på platsen av diagnostiska och terapeutiska isotoper som ofta har en kort halveringstid och skyndsamt måste ges till patienten. Redan idag pågår på Jubileumskliniken tidiga kliniska försök med en antikropp kopplad till en typ av strålkälla (producerad i Köpenhamn) som har lämpliga egenskaper för att behandla minimala cancertumörer. Denna princip kan med planerad utrustning (PET-CT och cyklotron) även utvecklas till andra tumörsjukdomar. När byggnaden står färdig kan SU stå redo för att erbjuda denna och kanske också andra behandlingar. Mycket få radionuklider uppfyller kraven på en lämplig halveringstid på minst några timmar för att hinna nå fram och bindas till tumörcellerna. Radionukliden får heller inte fortsätta att sönderfalla och bilda nya radioaktiva ämnen som kan spridas i kroppen. Dessa krav gör att i praktiken endast ett ämne, 211 At, med halveringstiden 7 timmar är användbar. 211 At tillverkas i cyklotron. En mycket snabb utveckling av cyklotronverksamhet sker nu i världen, föranlett till stor del av behovet av 18 F för PET-undersökningar. Det finns sedan länge etablerade cyklotroncentra i Skandinavien med en bred produktion av radionuklider (Uppsala, Åbo och Köpenhamn.) Flera av de diagnos- och behandlingsmetoder som planeras i Bild- och interventionscentrum, finns redan på plats i regionen. De kan ses som länkar i en vårdkedja. Men för att en stark utveckling ska bli möjlig, behövs en sammanhängande kedja med den unika tillgång till flera samarbetande specialiteter, adekvat utrustning och lämpliga lokaler i samma hus dygnet runt som Bild- och interventionscentrum planeras bli. Med en cyklotron kan man producera terpeutiska isotoper. Foto Ann Kronander PET-CT-kamera för diagnostik och behandling. Foto Liss Persson Bild- och interventionscentrum i Västra Götaland 9

10 Vårdnära service Planeringen av Bild- och interventionscentrum har utgått ifrån att förslag till en effektivare logistikhantering inom regionen är genomförd. För att reducera vårdpersonalens tid i logistikkedjan och minska behovet av förrådsyta på vårdenhetsnivå, ska en intern serviceverksamhet (Vårdnära service) hantera transporter, avemballeringar, förrådsarbete samt beställningar. Målet är att varje vårdenhet ska kunna få leverans vid behov. Externa leveranser av sjukvårdsmaterial ska ske till terminaler eller depå. Beställningar ska göras elektroniskt och kopplas till verksamhetsplanering för vårdenheten. Serviceorganisationerna på sjukhusen sterilcentraler ska kunna skapa ingreppsspecfika kit av material som ska komplettera leverantörs-kit. Målet är att reducera materialhantering och förrådsyta på vårdenhetsnivå. Forskning Bild- och interventionscentrum är en förutsättning för att SU ska vara ledande när det gäller avancerad sjuk vård och forskning nationellt och inter nationellt. Bild- och interventionscentrum kommer att inrymma den utrustning som är standard för ett universitetssjukhus och kommer att underlätta för SU att föra dialog med övriga universitet. Med samlad MR och PET-CT i ändamålsenliga lokaler får verksamheten möjlighet att inta en ledande position beträffande hjärtdiagnostik, onkologi och neurologi. PET-CT molekylär bilddiagnostik är en förutsättning för att SU och Sahlgrenska akademin ska attrahera internationella multicenterstudier av olika slag. Idag går sådana studier verksamheten förbi, eftersom internationell standard inte kan upprätthållas. PET-CT är ett kraftfullt forskningsinstrument för såväl onkologi, hjärnans funktion som hjärtsjukdom. En tänkbar möjlighet är även att analysera signalerna från både PET och MR, där de sammanlagda informationerna säger mer än de separata, om funktion och ämnesomsättning i organ. En dylik kombination skulle öka möjligheterna till utveckling och avancerad forskning. Forskning utförs till största delen med kliniska utrustningar. Det kan röra metodutvärdering men också studier i nära samarbete med andra verksamheter. I Bild- och interventionscentrum avsätts utrymme för forskningsutvärdering i verksamheterna, för att forskning ska vara en naturlig del i vardagen och för att andra specialiteter ska kunna delta i diskussioner om gemensamma projekt. Forskning av internationell standard kräver adekvat utrustning. MR erbjuder möjlighet att via spektroskopi genomföra vävnadskaraktäristik. Som sådan skulle den vara ett värdefullt forskningsinstrument och på ett avancerat sätt hjälpa till att utveckla läkemedelsbehandling. Med en cyklotron med energi upp till 30 MeV kan man tillverka de radioaktiva ämnen som idag används eller förväntas bli aktuella i framtiden men också sådana som idag inte är kända. En sådan anläggning kommer att gynna sjukvård och forskning inom Västra Götaland, men också på nationell nivå. Utbildning Verksamheten inom Bild- och interventionscentrum ska präglas av många olika kompetenser som ska arbeta tillsammans. Patienten ska erhålla snabb, säker och korrekt diagnos och behandling. Dessutom ska det bedrivas forskning, utveckling och utbildning. Bild- och interventionscenrum kommer i stor utsträckning att bemannas av bildoch funktionsmedicinare (radiologi, neuroradiologi, klinisk fysiologi, nuklearmedi- Bild- och interventionscentrum i Västra Götaland 10

11 cin), biomedicinska analytiker, röntgensjuksköterskor, men även av många andra som neurologer, onkologer, kirurger, sjukhusfysiker och radiokemister. Nya kompetenser kommer också att behövas varför utbildning och rekrytering av välutbildade personer är nödvändig. Många läkare kommer att utbildas i specialiteten Bild- och funktionsmedicin, BFM. Detta är en ny klinisk specialitet som med hjälp av bildgivande metoder diagnostiserar, stadieindelar, prognosticerar, utvärderar terapi och behandlar eller utesluter sjukdom. Resultaten kommuniceras med kliniskt ansvarig läkare och påverkar behandling av patienten. Inom radiologin utbildas flera elevgrupper så som röntgensjuksköterskor, läkarkandidater och ST-läkare inom bild- och funktionsmedicin, samt ST-läkare från andra specialiteter. Bild- och interventionscentrum ska ge möjligheter för kortare eller längre tids fördjupning även för specialistläkare eller annan personal från andra enheter inom regionen. Sjukhusfysikerprogrammet kommer från 2008 att vara femårigt. Huvudområden utöver strålbehandling är bildgivande metoder såsom magnetkamera, röntgen, och nuklearmedicin inklusive PET. Bild- och interventionscentrum med ny och modern utrustning kommer göra nyutbildade sjukhusfysiker väl rustade för sitt framtida arbete. Bild- och interventionscentrum kommer att bidra till goda förutsättningar för bra vidareutbildning för sjukvårdspersonal i hela regionen samt för forskning i samklang med det regionala perspektivet. Webspace - möjlighet till granskning på annan ort. Bild- och interventionscentrum i Västra Götaland 11

12 Byggnaden Bild- och interventionscentrum Bild- och interventionscentrum planeras på ett markområde intill centralkomplexet. Tomten ligger absolut centralt i sjukhuset, i skärningspunkten mellan angränsande byggnader som centralkomplexet, nya vårdbyggnaden, akutintag, operation och framtida utbyggnad. Läget är det allra bästa för en byggnad med sjukhusgemensamma diagnostik- och behandlingsfunktioner alla med de högsta kraven på utrymme och samband. Byggnadens läge är dess svårighet men också dess absoluta kvalitet. Generellt och flexibelt Bild- och interventionscentrum ska kunna användas på många olika sätt och för varierande verksamhetskrav. Den bärande stommen och fasaden ska fungera länge innan omfattande förändringar kan bli aktuella. En generell byggnadsram är en förutsättning för att lokalerna i byggnaden ska kunna vara flexibla stora rum, hög våningshöjd och möjligheter att planera lokalerna i nya mönster och för skiftande behov. De byggnadsdelar som mer regelmässigt förändras vid ombyggnader, så som mellanväggar, undertak och installationer, utformas så att ombyggnader blir så enkla och rationella som möjligt. Hit hör även inredning och utrustning. Det finns en potential hos byggnaden som medger att dess utrymmen kan ändras efter de krav som verksamheterna ställer. HÄR GÅR SPÅRVAGNEN CENTRAL KOMPLEXET MOTTAGNING Bild- och interventionscentrum ska byggas där nuvarande telefonväxeln finns maximalt centralt och med goda sambandsmöjligheter till verksamheter i angränsande byggnader. Taket på den nya byggnaden är som synes grönt det ska täckas av sedum. Bilden är ett montage. Byggnaden Bild- och interventionscentrum är inte fastlåst vid en specifik användning. Den har en generell våningshöjd, en generell hög lastkapacitet på bjälklagen och generellt utformade basinstallationer och tekniska utrymmen. De verksamheter som ställer de högsta kraven, blir därmed dimensionerande för hela byggnaden. Det gäller exempelvis funktionshöjd och renluftkapacitet i operationssalar samt storlek och tyngd hos utrustning inom bilddiagnostik. Bjälklag på plan klarar fri placering av en MR-kamera (3 Tesla). Projektet har dock tagit hänsyn till ett antal förutsättningar som begränsar generallititen. Verksamheter som cyklotron med tillhörande lab ställer specifika krav. Dessa funktioner kan inte flyttas utan omfattande ombyggnader. MR-kameror kan störa, respektive störas, av andra utrustningar och installationer exempelvis hissar. Detta sätter begränsningar för hur man kan placera dem. Det finns dessutom regelverk för säkerhet och arbete i elektromagnetiska fält. Bild- och interventionscentrum i Västra Götaland 12 AKUTINTAG OPERATION VÅRDBYGGNADEN VÅRD BILDCENTRUM TILL BOTANISKA VÅRDBYGGNAD Mot Botaniska LAB OPERATION FRAMTIDA UTBYGGNAD Bild Pyramiden Arkitekter

13 Kravet på ultraren luft med < = 5 cfu/m 3 (maximal bakterihalt) i operationsfältet ställs på plan 01/02, 02/03 och plan 04. Detta kräver en lösning med LAF-tak vilket är den enda kända metod som kan uppfylla vårdhygieniska krav på den mikrobiologiska luftkvaliten. Kraven omfattar operationer där man sätter in proteser eller andra implantat, både vid öppen kirurgi och vid intervention. För att kunna erbjuda den ultrarena luften krävs kraftfulla ventilationskanaler som delvis begränsar flexibiliteten. Den föreslagna våningshöjden är 4,35 m, vilket garanterar den angivna rumshöjden 3,10 m för rum vid fasad. Byggnaden planeras för en genomgående hög lastkapacitet som medger denna ökning. Byggnadens generella dimensionering ger mycket goda förutsättningar att möta kommande förändringar och kan därför ses som en framtidsförsäkring som garanterar flexibelt utnyttjande under lång tid. Det långsiktiga perspektivet i planeringen av Bild- och interventionscentrum inkluderar även drift och underhåll. Byggnadsknutna delar såsom stomme, fasader, trapphus med mera, utförs i tidlösa material som åldras vackert. Verksamhetsanknutna delar såsom innerväggar, undertak och inredning är i högre grad utsatta för ombyggnation och ska därför vara lätta att demontera och återbruka. Bild- och interventionscentrum i Västra Götaland 13

14 Disposition av Bild- och interventionscentrum Här redovisas hur verksamheterna operationsverksamhet, radiologi, medicinsk fysik och teknik, kardiologi, klinisk fysiologi med flera ska disponera lokaler i Bild- och interventionscentrum och i befintliga intilliggande byggnader. Plan 06 Fläktrum OMKLÄDNING FLÄKTRUM FLÄKTRUM Plan 05 Fläktrum och omklädning för verksamhet på plan CIVA OP JOURC./ EXP. OPERATION/ HYBRID RADIOLOGI/ INTERVENTION POST- OP EXP. OPERATION Plan 04 Operation, radiologi, intervention. Stödfunktioner till operation finns i angränsande byggnader. 04 RADIOLOGI ROND RADIOLOGI/ INTERVENTION NEURO U/G/K RADIOLOGI EXP. Plan 02/03 Radiologi, intervention Stödfunktioner till radiologi och MFT finns i angränsande byggnader. 02/03 HIA KARDIOLOGI HJÄRT MOTT. KARDIOLOGI UCG KLIN.FYS. KLIN.FYS. EXP. KLINISK FYSIOLOGI LAB Plan 01/02 Klinfys, nuklearmedicin och kardiologi Stödfunktioner till klinfys finns i angränsande byggnader och till kardiologi i akutvårdsblocket. 01/02 ambulans AKUT MAVA RADIOLOGI HUVUDENTRÉ AULA REST. Plan 00 entréplan Radiologi poliklinisk och akut verksamhet. Nära samband med akuten. THORAX MSK LAB 00 AMBULANS SUPPORT OMKLÄDNING TEKNIK Plan 99 Radiofarmakacentral, cyklotron, sterilcentral och ambulansangöring.internt transport stråk. STERIL- CENTRAL RADIO- FARMAKA CENTR. 99 Plan 98 Cyklotron, del av sterilcentralsförråd Bild Pyramiden Arkitekter STERIL- CENTRAL TEKNIK TEKNIK CYKLOTRON 98 Bild- och interventionscentrum i Västra Götaland 14

15 Plan 04 operation och intervention i hybridsalar LJUSGÅRD Bild Pyramiden Arkitekter Operativt interventionscentrum behöver lokaler med fokus på tekniska prestanda, flexibla och generella lösningar. På plan 04 ska finnas förutsättningar för en verksamhet med kirurgiska och interventionella behandlings möjligheter. Hybridsalar kommer att användas för kardiologi, kärlkirurgi, neurokirurgi med flera. De ger möjlighet att exempelvis integrera kateterbaserad behandling med traditionell öppen behandling i ändamålsenliga lokaler. Totalt fem hybridsalar med hög teknisk standard planeras med möjlighet att placera radiologisk utrustning på samtliga. Varje sal är cirka 100 m 2 vilket bedöms vara en ändamålsenlig storlek för att inrymma den utrustning som krävs för de planerade kombinationsmetoderna, och för att ha bra beredskap för framtida metoder. En av salarna finns i direkt anslutning till ett undersökningsrum med MR och en i direkt anslutning till undersökningsrum med CT. Manöverrum, granskning och övriga arbetsplatser lokaliseras så att berörda specialiteter ska kunna samarbeta på bästa sätt. Förrådskapaciteten inom den sterila zonen dimensioneras utifrån förutsättningen att det kommer att finnas en sterilcentral med fungerande dygnetrunt-verksamhet samt dagliga leverenser av materialförråd. Stödfunktioner såsom expeditioner, undervisning- och konferensrum samt personalutrymmen planeras i angränsande byggnader, Låghuset. Här kommer även den postoperativa enheten, som försörjer operationsverksamheten i Bild- och interventionscentrum, att placeras. ARBETS PLATSER BEHANDLINGSRUM KOMPLETTERANDE YTOR KORRIDORER TRAPPHUS, HISSAR SCHAKT Bild- och interventionscentrum i Västra Götaland 15

16 Plan 02/03 radiologi och intervention LJUSGÅRD Bild Pyramiden Arkitekter Radiologin kommer att ha sin verksamhet förlagd till två plan. Den interventionella verksamheten på neuro- och uro-gastro-kärlsektionerna placeras på plan 02/03, tillsammans med diagnostisk utrustning för dessa enheters inneliggande patienter. Poliklinisk verksamhet ska finnas på plan 00. De interventionella behandlingsenheterna kommer här att få ändamålsenliga lokaler med möjlighet till hög luftkvalitet (klass B). Båda enheterna kommer att ha tillgång till undersökningsrum med MR. På plan 02/03 planeras i första hand för inneliggande patienter och för mer komplicerade och tidskrävande undersökningar. Här planeras för ett separat sövningsrum för MR. Det kommer även att finnas lab med genomlysning, universal-lab och CT. Arbetsstationer för närgranskning och bildhantering finns i anslutning till undersökningsrummen. En öppen lösning med plats för ett antal arbetsstationer kompletteras med ett antal tysta rum. Goda möjligheter till dialog mellan specialiteter finns i angränsande byggnad där rondrum för demonstration av undersökningar och genomförda behandlingar är belägna. I angränsande byggnader kommer även delar av MFT:s lokaler att placeras. En gemensam snabbfikaplats, för verksamheten i Bild- och interventionscentrum, kommer att finnas i länken mellan de båda flyglarna. Det gemensamma personalrummet för hela radiologin är placerat i angränsande befintlig byggnad, Låghuset. ARBETS PLATSER BEHANDLINGSRUM KOMPLETTERANDE YTOR KORRIDORER TRAPPHUS, HISSAR SCHAKT Bild- och interventionscentrum i Västra Götaland 16

17 Plan 01 operation och intervention i hybridsalar, samt PET-lab Klinisk fysiologi, nuklearmedicin och kardiologi disponerar plan 01/02. Här kommer PET-utrustningarna att finnas, liksom gammakameror och ultraljudsverksamhet. All övrig klinisk fysiologi finns på detta plan i angränsande byggnad. Kardiologi kommer att få tillgång till hybridsalar för angio-, PCI- och kateteriseringslaboratorier med möjlighet för övergång till öppen kirurgi. Det kommer även att finns tillgång till undersökningsrum för MR. LJUSGÅRD Klinisk fysiologi Bild Pyramiden Arkitekter Kardiologi Klinisk fysiologi Klinisk fysiologi organiserar sin verksamhet i verksamhetsblock med undersökning, utbildning, forskning och administration för att få effektiv verksamhet med patienten i centrum. Detta innebär att dessa block finns nära varandra. Undersökningsverksamhet som hanterar radioaktiva läkemedel, samt gemensamt väntrum och reception för hela verksamheten ska finnas på plan 01/02. I Bild- och interventionscentrum ligger undersökningsverksamheten, som hanterar radioaktiva läkemedel med tre PET-CT-kameror och fyra gammakameror, samt cromclearence, perifer cirkulation och arbets-ekg, vilka är knutna till den nukleära verksamheten. En separat varuhiss direkt till radiofarmakalab ombesörjer snabb och säker leverans av radiofarmaka till undersökningarna. Här ska finnas förberedelserum för patienter samt granskningsplatser nära undersökningsrummen. Gemensamt väntrum och reception för hela klinsik fysiologi ska finnas i ljusgården. På plan 01 i angränsande byggnad ska undersökningsrum med ultraljud för hjärtverksamhet, gemensamt personalrum, expeditioner, rond- och undervisningslokaler finnas. ARBETS PLATSER BEHANDLINGSRUM KOMPLETTERANDE YTOR KORRIDORER TRAPPHUS, HISSAR SCHAKT Cromclearance är ett begrepp vid undersökning av njurar. Bild- och interventionscentrum i Västra Götaland 17

18 Plan 01 fortsättning LJUSGÅRD Bild Pyramiden Arkitekter Kardiologi Klinisk fysiologi Kardiologin kommer att få mer ändamålsenliga lokaler för vårdkedjan för hjärt-patienter, PCI-lab, för akut och elektiv kranskärlsverksamhet. I samtliga salar är det möjlighet att gå över till öppen kirurgi. Hybridsalen utrustas med biplansangio för interventionella metoder. En av salarna planeras med direkt anslutning till MR. Hybridsalar ger optimala möjligheter att kombinera olika tekniker, kateterburna eller öppet kirurgiska, för dessa ändamål. Här kommer också att finnas manöver-, bildbearbetning- och granskningsplatser. Tillgängligheten och utrustningsnivån gör det möjligt att alltid, med kort varsel, transferera patienter från andra kardiologienheter eller PCI-laboratorier i regionen när akuta behov av avancerad revaskularisering eller understödjande behandling uppkommer. Förrådskapaciteten förutsätter en sterilcentral med dygnetrunt-verksamhet. De administrativa funktioner som krävs för verksamheten i Bild- och interventionscentrum placeras också här. ARBETS PLATSER BEHANDLINGSRUM KOMPLETTERANDE YTOR KORRIDORER TRAPPHUS, HISSAR SCHAKT Bild- och interventionscentrum i Västra Götaland 18

19 Plan 00 radiologi FRÅN AKUTEN VITA STRÅKET FRÅN HUVUD- ENTRÉN LJUSGÅRD Bild Pyramiden Arkitekter Plan 00 ska inrymma sådan radiologisk verksamhet, som har en hög andel öppenvårdspatienter. Konventionell utrustning, såsom slätröntgen och lungröntgen, planeras som kombinationslab för ökad flexibilitet i patientarbetet. På detta plan kommer också huvuddelen av radiologins jourverksamhet att placeras för att uppnå goda samband till akutmottagningen i samma plan. Undersökningsrummen för jourverksamheten samutnyttjas med den polikliniska verksamheten. De mer konventionella utrustningarna kompletteras med undersökningsrum med MR. Sektionerna för thoraxradiologi och för muskuloskeletal radiologi kommer att finnas på plan 00. Ultraljud kommer att finnas för polikliniska patienter, både för muskuloskeletaloch bukdiagnostik. Datortomografier och MR utrustningar på plan 00 kan brukas av alla sektioner för utifrån kommande patienter. Arbetsstationer för närgranskning och behandling av bilddata finns i anslutning till undersökningsrum. Centralt i anslutning till ljusgården, kommer reception och väntrum att finnas. ARBETS PLATSER BEHANDLINGSRUM KOMPLETTERANDE YTOR KORRIDORER TRAPPHUS, HISSAR SCHAKT Bild- och interventionscentrum i Västra Götaland 19

20 Plan 99 radiofarmakacentral, sterilcentral NORRA KULVERTEN GÅRD KULVERT STERILCENTRAL Sterilcentral SÖDRAKULVERTEN RADIOFARMAKACENTRAL Radiofarmakacentral Bild Pyramiden Arkitekter Den gemensamma sterilcentralen för Sahlgrenska-tomten ska finnas på plan 99. Där arbetar man huvudsakligen med sterilisering av medicintekniska flergångsprodukter från rengöring, desinfektion, instrumentservice, packning till sterilisering. Dessutom ska sterilcentralen säkerställa sammansättning av kontainrar samt komplettera med fabrikssterila engångsprodukter för leverans till operationsavdelningen. Radiofarmakacentralen med en cyklotron för radionuklidproduktion och laboratorium för tillverkning av radioaktiva läkemedel till PET-kameror och gamma-kameror ska finnas på plan 99. Verksamheten kommer att innefatta beredning av radiofarmaka för diagnostik och terapi, forskning med radioaktiva spårämnen och alla försändelser med radioaktiva ämnen till sjukhusområdet ska tas emot här liksom lagring av radioaktivt avfall och andra strålkällor. Lokalerna kommer att utnyttjas för rutinproduktion av radiofarmaka både för sjukvård och för forskning Ingen direkt patientanknuten verksamhet ska före komma i dessa lokaler. Istället kommer radiofarmaka att levereras till, i första hand, diagnostisk nuklearmedicin med gamma- och PET- kameror samt radionuklidterapi i plan 01/02 via egen hiss, men även till Jubileumskliniken för radionukleidterapier. ARBETS PLATSER LAB KOMPLETTERANDE YTOR KORRIDORER TRAPPHUS, HISSAR SCHAKT TEKNIK DISKEN STERILCENTRALEN PACKNING STERILCENTRALEN LAGER STERILCENTRALEN Bild- och interventionscentrum i Västra Götaland 20

21 Plan 98, fortsättning radiofarmakacentral, sterilcentral STERILCENTRAL BATTERIRUM KYLRUM FLÄKTRUM FLÄKTRUM CYKLOTRON Sterilcentral STERILCENTRAL Radiofarmakacentral CYKLOTRON Bild Pyramiden Arkitekter Plan 98 är huvudsakligen sjukhusets teknikplan och finns under hela sjukhuset. Cyklotron ska placeras i plan 98 i särskilt skyddat utrymme. Sterilcentralens kompletterande förråd förläggs också till plan 98, med intern hiss till plan 99. Bild- och interventionscentrum i Västra Götaland 21

22 Plan 05 omklädning OMKLÄDNING FLÄKTRUM FLÄKTRUM Bild Pyramiden Arkitekter På detta plan ska omklädningsrum finnas, förutom fläktrum som försörjer Bild- och interventionscentrum. Bild- och interventionscentrum i Västra Götaland 22

23 Typrum Verksamhetsplaneringen har inriktats på att definiera och utforma typrum för de vanligast förekommande funktionerna. Genom standardiserade typrum underlättas omflyttning av verksamheter. På de följande sidorna redovisas typerna för hybridsal, intervention och PET-CT. Typrum intervention plan 02/03 Foto Liss Persson Mått interventionssal 9,6 x 6 meter Bild- och interventionscentrum i Västra Götaland 23

24 Typrum hybridsal plan 04 SAMBAND Teknik Manöver MR kamera Förberedelse rum Operations sal Bilden är från sjukhus i Erlangen München Foto Liss Persson Granskningsrum Video/ Bearbetning Ingång patienter som endast skall MR - undersökas. FÖRBEREDELSE- RUM TEKNIK MR MR - UNDER- SÖKNING MR - kamera intill möjliggör undersökning i direkt anslutning till operation. Radiofrekvensskydd sk. RF - bur. Mått hybridsal 12 x 9 meter Dubbla skjutdörrar för ljudisolering. MANÖVER MR Hybridsalen förses med radiologisk utrustning - t.ex. biplansangio för möjlighet till diagnostik under eller i anslutning till operation. Manöverplats för angiokamera placeras i hybridsalen för minimering av spring ut och in. Takhängda monitorer Laminärt flödestak - laftak, säkerställer luftkvalitén över operations-/undersökningsbord. FÖRRÅD MFE Anestesi Förvaring bakom glasskjutdörrar ger bra översikt. Illustration Pyramiden Arkitekter TEKNIK ANGIO BILD BEARBETNING Biplans angio Genomräckningsskåp för minimering av spring. Skjutdörrar minimerar luftrörelser i OP-rummet. Bild- och interventionscentrum i Västra Götaland 24

25 Typrum PET-CT-kamera plan 01/02 Mått PET-CT-lab 8,9 x 6 meter Illustration Pyramiden Arkitekter Bild- och interventionscentrum i Västra Götaland 25

26 Hållbar utveckling Fokus för projektet är att främja en hållbar utveckling. För att tydliggöra miljöfrågor har projektspecifika miljömål och krav formulerats. Stort fokus har lagts på energifrågan. Bild- och interventionscentrum kommer att inrymma en stor mängd energikrävande medicinsk utrustning, vilka kommer att använda den övervägande delen av byggnadens totala energianvändning. Höga hygienkrav bland annat stor luftomsättning medför också hög elförbrukning. För att minimera energiförbrukningen har byggnaden utformats med ett bra klimatskal (ytterväggar, tak), energieffektiva installationer och belysning samt återvinning av värme ur ventilationsluften. Byggnaden kommer att få värmeöverskott i många lokaler. Utredning pågår för att se hur överskottsvärmen kan användas. Inför upphandling av energikrävande verksamhetsutrustning kommer energibehov och andra miljöaspekter som buller och elektrisk- och magnetisk strålning, att studeras. Ambitionen är att genom detta arbetssätt kunna påverka fabrikanterna till att leverera energisnålare och miljömässigt bättre utrustning. Höga krav ställs på hög luftkvalitet och termisk komfort utifrån arbets-, utbildnings- och hygienperspektiv. Rumstemperatur, luftflöden och belysning ska lätt kunna anpassas för olika verksamheter. Lokalerna får god tillgång till dagsljus genom stora fönsteröppningar i fasad samt glasad ljusgård mot angränsande höghusbyggnad. System- och materialval bygger på livscykelkostnadskalkyler. Miljödatabasen MilaB används som stöd vid miljöbedömning av byggnadsmaterial. Utsläpp av växthusgaser från energianvändning begränsas genom fjärrvärme och fjärrkyla från Göteborg Energi samt inköp av grön el. Särskilda åtgärder kommer att vidtas för att ta hand om anestesigaser såsom lustgas. Inget särskilt omhändertagande av eventuella läkemedelsrester i avloppsvatten planeras eftersom belastningen bedöms vara liten. För att säkerställa att haltgränser för utsläpp av radioaktiv luft inte överskrids har cyklotron och radiofarmakacentral separat ventilation med egen skorsten där utsläppsnivåer kontrolleras och regleras. Strålskydd inom byggnaden sker genom tjocka betongkonstruktioner. Betongväggarna runt cyklotronen kommer att gjutas i två skikt så att det inre skiktet kan särskiljas som farligt avfall vid eventuell rivning av cyklotronbyggnaden. För att få plats med Bild-och interventionscentrum kommer ett antal byggnader att behöva rivas. Dessa kommer att inventeras först för att identifiera miljö- och hälsostörande ämnen. Inventering av mark har genomförts. Miljö- och hälsostörande material kommer att saneras och övrigt avfall separeras för återanvändning eller återvinning. Verksamhetsavfall kommer att sorteras på respektive plan i ett miljörum för att sedan samlas i ett avfallsrum i plan 99. Källsortering kommer att ske i 32 olika fraktioner i enlighet med tidigare Projekt avfall och tvätt på SU. Byggnadens tunga betongstomme, med grundläggning på berg, hindrar effektivt spridning av stomljud, vibrationer och strålning. Utrustningen för bildbaserad diagnostik, inom Bild-och interventionscentrum, alstrar statiska magnetfält, röntgen- respektive gammastrålning. Skärmning mot an- Beräknad energiförbrukning i Bild- och interventionscentrum. Målet är att minska den totala energiförbruk - ningen med 25 procent lika mycket på kyla som på el. Magnetkameror kräver skärmning för radiovågor vilket sker med kopparfolie och skärmning för statiska magnetfält som sker med stålplåt. Röntgenutrustning kräver skärmning för röntgenstrålning vilket sker med blyplåt. Nuclearmedicinska undersökningar kräver skärmning med blyplåt. Bild- och interventionscentrum i Västra Götaland 26

27 gränsande utrymmen görs med stålplåt respektive blyplåtar och tjocka betongkonstruktioner. Under projektering och produktion kommer stor vikt att läggas vid att fuktsäkra konstruktioner och byggnation. Den robusta byggnadsstommen av platsbyggd betong kräver lång uttorkningstid. För att golvbeläggning ska kunna ske inom rimlig tid har samtliga utrymmen försetts med ventilerat övergolv. Byggnadens tekniska system Grundförhållanden Jorden består överst av fyllning och därunder av lera, som direkt eller via ett lager av friktionsjord och morän vilar på berg. Nivån för bergytan varierar från omkring +43 m i söder till omkring +27 m i norr. Fyllningens mäktighet varierar i regel mellan 1 och 3 m. Grundvattenytan bedöms ligga på nivån +44,5 m. Sättningar pågår inom områdets sydöstra del på grund av grundvattensänkning och uppfyllningar. Konstruktion Byggnadskonstruktionen utförs i platsgjuten betong för att skapa den robusta byggnad, som erfordras för att klara vikter, spännvidder och våningshöjder. Tung konstruktion minimerar risken för ljudtransmission och fortplantning av vibrationer i stommen. Samtidigt minskar risken att radiologiska utrustningar stör varandra. Huskropparna utförs med en platsgjuten betongstomme till och med plan 04, på grundläggning med stålkärnepålar till berg. De delar av byggnaden, som befinner sig under grundvattennivån (plan 98), ska utföras med vattentät konstruktion. Bjälklagen för plan utförs av massiv betong med en tjocklek av 500 mm och med bärande invändiga pelare och ytterväggar i betong. Vårdens behov av teknisk utrustning förändras ständigt, och även tung och skrymmande utrustning, kommer att behöva bytas ut successivt. De stora fönsterpartierna görs demonterbara för in- och uttransporter vid ombyggnad och vid byte av utrustning. Ytterväggar och ett stabiliseringsförband i stål i ljusgården säkerställer byggnadens stabilitet. Överbyggnaden på plan 06 byggs med lätt stålstomme. Gångbryggorna mellan huskropparna och till övriga byggnader utförs med stålkonstruktion /03 4,350 3,100 01/02 SEKTION Våningshöjd 4,35 meter, rumshöjd 3,1 meter Illustration Pyramiden Arkitekter Bild- och interventionscentrum i Västra Götaland 27

28 Moduler och zoner /03 02/03 01/02 01/ Illustration Pyramiden Arkitekter Bild- och interventionscentrum i Västra Götaland Illustration Pyramiden Arkitekter Fasadzon - 9 m Mittzon - 6 m Fasadzon - 9 m Grunden för planeringen av Bild- och interventionscentrum är ett modulsystem, med pelarindelning. Avstånd mellan pelarna är 9 eller 6 meter. Våningshöjden är 4,35 m, vilket ger möjlighet för fri rumshöjd om 3,10 m för att skapa maximal flexibilitet och generalitet. Hybridsalar integrerad operation och radiologi har varit styrande för modulmåtten och placerats i fasadzon som är 9 m bred. En 6 m bred mittzon med funktioner som förråd, beredningsrum, ventilationsschakt med mera, finns i kärnans mittdel. Samtliga korridorer för sängtransporter är 3 m breda. Den 24 m breda huskroppen förses med dagsljus via Våningsplanen i Bild- och interventionscentrum är indelade i ett rut4,8 x 2,4 m stora fönsterpartier i fasad. mönster samma grundstruktur på alla plan, för flexibilitetens skull. Med den valda våningshöjden 4,35 m kan kommunikation mellan Bild- och interventionscentrum och centralkomplexet och akutvårdsbyggnaden ske direkt utan nivåskillnad i plan 00 och 04. Där emot på plan 01/02 och 02/03 hanteras nivåskillnader med trappor och hissar. Transporter av gods sker från plan 99 till respektive plan. Särskild angöringsplats för ambulans planeras i plan 99. Bild- och interventionscentrum har samma våningshöjder som Wallenberg-labbet byggnaden intill. 28