Kommunstyrelsens handling nr 15/ steg mot en hållbarare. Lustgård. Kommunstyrelsen , 64

Transkript

1 Kommunstyrelsens handling nr 15/ steg mot en hållbarare Lustgård Kommunstyrelsen , 64

2 76 steg mot en hållbarare Lustgård Med det här dokumentet vill vi ge en överblick över hur Katrineholms kommun, och tillhörande bolag, arbetar med klimat- och miljöfrågor för att skapa en hållbar utveckling. Redovisningen av åtgärderna görs i punktform och är uppdelad på de fyra fokusområden som Katrineholms kommun arbetar utifrån: 1. Biologisk mångfald. 2. Vatten. 3. Mark, byggande och boende. 4. Klimat. Åtgärderna är en blandning av små och stora åtgärder. Det är åtgärder som redan har genomförts eller pågår. Vid en del åtgärder har Katrineholms kommun samverkat med andra aktörer. Detta dokument kommer att uppdateras fortlöpande. 2

3 Biologisk mångfald GENOMFÖRT 1. Naturminne vid Backa för att skydda den hotade växten ljungsnärja. 2. Naturstuga med torn och plattform har byggts vid sjön Näsnaren. Till stugan har anlagts en tillgänglighetsanpassad gångväg. Plattformen är också tillgänglighetsanpassad. 3. Flera vandringsleder, exempelvis Backasjön runt, Ringleden och Hälsans stig. 4. Kommunens skogsbruk är certifierat enligt FSC - en internationell certifiering för hållbart skogsbruk. 5. En fjärilspark har anlagts i Aulaparken. 6. På en del gräsytor har ängsväxter såtts in. 7. En naturguide finns framtagen för Katrineholms kommun. Den finns tillgänglig hos Samhällsbyggnadsförvaltningen. PÅ GÅNG 8. Biotopskydd av en ädellövskog vid Krämbolsstugan är på gång. 9. En grönstrukturplan kommer att tas fram för tätorterna. Syftet med en grönstrukturplan är att klargöra vilka värden som park- och naturmark har för människor i tätorter med dess omgivning. 10. Välja ut ett antal arter, såväl djur som växter, med syfte att följa och åskådliggöra vad det nationella miljömålet Biologisk mångfald handlar om. 3

4 Vatten GENOMFÖRT 11. Katrineholms dricksvatten kommer numera från den nya vattenanläggningen i Forssjö. 12. Valla, Forssjö, Flodafors, Sköldinge och Strångsjö får numera sitt dricksvatten från Katrineholm. 13. Flera mindre reningsverk har lagts ned och avloppsvattnet pumpas till Rosenholms reningsverk för effektivare rening. 14. Slammet från Rosenholms reningsverk är Revaq-certifierat. Revaq är ett certifieringssystem som arbetar för att minska flödet av farliga ämnen till reningsverk och att skapa en hållbar återföring av växtnäring. Detta innebär att slammet kan spridas på åkermark. 15. Slammet från enskilda slamavskiljare samlas i bassänger på två ställen i kommunen, för att efter hygienisering spridas på åkermark. Genom detta kan näringsämnen föras tillbaka till åkermarken. 16. Samarbete med Vingåkers kommun om att förbättra vattenkvaliteten i sjön Öljaren. Bristfälliga enskilda avlopp har åtgärdats och strukturkalkning av åkermark har skett. En vattendragsgrupp med lantbrukare och markägare har bildats i området. Samverkan sker med Hjälmarens vattenvårdsförbund. 17. Ån Svartbäcken har rensats. 18. Förslag till en dagvattenpolicy finns framtagen. 19. En VA-policy har antagits. Den pekar ut de övergripande riktlinjerna för kommunens intentioner rörande vatten och avlopp. 4

5 PÅ GÅNG 20. Inventering och åtgärder mot bristande enskilda avlopp pågår. 21. Utifrån VA-policyn håller en vatten- och avloppsplan på att tas fram. Här redovisas en långsiktig och hållbar planering för hur vatten- och avloppsutvecklingen ska utformas i kommunen utifrån de lagkrav och förutsättningar som finns. 22. Ett arbete har påbörjats med att se hur kommunen påverkas av klimatförändringar och vilka åtgärder som kan behöva vidtas för att undvika skador. 23. Ombyggnad av Rosenholms avloppsreningsverk sker för att minska utsläppen av kväve. 24. I samarbete med Vingåkers kommun kommer en vattendragsgrupp för sjöarna Viren och Kolsnaren att startas upp. 5

6 Mark, byggande och boende GENOMFÖRT 25. Viadidakt driver ett gemensamt lager för överskottsinventarier i Katrineholms kommun. Lagret skapar överblick och innebär en samordning av kommunens överskottsinventarier. Detta ger ekonomiska och miljömässiga fördelar genom att nyanskaffning av inventarier minskar då gamla återanvänds. 26. Befintliga impregnerade stolpar vid elljusspåret i Bie ersätts med ej impregnerade stolpar. Belysningen byts mot mer energieffektiv belysning. 27. I oktober 2012 öppnades Östra förbifarten och därmed försvann mycket av den tunga, bullriga trafiken ut ur staden. 28. Cykelvägar är byggda i tätorterna, exempelvis till skolan i Äsköping och till idrottsplatsen i Björkvik. 29. Cykelväg till Forssjö och Valla är byggd. 30. Vid upphandling används miljöstyrningsrådets kriterier. Detta underlättar upphandling av produkter som är mindre skadliga för miljön. 31. Samtliga platstallrikar på förskolor och skolor är utbytta mot plasttallrikar som inte innehåller Bisfenol A. Bisfenol A (BPA) är en av världens vanligaste plastkemikalier och finns bland annat i konservburkar, plastburkar och plasttallrikar. Barn och vuxna utsätts dagligen för det hormonstörande miljögiftet. 32. Fem skolor och förskolor är anslutna till Håll Sverige Rents certifiering Grön Flagg. Detta har varit ett bra verktyg för lärande och utveckling. 33. Förskolan har med hjälp av miljötrollen Sop och Tipp haft kompismånader, hälsoveckor, skräpplockardagar, släcka lampan dag, miljörådsmöten med mera i syfte att lyfta fram ett miljöengagemang. 34. Nedlagda soptippar på kommunal mark har inventerats och undersökts genom provtagning. 35. En returpappersgrupp har bildats inom Vård- och omsorgsförvaltningen. Gruppen sorterar och ser till att bland annat kontorspapper återvinns. 36. KFAB har satt upp tre återvinningsbodar. Bodarna är inte anslutna till vatten och el utan elförsörjningen sköts med solceller. Bodarna är dessutom byggda av återvunnet material. 6

7 PÅ GÅNG 37. Arbete med att minska matsvinnet pågår. Målet är 46 g/portion (Nu 57 g/portion). 38. Arbete pågår med att andelen ekologiska råvaror av kommunens totala inköp av livsmedel ska öka till 30%. (Nu 30,1%). 39. Arbete pågår med att andelen närproducerade råvaror ska öka av kommunens totala inköp av livsmedel till 5%. (Nu 8,1%). 40. Vid kommande upphandling av kollektivtrafik kommer krav ställas på anropsstyrd trafik och på fossilfria drivmedel. 41. Beslut är taget om att under 2015 börja sortera ut matavfall från hushållens avfall. Sortering av matavfallet kommer att ske i en plastpåse med avvikande färg som sen läggs i befintligt sopkärl. 42. Målet i Översiktsplan 2030 Katrineholms kommun del staden är ett långsiktligt hållbart Katrineholm. Strategierna i översiktsplanen syftar till att uppnå en hållbar stadsutveckling och en attraktiv stad. 7

8 Klimat GENOMFÖRT 43. Katrineholms Logistikcentrum är byggt. Genom den omlastning som sker på combiterminalen mellan tåg och lastbil kan antalet långväga lastbilstransporter minska. Alla spår på terminalen är elektrifierade vilket innebär att inga diesellok behöver användas. 44. Rågas från Rosenholms reningsverk omvandlas till fordonsgas. Fordonsgasen leds till en gasmack vid infarten från Nyköping. 45. Biogasanläggning vid Valla gård är byggd via KLIMP-medel. Via KLIMP (Klimatinvesteringsprogrammet) fanns det möjlighet att söka bidrag för klimatfrämjande åtgärder. 46. Reningsverket till badet i Duveholmshallen är ombyggt. Detta har inneburit en energibesparing. Ombyggnaden har också lett till en bättre och säkrare arbetsmiljö. 47. Ishallens kylsystem använder koldioxid till att kyla isen för lägre energiförbrukning. 48. Sportcentrum med solfångare på fotbollsplan samt återvinning på varma sidan av kylanläggning i ishallen och bandyplan med berglagring av överskott samt uttag till värme med värmepumpar. Fjärrvärmen är bortkopplad. 49. Solcellsanläggningar är byggda på kvarteret Skrädderiet 1 och kvarteret Hästen. 50. Gersnäs förskola drivs med el som produceras vid Egen El Kullen i Katrineholm. 51. Deltagit med rådgivning till Östra Vingåkers hembyggsförenings anläggning vid Boda kvarn. Här har det byggts en saltlagringsanläggning, med återvinning från elgenerator, samt solfångare, där värmen lagras i saltlager och tas ut vid behov % av kommunala personbilar drivs nu med biogas. 53. Energieffektivisering av sportanläggningar, projekt tillsammans med SISU (Idrottens studieförbund), bland annat vid Trolldal och Värmbol. 54. Vård- och omsorgsförvaltningen samordnar utkörningen av hjälpmedel i syfte att minska transporterna. 55. Omlastningscentral för transport av livsmedel men mer till kommunala verksamheter. Detta innebär färre transporter. 8

9 56. Utbyggt centralstyrningssystem för gatubelysningen. 57. En resepolicy finns framtagen med fokus på gång och cykling. 58. En energieffektiviseringsstrategi är framtagen och den fokuserar på transporter och lokaler. 59. Utbyte till lågenergilampor har skett i flera verksamheter. 60. Ersättning av olje- och eluppvärmning till miljövänligare teknik har skett i ett flertal kommunala lokaler. 61. Flera förvaltningar använder webb- och telefonmöten. 62. Energisparåtgärder hos KIAB har genomförts, bland annat lösullsisolering av vindar, nya fjärrvärmeväxlar, byte ventilationsaggregat men mer. Besparing av kwh per år. 63. Energisparåtgärder hos KFAB har genomförts, bland annat värmeåtervinning ur ventilationsluft, fönsterbyte, injustering av värme m.m. Besparing av kwh per år. 64. Byte till ledbelysning i adventsljusstakar hos samhällsbyggnadsförvaltningen. Energiförbrukningen i ljusstakarna har minskat med 90 %. 65. KFAB har anslutit sig till Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretags energiutmaning. Målsättningen är att minska energianvändningen med 20 % från 2007 till En cykelpump har installerats på Stortorget i samverkan med Sörmlands sparbank. PÅ GÅNG 67. Energieffektiviseringar i KFAB:s och KIAB:s fastighetsbestånd fortsätter. 68. Gröna Kommuner visualisering av energiförbrukningen på Duveholmsgymnasiet samt Duveholmshallen kommer att ske Arbetet med gång- och cykelplan för hela kommunen pågår. 70. Gatljusarmaturen i hela kommunen ska bytas till LED-belysning och först ut att få nya ljuskällor är Valla. 71. Fler kommunala fastigheter kommer att förses med solceller. 9

10 Övriga åtgärder GENOMFÖRT 72. Ett miljöstrategiskt råd har inrättats. 73. För att stimulera miljöarbetet delar Katrineholms kommun årligen ut ett miljöpris. Miljöpriset kan sökas av enskilda, föreningar, organisationer eller företag för genomförd, pågående eller planerad åtgärd, som bedöms vara av stor betydelse för miljön inom kommunen. 74. Kommunen deltog i Framtidsveckan 2013, som tillkom på initiativ av Studiefrämjandet. Framtidsveckan är en vecka då miljön, klimatet och hållbar utveckling står i centrum. 75. Katrineholms kommun deltar i Earth Hour. 76. Service- och teknikförvaltningen gjort en hälso- och miljöinvestering genom att köpa in fem nya cyklar till förvaltningen. Förhoppningen är att cyklarna ska användas istället för bilen när anställda ska ta sig kortare sträckor inom stan. 10

11

12 Besöksadress: Stadshuset Gröna Kulle, Fredsgatan 38. Postadress: Katrineholms kommun, Katrineholm. Telefon: (klockan 8 17)