Äldres rätt att flytta. Kommunernas tillämpning av 6h SoL

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Äldres rätt att flytta. Kommunernas tillämpning av 6h SoL"

Transkript

1 Äldres rätt att flytta Kommunernas tillämpning av 6h SoL

2 Socialstyrelsen klassificerar från och med år 2001 sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är en Uppföljning och utvärdering. Det innebär att den innehåller uppföljningar och utvärderingar av lagstiftning och/eller verksamheter som kommuner, landsting och enskilda huvudmän bedriver inom hälso- och sjukvård, socialtjänst, hälsoskydd och smittskydd. Den innehåller analys av insamlade data och i förekommande fall forskning som man kan dra generella slutsatser av och som kan användas för att förändra eller utveckla verksamheten. Anger Socialstyrelsens slutsatser och förslag. Artikelnr ISBN Tryck KopieCenter, Stockholm, augusti

3 Förord Genom ett tillägg till socialtjänstlagen, 6h SoL, lagstadgades från den 1 januari 1998 rätten för äldre och funktionshindrade människor med varaktigt behov av omfattande vård- och omsorgsinsatser att ansöka om sådant bistånd i annan kommun. På regeringens uppdrag har Socialstyrelsen följt upp effekterna av lagändringen med avseende på antalet personer, tillämpningen av den nya bestämmelsen samt de ekonomiska effekterna för kommunerna. En första rapport presenterades år Detta är den andra rapporten och den avser verksamhetsåret Rapporten baseras på en enkät till samtliga kommuner, stadsdelsförvaltningar och kommundelsnämnder, intervjuer med biståndsbedömare samt erfarenhetsredovisning vid tre seminarier i storstadskommunerna som arrangerades tillsammans med Svenska Kommunförbundet och länsstyrelserna i berörda län. Arbetet har bedrivits i en arbetsgrupp med följande sammansättning: Från Socialstyrelsen: Tom Eriksson, projektledare, Kristina Stig och Maria Öman. Från Svenska Kommunförbundet: Kerstin Ahlsén, Birgitta Söderlund och Hans Ekholm. Rapporten har sammanställts av Tom Eriksson, utredare vid Socialstyrelsens äldreenhet. Måns Rosén T.f. generaldirektör 3

4 4

5 Innehåll Förord... 3 Sammanfattning... 7 Inledning... 9 Uppdraget...9 Bakgrund...9 Frågor...10 Metod...10 Ansökningar antal och fördelning Antal ansökningar per län...12 Antal ansökningar per kommun...14 Vilka är det som ansöker om flyttning?...16 Ålders- och könsfördelning...16 Hur ser ansökningsströmmarna ut?...17 Kommuner med stort antal ansökningar...18 Ansökningar till storstadskommunerna...19 Ansökningar från kommunerna...21 Ansökningar från storstad till kranskommun...22 Kommunernas beslut Sökta insatser...25 Utfall av kommunernas beslut...25 Ansökningar som bifölls...26 Beslut om avslag...26 Verkställda beslut...28 Fördröjd beslutsprocess och verkställighet Väntetid på beslut...30 Återtagen ansökan...30 Personer som väntade på verkställighet av beslut...30 Problem vid tillämpning av lagen Administrativa problem för kommunerna...32 Ansökningar till flera kommuner samtidigt...34 Flyttning från kort avstånd...35 Att söka till högre kvalitet...37 Bristande utredningsunderlag från andra kommuner...38 Ekonomiska effekter för kommunerna Kostnader på nationell nivå...39 Kostnader på kommunal nivå...42 Kommuner som fått minskade kostnader...44 Behovet av regional samordning Planeringsproblem för kommuner med många ansökningar...46 Vilka lösningar finns?...48 Diskussion Bilagor Bilaga 1. Enkät angående 6h SoL...53 Bilaga 2. Metod...56 Bilaga 3. Tabell A. Ansökningar enligt 6h socialtjänstlagen under 2000 samt antal av dessa som lett till inflyttning och utflyttning under Bilaga 4. Tabell B. Nettoinflyttning enligt 6h socialtjänstlagen och skattad kostnad...70 Bilaga 5. Deltagande kommuner m.fl. i seminarierna i Göteborg, Malmö, Stockholm

6 6

7 Sammanfattning På regeringens uppdrag har Socialstyrelsen följt upp effekterna av bestämmelsen i socialtjänstlagen om äldres och sjukas rätt att flytta till annan kommun (6h SoL). Detta är den andra rapporten och är baserad på undersökningsresultat från år En första rapport lämnades Huvudintrycket är att för flertalet kommuner har tillämpningen av ansökningar enligt 6h SoL inte inneburit några större problem. Det mindre antal ansökningar man får klaras av inom ramen för de samlade verksamheterna inom äldreomsorgen. Omkring 650 personer som velat flytta till annan kommun har kunnat göra det. Ett 30 tal kommuner, främst förortskommuner i storstadsregionerna som erhållit många ansökningar, har dock haft svårt att leva upp till lagstiftningens intentioner Hälften av kommunerna tog under året emot högst fyra ansökningar och 52 kommuner tog emot tio eller fler ansökningar. Trettiotvå kommuner fick inga ansökningar alls. Flertalet ansökningar avsåg flyttning inom länet. Mellan år 1998, då lagändringen trädde i kraft, och år 2000 minskade antalet ansökningar med 15 procent från cirka till Av de 2000 ansökningarna bifölls ca 950. Av dessa verkställdes ca 650 eller 70 procent under året. 100 personer tackade nej till erbjuden insats. Jämfört med 1998 minskade andelen bifall med 10 procent. Andelen verkställda beslut minskade under perioden med 20 procent. Andelen personer med beviljad insats som väntade på verkställighet av beslutet låg oförändrat kvar på drygt 20 procent vilket under år 2000 rörde sig om ca 200 personer. Andelen avslagsbeslut ökade under perioden med 30 procent till ca 600. Skälen för avslag var i första hand att behov inte bedömdes föreligga enligt kriterierna i 6h SoL, dvs. att det förelåg ett varaktigt behov av omfattande vårdoch omsorgsinsatser. I andra hand hänvisades till brist på platser i särskilda boenden. Relaterat till befolkningen 65 år och äldre fick kommunerna Tyresö, Vaxholm, Kungsbacka, Värmdö, Ekerö, Trosa och Salem flest ansökningar enligt 6h SoL under år Under år 2000 fick 82 av landets kommuner ökade kostnader med cirka 85 miljoner kronor på grund av nettoinflyttning av personer som ansökt om flyttning enligt 6h SoL. Nittiofem kommuner fick under samma period minskade kostnader med cirka 72 miljoner kronor på grund av en nettoutflyttning av personer som ansökt om flyttning enligt 6h SoL. För personer 65 år och äldre som flyttar in i kommunen utbetalas kompensation via det kommunala utjämningssystemet med mellan och kronor per år. 7

8 Det kommunerna upplevde som problem vid tillämpningen av lagen var bl.a. svårigheter i att biståndsbedöma på distans för dem som ansökte om flyttning från annan kommun. Det blir då svårt att veta om det är den enskilde eller någon annan som ligger bakom ansökan. Det finns dock inget som hindrar en kommun att personligen besöka den äldre och därmed få ett bättre beslutsunderlag. Att ansökningar av samma person lämnas in till flera kommuner samtidigt väcker också irritation eftersom man tycker att det leder till onödigt dubbelarbete. Men varken i lagen eller dess förarbeten finns några begränsningar för den enskildes möjligheter att ansöka om flyttning, enligt 6h, till flera kommuner samtidigt. Ett annat irritationsmoment för kommunerna är när personer söker från mycket kort avstånd, i praktiken kanske endast någon eller några mil bort, för att barnen ska få kortare restider när de besöker sina föräldrar. Med de förutsättningarna anser man att de gamla kunde bo kvar i sin hemkommun. Men om flyttningen för den gamle innebär ett bättre liv har enligt Socialstyrelsens uppfattning flyttningsavståndet ingen betydelse. Lagen tillkom för att förverkliga målen om valfrihet och självbestämmande för gamla och sjuka människor i behov av vård och stöd. Brister i de utredningsunderlag som erhålls från utflyttningskommunerna kan också förorsaka svårigheter. Vissa kommuner efterlyste en mall för innehållet i ett korrekt utredningsunderlag. Socialstyrelsen kommer att beakta detta önskemål i ett planerat allmänt råd för handläggning och dokumentation. Kommuner som själva har brist på platser i särskilda boenden, och till vilka kommunens invånare står i kö, ser ett dilemma i att behöva upplåta en del av dessa platser för invånare från andra kommuner. De egna invånarna tvingas då till längre väntetider. Planeringen av äldreomsorgens utbyggnad försvåras av att man inte längre enbart kan bedöma behovet med utgångspunkt från den egna befolkningen. Ett annat dilemma som upplevs av kommuner som inrättat nya och moderna boenden är att de ofta får ta emot ett stort antal ansökningar från personer i andra kommuner som de anser söker för att få kortare väntetider och en högre kvalitet i sitt boende än det hemkommunen kan erbjuda. Men det finns enligt Socialstyrelsens uppfattning ingenting som motiverar att äldre och funktionshindrade människor skulle vara undantagna från rätten att söka särskilt boende i annan kommun om det för dem innebär kortare väntetid eller en högre kvalitet i boendet. Bristen på särskilda boenden beror enligt Socialstyrelsens dels på att vissa kommuner valt att i första hand bygga ut öppenvårdsinsatserna och först i andra hand fler platser i särskilda boendeformer. Ett förstärkt samarbete mellan kommunerna kan enligt Socialstyrelsens uppfattning bidra till att lösa upp den segmenterade situation som i många fall uppstått med långa köer av väntande. De brister som idag finns i samarbetet mellan kommunerna leder till onödiga komplikationer vid t.ex. planerad utbyggnad av nya särskilda boenden. Främst saknas en samlad information om antalet befintliga platser i särskilda boenden i länets kommuner samt uppgifter om antalet lediga platser under olika perioder och i olika typer av boenden. Socialstyrelsen ser därför positivt på de initiativ som tagits av kommunerna i de tre storstadslänen för att uppnå ett effektivare utnyttjade av resurserna inom äldreomsorgen. Viktig är också länsstyrelsernas kartläggning av kommunernas utbyggnadsplaner av särskilda boenden på kort och lång sikt. 8

9 Inledning Uppdraget Socialstyrelsen har haft i uppdrag av regeringen att följa upp effekterna av den nya bestämmelsen i socialtjänstlagen, 6h, om rätt att flytta till annan kommun med avseende på personkretsens omfattning, dvs. antal personer som ansökt om flyttning, tillämpningen av den nya bestämmelsen samt de ekonomiska effekterna för kommunerna. En första rapport presenterades 1999 och var en uppföljning av lagens effekter under Detta är den andra rapporten och den är baserad på undersökningsresultat från år Bakgrund Genom ett tillägg till socialtjänstlagen, 6h SoL, lagstadgades från och med den 1 januari 1998 rätten för äldre och funktionshindrade människor med ett varaktigt behov av omfattande vård- och omsorgsinsatser att ansöka om sådant bistånd i annan kommun. Biståndet avser de två insatserna särskild boendeform och hjälp i hemmet enligt 6f SoL. Att ta emot ansökningar och bevilja bistånd för sökande från andra kommuner var före lagändringen ett frivilligt åtagande för kommunerna. Det grundades på en rekommendation från Svenska Kommunförbundet 1989 om att verka för att äldre personer och funktionshindrade skulle ges möjlighet att få bostad i servicehus eller servicebostad i annan kommun än hemkommunen. Före 1998 kunde således inte den enskilde hävda någon rätt till bistånd i en annan kommun än där han eller hon vistades. Med hänsyn till den s.k. Bemötandeutredningens rapport 1 gjorde regeringen bedömningen att Svenska Kommunförbundets rekommendation var otillräcklig och lagstadgade äldres och funktionshindrades rätt att flytta till annan kommun med stöd av 6h socialtjänstlagen. En person som önskar flytta till en annan kommun, men till följd av ålderdom, funktionshinder eller allvarlig sjukdom har ett varaktigt behov av omfattande vård- och omsorgsinsatser och därför inte kan bosätta sig där utan att inflyttningskommunen erbjuder behövliga insatser, får hos den kommunen ansöka om sådana insatser som avses i 6f SoL punkterna 2 och 3. En sådan ansökan ska behandlas som om den enskilde var bosatt i inflyttningskommunen. Det förhållandet att sökandens behov är tillgodosedda i hemkommunen får inte beaktas vid prövning enligt första stycket. På begäran av inflyttningskommunen är hemkommunen skyldig att bistå den förra kommunen med den utredning som kan behövas för bedömningen av ansökan. 1 Rätt att flytta SOU 1996:161. 9

10 Omfattande vård- och omsorgsinsatser innebär att kontinuerliga insatser behöver ges dygnet runt för att tillgodose behov av personlig omvårdnad, tillsyn, skydd och sjukvård. Under begreppet allvarlig sjukdom faller svåra sjukdomstillstånd med ett fortskridande förlopp där det knappast kan bli tal om ett tillfrisknande. Det är det individuella behovet som avgör om den enskilde ingår i personkretsen, inte diagnos eller orsak till behovet. Hjälp i form av enbart städning, inköp, matlagning eller liknande service är inte att anse som vård- och omsorgsinsatser enligt denna bestämmelse 2. Under 1999 avlämnade Socialstyrelsen sin första rapport Äldres och sjukas rätt att flytta som speglade situationen under de tre första kvartalen Rapporten visade att antalet ansökningar ökat med 50 procent mellan 1996 och Tio procent fler ansökningar bifölls 1998 och med lika stor andel minskade antalet avslagsbeslut. Majoriteten av ansökningarna kom från kommuner i samma län eller grannlänen. Det var mindre vanligt med ansökningar långväga ifrån. Problem vid tillämpningen av lagen gällde bl.a. svårigheter att veta om det var den enskilde eller någon annan som gjort ansökan, att många personer ansökte om flyttning från en grannkommun och att utredningsunderlaget från ansökningskommunerna var bristande. Planerad utbyggnad av särskilda boenden försvårades av ovisshet om hur många ansökningar som kunde komma utifrån. De ekonomiska effekterna av lagändringen var små eftersom relativt få personer faktiskt erhöll särskilt boende i annan kommun. Frågor Har antalet personer som ansökt om att få flytta enligt 6h SoL ökat eller minskat mellan åren 1998 och 2000? Har lagändringen inneburit administrativa problem för kommunerna? Vilka ekonomiska konsekvenser har lagändringen fått för kommunerna? Metod Utredningsmaterialet Enkät till samtliga kommuner och KDN/SDN i landet. (bilaga 1). Genomgång av rapporter och statistik med belysning av faktorer som påverkat en kommuns möjligheter att upplåta platser i särskilt boende. Telefonintervjuer med ett 30-tal biståndsbedömare i kommuner som fått många ansökningar. Seminarier i de tre storstadslänen. Tillsammans med berörda länsstyrelser arrangerades ett seminarium i vardera Stockholm, Göteborg och Malmö. Till seminarierna inbjöds representanter för 2 Ändringar i socialtjänstlagen. Prop. 1996/97: gjordes inom ramen för den s.k. Bemötandeutredningen en undersökning av SCB ang. äldres flyttningar. (SOU 1996:161). 10

11 kommunernas äldreomsorg i de kommuner som under året erhöll ett stort antal ansökningar enligt 6h SoL. (Förteckning över kommuner och deltagare framgår av bilaga 5.) Statistisk metod Se bilaga 2. 11

12 Ansökningar antal och fördelning Antalet ansökningar minskade med 15 procent mellan åren 1998 och Drygt hälften av kommunerna fick under år 2000 högst fyra ansökningar, en fjärdedel mellan fem och åtta ansökningar och en femtedel av kommunerna nio eller fler ansökningar. Trettiotvå kommuner fick inga ansökningar alls. Relaterat till befolkningen 65 år och äldre fick kommunerna Tyresö, Vaxholm, Kungsbacka, Värmdö, Ekerö, Trosa och Salem flest ansökningar enligt 6h under år Flertalet ansökningar avsåg flyttning inom länet. Ökningen av antalet ansökningar efter lagändringen 1998 följdes av en mindre nedgång fram till år Nedan presenteras fördelningen av antalet ansökningar på läns- och kommunnivå (tabell 1). Antal ansökningar per län Mellan åren 1998 och 2000 minskade antalet ansökningar med 15 procent med varierande resultat mellan både län och kommuner. Ett ökat antal ansökningar redovisas från fem län, störst med knappa 30 procent från Södermanlands län, Gotland oräknat. De största minskningarna, med dryga 50 procent, hade Västerbottens och Västernorrlands län. 12

13 Tabell 1. Utveckling av antalet ansökningar på länsnivå mellan 1998 och år 2000.* Riket % Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Östergötlands län Jönköpings län Kronobergs län Kalmar län Gotlands län 1 6 Blekinge län Skåne län Hallands län Västra Götalands län Värmlands län Örebro län Västmanlands län Dalarnas län Gävleborgs län Västernorrlands län Jämtlands län Västerbottens län Norrbottens län * Avrundade siffror Kommentar Någon jämförelse mellan antalet ansökningar enligt 6h och kommunernas övriga ansökningar enligt 6 f kan inte göras då den senare uppgiften inte finns tillgänglig. Däremot kan de drygt 2000 ansökningarna enligt 6h ses i förhållande till de ca platser som finns i särskilda boenden och de personer som får hjälp från äldreomsorgen i ordinärt boende. Sett ur det perspektivet utgör 6h-ansökningarna ett jämförelsevis litet antal. Men den mindre grupp kommuner som erhållit ett stort antal ansökningar anser sig i många fall ha försatts i en problematisk situation. Orsaker till minskningen av antalet ansökningar mellan 1998 och 2000 kan vara ett tidigare uppdämt behov av flyttningar som till viss del tillgodosågs under den första perioden efter lagens tillkomst. En annan förklaring kan vara att kommu- 13

14 nerna blivit tydligare i sin information om villkoren för att bli berättigad till särskilt boende. I de fall kommunerna fått ett ökat antal ansökningar kan en möjlig förklaring vara att man fått information om att det i grannkommunerna är kortare väntetider till särskilda boenden och kanske också boenden med en högre kvalitet än i hemkommunen. Antal ansökningar per kommun En indelning av ansökningarna till kommunerna i fem intervall visar att de flesta hade mellan en och fyra ansökningar. Tabell 2. Indelning av antalet ansökningar till kommunerna i fem intervall År 2000 Antal ansökningar Antal kommuner % Inga ansökningar ansökningar ansökningar ansökningar eller fler Totalt Den geografiska fördelningen av ansökningarna i riket inom dessa intervall framgår av kartan i figur 1. Kartan visar bl.a. att kommuner med ett stort antal ansökningar finns koncentrerade till storstadsområdena. 14

15 Figur 1. Ansökningar om flyttning enligt 6h SoL under år Bortfall 15

16 Vilka är det som ansöker om flyttning? Vid intervjuer och i diskussioner med kommunernas representanter framkommer att det absolut vanligaste skälet till de äldres önskan att flytta är att komma närmare sina anhöriga. I Socialstyrelsens föregående rapport gällde det nästan 75 procent av de sökande under Andra skäl för ansökan om flyttning har sin bakgrund i äldre personer som tidigare haft fritidshus och överlåtit detta till barnen som i sin tur gjort om det till permanentboende. Barnen vill därefter att föräldrarna flyttar efter till särskilt boende i sin tidigare semesterkommun. I storstäderna, med den bostadsbrist som råder där, har biståndsbedömarna ibland ett intryck av att en del av dem som söker utifrån i första hand vill ha en bostad. De kan i och för sig bo i ordinärt boende och få hemtjänst där, men saknar ekonomiska resurser att skaffa sig en bostad i innerstaden. Man ansöker då om servicehusboende eftersom det ger närhet till vård och omsorg samtidigt som man kommer närmare sina anhöriga. Ofta får de avslag på sina ansökningar eftersom de inte har så omfattande behov som förutsätts enligt 6h SoL. En annan grupp utgörs av personer som haft större delen av sitt yrkesverksamma liv i kommunen. Efter pensionen flyttar de hem men söker sig senare tillbaka för att återfå de kontakter de byggt upp under sitt arbetsliv. Ytterligare en grupp är de som ansöker om flyttning för att snabbare få en plats i särskilt boende eller en högre kvalitet i sitt boende, även om det innebär att de då kommer att bo på ett något längre avstånd från sina barn. Det blir dock egalt vid en obetydligt ökad restid. Ålders- och könsfördelning Fördelning av de sökande på ålder och kön framgår av tabellerna 3 och 4. Tabell 3. Antal ansökningar enligt 6h SoL under år 2000 efter den sökandes ålder. Ålder Antal Procent Yngre än 65 år år år eller äldre Totalt

17 Tabell 4. Antal ansökningar enligt 6h SoL under 2000 efter den sökandes kön. Kön Antal Procent Män Kvinnor Totalt Tabellerna 3 och 4 visar att två tredjedelar av de sökande var över 80 år med en stor dominans av kvinnor. Det var i stort sett samma fördelning som vid Socialstyrelsens kartläggning Hur ser ansökningsströmmarna ut? I 1998 års undersökning pekade resultaten på att majoriteten av ansökningarna om flyttning gjordes mellan kommuner i samma län. Den tendensen står sig även i nuvarande undersökning. Räknat på riket uppgår inomlänsansökningarna till 55 procent och andelen utomlänsansökningar till 45 procent. Men det förekommer skillnader mellan tätort och glesbygd. (Se tabell 5.) Tabell 5. Ansökningar enligt 6h SoL från personer i respektive region. 4 Region Ansökningar till andra kommuner inom länet Ansökningar till andra kommuner utanför länet Antal % Antal % Stockholms län Västra Götalands län Skåne län Norrlandsregionen Riket Tabellen visar att benägenheten att flytta utanför länsgränsen är mindre i storstadslänen än i Norrlandsregionen. I de fyra norrlandslänen gjordes närmare 60 procent av ansökningarna inom norrlandsregionen och drygt 40 procent avsåg flyttning till kommuner utanför regionen. Av ansökningarna från Norrlandslänen gick 28 till Stockholmsområdet, två till Skåne och en till Göteborgsområdet. Går man i motsatt riktning visas att av ansökningarna till norrlandslänen kom fem från Stockholmsområdet, två från Skåne och ingen från Göteborgsomsrådet. 4 Antalet ansökningar från personer i respektive kommun är inte korrigerade för bortfall och kan vara underskattade. 5 Norrbotten, Västerbotten. Jämtland och Västernorrland. 17

18 Resultaten kan tydas så att de boende i urbana regioner i något högre grad flyttar inom hembygden än de som bor i glesbygd, kanske beroende på att befolkningstillväxten idag äger rum i storstadsområdena. Kommuner med stort antal ansökningar I det fortsatta ges en redovisning av de kommuner som erhöll störst antal ansökningar både totalt sett och relativt i förhållande till befolkningen 65 år och äldre. Huvudtendensen är att det är kommuner i storstadsområdena som erhållit flest ansökningar (tabell 6). Flödet av ansökningar enligt 6h går där i huvudsak från storstad till förortskommuner. Tabell 6. Kommuner med störst antal ansökningar år 2000 om inflyttning från annan kommun.* Kommuner med minst 20 ansökningar Stockholm 144 Luleå 27 Kungsbacka 67 Malmö 26 Göteborg 42 Karlstad 24 Täby 42 Värmdö 21 Uppsala 41 Kristianstad 21 Tyresö 40 Lerum 21 Solna 35 Kungälv 21 Västerås 34 Botkyrka 20 Sollentuna 32 Borås 31 Lund 30 Totalt 719 * Siffror i halvfet stil markerar kommuner som även 1998 ingick i den grupp kommuner som hade störst antal ansökningar. Kommuner som hade minst 20 ansökningar stod för cirka en tredjedel av samtliga ansökningar i riket. Liksom 1998 är det förutom storstäderna en dominans av förortskommuner som fått ett stort antal ansökningar 6. Vid en rangordning av kommunerna där antalet ansökningar satts i förhållande till andelen personer 65 och äldre i befolkningen dominerar alltjämt förortskommunerna. Men nu tillkommer även ett antal små kommuner. (Se tabell 7.) 6 Ett mörkertal utgörs av personer som kan ha ansökt om bistånd i flera kommuner samtidigt. Det innebär i så fall att det faktiska antalet flyttningsbenägna personer är lägre än det totala antalet ansökningar. 18

19 Tabell 7. Kommuner med ett stort antal ansökningar år 2000 i förhållande till befolkningen 65 år och äldre.* Kommun Antal per av befolkningen 65 år och äldre Totalt antal ansökningar Tyresö Vaxholm Kungsbacka Värmdö Ekerö Trosa 57 8 Salem 55 7 Upplands-Bro Österåker Täby Gnesta 26 8 Lerum Sollentuna Hammarö 45 9 Orsa 45 7 Nynäshamn Gullspång 39 5 Mora Vallentuna Malå 38 3 * Befolkningssiffrorna är från Kommentar Som framgår av tabellen saknas storstäderna bland de 20 kommuner som fått ett, relativt sett, stort antal ansökningar. Däremot utgörs drygt hälften av förortskommuner. För de små kommunerna kan även ett litet antal ansökningar innebära ett stort ekonomiskt åtagande om dessa bifalls och verkställs. Ansökningar till storstadskommunerna I storstadsområdena har Stockholm och Göteborg haft en minskning av antalet ansökningar i storleksordningen 30 procent medan Malmö i stort sett hade oförändrade siffror mellan de båda mätperioderna. Stockholms kommun Till Stockholms kommun inkom under år 2000 totalt 144 ansökningar. Jämfört med 1998 innebar det en minskning med 30 procent. Innerstadsdelarna fick ta 19

20 emot störst antal ansökningar, medan förortsdistrikten tog emot relativt få eller inga alls. Störst antal ansökningar fick innerstadsdelen Maria-Gamla Stan med 26 ansökningar. (Se tabell 8.) Tabell 8. Antal ansökningar till stadsdelarna i Stockholms kommun år SDN Antal ansökningar Antal bifallsbeslut Antal verkställda Bromma Enskede-Årsta Farsta Hägersten Hässelby-Vällingby Katarina-Sofia Kista Kungsholmen Liljeholmen Maria-Gamla Stan Norrmalm Rinkeby Skarpnäck Skärholmen Spånga-Tensta Vantör Älvsjö Östermalm Många av ansökningarna till innerstadsdelarna gäller lägenhet i servicehus och kan enligt några innerstadsförvaltningarna ha ett samband med knappheten på bostäder i Stockholms innerstad. Göteborgs kommun I Göteborgs kommun minskade antalet ansökningar med en tredjedel, räknat på de 15 stadsdelar för vilka uppgifter föreligger både 1998 och 2000 (tabell 9). 20

21 Tabell 9. Antal ansökningar till stadsdelarna i Göteborgs kommun SDN Antal ansökningar Antal bifallsbeslut Antal verkställda Lärjedalen Kortedala Bergsjön Örgryte Linnéstaden Älvsborg 1 Frölunda Askim Tynnered Hisingen Högsbo 0 Bergsjön 0 Gunnared 0 Lärjedalen 0 Totalt Malmö kommun Till Malmö kommun inkom 26 ansökningar under år Skillnaden jämfört med antalet ansökningar 1998 är för litet för att ge något signifikant utslag. Ansökningar från kommunerna Det är vanligt att kommuner som erhållit ett stort antal ansökningar också har många ansökningar som går ut från kommunen, men hur många personer det kan röra sig om har kommunerna sällan någon kunskap om. Det gäller t.ex. personer som bor i ordinärt boende utan insatser från äldreomsorgen som flyttar till annan kommun och där får insatser från kommunens äldreomsorg. Många personer kan också ha insatser från hälso- och sjukvården utan att vara kända av socialtjänsten. Av tabell 10 framgår vilka 20 kommuner som hade störst antal ansökningar från kommunen. Kolumn två i tabellen upptar antalet ansökningar till samma kommuner. Därmed erhålls i kolumn tre ett ansökningssaldo. Ett minussaldo innebär att det är fler människor som önskar flytta från än till den aktuella kommunen. 7 Bortfall: SDN Majorna. 8 I Hisingen ingår stadsdelarna Backa, Biskopsgården, Kärra-Rödbo, Lundby, Torslanda, Tuve- Säve. 21

22 Tabell 10. Kommuner med störst antal ansökningar enligt 6h SoL från personer i kommunen reducerat med ansökningar till samma kommuner.* Kommun Antal ansökningar från personer i kommunen Antal ansökningar till kommunen Netto Stockholm Göteborg Malmö Solna Norrköping Borås Jönköping Uppsala Nyköping Gävle Härnösand Karlstad Västerås Huddinge Sundbyberg Östersund Täby Järfälla Luleå Nybro * Bortfall: SDN Majorna i Göteborg samt en kommundel i Huddinge kommun. Det innebär att antalet ansökningar till dessa två kommuner är underskattat. Av de 20 kommunerna i tabellen var det 13 kommuner som hade större sökt utflyttning och sju som hade större sökt inflyttning. Observera att samtliga tre storstadskommuner hade en stor sökt utflyttning. (Av bilaga 3, Tabell A framgår antalet ansökningar till och från kommunerna i hela riket.) Ansökningar från storstad till kranskommun Samtidigt som storstäderna tog emot ansökningar från kranskommunerna gick ett större antal ansökningar från de tre storstäderna till kranskommunerna. Nedan visas en sammanställning över de kranskommuner som erhöll störst antal ansökningar och hur många av dem som kom från Stockholm respektive Göteborg och Malmö. 22

23 Tabell 11. Kranskommuner med ett stort antal ansökningar från Stockholms kommun. Totalt antal ansökningar till kommunen Därav från Stockholm Ekerö 13 9 Nacka 16 4 Sollentuna Tyresö Täby Värmdö 21 6 Österåker 18 5 Totalt Från samma kranskommuner erhöll Stockholm under samma period 16 ansökningar, varav fem från Nacka kommun och fyra från Ekerö. Tabell 12. Kranskommuner med ett stort antal ansökningar från Göteborgs kommun. Totalt antal ansökningar till kommunen Därav från Göteborg Alingsås 10 5 Härryda 10 7 Kungsbacka 45 * 23 Kungälv Lerum Partille Totalt * Här har de 22 ansökningar uteslutits som enbart avsåg hemtjänst under sommarboende. Från samma kranskommuner erhöll Göteborg under samma period sju ansökningar, varav fyra från Kungsbacka kommun. 23

24 Tabell 13. Kranskommuner med ett stort antal ansökningar från Malmö kommun. Totalt antal ansökningar till kommunen Därav från Malmö Höganäs 13 0 Kristianstad 21 2 Lund 30 5 Svedala 5 2 Trelleborg 12 7 Ängelholm 16 3 Totalt Från samma kranskommuner erhöll Malmö under samma period fyra ansökningar. Kommentar I Stockholmsområdet tog berörda kranskommuner emot drygt en tredjedel av sina ansökningar från Stockholm, och i Göteborgsområdet tog nära två tredjedelar av kranskommunerna emot sina ansökningar från Göteborgs kommun. I Malmöområdet var motsvarande siffra 15 procent. Antalet ansökningar från kranskommunerna till storstäderna var betydligt färre. 24

Domar och beslut som inte verkställts SoL 2006

Domar och beslut som inte verkställts SoL 2006 Domar och beslut som inte verkställts SoL 2006 Publiceringsdatum 2007-08-30 Granskningsperiod År 2006-12-31 Dnr 7010-06-103577 Kontaktpersoner Mohammad Dadgaranfar 08-785 42 30 Eva Hersler 08-785 41 67

Läs mer

Domar och beslut som inte verkställts LSS 2006

Domar och beslut som inte verkställts LSS 2006 Domar och beslut som inte verkställts LSS 2006 Publiceringsdatum 2007-08-30 Granskningsiod År 2006-12-31 Dnr 7010-06-103577 Varje år samlar länsstyrelserna in uppgifter om beslut och domar enligt lagen

Läs mer

HFD 2014 ref 5. Lagrum: 2 a kap. 8 socialtjänstlagen (2001:453)

HFD 2014 ref 5. Lagrum: 2 a kap. 8 socialtjänstlagen (2001:453) HFD 2014 ref 5 En 94-årig kvinna med vissa fysiska sjukdomsbesvär i förening med känslor av otrygghet och ensamhet har ansökt om insats enligt socialtjänstlagen inför en flyttning till annan kommun. Fråga

Läs mer

HSBs BOSTADSINDEX 2014 1 (10)

HSBs BOSTADSINDEX 2014 1 (10) HSBs BOSTADSINDEX 2014 1 (10) 2 (10) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Varför bostadsindex?... 3 2 Hur har vi gjort?... 3 3 Avgränsningar... 4 4 Resultat av HSBs bostadsindex 2014... 5 5 bedömning... 9 6 Frågor och

Läs mer

Rapport 2004:19 Hjälp i hemmet

Rapport 2004:19 Hjälp i hemmet Rapport 24:19 Hjälp i hemmet Vissa bistånds- och serviceinsatser inom äldre- och handikappsomsorgen i Västra Götalands län Inledning I förarbetena till den nya socialtjänstlagen (21:43), som trädde i kraft

Läs mer

HSBs BOSTADSINDEX 2015

HSBs BOSTADSINDEX 2015 HSBs BOSTADSINDEX 2015 3 (13) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Varför bostadsindex?... 5 2 Hur har vi gjort?... 5 3 Avgränsningar... 6 4 Resultat av HSBs bostadsindex 2015... 7 5 Poängbedömning... 12 6 Frågor och

Läs mer

SCB Befolkningsstatistik del 1-2, Storstadsområden

SCB Befolkningsstatistik del 1-2, Storstadsområden 276 3 Storstadsområden SCB Befolkningsstatistik del 1-2, 2002 Tabell 3.1 Folkmängd i storstadsområdena 31 december 2001 och 2002 Population in the metropolitan areas on Dec. 31, 2001 and 2002 Storstadsområde

Läs mer

Tillämpningsanvisningar för köhanteringssystem. vård- och omsorgsboenden

Tillämpningsanvisningar för köhanteringssystem. vård- och omsorgsboenden ÄLDREFÖRVALTNINGEN UPPHANDLING OCH UTVE CKLING TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 0801-88/2012 2013-02-26 Handläggare: Marita Sundell 08-508 36 205 Revidering av tillämpningsanvisningar från 2012-04-24 Tillämpningsanvisningar

Läs mer

LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR

LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR - Ej verkställda domar och beslut enligt SoL och LSS i Kalmar län den 31 dec 2001. Meddelande 2002:13 När får jag mitt bistånd? (II) - Ej verkställda domar och beslut

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 18 oktober 2010 KLAGANDE Sigtuna kommun Ombud: AA KommunLex AB Box 3194 103 63 Stockholm MOTPART Socialstyrelsen 106 30 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INNEHÅLLSFÖRTECKNING HSBS BOSTADSINDEX 2013 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Varför bostadsindex?... 3 2 Hur har vi gjort?... 3 3 Avgränsningar... 4 4 Resultat av HSBs bostadsindex 2013... 5 5 Poängbedömning... 9 6 Frågor och svar...

Läs mer

När får jag mitt bistånd (V)?

När får jag mitt bistånd (V)? LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR När får jag mitt bistånd (V)? Beslut och domar enligt SoL och LSS som inte har verkställts i Kalmar län 31 december 2004 Meddelande 2005:26 När får jag mitt bistånd

Läs mer

LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR

LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR Ej verkställda domar och beslut enligt SoL och LSS i Kalmar län den 31 dec 2002 2003:14 När får jag mitt bistånd? (III) - Ej verkställda domar och beslut enligt SoL

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT 1 (5) meddelat i Stockholm den 10 februari 2014 KLAGANDE Varbergs kommun 432 80 Varberg MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Göteborgs dom den 17 januari

Läs mer

Bostadsbristen har skapat historisk hög prisutveckling åren

Bostadsbristen har skapat historisk hög prisutveckling åren Bostadsbristen har skapat historisk hög prisutveckling åren 2012-2015 Pressmeddelande den 25 april 2016 Mäklarsamfundet presenterar idag en kartläggning av hur priserna på den svenska bostadsmarknaden

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av april 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av april 2014 Efterfrågan Utflöde Inflöde Utbud av arbetssökande 2014-05-08 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av april 2014 Stockholms läns arbetsmarknad fortsatte utvecklas i positiv

Läs mer

Tertialrapport 1 om enskilda klagomål och lex Sarah inom socialtjänsten 2015

Tertialrapport 1 om enskilda klagomål och lex Sarah inom socialtjänsten 2015 Tertialrapport 1 om enskilda klagomål och lex Sarah inom socialtjänsten 2015 Du får gärna citera Inspektionen för vård och omsorgs texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer

LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR

LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR - Ej verkställda domar och beslut enligt SoL och LSS i Kalmar län den 31 dec 2000. Meddelande 2001:24 När får jag mitt bistånd? - Ej verkställda domar och beslut enligt

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av november 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av november 2012 Utbud av arbetssökande Inflöde Utflöde Efterfrågan 2012-12-13 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av november 2012 Under november månad ökade antalet sökande som fick ett arbete

Läs mer

Befolkningen i Stockholms län 2015

Befolkningen i Stockholms län 2015 Befolkningen i Stockholms län 215 Länets folkökning nästan en tredjedel av landets Sveriges folkmängd ökade under 215 med 13 662 personer till 9 851 17. Stockholms län ökade med 33 395 till 2 231 439.

Läs mer

Såväl in- som utpendlingen har tagit ny fart

Såväl in- som utpendlingen har tagit ny fart 2016:6 2016-04-05 Såväl in- som utpendlingen har tagit ny fart Att arbetsmarknadsregionen är betydligt större än själva länet har länge varit känt. Betydande in- och utpendling sker på såväl dag- som veckobasis

Läs mer

Tabell1. Sundbyberg kommun. Botkyrka. kommun. Våldsbrott 2028 Våldsbrott 1811 Våldsbrott 1767 Våldsbrott 1707 Våldsbrott 1586

Tabell1. Sundbyberg kommun. Botkyrka. kommun. Våldsbrott 2028 Våldsbrott 1811 Våldsbrott 1767 Våldsbrott 1707 Våldsbrott 1586 Tabell1 Anmälda brott 2012 Helår /100 000 inv Stockholm Sigtuna Botkyrka Södertälje Sundbyberg Våldsbrott 2028 Våldsbrott 1811 Våldsbrott 1767 Våldsbrott 1707 Våldsbrott 1586 även i 248 även i 199 även

Läs mer

Investeringsstöd till äldrebostäder

Investeringsstöd till äldrebostäder Investeringsstöd till äldrebostäder Dokumentets innehåll: Sid 1: Trendrapport från bidragets start Sid 2: Beviljade bidrag, länsvis på karta Sid 3: Detaljrapport från bidragets start Sid 4: Trendrapport

Läs mer

Comenius fortbildning omg 2, april 2012

Comenius fortbildning omg 2, april 2012 Comenius fortbildning omg 2, april 2012 Beviljas med svenska medel Kön M/F Kommun Län Beviljat belopp i EUR Dnr Projekt/aktivitet Poäng Land 2012:2304 Jobbskuggning 101 F Karlskrona Blekinge län 1 434

Läs mer

INFORMATION från sociala avdelningen

INFORMATION från sociala avdelningen INFORMATION från sociala avdelningen Extranummer Maj 2004 Ansvarig utgivare: Iris Dovrén Råsbrant Ej verkställda beslut och domar samt avslag trots bedömt behov Länsstyrelsen har undersökt om kommunerna

Läs mer

Rapporten finns som pdf på www.lansstyrelsen.se. Där finns även kontaktuppgifter till respektive länsstyrelse.

Rapporten finns som pdf på www.lansstyrelsen.se. Där finns även kontaktuppgifter till respektive länsstyrelse. Ej verkställda beslut och domar enligt SoL och LSS 2008 Samtliga länsstyrelser har lämnat underlag till rapporten som sammanställts av en arbetsgrupp bestående av socialkonsulenterna Heléne Backman Carlsson

Läs mer

Tertialrapport 2 om enskilda klagomål och lex Sarah inom socialtjänsten 2015

Tertialrapport 2 om enskilda klagomål och lex Sarah inom socialtjänsten 2015 Tertialrapport 2 om enskilda klagomål och lex Sarah inom socialtjänsten 2015 Du får gärna citera Inspektionen för vård och omsorgs texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer

Ej verkställda beslut och domar till äldre och funktionshindrade

Ej verkställda beslut och domar till äldre och funktionshindrade Ej verkställda beslut och domar till äldre och funktionshindrade Skåne län i utveckling Ingrid Andersson Annalena Holmgren Rapport 2001: 40 Kerstin Jonsson Kerstin Olsson ISSN 1402-3393 Eva Wallengren

Läs mer

Partipolitiska aktiviteter

Partipolitiska aktiviteter Kapitel 3 Partipolitiska aktiviteter Medlemskap och aktivitet i politiska partier 1980-81 2000-01 (Diagram 3.1 3.4) I diagram 3.1 framgår att medlemsandelen i politiska partier har halverats sedan början

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län januari månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län januari månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Julia Asplund Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Stockholms län januari månad 2015 Arbetslösheten i Stockholms län fortsatte att minska under 2015 års första

Läs mer

Förslag till överenskommelse mellan kommunerna om samarbete vid flyttning mellan kommuner vad gäller äldre personer med behov av särskilt boende

Förslag till överenskommelse mellan kommunerna om samarbete vid flyttning mellan kommuner vad gäller äldre personer med behov av särskilt boende Utlåtande 2002:83 RVI (Dnr 1052/02) Förslag till överenskommelse mellan kommunerna om samarbete vid flyttning mellan kommuner vad gäller äldre personer med behov av särskilt boende Kommunstyrelsen föreslår

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län mars månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län mars månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Erik Huldt Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Stockholms län mars månad 2015 Arbetslösheten i Stockholms län fortsatte att minska under mars månad. Antalet ungdomar

Läs mer

Anmälan angående remiss om behovsbedömning av annat än ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen (Ds 2009:18)

Anmälan angående remiss om behovsbedömning av annat än ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen (Ds 2009:18) SOCIALTJÄNST- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN AVDELNINGEN FÖR STAD SÖVERGRIPANDE SOCIAL A FRÅGOR TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (7) 2009-05-19 Handläggare: Pia Ludvigsen Ehnhage Telefon: 08 508 25 911 Till Socialtjänst-

Läs mer

Statistikinfo 2014:03

Statistikinfo 2014:03 Statistikinfo 2014:03 Folkmängden ökade med 1681 personer i Linköping 2013 Folkmängden i Linköpings kommun ökade med 1 681 personer 2013, det är en betydligt större ökning än både 2011 och 2012. Vid årsskiftet

Läs mer

Tertialrapport 3 om enskilda klagomål och lex Sarah inom socialtjänsten 2015

Tertialrapport 3 om enskilda klagomål och lex Sarah inom socialtjänsten 2015 Tertialrapport 3 om enskilda klagomål och lex Sarah inom socialtjänsten 2015 Du får gärna citera Inspektionen för vård och omsorgs texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt?

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt? 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge

Läs mer

Riktlinjer för biståndshandläggning och verkställighet enligt socialtjänstlagen, med inriktning äldreomsorgen. Antagen av kommunfullmäktige

Riktlinjer för biståndshandläggning och verkställighet enligt socialtjänstlagen, med inriktning äldreomsorgen. Antagen av kommunfullmäktige Riktlinjer för biståndshandläggning och verkställighet enligt socialtjänstlagen, med inriktning äldreomsorgen. Antagen av kommunfullmäktige 2015-12-08 Eksjö kommun 575 80 Eksjö Tfn 0381-360 00 Fax 0381-166

Läs mer

Vilken beredskap har kommunerna för nya bostäder?

Vilken beredskap har kommunerna för nya bostäder? Vilken beredskap har kommunerna för nya bostäder? Förord SKL har i en enkätstudie ställt frågor till ett sextiotal kommuner om deras beredskap med planer för nya bostäder. Kommunerna har också fått frågor

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län februari månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län februari månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Erik Huldt Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Stockholms län februari månad 2015 Trenden med en sjunkande arbetslöshet i Stockholms län höll i sig under februari

Läs mer

Befolkningen i Stockholms län 31 mars 2015

Befolkningen i Stockholms län 31 mars 2015 Befolkningen i Stockholms län 31 mars 215 Över 2,2 miljoner i länet Sveriges folkmängd var 9 767 357 den 31 mars 215, en ökning med 2 2 sedan årsskiftet. Stockholms län ökade med 7 61 till 2 25 15. De

Läs mer

Ej verkställda beslut och domar

Ej verkställda beslut och domar Ej verkställda beslut och domar inom äldre- och handikappomsorgen 31 december 2005 Foto: Carina Remröd www.t.lst.se Publ.nr. 2006:35 Innehållsförteckning Bakgrund 3 Sammanfattning av enkätsvaren 3 Behov

Läs mer

Anmälan av Socialstyrelsens öppna jämförelser för missbruks- och beroendevården 2010

Anmälan av Socialstyrelsens öppna jämförelser för missbruks- och beroendevården 2010 SÖDERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING SOCIAL OMSORG ANMÄLAN SID 1 (6) 2010-12-08 Handläggare: Siv Lundgren Telefon: 08-508 13185 Till Södermalms stadsdelsnämnd 2011-01-20 Anmälan av Socialstyrelsens öppna jämförelser

Läs mer

Ej verkställda domar och beslut för äldre personer

Ej verkställda domar och beslut för äldre personer RAPPORT 2006 : 4 Ej verkställda domar och beslut för äldre personer i Västmanlands län den 31 december 2004 SAMHÄLLSBYGGNADSENHETEN LÄNSSTYRELSEN FÖRORD Samhällsbyggnadsenheten Förord Länsstyrelserna och

Läs mer

Företagsamheten 2014 Västmanlands län

Företagsamheten 2014 Västmanlands län Företagsamheten 2014 Västmanlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västmanlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västmanlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga...

Läs mer

Comenius fortbildning, april 2013

Comenius fortbildning, april 2013 Comenius fortbildning, april 2013 Beviljade Dnr Projekt/aktivitet Poäng Kön M/F Kommun Län Beviljat belopp i euro 2151-2013 Konferens 115 M Ängelholm Skåne län 1310 PT 2374-2013 Allmän fortbildningskurs

Läs mer

Sida 1 av 8. Barn berörda av verkställd avhysning, jan-mars 2013 Källa: Kronofogden

Sida 1 av 8. Barn berörda av verkställd avhysning, jan-mars 2013 Källa: Kronofogden Sida av 8 Barn berörda av verkställd avhysning, jan-mars 0 Källa: Kronofogden Blekinge Sölvesborg 0 0 Blekinge Totalt 0 0 Gotland Gotland 0 0 Gävleborg Gävle 0 0 Gävleborg Totalt 0 0 Halland Laholm 0 0

Läs mer

Socialtjänst och socialförsäkringar

Socialtjänst och socialförsäkringar 18 Socialtjänst och socialförsäkringar Socialtjänst och socialförsäkringar Socialstyrelsen ansvarar sedan den 1 juni 1994 för den officiella socialtjänststatistiken. Tidigare ansvarade Statistiska centralbyrån

Läs mer

Ansökningar om att starta fristående skola

Ansökningar om att starta fristående skola Ansökningar om att starta fristående skola ansökningsomgång 2012 30-2012:1608 2 (20) Sammanfattning Skolinspektionen har fått in 364 ansökningar om att starta fristående skola höstterminen 2013. Antalet

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av augusti 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av augusti 2012 2012-09-12 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av augusti 2012 Arbetsmarknadens läge Augusti månad uppvisade tendenser till en försvagning av Stockholms arbetsmarknad. Antalet

Läs mer

Befolkningen i Stockholms län 30 juni 2015

Befolkningen i Stockholms län 30 juni 2015 Befolkningen i Stockholms län 3 juni 215 Dämpad folkökning i länet Sveriges folkmängd ökade med 45 817 under första halvåret 215 och uppgick till 9 793 172 vid halvårsskiftet. Stockholms län ökade mest

Läs mer

Pressmeddelande för Västerbotten. juli 2015

Pressmeddelande för Västerbotten. juli 2015 Pressmeddelande för Västerbotten juli 2015 Uppsala Halland Gotland Norrbotten Stockholm Jönköping Dalarna Västerbotten Västra Götaland Kalmar Jämtland Värmland Örebro Kronoberg Västernorrland Östergötland

Läs mer

Länsstyrelsernas handläggningstider. skl granskar

Länsstyrelsernas handläggningstider. skl granskar Länsstyrelsernas handläggningstider skl granskar Förord Den 2 maj 2011 fick Sverige en ny plan- och bygglag. Målet var att reglerna för bygglov och planering skulle förenklas. Man ville snabba upp bygglovsprocessen

Läs mer

Tillämpningsanvisningar för köhanteringssystem inom äldreomsorgens vård- och omsorgsboenden

Tillämpningsanvisningar för köhanteringssystem inom äldreomsorgens vård- och omsorgsboenden ÄLDREFÖRVALTNINGEN Stockholms Trygghetsjour Tjänsteutlåtande Sida 1 (11) 2016-09-26 Handläggare Annelie Svensson Telefon: 08-508 36 227 Till Äldrenämnden 2016-10-18 Revidering av tillämpningsanvisningar

Läs mer

Tertialrapport 1 om enskilda klagomål och lex Sarah-anmälningar inom socialtjänsten 2017

Tertialrapport 1 om enskilda klagomål och lex Sarah-anmälningar inom socialtjänsten 2017 Tertialrapport 1 om enskilda klagomål och lex Sarah-anmälningar inom socialtjänsten 2017 Du får gärna citera Inspektionen för vård och omsorgs texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial

Läs mer

Meddelandeblad. Nya bestämmelser om rapporteringsskyldighet och särskild avgift (sanktionsavgift) i socialtjänstlagen

Meddelandeblad. Nya bestämmelser om rapporteringsskyldighet och särskild avgift (sanktionsavgift) i socialtjänstlagen Meddelandeblad Mottagare: kommunstyrelsen, socialnämnd eller motsvarande, förvaltningschefer med ansvar för individ- och familjeomsorg, handikappomsorg och/eller äldreomsorg, kommunens revisorer, länsstyrelser,

Läs mer

Ej verkställda beslut och domar samt avslag trots bedömt behov

Ej verkställda beslut och domar samt avslag trots bedömt behov Ej verkställda beslut och domar samt avslag trots bedömt behov MEDDELANDE NR 2003:27 Titel Författare Ej verkställda beslut och domar samt avslag trots bedömt behov Iris Dovrén-Råsbrant Beställningsadress

Läs mer

Tillsyn av rättssäkerheten för äldre personer i ordinärt boende

Tillsyn av rättssäkerheten för äldre personer i ordinärt boende Tillsyn av rättssäkerheten för äldre personer i ordinärt boende Sammanfattning De flesta äldre anser att omsorgspersonalen har tillräcklig kompetens för att utföra insatserna och är i stort sett nöjda

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av juli 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av juli 2012 2012-08-167 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av juli 2012 Arbetsmarknadens läge Arbetsmarknaden i Stockholms län har under juli varit stabil. Både antalet sökande som fått

Läs mer

Befolkningen i Stockholms län 31 mars 2016

Befolkningen i Stockholms län 31 mars 2016 Befolkningen i Stockholms län 31 mars 216 Över 2,2 miljoner i länet Sveriges folkmängd var 9 875 378 den 31 mars 216, en ökning med 24 361 sedan årsskiftet. Stockholms län ökade med 7 778 till 2 239 217.

Läs mer

Företagsamheten 2014 Kalmar län

Företagsamheten 2014 Kalmar län Företagsamheten 2014 Kalmar län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Kalmar län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Kalmar län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...

Läs mer

Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning Äldreomsorgsavdelningen Marja Niemi tfn

Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning Äldreomsorgsavdelningen Marja Niemi tfn Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning Äldreomsorgsavdelningen Marja Niemi tfn 508 04 560 Dnr - - 2005 Sammanträde 29 november 2005 Tjänsteutlåtande 11 november 2005 1 ( ) Till Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd

Läs mer

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2014

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2014 Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2014 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2015-03-11 Diarienummer: 1503-0369 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Siri Lindqvist Ståhle

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av september 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av september 2012 Utbud av arbetssökande Inflöde Utflöde Efterfrågan 2012-10-11 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av september 2012 I september fortsatte försvagningen av arbetsmarknaden i

Läs mer

Företagsamheten 2014 Hallands län

Företagsamheten 2014 Hallands län Företagsamheten 2014 s län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...

Läs mer

Befolkningen i Stockholms län 31 mars 2017

Befolkningen i Stockholms län 31 mars 2017 Befolkningen i Stockholms län 31 mars 2017 Nästan 2,28 miljoner i länet Sveriges folkmängd var 10 023 893 den 31 mars 2017, en ökning med 28 740 sedan årsskiftet. Stockholms län ökade med 8 796 till 2

Läs mer

Företagsamheten 2014 Dalarnas län

Företagsamheten 2014 Dalarnas län Företagsamheten 2014 Dalarnas län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Dalarnas län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Dalarnas län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors

Läs mer

70 miljoner i särskild avgift (böter) till vilken nytta?

70 miljoner i särskild avgift (böter) till vilken nytta? 70 miljoner i särskild avgift (böter) till vilken nytta? Reflektioner över ej verkställda beslut inom socialtjänsten. Johan Brisfjord, Inspektionen för vård och omsorg Problemet med ej verkställda beslut

Läs mer

Befolkningen i Stockholms län 2016

Befolkningen i Stockholms län 2016 Befolkningen i Stockholms län 2016 Folkmängden i länet ökade med 37 600 Sveriges folkmängd var 9 995 153 den 31 december 2016, en ökning med 144 136 sedan årsskiftet. Stockholms län ökade med 37 621 till

Läs mer

Förlängning av avtal med vårdgivare om tjänsten områdesansvar för barn och vuxna inom allmäntandvården i Stockholms län

Förlängning av avtal med vårdgivare om tjänsten områdesansvar för barn och vuxna inom allmäntandvården i Stockholms län Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-02-06 1 (4) HSN 1009-1008 Handläggare: Maria Hedberg Hälso- och sjukvårdsnämnden 2013-03-18, P 12 Förlängning av avtal med vårdgivare om tjänsten

Läs mer

Inpendlingen bromsar in medan utpendlingen ökar

Inpendlingen bromsar in medan utpendlingen ökar 2015:4 Inpendlingen bromsar in medan utpendlingen ökar Att arbetsmarknadsregionen är betydligt större än själva länet har länge varit känt. Betydande in- och utpendling sker på såväl dag- som veckobasis

Läs mer

Förslag till riktlinjer för köhanteringssystem inom äldreomsorgens vård- och omsorgsboenden Remiss från kommunstyrelsen

Förslag till riktlinjer för köhanteringssystem inom äldreomsorgens vård- och omsorgsboenden Remiss från kommunstyrelsen FARSTA STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR ÄLDREOMSORG DNR504-563/2007 SID 1 (8) 2008-01-25 Handläggare: Per-Ove Mattsson Telefon: 08-508 18 148 Till Farsta stadsdelsnämnd 2008-02-14 Förslag till riktlinjer

Läs mer

Svårast vid bostadsköpet

Svårast vid bostadsköpet Svårast vid bostadsköpet Undersökning från Länsförsäkringar 1 Riksgenomsnitt 40% 35% 35% 30% 25% 1 1 5% 0% Hålla planerad budget Budgivningen Pappershanteringen Finansiering\bolån Att man måste ha kontakt

Läs mer

Ej verkställda beslut och domar enligt 9, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)

Ej verkställda beslut och domar enligt 9, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) RAPPORT 2002:10 Ej verkställda beslut och domar enligt 9, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Sociala enheten 2002-04-08 LÄNSSTYRELSEN ÖSTERGÖTLAND Sociala enheten 701-17279-2001

Läs mer

Så mycket har bostadsrättspriserna ökat kommun för kommun

Så mycket har bostadsrättspriserna ökat kommun för kommun PRESSMEDDELANDE 2016-09-07 Så mycket har bostadsrättspriserna ökat kommun för kommun Priserna på bostadsrätter har de senaste åren stigit markant i hela landet. De låga räntorna och en generell bostadsbrist

Läs mer

Spelet om hälsan. - vinst eller förlust?

Spelet om hälsan. - vinst eller förlust? Spelet om hälsan Vägval för neurosjukvården - vinst eller förlust? Landsting Sjukhus Aktuellt väntetidsläge Aktuellt väntetidsläge till neurologisk specialistsjukvård Väntetider i vården. SKLs hemsida.

Läs mer

Krydda med siffror Smaka på kartan

Krydda med siffror Smaka på kartan Krydda med siffror Smaka på kartan Stefan Svanström Statistiska centralbyrån Avdelningen för regioner och miljö GIS i Västmanland Västerås Om SCB Statistik är en förutsättning för demokratin SCB är en

Läs mer

Uppföljning av det lokala BUS-arbetet 2014

Uppföljning av det lokala BUS-arbetet 2014 -- Uppföljning av det lokala BUS-arbetet Överenskommelsen om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd, BUS-överenskommelsen är antagen av Stockholms läns landsting och samtliga kommuner i länet sedan

Läs mer

BILAGA 2 Riktlinjer för bistånd i form av särskild boendeform för äldre och funktionsnedsatta i Malmö stad.

BILAGA 2 Riktlinjer för bistånd i form av särskild boendeform för äldre och funktionsnedsatta i Malmö stad. BILAGA 2 Riktlinjer för bistånd i form av särskild boendeform för äldre och funktionsnedsatta i Malmö stad. Antagen av Kommunstyrelsen 2011-03-01 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid Avgränsning/målgrupp 1 Socialtjänstlagen

Läs mer

Meddelandeblad. Nya bestämmelser gällande äldreomsorgen från och med den 1 januari 2011. Nr. 1/2011 Februari 2011

Meddelandeblad. Nya bestämmelser gällande äldreomsorgen från och med den 1 januari 2011. Nr. 1/2011 Februari 2011 Meddelandeblad Mottagare: Kommun: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg om äldre personer, MAS/ MAR Medicinskt ansvarig sjuksköterska samt medicinskt ansvarig för rehabilitering,

Läs mer

Av de företagsamma i Blekinge utgör kvinnorna 25,6 procent, vilket är klart lägre än riksgenomsnittet (28,3 procent).

Av de företagsamma i Blekinge utgör kvinnorna 25,6 procent, vilket är klart lägre än riksgenomsnittet (28,3 procent). Företagsamhetsmätning - Blekinge Län Johan Kreicbergs Våren 2009 Blekinge Företagsamhetsmätning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras två gånger per år. Syftet är att studera om antalet

Läs mer

DEN SVENSKA URBANISERINGEN BORTOM MYTER, PERSPEKTIV OCH POLARISERING

DEN SVENSKA URBANISERINGEN BORTOM MYTER, PERSPEKTIV OCH POLARISERING DEN SVENSKA URBANISERINGEN BORTOM MYTER, PERSPEKTIV OCH POLARISERING Stefan Svanström Avdelningen för regioner och miljö facebook.com/statisticssweden @SCB_nyheter Källa: Bearbetningar SCB, övrig geodata

Läs mer

Bilaga Datum

Bilaga Datum Bilaga 1 (5) Fördelningsmodell för fastställande av länsvis fördelning av tillfälliga asylplatser Bakgrund Länsstyrelsen Norrbotten har av Regeringen fått i uppdrag att göra en inventering av befintliga

Läs mer

Befolkningen i Stockholms län 30 juni 2012

Befolkningen i Stockholms län 30 juni 2012 Befolkningen i Stockholms län 30 juni 2012 Över 2,1 miljoner invånare i länet Under det första halvåret 2012 ökade Sveriges folkmängd med 31 551 personer till 9 514 406. Stockholms län ökade mest med 17

Läs mer

Är du orolig för att du i framtiden inte kommer att klara dig på din pension? Undersökning från Länsförsäkringar november 2010

Är du orolig för att du i framtiden inte kommer att klara dig på din pension? Undersökning från Länsförsäkringar november 2010 Är du orolig för att du i framtiden inte kommer att klara dig på din pension? Undersökning från Länsförsäkringar november 2010 1 Sammanfattning 1 (2) En tredjedel av de svenskar som inte redan är pensionärer

Läs mer

Ej verkställda beslut och domar inom äldreomsorgen enligt 4 kap. 1 socialtjänstlagen

Ej verkställda beslut och domar inom äldreomsorgen enligt 4 kap. 1 socialtjänstlagen RAPPORT 2004:11 Ej verkställda beslut och domar inom äldreomsorgen enligt 4 kap. 1 socialtjänstlagen Sociala enheten 2004-09-07 LÄNSSTYRELSEN ÖSTERGÖTLAND Sociala enheten 701-22732-2003 FÖRORD Länsstyrelsen

Läs mer

DEN SVENSKA URBANISERINGEN BORTOM MYTER, PERSPEKTIV OCH POLARISERING

DEN SVENSKA URBANISERINGEN BORTOM MYTER, PERSPEKTIV OCH POLARISERING DEN SVENSKA URBANISERINGEN BORTOM MYTER, PERSPEKTIV OCH POLARISERING Foto: Stefan Svanström Stefan Svanström Avdelningen för regioner och miljö facebook.com/statisticssweden @SCB_nyheter Källa: Bearbetningar

Läs mer

Sveriges kommuners bidrag till lokala brottsofferjourer En undersökning gjord hösten 2010 av Brottsofferjourernas Riksförbund

Sveriges kommuners bidrag till lokala brottsofferjourer En undersökning gjord hösten 2010 av Brottsofferjourernas Riksförbund Sveriges kommuners bidrag till lokala brottsofferjourer En undersökning gjord hösten 2010 av Brottsofferjourernas Riksförbund 2010-12-13 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind [Type text] [Type

Läs mer

Tertialrapport 2 om anmälan från enskild till IVO och lex Sarah inom socialtjänsten 2016

Tertialrapport 2 om anmälan från enskild till IVO och lex Sarah inom socialtjänsten 2016 Tertialrapport 2 om anmälan från enskild till IVO och lex Sarah inom socialtjänsten 2016 Du får gärna citera Inspektionen för vård och omsorgs texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial

Läs mer

Vem får rätt i mål om LSS?

Vem får rätt i mål om LSS? Länsförbundet Rapport 2, 2012 i Stockholms län Om Kontaktperson och Ledsagarservice i Förvaltningsrätten Vem får rätt i mål om LSS? Inledning Länsförbundet FUB har genomfört en analys av hur utfallet av

Läs mer

2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län

2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län 2013-02-08 Företagsamheten 2013 Örebro län Örebro län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Örebro län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk

Läs mer

Ej verkställda beslut och domar enligt 6 f socialtjänstlagen

Ej verkställda beslut och domar enligt 6 f socialtjänstlagen RAPPORT 2001:6 Ej verkställda beslut och domar enligt 6 f socialtjänstlagen Sociala enheten 2001-05-14 LÄNSSTYRELSEN ÖSTERGÖTLAND Sociala enheten 502-997-2001 FÖRORD Enligt regeringens regleringsbrev för

Läs mer

Företagsamheten Dalarnas län

Företagsamheten Dalarnas län 2013-02-08 Företagsamheten 2013 s län s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 4 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk utveckling...

Läs mer

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2011

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2011 Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2011 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2012-03-12 Diarienummer: HSN 1202-0135 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning...

Läs mer

Befolkningen i Stockholms län 30 september 2014

Befolkningen i Stockholms län 30 september 2014 Befolkningen i Stockholms län 3 september 214 Stockholms län har 35 procent av landets folkökning Sveriges folkmängd ökade under de tre första kvartalen 214 med 83 634 personer till 9 728 498. Stockholms

Läs mer

Företagsamhetsmätning Stockholms län. Johan Kreicbergs

Företagsamhetsmätning Stockholms län. Johan Kreicbergs Företagsamhetsmätning Stockholms län Johan Kreicbergs Våren 2010 Företagsamhetsmätning Stockholms län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera

Läs mer

Företagsamheten 2014 Västernorrlands län

Företagsamheten 2014 Västernorrlands län Företagsamheten 2014 Västernorrlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västernorrlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västernorrlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma

Läs mer

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2013

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2013 Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2013 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2014-04-15 Diarienummer: 1404-0512 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Maria Hedberg 08-123 132

Läs mer

Ej verkställda domar och beslut för äldre personer i Västmanlands län den 31 december 2003

Ej verkställda domar och beslut för äldre personer i Västmanlands län den 31 december 2003 RAPPORT 2004 : 27 Ej verkställda domar och beslut för äldre personer i Västmanlands län den 31 december 2003 SAMHÄLLSBYGGNADSENHETEN LÄNSSTYRELSEN FÖRORD Samhällsbyggnadsenheten 2004-11-19 701-15231-03

Läs mer

HFD 2016 Ref kap. 1 socialtjänstlagen (2001:453), 4 lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade

HFD 2016 Ref kap. 1 socialtjänstlagen (2001:453), 4 lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade HFD 2016 Ref 56 HFD 2016 ref. 56 En person som endast har ansökt om och beviljats assistansersättning för kostnader för personlig assistans under dagtid har inte ansetts ha rätt till bistånd enligt socialtjänstlagen

Läs mer

Av de företagsamma i Värmland utgör kvinnorna 26,1 procent, vilket också är lägre än riksgenomsnittet (28,3 procent).

Av de företagsamma i Värmland utgör kvinnorna 26,1 procent, vilket också är lägre än riksgenomsnittet (28,3 procent). Företagsamhetsmätning - Värmlands län Johan Kreicbergs Våren 2009 Värmland Företagsamhetsmätning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras två gånger per år. Syftet är att studera om antalet

Läs mer