Äldres rätt att flytta. Kommunernas tillämpning av 6h SoL

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Äldres rätt att flytta. Kommunernas tillämpning av 6h SoL"

Transkript

1 Äldres rätt att flytta Kommunernas tillämpning av 6h SoL

2 Socialstyrelsen klassificerar från och med år 2001 sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är en Uppföljning och utvärdering. Det innebär att den innehåller uppföljningar och utvärderingar av lagstiftning och/eller verksamheter som kommuner, landsting och enskilda huvudmän bedriver inom hälso- och sjukvård, socialtjänst, hälsoskydd och smittskydd. Den innehåller analys av insamlade data och i förekommande fall forskning som man kan dra generella slutsatser av och som kan användas för att förändra eller utveckla verksamheten. Anger Socialstyrelsens slutsatser och förslag. Artikelnr ISBN Tryck KopieCenter, Stockholm, augusti

3 Förord Genom ett tillägg till socialtjänstlagen, 6h SoL, lagstadgades från den 1 januari 1998 rätten för äldre och funktionshindrade människor med varaktigt behov av omfattande vård- och omsorgsinsatser att ansöka om sådant bistånd i annan kommun. På regeringens uppdrag har Socialstyrelsen följt upp effekterna av lagändringen med avseende på antalet personer, tillämpningen av den nya bestämmelsen samt de ekonomiska effekterna för kommunerna. En första rapport presenterades år Detta är den andra rapporten och den avser verksamhetsåret Rapporten baseras på en enkät till samtliga kommuner, stadsdelsförvaltningar och kommundelsnämnder, intervjuer med biståndsbedömare samt erfarenhetsredovisning vid tre seminarier i storstadskommunerna som arrangerades tillsammans med Svenska Kommunförbundet och länsstyrelserna i berörda län. Arbetet har bedrivits i en arbetsgrupp med följande sammansättning: Från Socialstyrelsen: Tom Eriksson, projektledare, Kristina Stig och Maria Öman. Från Svenska Kommunförbundet: Kerstin Ahlsén, Birgitta Söderlund och Hans Ekholm. Rapporten har sammanställts av Tom Eriksson, utredare vid Socialstyrelsens äldreenhet. Måns Rosén T.f. generaldirektör 3

4 4

5 Innehåll Förord... 3 Sammanfattning... 7 Inledning... 9 Uppdraget...9 Bakgrund...9 Frågor...10 Metod...10 Ansökningar antal och fördelning Antal ansökningar per län...12 Antal ansökningar per kommun...14 Vilka är det som ansöker om flyttning?...16 Ålders- och könsfördelning...16 Hur ser ansökningsströmmarna ut?...17 Kommuner med stort antal ansökningar...18 Ansökningar till storstadskommunerna...19 Ansökningar från kommunerna...21 Ansökningar från storstad till kranskommun...22 Kommunernas beslut Sökta insatser...25 Utfall av kommunernas beslut...25 Ansökningar som bifölls...26 Beslut om avslag...26 Verkställda beslut...28 Fördröjd beslutsprocess och verkställighet Väntetid på beslut...30 Återtagen ansökan...30 Personer som väntade på verkställighet av beslut...30 Problem vid tillämpning av lagen Administrativa problem för kommunerna...32 Ansökningar till flera kommuner samtidigt...34 Flyttning från kort avstånd...35 Att söka till högre kvalitet...37 Bristande utredningsunderlag från andra kommuner...38 Ekonomiska effekter för kommunerna Kostnader på nationell nivå...39 Kostnader på kommunal nivå...42 Kommuner som fått minskade kostnader...44 Behovet av regional samordning Planeringsproblem för kommuner med många ansökningar...46 Vilka lösningar finns?...48 Diskussion Bilagor Bilaga 1. Enkät angående 6h SoL...53 Bilaga 2. Metod...56 Bilaga 3. Tabell A. Ansökningar enligt 6h socialtjänstlagen under 2000 samt antal av dessa som lett till inflyttning och utflyttning under Bilaga 4. Tabell B. Nettoinflyttning enligt 6h socialtjänstlagen och skattad kostnad...70 Bilaga 5. Deltagande kommuner m.fl. i seminarierna i Göteborg, Malmö, Stockholm

6 6

7 Sammanfattning På regeringens uppdrag har Socialstyrelsen följt upp effekterna av bestämmelsen i socialtjänstlagen om äldres och sjukas rätt att flytta till annan kommun (6h SoL). Detta är den andra rapporten och är baserad på undersökningsresultat från år En första rapport lämnades Huvudintrycket är att för flertalet kommuner har tillämpningen av ansökningar enligt 6h SoL inte inneburit några större problem. Det mindre antal ansökningar man får klaras av inom ramen för de samlade verksamheterna inom äldreomsorgen. Omkring 650 personer som velat flytta till annan kommun har kunnat göra det. Ett 30 tal kommuner, främst förortskommuner i storstadsregionerna som erhållit många ansökningar, har dock haft svårt att leva upp till lagstiftningens intentioner Hälften av kommunerna tog under året emot högst fyra ansökningar och 52 kommuner tog emot tio eller fler ansökningar. Trettiotvå kommuner fick inga ansökningar alls. Flertalet ansökningar avsåg flyttning inom länet. Mellan år 1998, då lagändringen trädde i kraft, och år 2000 minskade antalet ansökningar med 15 procent från cirka till Av de 2000 ansökningarna bifölls ca 950. Av dessa verkställdes ca 650 eller 70 procent under året. 100 personer tackade nej till erbjuden insats. Jämfört med 1998 minskade andelen bifall med 10 procent. Andelen verkställda beslut minskade under perioden med 20 procent. Andelen personer med beviljad insats som väntade på verkställighet av beslutet låg oförändrat kvar på drygt 20 procent vilket under år 2000 rörde sig om ca 200 personer. Andelen avslagsbeslut ökade under perioden med 30 procent till ca 600. Skälen för avslag var i första hand att behov inte bedömdes föreligga enligt kriterierna i 6h SoL, dvs. att det förelåg ett varaktigt behov av omfattande vårdoch omsorgsinsatser. I andra hand hänvisades till brist på platser i särskilda boenden. Relaterat till befolkningen 65 år och äldre fick kommunerna Tyresö, Vaxholm, Kungsbacka, Värmdö, Ekerö, Trosa och Salem flest ansökningar enligt 6h SoL under år Under år 2000 fick 82 av landets kommuner ökade kostnader med cirka 85 miljoner kronor på grund av nettoinflyttning av personer som ansökt om flyttning enligt 6h SoL. Nittiofem kommuner fick under samma period minskade kostnader med cirka 72 miljoner kronor på grund av en nettoutflyttning av personer som ansökt om flyttning enligt 6h SoL. För personer 65 år och äldre som flyttar in i kommunen utbetalas kompensation via det kommunala utjämningssystemet med mellan och kronor per år. 7

8 Det kommunerna upplevde som problem vid tillämpningen av lagen var bl.a. svårigheter i att biståndsbedöma på distans för dem som ansökte om flyttning från annan kommun. Det blir då svårt att veta om det är den enskilde eller någon annan som ligger bakom ansökan. Det finns dock inget som hindrar en kommun att personligen besöka den äldre och därmed få ett bättre beslutsunderlag. Att ansökningar av samma person lämnas in till flera kommuner samtidigt väcker också irritation eftersom man tycker att det leder till onödigt dubbelarbete. Men varken i lagen eller dess förarbeten finns några begränsningar för den enskildes möjligheter att ansöka om flyttning, enligt 6h, till flera kommuner samtidigt. Ett annat irritationsmoment för kommunerna är när personer söker från mycket kort avstånd, i praktiken kanske endast någon eller några mil bort, för att barnen ska få kortare restider när de besöker sina föräldrar. Med de förutsättningarna anser man att de gamla kunde bo kvar i sin hemkommun. Men om flyttningen för den gamle innebär ett bättre liv har enligt Socialstyrelsens uppfattning flyttningsavståndet ingen betydelse. Lagen tillkom för att förverkliga målen om valfrihet och självbestämmande för gamla och sjuka människor i behov av vård och stöd. Brister i de utredningsunderlag som erhålls från utflyttningskommunerna kan också förorsaka svårigheter. Vissa kommuner efterlyste en mall för innehållet i ett korrekt utredningsunderlag. Socialstyrelsen kommer att beakta detta önskemål i ett planerat allmänt råd för handläggning och dokumentation. Kommuner som själva har brist på platser i särskilda boenden, och till vilka kommunens invånare står i kö, ser ett dilemma i att behöva upplåta en del av dessa platser för invånare från andra kommuner. De egna invånarna tvingas då till längre väntetider. Planeringen av äldreomsorgens utbyggnad försvåras av att man inte längre enbart kan bedöma behovet med utgångspunkt från den egna befolkningen. Ett annat dilemma som upplevs av kommuner som inrättat nya och moderna boenden är att de ofta får ta emot ett stort antal ansökningar från personer i andra kommuner som de anser söker för att få kortare väntetider och en högre kvalitet i sitt boende än det hemkommunen kan erbjuda. Men det finns enligt Socialstyrelsens uppfattning ingenting som motiverar att äldre och funktionshindrade människor skulle vara undantagna från rätten att söka särskilt boende i annan kommun om det för dem innebär kortare väntetid eller en högre kvalitet i boendet. Bristen på särskilda boenden beror enligt Socialstyrelsens dels på att vissa kommuner valt att i första hand bygga ut öppenvårdsinsatserna och först i andra hand fler platser i särskilda boendeformer. Ett förstärkt samarbete mellan kommunerna kan enligt Socialstyrelsens uppfattning bidra till att lösa upp den segmenterade situation som i många fall uppstått med långa köer av väntande. De brister som idag finns i samarbetet mellan kommunerna leder till onödiga komplikationer vid t.ex. planerad utbyggnad av nya särskilda boenden. Främst saknas en samlad information om antalet befintliga platser i särskilda boenden i länets kommuner samt uppgifter om antalet lediga platser under olika perioder och i olika typer av boenden. Socialstyrelsen ser därför positivt på de initiativ som tagits av kommunerna i de tre storstadslänen för att uppnå ett effektivare utnyttjade av resurserna inom äldreomsorgen. Viktig är också länsstyrelsernas kartläggning av kommunernas utbyggnadsplaner av särskilda boenden på kort och lång sikt. 8

9 Inledning Uppdraget Socialstyrelsen har haft i uppdrag av regeringen att följa upp effekterna av den nya bestämmelsen i socialtjänstlagen, 6h, om rätt att flytta till annan kommun med avseende på personkretsens omfattning, dvs. antal personer som ansökt om flyttning, tillämpningen av den nya bestämmelsen samt de ekonomiska effekterna för kommunerna. En första rapport presenterades 1999 och var en uppföljning av lagens effekter under Detta är den andra rapporten och den är baserad på undersökningsresultat från år Bakgrund Genom ett tillägg till socialtjänstlagen, 6h SoL, lagstadgades från och med den 1 januari 1998 rätten för äldre och funktionshindrade människor med ett varaktigt behov av omfattande vård- och omsorgsinsatser att ansöka om sådant bistånd i annan kommun. Biståndet avser de två insatserna särskild boendeform och hjälp i hemmet enligt 6f SoL. Att ta emot ansökningar och bevilja bistånd för sökande från andra kommuner var före lagändringen ett frivilligt åtagande för kommunerna. Det grundades på en rekommendation från Svenska Kommunförbundet 1989 om att verka för att äldre personer och funktionshindrade skulle ges möjlighet att få bostad i servicehus eller servicebostad i annan kommun än hemkommunen. Före 1998 kunde således inte den enskilde hävda någon rätt till bistånd i en annan kommun än där han eller hon vistades. Med hänsyn till den s.k. Bemötandeutredningens rapport 1 gjorde regeringen bedömningen att Svenska Kommunförbundets rekommendation var otillräcklig och lagstadgade äldres och funktionshindrades rätt att flytta till annan kommun med stöd av 6h socialtjänstlagen. En person som önskar flytta till en annan kommun, men till följd av ålderdom, funktionshinder eller allvarlig sjukdom har ett varaktigt behov av omfattande vård- och omsorgsinsatser och därför inte kan bosätta sig där utan att inflyttningskommunen erbjuder behövliga insatser, får hos den kommunen ansöka om sådana insatser som avses i 6f SoL punkterna 2 och 3. En sådan ansökan ska behandlas som om den enskilde var bosatt i inflyttningskommunen. Det förhållandet att sökandens behov är tillgodosedda i hemkommunen får inte beaktas vid prövning enligt första stycket. På begäran av inflyttningskommunen är hemkommunen skyldig att bistå den förra kommunen med den utredning som kan behövas för bedömningen av ansökan. 1 Rätt att flytta SOU 1996:161. 9

10 Omfattande vård- och omsorgsinsatser innebär att kontinuerliga insatser behöver ges dygnet runt för att tillgodose behov av personlig omvårdnad, tillsyn, skydd och sjukvård. Under begreppet allvarlig sjukdom faller svåra sjukdomstillstånd med ett fortskridande förlopp där det knappast kan bli tal om ett tillfrisknande. Det är det individuella behovet som avgör om den enskilde ingår i personkretsen, inte diagnos eller orsak till behovet. Hjälp i form av enbart städning, inköp, matlagning eller liknande service är inte att anse som vård- och omsorgsinsatser enligt denna bestämmelse 2. Under 1999 avlämnade Socialstyrelsen sin första rapport Äldres och sjukas rätt att flytta som speglade situationen under de tre första kvartalen Rapporten visade att antalet ansökningar ökat med 50 procent mellan 1996 och Tio procent fler ansökningar bifölls 1998 och med lika stor andel minskade antalet avslagsbeslut. Majoriteten av ansökningarna kom från kommuner i samma län eller grannlänen. Det var mindre vanligt med ansökningar långväga ifrån. Problem vid tillämpningen av lagen gällde bl.a. svårigheter att veta om det var den enskilde eller någon annan som gjort ansökan, att många personer ansökte om flyttning från en grannkommun och att utredningsunderlaget från ansökningskommunerna var bristande. Planerad utbyggnad av särskilda boenden försvårades av ovisshet om hur många ansökningar som kunde komma utifrån. De ekonomiska effekterna av lagändringen var små eftersom relativt få personer faktiskt erhöll särskilt boende i annan kommun. Frågor Har antalet personer som ansökt om att få flytta enligt 6h SoL ökat eller minskat mellan åren 1998 och 2000? Har lagändringen inneburit administrativa problem för kommunerna? Vilka ekonomiska konsekvenser har lagändringen fått för kommunerna? Metod Utredningsmaterialet Enkät till samtliga kommuner och KDN/SDN i landet. (bilaga 1). Genomgång av rapporter och statistik med belysning av faktorer som påverkat en kommuns möjligheter att upplåta platser i särskilt boende. Telefonintervjuer med ett 30-tal biståndsbedömare i kommuner som fått många ansökningar. Seminarier i de tre storstadslänen. Tillsammans med berörda länsstyrelser arrangerades ett seminarium i vardera Stockholm, Göteborg och Malmö. Till seminarierna inbjöds representanter för 2 Ändringar i socialtjänstlagen. Prop. 1996/97: gjordes inom ramen för den s.k. Bemötandeutredningen en undersökning av SCB ang. äldres flyttningar. (SOU 1996:161). 10

11 kommunernas äldreomsorg i de kommuner som under året erhöll ett stort antal ansökningar enligt 6h SoL. (Förteckning över kommuner och deltagare framgår av bilaga 5.) Statistisk metod Se bilaga 2. 11

12 Ansökningar antal och fördelning Antalet ansökningar minskade med 15 procent mellan åren 1998 och Drygt hälften av kommunerna fick under år 2000 högst fyra ansökningar, en fjärdedel mellan fem och åtta ansökningar och en femtedel av kommunerna nio eller fler ansökningar. Trettiotvå kommuner fick inga ansökningar alls. Relaterat till befolkningen 65 år och äldre fick kommunerna Tyresö, Vaxholm, Kungsbacka, Värmdö, Ekerö, Trosa och Salem flest ansökningar enligt 6h under år Flertalet ansökningar avsåg flyttning inom länet. Ökningen av antalet ansökningar efter lagändringen 1998 följdes av en mindre nedgång fram till år Nedan presenteras fördelningen av antalet ansökningar på läns- och kommunnivå (tabell 1). Antal ansökningar per län Mellan åren 1998 och 2000 minskade antalet ansökningar med 15 procent med varierande resultat mellan både län och kommuner. Ett ökat antal ansökningar redovisas från fem län, störst med knappa 30 procent från Södermanlands län, Gotland oräknat. De största minskningarna, med dryga 50 procent, hade Västerbottens och Västernorrlands län. 12

13 Tabell 1. Utveckling av antalet ansökningar på länsnivå mellan 1998 och år 2000.* Riket % Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Östergötlands län Jönköpings län Kronobergs län Kalmar län Gotlands län 1 6 Blekinge län Skåne län Hallands län Västra Götalands län Värmlands län Örebro län Västmanlands län Dalarnas län Gävleborgs län Västernorrlands län Jämtlands län Västerbottens län Norrbottens län * Avrundade siffror Kommentar Någon jämförelse mellan antalet ansökningar enligt 6h och kommunernas övriga ansökningar enligt 6 f kan inte göras då den senare uppgiften inte finns tillgänglig. Däremot kan de drygt 2000 ansökningarna enligt 6h ses i förhållande till de ca platser som finns i särskilda boenden och de personer som får hjälp från äldreomsorgen i ordinärt boende. Sett ur det perspektivet utgör 6h-ansökningarna ett jämförelsevis litet antal. Men den mindre grupp kommuner som erhållit ett stort antal ansökningar anser sig i många fall ha försatts i en problematisk situation. Orsaker till minskningen av antalet ansökningar mellan 1998 och 2000 kan vara ett tidigare uppdämt behov av flyttningar som till viss del tillgodosågs under den första perioden efter lagens tillkomst. En annan förklaring kan vara att kommu- 13

14 nerna blivit tydligare i sin information om villkoren för att bli berättigad till särskilt boende. I de fall kommunerna fått ett ökat antal ansökningar kan en möjlig förklaring vara att man fått information om att det i grannkommunerna är kortare väntetider till särskilda boenden och kanske också boenden med en högre kvalitet än i hemkommunen. Antal ansökningar per kommun En indelning av ansökningarna till kommunerna i fem intervall visar att de flesta hade mellan en och fyra ansökningar. Tabell 2. Indelning av antalet ansökningar till kommunerna i fem intervall År 2000 Antal ansökningar Antal kommuner % Inga ansökningar ansökningar ansökningar ansökningar eller fler Totalt Den geografiska fördelningen av ansökningarna i riket inom dessa intervall framgår av kartan i figur 1. Kartan visar bl.a. att kommuner med ett stort antal ansökningar finns koncentrerade till storstadsområdena. 14

15 Figur 1. Ansökningar om flyttning enligt 6h SoL under år Bortfall 15

16 Vilka är det som ansöker om flyttning? Vid intervjuer och i diskussioner med kommunernas representanter framkommer att det absolut vanligaste skälet till de äldres önskan att flytta är att komma närmare sina anhöriga. I Socialstyrelsens föregående rapport gällde det nästan 75 procent av de sökande under Andra skäl för ansökan om flyttning har sin bakgrund i äldre personer som tidigare haft fritidshus och överlåtit detta till barnen som i sin tur gjort om det till permanentboende. Barnen vill därefter att föräldrarna flyttar efter till särskilt boende i sin tidigare semesterkommun. I storstäderna, med den bostadsbrist som råder där, har biståndsbedömarna ibland ett intryck av att en del av dem som söker utifrån i första hand vill ha en bostad. De kan i och för sig bo i ordinärt boende och få hemtjänst där, men saknar ekonomiska resurser att skaffa sig en bostad i innerstaden. Man ansöker då om servicehusboende eftersom det ger närhet till vård och omsorg samtidigt som man kommer närmare sina anhöriga. Ofta får de avslag på sina ansökningar eftersom de inte har så omfattande behov som förutsätts enligt 6h SoL. En annan grupp utgörs av personer som haft större delen av sitt yrkesverksamma liv i kommunen. Efter pensionen flyttar de hem men söker sig senare tillbaka för att återfå de kontakter de byggt upp under sitt arbetsliv. Ytterligare en grupp är de som ansöker om flyttning för att snabbare få en plats i särskilt boende eller en högre kvalitet i sitt boende, även om det innebär att de då kommer att bo på ett något längre avstånd från sina barn. Det blir dock egalt vid en obetydligt ökad restid. Ålders- och könsfördelning Fördelning av de sökande på ålder och kön framgår av tabellerna 3 och 4. Tabell 3. Antal ansökningar enligt 6h SoL under år 2000 efter den sökandes ålder. Ålder Antal Procent Yngre än 65 år år år eller äldre Totalt

17 Tabell 4. Antal ansökningar enligt 6h SoL under 2000 efter den sökandes kön. Kön Antal Procent Män Kvinnor Totalt Tabellerna 3 och 4 visar att två tredjedelar av de sökande var över 80 år med en stor dominans av kvinnor. Det var i stort sett samma fördelning som vid Socialstyrelsens kartläggning Hur ser ansökningsströmmarna ut? I 1998 års undersökning pekade resultaten på att majoriteten av ansökningarna om flyttning gjordes mellan kommuner i samma län. Den tendensen står sig även i nuvarande undersökning. Räknat på riket uppgår inomlänsansökningarna till 55 procent och andelen utomlänsansökningar till 45 procent. Men det förekommer skillnader mellan tätort och glesbygd. (Se tabell 5.) Tabell 5. Ansökningar enligt 6h SoL från personer i respektive region. 4 Region Ansökningar till andra kommuner inom länet Ansökningar till andra kommuner utanför länet Antal % Antal % Stockholms län Västra Götalands län Skåne län Norrlandsregionen Riket Tabellen visar att benägenheten att flytta utanför länsgränsen är mindre i storstadslänen än i Norrlandsregionen. I de fyra norrlandslänen gjordes närmare 60 procent av ansökningarna inom norrlandsregionen och drygt 40 procent avsåg flyttning till kommuner utanför regionen. Av ansökningarna från Norrlandslänen gick 28 till Stockholmsområdet, två till Skåne och en till Göteborgsområdet. Går man i motsatt riktning visas att av ansökningarna till norrlandslänen kom fem från Stockholmsområdet, två från Skåne och ingen från Göteborgsomsrådet. 4 Antalet ansökningar från personer i respektive kommun är inte korrigerade för bortfall och kan vara underskattade. 5 Norrbotten, Västerbotten. Jämtland och Västernorrland. 17

18 Resultaten kan tydas så att de boende i urbana regioner i något högre grad flyttar inom hembygden än de som bor i glesbygd, kanske beroende på att befolkningstillväxten idag äger rum i storstadsområdena. Kommuner med stort antal ansökningar I det fortsatta ges en redovisning av de kommuner som erhöll störst antal ansökningar både totalt sett och relativt i förhållande till befolkningen 65 år och äldre. Huvudtendensen är att det är kommuner i storstadsområdena som erhållit flest ansökningar (tabell 6). Flödet av ansökningar enligt 6h går där i huvudsak från storstad till förortskommuner. Tabell 6. Kommuner med störst antal ansökningar år 2000 om inflyttning från annan kommun.* Kommuner med minst 20 ansökningar Stockholm 144 Luleå 27 Kungsbacka 67 Malmö 26 Göteborg 42 Karlstad 24 Täby 42 Värmdö 21 Uppsala 41 Kristianstad 21 Tyresö 40 Lerum 21 Solna 35 Kungälv 21 Västerås 34 Botkyrka 20 Sollentuna 32 Borås 31 Lund 30 Totalt 719 * Siffror i halvfet stil markerar kommuner som även 1998 ingick i den grupp kommuner som hade störst antal ansökningar. Kommuner som hade minst 20 ansökningar stod för cirka en tredjedel av samtliga ansökningar i riket. Liksom 1998 är det förutom storstäderna en dominans av förortskommuner som fått ett stort antal ansökningar 6. Vid en rangordning av kommunerna där antalet ansökningar satts i förhållande till andelen personer 65 och äldre i befolkningen dominerar alltjämt förortskommunerna. Men nu tillkommer även ett antal små kommuner. (Se tabell 7.) 6 Ett mörkertal utgörs av personer som kan ha ansökt om bistånd i flera kommuner samtidigt. Det innebär i så fall att det faktiska antalet flyttningsbenägna personer är lägre än det totala antalet ansökningar. 18

19 Tabell 7. Kommuner med ett stort antal ansökningar år 2000 i förhållande till befolkningen 65 år och äldre.* Kommun Antal per av befolkningen 65 år och äldre Totalt antal ansökningar Tyresö Vaxholm Kungsbacka Värmdö Ekerö Trosa 57 8 Salem 55 7 Upplands-Bro Österåker Täby Gnesta 26 8 Lerum Sollentuna Hammarö 45 9 Orsa 45 7 Nynäshamn Gullspång 39 5 Mora Vallentuna Malå 38 3 * Befolkningssiffrorna är från Kommentar Som framgår av tabellen saknas storstäderna bland de 20 kommuner som fått ett, relativt sett, stort antal ansökningar. Däremot utgörs drygt hälften av förortskommuner. För de små kommunerna kan även ett litet antal ansökningar innebära ett stort ekonomiskt åtagande om dessa bifalls och verkställs. Ansökningar till storstadskommunerna I storstadsområdena har Stockholm och Göteborg haft en minskning av antalet ansökningar i storleksordningen 30 procent medan Malmö i stort sett hade oförändrade siffror mellan de båda mätperioderna. Stockholms kommun Till Stockholms kommun inkom under år 2000 totalt 144 ansökningar. Jämfört med 1998 innebar det en minskning med 30 procent. Innerstadsdelarna fick ta 19

20 emot störst antal ansökningar, medan förortsdistrikten tog emot relativt få eller inga alls. Störst antal ansökningar fick innerstadsdelen Maria-Gamla Stan med 26 ansökningar. (Se tabell 8.) Tabell 8. Antal ansökningar till stadsdelarna i Stockholms kommun år SDN Antal ansökningar Antal bifallsbeslut Antal verkställda Bromma Enskede-Årsta Farsta Hägersten Hässelby-Vällingby Katarina-Sofia Kista Kungsholmen Liljeholmen Maria-Gamla Stan Norrmalm Rinkeby Skarpnäck Skärholmen Spånga-Tensta Vantör Älvsjö Östermalm Många av ansökningarna till innerstadsdelarna gäller lägenhet i servicehus och kan enligt några innerstadsförvaltningarna ha ett samband med knappheten på bostäder i Stockholms innerstad. Göteborgs kommun I Göteborgs kommun minskade antalet ansökningar med en tredjedel, räknat på de 15 stadsdelar för vilka uppgifter föreligger både 1998 och 2000 (tabell 9). 20

21 Tabell 9. Antal ansökningar till stadsdelarna i Göteborgs kommun SDN Antal ansökningar Antal bifallsbeslut Antal verkställda Lärjedalen Kortedala Bergsjön Örgryte Linnéstaden Älvsborg 1 Frölunda Askim Tynnered Hisingen Högsbo 0 Bergsjön 0 Gunnared 0 Lärjedalen 0 Totalt Malmö kommun Till Malmö kommun inkom 26 ansökningar under år Skillnaden jämfört med antalet ansökningar 1998 är för litet för att ge något signifikant utslag. Ansökningar från kommunerna Det är vanligt att kommuner som erhållit ett stort antal ansökningar också har många ansökningar som går ut från kommunen, men hur många personer det kan röra sig om har kommunerna sällan någon kunskap om. Det gäller t.ex. personer som bor i ordinärt boende utan insatser från äldreomsorgen som flyttar till annan kommun och där får insatser från kommunens äldreomsorg. Många personer kan också ha insatser från hälso- och sjukvården utan att vara kända av socialtjänsten. Av tabell 10 framgår vilka 20 kommuner som hade störst antal ansökningar från kommunen. Kolumn två i tabellen upptar antalet ansökningar till samma kommuner. Därmed erhålls i kolumn tre ett ansökningssaldo. Ett minussaldo innebär att det är fler människor som önskar flytta från än till den aktuella kommunen. 7 Bortfall: SDN Majorna. 8 I Hisingen ingår stadsdelarna Backa, Biskopsgården, Kärra-Rödbo, Lundby, Torslanda, Tuve- Säve. 21

22 Tabell 10. Kommuner med störst antal ansökningar enligt 6h SoL från personer i kommunen reducerat med ansökningar till samma kommuner.* Kommun Antal ansökningar från personer i kommunen Antal ansökningar till kommunen Netto Stockholm Göteborg Malmö Solna Norrköping Borås Jönköping Uppsala Nyköping Gävle Härnösand Karlstad Västerås Huddinge Sundbyberg Östersund Täby Järfälla Luleå Nybro * Bortfall: SDN Majorna i Göteborg samt en kommundel i Huddinge kommun. Det innebär att antalet ansökningar till dessa två kommuner är underskattat. Av de 20 kommunerna i tabellen var det 13 kommuner som hade större sökt utflyttning och sju som hade större sökt inflyttning. Observera att samtliga tre storstadskommuner hade en stor sökt utflyttning. (Av bilaga 3, Tabell A framgår antalet ansökningar till och från kommunerna i hela riket.) Ansökningar från storstad till kranskommun Samtidigt som storstäderna tog emot ansökningar från kranskommunerna gick ett större antal ansökningar från de tre storstäderna till kranskommunerna. Nedan visas en sammanställning över de kranskommuner som erhöll störst antal ansökningar och hur många av dem som kom från Stockholm respektive Göteborg och Malmö. 22

23 Tabell 11. Kranskommuner med ett stort antal ansökningar från Stockholms kommun. Totalt antal ansökningar till kommunen Därav från Stockholm Ekerö 13 9 Nacka 16 4 Sollentuna Tyresö Täby Värmdö 21 6 Österåker 18 5 Totalt Från samma kranskommuner erhöll Stockholm under samma period 16 ansökningar, varav fem från Nacka kommun och fyra från Ekerö. Tabell 12. Kranskommuner med ett stort antal ansökningar från Göteborgs kommun. Totalt antal ansökningar till kommunen Därav från Göteborg Alingsås 10 5 Härryda 10 7 Kungsbacka 45 * 23 Kungälv Lerum Partille Totalt * Här har de 22 ansökningar uteslutits som enbart avsåg hemtjänst under sommarboende. Från samma kranskommuner erhöll Göteborg under samma period sju ansökningar, varav fyra från Kungsbacka kommun. 23

24 Tabell 13. Kranskommuner med ett stort antal ansökningar från Malmö kommun. Totalt antal ansökningar till kommunen Därav från Malmö Höganäs 13 0 Kristianstad 21 2 Lund 30 5 Svedala 5 2 Trelleborg 12 7 Ängelholm 16 3 Totalt Från samma kranskommuner erhöll Malmö under samma period fyra ansökningar. Kommentar I Stockholmsområdet tog berörda kranskommuner emot drygt en tredjedel av sina ansökningar från Stockholm, och i Göteborgsområdet tog nära två tredjedelar av kranskommunerna emot sina ansökningar från Göteborgs kommun. I Malmöområdet var motsvarande siffra 15 procent. Antalet ansökningar från kranskommunerna till storstäderna var betydligt färre. 24

HFD 2014 ref 5. Lagrum: 2 a kap. 8 socialtjänstlagen (2001:453)

HFD 2014 ref 5. Lagrum: 2 a kap. 8 socialtjänstlagen (2001:453) HFD 2014 ref 5 En 94-årig kvinna med vissa fysiska sjukdomsbesvär i förening med känslor av otrygghet och ensamhet har ansökt om insats enligt socialtjänstlagen inför en flyttning till annan kommun. Fråga

Läs mer

HSBs BOSTADSINDEX 2014 1 (10)

HSBs BOSTADSINDEX 2014 1 (10) HSBs BOSTADSINDEX 2014 1 (10) 2 (10) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Varför bostadsindex?... 3 2 Hur har vi gjort?... 3 3 Avgränsningar... 4 4 Resultat av HSBs bostadsindex 2014... 5 5 bedömning... 9 6 Frågor och

Läs mer

Tillämpningsanvisningar för köhanteringssystem. vård- och omsorgsboenden

Tillämpningsanvisningar för köhanteringssystem. vård- och omsorgsboenden ÄLDREFÖRVALTNINGEN UPPHANDLING OCH UTVE CKLING TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 0801-88/2012 2013-02-26 Handläggare: Marita Sundell 08-508 36 205 Revidering av tillämpningsanvisningar från 2012-04-24 Tillämpningsanvisningar

Läs mer

Rapport 2004:19 Hjälp i hemmet

Rapport 2004:19 Hjälp i hemmet Rapport 24:19 Hjälp i hemmet Vissa bistånds- och serviceinsatser inom äldre- och handikappsomsorgen i Västra Götalands län Inledning I förarbetena till den nya socialtjänstlagen (21:43), som trädde i kraft

Läs mer

Ej verkställda beslut och domar till äldre och funktionshindrade

Ej verkställda beslut och domar till äldre och funktionshindrade Ej verkställda beslut och domar till äldre och funktionshindrade Skåne län i utveckling Ingrid Andersson Annalena Holmgren Rapport 2001: 40 Kerstin Jonsson Kerstin Olsson ISSN 1402-3393 Eva Wallengren

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT 1 (5) meddelat i Stockholm den 10 februari 2014 KLAGANDE Varbergs kommun 432 80 Varberg MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Göteborgs dom den 17 januari

Läs mer

Comenius fortbildning omg 2, april 2012

Comenius fortbildning omg 2, april 2012 Comenius fortbildning omg 2, april 2012 Beviljas med svenska medel Kön M/F Kommun Län Beviljat belopp i EUR Dnr Projekt/aktivitet Poäng Land 2012:2304 Jobbskuggning 101 F Karlskrona Blekinge län 1 434

Läs mer

Ansökningar om att starta fristående skola

Ansökningar om att starta fristående skola Ansökningar om att starta fristående skola ansökningsomgång 2012 30-2012:1608 2 (20) Sammanfattning Skolinspektionen har fått in 364 ansökningar om att starta fristående skola höstterminen 2013. Antalet

Läs mer

Comenius fortbildning, april 2013

Comenius fortbildning, april 2013 Comenius fortbildning, april 2013 Beviljade Dnr Projekt/aktivitet Poäng Kön M/F Kommun Län Beviljat belopp i euro 2151-2013 Konferens 115 M Ängelholm Skåne län 1310 PT 2374-2013 Allmän fortbildningskurs

Läs mer

Befolkningen i Stockholms län 31 mars 2015

Befolkningen i Stockholms län 31 mars 2015 Befolkningen i Stockholms län 31 mars 215 Över 2,2 miljoner i länet Sveriges folkmängd var 9 767 357 den 31 mars 215, en ökning med 2 2 sedan årsskiftet. Stockholms län ökade med 7 61 till 2 25 15. De

Läs mer

Förlängning av avtal med vårdgivare om tjänsten områdesansvar för barn och vuxna inom allmäntandvården i Stockholms län

Förlängning av avtal med vårdgivare om tjänsten områdesansvar för barn och vuxna inom allmäntandvården i Stockholms län Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-02-06 1 (4) HSN 1009-1008 Handläggare: Maria Hedberg Hälso- och sjukvårdsnämnden 2013-03-18, P 12 Förlängning av avtal med vårdgivare om tjänsten

Läs mer

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2011

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2011 Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2011 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2012-03-12 Diarienummer: HSN 1202-0135 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning...

Läs mer

Företagsamheten 2014 Västmanlands län

Företagsamheten 2014 Västmanlands län Företagsamheten 2014 Västmanlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västmanlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västmanlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga...

Läs mer

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? - Blekinge 16 3 1 29 18 1 4 Blekinge Bas: Boende i aktuellt län 0 intervjuer per län TNS SIFO 09 1 Vilken är din dröm? - Dalarna 3

Läs mer

Spelet om hälsan. - vinst eller förlust?

Spelet om hälsan. - vinst eller förlust? Spelet om hälsan Vägval för neurosjukvården - vinst eller förlust? Landsting Sjukhus Aktuellt väntetidsläge Aktuellt väntetidsläge till neurologisk specialistsjukvård Väntetider i vården. SKLs hemsida.

Läs mer

Företagsamheten 2014 Hallands län

Företagsamheten 2014 Hallands län Företagsamheten 2014 s län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...

Läs mer

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2014

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2014 Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2014 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2015-03-11 Diarienummer: 1503-0369 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Siri Lindqvist Ståhle

Läs mer

Länsstyrelsernas handläggningstider. skl granskar

Länsstyrelsernas handläggningstider. skl granskar Länsstyrelsernas handläggningstider skl granskar Förord Den 2 maj 2011 fick Sverige en ny plan- och bygglag. Målet var att reglerna för bygglov och planering skulle förenklas. Man ville snabba upp bygglovsprocessen

Läs mer

Comenius fortbildning januari 2012

Comenius fortbildning januari 2012 Comenius fortbildning januari 2012 Beviljade Dnr Projekt/aktivitet Poäng Beviljat antal mobiliteter Kön M/F Kommun Län Beviljat belopp i (ange valuta) 2012:370 Språkmetodkurs (centr) 83 1 F Ronneby Blekinge

Läs mer

Företagsamheten 2014 Dalarnas län

Företagsamheten 2014 Dalarnas län Företagsamheten 2014 Dalarnas län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Dalarnas län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Dalarnas län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors

Läs mer

Sociala enheten 2007:6. Ej verkställda beslut och domar samt avslagsbeslut trots bedömt behov, enligt LSS och SoL

Sociala enheten 2007:6. Ej verkställda beslut och domar samt avslagsbeslut trots bedömt behov, enligt LSS och SoL Sociala enheten 2007:6 Ej verkställda beslut och domar samt avslagsbeslut trots bedömt behov, enligt LSS och SoL Rapportnamn: Ej verkställda beslut och domar samt avslagsbeslut trots bedömt behov, enligt

Läs mer

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2013

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2013 Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2013 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2014-04-15 Diarienummer: 1404-0512 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Maria Hedberg 08-123 132

Läs mer

En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm

En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm 2006-02-13 Av Helena Jonsson En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm Inledning I denna rapport jämförs Göteborgsregionen med våra andra två storstadsregioner

Läs mer

Meddelandeblad. Nya bestämmelser gällande äldreomsorgen från och med den 1 januari 2011. Nr. 1/2011 Februari 2011

Meddelandeblad. Nya bestämmelser gällande äldreomsorgen från och med den 1 januari 2011. Nr. 1/2011 Februari 2011 Meddelandeblad Mottagare: Kommun: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg om äldre personer, MAS/ MAR Medicinskt ansvarig sjuksköterska samt medicinskt ansvarig för rehabilitering,

Läs mer

Stockholms studenter flest, bäst och sämst

Stockholms studenter flest, bäst och sämst Stockholms studenter flest, bäst och sämst I flera av gymnasieskolans resultatmått faller Stockholms län illa ut. Betyder detta att länet har usla gymnasieresultat? Både ja och nej. Huvudstadsregionen

Läs mer

En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm

En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm 27-6-1 En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm Inledning I denna rapport jämförs Göteborgsregionen med övriga två storstadsregioner Stockholm och

Läs mer

Befolkningen i Stockholms län 30 september 2014

Befolkningen i Stockholms län 30 september 2014 Befolkningen i Stockholms län 3 september 214 Stockholms län har 35 procent av landets folkökning Sveriges folkmängd ökade under de tre första kvartalen 214 med 83 634 personer till 9 728 498. Stockholms

Läs mer

Riktlinjer för bistånd i form av särskilt boende i Krokoms kommun

Riktlinjer för bistånd i form av särskilt boende i Krokoms kommun Riktlinjer för bistånd i form av särskilt boende i Krokoms kommun Krokoms kommuns styrdokument STRATEGI avgörande vägval för att nå målen PROGRAM verksamheter och metoder i riktning mot målen PLAN aktiviteter,

Läs mer

Svar har också lämnats av 2000 hemtjänstverksamheter, motsvarande 87 procent av hemtjänsterna som tog emot enkäten

Svar har också lämnats av 2000 hemtjänstverksamheter, motsvarande 87 procent av hemtjänsterna som tog emot enkäten Äldreguiden 2013 Totalt har 97 procent (312 av 321) av kommunerna och stadsdelarna i Stockholm, Göteborg och Malmö deltagit i kommun- och enhetsundersökningen som levererar uppgifter till Äldreguiden.

Läs mer

2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län

2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län 2013-02-08 Företagsamheten 2013 Örebro län Örebro län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Örebro län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk

Läs mer

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010 Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Region: 1 Län: Norrbottens län Västerbottens län Enheten för upphandling av Varor och Tjänster Region: 2 Län: Västernorrlands län Jämtlands län

Läs mer

70 miljoner i särskild avgift (böter) till vilken nytta?

70 miljoner i särskild avgift (böter) till vilken nytta? 70 miljoner i särskild avgift (böter) till vilken nytta? Reflektioner över ej verkställda beslut inom socialtjänsten. Johan Brisfjord, Inspektionen för vård och omsorg Problemet med ej verkställda beslut

Läs mer

Några övergripande nyckeltal socialtjänst Nacka

Några övergripande nyckeltal socialtjänst Nacka www.pwc.com/se Några övergripande nyckeltal socialtjänst Nacka 2014-12-08 Uppdraget har fått uppdraget av Stadsdirektören i Nacka kommun att analysera socialtjänstens verksamhetskostnader med anledning

Läs mer

PENDLINGSBARA SVERIGE 2015

PENDLINGSBARA SVERIGE 2015 PENDLINGSBARA SVERIGE 2015 PENDLINGSBARA SVERIGE LIKA STORT SOM HELA DANMARK För andra året i rad kartlägger vi på Samtrafiken hur pendlingsbara svenska städer är. I år har vi tittat närmare på Sveriges

Läs mer

Riktlinje för tandvårdsreformen

Riktlinje för tandvårdsreformen SOCIALFÖRVALTNINGEN Medicinskt ansvarig sjuksköterska Annika Nilsson annika.nilsson@kil.se 2013-02-25 Riktlinje för tandvårdsreformen BAKGRUND 1999 infördes ett nytt tandvårdsstöd som vänder sig till funktionshindrade

Läs mer

Vem får rätt i mål om LSS?

Vem får rätt i mål om LSS? Länsförbundet Rapport 2, 2012 i Stockholms län Om Kontaktperson och Ledsagarservice i Förvaltningsrätten Vem får rätt i mål om LSS? Inledning Länsförbundet FUB har genomfört en analys av hur utfallet av

Läs mer

Billigt att bo dyrt att flytta

Billigt att bo dyrt att flytta Billigt att bo dyrt att flytta En undersökning från Länsförsäkringar 1 44 procent av de svenskar som äger sin bostad anser att de bor billigt Om du eller någon du känner egentligen vill flytta, men tvekar

Läs mer

Mångfald och valfrihet för alla

Mångfald och valfrihet för alla Mångfald och valfrihet för alla Vårdval, tillgänglighet och jobbmöjligheter Skåne 1 Rätt att välja som patient Före maj 2009 kunde du få gå till annan vårdcentral än den som du bodde närmast men vårdcentralerna

Läs mer

fakta Om Sveriges glesoch landsbygder Fickfakta 2007.indd 1 2007-12-18 12.50.11

fakta Om Sveriges glesoch landsbygder Fickfakta 2007.indd 1 2007-12-18 12.50.11 fakta Om Sveriges glesoch landsbygder 1 Fickfakta 2007.indd 1 2007-12-18 12.50.11 Innehåll Vad är gles- och landsbygd? Glesbygdsverkets definition 3 Karta gles- och landsbygder 4 Befolkning Befolkning

Läs mer

Blekinge län * 18 16880 20980 24980 44680 39 50680 72724 74924 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg

Blekinge län * 18 16880 20980 24980 44680 39 50680 72724 74924 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg Blekinge län * 18 16880 20 20980 25 24980 36 44680 39 50680 51 72724 52 74924 Karlshamn 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 Karlskrona 6 8100 8 12200 9 13000 20 32700 20 32700 20 32700 20

Läs mer

LSS-domar 2003 ISSN 1103-8209, meddelande 2004:16 Birgitta Wennermark Omslagsbild: Eva Lindh Tryckt på länsstyrelsens repro, september 2004

LSS-domar 2003 ISSN 1103-8209, meddelande 2004:16 Birgitta Wennermark Omslagsbild: Eva Lindh Tryckt på länsstyrelsens repro, september 2004 LSSdomar 2003 LSS-domar 2003 ISSN 1103-8209, meddelande 2004:16 Birgitta Wennermark Omslagsbild: Eva Lindh Tryckt på länsstyrelsens repro, september 2004 Utgiven av: Förord Som ett led i tillsynen över

Läs mer

Rätten för äldre att få bo tillsammans nya bestämmelser den 1 november 2012

Rätten för äldre att få bo tillsammans nya bestämmelser den 1 november 2012 Meddelandeblad Mottagare: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg om äldre personer: förtroendevalda, förvaltningschefer, avdelnings- och enhetschefer samt biståndshandläggare

Läs mer

Din rätt till vård och omsorg en vägvisare för äldre

Din rätt till vård och omsorg en vägvisare för äldre Din rätt till vård och omsorg en vägvisare för äldre VEM KAN FÅ HJÄLP? Socialtjänstlagen ger Dig rätt till hjälp i hemmet, äldreboende, dagverksamhet och annat bistånd om Du inte själv kan tillgodose Dina

Läs mer

FÖRTUR TILL BOSTAD FÖR DIG MED SÄRSKILDA BEHOV

FÖRTUR TILL BOSTAD FÖR DIG MED SÄRSKILDA BEHOV FÖRTUR TILL BOSTAD FÖR DIG MED SÄRSKILDA BEHOV UPPLANDS-BRO SIGTUNA ATT ANSÖKA OM FÖRTUR TILL BOSTAD Du som har starka medicinska behov, sociala behov eller en allvarlig hotbild kan ansöka om förtur till

Läs mer

Kontaktperson enligt LSS

Kontaktperson enligt LSS Kontaktperson enligt LSS framgång vid verkställighet Tillsyn av kommunernas verkställighet av insatsen kontaktperson enligt LSS Kontaktperson enligt LSS Framgång vid verkställighet Tillsyn av kommunernas

Läs mer

Västra Götalands län. Företagsamheten 2015

Västra Götalands län. Företagsamheten 2015 MARS 2015 Företagsamheten 2015 Sebastian Andersson, Restaurang Bryggan. Vinnare av tävlingen Västra Götalands mest företagsamma människa i Sjuhärad 2014. Västra Götalands län Innehåll 1. Inledning...2

Läs mer

Föräldrar villiga bidra mer till bostaden än barnen tror Utkast för analys

Föräldrar villiga bidra mer till bostaden än barnen tror Utkast för analys Föräldrar villiga bidra mer till bostaden än barnen tror Utkast för analys Kontantinsats Undersökning bland föräldrar och unga om hur de ser på finansieringen av den första bostaden Juni 2015 1 Föräldrarna

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS BESLUT

REGERINGSRÄTTENS BESLUT REGERINGSRÄTTENS BESLUT 1 (5) meddelat i Stockholm den 17 mars 2010 KLAGANDE Socialnämnden i Sundsvalls kommun 851 85 Sundsvall MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Sundsvalls beslut den 7 mars

Läs mer

Resultat. Politikerpanelen - Kommun. Demoskop 2012/2013

Resultat. Politikerpanelen - Kommun. Demoskop 2012/2013 Resultat Politikerpanelen - Kommun Demoskop 2012/2013 Om politikerpanelen Politikerpanelen är ett årligen återkommande instrument där Demoskop speglar utvecklingen i Sveriges kommuner, landsting och regioner

Läs mer

Klaga på vården. Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen?

Klaga på vården. Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen? 2013-08-16 1(9) Klaga på vården Om du har klagomål på vården kan du både som patient och närstående framföra dina synpunkter. På så sätt bidrar du till att göra vården säkrare. Det finns flera instanser

Läs mer

Rapport. Mars 2010. Befolkning & flyttmönster i Jämtlands län

Rapport. Mars 2010. Befolkning & flyttmönster i Jämtlands län Rapport Mars 21 Befolkning & flyttmönster i Jämtlands län Omslagsbilder Ingång till hus. Foto: Marie Birkl. Par i kök. Foto: Tina Stafrén. Utgiven av Länsstyrelsen Jämtlands län, avdelningen för Hållbar

Läs mer

Mäklarinsikt 2013:1 Uppsala län

Mäklarinsikt 2013:1 Uppsala län Uppsala län Mäklarinsikt 2013:1 Uppsala län Undersökningen genomfördes mellan den 20 februari och 17 mars 2013. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och besvarades av 1 508 fastighetsmäklare.

Läs mer

Kommuner som har svarat nej på frågan, sorterade efter län Dalarnas län Borlänge Nej, men till färre än hälften. Gotlands län

Kommuner som har svarat nej på frågan, sorterade efter län Dalarnas län Borlänge Nej, men till färre än hälften. Gotlands län Fr.1 Räknar kommunen med att i början av 2009 (februari-mars) kunna tillhandahålla plats i förskola eller familjedaghem till barn om föräldrarna anmäler behov i nvember 2008? Kommuner som har svarat nej

Läs mer

Ett gemensamt höjdsystem

Ett gemensamt höjdsystem Ett gemensamt höjdsystem Lars E. Engberg Geodesienheten Lantmäteriet Lars.Engberg@lm.se RH 2000 En del av Europas höjdsystem EVRS Stark relation till EVRF 2007 RH2000 är ett certifierat system enligt INSPIRE-direktivet,

Läs mer

Hemförsäkring för dig som är HSB-medlem! En riktigt bra hemförsäkring anpassad till dig som HSB-medlem. Självklart till ett förmånligt pris!

Hemförsäkring för dig som är HSB-medlem! En riktigt bra hemförsäkring anpassad till dig som HSB-medlem. Självklart till ett förmånligt pris! Hemförsäkring för dig som är HSB-medlem! En riktigt bra hemförsäkring anpassad till dig som HSB-medlem. Självklart till ett förmånligt pris! Som kund hos If får du allt det här...... en hemförsäkring speciellt

Läs mer

BESLUT. Ärendet Ansökan om överflyttning av ärende från Malmö stad till Trelleborgs kommun

BESLUT. Ärendet Ansökan om överflyttning av ärende från Malmö stad till Trelleborgs kommun BESLUT inspektionen för vård och omsorg 2014-03-14 Dnr 8.7.4-44536/2013 1(4) Avdelning mitt Solveig Segerholm SoIveig.Segerholm@ivo.se Sökande Malmö stad Stadsområdesnämnd Söder 205 80 Malmö Motpart Trelleborgs

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2004:881) om kommunalekonomisk utjämning; SFS 2007:1271 Utkom från trycket den 14 december 2007 utfärdad den 6 december 2007. Regeringen

Läs mer

Brytpunkt för kostnadseffektivitet- särskilt boende kontra hemtjänst

Brytpunkt för kostnadseffektivitet- särskilt boende kontra hemtjänst Brytpunkt för kostnadseffektivitet- särskilt boende kontra hemtjänst Åsa Bruhn, Högskolan Dalarna April 2014 Reviderad augusti 2014 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Frågeställningar...

Läs mer

Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst

Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst Jämställdhet innebär att kvinnor och män har lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom livets alla områden. Lycksele kommun arbetar sedan 2009

Läs mer

2 000 kronor per månad Svenskens vanligaste sparande. Undersökning av Länsförsäkringar

2 000 kronor per månad Svenskens vanligaste sparande. Undersökning av Länsförsäkringar kronor per månad Svenskens vanligaste sparande Undersökning av Länsförsäkringar Sammanfattning 1 (3) 46 procent av svenskarna sparar mindre än 1 000 kronor i månaden eller inget alls. 21 procent sparar

Läs mer

Mäklarinsikt 2014:4 Stockholms län

Mäklarinsikt 2014:4 Stockholms län Stockholms län Mäklarinsikt 2014:4 Stockholms län Undersökningen genomfördes mellan den 9 och 29 september 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1074 fastighetsmäklare.

Läs mer

Riktlinje för insatser enligt SoL 0.5.

Riktlinje för insatser enligt SoL 0.5. Antagen av Omsorgsnämnden 2011-03-02 Inledning Följande riktlinjer skall utgöra stöd och vägledning vid bedömning och beslut om beviljande av insatser avseende bistånd enligt Socialtjänstlagen (SoL) i

Läs mer

Inkomstprövas rätten till äldre- och handikappomsorg? Samhällsbyggnadsenheten 2003:32. Annalena Holmgren, Ingela Lundin ISSN 1402-3393

Inkomstprövas rätten till äldre- och handikappomsorg? Samhällsbyggnadsenheten 2003:32. Annalena Holmgren, Ingela Lundin ISSN 1402-3393 Inkomstprövas rätten till äldre- och handikappomsorg? Samhällsbyggnadsenheten 2003:32 Annalena Holmgren, Ingela Lundin ISSN 1402-3393 701-55611-02 Förord I regeringens regleringsbrev för 2002 har länsstyrelserna

Läs mer

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2015-03-27

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2015-03-27 Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2015-03-27 Boindex sjönk till 131,6 fjärde kvartalet 2014 Ökade småhuspriser förklarar nedgången Boindex uppgick till 131,6 fjärde kvartalet förra

Läs mer

BESLUT. Föreläggande enligt 13 kap. 8 socialtjänstlagen (2001:453), SoL

BESLUT. Föreläggande enligt 13 kap. 8 socialtjänstlagen (2001:453), SoL /(\ BESLUT 1nspekt1onen för vård och omsorg 2015-07-02 Dnr 8.7.1-21178/2015 1(5) Avdelning syd SvenLewin Sven.Lewin@ivo.se Vård- och omsorgsnämnden Båstads kommun 269 80 BÅSTAD Huvudman Vård- och omsorgsnämnden

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (9) meddelad i Stockholm den 10 september 2010 KLAGANDE AA Ombud: BB Assistansia AB Box 377 701 47 Örebro MOTPART Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd i Stockholms kommun Ombud: Stadsadvokat

Läs mer

Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016

Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016 Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016 Länsnamn Beskrivning Antal Blekinge län Hyreshusenhet, tomtmark. 74 Blekinge län Hyreshusenhet, med saneringsbyggnad 2 Blekinge län Hyreshusenhet,

Läs mer

Sjukfrånvaro i offentlig och privat vård 2009. Hela Sverige

Sjukfrånvaro i offentlig och privat vård 2009. Hela Sverige Sjukfrånvaro i offentlig och privat vård 2009 Hela Sverige Fakta om analysen Analysen bygger på statistik för 2009 från SCB, för sjukfrånvaron i privat och offentlig vård, för sjukperioderna 15-89 dagar

Läs mer

Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008

Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008 Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008 September 2009 Rapport från Soliditet: Inkomstutveckling 2008 Soliditets granskning av totalt 5,4 miljoner deklarationer, motsvarande cirka 75 procent av samtliga

Läs mer

Finanskrisens påverkan på sparande, amorteringar och lån. Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009

Finanskrisens påverkan på sparande, amorteringar och lån. Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009 Finanskrisens påverkan på sparande, amorteringar och lån Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009 Sammanfattning 86 procent av bolånetagarna i Sverige gör ingenting särskilt med anledning av finanskrisen

Läs mer

Arbetsmarknadsöversikt vård och omsorg om äldre

Arbetsmarknadsöversikt vård och omsorg om äldre Arbetsmarknadsöversikt vård och omsorg om äldre Rekryteringsläget tredje kvartalet 2007 Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är en lägesbeskrivning. Det innebär att

Läs mer

Rapport från Soliditet. Svenskarnas skulder hos Kronofogden April 2009

Rapport från Soliditet. Svenskarnas skulder hos Kronofogden April 2009 Rapport från Soliditet Svenskarnas skulder hos Kronofogden April 2009 Rapport från Soliditet: Svenskarnas skulder hos Kronofogden Studien i sammandrag: 360 941 personer har skuldsaldo hos Kronofogdemyndigheten.

Läs mer

Meddelandeblad. Handläggning av ärenden om hemtjänstinsatser av servicekaraktär. Bakgrund. Förenklad handläggning eller förenklad utredning

Meddelandeblad. Handläggning av ärenden om hemtjänstinsatser av servicekaraktär. Bakgrund. Förenklad handläggning eller förenklad utredning Meddelandeblad Mottagare: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg om äldre personer: förtroendevalda, förvaltningschefer, medicinskt ansvariga sjuksköterskor (MAS), avdelnings-

Läs mer

Nystartade företag efter kvartal 2010

Nystartade företag efter kvartal 2010 Nystartade företag efter kvartal 2010 Innehållsförteckning Nystartade företag efter kvartal 2010 2 Tabell 1 Antal nystartade företag 2010 efter kvartal och branschgrupp (SNI 2007) 3 Tabell 2 Antal nystartade

Läs mer

Perspektiv Helsingborg

Perspektiv Helsingborg Sta s k om Helsingborg och dess omvärld Nr 2: 214 Perspektiv Helsingborg Fly ningar 213 Totalt fly ade 1 % av Helsingborgs befolkning, över 14 personer, ut från eller in ll staden. Det högsta totala fly

Läs mer

Ingår i landsbygdsprogrammet. Vem ska använda blanketten?

Ingår i landsbygdsprogrammet. Vem ska använda blanketten? Anvisning till blanketten Åtagande för utvald miljö miljöersättning för naturfrämjande insatser på åkermark Ingår i landsbygdsprogrammet 1. På länsstyrelsens webbplats www.lansstyrelsen.se kan du läsa

Läs mer

Villainbrott En statistisk kortanalys. Brottsförebyggande rådet

Villainbrott En statistisk kortanalys. Brottsförebyggande rådet Brottsförebyggande rådet Villainbrott En statistisk kortanalys Villainbrott En statistisk kortanalys Villainbrotten har ökat med 25 procent under den senaste treårsperioden jämfört med föregående tre

Läs mer

Pensioner och deltidsarbete

Pensioner och deltidsarbete Pensioner och deltidsarbete Innehåll sid 3 sid 4 sid 5 sid 6 sid 7 sid 10 sid 11 sid 12 Inledning Deltidsarbetets omfattning Deltidsarbetete per sektor Deltidsarbete per avtalsområde Regionala skillnader

Läs mer

Att bygga strukturer för kunskapsutveckling

Att bygga strukturer för kunskapsutveckling Att bygga strukturer för kunskapsutveckling Halmstad 1 december 2011 Per Albinsson Att bygga strukturer för kunskapsutveckling Målet med de regionala stödstrukturerna är att de långsiktigt ska kunna försörja

Läs mer

Myndighetsranking 2010

Myndighetsranking 2010 Myndighetsranking 2010 Så klarar myndigheterna service och bemötande gentemot små företag Rapport från Företagarna december 2010 Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 3 Så gjordes undersökningen...

Läs mer

Mäklarinsikt 2015:3 Uppsala län

Mäklarinsikt 2015:3 Uppsala län Uppsala län Mäklarinsikt 2015:3 Uppsala län Undersökningen genomfördes mellan den 18 maj och 5 juni 2015. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 860 fastighetsmäklare.

Läs mer

Rutin ärendes aktualisering Ansökan

Rutin ärendes aktualisering Ansökan Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ- och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Beslutad (datum och av vem): Socialförvaltningens ledningsgrupp, 2013-12-16 Reviderad

Läs mer

Uppdrag direkt av kommun el annan

Uppdrag direkt av kommun el annan Ingrid Kennborn AB Genomförda uppdrag 2002 och framåt - augusti 2008 Uppdrag direkt av kommun el annan Fortbildning/ utbildning med Sol och LSS som grund kring Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

Läs mer

För att se sjukhusens resultat per åtgärd år för år, se Swedehearts årsrapporter: http://www.ucr.uu.se/swedeheart/index.

För att se sjukhusens resultat per åtgärd år för år, se Swedehearts årsrapporter: http://www.ucr.uu.se/swedeheart/index. Kvalitetsindex sjukhusens resultat 2013 och 2012 Det svenska kvalitetsregistret Swedeheart tar varje år fram ett kvalitetsindex över den svenska hjärtsjukvården. Kvalitetsindexet, som Hjärt-Lungfonden

Läs mer

Mäklarinsikt 2014:4 Skåne län

Mäklarinsikt 2014:4 Skåne län Skåne län Mäklarinsikt 2014:4 Skåne län Undersökningen genomfördes mellan den 9 och 29 september 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1074 fastighetsmäklare. I

Läs mer

22.03.2011 09:26 QuestBack export - Smärtvården 2011

22.03.2011 09:26 QuestBack export - Smärtvården 2011 Smärtvården 2011 Publicerad från 21.02.2011 till 25.03.2011 813 respondenter (749 unika) 1. Kön? 1 Kvinna 72,4 % 583 2 Man 27,6 % 222 Totalt 805 1 2. Ålder? 1 Under 19 år 0,4 % 3 2 20-29 år 1,9 % 15 3

Läs mer

Inrikes flyttningar. Annika Klintefelt Helen Marklund

Inrikes flyttningar. Annika Klintefelt Helen Marklund 51 Inrikes flyttningar Annika Klintefelt Helen Marklund Inrikes omflyttningar är förmodligen den faktor som mer än någon annan påverkar den regionala befolkningsstrukturen. Skillnaden mellan antalet inflyttare

Läs mer

Mäklarinsikt 2014:4 Blekinge län

Mäklarinsikt 2014:4 Blekinge län Blekinge län Mäklarinsikt 2014:4 Blekinge län Undersökningen genomfördes mellan den 9 och 29 september 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1074 fastighetsmäklare.

Läs mer

Sammanställning av Länsstyrelserna bredbandsrapportering avseende 2011

Sammanställning av Länsstyrelserna bredbandsrapportering avseende 2011 PROMEMORIA Datum Vår referens Sida 2012-04-27 PTS-ER-2012:18 1(6) Konsumentmarknadsavdelningen Anna Wibom Tina Stukan Bilaga 1 Sammanställning av Länsstyrelserna bredbandsrapportering avseende 2011 Följande

Läs mer

Vad blev det för pension i Sveriges län och regioner år 2014?

Vad blev det för pension i Sveriges län och regioner år 2014? Vad blev det för pension i Sveriges län och regioner år 2014? S12262 14-03 Inledning I denna rapport har vi brutit ned resultatet från Folksams rapport Vad blev det pension 2014? på landets län och regioner.

Läs mer

Tjänsteskrivelse bidragsansökan kvinnojouren 2014

Tjänsteskrivelse bidragsansökan kvinnojouren 2014 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE SOCIALFÖRVALTNING 2014-08-25 DNR SN 2014.126 URBAN JONSSON SID 1/1 SUTVECKLARE URBAN.JONSSON@VALLENTUNA.SE SOCIALNÄMNDEN Tjänsteskrivelse bidragsansökan kvinnojouren

Läs mer

Ersätt med din rubrik... Fel! Bokmärket är inte definierat.

Ersätt med din rubrik... Fel! Bokmärket är inte definierat. Ersätt med din rubrik... Fel! Bokmärket är inte definierat. Innehåll Villkor för landstingsfinansierad tandvård... 3 Bakgrund... 3 Metod... 3 Sammanfattning... 4 Slutsats... 4 Organisationsform... 4 Hur

Läs mer

FAKTA. Sveriges bostadsrättsföreningar 2013

FAKTA. Sveriges bostadsrättsföreningar 2013 FAKTA Sveriges bostadsrättsföreningar 2013 Statistiken och uppgifterna är sammanställda av Hittabrf.se. Uppgifterna får fritt användas så länge källhänvisning framgår. Titta gärna in på http://www.hittabrf.se/

Läs mer

Ungas attityder till företagande

Ungas attityder till företagande Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

om Stockholm Befolkning Befolkningsöversikt 2011

om Stockholm Befolkning Befolkningsöversikt 2011 Statistik om Stockholm Befolkning Befolkningsöversikt 2011 FÖRORD Denna rapport innehåller en översikt över befolkningens struktur och dess förändringar, framförallt under 2011, men även en del jämförelser

Läs mer

Mäklarinsikt 2015:2 Blekinge län

Mäklarinsikt 2015:2 Blekinge län Blekinge län Mäklarinsikt 2015:2 Blekinge län Undersökningen genomfördes mellan den 25 februari och 20 mars 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och besvarades av 1033 fastighetsmäklare.

Läs mer

Vem vill du ska få värdet av din pension om du avlider innan du hinner gå i pension? Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009

Vem vill du ska få värdet av din pension om du avlider innan du hinner gå i pension? Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009 Vem vill du ska få värdet av din pension om du avlider innan du hinner gå i pension? Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009 Sammanfattning 87 procent av dem som har avtalspension betald av arbetsgivaren

Läs mer

Västmanlands länmånad 12 2014

Västmanlands länmånad 12 2014 Forum för Turismanalys 1 Arkets namn R-U-län Län U-län Kommun Västerås Västmanlands länmånad 12 214 Alla gästnätter på hotell, vandrarhem, stugby, camping och SoL 14 12 1 8 6 4 År 21 År 211 År 212 År 213

Läs mer

Bostadsmarknadsenkäten 2010. Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010

Bostadsmarknadsenkäten 2010. Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010 Bostadsmarknadsenkäten 2010 Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010 Befolkningsökning i Stockholms län 40 000 35 000 30 000 Inflyttningsnetto Födelsenetto 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 1991

Läs mer

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2014-12-12

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2014-12-12 Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2014-12-12 Boindex sjönk till 132,5 tredje kvartalet 2014 Ökade amorteringskrav förklarar nedgången Boindex uppgick till 132,5 tredje kvartalet

Läs mer