Referensundersökning och provtagningsmetodik

Transkript

1 Resultat från referensundersökning samt metodbeskrivning för undersökningar utförda inom ramen för Projekt Valdemarsviken - Envipro Miljöteknik AB Göteborg Envipro Miljöteknik AB Huvudkontor: Avd. kontor: Avd. kontor: Repslagaregatan 19 Tel Magasinsgatan 22 Tel Rehnsgatan 20 Tel Linköping Fax Göteborg Fax Box Fax Org.nr Stockholm

2 Förord Länsstyrelsen Östergötland har tillsammans med Valdemarsviks kommun från 2002 till 2006 genomfört en huvudstudie, enligt Naturvårdsverkets kvalitetsmanual, för de områden som förorenats av verksamheten vid f d Lundbergs läder. Projektet har finansierats med bidragsmedel från Naturvårdsverkets anslag till Länsstyrelsen Östergötland. Huvudstudien har genomförts etappvis med möjlighet att anpassa det fortsatta arbetet inför varje etapp utifrån vad som framkommit i tidigare etapper. Om den successivt förbättrade riskbedömningen visar på att föroreningarna inte utgör något problem har arbetet varit möjligt att avbrytas. Arbetet har drivits av en styrgrupp bestående av Torvald Karlsson (ordförande), Hans Jonsson, Britt Olausson, Göran Karlsson och Thomas Örnberg från Valdemarsviks kommun samt Magnus Kviele och Markus Gustavsson från Länsstyrelsen Östergötland. En projektgrupp under ledning av Magnus Kviele, Länsstyrelsen Östergötland har haft ansvarat för det löpande arbetet. I projektgruppen har också Markus Gustavsson (bitr. projektledare), Länsstyrelsen Östergötland, Carsten Petersen och Marie Magnusson, Valdemarsviks kommun, Henning Holmström (beställarstöd), SGU och Pär Elander (tekniskt stöd), Envipro Miljöteknik AB ingått. Valdemarsviks kommun har ansvarat för löpande provtagningar. För genomförande av utredningar har konsulter med särskilda specialistkompetenser handlats upp. Föreliggande rapport avseende provtagningsmetodik samt resultat från referensundersökningen har utarbetats av Henrik Eriksson, Envipro Miljöteknik AB. 2

3 SAMMANFATTNING Länsstyrelsen Östergötland har tillsammans med Valdemarsviks kommun från 2002 till 2006 genomfört en huvudstudie, enligt Naturvårdsverkets kvalitetsmanual, för de områden som förorenats av verksamheten vid f d Lundbergs läder. Projektet har finansierats med bidragsmedel från Naturvårdsverkets anslag till Länsstyrelsen Östergötland. Huvudstudien har utförts med syfte att utreda möjligheterna till att minska miljöbelastningen av tungmetaller från de områden som förorenats från verksamheten vid f d Lundbergs läder, dvs. sediment och vatten i Valdemarsviken, utfyllnaden vid Grännäs samt fabrikstomten. Syftet med denna rapport är att redovisa provtagningsmetodik och resultat från referensundersökningen. Referensundersökning inom ramen för huvudstudien har omfattat regelbunden (månadsvis eller kvartalsvis) provtagning av ytvatten och suspendat (både med sedimentfällor och genom aktiv filtrering). Provtagning av ytvatten har genomförts i sammanlagt 13 punkter, varav fyra av dessa har varit placerade i Valdemarsviken. Resterande punkter har utgjorts av tillflöden. Provtagning med sedimentfällor har utförts på sju lokaler i Valdemarsviken, från längst inne i hamnen ut till utanför tröskeln. Aktiv provtagning av suspendat har genomförts med vatten från fyra lokaler i Valdemarsviken. En sammanställning av referensundersökningens omfattning återges i tabellen nedan. Provtyp Antal provtagningstillfällen Antal prover Antal analyser Ytvatten Valdemarsviken Ytvatten tillflöden Suspendat (sedimentfällor) Suspendat (aktiv) I föreliggande rapport redovisas resultaten från provtagningarna i tabell- och diagramform. Fokus på sammanställning ligger på krom och kvicksilver, eftersom det är dessa element som utgör de huvudsakliga föroreningarna. 3

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING SYFTE PROVTAGNINGSMETODIK OCH ANALYSER YTVATTENPROVTAGNING SUSPENDAT SEDIMENTFÄLLOR RESULTAT FRÅN REFERENSUNDERSÖKNING OMFATTNING YTVATTEN Valdemarsviken Tillflöden Vammarsmålaån och Fifallaån Tillflöden mindre vattendrag SUSPENDAT SEDIMENTFÄLLOR Hamnen (SUSP1) Grännäs (SUSP2) Grännäsfjärden NV (SUSP3) Grännäsfjärden mitt (SUSP4) Lövudden (SUSP5) Innanför tröskeln (SUSP6) Utanför tröskeln (SUSP7) SUSPENDAT AKTIV PROVTAGNING Suspendatbelastningen i Valdemarsviken Grännäs (SUSPFR3) Grännäsfjärden mitt (SUSPFR4) Innanför tröskeln(suspfr6) Utanför tröskeln(suspfr7) REFERENSER...54 Bilaga 1. Beteckningssystem för prover 4

5 1 Inledning Länsstyrelsen Östergötland genomför tillsammans med Valdemarsviks kommun en huvudstudie av de områden som förorenats av f d Lundbergs läder. Arbetet med huvudstudien har genomförts mellan 2002 och Huvudstudien genomförs i enligt Naturvårdsverkets kvalitetsmanual för efterbehandling av förorenade områden. Garveriverksamheten vid Lundbergs läder startade 1873 och pågick fram till Vid fabriken fanns både ett kromgarveri och en kromläderverkstad. Från fabriken leddes processvatten ut orenat till Fifallaån som mynnar i Valdemarsviken. Detta har lett till att Valdemarsvikens sediment blivit kraftigt förorenade med framförallt krom. Föroreningarna har spridits utåt i viken, mot Östersjön, och påträffas idag ända utanför vid tröskeln vid Krogsmåla. Huvudstudien har utförts med syfte att utreda möjligheterna till att minska miljöbelastningen av tungmetaller från de områden som förorenats från verksamheten vid f d Lundbergs läder, dvs. sediment och vatten i Valdemarsviken, utfyllnaden vid Grännäs samt fabrikstomten. 2 Syfte Syftet med denna rapport är dels att sammanfatta de resultat som tagits fram inom ramen för referensundersökningen samt översiktligt beskriva den metodik som använts vid provtagningarna. Referensundersökningen genomfördes bland annat för att få ett bra underlag för övergripande och mätbara åtgärdsmål. I denna del sammanfattas alla resultat som tagits fram, dvs. ytvatten, sedimentfällor och suspendat. I rapporten dras inga slutsatser utan endast resultat från undersökningarna redovisas. 3 Provtagningsmetodik och analyser 3.1 Ytvattenprovtagning Ytvatten har ingått som en del i referensundersökningen. Provtagning har genomförts kontinuerligt under ett års tid i sammanlagt 13 punkter (se karta i figur 1). I Fifallaån (S1) och Vammarsmålaån (S2) samt i punkterna i viken (S3-S6) har prover tagits varje månad. Fifallaån har även provtagits i en punkt uppströms Valdemarsvik (S13) vid sex tillfällen. I punkterna i viken har provtagning genomförts på flera olika djup. I de mindre tillflödena (S7, S10-S12) till viken har prover tagits vid fyra tillfällen (ett tillfälle per kvartal). Utgående vatten från avloppsreningsverket (S8) samt bäcken öster om Sandvik (S9) har provtagits vid fem tillfällen. Provpunkternas koordinater framgår av tabell 1. 5

6 Tabell 1. GPS-koordinater för provpunkterna för ytvatten. Provpunkt X Y S S S S S S S S S S S S S Prover från viken (punkt S3-S6) har tagits med hjälp av Ruttnerhämtare. Ruttnerhämtaren har sänkts ner i vattnet och tyngden för att slå igen hämtaren har släppts när provtagaren kommit ner till den nivå där provtagning skulle utföras på. Efter att lodet slagit igen på Ruttnerhämtaren har den försiktigt tagits upp genom vattenpelaren. I båten öppnades slangen till Ruttnerhämtaren och vatten för analys tömdes direkt ner i för ändamålet avsedda kärl. För metaller togs ofiltrerade prover. Vatten tömdes även från Ruttnerhämtaren ner i ett separat plastkärl för direkt mätning av temperatur, konduktivitet, ph, salinitet och syre. Efter genomförd provtagning tömdes överblivet tillbaka till viken och Ruttnerhämtaren sköljdes rent ett antal gånger. 6

7 S-13 S1 S7 S2 S3 G S4 S9 S8 S10 S11 S12 S5 S6 Figur 1. Karta som visar provtagningspunkter för ytvatten. Tillflödena (S1, S2 samt S7-S13) har provtagning genomförts för hand. De av laboratoriet tillhandahållna flaskorna för respektive analys sänktes direkt ner i ytvattendraget. Provflaskan sänktes ner med vattnets strömningsriktning och vändes sedan mot strömmen under vattenytan. När flaskan var full lyftes den upp ur vattnet och förslöts. För metaller har ofiltrerade prover tagits. I ett separat platskärl samlades vatten för fältmätningar upp på samma sätt som för de prover som skulle analyseras. På vattnet i det separata kärlet mättes temperatur, konduktivitet, ph, salinitet och syre. I samband med provtagningarna har flödet även uppskattats i tillflödena. Flödet uppskattades genom att en sektion (volym) i vattendraget mättes upp medelst måttband alt. tumstock. Ett mindre flytande objektet släpptes sedan ner i vattnet och tiden det tog för objektet att rinner över 7

8 den bestämda sektionen klockades. Flödet beräknades genom att dividera volymssektionen med tiden. Figur 2. Utrustning för provtagning av ytvatten i Valdemarsviken. Prover på ytvatten (ofiltrerade) har analyserats avseende metaller enligt Analyticas paket V-2 för prover tagna i tillflödena och paket V-6 för prover tagna i viken. Paket V-2 omfattar Ca, Fe, K, Mg, Na, S, Si, Al, As, Ba, Cd, Co, Cr, Cu, Hg, Mn, Mo, Ni, P, Pb, Sr och Zn. Paket V-6 är anpassat för bräckt vatten och innefattar samma grundämnen som V-2 undantaget arsenik. Metallanalyserna har kompletterats med suspenderande ämnen och TOC. Varannan månad har även turbiditet analyserats. 3.2 Suspendat Aktiv suspendatprovtagning har utförts på fyra stationer i Valdemarsviken (se figur 3). Vid varje station samlades vatten in från två olika nivåer i vattenpelaren. Provtagningen genomfördes 4 gånger (en per kvartal) under ett års tid. Provpunkternas koordinater framgår av tabell 2. 8

9 Tabell 2. Koordinater för provpunkterna för aktiv suspendatprovtagning. Provpunkt X Y SUSPFR SUSPFR SUSPFR SUSPFR Suspendatprovtagningen innefattar tre olika moment, suspendatbelastning, löst fas och spårelement i suspendat samt huvudelement i suspendat. Samtliga moment utfördes vid samma tillfälle. Vatten för provtagning av suspendat har pumpats upp i dunkar vid respektive provplats. En dränkbar pump försedd med en slang sänktes ner från båt till önskat vattendjup. Därefter startades pumpen och vatten pumpades upp direkt i plastdunkar. Vatten pumpades även upp i ett separat plastkärl för kontroll av ph, temperatur, konduktivitet, salinitet och syre direkt i fält. Efter uppsamling av vatten transporterades dunkarna till en lokal inomhus för filtrering. Filtrering utfördes enligt metodik från Luleå tekniska universitet (Anders Widerlund), vilken beskrivs nedan. Mätning av suspendatbelastning. På labb tas ca 2 l vatten ur dunk och vakuumfiltreras med hjälp av en vakuumpump genom ett 47 mm 0,22 µm Milliporefilter GSWP Beroende på partikelmängden i vattnet filtreras ca. 1 3 l vatten. Filtren vägs på laboratoriet före och efter filtrering. Provtagning av löst fas och spårelement i suspendat. Före filtrering sköljs filterhållare och slangar noga med destillerat vatten och därefter med provvatten genom att detta pumpas genom slangar och filterhållare. Vatten tryckfiltreras genom filtren med peristaltisk pump. Slangarna från dunkarna till filterhållarna är av silikon. 142 mm filter Millipore GSWP ,22 µm monteras i två stycken filterhållare Geotech 142 mm Polycarbonate. Ca 0.5 l vatten filtreras genom filter (sköljning/ tvätt av filter). Prov tas för löst fas på filtrerat vatten direkt i syradiskad provflaska då något tiotal liter filtrerats. Vatten filtreras till dess att filtret cloggar igen (filterhållaren läcker). Total vattenvolym mäts genom att det filtrerade vattnet samlas upp i graderad mätdunk förutom de filtrerade prov som tas. De två filtren läggs ihop som ett prov, och total filtrerad vattenvolym mäts för båda filtren tillsammans. Filter läggs i fryspåsar märkta med providentitet och fryses. Provtagning av huvudelement i suspendat. 142 mm filter Millipore GSWP ,22 µm monteras i två stycken filterhållare Geotech 142 mm Polycarbonate. Vatten från dunkarna tryckfiltreras genom filter med peristaltisk pump. Vatten filtreras till dess att filtret cloggar igen och filterhållaren läcker. Total vattenvolym mäts genom att det filtrerade vattnet samlas upp i graderad mätdunk. De två filtren läggs ihop som ett prov, och total filtrerad vattenvolym mäts för båda filtren tillsammans. Filter läggs i fryspåsar märkta med providentitet och fryses. Suspendat har analyserats avseende metaller enligt Analyticas paket M-2-susp och G-2-susp. M-2 används för att bestämma halterna av spårelement i suspendatet och omfattar As, Cd, Co, Cr, Cu, Hg, Ni, Pb, V, Zn. Med paket bestäms halterna av huvudelement i suspendatet. Detta paket omfattar LOI, SiO 2, Al 2 O 3, CaO, Fe 2 O 3, K 2 O, MgO, MnO 2, Na 2 O, P 2 O 5, TiO 2, Ba, Be, Co, 9

10 Cr, Cu, La, Mo, Nb, Ni, Sc, Sn, Sr, V, W, Y, Zn och Zr. Den lösta fasen analyseras enligt paket V-2 (för omfattningen se ytvatten ovan). SUSPFR3 SUSPFR4 SUSPFR6 SUSPFR7 Figur 3. Karta som visar de olika lokalerna för aktiv provtagning av suspendat. 3.3 Sedimentfällor Förutom aktiv suspendatprovtagning har suspendat även provtagits i sedimentfällor. I sedimentfällorna fångas det material som sedimenterar och sedan bildar sediment. Sedimentfällor har installerats på sju stationer i Valdemarsviken (se figur 4). I samtliga punkter, utom den längst inne i hamnen (SUSP1) har två fällor installerats på olika djup. Fällorna har suttit ute under ett års tid och tömts en gång per kvartal, således fyra provtagningsomgångar per fälla. Provpunkternas koordinater framgår av tabell 3. Tabell 3. Koordinater för sedimentfällorna. Provpunkt X Y SUSP SUSP SUSP SUSP SUSP SUSP SUSP

11 Momentet inleddes med att sedimentfällorna placerades ut på respektive lokal i viken. Varje fälla utgörs av två polykarbonatrör. I varje punkt har en boj placerats ut och fällorna har hängts upp i en lina på önskat vattendjup under bojen (se principskiss i figur 5). SUSP1 SUSP2 SUSP3 SUSP4 SUSP5 SUSP6 SUSP7 Figur 4. Karta som visar de punkter där sedimentfällor varit utplacerade. Efter ett kvartal tömdes fällorna enligt följande: sedimentfällan togs upp och ca 0,5 l vatten dekanterades försiktigt av. Därefter snurrades och skakades fällan så att det uppsamlade suspendatet och det kvarvarande vattnet blandades. En person höll två 0,5 l HDPE- flaskor försedda med varsin noga rengjord HDPE- tratt medan den andra hällde av det uppsamlade sedimentet direkt i flaskorna. P.g.a. sedimentfällornas konstruktion måste båda rören tömmas samtidigt (se figur 6). 11

12 Övre fällan Vattendjup Undre fällan Figur 5. Principskiss för hur sedimentfällor har installerats i Valdemarsviken. Efter tömning och rengöring återplacerades fällan enligt samma metodik som beskrivits ovan för en ny mätperiod. Material som samlats upp i sedimentfällorna har analyserats avseende metaller enligt Analyticas paket MG-1. Bestämningen innebär att As, Cd, Co, Cu, Ni, Pb, Zn, Hg och S har gjorts tillgängliga för analys genom uppslutning i mikrovågsugn med 7 M salpetersyra. För Si, Al, Ca, Fe, K, Mg, Mn, Na, P, Ti, Ba, Be, Cr, La, Mo, Nb, Sc, Sn, Sr, V, W, Y och Zr har bestämning skett efter smältning i litiummetaborat följt av upplösning i utspädd salpetersyra. Slutbestämning av metallhalter har skett med ICP-AES och ICP-MS. 12

13 Figur 6. Foto som visar de sedimentfällor som använts vid provtagning av suspendat i Valdemarsviken. 4 Resultat från referensundersökning 4.1 Omfattning Referensundersökningen har omfattat regelbunden provtagning av ytvatten samt suspendat (aktiv provtagning + sedimentfällor). I tabell 4 redovisas antalet provtagningstillfällen, antalet prover och antal analyser som genomförts. Tabell 4. Sammanställning av antalet provtagningstillfällen, prover och analyser som genomförts inom ramen för referensundersökningen. Provtyp Antal provtagningstillfällen Antal prover Antal analyser Ytvatten Valdemarsviken Ytvatten tillflöden Suspendat (sedimentfällor) Suspendat (aktiv) Samtliga prover har betecknats enligt ett speciellt framtaget beteckningssystem. Systemet beskrivs i bilaga 1. 13

14 4.2 Ytvatten Valdemarsviken Ytvatten i Valdemarsviken har provtagits i fyra punkter, utanför hamnen (S3), Grännäsfjärden (S4), innanför tröskeln (S5) samt utanför tröskeln (S6). I varje punkt har provtagning genomförts på tre olika nivåer. I tabell 5 redovisas resultat från provtagningarna. I figur 7 presenteras djupprofiler för temperaturen vid de fyra mätpunkterna i Valdemarsviken. För punkterna nära hamnen och utanför tröskeln har temperaturen inte uppmätts på samma djup vid alla tillfällen pga. lågt vattenstånd. Temperaturen i viken uppgår till som mest dryga 20 o C. Högsta temperaturerna har uppmätts i juli och augusti. Den lägsta uppmätta temperaturen är cirka 0 o C. Denna temperatur har uppmätts i den ytligaste nivån i punkterna innanför och utanför tröskeln. I punkterna nära hamnen samt utanför tröskeln är temperaturprofilerna relativt raka under året, dvs. temperaturskiktning kan inte ses. Under årets varmare månader kan tendenser till en temperatursänkning mot djupet ses. För punkterna i Grännäsfjärden samt innanför tröskeln är det tydligare att temperaturen avtar mot djupet under de varmare månaderna. Figur 7. Temperaturprofiler för provpunkterna i Valdemarsviken. För punkterna nära hamnen och utanför tröskeln har temperaturen inte uppmätts på samma djup vid alla tillfällen pga. varierande vattendjup. ph i vikens ytvatten varierar relativt lite över säsong samt mellan de olika nivåerna. Medelvärdena för samtliga punkter uppgår till cirka 7,5-8. Högst medelvärde uppvisar punkten 14

15 utanför tröskeln. Det lägsta uppmätta ph-värdet uppgår till 6,3 och det högsta till 8,6. Även konduktiviteten är relativt jämn. Medelvärdena varierar mellan 11 och 12 ms/cm, med det högsta medelvärdet i punkten innanför tröskeln. 15

16 Tabell 5. Resultat från provtagningarna av ytvatten i Valdemarsviken inom ramen för referensundersökningen. I tabellen redovisas medelvärde, standardavvikelse samt antal mätningar/analyser över rapporteringsgräns. Analyser under rapporteringsgräns har inte inkluderats i beräkningarna. Beräkningarna inkluderar mätvärden från samtliga nivåer. Parameter Hamnen (S3) Grännäsfjärden (S4) Innanför tröskeln (S5) Utanför tröskeln (S6) Medel Std.av. Antal Medel Std.av. Antal Medel Std.av. Antal Medel Std.av. Antal [ 0 C] Temperatur 9,21 5, ,03 4, ,11 4, ,68 5,48 36 ph 7,65 0, ,58 0, ,84 0, ,91 0,43 36 [ms/cm] Konduktivitet 11,1 0, ,6 0, ,8 0, ,6 0,70 36 Salinitet 6,15 0, ,42 0, ,55 0, ,45 0,39 36 [mg/l] Syre 6,40 2, ,03 2, ,13 2, ,96 2,11 36 [FNU] Turbiditet 1,72 1, ,68 1, ,80 0, ,729 0, [mg/l] SUSP 6 2,34 8 7,21 2,50 8 5,40-1 6,58 2,28 7 [mg/l] TOC 4,98 1, ,36 0, ,77 2, ,95 0,57 27 [mg/l] Ca 91,2 9, ,7 5, ,2 5, ,0 16,3 36 Fe 0,117 0, ,060 0, ,030 0, ,061 0, K 72,8 8, ,7 5, ,1 5, ,2 13,6 36 Mg , , , ,5 36 Na S , , , ,3 36 Si 26, ,03 0, ,84 0, ,8 0,9 36 [µg/l] Al ,6 49, ,2 27, , As 26, ,19 14,7 4 4,95 8, ,4 16,4 6 Ba 19,7 1, ,4 1, ,9 1, ,7 1,49 36 Cd 0,025 0, ,026 0, ,025 0, ,022 0, Co 0,11 0, ,096 0, ,066 0, ,102 0, Cr 1,39 1, ,965 1, ,367 0, ,411 0, Cu 1,21 0, ,47 8, ,21 1, ,237 0, Hg 0,0037 0, ,0031 0, ,009 0, ,005 0,002 5 Mn 18,3 12, ,1 11, ,7 5, ,3 11,9 36 Mo 1,76 0, ,81 0, ,80 0, ,81 0,42 36 Ni 1,06 0, ,95 0,3 36 1,03 0, ,06 0,36 36 P 55,9 49, ,0 17, ,7 26, ,1 29,0 36 Pb 0,322 0, ,202 0, ,15 0, ,247 0, Sr Zn 2,46 1, ,30 1, ,96 1, ,45 2,

17 I figur 8 redovisas djupprofiler för syrgashalten i vattnet i Valdemarsviken. I punkten inne i hamnen ligger syrgashalten generellt mellan cirka 4 och 10 mg/l för de olika nivåerna. Högst syrgashalt återfanns generellt under februari och mars. De låga syrgashalterna i punkten som uppmättes under september (första mätmånaden) bedöms inte vara tillförlitlig. Under oktober, mars, april, juni, juli, augusti och september kan sjunkande syrgashalter från ytan mot djupet noteras. I Grännäsfjärden varierar syrgashalten i vattnet från cirka 2 upp till knappt 11 mg/l. Högsta syrgashalterna återfinns återigen under februari. I ytan återfinns den lägsta halten under maj och på de djupare nivåerna under augusti och september (sista mätmånaden). Avtagande syrgashalter mot djupet kan konstateras för flera månader, bland annat oktober, mars, april, juni, juli, augusti och september. Figur 8. Syrgasprofiler för provpunkterna i Valdemarsviken. För punkterna nära hamnen och utanför tröskeln har temperaturen inte uppmätts på samma djup vid alla tillfällen pga. lågt vattenstånd. Punkten innanför tröskeln uppvisar syrgashalter mellan 2,5 och 11,5 mg/l. De högsta syrehalterna återfanns under februari och mars och de lägsta under augusti. Avtagande syrgashalter mot djupet kan noteras för flera månader, bland annat april, juni, juli och augusti. Utanför tröskeln är syrgasprofilerna generellt relativt jämna, dvs. relativt små variationer på djupet. Syrgashalten i punkten varierar generellt mellan 5 och 12 mg/l. De högsta syrgashalterna uppmättes under februari och mars och de lägsta under juli och augusti. Inga tydliga tendenser till avtagande syrgashalter mot djupet finns i denna punkt. 17

18 Figur 9. Kromprofiler för provpunkterna i Valdemarsviken. För punkterna nära hamnen och utanför tröskeln har temperaturen inte uppmätts på samma djup vid alla tillfällen pga. lågt vattenstånd. Metallhalterna i Valdemarsvikens vatten bedöms generellt vara relativt låga. Det högsta medelvärdet för krom uppvisar punkten S3, dvs. nära hamnen. Medelhalten i S3 uppgår till cirka 1,4 µg/l, vilket kan jämföras med medelvärden på 0,3-1,0 µg/l i de tre punkterna belägna längre ut i viken. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för ytvatten klassas medelhalterna av krom i Valdemarsvikens vatten som låga (Naturvårdsverket, 1999), se figur 10. Bedömningsgrunderna är avsedda för sjöar och vattendrag (dvs. sötvatten) men bedöms vara tillämpbara i detta fall (Östersjön bräckt vatten). Valdemarsviken - Cr 1000,00 100,00 µg/l 10,00 1,00 0,10 0,01 S3 S4 S5 S6 Provpunkter Valdemarsviken höga halter låga halter mycket höga halter måttligt höga halter Figur 10. Tillståndsklassning för ytvattnet i Valdemarsviken. Medelvärden för respektive provpunkt redovisas i relation till Naturvårdsverket (1999). 18

19 Djupprofilen i punkten nära hamnen (S3) visar att de högsta kromhalterna återfanns april och juni samt mätningen från den djupaste nivån under mars (figur 9). Den högsta enskilda analysen visade på en kromhalt på cirka 8,8 µg/l. Lägst kromhalter i punkten uppvisade januari och maj. I Grännäsfjärden (S4) varierar kromhalterna generellt mellan 0,07 och 2,3 µg/l. En avvikande mätning från den djupaste nivån i februari kan noteras. Kromhalten uppgick då till 9,1 µg/l. Vattenståndet var vid provtagningstillfället lågt och i samband med provtagning stördes bottnen. De lägsta halterna i punkten påvisades i maj. I punkten innanför tröskeln (S5) uppvisar samtliga analyser utom en, kromhalter under 1 µg/l. Det är endast julimätningen av den översta nivån som ligger högre, cirka 1,8 µg/l. Utanför tröskeln ligger kromhalterna i paritet med halterna innanför. De högsta kromhalterna uppvisar analyserna från april och juli. I båda fallen kan ökande halt mot djupet noteras. Även halterna av kvicksilver är enligt analyserna låga i Valdemarsvikens vatten. Halterna ligger vid de flesta av mätningarna under rapporteringsgräns (<0,002 µg/l). I de fall halten ligger ovanför rapporteringsgränsen uppgår den till som högst 0,03 µg/l. Denna mätning gäller punkten innanför tröskeln (S5). Arsenik uppvisar i flertalet av mätningarna halter under detektionsgräns. Det bör dock påpekas att detektionsgränserna för arsenik är relativt höga pga. av kloridinnehållet i vattnet (bräckt vatten). De framräknade medelvärdena i tabellen bör således inte jämföras rakt av med bedömningsgrunderna (dvs. Naturvårdsverket, 1999). Halterna av koppar, bly och zink bedöms också vara låga. Kopparhalten uppgår som mest till 3,5 µg/l (S6) undantaget den mätning när bottnen stördes. De högsta halterna av bly och zink uppgår som mest till 1,3 µg/l respektive 8,8 µg/l Tillflöden Vammarsmålaån och Fifallaån De två största tillflödena till Valdemarsviken, Fifallaån (S1) och Vammarsmålaån (S2) har provtagits kontinuerligt varje månad under ett års tid. Fifallaån har även provtagits uppströms Valdemarsvik (S13). I tabell 6 redovisas resultaten från provtagningarna. Halterna av krom i tillflödena är enligt bedömningsgrunderna låga (Naturvårdsverket, 1999), se figur 11. Högst medelhalt återfinns i Fifallaån nedströms, cirka 1,1 μg/l. Medelhalten i Fifallaån uppströms och Vammarsmålaån uppgår till cirka 0,8 μg/l. 19

20 Vammarsmålaån och Fifallaån - Cr ,1 0,01 0,001 µg/l S1 S2 S13 Provpunkter tillflöden höga halter låga halter mycket höga halter måttligt höga halter Figur 11. Tillståndsklassning för ytvattnet i Vammarsmålaån och Fifallaån. Medelvärden för respektive provpunkt redovisas i relation till Naturvårdsverket (1999). 20

21 Tabell 6. Resultat från provtagningarna av ytvatten i Fifallaån (S1 och S13) och Vammarsmålaån (S2) inom ramen för referensundersökningen. I tabellen redovisas medelvärde, standardavvikelse samt antal mätningar/analyser över rapporteringsgräns. Analyser under rapporteringsgräns har inte inkluderats i beräkningarna. Parameter Fifallaån nedströms (S1) Fifallaån uppströms (S13) Vammarsmålaån (S2) Medel Std. Av. Antal Medel Std.av. Antal Medel Stdav Antal [m 3 /tim] Flöde ,5 2, [ 0 C] Temperatur 8,54 5, ,5 2,81 6 8,60 6,19 12 ph 7,49 0, ,75 0,15 6 7,38 0,48 12 [µs/cm] Konduktivitet , ,8 12 sal ,20 3,0E [mg/l] Syre 9,42 2, ,75 1,50 6 7,63 2,20 12 [FNU] Turbiditet 18,3 7,82 7 0,38 0, ,5 17,4 7 [mg/l] SUSP 8,79 2,63 9 4,3-1 14,2 7,93 8 [mg/l] TOC 23,4 3, ,23 0, ,4 3,85 11 [mg/l] Ca 10,9 2, , ,8 2,29 12 Fe 1,27 0, ,196 0, ,41 0,27 12 K 1,45 0, ,1 0,84 6 2,65 0,33 12 Mg 3,11 0, ,2 0,97 6 3,82 0,62 12 Na 5,92 2, ,9 0, ,7 2,53 12 S 2,29 0, ,83 1,64 6 3,08 0,68 12 Si 5,97 0, ,6 0,75 6 5,98 1,85 12 [µg/l] Al ,98 7, As 0,79 0, ,36 0,13 5 0,86 0,57 10 Ba 18,2 3, ,3 6 19,0 7,13 12 Cd 0,031 0, ,028 0, ,025 0, Co 0,648 0, ,44 0,21 6 0,47 0,17 12 Cr 1,09 0, ,92 0,07 6 0,94 0,60 12 Cu 2,94 0, ,37 1,30 6 3,13 1,72 12 Hg 0,0047 0, , ,004 0,002 5 Mn 64,8 67, ,0 45,1 12 Mo 0,19 0, ,65 0,12 6 0,25 0,11 12 Ni 1,80 0, ,72 0,15 6 1,99 0,73 12 P 56,2 16, ,4 64,0 6 67,3 21,5 12 Pb 0,96 0, ,22 0,35 6 1,05 0,36 12 Sr 42,1 9, ,2 6 46,8 7,23 12 Zn 11,7 6, ,9 28,8 6 5,96 2,75 12 Tidsserier för kromhalten i de två tillflödena visar att de variationer i halter som finns kan generellt noteras för båda åarna, dvs tidsserierna för båda vattendragen har samma 21

22 principutseende (figur 12). Högsta uppmätta halt uppgår till cirka 2,3 μg/l, vid provtagningen i oktober. I övrigt kan mindre toppar noteras, exempelvis i mars och juli för Vammarsmålaån. Halten ligger under nästan hela mätperioden något lägre i Vammarsmålaån jämfört med Fifallaån, undantaget enstaka toppvärden. Tillflöden Valdemarsviken 2,5 2 Cr [µg/l] 1,5 1 0,5 0 September Oktober November Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Fifallaån (S1) Vammarsmålaån (S2) Figur 12. Tidsserie för kromhalten i Fifallaån (S1) och Vammarsmålaån (S2). Halterna av kvicksilver i Fifallaån och Vammarsmålaån är generellt låga. I Fifallaån (S1) uppgår medelvärdet till cirka 0,005 μg/l. I uppströmspunkten (S13) ligger kvicksilverhalten vid de flesta mättillfällena under rapporteringsgräns. Vammarsmålaån uppvisar en medelhalt för kvicksilver på cirka 0,004 μg/l. Det bör noteras att endast 5 av 12 analyser uppvisat halter över rapporteringsgränsen (0,002 μg/l) Tillflöden mindre vattendrag Provtagning i de mindre tillflödena till Valdemarsviken (S7-S12) har genomförts en gång per kvartal. Utgående vatten från avloppsreningsverket (S8) och bäcken öster om Sandvik (S9) har dock provtagits vid fem tillfällen. I tabell 7 redovisas resultaten från provtagningarna av utloppet i bäcken vid Norrbacka (S7), utgående vatten från avloppsreningsverket (S8) samt bäcken öster om Sandvik (S9). Medelhalten av krom i bäcken vid Norrbacka uppgår till cirka 1,6 μg/l, dvs. något högre jämfört med de stora åarna. Utgående vatten från avloppsreningsverket samt bäcken öster om Sandvik uppvisar lägre kromhalter, cirka 0,2 respektive 0,8 μg/l. För kvicksilver är medelhalterna låga. Högst medelhalt uppvisar bäcken öster om Sandvik, cirka 0,01 μg/l. 22

23 Tabell 7. Resultat från provtagningarna av ytvatten i utloppet i bäcken vid Norrbacka (S7), utgående vatten från avloppsreningsverket (S8) samt bäcken öster om Sandvik (S9) inom ramen för referensundersökningen. I tabellen redovisas medelvärde, standardavvikelse samt antal mätningar/analyser över rapporteringsgräns. Analyser under rapporteringsgräns har inte inkluderats i beräkningarna. Parameter Bäck Norrbacka (S7) Utgående vatten ARV (S8) Bäck öster Sandvik (S9) Medel Std. Av. Antal Medel Std. Av. Antal Medel Std. Av. Antal [m 3 /tim] Flöde 5,28 6, ,6 20,0 5 6,16 7,92 5 [ 0 C] Temperatur 8,13 5, ,6 3,60 5 7,36 3,86 5 ph 6,73 0,49 3 6,56 0,19 5 7,04 0,13 5 [µs/cm] Konduktivitet 47,0 6, ,3 5 sal [mg/l] Syre 8,73 2,42 3 5,66 1,15 5 7,50 2,03 5 [FNU] Turbiditet 6,97 3,50 3 0,86 0, ,4 19,2 5 [mg/l] SUSP ,1 0,6 3 7,25 3,89 2 [mg/l] TOC 34,33 7,64 3 6,50 0, ,9 7,39 5 [mg/l] Ca 4,59 1, ,6 1, ,2 15,32 5 Fe 1,26 0,37 3 0,02 0,01 5 0,80 0,41 5 K 0,90 0,07 3 9,89 1,14 5 2,73 1,24 5 Mg 1,43 0,28 3 6,64 1,49 5 5,44 1,42 5 Na 4,77 0, ,8 15,0 5 7,45 0,96 5 S 2,08 0,50 3 7,51 0, ,4 3,65 5 Si 6,03 0,24 3 4,30 0,36 5 8,77 1,52 5 [µg/l] Al As 0,75 0,35 3 1,89 1,59 3 0,67 0,32 4 Ba 16,5 3,74 3 6,38 2, ,0 2,27 5 Cd 0,046 0, ,007 0, ,06 0,04 5 Co 0,75 0,38 3 0,21 0,04 5 1,03 0,56 5 Cr 1,58 0, ,192 0,06 5 0,775 0,48 5 Cu 3,87 1,95 3 7,38 8,10 5 3,64 1,46 5 Hg 0,007 0, , ,01 0,01 2 Mn 42,4 26,3 3 58,2 11, ,8 5 Mo 0,083 0,02 3 0,43 0,15 5 0,60 0,32 5 Ni 1,98 0,48 3 7,87 13,6 5 5,17 1,76 5 P 19,4 4, ,6 5 15,8 7,97 5 Pb 1,20 0,43 3 0,16 0,05 5 0,57 0,30 5 Sr 19,8 5, ,9 16,4 5 58,9 12,3 5 Zn 8,33 1, ,9 7,21 5 8,30 3,

24 Tabell 8. Resultat från provtagningarna av ytvatten i bäcken vid Lövudden (S10), bäcken öster om Lövudden (S11) samt bäcken vid Kulla (S12) inom ramen för referensundersökningen. I tabellen redovisas medelvärde, standardavvikelse samt antal mätningar/analyser över rapporteringsgräns. Analyser under rapporteringsgräns har inte inkluderats i beräkningarna. Parameter S10 S11 S12 Medel Std. Av. Antal Medel Std. Av. Antal Medel Std. Av. Antal [m 3 /tim] Flöde 6,25 6,75 4 3,53 4,40 4 2,90 3,80 4 [ 0 C] Temperatur 8,33 4, ,8 5,59 4 6,80 3,39 2 ph 7,08 0, ,10 0,62 4 7,80 0,71 2 [µs/cm] Konduktivitet , , ,1 2 sal [mg/l] Syre 6,98 2,80 4 7,53 0,76 4 6,85 0,21 2 [FNU] Turbiditet 37,5 28,6 4 51,3 41,4 4 35,5 29,0 2 [mg/l] SUSP 58,3 88,1 3 7,80 3,64 3 9,7-1 [mg/l] TOC 22,5 7, ,5 4, ,83 2 [mg/l] Ca 13,6 6, ,1 4,13 4 7,46 1,74 2 Fe 1,23 0,52 4 0,96 0,43 4 0,65 0,15 2 K 3,07 1,20 4 3,46 1,21 4 1,16 0,17 2 Mg 4,21 1,88 4 7,24 2,06 4 2,79 0,46 2 Na 10,2 5, ,8 4,58 4 5,75 0,39 2 S 6,53 3,54 4 3,87 0,97 4 2,74 0,00 2 Si 10,0 3,46 4 9,08 2,03 4 7,57 0,11 2 [µg/l] Al As 0,57 0,21 3 1,01 0,64 4 0,41 0,10 2 Ba 18,3 4, ,2 6, ,0 7,92 2 Cd 0,04 0,02 4 0,04 0,01 4 0,02 0,005 2 Co 0,87 0,52 4 0,35 0,15 4 0,33 0,02 2 Cr 1,09 0,23 4 1,17 0,47 4 1,16 0,29 2 Cu 4,67 1,50 4 3,37 1,29 4 2,18 0,23 2 Hg 0,007 0, ,005 0, ,004-1 Mn 88,8 72,1 4 14,0 5, ,9 1,41 2 Mo 0,28 0,11 4 0,44 0,14 4 0,15 0,06 2 Ni 3,80 1,30 4 1,61 0,57 4 1,63 0,04 2 P 74,6 42, ,8 4 16,4 6,58 2 Pb 0,82 0,33 4 1,04 0,43 4 0,78 0,44 2 Sr 50,4 23,0 4 73,5 21,2 4 30,4 5,80 2 Zn 5,65 1,74 4 5,30 2,49 4 3,55 1,80 2 I tabell 8 redovisas resultaten från provtagningarna av bäcken vid Lövudden (S10), bäcken öster om Lövudden (S11) samt bäcken vid Kulla (S12). Även i dessa vattendrag är halterna av krom 24

25 och kvicksilver låga. Medelhalten för krom uppgår till cirka 1-1,2 μg/l i dessa bäckar. För kvicksilver uppgår medelhalten som mest till 0,007 μg/l. Mindre tillflöden - Cr 1000,00 100,00 µg/l 10,00 1,00 0,10 0,01 S7 S8 S9 S10 S11 S12 Provpunkter tillflöden höga halter låga halter mycket höga halter måttligt höga halter Figur 13. Tillståndsklassning för ytvattnet i de mindre tillflödena. Medelvärden för respektive provpunkt redovisas i relation till Naturvårdsverket (1999). 4.3 Suspendat sedimentfällor Hamnen (SUSP1) I den innersta punkten i viken, inne i hamnen (SUSP1), har endast en fälla utplacerats. Basfakta om provtagningarna redovisas i tabell 9 och i tabell 10 redovisas resultat från provtagningarna. Tabell 9. Information om provtagningarna med sedimentfällor i SUSP1. Information om provtagningspunkten Vattendjup [m] Installationsdjup under vattenytan [m] SUSP1 5 3 Information om provtagningen Utlagd Tömd och utlagd Tömd och utlagd Tömd och utlagd Tömd och utlagd Provtagningsdatum Antal dygn

26 Tabell 10. Resultat från analyserna av material från sedimentfällan i punkten inne i hamnen (SUSP1). < anger halt under rapporteringsgräns. Krom och kvicksilver har markerats eftersom de huvudsakliga utgör föroreningselementen. Parameter Höst Vinter Vår Sommar [%] TS 50 C 7 4,7 4,9 24,3 [% TS] LOI 21,4 21,8 25,4 21,8 [mg/kg TS] Si Al Ca Fe K Mg Mn Na P Ti As 7 8,17 9,47 10,8 Ba Be 2,92 2,79 2,82 2,88 Cd 0,667 0,401 1,14 1,16 Co 19,3 13,8 11,9 11,9 Cr Cu 57,3 49,4 68,2 71,2 Hg 0,212 0,192 0,336 0,288 La 46,3 49,9 48,6 49,2 Mo <6 <6 <6 <6 Nb 9,88 11,9 7,28 9,04 Ni 29,9 29,9 28,1 27,1 Pb ,5 59,6 59,1 S Sc 12,7 12,4 11,4 12,1 Sn <20 <20 <20 <20 Sr V 85,6 89,6 81,1 82,8 W <60 <60 <60 <60 Y 34, ,8 34,4 Zn Zr

27 4.3.2 Grännäs (SUSP2) Tabell 11. Resultat från analyserna av material från sedimentfällan i punkten i höjd med Grännäs (SUSP2). < anger halt under rapporteringsgräns. anger att elementet inte kunde analyseras. Krom och kvicksilver har markerats eftersom de huvudsakliga utgör föroreningselementen. Parameter Höst Vinter Vår Sommar Övre Undre Övre Undre Övre Undre Övre Undre [%] TS 50 C 5,3 4,3 2,4 6,8 2,3 6,4 19,4 17,8 [% TS] LOI 21,1 22,7 26,3 20, ,8 26,1 20,4 [mg/kg TS] Si Al Ca Fe K Mg Mn Na P Ti As 7,75 9,62 7,05 10,8 5,45 11,6 7,17 15,4 Ba Be 3 3,07 2,42 3,12 1,98 3,23 2,71 3,48 Cd 0,468 0,654 0,287 0,93 0,662 0,909 0,896 1,38 Co 15,9 13,8 10,8 10,4 7,79 12,9 7,72 13,1 Cr Cu 52, ,8 60,7 33, ,8 71,7 Hg 0,0969 0,0973 0,102 0,505 0,119 0,263 0,115 0,709 La 40,3 43,5 43,2 53,2 24,5 44,5 49,6 60,1 Mo <6 <6 9,21 <6 <6 <6 <6 <6 Nb 10,5 9,07 11,8 10,6 6,66 8,01 9,79 9,32 Ni 32,2 32,7 20,8 26,8 19,5 31, ,6 Pb ,6 77,2 32,7 65,6 29,9 76,5 S Sc 13,3 13,1 10,9 12,7 8,5 13,3 11,3 14 Sn <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 Sr V 90,8 87,3 77,8 89,3 59,7 94,8 76,2 98,5 W <60 <60 <60 <60 <60 <60 <60 <60 Y 30,1 31,3 23,4 31,3 21,1 32,4 32,2 37,6 Zn Zr , , ,1 127 I punkten i höjd med Grännäs (SUSP2) har en övre och en undre sedimentfälla varit utplacerade. Basfakta om provtagningarna redovisas i tabell 12 och i tabell 11 redovisas resultat från provtagningarna. 27

28 Tabell 12. Information om provtagningarna med sedimentfällor i SUSP2. Information om provtagningspunkten Vattendjup [m] Installationsdjup under vattenytan övre fällan [m] Installationsdjup under vattenytan undre fällan [m] SUSP Information om provtagningen Utlagd Tömd och utlagd Tömd och utlagd Tömd och utlagd Tömd och utlagd Provtagningsdatum Antal dygn

29 4.3.3 Grännäsfjärden NV (SUSP3) I punkten i Grännäsfjärdens nordvästra del (SUSP3) har en övre och en undre sedimentfälla varit utplacerade. Resultat för den undre fällan under vintern saknas på grund av att fällan vid provtagningstillfället var borta. Tabell 13. Resultat från analyserna av material från sedimentfällan i punkten i Grännäsfjärdens nordvästra del (SUSP3). < anger halt under rapporteringsgräns. Krom och kvicksilver har markerats eftersom de huvudsakliga utgör föroreningselementen. Parameter Höst Vinter Vår Sommar Övre Undre Övre Undre Övre Undre Övre Undre [%] TS 50 C 2,7 8,5 1,6 4,9 7,1 17,4 13,4 [% TS] LOI 28,5 18, ,4 22,8 26,3 20,1 [mg/kg TS] Si Al Ca Fe K Mg Mn Na P Ti As 5,75 8,81 5,42 8,04 9,46 6,62 12,9 Ba Be 2,48 3,21 1,85 2,24 3,1 1,78 3,44 Cd 0,349 0,513 0,25 0,737 0,626 0,86 0,57 Co 13,8 15,2 12,6 8,74 11,6 7,5 11,7 Cr Cu 40,8 47,5 27,7 36, ,5 49,9 Hg <0,07 <0,07 0,142 0,0827 0,176 0,104 0,177 La 31,5 39, , ,3 Mo <6 <6 <6 <6 <6 <6 <6 Nb 9,94 12,4 11,3 6,31 8,46 <6 12,9 Ni 29,2 35,2 17,3 24,1 28,7 19,5 30 Pb , ,7 64 S Sc 11,3 14,2 9,13 9,35 12,8 6,99 14,1 Sn <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 Sr V 76,4 93,4 67,9 66,3 89,2 47,6 96,5 W <60 <60 <60 <60 <60 <60 <60 Y 24,3 32,6 17,8 23, ,3 34,7 Zn Zr 91, , ,

30 Basfakta om provtagningarna redovisas i tabell 14 och i tabell 13 redovisas resultat från provtagningarna. Tabell 14. Information om provtagningarna med sedimentfällor i SUSP3. Information om provtagningspunkten Vattendjup [m] Installationsdjup under vattenytan övre fällan [m] Installationsdjup under vattenytan undre fällan [m] SUSP3 16, Information om provtagningen Utlagd Tömd och utlagd Tömd och utlagd Tömd och utlagd Tömd och utlagd Provtagningsdatum Antal dygn

31 4.3.4 Grännäsfjärden mitt (SUSP4) I punkten i mitten av Grännäsfjärden (SUSP4) har en övre och en undre sedimentfälla varit utplacerade. Tabell 15. Resultat från analyserna av material från sedimentfällan i punkten i mitten av Grännäsfjärden (SUSP4). < anger halt under rapporteringsgräns. Krom och kvicksilver har markerats eftersom de huvudsakliga utgör föroreningselementen. Parameter Höst Vinter Vår Sommar Övre Undre Övre Undre Övre Undre Övre Undre [%] TS 50 C 2,6 8,6 2,5 4,4 4,4 3,7 17,5 13,5 [% TS] LOI 25 18,4 30,9 22,1 33,8 26, [mg/kg TS] Si Al Ca Fe K Mg Mn Na P Ti As 8,06 11,5 6,08 8,64 8,17 9,05 6,6 12,1 Ba Be 2,76 3,14 2,08 2,89 2,23 2,85 1,87 3,26 Cd 0,305 0,555 0,224 0,387 0,794 0,493 0,955 0,59 Co 11,9 13,2 6,93 10,1 9,6 10,9 7,04 11,2 Cr Cu 40,1 46,7 28,1 41,6 36,6 35, Hg 0,148 0,208 0,128 0,168 0,0813 0,133 0,0949 0,147 La 39,4 38,8 39,8 43,6 30,6 44,6 33,3 53,1 Mo <6 <6 10,1 11,2 <6 9,91 <6 <6 Nb 11,4 10,1 12,1 10,5 <6 8,08 6,56 13,1 Ni 25, ,1 27,1 25,4 25,2 17,2 26,7 Pb ,7 65,4 39,6 41,5 24,1 40,8 S Sc 12,4 14,3 9,66 12,5 9, ,59 13,6 Sn <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 Sr V 82,7 92,7 73,5 89,3 64,4 83,8 52,6 91,8 W <60 <60 <60 <60 <60 <60 <60 <60 Y 26,6 32,4 19,8 27,8 22,4 28,2 23,3 32,8 Zn Zr 99, , ,3 99,

32 Basfakta om provtagningarna redovisas i tabell 16 och i tabell 15 redovisas resultat från provtagningarna. Tabell 16. Information om provtagningarna med sedimentfällor i SUSP4. Information om provtagningspunkten Vattendjup [m] Installationsdjup under vattenytan övre fällan [m] Installationsdjup under vattenytan undre fällan [m] SUSP4 19, Information om provtagningen Utlagd Tömd och utlagd Tömd och utlagd Tömd och utlagd Tömd och utlagd Provtagningsdatum Antal dygn

33 4.3.5 Lövudden (SUSP5) I punkten i höjd med Lövudden (SUSP5) har en övre och en undre sedimentfälla varit utplacerade. Tabell 17. Resultat från analyserna av material från sedimentfällan i punkten i höjd med Lövudden (SUSP5). < anger halt under rapporteringsgräns. anger att parametern inte kunde bestämmas. Krom och kvicksilver har markerats eftersom de huvudsakliga utgör föroreningselementen. Parameter Höst Vinter Vår Sommar Övre Undre Övre Undre Övre Undre Övre Undre [%] TS 50 C 3,6 12,4 2,1 5,2 1,8 9,9 19,7 12,4 [% TS] LOI 23,6 16,8 28,7 22,7 38,5 21,4 31,3 - [mg/kg TS] Si Al Ca Fe K Mg Mn Na P Ti As 8,59 10,4 6,26 9,29 <5 9,84 3,47 10,7 Ba Be 2,69 3,32 2,41 2,79 1,31 3,28 1,19 2,96 Cd 0,414 0,42 0,279 0,483 0,468 0,501 0,46 0,479 Co 10, ,4 10,5 6 12,3 4,64 16,3 Cr Cu 36,9 43,5 27, ,9 37,5 22,4 41 Hg 0,119 0,147 0,0971 0,0989 0,0716 0,0882 0,0403 0,101 La 32,7 47,1 39,5 48,5 19,7 45,9 22,1 49,2 Mo <6 <6 <6 19,4 9,78 <6 7,08 <6 Nb 11,3 11,8 8,56 11,5 <6 10,5 <6 14 Ni 25, ,9 27,6 17,1 30, ,4 Pb 33,8 97,2 28,9 49,4 14,7 35, ,9 S Sc 12,7 14,7 9,84 12,8 5,63 14,1 5,17 13,5 Sn <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 Sr V 83 95,1 70,1 89,3 40,8 93,1 36,6 90,1 W <60 <60 <60 <60 <60 <60 <60 <60 Y 26,6 36,8 21,5 28,9 14,4 33,6 15,1 32,4 Zn ,1 179 Zr , ,

34 Basfakta om provtagningarna redovisas i tabell 18 och i tabell 17 redovisas resultat från provtagningarna. Tabell 18. Information om provtagningarna med sedimentfällor i SUSP5. Information om provtagningspunkten Vattendjup [m] Installationsdjup under vattenytan övre fällan [m] Installationsdjup under vattenytan undre fällan [m] SUSP Information om provtagningen Utlagd Tömd och utlagd Tömd och utlagd Tömd och utlagd Tömd och utlagd Provtagningsdatum Antal dygn

35 4.3.6 Innanför tröskeln (SUSP6) I punkten innanför tröskeln (SUSP6) har en övre och en undre sedimentfälla varit utplacerade. Tabell 19. Resultat från analyserna av material från sedimentfällan i punkten innanför tröskeln (SUSP6). < anger halt under rapporteringsgräns. Krom och kvicksilver har markerats eftersom de huvudsakliga utgör föroreningselementen. Parameter Höst Vinter Vår Sommar Övre Undre Övre Undre Övre Undre Övre Undre [%] TS 50 C 3,5 14,2 2,1 11,9 5, ,3 24,6 [% TS] LOI 19,7 10,3 25, ,1 14, ,3 [mg/kg TS] Si Al Ca Fe K Mg Mn Na P Ti As 4,88 5,51 3,39 4,91 3,47 4,86 3,29 4,21 Ba Be 2,03 2,19 1,39 2,07 1,81 2,68 1,55 2,17 Cd 0,22 0,302 0,169 0,456 0,462 0,276 0,478 0,252 Co 6,63 9,6 4,01 7,54 7,02 9,43 5,06 7,79 Cr ,6 168 Cu 24,8 30,2 14,1 25,9 18,6 26,1 16,9 23 Hg <0,07 0,0704 0,0687 0,0623 <0,04 0,0425 0,0476 <0,04 La 16,8 31,9 25,1 38,9 27,1 42,3 23,7 32,8 Mo <6 <6 <6 29,7 <6 6,51 <6 <6 Nb <6 6,65 <6 8,73 <6 10,2 <6 9,7 Ni 15,8 22,8 11,8 19, ,7 14,5 18,1 Pb ,1 30,9 25,8 21,9 20,8 13,4 15,2 S Sc 8,36 10,1 6,16 9,36 7,85 12,2 6,67 9,37 Sn <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 Sr V 54,1 63,3 44,2 66,3 51,9 78,2 43,4 58,5 W <60 <60 <60 <60 <60 <60 <60 <60 Y 21,9 28, ,8 20,8 30,7 18,3 25,7 Zn 97, ,5 88,3 Zr ,

36 Basfakta om provtagningarna redovisas i tabell 20 och i tabell 19 redovisas resultat från provtagningarna. Tabell 20. Information om provtagningarna med sedimentfällor i SUSP6. Information om provtagningspunkten Vattendjup [m] Installationsdjup under vattenytan övre fällan [m] Installationsdjup under vattenytan undre fällan [m] SUSP Information om provtagningen Utlagd Tömd och utlagd Tömd och utlagd Tömd och utlagd Tömd och utlagd Provtagningsdatum Antal dygn

37 4.3.7 Utanför tröskeln (SUSP7) I punkten utanför tröskeln (SUSP7) har en övre och en undre sedimentfälla varit utplacerade. Resultat för den undre fällan under våren saknas på grund av att fällan vid provtagningstillfället var borta. Tabell 21. Resultat från analyserna av material från sedimentfällan i punkten innanför tröskeln (SUSP6). < anger halt under rapporteringsgräns. anger att parametern inte kunde bestämmas. Krom och kvicksilver har markerats eftersom de huvudsakliga utgör föroreningselementen. Parameter Höst Vinter Vår Sommar Övre Undre Övre Undre Övre Undre Övre Undre [%] TS 50 C 4,9 3,2 1,6 2,8 3,5 12,7 8,6 [% TS] LOI 20,2 22,2 27,9 25,8 33,9 33,2 - [mg/kg TS] Si Al Ca Fe K Mg Mn Na P Ti As 6,4 9,39 3,69 5,72 <4 3,93 7,68 Ba Be 2,3 2,06 1,34 1,9 1,85 1,28 2,06 Cd 0,326 0,373 0,2 0,313 0,382 0,685 0,26 Co 8,9 8,3 4,96 7,84 7,6 5,59 7,17 Cr , Cu 29,7 28,8 13,9 23,8 19,8 19,3 26,7 Hg 0,0861 0,079 0,0545 0,0799 <0,04 0,0426 <0,08 La 26, ,2 33,2 28,8 19,8 31,6 Mo <6 <6 <6 <6 <6 <6 <8 Nb <6 8,88 <6 7,71 <6 <6 9,67 Ni 23 22,4 10,8 17,7 21,4 14,9 18,1 Pb 23,5 26,1 13,3 22,2 17, S Sc 9,99 10,3 5,95 8,59 8,14 5,51 9,31 Sn <20 <20 <20 <20 <20 <20 <31 Sr V 65,2 62,8 39,8 56,5 52,1 36,5 59,3 W <60 <60 <60 <60 <60 <60 <71 Y 27, ,4 23,5 20,9 15,4 25,2 Zn ,2 91, Zr , ,

38 Basfakta om provtagningarna redovisas i tabell 22 och i tabell 21 redovisas resultat från provtagningarna. Tabell 22. Information om provtagningarna med sedimentfällor i SUSP7. Information om provtagningspunkten Vattendjup [m] Installationsdjup under vattenytan övre fällan [m] Installationsdjup under vattenytan undre fällan [m] SUSP7 6,5 2 4 Information om provtagningen Utlagd Tömd och utlagd Tömd och utlagd Tömd och utlagd Tömd och utlagd Provtagningsdatum Antal dygn Suspendat aktiv provtagning Suspendatbelastningen i Valdemarsviken Suspendatbelastningen (i princip ett mått på mängden partikulärt material/känd volymsenhet) i Valdemarsviken under de olika årstiderna redovisas i tabell 23 Generellt är suspendatbelastningen som högst under sommaren och som lägst under vintern. Under våren och hösten ligger suspendatbelastningen något lägre än under sommaren medan den är högre än under vintern. Detta är rimliga resultat med tanke på att bland annat primärproduktionen är som störst under sommaren, vilket med för en ökad suspendatbelastning. Under hösten och sommaren uppvisar den ytterst belägna punkten (SUSPFR7) den högsta suspendatbelastningen, 5,1 respektive 6,8 mg/l. Under hösten uppvisar den innersta punkten (SUSPFR3) den lägsta suspendatbelastningen medan SUSPFR6 uppvisar lägst belastning under sommaren. Under vintern och våren är suspendatbelastningen generellt som högst i den innersta punkten medan den yttersta punkten uppvisar bland de lägsta värdena. Tabell 23 Suspendatbelastningen vid de olika provtagningsstationerna under en säsong. Stationerna är belägna innanför Grännäsfjärden (SUSPFR3), i Grännäsfjärden (SUSPFR4), i Krogsmålaströmmen (SUSPFR6) och utanför tröskeln (SUSPFR7). Vid varje provtagning har filtrering utförts med vatten från två nivåer (Ö och U). Station Höst-04 Vinter-05 Vår-05 Sommar-05 [mg/l] SUSPFR3Ö 2,6 1,0 4,2 4,8 SUSPFR3U 3,2 2,1 4,0 4,8 SUSPFR4Ö 4,0 1,3 3,4 4,4 SUSPFR4U 2,2 1,4 2,7 4,1 SUSPFR6Ö 4,0 1,9 2,5 3,6 SUSPFR6U 1,9 1,1 2,6 2,5 SUSPFR7Ö 5,1 0,85 2,7 6,8 SUSPFR7U 2,5 0,97 2,6 2,6 38