Beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen tillstyrka kommunfullmäktige besluta

Transkript

1 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg FALKENBERG /6 291 Insamlingssystem för avfall. Dnr KS KS, KF Beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen tillstyrka kommunfullmäktige besluta 1 VIVAB får i uppdrag att under nästa entreprenadperiod för sophämtningen, fr.o.m. oktober 2013, införa utsortering av matavfall i kommunen samt införa vägning av hushållsavfallet. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse från VIVAB Sammanfattning av ärendet VIVAB ansvarar för avfallshanteringen i Varbergs och Falkenbergs kommuner. Inför hösten 2013 kommer en ny upphandling av insamling, transport och behandling av hushållsavfall att genomföras. Målsättningen är att använda samma insamlingssystem i hela VIVAB:s verksamhetsområde för att uppnå ekonomiska fördelar vid upphandling och genom effektivare administration. Det system som väljs bör leda till en minskad miljöpåverkan, vara resurseffektivt och kundvänligt. Det ska också vara ekonomiskt försvarbart. Enligt avfallsplanen i kommunen ska separat insamling av matavfall påbörjas under nästa entreprenadperiod. Inför detta införande har en försöksperiod med separat insamling av matavfall genomförts. Erfarenheter samt redovisning av enkät finns samlat i en rapport. En rapport om fastighetsnära insamling av flera fraktioner är framtagen. Denna rapport kan inte tydligt påvisa en miljö- eller resurseffektivisering, och innebär betydande investeringar i fordon och utrustning. Vi bedömer att det bästa alternativet i dagsläget ur miljö-, resurs- och kostnadsperspektiv är att skaffa ytterligare ett kärl för insamling av matavfallet och att hämtning sker med tvåfacksbil. Vägning av hushållsavfallet har pågått i Varberg under längre tid. Resultatet är totalt minskade sopmängder, mer avfall som går till återvinning och stor kundnöjdhet, då man kan påverka sina kostnader. Detta gör att VIVAB föreslår att insamlingssystemet ska utgöras av vägning tillsammans med utsortering av matavfall i båda kommunerna för nästa entreprenadperiod. Driftkostnadsökningen (inkl. vägning) beräknas till kr/år och hushåll. Avgörande är resultatet av upphandlingen. Taxeutformning bör ske så att utsortering av matavfall uppmuntras. V1VAB ansvarar för avfallshanteringen i Varbergs och Falkenbergs kommuner. Inför hösten 2013 kommer en ny upphandling av insamling, transport och behandling av hushållsavfall att göras. En Falkenbergs koninum Falkenberg. "Felefon växel: Pax: e-post: konunun'ioalkenberg.se w.falkenberg.se

2 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg, ,, FALKENBERG Forts. 291 viktig målsättning är att få samma insamlingssystem i hela verksamhetsområdet. En mer enhetlig avfallshantering ger ekonomiska fördelar både vid upphandling och genom effektivare administration. Insamlingssystem som innebär höga investeringar i t.ex. fordon är lättare att införa om upptagningsområdet är stort. Enligt avfallsplanen i kommunen ska separat insamling av matavfall påbörjas under nästa entreprenadperiod. VIVAB påbörjade i oktober 2010 ett försöksprojekt med separat insamling av matavfall från ca 300 hushåll i varje kommun. Erfarenheter från detta försök samt en enkätundersökning redovisas i en rapport. (se bilaga 2) Enkäten visar att deltagande hushåll är övervägande positiva. En rapport om fastighetsnära insamling av flera fraktioner är framtagen. Denna kan inte påvisa en miljö- eller resurseffektivisering av systemet. Fastighetsnära insamling av 8-fraktioner är ett system med hög servicegrad och stor kundnöjdhct, men systemet innebär stora investeringar. Att skaffa ytterligare ett kärl för insamling av matavfallet, som hämtas med tvåfacksbil, är i dagsläget det bästa alternativet ur miljö-, resurs- och kostnadsperspektiv. Vägning finns i ett 20-tal kommuner. Erfarenheter av vägning, vilket skett i Varberg under längre tid, visar att acceptansen för viktbaserad avfallstaxa är hög. Genom vägningen får hushållen betala utifrån hur mycket avfall de lämnar och får därigenom ett ekonomiskt incitament att sopsortera och på andra sätt minska avfallsmängden. Andra fördelar är att den ger en ökad kontroll, vilket underlättar för administrativ personal, t ex kundservice och skapar möjligheter för en god kvalitet. Förutom viktstatistik får man också en identifiering av varje kärl och kan t ex se när soporna tömdes senast. Kommuner med viktbaserad taxa har minskade avfallsmängder med ca. 20%. Det finns en risk att avfallet vid införande av vägning tar fel väg. Bara viktbaserad taxa räcker inte som styrmedel, utan det krävs också bl.a. närhet till återvinningsplatser och en miljömedvetenhet hos hushållen. Den viktbaserade taxan drabbar t ex småbarnsfamiljer med blöjbarn. Samtidigt är taxan rättvisande, den som producerar mycket avfall betalar också mer i avgift. Det finns en stor acceptans för vägningen i de kommuner den införts. För att få ett enhetligt system och för att styra mot minskade avfallsmängder föreslås vägning införas. Ekonomi Vägningen i sig ger ökade kostnader som uppskattas till ca kr per abonnent. Enligt VIVAI3 räknas i detta in att hämtningen kommer att gå lite långsammare, samt något utökade administrativa kostnader. 1 och med ett viktbaserat system finns för den enskilde kunden som vill påverka sin avgift incitament att källsortera och kompostera. 1 Varberg där viktbaserat system finns betalar en kund ca 400 kr lägre/år för ett kärl på 370 liter och i snitt 230 kr/år mindre för ett 190 liters. Falkenbergs kommun Falkenberg. Teletim xixel: Fax: e-post: kommun(dfalkenberg.se w. falken berg.se

3

4 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg,mitåel FALKENBERG Forts. 291 Övervägande Sedan 2002 finns ett nationellt miljömål att 35 procent av matavfallet ska återvinnas genom biologisk behandling, inklusive hemkompostering, senast år Det troliga är att målet kommer att höjas. Det så kallade 35 procents-målet har haft stor betydelse, trots att det inte har uppnåtts. Det har medfört att 154 kommuner nu samlar in källsorterat matavfall och 63 kommuner har sådana planer. 21 procent av matavfallet beräknas nu gå till biologisk behandling. Naturvårdsverket har aviserat att det kommer nya etappmål, som kommer att finnas med i nya nationella avfallsplanen. De anser att ett nytt mål för matavfall behövs och att det inte är hållbart att skicka så mycket näring till förbränning. Miljömässigt är, enligt rapporter från Avfall Sverige, rötning ett miljömässigt acceptabelt alternativ till förbränning. Biologisk behandling är ett steg på väg mot ett långsiktigt hållbart, kretsloppsanpassat samhälle. Störst blir miljövinsten om biogasproduktionen används till fordonsbränsle och därmed ersätter ett fossilt bränsle. Varje svensk producerar ca 100 kg matavfall/år. Matavfallet har ett dåligt värmevärde men mycket går ändå till förbränning. En soppåse med matavfall som rötats kan driva en personbil ca 2,5 km. VI VA13:s målsättning är att med upphandlingen ställa krav på att en andel av fordonsparken skall köras på gas, för att tydliggöra att matavfall blir till något användbart. Koldioxidutsläppen vid fordonsgasdrift är ca 25-30% lägre än vid bensindrift, dessutom minskar utsläppen av kväveoxider och partiklar. Koldioxid från fordonsgas som är producerad av matavfall kommer från förnyelsebara källor och ökar inte på växthuseffekten. Kommuner med viktbaserad har minskade avfallsmängder med ca 20%. Kommunledningskontoret bedömer att vinsten med införandet av viktbaserat system i vart fall är trefaldigt: dels uppnås en väsentlig miljöeffekt med viktringen, dels finns möjlighet för kunden att själv kunna påverka sina avfallsavgifter och slutligen uppnår man ett gemensamt avgiftssystem tör både Falkenberg och Varberg, vilket förväntas ge ekonomiska fördelar vid upphandling och effektivisera administrationen. Systemet anses vidare ha hög legitimitet bland kunderna. Vid protokollet Henrik Lundahl Protokollet justerat och anslaget samma dag. Utdragsbestyrkande Falkenbergs kommun Falkenberg. Telefön växel: Fax: c-post: konunungfalkenberg.se

5

6 VIV B Vatten & 1411)6 I Vist AS TJÄNSTEU'I'L a enbergs kommun Kun limma ledninusken!:yel Insamlingssystem för hushållsavfall entreprenadupphandling -beslut id nyi,0/ D:)I Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att - VIVAB får i uppdrag att under nästa entreprenadperiod för sophämtningen, (fr.o.m. oktober 2013) införa utsortering av matavfall i kommunen samt införa vägning av hushållsavfallet Sammanfattning VIVAB ansvarar för avfallshanteringen i Varbergs och Falkenbergs kommuner. Inför hösten 2013 kommer en ny upphandling av insamling, transport och behandling av hushållsavfall att genomföras. Målsättningen är att använda samma insamlingssystem i hela VIVAB's verksamhetsområde för att uppnå ekonomiska fördelar vid upphandling och genom effektivare administration. Det systern som väljs bör leda till en minskad miljöpåverkan, vara resurseffektivt och kundvänligt. Det ska också vara ekonomiskt försvarbart. Enligt avfallsplanen i kommunen ska separat insamling av matavfall påbörjas under nästa entreprenadperiod. Inför detta införande har en försöksperiod med separat insamling av matavfall genomförts. Erfarenheter samt redovisning av enkät finns samlat i en rapport. En rapport om fastighetsnära insamling av flera fraktioner är framtagen. Denna rapport kan inte tydligt påvisa en miljö- eller resurseffektivisering, och innebär betydande investeringar i fordon och utrustning. Vi bedömer att det bästa alternativet i dagsläget ur miljö-, resurs- och kostnadsperspektiv är att skaffa ytterligare ett kärl för insamling av matavfallet och att hämtning sker med tvåfacksbil. Vägning av hushållsavfallet har pågått i Varberg under längre tid. Resultatet är totalt minskade sopmängder, mer avfall som går till återvinning och stor kundnöjdhet i, då man kan påverka sina kostnader. ' Invånarnas uppfattning om hur gator, parker, vatten och avlopp samt avfallshanteringen sköts, kundenkät genomförd 2010 av SM. Vatten & Miljö i Väst AB 1 Telefon Postadress Box 110, Falkenberg Besök Åkarevägen 10, Falkenberg & Östra Långgatan 18, Varberg 1 Webbplats

7

8 TJÄNSTEUTLÅTANDE Vatten & MI1J8 i Vist AB Detta gör att VIVAB föreslår att insamlingssystemet ska utgöras av vägning tillsammans med utsortering av matavfall i båda kommunerna för nästa entreprenadperiod. Driftkostnadsökningen (inkl. vägning) beräknas till kr/år och hushåll. Avgörande är resultatet av upphandlingen. Taxeutformning bör ske så att utsortering av matavfall uppmuntras. Beskrivning av ärendet VIVAB ansvarar för avfallshanteringen i Varbergs och Falkenbergs kommuner. Inför hösten 2013 kommer en ny upphandling av insamling, transport och behandling av hushållsavfall att göras. En viktig målsättning är att få samma insamlingssystem i hela verksamhetsområdet. En mer enhetlig avfallshantering ger ekonomiska fördelar både vid upphandling och genom effektivare administration. Insamlingssystem som innebär höga investeringar i t.ex. fordon är lättare att införa om upptagningsområdet är stort. Enligt avfallsplanen i kommunen ska separat insamling av matavfall påbörjas under nästa entreprenadperiod. VIVAB påbörjade i oktober 2010 ett försöksprojekt med separat insamling av matavfall från ca 300 hushåll i varje kommun. Erfarenheter från detta försök samt en enkätundersökning redovisas i en rapport. (se bilaga 2) Enkäten visar att deltagande hushåll är övervägande positiva. En rapport om fastighetsnära insamling av flera fraktioner är framtagen. Denna kan inte påvisa en miljö- eller resurseffektivisering av systemet. Fastighetsnära insamling av 8-fraktioner är ett systern med hög servicegrad och stor kundnöjdhet, men systemet innebär stora investeringar. Att skaffa ytterligare ett kärl för insamling av matavfallet, som hämtas med tvåfacksbil, är i dagsläget det bästa alternativet ur miljö-, resurs- och kostnadsperspektiv. Vägning finns i ett 20-tal kommuner. Erfarenheter av vägning, vilket skett i Varberg under längre tid, visar att acceptansen för viktbaserad avfallstaxa är hög. Genom vägningen får hushållen betala utifrån hur mycket avfall de lämnar och får därigenom ett ekonomiskt incitament att sopsortera och på andra sätt minska avfallsmängden. Andra fördelar är att den ger en ökad kontroll, vilket underlättar för administrativ personal, t ex kundservice och skapar möjligheter för en god kvalitet. Förutom viktstatistik får man också en identifiering av varje kärl och kan t ex se när soporna tömdes senast. Kommuner med viktbaserad taxa har minskade avfallsmängder med ca. 20%. Det finns en risk att avfallet vid införande av vägning tar fel väg. Bara viktbaserad taxa räcker inte som styrmedel, utan det krävs också bl.a. närhet till återvinningsplatser och en miljömedvetenhet hos hushållen. Vatten & Miljö i Väst AB 1 Telefon Postadress Box 110, Falkenberg Besök Åkarevägen 10, Falkenberg & Östra Långgatan 18, Varberg 1 Webbplats

9

10 TJÄNSTEUTLÅTANDE Den viktbaserade taxan drabbar t ex småbarnsfamiljer med blöjbarn. Samtidigt är taxan rättvisande, den som producerar mycket avfall betalar också mer i avgift. Det finns en stor acceptans för vägningen i de kommuner den införts. För att få ett enhetligt system och för att styra mot minskade avfallsmängder föreslås vägning införas. Miljönytta Sedan 2002 finns ett nationellt miljömål att 35 procent av matavfallet ska återvinnas genom biologisk behandling, inklusive hemkompostering, senast år Det troliga är att målet kommer att höjas. Det så kallade 35 procentsmålet har haft stor betydelse, trots att det inte har uppnåtts, Det har medfört att 154 kommuner nu samlar in källsorterat matavfall och 63 kommuner har sådana planer. 21 procent av matavfallet beräknas nu gå till biologisk behandling. Naturvårdsverket har aviserat att det kommer nya etappmål, som kommer att finnas med i nya nationella avfallsplanen. De anser att ett nytt mål för matavfall behövs och att det inte är hållbart att skicka så mycket näring till förbränning, (källa: Catarina Östlund, Naturvårdsverket). Miljömässigt är, enligt rapporter från Avfall Sverige, rötning ett miljömässigt acceptabelt alternativ till förbränning. Biologisk behandling är ett steg på väg mot ett långsiktigt hållbart, kretsloppsanpassat samhälle. Störst blir miljövinsten om biogasproduktionen används till fordonsbränsle och därmed ersätter ett fossilt bränsle. Varje svensk producerar ca 100 kg matavfall/år. Matavfallet har ett dåligt värmevärde men mycket går ändå till förbränning. En soppåse med matavfall som rötats kan driva en personbil ca 2,5 km2. VIVAB's målsättning är att med upphandlingen ställa krav på att en andel av fordonsparken skall köras på gas, för att tydliggöra att matavfall blir till något användbart. Koldioxidutsläppen vid fordonsgasdrift är ca 25-30% 3 lägre än vid bensindrift, dessutom minskar utsläppen av kväveoxider och partiklar. Koldioxid från fordonsgas som är producerad av matavfall kommer från förnyelsebara källor och ökar inte på växthuseffekten. Kostnadsanalys för utsortering av matavfall Nuvarande kärl måste kompletteras med ett ytterligare kärl för utsortering av matavfall. Priserna är uppskattade, alla investeringar och utförande kommer att upphandlas. 2 Källa Biogas Öst 3 Källa Fordonsgas Vatten & Miljö i Väst AB 1 Telefon Postadress Box 110, Falkenberg Besök Åkarevägen 10, Falkenberg & Östra Långgatan 18, Varberg 1 Webbplats

11 -

12 D/IVA Vatten ö Mil» 1 Vist AB TJÄNSTEUTLÅTANDE Investeringskostnader för respektive kommun genom VIVAB är: Ytterligare kärl ca: 280 kr/kärl Identifikationschip (Rfid), används för vägning, ca: 10 kr/st Beräknad livslängd är ca år, vilket ger en kostnadsökning med ca kr/år och hushåll. Insamling, transporter och behandling är svårare att göra en bedömning av innan upphandling. Idag,2011, ligger tömningskostnaden på ca 14 kr/tömning. Med två-facksfordon och tömning 26 ggr/år tillkommer 5-10 kr för det extra kärlet i tömningskostnad (per tömn.), samt kostnad för påsar: ca kr/år. Behandlingen för matavfall är idag något dyrare än brännbart vilket ökar kostnaderna. Driftkostnadsökningen beräknas till kr/år och hushåll. Kostnadsanalys - införande av vägning Vägning ger ökade kostnader som uppskattas uppgå till ca kr/abonnent. 1 detta inberäknat att hämtningen går lite långsammare, investeringar i våg- och identifieringssystem och ökade administrativa kostnader. Hur påverkas den enskilda abonnenten av en viktbaserad taxa? I de kommuner som har viktbaserad avgift varierar kostnaden mellan ca 1 kr/kg - 3,50 kr/kg. I Varberg ligger avgiften på 2,65 kr/kg. Hur mycket avfall hushållen producerar beror på många faktorer, såsom källsortering, kompostering ev. blöjbarn m.m. Vi kan inte utläsa ur vår statistik hur t ex barnfamiljer påverkas av en viktbaserad taxa. Däremot vet vi aktuella snittvikter för olika kärlstorlekar (i Varberg) och detta ger en bild av hushållens förväntade kostnader. [ nedanstående tabell redovisas nuvarande kostnader för Falkenberg och Varberg. Kärlstorlek Villahushåll 26 ggr/år Andel villahushåll Medelvikt i Varberg* villahushåll Kostnad 2011 Falkenberg Kostnad 2011 Varberg (med inlagda medelvikter) % - finns ej 1795 kr/år - finns ej % ca: 8,5 kg/v 2030 kr/år 1761 kr/år % ca 14 kg/v 3120 kr/år 2659 kr/år *snittvikter 1:a halvåret 2011 Vatten & Miljö i Väst AB 1 Telefon Postadress 13ox 110, Falkenberg Besök Åkarevägen 10, Falkenberg & Östra Långgatan 18, Varberg 1 Webbplats

13

14 TJÄNSTEUTLÅTANDE leathyn a MI1)5 I Vått AS Förslag på taxeupplägg I dagsläget är det inte möjligt att diskutera belopp då upphandling för nästa entreprenadperiod ännu inte är genomförd. För utsortering av matavfall kan man antingen ha en tvingande taxa, dvs. alla hushåll ska vara med och sortera ut sitt matavfall. De kommuner som har valt denna modell får som regel en stor kvantitet insamlat matavfall, men med sämre kvalitet på det insamlade materialet. Eller så kan man tillämpa en styrande taxa, dvs de som väljer att sortera ut sitt matavfall får en lägre avgift än de som inte vill sortera. En styrande taxa är att föredra då det ger en bättre kvalitet på det utsorterade matavfall, även om totalmängden insamlat matavfall blir något lägre. Taxan föreslås bestå av Grundavgift Det är den fasta avgiften som skall finansiera återvinningscentraler, hantering och behandling av farligt avfall, administration och utveckling. Grundavgiften betalas av alla fastighetsägare i kommunen. Viktbaserad hämtningsavgift (kr/kg) En styrande taxa kan utformas på olika sätt. Styrningen kan ske genom att grundavgiftens storlek varierar beroende på om man sorterar sitt matavfall, hemkomposterar, eller inte sorterar ut matavfallet alls. Styrningen kan också ske genom att hämtningsavgiften är differentierad, så att de hushåll som sorterar ut sitt matavfall har en lägre kiloavgift än de hushåll som väljer att inte sorterar ut matavfallet. Däremot bör (för de hushåll som sorterar) viktavgiften vara lika för båda avfallsslagen så att man inte lockas att slänga avfallet i fel kärl. Under försöksprojektet har det visat sig att matavfallskärlet för mindre hushåll känns onödigt stort, vilket kan göra det befogat att titta på möjligheterna att ge utrymme i taxan för hushåll att dela på det bruna kärlet. Det kan även av utrymmesskäl finnas behov till att dela på kärl. Slutlig utformning av taxan måste utredas närmare. Genomförande Att införa vägning av hushållsavfallet samt utsortering av matavfall innebär en omställning för hushållen. Det kommer att behövas en gedigen informationsinsats. Belastningen kommer att öka på vår personal under införandefasen. För att underlätta införandet kommer VIVAB bland annat skaffa lärdom från andra kommuner som har genomfört liknande insamlingssystem. Vatten & Miljö i Väst AB 1 Telefon Postadress Box 110, Falkenberg Besök Åkarevägen 10, Falkenberg & Östra Långgatan 18, Varberg 1 Webbplats

15

16 TJÄNSTEUTLÅTANDE Vatten tt Miljö I Väst AB VIVAB:s överväganden Rapporten 4 om flerfacksmodellen kan inte påvisa en miljö- eller resurseffektivisering. Fastighetsnära insamling av 8-fraktioner är ett system med hög servicegrad och stor kundnöjdhet, men systemet innebär stora investeringar. Sammantaget kan inte VIVAB förorda ett införande av 8- fraktionersmodellen. Att skaffa ett ytterligare kärl för matavfallet som hämtas med tvåfackshil bedöms vara det bästa alternativet, Detta gör att VIVAB föreslår utsortering av matavfall samt vägning i båda kommunerna för nästa entreprenadperiod. VIVAB Margareta Björksund VD Elisabeth Andersson Avfallsplanerare Bilaga 1 - Fastighetsnära insamling (UNI) av förpackningar och tidningar i Falkenbergs och Varbergs kommuner, Sweco Bilaga 2 - Avstämning av försöksprojekt i Falkenbergs och Varbergs kommun Fastighetsnara insamling (FN!) av förpackningar och tidningar i Falkenbergs och Varbergs kommuner, bilaga 1 Vatten & Miljö i Väst AB 1 Telefon Postadress Box 110, Falkenberg Besök Åkarevägen 10, Falkenberg & Östra Långgatan 18, Varberg Webbplats

17 Falkenbergs kommun Komp, ' r Iledninciskonlor et KmislimIllt!fc,n RAPPORT VIVAB Dnr Dp1 76S. RiO/C) Så 7 3C SWECO FASTIGHETSNÄRA INSAMLING (FNI) AV FÖRPACKNINGAR OCH TIDNINGAR I FALKENBERGS OCH VARBERGS KOMMUNER Övergripande konsekvensbeskrivning av insamling enligt Skånemodellen Uppdragsnummer Göteborg Sweco Environment AB Miljöteknik Göteborg Maj-Lis Stenberg Johan Nimmermark 1 (21) Sweco 1 Sweco Environment AB [Maj-Lis Stenberg Gullbergs Strandgata 3 Org nr Telefon direkt Box Goteborg sate Stockholm Mobil Telefon Ingår i Sweco-koncernen maj-lis stenberg@sweco se Telefax www sweco se Uppdrag sten p _vivab_fm1000\10 arbetsmtrl_dokttexhra fm vivab_ doc

18 SWECO INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning 4 2 Juridiska aspekter producentansvar Kommunens ansvar och producentansvar Taxor och avgifter 5 3 Förpacknings- och tidningsinsamlingen (FTI) Kritik mot FTI 6 4 Erfarenheter av FNI av hushållsavfall och förpackningar enligt Skånemodellen Historik Erfarenheter från Helsingborg, Lund och Lomma Anslutningsgrad och kundnöjdhet Avfallstaxor Insamlingsgrad och transporter Regionalt samarbete 10 5 Synpunkter från Landskrona, Svalöv och Malmö 10 6 Fördelar och nackdelar med FNI enligt Skåne modellen 12 7 Nulägesbeskrivning - Falkenbergs och Varbergs kommuner Folkmängd och boende Insamlingssystem för hushållsavfall och producentansvarsmaterial etc Fastighetsnara insamling av FTI-material Avfallsmängder Potential för ökad återvinning FTI-material Taxor 16 8 Konsekvenser av utökad FNI av förpackningar och tidningar Anslutningsgrad och kundnöjdhet Insamlingsgrad Ekonomi Inköp av fordon Inköp av kärl Tömningskostnad Ersättning från FTI Kostnadsbedömning 20 9 Sammanfattning och slutsatser 20 2 (21) RAPPORT FNI VIVAB Uppdrag , sten p _vivabini arbetsrntrldokstexttra Ini vivab_ doc

19 SWECO INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bilagor Bilaga 1 Sammanställning av insamlingssystem, taxor mm i Helsingborg, Lund och Lomma kommuner Bilaga 2 Sammanställning av nyckeltal för avfallshantering (från bl.a. Avfallweb) Bilaga 3 Plockanalyser i Halland 2010 RAPPORT F NI VIVAB 3 (21) Uppdrag : sten p _mab_fni arbetsrntrl_dok text\ra fru mab_ doc

20 SWECO 1 Inledning Sweco har på uppdrag av VIVAB utrett förutsättningar och konsekvenserna av en utvidgad fastighetsnära insamling (FNI) i Falkenbergs och Varbergs kommuner av producentansvarsmaterial enligt den s.k. Helsingborgsmodellen (hädanefter kallad Skånemodellen). VIVAB:s syfte är att se på alternativa lösningar när det gäller insamling av producentansvarsmaterial. Fastighetsnära insamling (FNI) är en möjlig lösning. Skånemodellen bygger på att hushållen lägger matavfall, restavfall, förpackningar av kartong, plast, metall och glas samt tidningar i olika fack i två kärl och att hämtning sker med en flerfacksbil. Flerfackssystemet är infört i ett 20-tal kommuner i Sverige idag med tyngdpunkt på Skåne där systemet tagits fram. I uppdraget har kontakter tagits med kommunerna Helsingborg och Lund som har haft flerfackssystemet sedan flera år tillbaka samt Lomma kommun som nyligen infört systemet. Kontakt har även tagits med Landskrona och Svalöv (LSR) som utrett frågan men valt att inte införa FNI enligt Skånemodellen. Även Malmö har kontaktats för att få ge sin syn på FNI. 1 uppdraget har inte ingått att utreda de ekonomiska konsekvenserna fullt ut. Underlaget som tagits fram bör dock kunna användas för en beräkning av taxor och avgifter för det scenario att systemet införs. 2 Juridiska aspekter producentansvar När det gäller kommunernas roll vid insamling av förpackningar avseende juridiska förutsättningar mm har Avfall Sverige' utrett detta och deras tolkningar finns i en skrivelse kallad "Guide 1" (mars 2010) Kommunernas roll vid insamling av förpackningar och papper. Texten nedan är till större delen en sammanfattning av denna guide. 2.1 Kommunens ansvar och producentansvar Enligt Miljöbalken är kommunen skyldig att tillhandahålla och utföra renhållning av det avfall som uppstår i hushållen med undantag av det avfall som omfattas av producentansvar. Särskilda förordningar finns vad gäller producentansvar för förpackningar och returpapper. Enligt förordningen om producentansvar för förpackningar (SFS 2006:1273) skall producenterna tillhandahålla lämpliga insamlingssystem för förpackningar och enligt Miljöbalken är hushåll och andra brukare skyldiga att sortera ut förpackningar ur sitt avfall och lämna det i producenternas insamlingssystem. Kommunen har dock rätt att ha ett eget insamlingssystem för förpackningar och då får avfallet endast transporteras av kommunen eller den som kommunen anlitar för detta. 1 Branschorganisationen för avfallshantering i Sverige 4 (21) RAPPORT FNI VIVAB Uppdrag sten p _mabini arbelsedd_dok1leznra (ni mab_ doc

21 -

22 SWECO n Förpackningsavfallet omfattas i detta fall inte av producenternas ensamrätt. Detta insamlingssystem kan organiseras som fastighetsnära insamling (FNI) t.ex. och kommunen råder då över insamlat material och kan sälja det på marknaden. Kommunen kan också ha avtal med producenterna och får då ersättning för insamlingen. När det däremot gäller returpapper så står det i förordningen om producentansvar för returpapper (SFS 1994:1205) att detta endast kan lämnas till producenternas insamlingssystem. Kommunen får alltså inte ha ett eget insamlingssystem för returpapper och samla in detta för försäljning t.ex. 2.2 Taxor och avgifter Insamling och hantering av producentansvarsmaterial (förpackningar och returpapper ) administreras av Förpacknings- och tidningsinsamlingen (FTI), se avsnitt 3 nedan. Kommunens avfallstaxa ska finansiera de fasta och rörliga kostnaderna för insamling och omhändertagande av hushållsavfall. Om kommunen frivilligt bygger upp ett insamlingssystem för att hantera förpackningar får detta finansieras med en avgift som ingår i avfallstaxan. Kommunen får då inte ha något avtal med FTI. Har kommunen avtal med FTI eller får någon form av ersättning från FTI för insamling eller kompletterande insamlingssystem, är det att betrakta som att insamlingen sker på producenternas uppdrag. Kommunen har då rätt att ta ut en serviceavgift (självkostnad) av fastighetsägaren för den extra tjänsten att han slipper åka till FTI:s återvinningsstation. Det måste dock finnas en valfrihet för fastighetsägaren att vara med i systemet eller ej. Avgiften får ej ingå i avfallstaxan och kommunen måste särredovisa serviceavgifter och intäkter från FTI i kommunens ekonomiska redovisning. När det gäller returpapper kan kommunen endast på uppdrag av FTI samla in detta och kan då ta ut en serviceavgift för den extra tjänsten. På samma sätt som för förpackningar måste tjänsten vara frivillig för fastighetsägaren och särredovisning ska ske. 3 Förpacknings- och tidningsinsamlingen (FTI) FTI är ett återvinningsföretag som ägs av de fyra materialbolagen Plastkretsen, MetallKretsen, Returkartong och Pressretur. Dessutom finns Svensk GlasAtervinning med genom ett avtalat samarbete. Verksamheten finansieras genom att förpackningsproducenterna betalar en avgift till materialbolagen. Kostnaden för omhändertagandet av förpackningen ingår alltså i priset för förpackade produkt som konsumenten köper i affären. FTI har byggt upp ett insamlingssystem i form av återvinningsstationer (ÄVS) ute i kommunerna. Normalt finns ca en AVS per 1000 invånare. FTI ansvarar för skötsel och tömning av stationerna via entreprenörer, som handlas upp. Det är kommunen som upplåter mark för stationerna. RAPPORT FNI VIVAB 5 (21) Uppdrag sten p _vivabini arbetsmtrl_dokntex gra Ini wvab_ doc

23 SWECO De flesta större insamlingsentreprenörer har egna specialsystem för FNI som de erbjuder fastighetsägare och verksamheter t.ex. Ragn-Sells system ReturMera och Sitas Miljöcirkeln. Genom avtal med FTI får entreprenörerna ersättning för insamlat material per hushåll. För närvarande (dec 2010) är ersättningen 23 kr per hushåll och år för förpackningar av papper, metall och plast. För glas och tidningar erhålls en ersättning per ton insamlat material. Entreprenören får i sin tur ta ut en avgift av fastighetsägaren för att täcka resten av kostnaden för insamlingen. Ersättningen från FTI ska alltså ses som ett litet bidrag för att täcka insamlingskostnaden2. Ersättningen från FTI per hushåll förutsätter att entreprenören håller ett abonnentregister. FTI ersätter även för FNI från villafastigheter. 3.1 Kritik mot FTI En hel del kritik har riktats mot FTI sedan producentansvaret infördes 1994 och även FTI har haft en del kritik mot kommunerna. Avfall Sverige har nyligen (nov 2010) lämnat en skrivelse till Miljödepartementet där man kräver att regeringen ser över reglerna för producentansvar för förpackningar och returpapper. Avfall Sverige menar att producentansvaret utvecklats i en riktning som inte var tänkt från början. Erfarenheter visar bl.a. att : Förpackningsmängden har ökat Principen om förorenarens betalningsansvar har urholkats Atervinningsmålen behöver moderniseras Det saknas drivkrafter att utveckla systemet Service till hushåll, företag och verksamheter är otillräcklig Samhällets information till medborgarna har blivit otydlig Det är svårt att samordna producenternas och kommunernas avfallssystem Sannolikt kommer det att bli förändringar i systemet på sikt. I detta uppdrag har dock förutsatts att nuvarande lagstiftning och FTI:s ersättningsformer gäller tills vidare. 4 Erfarenheter av FNI av hushållsavfall och förpackningar enligt Skånemodellen 4.1 Historik Helsingborgs kommun började redan 1989 att experimentera med FNI med ett system med flera fack i ett kärl och ombyggd sopbil med lådor för de olika fraktionerna. Systemet var helt manuellt. Försöket omfattade 200 villor och 800 lägenheter. Villorna fick insatslådor till sina kärl och flerfamiljsbostäderna hade separata kärl för de olika fraktionerna. Vid den tiden insamlades tidningar, kartong, färgat och ofärgat glas. 2 Muntlig uppgift från FTI 6 (21) RAPPORT FRI VIVAI3 Uppdrag : sten _vivabjni arbetsmtrl_dok\textkra Ini vivab_ doc

24 SWECO n Återvinningen fungerade så bra att man beslutade att bygga ut systemet i hela kommunen infördes producentansvaret och det blev ytterligare två fraktioner som skulle sorteras ut; metall och hårdplast. Helsingborgs kommun beslöt då att bygga ut systemet med ytterligare ett fyrfackskärl per abonnent. Lund och PWS Waste Systems AB fortsatte att utveckla insamlingssystemet genom att nya kärl togs fram och bilar byggdes om så att hämtningen blev helt maskinell. Helsingborg och Lund har därefter fortsatt växelvis att förbättra systemet. Även andra Skånekommuner har deltagit i utvecklingen. Modellen bör därför varken kallas Helsingborgs- eller Lundamodellen utan snarare "Skånemodellen" anser Bo Nordström på Helsingborgs kommun. FNI enligt "Skånemodellen" har nu (2010) införts i ett 20-tal kommuner i Sverige med tyngdpunkten i Skåne. 4.2 Erfarenheter från Helsingborg, Lund och Lomma De modeller av FNI som införts i bland annat Lund, Lomma och Helsingborg är mer eller mindre likartade. I samtliga kommuner samlas hushållsavfall i åtta fraktioner in. Därutöver samlas även batterier in i Helsingborg. I flerbostadshus och i vissa fall radhus finns återvinningshus eller återvinningsrum med kärl i större storlekar, upp till 640 liter, en eller flera för varje fraktion. Tömning av kärlen sker normalt varje vecka och generellt med enfacks- eller tvåfacksbilar. För villor och i vissa fall radhus sker insamling i två kärl, eller i undantagsfall tre kärl. Kärlens storlek varierar men är normalt från 190 till 370 liter. Ett insamlingskärl delas i fyra delar, vilket innebär att det i varje kärl går att samla in fyra fraktioner. Två av facken är större och två är mindre. Vilka fraktioner som samlas in i de olika kärlen och tömningsintervall varierar något beroende på kommun. I Lund 3 och Lomma läggs matavfall, restavfall och färgat glas och hårdplastförpackningar4 i det ena kärlet. I det andra kärlet läggs returpapper, pappersförpackningar, ofärgat glas och metallförpackningar. Matavfall, restavfall, returpapper och pappersförpackningar samlas i de större facken och övriga fraktioner i de mindre facken. Tömning av det första kärlet sker varje eller varannan vecka och tömning av det andra kärlet sker var fjärde eller var sjätte vecka. 3 l Lund finns det ett dyrare abonnemang än standardabonnemanget där ett extra kärl finns för restavfall l Lomma samlas inte mjuka plastförpackningar in då det uppstått problem med tömning av facket med plastförpackningar, som varit för hårt packat. Även i Lund har detta problem uppstått men där forsätter man än ändå tillsvidare. 7 (21) '1"; RAPPORT FNI VIVAB Uppdrag sten p _fflabinn arbetsmtrl_dokttextkra fni mab_ doc

25

26 SWECO g Fördelningen av fraktionerna och hämtningsintervallen skiljer sig något i Helsingborg jämfört med Lund och Lomma. I Helsingborg samlas även batterier in genom att de placeras i en behållare av valfri typ ovanpå det andra kärlet. Det första kärlet töms antingen varje eller varannan vecka och det andra kärlet töms var fjärde vecka. Tömning av flerfackskärlen sker med ett insamlingsfordon som är utrustat med fyra fack. I Lund kan även ett system med endast matavfall och restavfall väljas. Tömning av dessa fraktioner sker med samma sopbil. 1 Helsingborg används olika fordon för tömning av enbart rest- och matavfall och tömning av fyrfraktioners-kärlen. I bilaga 1 visas en uppställning av avfallsfraktioner, kärlstorlek, hämtningsintervall och abonnemangsavgifter i de tre kommunerna. Insamlingen av hushållsavfallet sköts av entreprenörer i samtliga tre kommuner Anslutningsgrad och kundnöjdhet Andelen villahushåll som har valt att ansluta sig till FNI i Lund är % (2010). Målet är att 80 % av enfamiljshusen ska välja FNI. Andelen anslutna kommer sannolikt att öka när även enfamiljshus på landsbygden erbjuds tjänsten. Lunds kommun har invånare. Andelen villahushåll uppgår till 36%. 1 Helsingborg är andelen anslutna villaabonnenter är 96-97% 5. Fler vill ha abonnemanget men kan inte nyttja det p.g.a. platsbrist; kärlen får inte plats på tomten. Totalt finns invånare i kommunen. Andelen villahushåll uppgår till 34%. Före upphandlingen av den senaste avfallshämtningen i Helsingborgs kommun gick en enkät ut där kunderna tillfrågades om vilket system de föredrog utan att kommunen angav någon avfallstaxa. 90 % av de tillfrågade ville då ha FNI vilket framgick i förfrågningsunderlaget vid upphandlingen. 1 Lomma är anslutningen uppemot 80 % fastän systemet nyligen är infört (januari 2010). Totalt finns ca invånare i kommunen. Ett problem inledningsvis vid införande av systemet var att hitta en plats för de stora kärlen på fastigheten och klagomål har också framförts. När systemet kommit igång har dock kunderna varit mycket nöjda. Antalet AVS (återvinningsstationer) har minskat när det fastighetsnära systemet byggts ut. 1 Helsingborgs kommun finns 10 stycken, i Lund 22 och i Lomma 5 stycken AVS. Kundnöjdheten är mycket stor med fyrfackssystemet enligt utförda enkätundersökningar Avfallstaxor De tre kommunerna Helsingborg, Lund och Lomma har liknande avfallstaxa för FNI av hushållsavfallet, kr per år, se bilaga 1. Man kan välja om man vill ha Muntligt frän Helsingborgs kommun. Enligt Avfallweb var andelen 84% 2009, se bilaga 2. 8 (21) RAPPORT FNI VIVA8 Uppdrag : sten p _vivabinn arbetsmirl_dok1textlra Ini vnab_ doc

27 SWECO abonnemang enbart för hämtning av matavfall och restavfall respektive matavfall och restavfall inklusive hämtning av förpackningar och tidningar. Vad gäller Helsingborgs kommun så är kostnaden för tömning av flerfackskärl marginellt dyrare per år jämfört med hämtning av enbart mat- och restavfall. Avgiften är enligt kommunen ej subventionerad eller styrd till fördel för FTI-materialet 6. Anledningen till den förhållandevis låga kostnaden är den stora anslutningen till systemet vilket gav en förhållandevis billig insamlingskostnad vid upphandling av senaste entreprenaden. Skillnaden mellan hämtning av "allt" och enbart matavfall och restavfall är ca 180 kr per år. Det framgår ej av avfallstaxan hur stor merkostnaden för insamling av FTI-materialet är. I Lunds kommun är enligt uppgift kostnaden för FNI ca 500 kr dyrare per hushåll och år jämfört med ett system där matavfalls- och restavfallshämtning kombineras med återvinningsstationer. Abonnemangsavgiften är dock densamma. En subventionering för de som väljer FNI finns därmed. Målsättningen är att en särredovisning av vart de olika kostnaderna hör hemma ska tas fram. Även i Lomma kommun subventioneras de kunder som väljer FNI. Abonnemangskostnaden är samma oavsett abonnemang. Subventioneringen av FNI för normal hämtning är 552 kr/år (2010) vilket framgår tydligt i avfallstaxan Insamlingsgrad och transporter Insamlingsgraden för FTI-materialet är mycket bra i de tre kontaktade kommunerna. I Helsingborg var den insamlade mängden per person 99 kg för 2009 och i Lund 105 kg, se bilaga 2. För Lomma finns ingen statistik framme ännu eftersom systemet infördes I Lund har det inneburit att kostnaden för behandling av restavfallet minskat då mängden minskat. När systemet infördes i Lund vägdes samtliga fraktioner och det konstaterades att restavfallet som samlas in minskade med vikts-%. Det beror sannolikt på att matavfall nu också samlas in. Mängden restavfall uppgår till 280 kg per person att jämföras med Helsingborgs 216 kg per person. Differensen kan bero på att Lund inte byggt ut systemet helt ännu. Plockanalyser av restavfallet från Lund och Lomma från 2-facks (enbart matavfall och restavfall) och 4-fackskärl visar att det är en mycket liten skillnad när det gäller innehållet av producentansvarsmaterial i restavfallet. Den ovidkommande fraktion som dominerar förutom matavfall är plastförpackningar. Andelen producentansvarsmaterial totalt var ca 25-30% i restavfallet. 6 Muntligt Bo Nordström, Helsingborgs kommun RAPPORT ENl VIVAB 9 (21) Uppdrag , sten p \ _vtvab_fr arbetsruld_cfok\textkra (ni mab_ doc

28 SWECO Plockanalyser från Helsingborg (2009) visar att felsorteringsgraden i restavfallsmängden var 43% varav 24% var matavfall och övrigt 19%. Det framgår inte av angiven statistik' hur stor andel som var producentansvarsmaterial. Enligt Helsingborgs kommun fungerar möjligen insamlingssystemet för bra idag eftersom tillgängligheten är hög och mängden insamlat AV-material därmed blir hög. Mängderna ökar dessutom. Större mängder insamlat FTI material innebär lägre priser på marknaden och därmed lägre ersättning till kommunerna. Alltså, ju mer man samlar in ju sämre ekonomi blir det i insamlingssystemet. Transporter Enligt en rapport 8 från IVL leder FNI till att antalet transporter ökar. En anledning till detta är att hämtning vid återvinningsstationer lättare kan optimeras än vid FNI och att det inte är möjligt att fylla samtliga fack i flerfacksbilar helt. Den ökande miljöbelastningen är enligt rapporten påvisbar även om en minskning av privata transporter till återvinningsstationer sker. För glasförpackningar (där miljövinsten av återvinning är begränsad) blir därmed miljöbelastningen större än miljövinsten vid FNI. För övriga material kan den ökande insamlingsgraden eventuellt fortfarande innebära en ökad miljövinst. 4.3 Regionalt samarbete "Sopkoll" är ett samarbete mellan de åtta kommunerna; Bjuv, Båstad, Helsingborg, Höganäs, Landskrona, Svalöv, Åstorp och Ängelholm. Syftet med Sopkoll är att effektivisera avfallshanteringen i Skåne nordväst genom samverkan och konkurrensutsättning. Inom Sopkoll diskuterar man bland annat att effektivisera och kostnadsminimera insamlingen av avfall genom att ha gemensam reservpool av insamlingsfordon (t.ex. fyrfacksbilar) samt att ha en gemensam upphandlingsenhet9. 5 Synpunkter från Landskrona, Svalöv och Malmö 1 Malmö har frågan om FNI inte diskuterats på politisk nivå. Inom VA SYD 1 har dock diskussioner om FNI förekommit. I Landskrona och Svalöv har det samägda kommunala bolaget LSR (Landskrona och Svalövs Renhållnings AB) utrett FNI och frågan har behandlats politiskt. 7 Helsingborgs hemsida 8 Underlag till utvärdering av producentansvaret för förpackningar, , IVL 9 Muntligt Bo Nordström Helsingborgs kommun. 10 VA SYD är ett kommunalförbund mellan Lund och Malmö, som hanterar vatten och avloppsfrågor samt även Malmös och Burlövs avfallshantering på uppdrag av respektive kommun. :-A 2 10 (21) RAPPORT FNI VIVAB Uppdrag sten p \ 1314 \ _mab_fni arbetsmirl_dok1text1ra fnt vrvab doc

29 SWECO VA SYD 1 ' synpunkter på FNI är gemensam med Avfall Sveriges ståndpunkter. Den första rör den juridiska osäkerheten angående insamling och rådigheten över avfallet, den andra gäller de ekonomiska konsekvenserna. Ekonomin är osäker då det är svårt att veta hur många kunder som kommer att ansluta sig. I Malmö finns insamling av matavfall i separata kärl. Anslutningsgraden till detta system, som är frivilligt, är låg. De som bestämmer sig för att samla in matavfall separat får en något lägre avgift, 50 kr/år. I Malmö är avfallstaxorna låga, nationellt sett, normal avgift är 1294 kr/år för villaabonnemang med tömning varannan vecka. VA SYD tror inte att det hade blivit en högre anslutning med en större rabatt. Skälet till att inte välja separat insamling av matavfall har varit den förhållandevis stora yta som ett extra kärl tar upp på tomten. FNI enligt Skånemodellen innebär att två stora kärl ska ställas upp på tomten vilka tar mer yta i anspråk än kärlen för enbart matavfall och restavfall. VA SYD tror inte att detta skulle tas väl emot av kunderna. Därutöver skulle FNI innebära en högre avgift för kunderna. Sammantaget innebär dessa synpunkter att VA SYD på tjänstemannanivå ifrågasätter genomförbarheten med FNI enligt Skånemodellen i Malmö. LSR utvärderade FNI för ett par år sedan och då var utgångspunkten att FNI skulle införas i Landskrona och Svalöv. De största fördelarna är bättre kundservice och en viss ökning i mängd insamlat material Trots flera fördelar anser LSR att nackdelarna överväger och man har valt att inte införa systemet. LSR har gjort en jämförelse av insamlat återvinningsmaterial 2008 mellan Ängelholm (återvinningsstationer och insamling av rest- och matavfall, som i Landskrona och Svalöv) och Helsingborg (FNI) som båda tillhör NSR (Nordvästra Skåne Renhållnings AB). Denna visade att i Helsingborg insamlades 120 kg återvinningsmaterial per person och år och i Ängelholm insamlades 112 kg per person och år. Detta innebär att en förbättring av insamlingsgraden på knappt 7,5 % uppnås med hjälp av FNI. Nyttan i förhållande till kostnaden för att införa FNI är för liten anser LSR. En viktig anledning till att inte införa FNI är anser LSR, att det skulle innebära att FTI kommer undan sitt ansvar. FTI har ett totalkrav på sig om insamlingsgraden i riket dvs. återvinningsmålen i förordningen om producentansvar för förpackningar. Förbättras insamling i en kommun eller flera kommuner finns en viss risk att den kan försämras i andra. Drivkrafterna är i dagsläget dåliga för att öka insamlingsgraden, i synnerhet för de förpackningsslag där återvinningsmålen redan har uppnåtts. LSR har satt en hög behandlingsavgift på restavfall i sina kalkyler. I dagsläget finns det en överkapacitet på förbränningsanläggningarna i Sverige. Detta innebär att behandlingsavgifterna är låga och det är mindre lönsamt att återvinna material. Under ett antal månader 2005 och 2006 genomförde LSR provinsamling med FNI i ett antal bostadsområden i Landskrona och Svalöv. Efter avslutad provperiod undersöktes intresset av att fortsätta med tjänsten mot en serviceavgift på mellan kr/år. Knappt 20 % av villaägarna var beredda att betala extra för tjänsten. Ytterligare 50 % av Il Ej officiellt uttalande från VA SYD, enbart på tjänstemannanivå. 1 RAPPORT FNI VIVAB Uppdrag sten p \ _mab_fn arbelsrntrl_dok1text1 ra fru vomb_ doc

30

31 SWECO villaägarna ville ha tjänsten om den var gratis. En telefonintervju som NSR lät göra 2009 bekräftade det tidigare resultatet för Landskrona. LSR anser att kostnader som borde tas av FTI har hamnat hos kommunerna. Bland annat har kommunerna fått stå för kostnaden för information angående insamling av förpackningar. FNI i enfamiljshus skulle innebära att ytterligare kostnader får tas av kunderna istället för av FTI. FTI betalar samma ersättning per hushåll för insamling från en- och tvåfamiljshus som för flerfamiljshus. I själva verket är kostnaden för insamlingen betydligt högre för villahushåll. LSR vill inte att kunderna ska behöva betala dubbelt 12 vilket blir fallet med FTI:s nuvarande ersättningsnivå, då LSR måste ta ut en serviceavgift om FNI ska kunna administreras. Att bilåkandet skulle minska är inte troligt enligt LSR då personer som bor på landet oavsett om de har insamling av producentansvarsmaterial eller ej kommer att ta bilen då de ska handla eller utföra andra ärenden. I nuläget tar de sannolikt i stor utsträckning med sig återvinningsmaterial vid detta tillfälle. 6 Fördelar och nackdelar med FNI enligt Skåne modellen FNI enligt Skånemodellen har både för- och nackdelar. En stor fördel är den förbättrade servicen för kunderna i form av underlättande av insamling och återvinning. Den stora tomtyta som uppsamlingskärlen kräver kan vara störande. Ersättningsnivåerna FTI betalar ut per insamlat hushåll till kommunerna täcker inte insamlingskostnaden. Det innebär att kunden eller kommunen får betala mer för hantering av förpackningsmaterial om FNI införs än om det inte införs. +/- Det är inte helt säkert att FNI leder till en högre insamlingsgrad av förpackningsmaterial. Dock pekar bland annat jämförelsen mellan Ängelholm och Helsingborg på att en viss förbättring sker. Här måste hänsyn tas till att en jämförelse mellan olika kommuner är svår att genomföra. Enligt Renova 13 påverkas insamlingsgraden av förpackningsmaterial mer av informationen till kunderna än vilket insamlingssystem som används. En nackdel med FNI är de ökande kostnaderna för insamling, till följd av fler transporter. Det ökande antalet hämtningar innebär att miljöbelastningen ökar, även om privata transporter skulle minska. Den totala miljönyttan är svår att avgöra. 12 Kunden har redan betalat för materialåtervinningen eftersom det ingår i varans pris. 13 Underlag till utvärdering av producentansvaret för förpackningar, , 1VL 12(21) RAPPORT FNI VIVAB Uppdrag , sten p \ _,Avab_fnI\ arbetsmirldokltex gra fni vnab_ doc

32

33 SWECO Om mängden restavfall minskar, vilket är fallet i exempelvis Lund, kommer avfall till förbränning att minska vilket innebär en miljövinst, både genom minskade utsläpp och bättre resurshushållning. Sett enbart till ekonomiska aspekter är FNI dyrare än återvinningsstationer. Främsta anledningen till detta är att insamlingskostnaderna ökar. Detta kompenseras till viss del men inte helt av den minskande kostnaden för hantering av restavfallet. Miljöeffekterna är svårare att värdera ekonomiskt då utfallet påverkas mycket av hur dessa värderas. Sammantaget är det svårt att avgöra om FNI är samhällsekonomiskt lönsammare än återvinningsstationer. +1- Om kvalitén på insamlat material är bättre eller sämre i FNI jämfört med återvinningsstationer är också svårt att avgöra. Detta kan precis som för insamlingsgraden ha mer att göra med information till kunderna än själva insamlingssystemet. FNI innebär en större fysisk arbetsbelastning för insamlingspersonal då det innebär fler tunga lyft och mer baxning av kärl fram till sopbilen Då incitamenten för FTI att öka insamlingsgraden är små" kan införande av FNI, om det ger en högre insamlingsgrad av förpackningsmaterial, innebära att återvinningsgraden i andra delar av landet minskar. Om däremot kommunen (eller dess entreprenör) säljer förpackningsmaterialet till någon annan än FTI kan det däremot leda till en högre återvinningsgrad totalt. FTI måste då samla in denna mängd förpackningsmaterial någon annanstans, detta gäller inte returpapper som endast FTI får hantera. Ett minskat antal AVS innebär sannolikt minskade kostnader för kommunerna som idag ibland måste städa upp runt återvinningsstationerna. Sammantaget är den största fördelen med FNI är således ökad service för kunderna och den största nackdelen är de ökade kostnaderna som idag inte täcks fullt ut av FTI:s ersättningssystem. Miljömässigt är det svårt att avgöra om FNI är mer positivt eller negativt än AVS med tanke pä transporterna kontra ökad återvinning av material. 14 Avfall Sveriges bedömning i skrivelse RAPPORT FNI VIVAB 13 (21) Uppdrag sten p 11314\ _vtvab_fni NO00110 arbetsmirldok1text1ra Ini vtvab_ doc