Från Stockholm till Västerås

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Från Stockholm till Västerås"

Transkript

1 Uppsala universitet Företagsekonomiska institutionen C-uppsats Vårterminen 2007 Från Stockholm till Västerås från krångel till enkelhet Författare: Elin Spector Petter Svensson Handledare: Susanne Åberg

2 Sammanfattning Syftet med denna uppsats är att undersöka och generera idéer om vad som bör tas i beaktande då Västerås skall marknadsföra sig gentemot stockholmare. För att uppfylla detta syfte genomfördes fyra olika fokusgrupper, två i Västerås samt två i Stockholm. Fokusgrupperna i Västerås genomfördes med personer som flyttat till Västerås från Stockholm under I Stockholm genomfördes de med personer som bor i innerstaden samt väntar barn. De slutsatser som går att dra efter genomförande av studien är att personer som har barn är mer lockade av att lämna Stockholm än personer utan, samt att Västerås saknar den starka identitet som Stockholm har. Detta kan leda till att stockholmare inte inser fördelarna med att bo i Västerås istället. Den största skillnaden mellan att bo i de båda städerna kan sammanfattas med ordet enkelhet. Västerås erbjuder ett genomgående enklare liv, där enkelheten genomsyrar hela vardagen.

3 1. Inledning Problembakgrund Västerås problem Västerås Stockholm Syfte Teori Branding Place branding Analysmodell Metod Val av ämne Val av tillvägagångssätt Intervjumetod Trovärdighet Analysmetod Metodkritik Fokusgrupp Urvalskritik Avgränsning Målgrupp Analys Bortfall Empiri Västerås Karta och diagram över Mälardalen Fokusgrupper Fokusgrupp 1 Västerås Fokusgrupp 2 Västerås Fokusgrupp 1 Stockholm Fokusgrupp 2 Stockholm Analys Västerås attribut Västerås fördelar Värderingar Västerås kultur Västerås personlighet Användare Ytterligare saker som framkommit genom intervjuerna i Stockholm Marknadsföringsstrategier för Västerås Slutsats och slutdiskussion Källförteckning Bilaga 1. Brev till personer boende i Västerås Bilaga 2. Intervjuguide, Västerås Bilaga 3. Intervjuguide, Stockholm... 36

4 1. Inledning Kapitlet kommer inledningsvis att beskriva begreppen attraktivitet och platsmarknadsföring i avsnittet problembakgrund, för att sedan mynna ut i uppsatsens problem och syfte. 1.1 Problembakgrund En plats förmåga att attrahera människor är av grundläggande vikt för lokal- och regionalutveckling. Detta är speciellt viktig i länder som har en låg eller negativ befolkningstillväxt där den åldrade befolkningen gör att färre måste försörja fler, vilket är fallet i Sverige. (Niedomysl 2006:10) Flyttning är den enskilt största faktorn som påverkar en kommuns befolkningsutveckling. (Destination Västerås 2004:2) Att människor flyttar beror på en hel rad faktorer. Enligt en undersökning från 2006 har olika egenskaper hos en stad olika betydelse när det gäller att värdera olika tänkbara bostadsmöjligheter. Det går att urskilja tre olika nivåer av vad som gör en plats attraktiv då det gäller migration: behov, krav och preferenser. Behovsnivån innehåller det som kan kallas baskrav, såsom möjligheten att ha en säker och prisvärd bostad. Nästa nivå refererar till sådana krav som inte är förhandlingsbara och som måste uppfyllas för att platsen ens ska komma i fråga. Den sista nivån är preferenser, och denna nivå innefattar faktorer som kan ses som ett pluskantutbud. En plats som uppfyller alla dessa tre nivåer är en plats med större attraktivitet än en som inte uppfyller dessa. (Niedomysl 2006:20f) Även om en plats uppfyller de tre ovan nämnda nivåerna kan det vara så att den målgrupp som staden vill rikta sig till inte är medvetna om att denna plats uppfyller dessa krav. För att kommunicera en plats/stads fördelar används ofta platsmarknadsföring. Kärnan i platsmarknadsföring är enligt Kotler (1999) att utveckla en stark och attraktiv positionering samt image för samhället, utveckla attraktiva motiv för köpare och potentiella köpare och användare av varor och tjänster, leverera platsens produkter och tjänster på ett effektivt och tillgängligt sätt samt att marknadsföra platsens fördelar samt platsens attraktivitet så att målgruppen är medveten om detta. (Kotler et. al 1999:25) Kotler skriver att många samhällen och regioner i Europa idag är engagerade i en pågående kamp för att skapa jobb och rikare regioner. Enligt honom förväntar sig invånarna och företagen sig detta av samhället och för att kunna skapa fler möjligheter måste samhällena ha kunskap om hur de ska locka investerare, - 1 -

5 företag, nya invånare samt besökare. Platser bör precis som produkter och tjänster marknadsföras på ett sofistikerat sätt. Varje samhälle måste definiera sina starka sidor och effektivt kommunicera dessa för att kunna konkurrera på marknaden. För att kunna utveckla konkurrenskraftighet bör dåtid, nutid samt framtid tas i beaktande. En viktig del i konkurrenskraftigheten är även att identifiera konkurrenterna och att finna sätt att differentiera och positionera sig på för att lysa starkast för målgruppen. (Kotler et. al 1999:Preface) 1.2 Västerås problem Västerås är en stad som nu vill komma att jobba mer med platsmarknadsföring bland annat på grund av flyttningen mellan Stockholm och Västerås. Detta har inte bara stor betydelse för Västerås del då det gäller att positionera sig som en av Sveriges attraktivaste städer, (Varumärkesplattform för Västerås Mälarstaden 2005, passim) utan även för att kunna skapa en rikare region. I synnerhet vill staden rekrytera kompetenta och högutbildade individer, detta då dessa individer förväntas föra med sig ett antal positiva effekter som gör att Västerås attraktivitet ökar ytterligare på sikt. Staden har sedan en längre period haft ett negativt utflyttningsnetto, antalet inflyttade minus antalet utflyttade, gentemot Stockholms län. Dock har denna trend under 2000-talet kommit att ändras, idag pekar siffrorna åt det positiva hållet. Dessa siffror är en följd av ökad inflyttning från Stockholmsområdet samt minskad utflyttning från Västerås. Detta kan förklaras med bland annat ökade bostadspriser i Stockholmsområdet, inflyttning av studenter till Mälardalens högskola samt färdigställandet av Mälarbanan som förkortar restiden vid pendling från Västerås till Stockholm väsentligt. Dock medför dessa faktorer även problem för Västerås stad, då arbetskraften ej stannar i Västerås utan de som studerar oftast flyttar då studierna är klara, samt att de som pendlar inte arbetar i staden (Destination Västerås 2004:2) Västerås Stockholm De personer som flyttar till Västerås från Stockholm skiljer sig från medelinflyttaren. Den genomsnittliga inflyttaren från Stockholms län är något äldre, har högre utbildningsnivå och en betydligt högre medelinkomst. En utredning visar att en väsentligt större del av dem som flyttar till Västerås från Stockholm än dem från övriga landet har eftergymnasial utbildning samt att medelinkomsten för dessa är avsevärt högre per år. Detta gör att dessa personer anses - 2 -

6 attraktiva för och av Västerås stad som dock anser att inflyttningen är lägre än önskvärt (Destination Västerås 2004:7 f). 1.3 Syfte Syftet med denna uppsats är att undersöka faktorer och generera idéer om vad som bör tas i beaktande då Västerås skall marknadsföra sig gentemot personer bosatta i Stockholm. Uppsatsen fokuserar på vad som skulle kunna locka en person boende i Stockholm att flytta till Västerås

7 2. Teori Detta kapitel kommer att redogöra för den teori som ligger till grund för uppsatsarbetet. De teorier som kommer att användas är teorier om platsmarknadsföring samt varumärkesteorier.. Teoriavsnittet kommer sedan att användas som ett ramverk för analysen. 2.1 Branding Ett brand är i huvudsak säljarens försäkran att leverera ett specifikt innehåll, fördelar och tjänster konsistent till köparen. I denna uppsats används fortsättningsvis ordet varumärke synonymt med brand. Branding kallas den process där ett varumärkes värden byggs upp. Ett varumärke inte bara differentierar produkten och lovar ett visst värde utan skapar även tro på produkten, väcker känslor för den, samt skyndar på och förenklar handlande. Enkelt sagt är ett varumärke det som differentierar dig och gör dig speciell (Tasci och Kozak 2006:3). Ett varumärke är ett namn, en term, en symbol, en design, eller en kombination av dessa som används för att identifiera produkter eller tjänster av en viss säljare eller grupp av säljare (Kotler 1999:404). Ett varumärke kan enligt Kotler innehålla upp till sex olika nivåer: 1. Attribut 2. Fördelar 3. Värderingar 4. Kultur 5. Personlighet 6. Användare (Kotler et. al 1999:404ff). Dessa nivåer innehåller information om vilka värden produkten innehåller men även information om vilken sorts användare eller köpare som är förknippad med varumärket. Sammantaget är varumärken starka när deras namn i sig betecknar positiva attribut, fördelar, värderingar, kultur, personlighet och de befintliga användare som köparen ser framför sig är något köparen kan identifiera sig med (Kotler 1999:88f). Det är mixen av dessa sex nivåer som skapar en egen position jämfört med konkurrenter

8 2.3 Place branding Place branding används för att marknadsföra en plats inte bara då det gäller turism och besökare utan detta innefattar även investerare, jobbskapande och viljan att slå sig ner på platsen. Syftet med denna typ av marknadsföring innefattar mer än enbart de traditionella områdena och innehåller både kortvariga och långvariga ompositioneringsstrategier. (Hankison 2005:1) Det finns signifikanta skillnader mellan marknadsföring av produkter och marknadsföring av städer, detta gäller även varumärken. Produkter kan bli modifierade, omdesignade, ompositionerade, förbättrade etcetera medan städer inte har samma möjligheter och val. Det finns inte något klart uttalat erbjudande och en stads attribut är svåra att definiera och beskriva. Fan påstår att fördelarna som en stad kan skapa är emotionella snarare än funktionella (2006:4). Detta påstående kan ställas mot Kotler som anser att det finns fyra olika strategier att marknadsföra en plats på: image-, attraktions-, infrastruktur- och personmarknadsföring. De mittersta två av dessa kan ses som mer funktionella fördelar snarare än emotionella. Han skriver även att en av strategierna ensam inte räcker för att marknadsföra en plats. (Kotler et al. 1999) - 5 -

9 Figur 1. Nivåer av platsmarknadsföring (Kotler et. al 1999:25). Figuren ovan beskriver de olika nivåerna i platsmarknadsföringsprocessen. Denna figur är uppdelad i tre nivåer. Den yttersta nivån består av de målgrupper eller intressenter staden har. I den andra nivån finner vi de marknadsföringsfaktorer som staden kan påverka och slutligen finner vi i den innersta nivån, planeringsgruppen samt en enkel mall för hur genomförandet bör gå till. I denna figur har vi valt att fokusera på den andra nivån som presenteras. I denna nivå ingår image, attraktioner, infrastruktur och människor. Dessa fyra representerar olika sätt som en stad kan marknadsföra sig på. Anledningen till att denna del av figuren valts ut är på grund av att det är denna del av figuren som staden kan arbeta med för att marknadsföra sig. Den första komponenten i figuren är image. En image måste vara välgrundad och kommunicerad på flera sätt genom många kanaler om den skall lyckas. En plats kan befinna sig i en av fem imagesituationer; alltför attraktiv, positiv, svag, motsägelsefull samt negativ - 6 -

10 image. En image är inte lätt att skapa eller att förändra och det kan ta år att skapa en effektiv image. Denna typ av marknadsföring kräver undersökningar i hur invånare, besökare samt externa och interna företag upplever platsen just nu. Nästa del i Kotlers figur är marknadsföring av attraktioner. Denna typ av marknadsföring grundar sig att en stad marknadsförs genom vad den har att erbjuda då det gäller byggnader, natur, historiskt arv etcetera. Nästa aspekt i figuren beskriver marknadsföring av infrastruktur. För att en stad ska kunna lyckas med marknadsföring krävs det att god infrastruktur finns. Sista delen i figuren är personer. Detta är personer som staden förknippas med och kan bestå av kända personer, entusiastiska lokala ledare, kompetenta människor, personer med entreprenöranda samt personer som har flyttat till platsen. Förutom att marknadsföra vissa personer måste staden även sträva efter att skapa ett klimat där invånare uppmanas att uppmuntra och ta hand om nyinflyttade och besökare. (Kotler et al. 1999) 2.4 Analysmodell Analysen är indelad i två delar, den första delen rör ett varumärkes sex karaktäristika. I denna del värderas Västerås varumärke efter dessa sex. Detta görs för att identifiera stadens styrkor och svagheter. Dessa summeras sedan upp i Kotlers fyra strategier för platsmarknadsföring vilka är infrastruktur, attraktioner, image och personer. Detta gör att det kommer att kunna gå att utläsa vilka delar av marknadsföringen Västerås hittills har lyckats bra med samt vad som återstår att arbeta mer med. På detta vis lyftes fördelar fram som Västerås kan kommunicera till målgruppen samtidigt som de erfarenheter studien bidragit med om Västerås befintliga marknadsföringsläge presenteras

11 3. Metod Detta avsnitt kommer att redogöra för uppsatsens ansats, förhållningssätt samt praktiska tillvägagångssätt som valts. Vidare kommer undersökningens trovärdighet att diskuteras, analysmetod kommer presenteras, kritik mot uppsatsens metod kommer att framläggas och avslutningsvis beskrivs uppsatsens avgränsningar. 3.1 Val av ämne Valet av ämne gjordes utifrån uppdrag av reklambyrån Care of Haus. Uppdraget bestod i att ta reda på vad de i sin reklam skulle kunna trycka på för att människor i Stockholm skulle kunna tänka sig att flytta till Västerås. Det som framkommit i denna uppsats kommer sedan att vara en del i ett större projekt som pågår i Västerås. 3.2 Val av tillvägagångssätt Det tillvägagångssätt som valts för denna uppsats är kvalitativa intervjuer. Syftet med sådana intervjuer är att erhålla kvalitativa beskrivningar av den intervjuades livsvärld i avsikt att tolka deras mening (Kvale 1997:117). Den stora fördelen med denna typ av intervjuer är deras öppenhet (Kvale 1997:82). Samtalsintervjuundersökningar ger även goda möjligheter att upptäcka det som är oväntat, en annan poäng är också den stora möjligheten till uppföljning (Esiasson et al. 2006:279). Den form av kvalitativ intervju som valts är fokusgrupper. Enligt Wibeck (2000:23) kan fokusgrupp definieras som: en forskningsteknik där data samlas in genom gruppinteraktion runt ett ämne som bestäms av forskaren. Syftet är att blotta mer djupt liggande värderingar eller kulturellt sammanbundna föreställningar hos en grupp (Esiansson et al 2006:346). I vissa situationer är det mer lämpligt att använda fokusgrupper som metod. En av dessa är då handlande och motivation skall undersökas. Denna undersökningsform är således utmärkt för att undersöka hur människor handlar och ger denna uppsats stor hjälp i att uppfylla syftet. (Wibeck 2000:40) En fördel som brukar anges med fokusgrupper är i förhållande till enskilda samtalsintervjuer är att de minskar intervjuarens styrande roll. Gruppen skapar i en ideal situation grogrund för fler impulser och reflektioner tack vare den inbördes dynamiken. Det går att säga att en fokusgrupp generellt sett berör färre teman än vad som hinns med under en enskild - 8 -

12 samtalsintervju, men att varje tema i gengäld får bredare belysning (Esiansson et al. 2006:346). Den typ av fokusgrupp som används i denna uppsats är ostrukturerad. Graden av struktur bestäms av hur mycket moderatorn är aktiv och styr fokusgruppen i samtalet (Wibeck 2000:45). Valet av en ostrukturerad fokusgrupp kan motiveras med att dessa gör det möjligt för deltagarna att resonera kring speciella intressen inom ämnet, vilket även kan leda till att forskaren kan komma att upptäcka aspekter av ämnet som inte kunnat förutses (Wibeck 2000:127). I vår uppsats då syftet är att generera idéer är detta en klar fördel. 3.3 Intervjumetod I studien ingår fyra fokusgrupper. Två olika fokusgrupper med personer som nyligen har flyttat från Stockholm till Västerås samt två med personer bosatta i Stockholm. En av metoderna litteraturen rekommenderar för att rekrytera till fokusgruppen är existerande listor med personer (Wibeck 2000:67). Denna metod användes och listor har hämtats från Kommuninvånarregistret. Utdraget ur registret är en lista som innehåller personer vilka är år gamla och har flyttat till Västerås mellan 2002 och Denna ålderskategori passar väl in med den målgrupp som Västerås önskar marknadsföra sig mot. Kontakt med dessa intervjupersoner har först skett genom ett brev (se Bilaga 1) som sedan följts upp med ett telefonsamtal. De personer som svarade ja på att delta i studien träffades sedan på reklambyrån Care of Haus kontor i Västerås. Dokumentation skedde med hjälp av ljudinspelning vilket är ett bra hjälpmedel då gruppmedlemmarna för det mesta glömmer bort det och talar som om inte bandspelaren fanns där (Wibeck 200:79). Fokusgrupperna började med så kallade nyckelfrågor. Ämnet introduceras och samtliga deltagare presenterar sig, sitt arbete, om de har familj och var de bor nu, samt var bodde innan flytten till Västerås. Därefter övergick samtalet till introduktionsfrågor som syftade till att få deltagarna att känna sig bekväma i intervjusituationen och med varandra. Därefter behandlades nyckelfrågorna som är centrala för studien. Slutligen tillfrågades personerna om de hade något att tillägga till diskussionen och efter detta avslutades fokusgruppen. (se Bilaga 2) Stockholmsstudien genomfördes på en föreläsning på BB Stockholm som riktar sig till blivande föräldrar. Innan föreläsningen började presenterades examensarbetet och viljan om att intervjua några personer i pausen eller efter föreläsningen. Urvalskategorierna för studien - 9 -

13 nämndes även då. Det faktum att pausen var tidsbegränsad samt att många var höggravida och ganska trötta ledde till att intervjuerna blev betydligt kortare än de som hölls i Västerås. Frågorna som ställdes var något annorlunda än de i Västeråsstudien och fokuserade på vad personerna uppskattar eller ogillar med att bo i Stockholm samt deras åsikter eller förutfattade meningar kring Västerås. (se Bilaga 3) Det faktum att frågorna som ställdes var färre än i tidigare studier gör att den kortare tiden upplevdes som tillräcklig. 3.4 Trovärdighet En av de faror som kan uppkomma i och med valet av fokusgrupper som metod kan vara att deltagarna inte säger vad de tänker på grund av grupptryck eller andra upplevda hot, samt om deltagarna överdriver för att göra intryck eller övertyga övriga deltagare om en åsikt. Det kan även förekomma att deltagarna enbart uttrycker det som är socialt accepterat vilket kan leda till att deltagarna utelämnar information som inte är socialt önskvärd. (Wibeck 2000: 121) Detta torde dock inte vara ett problem när det gäller de fokusgrupper som genomförs i denna studie då ämnet i fråga inte kräver utlämnande av privat information eller något annat som skulle kunna vara obehagligt att offentliggöra. En annan viktig aspekt då det gäller trovärdighet är att olika forskare, oberoende av varandra, ska komma fram till samma resultat när studier av ett material genomförs samt att detta även skall vara möjligt vid olika tidpunkter (Wibeck 2000:119). Att sammankalla samma fokusgrupper vid olika tidpunkter och få fram samma svar kan dock anses vara svårt då gruppens preferenser och dynamik kan komma att förändras över tid. Däremot skall det vara fullt möjligt att analysera det inspelade materialet och sedan utläsa samma slutsatser. Detta är en anledning till varför intervjumaterialet för denna studie inte har transkriberats. Intervjuerna sparas i dess originalform vilket minskar risken att materialet blivit förvanskat vid överföring till skriftlig form. Att göra en utskrift innebär att översätta från ett talspråk med en persons uppsättning regler till ett skriftspråk med en annan uppsättning regler. Utskrifter är inte kopior av någon ursprunglig verklighet. De är tolkande konstruktioner som fungerar som användbara verktyg för givna syften (Kvale 1997:152)

14 3.5 Analysmetod Analysen av fokusgruppsdata handlar om att koda materialet, dela upp det i enheter och söka efter trender och mönster. Efter att materialet insamlats har alla intressanta delar ur samtalet delats upp i olika delar så att skillnader mellan olika åsikter och vilka som är återkommande kan urskiljas. Om diskussionen har låg grad av moderatorinblandning och samma svar spontant återkommer i olika grupper är det lätt att dra paralleller till de värderingar som finns hos deltagarna. (Wibeck 2000:88ff) 3.6 Metodkritik Fokusgrupp Det kan påstås att den kvalitativa forskningsintervjun saknar objektivitet. Detta påstående grundar sig främst i det faktum att det mänskliga samspelet mellan intervjuobjekt och intervjuare är en del av intervjusituationen (Kvale 1997:64). Dock anser vi att användningen av fokusgrupper kan komma att öka objektiviteten jämfört med en kvalitativ intervju då intervjuaren i fokusgrupperna enbart agerar som moderator. Ett annat metodproblem är när det inspelade materialet skall analyseras. Moderatorn kan lätt komma att bli färgad av de analyser som redan gjorts inom studien och de mönster som har börjat framträda (Wibeck 2000:88). Fokusgrupperna ger inte möjlighet att uttala sig generellt om olika grupper. Det handlar mer om att kartlägga förekomsten av olika tankekategorier och öka förståelsen för olika resonemang. Vad som allmänt brukar poängteras när det gäller fokusgrupper är att de är mycket användbara när det gäller att generera idéer (Esiansson et al. 2006:347), något som är speciellt viktigt för att uppfylla uppsatsens syfte Urvalskritik Urvalet som ligger till grund för fokusgrupperna har gjorts med hänsyn till den målgrupp som Västerås önskar marknadsföra sig mot. Dock har ett visst bortfall förekommit, vilket lett till att de som medverkat i samtliga fokusgrupper har varit par. Detta kan ha lett till att de svar

15 som framkommit inte har den variation som kanske skulle vara önskvärt. Detta anses emellertid inte vara något problem av vikt då en viss grad av variation, vilken anses vara i tillräcklig stor utsträckning, förekommit. Paren har fört fram olika åsikter och diskuterat på ett sätt som fört resonemanget framåt. 3.7 Avgränsning Målgrupp Kotler nämner fyra målgrupper då det gäller platsmarknadsföring: besökare, boende och anställda, företag och industrier samt exportmarknader. I denna uppsats kommer fokus att ligga på gruppen boende och anställda. Denna grupp kan i sin tur delas upp i akademiker, kvalificerade arbetare, distansarbetare, förmögna, entreprenörer, okvalificerade arbetare samt pensionärer. (Kotler et. al 1999:33) Fokus i denna uppsats kommer att ligga på de tre första av dessa grupper. I gruppen boende och anställda går det även att urskilja ännu en indelning, familjer utan barn, familjer med små barn, familjer med tonåringar samt familjer med utflugna barn. (Kotler et. al 1999:38) De grupper som fokus kommer att ligga på i denna uppsats är de två första. Dessa grupper representerar de som Västerås ämnar marknadsföra sig mot. Vi antar vidare att dessa grupper är väl representerade inom ålderskategorin år. Tabell 1 Målgrupper (Kotler et. al ) 1. Besökare Affärsbesökande (sammanträden, konferenser, säljande eller köpande) Privatpersoner (turister eller resande) 2. Boende och anställda Akademiker (vetenskapsmän, läkare mfl.) Kvalificerade arbetare Distansarbetare Förmögna Investerare Entreprenörer Okvalificerade arbetare Pensionärer 3. Företag och industri Tung industri Ren industri (montering, högteknologi och serviceföretag) Entreprenörer 4. Exportmarknader Nationella marknader Internationella marknader

16 3.7.2 Analys Uppsatsen avser att finna fördelar som kan anses attraktiva för en större population samt är användbara i kommunikationen av Västerås varumärke. Med detta menas att ingen hänsyn kommer i analysen att tas till de fördelar som kan tänkas gälla enbart för en enskild individ. 3.8 Bortfall I rekryteringsfasen för fokusgrupperna har vissa problem uppstått och ett visst bortfall har förekommit. Bortfallet i Västerås har dock lett till vissa intressanta aspekter som kommer att tas upp i slutdiskussionen. Det bortfall som skett i Stockholm kan härledas till valet av tillfälle då studierna genomförts. Dessa genomfördes på kvällstid, efter en arbetsdag och många var höggravida vilket kan ha lett till ett visst bortfall till följd av trötthet

17 4. Empiri För att underlätta läsningen har informationen från den empiriska studien delats in i två huvudsakliga avsnitt, Västerås och fokusgrupper. Det första avsnittet kommer att innehålla en beskrivning av Västerås stad. Det andra avsnittet motsvarar det som skildrar fokusgruppsrespondenternas funderingar kring det berörda temat. 4.1 Västerås Västerås är varken storstad eller småstad. Staden är stor nog att ha kontakter över hela världen. Stor nog att vara ett samhälle med många olika nationaliteter, språk och impulser. Men liten nog för att vi efter ett tag känner igen många av dem vi möter på gatan. En stad som är stor nog att bära en satsning på universitet och specialutbildningar i det nya tekniksamhällets Sverige. Men liten nog att låta naturen behålla sitt grepp om livsmiljön. Vassruggar, ängar och ekbackar pockar på uppmärksamhet kant i kant med asfalten och motorvägen. Allt är så nära. Ena stunden varuhuskommers i city, och bara ett par minuter bort, svampmarker med total frid och susande lövkronor. (Västerås stads hemsida 1) Så beskrivs Västerås på stadens hemsida. På hemsidan beskrivs Västerås som en stad med visioner. En stad som de senaste åren har arbetat för att ändra stadsbilden. Västra Aros som är Västerås gamla namn bildades kring Svartåns mynning i Mälaren. Staden har med tiden krupit uppåt land men stadsplanerarna försöker idag ta vara på stadens läge genom att föra staden närmare vattnet genom omstruktureringar och byggnationer. I Västerås har företaget ABB (tidigare ASEA) sedan länge en dominerande position som stor arbetsgivare vilket gett staden en prägel av att vara en industristad. Det försöker staden nu att ändra på, och på det som förr var industrimark bor och arbetar nu tusentals människor och än är inte ny- och ombyggnationerna klara. I city pågår förändringar för fullt och 2002 stod det nya konserthuset färdigt. (Västerås stads hemsida 2) I och med detta utökades kulturlivet i staden men redan innan fanns det ett rikt kulturliv. Västerås utsågs år 2000 till "Årets kulturstad" och blev två år senare först i landet att utses till "Årets musikstad". Kulturutbudet i staden består av allt från årliga evenemang som Västerås Mälarveckor och Kulturnatten till muséer, teatrar och gamla byggnader längs Svartån. Fler aktiviteter planeras, ett exempel är Kokpunkten som skall bli norra Europas största upplevelse centrum med akvarier, äventyrsbad och ett modernt science center. (hemsidan Västerås mälarstaden 1) Stadens läge vid Mälaren är för staden en stor tillgång då stadens invånare får sitt dricksvatten där ifrån. Bad, fiske, segling och skridskoåkning är några av de saker som Mälaren, förutom

18 dricksvatten, kan erbjuda. Längs strandpromenaden finns ett nyanlagt gång- och cykelstråk med broar, bänkar och belysning. Sveriges största småbåtshamn finns här såväl som Nordens största insjöhamn. Hamnarna gör att förbindelsen med staden är bra och flygplatsen bidrar även med detta. Dagliga förbindelser med städer som London, Köpenhamn, Malmö samt charterresor finns enkelt tillgängliga. (Jobba i Västerås 1). På Västerås Stads hemsida går att läsa om Västerås 2013 (Västerås stads hemsida 3). Ett dokument som är upprättat av kommunen och som visar den vision som staden har för de kommande åren. En av visionerna är att 2013 fått Mälardalens högskola utnämnd till universitet. (Västerås stads hemsida 4) En annan är att gamla administrativa system har luckrats upp och att det 2013 är viktigare med regioner än län och kommuner. Visionen är att Stockholm Mälarregionen skall vara en stark region inom Europa med städerna Stockholm, Uppsala, Västerås och Eskilstuna som aktörer. I denna uppsats räknar vi även med Örebro då vi ser staden som en konkurrent inom samma region. Redan idag pågår arbete med infrastrukturen och visionen med detta är att allt fler ska bli lockade att flytta till Västerås. Att göra verklighet av sin gamla önskan att bo nära naturen, jobbet, barnen och släkten... är något som Västerås Stad sätter stark tilltro till. (Västerås stads hemsida 5) Några projekt som genomförts för att lyckas med denna vision är bland andra återskapandet av hamngatan, en historisk gata som åter igen blivit ett naturligt promenadstråk och som fört city och Mälaren närmare varandra. Ett annat är det gamla ASEA-torget som har förändrats med ny utsmyckning i form av strömmande vatten. Vatten har överlag blivit ett vanligare inslag i den offentliga konsten. Exempel på förvandlingen från epitetet industristad är kulturinstutitionerna i CuLTUREN som inrymts i Kopparlunden som tidigare varit ett renodlat industriområde. (Västerås stads hemsida 6) En annan förändring som skett är ABB:s ändrade affärsinriktning och omstrukturering som paradoxalt nog har gett plats åt andra koncerner som tillfört en annan typ av kompetens, nytänkande, nya möjligheter och bidragit med sysselsättning. (Västerås stads hemsida 7) Västerås ingår, som ovan nämnts, i det som brukar talas om som Mälardalen. Städerna i denna region konkurrerar med varandra om samma människor och på mer eller mindre samma villkor. Nedan visas en karta över Mälardalen samt diagram över hur Västerås förhåller sig till de övriga städerna i denna region på ett antal punkter

19 4.1.2 Karta och diagram över Mälardalen Karta 1. Mälardalsregionen (Google Earth 2006) Denna karta visar det som i denna uppsats definieras som Mälardalen. I denna region ingår städerna Örebro, Västerås, Eskilstuna, Uppsala och Stockholm. Diagram 1. Diagram över bostadspriserna i Mälardalen (SCB 2007) Bostadspris per kvm Stockholm Uppsala Västerås Örebro Eskilstuna Detta diagram visar skillnaden i huspriser mellan Stockholm och övriga städer i Mälardalen där även Örebro är inkluderat. Priserna avser småhus eller villor. Som synes kostar ett hus i Stockholm nära på dubbelt så mycket som i Västerås

20 Diagram 2. Antalet invånare i respektive kommun i Mälardalen 2007 (Respektive stads hemsida, se källförteckning) Antal invånare i respektive kommun Uppsala Västerås Örebro Eskilstuna Diagrammet visar antalet invånare i de kommuner i Mälardalen som i denna uppsats ses som konkurrenter till Västerås. Uppsala är den kommun som har flest invånare, följt av Västerås, Örebro och Eskilstuna. Diagram 3. Restid till Stockholm från respektive kommun (Sj 2007) Restid med tåg till Stockholm i minuter Örebro Västerås Eskilstuna Uppsala Restiden till Stockholm från respektive kommun redogörs i detta diagram. Örebro är den stad som har längst restid med tiden 1 timme och 42 minuter vilket kan ses som olägligt pendlaravstånd. Uppsala är den stad som har den kortaste restiden men Västerås och Eskilstuna ligger inte långt efter

Må alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning.

Må alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning. Utveckling för Skellefteå 2012 2014 Må alla samlas. Det här är det första steget i en lokal utvecklingsstrategi för allas vårt Skellefteå. Därför vill vi att så många som möjligt i Skellefteå ska läsa

Läs mer

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Livsmiljön i Dalarna En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Sammanfattning Region Dalarna har utfört en stor enkätstudie som undersöker hur människor i Dalarna

Läs mer

En vision med övergripande mål för Kiruna kommun

En vision med övergripande mål för Kiruna kommun Antagen i kommunfullmäktige 2013-05-27, 68 En vision med övergripande mål för Kiruna kommun Inledning Att ta fram en vision för framtidens Kiruna är ett sätt att skapa en gemensam bild av hur framtiden

Läs mer

Varumärkesplattform för Mariestad och Mariestads kommun

Varumärkesplattform för Mariestad och Mariestads kommun Varumärkesplattform för Mariestad och Mariestads kommun 1 Att bygga ett starkt varumärke Att bygga ett starkt varumärke kräver inte enbart en bra produkt eller tjänst. Att bygga ett starkt varumärke kräver

Läs mer

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör Näringslivsstrategi 2009-03-23 Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör NÄRINGSLIVSSTRATEGI FÖR HELSINGBORGS STAD Utifrån denna strategi ska Helsingborgs stads näringslivsarbete bedrivas. Uppdraget

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Tema. analys. Utpendlare: En person som är bosatt i Eskilstuna kommun, men förvärvs arbetar i en annan kommun.

Tema. analys. Utpendlare: En person som är bosatt i Eskilstuna kommun, men förvärvs arbetar i en annan kommun. Nyhetsbrev 2-216 Tema Arbetspendling över kommungränsen Ur ett kommunekonomiskt perspektiv är pendling något positivt. Tillgängligheten till fler arbetsmarknader leder till att fler kan få ett jobb. Att

Läs mer

Arbetsgivarvarumärke vad tycker kandidaterna?

Arbetsgivarvarumärke vad tycker kandidaterna? Arbetsgivarvarumärke vad tycker kandidaterna? En undersökning bland dagens talanger om arbetsgivare, karriärval och värderingar i yrkeslivet. En undersökning bland dagens talanger om arbetsgivare, karriärval

Läs mer

Det handlar om dig. Björn Täljsten vd, Sto Scandinavia AB

Det handlar om dig. Björn Täljsten vd, Sto Scandinavia AB Att jobba på Sto Det handlar om dig Björn Täljsten vd, Sto Scandinavia AB Som medarbetare på Sto är det i grunden dig och dina kollegor det handlar om. Utan att förringa vår fina produktportfölj, är det

Läs mer

Sammanfattning av undersökningarna genomförda 9-10 januari 2006 Bilden av Dalarna

Sammanfattning av undersökningarna genomförda 9-10 januari 2006 Bilden av Dalarna Sammanfattning av undersökningarna genomförda 9-10 januari 2006 Bilden av Dalarna Sammanfattning resultat testgruppen Medverkande 63 personer Fråga 1: Känner du till att politikerna satt och ringde? Ja:

Läs mer

Haningeborna tycker om stadskärnan 2014

Haningeborna tycker om stadskärnan 2014 Haningeborna tycker om stadskärnan 204 Förord Innehåll En attraktiv stadskärna växer fram Den här rapporten är en redovisning och en analys av hur Haningeborna ser på stadskärnan. Haningebornas tankar

Läs mer

Inflyttningsstudie och Utflyttningsorsaker för Norrköpings kommun 2012

Inflyttningsstudie och Utflyttningsorsaker för Norrköpings kommun 2012 FS 2013:4 2013-07-25 FOKUS: STATISTIK Inflyttningsstudie och Utflyttningsorsaker för Norrköpings kommun 2012 Tillgång till önskad typ av boende är en av de viktigaste faktorerna för personer som flyttar

Läs mer

LUP för Motala kommun 2015 till 2018

LUP för Motala kommun 2015 till 2018 LUP för Motala kommun 2015 till 2018 Sammanfattning Det lokala utvecklingsprogrammet (LUP) beskriver den politik som styr verksamheten i Motala kommun under mandatperioden. Programmet bygger på majoritetens

Läs mer

Min syn på optimal kommunikation i en PU-process

Min syn på optimal kommunikation i en PU-process Min syn på optimal kommunikation i en PU-process KN3060 Produktutveckling med formgivning Mälardalens högskola Anders Lindin Inledning Denna essä beskriver min syn på optimal kommunikation i en produktutvecklingsprocess.

Läs mer

Flyttstudie Skövde Kommun

Flyttstudie Skövde Kommun Flyttstudie Skövde Kommun GÖTEBORG: Kungsgatan 56, tfn 0708-32 32 18 STOCKHOLM: Målargatan 7, tfn 0766-28 07 48 www.hanneklarssen.se Om undersökningen Syfte Syftet med undersökningen är att kartlägga;

Läs mer

Människans möte med den mänskliga kroppen. Ett pedagogiskt studiematerial

Människans möte med den mänskliga kroppen. Ett pedagogiskt studiematerial Människans möte med den mänskliga kroppen Ett pedagogiskt studiematerial Inledning I dag så påverkas vi medvetet och omedvetet av yttre ideal. Ofta så glömmer vi bort att ställa frågan till oss själva

Läs mer

Till ännu bättre framtidsutsikter

Till ännu bättre framtidsutsikter JA! Till ännu bättre framtidsutsikter TROSA KOMMUN www.alliansfortrosa.se Ja till länsbyte är ett ja till ännu bättre framtidsutsikter Allians för Trosa kommun förordar ett länsbyte till Stockholm län.

Läs mer

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land.

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land. Jag träffade Elmir för att prata om hans flykt från Bosnien till Sverige när kriget bröt ut och belägringen av Sarajevo inträffade i början på 1990-talet. Han berättade hur det var precis innan det bröt

Läs mer

Vad krävs för att attrahera dagens och framtidens talanger?

Vad krävs för att attrahera dagens och framtidens talanger? Vad krävs för att attrahera dagens och framtidens talanger? En undersökning bland dagens talanger om arbetsgivare, karriärval och värderingar i yrkeslivet. Hur attraherar vi dagens och framtidens medarbetare?

Läs mer

Förord. Maria Lönnbark VD

Förord. Maria Lönnbark VD Varumärkesbok Förord I varje möte med omvärlden bygger vi tillsammans bilden av Folktandvården Gävleborg. För att vi ska kunna skapa en tydlig och attraktiv bild finns en varumärkesplattform som ger oss

Läs mer

6. Norrlänningarnas syn på livet och tillvaron

6. Norrlänningarnas syn på livet och tillvaron 6. Norrlänningarnas syn på livet och tillvaron Kerstin Westin, Kulturgeografiska institutionen, Umeå universitet Vad är viktigt i livet? Synen på livet och tillvaron kan diskuteras eller beskrivas i termer

Läs mer

Någonting står i vägen

Någonting står i vägen Det här vänder sig till dig som driver ett företag, eller precis är på gång att starta upp Någonting står i vägen Om allting hade gått precis så som du tänkt dig och så som det utlovades på säljsidorna

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

Vad tycker den som flyttar om kommunen?

Vad tycker den som flyttar om kommunen? Pressinformation från Simrishamns, Sjöbo, Tomelilla och Ystads kommuner Ystad i en egen division Vad tycker den som flyttar om kommunen? Fyra kommuner i sydöstra Skåne har undersökt attityden hos de som

Läs mer

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Innehåll Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Varumärkesstrategi 10 Lunds kommun som ett gemensamt varumärke 13 Lund idéernas stad 13 Kommunen som en del av staden

Läs mer

ÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om

ÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om ÖSTGÖTAREGIONEN 2020 Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland Kort information om 1 Regionförbundet Östsams uppgift är att arbeta för Östgötaregionens utveckling. Regionförbundet har bildats av Östergötlands

Läs mer

Framtidens medarbetare, framtidens arbetsplats

Framtidens medarbetare, framtidens arbetsplats Framtidens medarbetare, framtidens arbetsplats 9 dec 2013 Framtidens medarbetare, framtidens arbetsplats Anna lägger till samma bild som i inbjudan. Om undersökningen 2 Undersökning i två delar Online

Läs mer

Skanskas bostadsrapport 2015

Skanskas bostadsrapport 2015 Skanskas bostadsrapport 2015 Metodik Så genomfördes rapporten Skanskas bostadsrapport 2015 bygger på en omfattande analys av en rad olika faktaunderlag. Statistik från Hittabrf.se och Mäklarstatistik har

Läs mer

Framtidens arbetskraft hur viktig är transporten?

Framtidens arbetskraft hur viktig är transporten? Framtidens arbetskraft hur viktig är transporten? Anna Matsson Hållbarhetsstrateg, SITE Destination Från Ord till Handling dec 2011 Målet med konferensen var att initiera konkreta lösningar på kort sikt

Läs mer

hur kan man jobba med attraktivt boende på landsbygden?

hur kan man jobba med attraktivt boende på landsbygden? 1 ett metodexempel hur kan man jobba med attraktivt boende på landsbygden? Maria Hagelberg & Pernilla Jacobsson 12 utgångspunkter tema: attraktivitet boende 1 3 utgångspunkter tema: attraktivitet boende

Läs mer

Förslag till varumärkesplattform för platsvarumärket Trelleborg

Förslag till varumärkesplattform för platsvarumärket Trelleborg Förslag till varumärkesplattform för platsvarumärket Trelleborg Vad är varumärket Trelleborg? Enkelt uttryckt så är varumärket inget annat än de föreställningar, känslor, tankar, associationer, erfarenheter

Läs mer

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6.

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6. StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6 Arbetspendling till och från Västerås år 2013 [Skriv text] Konsult och Service, 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se

Läs mer

VARUMÄRKET UDDEVALLA

VARUMÄRKET UDDEVALLA VARUMÄRKET UDDEVALLA 2 VARUMÄRKET UDDEVALLA LÖFTET TILL OSS SJÄLVA OCH ANDRA Uddevallas varumärke är allt det som förknippas med namnet Uddevalla - bilder, känslor och associationer. Varumärket är ett

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3 SAMMANFATTNING 4 Centrala stadsområden 4 Perifera stadsområden 4 Landsbygdsområden 5 Mindre tätorter 5 KÄLLOR 5 DEFINITIONER, FÖRKLARINGAR OCH JÄMFÖRELSER

Läs mer

https://bostad.stockholm.se/statistik/bostadsformedlingen-statistik-bostadskon-2014/, 4

https://bostad.stockholm.se/statistik/bostadsformedlingen-statistik-bostadskon-2014/, 4 Bostadsutskottet: Motion gällande: Hur kan vi lösa bostadsbristen bland ungdomar i Stockholm? Inledning: Boverket varnar för förvärrad bostadsbrist 1. Att ha en egen bostad är en självklarhet för många,

Läs mer

Studerande föräldrars studiesociala situation

Studerande föräldrars studiesociala situation Studerande föräldrars studiesociala situation Emma Mattsson Umeå Studentkår Maj 2011 Bakgrund Projektet Studenter med barn finns med i verksamhetsplanen för 2010/11 och har legat på den studiesociala presidalens

Läs mer

Blue Ocean Strategy. Blue Oceans vs Red Oceans. Skapelse av Blue Oceans. Artikelförfattare: W. Chan Kim & Renée Mauborgne

Blue Ocean Strategy. Blue Oceans vs Red Oceans. Skapelse av Blue Oceans. Artikelförfattare: W. Chan Kim & Renée Mauborgne Blue Ocean Strategy Artikelförfattare: W. Chan Kim & Renée Mauborgne Artikeln belyser två olika marknadstillstånd som företag strävar efter att etablera sig inom. Dessa kallar författarna för Red Ocean

Läs mer

Förslag på intervjufrågor:

Förslag på intervjufrågor: Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka

Läs mer

Kvalitetsindex. Rapport 2011-11-03. Änglagårdens Behandlingshem. Standard, anhörig

Kvalitetsindex. Rapport 2011-11-03. Änglagårdens Behandlingshem. Standard, anhörig Kvalitetsindex Standard, anhörig Rapport 20111103 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal bortfall

Läs mer

Ungas attityder till företagande

Ungas attityder till företagande Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Visionen- vad jag tycker är bra

Visionen- vad jag tycker är bra Visionen- vad jag tycker är bra Utveckling framåtanda- satsning Vacker stad levande centrum, mysigt, bilfritt, Rekreationsmöjligheter parker, planteringar, natur, bad, friluftsliv Boendemiljö byggnader,

Läs mer

1. Hur nöjd är du med din kommun i dess helhet som en plats att leva och bo på?

1. Hur nöjd är du med din kommun i dess helhet som en plats att leva och bo på? Enkätsvar från medborgarpanel Sammanfattning Idag ingår 43 personer i medborgarpanelen och av dessa har 32st svarat på utskickad enkät. Trots en relativt liten population så ger svaren en fingervisning

Läs mer

Yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen

Yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen KUN 2008-11-06 p, 11 Enheten för kultur- och föreningsstöd Handläggare: Agneta Olofsson Yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen - RUFS 2010 1 Förslag till beslut Kulturnämnden föreslås

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

Omvärldens bild av Tierp - Attraktionsindex 2012

Omvärldens bild av Tierp - Attraktionsindex 2012 Omvärldens bild av Tierp - Attraktionsindex 2012 1 2 Målet med undersökningen;? Att klargöra hur omvärldsbilden av Tierp ser ut. Viktiga frågor att besvara är: - Hur står det till med kännedomen om Tierp?

Läs mer

Uppföljning av nya bostadsområden Baserad på medborgardialoger om Norra Hallsås och Östra Stamsjön

Uppföljning av nya bostadsområden Baserad på medborgardialoger om Norra Hallsås och Östra Stamsjön Baserad på medborgardialoger om Norra Hallsås och Östra Stamsjön juni 2011 Beredningen för infrastruktur och boende Innehåll 1 Uppdrag 5 1.1 Bakgrund, syfte...5 1.2 Metod och genomförande...5 1.3 Resultat...5

Läs mer

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Stockholms

Läs mer

version Vision 2030 och strategi

version Vision 2030 och strategi version 2012-01-25 Vision 2030 och strategi Två städer - en vision För att stärka utvecklingen i MalmöLund som gemensam storstadsregion fördjupas samarbetet mellan Malmö stad och Lunds kommun. Under år

Läs mer

Möt morgondagens ledare Om 80-talisternas syn på chef- och ledarskap

Möt morgondagens ledare Om 80-talisternas syn på chef- och ledarskap KAIROS FUTURE Om 80-talisternas syn på chef- och ledarskap En sammanfattning av studien Morgondagens Ledare November 2015 Det pågår ett trendbrott i synen på arbete och arbetsliv. Det blir tydligt när

Läs mer

Källkritisk metod stora lathunden

Källkritisk metod stora lathunden Källkritisk metod stora lathunden Tryckt material, t ex böcker och tidningar, granskas noga innan det publiceras. På internet kan däremot alla enkelt publicera vad de önskar. Därför är det extra viktigt

Läs mer

Sandviken. Huvudresultat Attitydundersökning 2014

Sandviken. Huvudresultat Attitydundersökning 2014 Sandviken Huvudresultat Attitydundersökning 2014 Disposition presentation 9/4 2014 Metod 2 Varumärkesmodell 4 Associationer till Sandviken 7 Sevärdheter/attraktioner 11 Kännedom om Sandviken 14 Identitet

Läs mer

Varumärkesplattform. Antagen i kommunfullmäktige , 109

Varumärkesplattform. Antagen i kommunfullmäktige , 109 Varumärkesplattform Antagen i kommunfullmäktige 2015-11-23, 109 Om varumärket Kiruna Kiruna kommuns varumärkesplattform är grunden som den interna och externa kommunikationen vilar på. Vårt agerande, vad

Läs mer

NCC. Den inkluderande staden

NCC. Den inkluderande staden NCC Den inkluderande staden 1 Om undersökningen Digital enkät utskickad till panelister via Cint Deltagare i huvudstadsregionerna i Sverige, Norge, Danmark och Finland, i åldern 18-65 med representativa

Läs mer

KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD 2012-2015

KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD 2012-2015 STADSLEDNINGSKONTORET KOMMUNIKATIONSSTABEN Bilaga 2 DNR 050-2895/2010 SID 1 (5) 2011-06-22 KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD 2012-2015 Detta program är ett långsiktigt måldokument där kommunfullmäktige

Läs mer

New York är en av världens mest kända städer. Här har New York valts som exempel på hur man kan tänka och arbeta geo-grafiskt.

New York är en av världens mest kända städer. Här har New York valts som exempel på hur man kan tänka och arbeta geo-grafiskt. New York är en av världens mest kända städer. Här har New York valts som exempel på hur man kan tänka och arbeta geo-grafiskt. Vad vet du om New York? Säkert en hel del, för New York är en stad som många

Läs mer

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun Förslag 2013-03-28 Framtid Ånge 2.0 Strategi för utveckling av Ånge kommun 2014-2020 1 Du håller framtiden i din hand Framtid Ånge 2.0 är Ånge kommuns utvecklingsstrategi för den bygd som vi lever och

Läs mer

Feriepraktik 2014. - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen. Barnkonventionen/mänskliga rättigheter

Feriepraktik 2014. - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen. Barnkonventionen/mänskliga rättigheter Feriepraktik 2014 - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen Barnkonventionen/mänskliga rättigheter Innehåll Inledning... 2 Syfte... 2 Dagbok... 3 Intervju frågor och svar... 5 Slutsats... 9 Inledning

Läs mer

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN Att arbeta med tillgänglighet och inkludering är inte svårt. Genom att använda femstegsmodellen kan vi hitta

Läs mer

Trelleborgs varumärke. Hösten 2012

Trelleborgs varumärke. Hösten 2012 Trelleborgs varumärke Hösten 2012 Bakgrund och syfte Kartläggning av Trelleborgs varumärke. Två centrala frågor: Vilken är bilden av Trelleborg? Vilka prioriteringar kan göras? Målgrupper A) Privatpersoner

Läs mer

BostadStorstad Q3 2015

BostadStorstad Q3 2015 Oktober 2015 Per Tryding BostadStorstad Q3 2015 - Lägenhetsboom i Skåne, stabilt i Stockholm BostadStorstad är Handelskammarens nya index över utvecklingen på bostadsmarknaden i Sveriges tre storstadsområden.

Läs mer

Sammanfattning av Workshop om validering 15 november

Sammanfattning av Workshop om validering 15 november 2011-11-22 2011 Sammanfattning av Workshop om validering 15 november Susanna Carling Palmér Fastighetsbranschens Utbildningsnämnd 2011-11-21 1 Sammanfattning av konferens om validering den 15 november

Läs mer

Invånarnas erfarenheter och upplevelser av Landskronas sociala rum

Invånarnas erfarenheter och upplevelser av Landskronas sociala rum Anne Harju Växjö universitet MiV Invånarnas erfarenheter och upplevelser av Landskronas sociala rum Landskrona är en stad som under de senaste årtiondena genomgått en stor omvandlingsprocess. Staden har

Läs mer

Arjeplogs framtid. - en uppmaning till gemensamma krafttag. Populärversion

Arjeplogs framtid. - en uppmaning till gemensamma krafttag. Populärversion Arjeplogs framtid - en uppmaning till gemensamma krafttag Populärversion Förord Utvecklingen i Arjeplog präglas av två, relativt motstående, tendenser. Dels utvecklas delar av näringslivet, främst biltestverksamheten

Läs mer

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN: FEM STEG FÖR EN TILLGÄNGLIG VERKSAMHET STEG1 VEM NÅS? STEG 2 VEM TESTAR? STEG 3 VEM GÖR? STEG 4 VEM PÅVERKAR?

Läs mer

att skapa och bygga miljöer för en aktiv vardag

att skapa och bygga miljöer för en aktiv vardag att skapa och bygga miljöer för en aktiv vardag Statens folkhälsoinstitut, Östersund isbn: 978-91-7257-473-1 omslagsillustration: AB Typoform/Ann Sjögren grafisk form: AB Typoform foto: sid 5 Peter de

Läs mer

ATT FÅ BESTÄMMA SJÄLV AUTONOMI INOM ÄLDREOMSORGEN. Lars Sandman. Praktisk filosof Lektor, Fil Dr

ATT FÅ BESTÄMMA SJÄLV AUTONOMI INOM ÄLDREOMSORGEN. Lars Sandman. Praktisk filosof Lektor, Fil Dr ATT FÅ BESTÄMMA SJÄLV AUTONOMI INOM ÄLDREOMSORGEN Lars Sandman Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17 Allt material på dessa sidor är upphovsrättsligt skyddade och får inte användas i kommersiellt

Läs mer

Rapport: Enkätundersökning riktad till anställda vid Charlottenbergs Shoppingcenter 2014

Rapport: Enkätundersökning riktad till anställda vid Charlottenbergs Shoppingcenter 2014 Rapport: Enkätundersökning riktad till anställda vid Charlottenbergs Shoppingcenter 2014 2 Antal utskickade enkäter:400 st Antal inkomna svar: 127 st Svarsfrekvens: 32% Svarsfrekvensen är låg och de inkomna

Läs mer

En stad. 9000 medarbetare. En vision.

En stad. 9000 medarbetare. En vision. guide till År 2035 ska Helsingborg vara den skapande, pulserande, gemensamma, globala och balanserade staden för människor och företag. Helsingborg är staden för dig som vill något. En stad. 9000 medarbetare.

Läs mer

Vår varumärkesstrategi

Vår varumärkesstrategi Vår varumärkesstrategi En fördjupning i den varumärkesutveckling som ligger till grund för vår gemensamma identitet. 02 välkommen! Det här är en fördjupning i hur arbetet med att ta fram en ny identitet

Läs mer

SAMMANFATTNING, REFLEKTION & FÖRSLAG

SAMMANFATTNING, REFLEKTION & FÖRSLAG SAMMANFATTNING, REFLEKTION & FÖRSLAG Utredning av Miljöledningssystem och Koldioxidkartläggning EMC Sverige Undersökning och rapport utförd av Annlie Zell och Syfte, målgrupp/urval och tillvägagångssätt

Läs mer

Bostadsmarknadens roll för äldres välbefinnande

Bostadsmarknadens roll för äldres välbefinnande Bostadsmarknadens roll för äldres välbefinnande Marianne Abramsson Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande (NISAL) Linköpings universitet marianne.abramsson@liu.se Bygg bostäder så att

Läs mer

Utmaningar på bostadsmarknaden

Utmaningar på bostadsmarknaden ) 1 (5) Handläggare Datum Kikki Liljeblad 20140116 Samhällsplanerare 072-247 13 56 Utmaningar på bostadsmarknaden Bostadsplanering är en komplex fråga. Många faktorer påverkar och kommunen har bara rådighet

Läs mer

Kursvärdering för ugl-kurs vecka 42 2014

Kursvärdering för ugl-kurs vecka 42 2014 Kursvärdering för ugl-kurs vecka 42 2014 1. Hur uppfattar du kursen som helhet? Mycket värdefull 11 Ganska värdefull 1 Godtagbar 0 Ej godtagbar 0 Utan värde 0 Ange dina viktigaste motiv till markeringen

Läs mer

Kvalitativ intervju en introduktion

Kvalitativ intervju en introduktion Kvalitativ intervju en introduktion Olika typer av intervju Övning 4 att intervjua och transkribera Individuell intervju Djupintervju, semistrukturerad intervju Gruppintervju Fokusgruppintervju Narrativer

Läs mer

falun.se/ Kommunikationsplattform Antagen av kommunfullmäktige

falun.se/ Kommunikationsplattform Antagen av kommunfullmäktige falun.se/ Kommunikationsplattform Antagen av kommunfullmäktige 150507 Om kommunikationsplattformen I dag har alla ett varumärke företag, personer, organisationer och så även kommuner. För att bygga ett

Läs mer

Mälardalens högskola

Mälardalens högskola Teknisk rapportskrivning - en kortfattad handledning (Version 1.2) Mälardalens högskola Institutionen för datateknik (IDt) Thomas Larsson 10 september 1998 Västerås Sammanfattning En mycket viktig del

Läs mer

PÅ SPANING EFTER DEN ANDRE. - en studie av Malmös offentliga rum och stråk som mötesplats

PÅ SPANING EFTER DEN ANDRE. - en studie av Malmös offentliga rum och stråk som mötesplats PÅ SPANING EFTER DEN ANDRE - en studie av Malmös offentliga rum och stråk som mötesplats Alexandra Möllerström Examensarbete 30 hp Magisterprogrammet i Fysisk planering Blekinge Tekniska Högskola 2009

Läs mer

Bilden av Karlstad. Attraktionsindex 2014

Bilden av Karlstad. Attraktionsindex 2014 Bilden av Karlstad Attraktionsindex 2014 Målet med undersökningen En klar bild av varumärket Karlstad sett ur svenska befolkningens ögon. Ma let med underso kningen a r att tillhandaha lla ett tydligt

Läs mer

Datum 2010-05-07 Dnr 0900843. Handlingsplan för att stärka Region Skånes varumärke

Datum 2010-05-07 Dnr 0900843. Handlingsplan för att stärka Region Skånes varumärke Carina Wirth Personalstrateg 044-309 3058, 0768-87 06 59 carina.wirth@skane.se PM Datum 2010-05-07 Dnr 0900843 1 (5) Handlingsplan för att stärka s varumärke Vad är ett arbetsgivarvarumärke? Förstärkning

Läs mer

Verksamhetsinriktning. Eskilstuna Marknadsföring

Verksamhetsinriktning. Eskilstuna Marknadsföring Verksamhetsinriktning Eskilstuna Marknadsföring Verksamhetsinriktning för Eskilstuna Marknadsföring AB. För den verksamhet som bedrivs i Eskilstuna Marknadsföring AB nedan kallat EMAB gäller denna särskilda

Läs mer

Utvärdering med fokusgrupper

Utvärdering med fokusgrupper Hämtat från www.kunskapsabonnemanget.se Utvärdering med fokusgrupper Monica Hane Med metod menar vi hur det empiriska materialet insamlas och bearbetas för att på bästa sätt belysa det som studien skall

Läs mer

Befolkning, sysselsättning och pendling

Befolkning, sysselsättning och pendling Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson 21-3-3 Innehåll 1 Inledning 5 2 Befolkningsutveckling 6 3 Befolkningsförändring 7 3.1 Födda... 8 3.1.1 Födda i Arboga jämfört med riket, index... 8 3.1.2 Fruktsamhet...

Läs mer

Det handlar inte om att bli någon annan än den du är utan att våga vara mer av dig själv.

Det handlar inte om att bli någon annan än den du är utan att våga vara mer av dig själv. Inledning Att vara chef att vara ledare! Vad innebär det? Varför vill jag vara ledare? Och hur lär man sig att vara det? Viktiga frågor som inte alltid är så lätta att svara på. Delvis beroende på att

Läs mer

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om? sidan 1 Böckerna om Sara och Anna Författare: Catrin Ankh Vilka handlar böckerna om? Böckerna handlar om två tjejer i 15-årsåldern som heter Sara och Anna. De är bästa vänner och går i samma klass. Tjejerna

Läs mer

Bilden av Örebroregionen Regionalt utvärderingsforum 150521

Bilden av Örebroregionen Regionalt utvärderingsforum 150521 Bilden av Örebroregionen Regionalt utvärderingsforum 150521 CMA Research AB Företaget AB, Kundundersökning 2015, sida 2 Om undersökningen Bakgrund Syfte Genomförande Metod CMA har sedan 2006 för Regionförbundets

Läs mer

EXAMINATIONSUPPGIFT 2

EXAMINATIONSUPPGIFT 2 Gruppmedlemmar: Helene Brogeland Alejandra Leyton-Espinoza Ida Karlsson EXAMINATIONSUPPGIFT 2 Strategisk kommunikation distans VT2013 (1MK162) 2013-04-24 Innehåll 1. Begrepp inom målgruppsanalysen... 3

Läs mer

The International Bioenergy Days, Trollhättan 2009 Västsvenska Turistrådet Karin Olsson Oktober 2009

The International Bioenergy Days, Trollhättan 2009 Västsvenska Turistrådet Karin Olsson Oktober 2009 The International Bioenergy Days, Trollhättan Västsvenska Turistrådet Karin Olsson Oktober Viktoriagatan 13, Box 568, SE-42 22 Göteborg, Sweden, Tel +46 31 75 95, Fax +46 31 75 95 1, www.turismensutredningsinstitut.se

Läs mer

LOKAL EKONOMISK ANALYS

LOKAL EKONOMISK ANALYS LOKAL EKONOMISK ANALYS Med fokus på kvinnors företagande Winnet arbetar för att undersöka strukturer och organisationer som påverkar kvinnors företagande. I Östergötland är andelen kvinnor som driver företag

Läs mer

Hej och välkommen! Tack för att du vill ge din syn på Åsele!

Hej och välkommen! Tack för att du vill ge din syn på Åsele! Hej och välkommen! Tack för att du vill ge din syn på Åsele! Enkäten tar 8-12 minuter att svara på. För att vi ska kunna bearbeta och beakta dina svar måste du besvara alla frågorna och sedan själv, eller

Läs mer

Svedala Kommuns 1:38 Författningssamling 1(1)

Svedala Kommuns 1:38 Författningssamling 1(1) Svedala Kommuns 1:38 Författningssamling 1(1) Kommunikationspolicy antagen av kommunfullmäktige 2016-06-08, 84 En kommunikationspolicy har framtagits eftersom det i samhället skett en betydande utveckling

Läs mer

Arbetsmaterial. 2014-06-26 Ks 1014/2012. Tillväxtrådet. Näringslivsprogram. Örebro kommun

Arbetsmaterial. 2014-06-26 Ks 1014/2012. Tillväxtrådet. Näringslivsprogram. Örebro kommun 2014-06-26 Ks 1014/2012 Tillväxtrådet Näringslivsprogram Örebro kommun Förord Det här programmet beskriver Örebro kommuns målsättningar och prioriteringar för en hållbar näringslivsutveckling och ett gott

Läs mer

Resanderäkning 2011. Tågresandet till och från Arboga kommun. Kommunstyrelseförvaltningen Kommunkansliet Rebecka Marklund 2011-12-07

Resanderäkning 2011. Tågresandet till och från Arboga kommun. Kommunstyrelseförvaltningen Kommunkansliet Rebecka Marklund 2011-12-07 Tågresandet till och från Arboga kommun Kommunstyrelseförvaltningen Kommunkansliet Rebecka Marklund 211-12-7 Innehåll 1 Inledning och syfte 5 1.1 Metod... 5 2 Pendling till och från Arboga kommun 6 2.1

Läs mer

Grästorps kommun Kommunförvaltningen Allmän verksamhet

Grästorps kommun Kommunförvaltningen Allmän verksamhet Projektet Varumärket Grästorp Bakgrund s verksamhetsmål för 2013 är att förbättra profileringen av Grästorp. För att skapa förutsättningar för en framgångsrik marknadsföring krävs att alla som finns och

Läs mer

Stockholm-Arlanda Airport

Stockholm-Arlanda Airport Stockholm-Arlanda Airport Postal grannundersökning 2011 Totalt Presentation Om undersökningen Resultat - Bakgrundsfrågor - Arbete och flygplatsen - Transport, information och attityder Sammanfattning Slutsats

Läs mer

Röster från er ambassadörer detta vill ni berätta om Växjö

Röster från er ambassadörer detta vill ni berätta om Växjö Röster från er ambassadörer detta vill ni berätta om Växjö En stad där livspusslet går ihop. Närhet till stadsliv, naturliv och kulturliv. /Sebastian Villabos på Remium Aktiv Förvaltning, Klas Qvarnström

Läs mer

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR UTBILDNING OCH ARRANGEMANG

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR UTBILDNING OCH ARRANGEMANG FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR UTBILDNING OCH ARRANGEMANG FEMSTEGSMODELLEN: FEM STEG FÖR EN TILLGÄNGLIG VERKSAMHET STEG1 VEM NÅS? STEG 2 VEM TESTAR? STEG 3 VEM GÖR? STEG 4 VEM PÅVERKAR? Vem

Läs mer

REMISSYTTRANDE 1 LTV Västerås stad

REMISSYTTRANDE 1 LTV Västerås stad REMISSYTTRANDE 1 Datum 2014 02 26 Vår beteckning LTV 131122 Västerås stad Yttrande över remiss Trafikplan 2026 strategidel Västerås stad har överlämnat remissen Trafikplan 2026 strategidel till Landstinget

Läs mer

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000 Antagen av kommunfullmäktige i januari 2008. Bygger vidare på kommunfullmäktiges utvecklingsprogram från 1998. VISION FÖR KARLSTADS KOMMUN Karlstads kommun, 651 84 Karlstad LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

Läs mer

10 övningar i studieteknik

10 övningar i studieteknik 10 övningar i studieteknik Henrik Svensson 2008-08-12 Denna text är hämtad från: http://www.henriksvensson.info.se Den här övningen försöker visa vikten av att ta det lugnt. Uppgifterna nedan kan verka

Läs mer

Den successiva vinstavräkningen

Den successiva vinstavräkningen Södertörns Högskola Institutionen för ekonomi och företagande Företagsekonomi Kandidatuppsats 10 poäng Handledare: Ogi Chun Vårterminen 2006 Den successiva vinstavräkningen -Ger den successiva vinstavräkningen

Läs mer