Sammanställning av biotopskyddade objekt inför planläggning av fastigheten Lindhov 1:22 (SBK 2015/1413)

Transkript

1 Sammanställning av biotopskyddade objekt inför planläggning av fastigheten Lindhov 1:22 (SBK 2015/1413) Fältbesök genomfördes på fastigheten Lindhov 1:22 (västra skiftet) den 13 augusti 2018, med återbesök den 21 och 28 september samt 4 december Syftet var att avgöra vilka objekt som omfattas av generellt biotopskydd generellt biotopskydd enligt 7 kap. 11 miljöbalken som kan påverkas av planläggningen. Fokus låg på bedömning av om trädraden utmed norra gränsen till fastigheten Lindhov 1:22 (västra skiftet) utgör en allé, samt om diken på fastigheten kan omfattas av generellt biotopskydd. Trädrad Trädraden (nr 2 på kartan s.11) som löper i norra gränsen till det aktuella planområdet och fastigheten Lindhov 1:22 är ca 280 meter lång. Raden varierar i utseende mellan den västra och östra delen, vilket beskrivs nedan. Inga synliga spår av avverkade träd kunde ses. Många träd har döda grenar eller stamdelar. Stamdiametern bedöms för majoriteten av träden att vara över 20 cm i brösthöjd, trots att många av träden är flerstammiga (då genom bedömning av den tjockaste stammen) och/eller grenas långt ned på stammen. Dock finns bitvis tydligt yngre Sida 1 av 11

2 och lägre träd insprängda i och framför trädraden, vilka har en mindre stamdiameter. Asp, björk (fr.a. glasbjörk) och olika Salix-arter (t.ex. sälg och gråvide) dominerar i jämn fördelning. Den västra delen utgörs av en tät trädridå med en höjd på 8 10 meter. Buskar och småvuxna träd växer framför samt insprängda mellan träden i den västra delen av raden, med stamdiameter på under 2 dm. I den östra delen är trädraden glesare och lägre, med en trädhöjd på 4 9 meter. Stora luckor finns bitvis mellan träden och stora buskar har vuxit upp i större luckor mellan träden. Diken Trädraden (nr 3 på kartan) växer i och runt ett dike (0,2 0,4 m djupt. Diket löper längs hela trädraden. I ett parti nära mitten av trädradens längd går diket över i två parallella fåror som inte står i förbindelse med varandra, där den ena försvinner efter några tiotals meter. Diket var lätt fuktigt på bottnen längs stora delar av sträckan vid samtliga fältbesök, men saknade markfukt fr.a. i öppnare partier. Sida 2 av 11

3 Troligen begränsar trädskärmen avdunstning av fukt. Bottnen är huvudsakligen täckt med nedfallda löv och mycket lite växtlighet finns i diket. Den växtlighet som finns består av ormbunkar och lågvuxet gräs, samt träd som växer mitt i fåran. Diket ansluter inte (ovan jord) till något annat dike eller vattendrag. Det är troligt att trädraden utgörs av träd som spontant har fått vuxit upp längs ett fuktigt stråk/dike, där de inte röjts bort. Både glasbjörk och arter av Salix växer ofta på fuktig mark; dock saknades klibbal, som är en typisk art utmed fuktdiken. Ett grunt, torrt dike (nr 4 på kartan) med ett djup på ca 0,1-0,2 m löper utmed hela trädradens längd, några meter söder om trädstammarna. Detta dike syns som en linje på ortofoton från 2016 & Detta dike håller ingen markfukt och är bevuxet med gräs. Sida 3 av 11

4 Två mindre, torra diken (långsträckta fördjupningar som är 0,1 0,3 m djupa) löper i rät vinkel ut från trädraden mot söder. Dessa två diken har inte hållit vatten eller markfukt vid fältbesöken. Det första (nr 5 på kartan) är beläget mittemot korsningen mellan Puritan- och Potatisvägen och böjer av i en krök där en anslutning till ett utloppsrör finns (troligen anlagt vid byggnation av husen mot söder?). Diket har anlagts i samband med byggnation på marken söderut, vilket kan ses på ortofoton från 2017 och framåt. Det andra (nr 6 på kartan) ligger längre österut i höjd med den östligaste delen av Puritanvägen, där en tidigare egenskapsgräns för marken funnits enligt ortofoton. Utmed det östra diket finns enstaka slyuppslag av björk och vide, som vuxit upp under de senaste åren efter att jordbruksmarken lagts i träda. Sida 4 av 11

5 På östra sidan av stenmuren längs västra plangränsen (se nedan) finns ett grund dike (nr 7 på kartan) med ett djup på 0-0,3 m, inuti buskaget utmed travbanan. Diket har inte hållit något vatten vid fältbesöken och i botten av diket växer bl.a. mossa och ormbunkar; typiska vattenväxter saknas. Bottnen är svagt fuktig och täckt med löv, men även av klen död ved i partier. Sly växer i och runt diket, som täcks helt av buskagets bladverk under sommarhalvåret. Diket är bitvis upp till 3 dm djupt, men dikesbottnen ligger i vissa partier i samma nivå om omgivande mark. I dess norra del mot trädraden sluttar stenmuren och diket uppåt och är högre än omgivande mark. Troligen begränsar trädskärmen avdunstning av fukt. Sida 5 av 11

6 Omgivningar Ytan norr om trädraden används som betesmark för hästar. Vägsträckan väster om trädraden och det befintliga bostadsområdet utgör en träningsbana för travhästar. Utmed körbanans östra sida finns en 2 4 m hög, tät ridå av låga träd och buskar, som främst består av asp och björk med inslag av klibbal. Det går inte att passera genom buskaget, med undantag för infarten till det intilliggande planområdet mot öster. Sida 6 av 11

7 Utmed buskagets östra sida finns en stenmur. Stenmuren ligger till stor del inne i buskaget och är svår att se. Stenmuren syns tydligare t.ex. på ortofoto från 2016 i GEOSECMA. Muren är låg och i sämre skick, med bitvis nedfallande stenar och otydlig form. Muren omfattas av biotopskydd enligt 7 kap. 11 miljöbalken, i de delar där den antingen gränsar direkt till jordbruksmark eller är skild från jordbruksmark endast av en mindre grusväg. Detta omfattar uppskattningsvis hela stenmurens längd i dagsläget. En upptagen öppning i muren finns väster om Ulstervägen, strax söder om planområdet. Ytan söder om trädraden (norr om befintlig bebyggelse) består av obrukad jordbruksmark med bl.a. högt gräs, tistlar & blomväxter så som liten blåklocka, mjölkört och klöver. Lite veketåg samt Salix-buskar växer på den östra delen av fältet, vilket indikerar bitvis fuktigare partier. Under fältbesöket observerades många fjärilar, en trollslända (troligen flickslända) samt ett rådjur. Sida 7 av 11

8 Slutsats angående trädrad Med alléer avses vanligen planterade träd, vilket framgår av Naturvårdsverkets sammanställning av kännetecken för biotopskyddade alléer. 1 Vägledningen anger dock att det inte är avgörande hur träden har etablerats, om definitionen är uppfylld i övrigt, och det framgår att träden är skötta med syftet att skapa en allé. Större eller mindre inslag av självsådda träd i en trädrad kan således accepteras om dessa, såvitt kan bedömas, har bevarats för att utgöra en del av en allé. Trädraden uppfyller de övriga kriterierna för biotopskyddade alléer, då den består av lövträd i ett öppet landskap, i en rät linje och utgörs till övervägande del av vuxna träd. Den är dock sannolikt inte planterad, utan spontant uppkommen. Den bedömningen baseras på att träden växer i ett dike, vilket tyder på att träden vuxit upp spontant längs en ej brukbar del av jordbruksmarken. Träden är ofta flerstammiga. Inslaget av buskar och mindre träd är stort, både direkt söder om och i trädraden. Avstånden mellan träden är ojämna, särskilt i den östra delen av trädraden där stora luckor (endast bevuxna med buskar) finns mellan träden. Det är osannolikt att luckorna beror på nedtagning av träd, då inga spår av stubbar etc. kunde ses och luckorna i trädraden syns på ortofoton från 1996 och framåt. Trädraden verkar inte heller ha skötts för att skapa en allé. Många av träden är ojämna och flerstammiga samt saknar spår av skötselåtgärder som t.ex. hamling, eller kapning av grenar, vilket tyder på att träden har fått utvecklas fritt. Buskar och mindre träd har inte avlägsnats från trädraden och det saknas spår av övrig aktiv skötsel. Baserat på att träden inte verkar ha planterats och på avsaknaden av tecken på skötsel, bör trädraden inte omfattas av definitionen av en allé eller av biotopskydd. Denna bedömning bör dock stämmas av med Länsstyrelsen i Hallands län, som är första bedömande instans i biotopskyddsfrågor i länet. Oavsett definition utgör trädraden en livsmiljö och spridningskorridor för vilda djur och växter i landskapet och en del av landskapens grönblå infrastruktur. Den kan bidra med flera ekosystemtjänster för närboende, så som vattenrening, värmereglering och vindskydd för närliggande hus, förbättrad hälsa genom närhet till natur, etc. Trädraden bör om möjligt bevaras vid exploatering av området, t.ex. genom införande av planbestämmelser som anger att trädrad ska finnas eller marklov för nedtagning av träd med angiven stamdiameter. 1 Allé: Beskrivning och vägledning för biotopen Allé i bilaga 1 till förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m. (komplement till Handbok 2012:1 Biotopskyddsområden (Naturvårdsverket 2012)). Naturvårdsverket, Sida 8 av 11

9 Slutsats angående diken Småvatten i jordbrukslandskapet omfattas av biotopskydd enligt 7 kap. 11 miljöbalken, om de ständigt eller under en stor del av året håller ytvatten eller en fuktig markyta 2. Öppna diken är uppräknade som ett exempel på småvatten. Vägledningen anger att om småvattnet är tillfälligt uttorkat kan man med hjälp av förekomst av fuktighetskrävande vegetation bedöma om markytan normalt är fuktig. Om fuktighetskrävande vegetation förekommer är markytan troligen fuktig under en stor del av året och diket uppfyller definitionen av småvatten. Dikena ifråga är under två meter breda och ligger i jordbruksmark (den senaste aktiva markanvändningen på det aktuella området är odling). Avgörande för bedömning om biotopskydd råder är om dikena håller ytvatten eller en fuktig markyta under en stor del av året. I det grunda dike som löper utmed hela trädradens längd några meter söder om trädraden, samt de två grunda diken som löper i rät vinkel ut från trädraden mot söder, finns inga spår av markfukt. Bedömningen är att dessa tre diken inte uppfyller definitionen och därmed inte omfattas av biotopskydd. I det djupare dike som finns i norra fastighetsgränsen till Lindhov 1:22 (i trädraden) var dikets botten lätt fuktig vid fältbesöken i de trädbevuxna och skuggade delarna. Inga typiska fuktkrävande växter växte i diket och inga av de karaktäristiska arter för småvatten som finns uppräknade på s. 17 i Naturvårdsverkets vägledning (se fotnot 2) observerades. Många trädstammar växer upp från mitten av fåran, vilket skulle innebära att rötterna skulle stå under vatten om diket är vattenförande under delar av året. Få trädarter kan växa på sådant sätt; t.ex. klibbal växer ibland på sådant sätt, men denna art fanns inte i trädraden som istället består av Salix-arter, asp och björk. Funktionen för diket (samt för det grunda diket framför trädraden) är oklar, eftersom diket inte har någon synlig till- eller avrinning åt något håll utan endast löper längs trädraden. Det finns dock fuktigare stråk i närområdet, t.ex. i hästhagen nordväst om trädraden. En möjlighet är att diket har anlagts för att samla markfukt och tillfälliga högre flöden, snarare än att leda vatten någonstans. Diket besöktes både under en mycket torr sommar samt efter ett ösregn, men dikets botten höll uppskattningsvis ungefär samma nivå av markfukt. Sannolikt beror markfukten på dikets låga läge i 2 Småvatten och våtmark i jordbruksmark: Beskrivning och vägledning för biotopen Småvatten och våtmark i jordbruksmark i bilaga 1 till förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m. (komplement till Handbok 2012:1 Biotopskyddsområden (Naturvårdsverket 2012)). Naturvårdsverket, Sida 9 av 11

10 landskapet och begränsad avdunstning pga. skugga från en tät träd- och buskridå, snarare än att diket har en vattenhållande eller -ledande funktion. Diket utmed stenmuren i den västra plangränsen har haft en fuktig botten vid fältbesöken, vilket dock har varit svårt att fastställa under sommarhalvåret pga. dikets läge inuti ett buskage. Inga typiska fuktkrävande arter eller vattenväxter har observerats. Diket varierar i djup och bottnen ligger bitvis på samma nivå som omgivande mark, medan den norra delen av diket ligger på en något högre nivå än kringliggande mark. Det finns inga indikationer på att diket kan hålla vatten under någon del av året. Även här beror markfukten sannolikt på begränsad avdunstning, då dikesbottnen är täckt med löv och skuggas av lövverket från buskaget. Utifrån detta är bedömningen att de båda dikena inte bör omfattas av definitionen av ett småvatten eller av biotopskydd. Denna bedömning bör dock stämmas av med Länsstyrelsen i Hallands län, som är första bedömande instans i biotopskyddsfrågor i länet. Sida 10 av 11

11 Karta över omnämnda objekt Sida 11 av 11