KAPITEL 22 Mervärdets förvandling till kapital

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KAPITEL 22 Mervärdets förvandling till kapital"

Transkript

1 KAPITEL 22 Mervärdets förvandling till kapital 1. Kapitalistisk produktionsprocess i utvidgad skala. Varuproduktionens egendomslagar slår om till lagar för kapitalistisk expropriation Vi har tidigare undersökt hur mervärdet uppstår ur kapitalet. Nu ska vi visa hur kapitalet uppstår ur mervärdet. Om mervärdets ägare inte förbrukar det för sina personliga behov utan använder det som kapital så bildas nytt kapital vilket tillförs det gamla, det ackumuleras. Mervärdets användning som kapital kallas kapitalackumulation. Låt oss först betrakta detta förlopp ur en enskild kapitalists perspektiv. En garntillverkare har t.ex. satsat ett kapital på varav 4/5 i bomull och maskiner samt 1/5 i löner. Han producerar årligen pund garn till ett värde av Om mervärdekvoten är 100 procent så finns mervärdet i merprodukten som en nettoprodukt på pund garn vilken utgör 1/6 av bruttoprodukten (totalprodukten). Denna merprodukt har ett värde av som realiseras vid garnets försäljning. Om dessa åter satsas som kapital så kommer det ursprungliga kapitalet att öka från till , det har då ackumulerats. För att garnfabrikanten ska kunna förvandla dessa nytillkomna till kapital så måste han använda 4/5 till inköp av bomull m.m. och 1/5 till inköp av nya spinneriarbetare. Sedan fungerar det nya kapitalet på i spinneriet och det inbringar i sin tur ett mervärde på 400. Kapitalvärdet tillsköts ursprungligen i form av pengar. Mervärdet uppträder däremot till en början som värdet av en viss del av bruttoprodukten. Då bruttoprodukten säljs och förvandlas till pengar så återfår kapitalvärdet sin ursprungliga form samtidigt som mervärdets ursprungliga existensform som var varor förvandlas till pengar. Från detta ögonblick är både kapitalvärde och mervärde penningsummor och deras återförvandling till kapital sker på precis samma sätt. Kapitalisten placerar båda penningsummorna i de varuinköp som han måste göra för att kunna sätta i gång produktionen på nytt och nu i större skala än tidigare. Men varorna måste finnas på marknaden för att han skall kunna göra dessa varuinköp. Vår kapitalist måste i likhet med alla andra kapitalister föra ut sin årsprodukt på marknaden, det är en förutsättning för att hans egna garner ska kunna ingå i cirkulationen. Men innan garnet kommer ut på marknaden så måste det existera i den årliga produktionsfonden. Garnet är bara en del av det samhälleliga totalkapitalet varav varje enskild kapitalist bara äger en del.

2 Omsättningen på varumarknaden innebär bara att årsproduktionens enskilda beståndsdelar byter ägare men omsättningen kan varken öka den samlade årsproduktionen eller förändra arten av de producerade varorna. Det är inte varucirkulationen som avgör hur de produkter som har skapats under året ska förbrukas utan det avgörs av produktionens egen sammansättning. Produktionen måste först leverera alla de bruksvärden som ska ersätta den del av det materiella kapitalet som har förbrukats under året. Efter att dessa dragits av från bruttoprodukten återstår nettoprodukten (merprodukten) i vilken mervärdet ligger dolt. Och vad består denna merprodukt av? Kanske av ting som är avsedda att tillfredsställa kapitalistklassens behov och begär, ting som alltså ingår i den klassens konsumtionsfond? Men om detta vore allt merprodukten bestod av så skulle mervärdet bli fullständigt bortslösat och följden skulle enbart bli enkel reproduktion. För att det skall kunna uppstå ackumulation så måste en del av merprodukten förvandlas till kapital. Men kan man inte förvandla andra ting till kapital än sådana som är användbara i arbetsprocessen, det vill säga produktionsmedel och existensmedel för arbetaren. Därför måste man använda en del av det årliga merarbetet till att framställa mer produktions- och existensmedel än som behövdes för att bara ersätta det satsade kapitalet. - Mervärdet kan bara förvandlas till kapital i den utsträckning som merprodukten innehåller de materiella beståndsdelarna till ett kapital. - Kapitalistklassen måste dessutom ha ett tillskott av arbetskraft för att dessa materiella beståndsdelar skall kunna fungera som verkligt kapital. Om de redan sysselsatta arbetarna inte ska exploateras i högre grad än tidigare (genom ökad arbetsintensitet eller längre arbetsdag) så måste det anskaffas mer arbetskraft. Den kapitalistiska produktionens mekanism har också sörjt för den saken genom att den reproducerar arbetarklassen som en klass vilken är beroende av lön och vars vanliga lön räcker till att säkra inte bara dess eget uppehälle utan också dess fortplantning. Kapitalet behöver nu bara införliva det tillskott av produktionsmedel som finns i årsprodukten med det tillskott av arbetskraft i olika åldersstadier som arbetarklassen årligen levererar, för att mervärdets förvandling till kapital ska vara tryggad. Konkret betraktad så upplöses ackumulationen i kapitalets reproduktion efter en progressivt växande skala. Den enkla reproduktionens kretslopp vidgas och förvandlas till en spiral. Låt oss nu återvända till vårt exempel. Det ursprungliga kapitalet på alstrar ett mervärde på som kapitaliseras. Det nya kapitalet på (tillskottskapital I) alstrar ett mervärde på 400. Efter att detta mervärde återigen kapitaliserats så alstrar det ett nytt mervärde på 80 (tillskottskapital II) o.s.v. Vi bortser här från den del av mervärdet som förbrukas av kapitalisten. Det intresserar oss inte om tilläggskapitalet blir sammanslaget med det ursprungliga kapitalet eller om det fungerar som ett självständigt kapital. Det intresserar oss inte heller om det är vår kapitalist eller någon annan som använder kapitalet.

3 Däremot får vi inte glömma att vid sidan av det nybildade kapitalet så fortsätter det ursprungliga kapitalet att reproduceras och skapa mervärde samt att samma sak gäller för varje nytt kapital som ackumuleras i förhållande till det tilläggskapital som det självt alstrar. Det ursprungliga kapitalet bildades genom att man satsade Varifrån fick ägaren den summan? Genom sitt eget och sina fäders idoga arbete, svarar oss nationalekonomins talesmän i kör och deras påstående verkar vara det enda som stämmer med lagarna för varuproduktionen. Det förhåller sig helt annorlunda med tillskottskapitalet på Vi känner till dess ursprung. Det är kapitaliserat mervärde. Ända sedan dess tillkomst så innehåller det inte ett uns värde som inte härstammar från andras obetalda arbete. De produktionsmedel som använder den nya arbetskraften och de existensmedel som håller denna arbetskraft vid liv är inget annat än delar av den merprodukt (den tribut) som kapitalistklassen årligen tar ut av arbetarklassen. När kapitalistklassen sedan använder en del av denna tribut till att köpa arbetskraft och betala den till fulla värdet så är det lika värden som byts med varandra, men trots det så är det bara erövrarens gamla handlingssätt som går igen genom att han köper varor av de besegrade för de pengar som han har rövat från dem. Under tiden som det nya kapitalet sätter sina egna arbetare i verksamhet så måste de gamla arbetarna fortsätta att öka det gamla kapitalvärdet och dessutom köpa tillbaka resultatet av sitt tidigare arbete med mer tilläggsarbete än det har kostat. Om man betraktar förloppet som en affär mellan hela kapitalistklassen och hela arbetarklassen så ändrar det inget i sak vilka arbetare det är som levererar det obetalda arbete som används till att sätta de nya arbetarna i verksamhet. I stället för att köpa mer arbetskraft så kan kapitalisten använda tillskottskapitalet till att köpa en maskin vilken gör arbetaren som skapade det överflödig och t.ex. ersätta honom med ett par minderåriga barn. Det ena året skapar arbetarklassen genom sitt merarbete det kapital som året efter ska sysselsätta ny arbetskraft. Det är detta man kallar att skapa kapital av kapital. - Förutsättningen för att kapitalisten skulle kunna ackumulera det första tillskottskapitalet på var att han på grund av sitt "ursprungliga arbete" kunde satsa ett kapital på som tillhörde honom. - Förutsättningen för att han skulle kunna ackumulera det andra tillskottskapitalet på 400 var däremot inget annat än den föregående ackumulationen av de första som är kapitaliserat mervärde. Äganderätten till tidigare utfört obetalt arbete verkar vara den enda förutsättningen för rätten att tillägna sig levande obetalt arbete i en ständigt stigande skala. Ju mer kapitalisten har ackumulerat, desto mer kan han ackumulera. Det mervärde som utgjorde det första nya kapitalet skapades genom att en del av det ursprungliga kapitalet användes till att köpa arbetskraft. Detta köp skedde i enlighet med varubytets lagar och förutsatte juridiskt sett inget annat än att arbetarna hade fri

4 bestämmanderätt över sig själva samtidigt som penning- och varuägarna kunde förfoga fritt över de värden som tillhörde dem. De efterföljande tillskottskapitalen skapades alla av närmast föregående nya kapital, alltså som ett resultat av de förhållanden som ursprungligen förelåg. Under förutsättning att varje enskilt köp av arbetskraft sker i enlighet med varubytets lagar genom att kapitalisten ständigt köper den och arbetaren säljer den så händer en anmärkningsvärd sak. Den lag för äganderätt och förvärv av egendom som grundar sig på produktion och omsättning av varor slår tydligen genom sin egen inre logik oundvikligen om till sin motsats. Det byte av lika värden som tycktes karakterisera den ursprungliga handeln har vänts till sin motsats så att själva byteshandeln har blivit en illusion: - Det kapital som används för att köpa arbetskraft är bara en del av den arbetsprodukt som kapitalisten har tillägnat sig utan vederlag. - Producenten, arbetaren, måste inte bara ersätta denna arbetsprodukt utan dessutom leverera ett tillägg i form av merarbete. Bytesförhållandet mellan kapitalist och arbetare blir alltså bara en form som rör omsättningen men som inte har något med innehållet att göra utan bara mystifierar det: - Formen är arbetskraftens ständiga köp och försäljning. - Innehållet är att kapitalisten hela tiden använder en del av de arbetsprodukter som han oupphörligt tillägnar sig utan vederlag till att skaffa sig herravälde över en ständigt ökande mängd levande arbete. Grundvalen för äganderätten tycktes ursprungligen ha varit ägarens eget arbete. Man måste åtminstone anta att detta var förhållandet eftersom alla varuägare var likaberättigade och var och en bara kunde tillägna sig andras varor genom att sälja sin egen vara och denna kunde bara skapas genom arbete. - Sett ur kapitalistens perspektiv så visar sig äganderätten nu vara rätten att tillägna sig resultatet av andras obetalda arbete och - sett ur arbetarens perspektiv så visar den sig vara en spärr som hindrar honom från att komma i besittning av produkten av sitt arbete. Den nödvändiga konsekvensen av en lag som skenbart utgick från att egendom och arbete var identiska blir en skilsmässa dem emellan. Den kapitalistiska metoden att berika sig tycks alltså trampa varuproduktionens ursprungliga lagar under fötterna men den uppkommer ändå inte genom att kränka dessa lagar utan tvärtom genom att tillämpa dem. En kort återblick på hela den utveckling som leder till den kapitalistiska ackumulationen ska bidra till att klargöra detta. Vi såg att den ursprungliga förvandlingen av ett värde till kapital sker i full överensstämmelse med varubytets lagar. Den ena parten säljer sin arbetskraft och den andra parten köper den.

5 - Säljaren, arbetaren, tar emot sin varas värde och överlämnar sedan denna varas bruksvärde arbetet till köparen. - Köparen (kapitalisten) använder därefter det arbete han nu äger till att förvandla de produktionsmedel han redan ägde till en ny produkt som också den juridiskt tillhör honom. För det första så består den nya produktens värde av värdet av de förbrukade produktionsmedlen c. Det nyttiga arbetet kan inte förbruka produktionsmedlen utan att samtidigt överföra deras värde till den nya produkten och om arbetskraften ska kunna säljas så måste den vara i stånd att leverera nyttigt arbete inom den industrigren där den ska användas. För det andra så består den nya produktens värde av en ersättning för värdet av den förbrukade arbetskraften v och ett mervärde m. Den arbetskraft som såldes för en viss tidsperiod, en dag, en vecka o.s.v. hade ett mindre värde än det värde den skapar under samma tidsperiod. Men arbetaren har fått betalt för sin varas bytesvärde och har sålt dess bruksvärde som fallet är vid varje köp och försäljning. Att denna säregna vara arbetskraften har det egenartade bruksvärdet att kunna leverera arbete (alltså att skapa värde) påverkar inte varuproduktionens allmänna lagar. Att arbetskraften inte bara är det värde som har utbetalats i löner utan också ett mervärde innebär inte att det är ett övergrepp mot säljaren utan det är bara köparen som har förbrukat den inköpta varan. Varubytets lag förutsätter att varorna har lika bytesvärden. Lagen förutsätter till och med på förhand att varorna har olika bruksvärde och lagen har inget att göra med varornas förbrukning. Förbrukningen börjar först sedan bytet är avslutat. Penningens ursprungliga förvandling till kapital sker alltså helt i enlighet med varuproduktionens ekonomiska lagar och med den därur härledda äganderätten. Men trots detta blir resultaten: - att produkten tillhör kapitalisten och inte arbetaren, - att värdet av denna produkt inte bara innehåller värdet av det satsade kapitalet utan också ett mervärde som har kostat arbetaren arbete men som inte har kostat kapitalisten något och att mervärdet ändå blir kapitalistens rättmätiga egendom, - att arbetaren har vidmakthållit sin arbetskraft och kan sälja den på nytt om han finner en köpare. Den enkla reproduktionen innebär bara en periodisk upprepning av den första transaktionen. Pengar blir förvandlade till kapital på nytt varje gång reproduktionen upprepas. Det sker alltså inget brott mot varubytets lag utan den får tvärtom tillfälle att göra sig varaktigt gällande. Som vi har sett så är redan den enkla reproduktionen tillräcklig för att ge den första transaktionen, penningens förvandling till kapital, en helt annan karaktär än om vi uppfattat den som en isolerad företeelse. "Bland dem som delar nationalinkomsten får den ena parten (arbetarna) varje år ny rätt därtill genom nytt arbete medan den andra parten

6 (kapitalisterna) redan på förhand har tillägnat sig en permanent rätt därtill genom ursprungligt arbete." Det förändrar inte saken om den enkla reproduktionen ersätts av reproduktion i utvidgad skala, av ackumulation: - I första fallet slösar kapitalisten bort hela mervärdet. - I det senare fallet manifesterar sitt medborgaransvar genom att bara slösa bort en del och göra kapital av resten. Mervärdet är kapitalistens egendom och det har aldrig tillhört någon annan. Då han satsar det i produktionen så förskotterar han det ur sina egna fonder på precis samma sätt som då han uppträdde på varumarknaden för första gången. Att värdet denna gång härstammar från hans arbetares obetalda arbete har absolut inget med saken att göra. I varuproduktionen är det bara oavhängiga köpare och säljare som står mot varandra. Deras ömsesidiga förbindelse är avslutad så snart det ingångna avtalet är uppfyllt. Om handeln återupptas så sker det genom ett nytt avtal som inte har något att göra med det föregående och det är en ren tillfällighet om samma köpare och säljare träffas på nytt. Om varuproduktionen ska bedömas efter sina egna ekonomiska lagar så måste vi betrakta varje bytestransaktion för sig utan något som helst sammanhang med den närmast föregående eller den närmast efterföljande. Och eftersom köp och försäljningar bara avslutas mellan enskilda individer måste man undvika att däri söka relationer mellan hela samhällsklasser. Samma äganderätt som gällde på den tiden då produkten fortfarande tillhörde producenterna gäller också i den kapitalistiska epoken där den samhälleliga rikedomen i ständigt stigande grad tillfaller dem som är i den ställningen att de hela tiden kan tillägna sig andras obetalda arbete. Det är ett resultat som blir oundvikligt då arbetaren själv fritt säljer sin arbetskraft som en vara. Men det är också först från och med den kapitalistiska epoken som varuproduktion blir en allmän och typisk produktionsform. Från den tidpunkten tar produktionen sikte på försäljning samtidigt som all rikedom som produceras kommer att ingå i varucirkulationen. Det är först då lönarbetet har blivit grundvalen för varuproduktionen som varuproduktionen får herravälde över hela samhället och det är också först då den kan utveckla hela sin dolda kraft. Att säga att lönarbetet förfalskar varuproduktionen är detsamma som att säga att om varuproduktionen skall förbli oförfalskad så får den inte utvecklas. I samma utsträckning som varuproduktionen utvecklas till kapitalistisk produktion i enlighet med sina inre lagar så slår varuproduktionens egendomslagar om till lagar för kapitalistisk äganderätt. Vi har sett att allt satsat kapital blir förvandlat till ackumulerat kapital (kapitaliserat mervärde). Men i produktionens oavbrutna förlopp så blir allt ursprungligt satsat kapital

7 försvinnande litet jämfört med det som har ackumulerats. Det gäller oavsett om kapitalet verkar under ledning av den kapitalist som har ackumulerat det eller av någon annan. 2. Nationalekonomins felaktiga uppfattning av reproduktionen i utvidgad skala Innan vi övergår till att närmare behandla ackumulationen (mervärdets återförvandling till kapital) så måste vi undanröja en tvetydighet som den klassiska nationalekonomin bär ansvaret för. De varor som kapitalisten köper till sin privata konsumtion med en del av mervärdet fungerar varken som produktions- eller värdeökningsmedel och det arbete som han köper för att tillfredsställa sina naturliga och sociala behov är inget produktivt arbete. När kapitalisten köper sådana varor och sådant arbete förbrukar han mervärdet som inkomst i stället för att förvandla det till kapital. Som Hegel så riktigt påpekade så gick den gammaladliga kulturen ut på att "förbruka vad som fanns", att skryta med lyx och då speciellt med en stor skara sysslolösa tjänare. För den borgerliga ekonomin var det å ena sidan särskilt viktigt att predika kapitalackumulationen som den främsta medborgarplikten gentemot denna livsstil. De upprepade outtröttligt att man inte kan ackumulera om man förslösar hela inkomsten i stället för att använda en stor del av den till att köpa fler produktiva arbetare som inbringar mer än de kostar. Den borgerliga ekonomin måste å andra sidan polemisera mot den allmänna vanföreställningen som förväxlar kapitalistisk produktion med skattbildning och som därför tror att ackumulerad rikedom är rikedom som bevarats i sin ursprungliga form, att ackumulerad rikedom alltså är rikedom som undandras omsättningen och räddas undan förbrukningen. Att låsa in pengarna vore raka motsatsen till att låta dem självföröka sig som kapital och att ackumulera varor i skattbildningssyfte vore rena dårskapen. När varor hopsamlas i stora mängder så beror det antingen på en stockning i omsättningen eller på överproduktion. Den klassiska ekonomin hade rätt då den betonade att ackumulationens karakteristiska kännetecken är att merprodukten förbrukas av produktiva i stället för improduktiva arbetare. Men här börjar också villfarelserna. Adam Smith gjorde det till en modesak att framställa ackumulationen uteslutande som merproduktens förbrukning genom produktiva arbetare, att mervärdet skulle kapitaliseras genom att det förvandlades till enbart arbetskraft. Låt oss t.ex. höra vad Ricardo sa: "Man måste förstå att ett lands alla produkter konsumeras. Men det gör den största tänkbara skillnad om de konsumeras av sådana som reproducerar ett annat värde eller av sådana som inte reproducerar någonting. När vi säger att intäkterna

8 sparas och läggs till kapitalet så menar vi att den del som sägs gå till kapitalet blir förbrukat av produktiva och inte av improduktiva arbetare. Ingen villfarelse kan vara större än den att inbilla sig att kapitalet förökas genom att inte förbrukas." Ingen villfarelse kan vara större än den som Ricardo och alla andra efterföljare till Adam Smith tanklöst upprepade att: "den del av intäkten som sägs gå till kapitalet blir förbrukat av produktiva arbetare". - Enligt denna uppfattning skulle allt mervärde som förvandlas till kapital bli variabelt kapital. - I verkligheten delas mervärdet på samma sätt som det ursprungligen satsade värdet i konstant och variabelt kapital, i produktionsmedel och arbetskraft. Inom produktionsprocessen existerar det variabla kapitalet i form av arbetskraft. Under processens förlopp förbrukas denna arbetskraft av kapitalisten. Under sin verksamhet (arbetet) förbrukar arbetskraften produktionsmedel. Samtidigt förvandlas de pengar som kapitalisten har använt till inköp av arbetskraft till livsmedel som förtärs, inte av "det produktiva arbetet" utan av "den produktive arbetaren". Adam Smith kommer genom en alltigenom felaktig analys till det absurda resultatet att trots att allt individuellt kapital är uppdelat i konstant och variabelt kapital så skulle det samhälleliga kapitalet upplösas i enbart variabelt kapital eller bara förbrukas i form av utbetalda löner. Som exempel kan vi ta en textilfabrikör och anta att han förvandlar till kapital. En del av dessa pengar investerar han i inköp av arbetskraft och resten i ullgarn, maskiner m.m. Men de kapitalister som sålde ullgarn och maskiner till honom betalar ut en del av dessa pengar för arbete och så vidare tills hela summan har förbrukats på utbetalda löner eftersom alla de produkter som de representerar förbrukas av produktiva arbetare. Tyngdpunkten i detta resonemang ligger i orden "och så vidare" som skickar oss från Pontius till Pilatus utan att låta oss skåda den kapitalist i vars händer det konstanta kapitalet, d.v.s. värdet av produktionsmedlen, slutligen hamnar. Adam Smith avbryter i själva verket undersökningen just som svårigheterna börjar. Den årliga reproduktionsprocessen är lätt att förstå så länge man håller sig till årsproduktionens belopp. Men årsproduktionens alla beståndsdelar måste ut i marknaden och där börjar svårigheterna. De enskilda kapitalens och de personliga inkomsternas rörelser blandas med varandra och försvinner i ett allmänt kretslopp den samhälleliga rikedomens cirkulation som verkar förvirrande och ger undersökningen mycket invecklade uppgifter att lösa. Jag kommer att analysera det verkliga förhållandet i Bok II, avd 3. Det är fysiokraternas stora förtjänst att de gjorde ett försök att för första gången ge en bild av årsproduktionen sådan den uppträder i cirkulationen i sin "Tableau économique".

9 För övrigt så är det självklart att nationalekonomin i kapitalistklassens intresse inte har underlåtit att utnyttja Adam Smiths sats att hela den del av nettoprodukten som förvandlas till kapital förtärs av arbetarklassen. 3. Mervärdets uppdelning i kapital och reveny. Abstinensteorin I förra kapitlet betraktade vi mervärdet som enbart en individuell konsumtionsfond för kapitalisten. I detta kapitel har vi hittills bara betraktat mervärdet som en ackumulationsfond. Mervärdet är egentligen varken det ena eller det andra utan båda delarna samtidigt. Kapitalisten använder en del av mervärdet som reveny och den andra delen som kapital (det ackumuleras). Om mängden mervärde är given så beror ackumulationens storlek på hur det fördelas på konsumtions- och ackumulationsfonderna, hur mervärdet delas i reveny och kapital. Ju större den ena delen är desto mindre blir den andra. Det är kapitalisten som bestämmer hur mervärdet ska delas upp i reveny och kapital. Mervärdets uppdelning i reveny och kapital är alltså ett uttryck för hans vilja. Det är inte bruksvärdet och den personliga förbrukningen utan bytesvärdet och värdeökningen som är hans drivande motiv. Eftersom kapitalisten är en fanatisk anhängare av värdeökning så tvingar han hänsynslöst mänskligheten att producera för produktionens egen skull och därmed också till att utvidga produktivkrafter i samhället samt till att skapa de materiella produktionsbetingelser som bara de kan bilda det verkliga underlaget för en högre samhällsform vars grundprincip är varje enskild människas fullständiga och fria utveckling. Kapitalisten är bara respektabel i sin egenskap av personifierat kapital. I denna egenskap har han samma absoluta ha-begär som skattsamlaren. Men det som hos skattsamlaren framstår som en individuell mani är hos kapitalisten ett resultat av en samhällsmekanism i vilken han bara är ett kugghjul. Den kapitalistiska produktionens utveckling tvingar det enskilda företagets kapital till en ständig tillväxt och konkurrensen påtvingar varje individuell kapitalist den kapitalistiska produktionens inre lagar som om de vore yttre tvångslagar. Den kapitalistiska produktionens inre lagar tvingar kapitalisten att ständigt öka sitt kapital för att han ska kunna bevara det och han kan bara öka det genom att fortsätta att ackumulera. Samtidigt som ackumulationen ökar mängden exploaterat människomaterial så utvidgar den också kapitalistens direkta och indirekta herravälde.

10 I det kapitalistiska produktionssättets historiska begynnelse (och varje kapitalistisk uppkomling genomgår individuellt detta historiska stadium) härskade girighet och ha-begär som absoluta lidelser. Men den kapitalistiska produktionens framsteg skapade inte bara en ny värld av njutningar utan den öppnade också tusen källor till plötslig rikedom genom kreditväsen och spekulation. På ett visst utvecklingsstadium blir ett konventionellt slöseri (som samtidigt är en exponering av rikedom och därför ett kreditmedel) dock en affärsmässig nödvändighet för den "olycklige" kapitalisten. Lyxen ingår i kapitalets representationskostnader. Dessutom berikar sig kapitalisten (inte som skattsamlaren i förhållande till sitt eget personliga arbete och sin sparsamhet) i samma grad som han utsuger främmande arbetskraft och tvingar arbetaren att försaka alla livets njutningar. Trots att kapitalistens slöseri alltså aldrig har samma öppna karaktär som den elegante feodalherrens, eftersom smutsig girighet och ängslig beräkning alltid lurar i bakgrunden, så ökar dock hans slöseri i takt med hans ackumulation utan att de behöver begränsa varandra. Därmed utvecklas en Faust-konflikt mellan ackumulations- och njutningsdrift i kapitalistens bröst. Alltså spara, spara, d.v.s. återförvandla största möjliga del av mervärdet till kapital! Ackumulera för ackumulationens skull, producera för produktionens skull. Det var i denna formel som den klassiska ekonomin formulerade bourgeoisiperiodens historiska uppgift. Om den klassiska ekonomin bara betraktade arbetaren som en maskin för produktion av mervärde så betraktade den kapitalisten som bara en maskin för detta mervärdes förvandling till kapital. Den klassiska ekonomin tog kapitalstens historiska uppgift på djupaste allvar. För att skydda sin gunstling från den olycksaliga konflikten mellan njutningslystnad och ha-begär så förfäktade Malthus i början av 1800-talet en arbetsdelning där han anvisade de kapitalister som verkligen var sysselsatta i produktionen uppgiften att ackumulera samtidigt som han anvisade de andra delägarna i mervärdet jordaristokraterna, statens och kyrkans ämbetsmän uppgiften att slösa. Malthus sa att det är av den största betydelse att "hålla isär passionen för utgiften och passionen för ackumulation". Lika orimligt som Ricardos anhängare finner det vara att sporra industriidkaren till ackumulation genom att skumma bort grädden på mjölken för honom, lika nödvändigt anser de det vara att arbetarens lön begränsas till ett minimum "för att hålla honom arbetsam". Han söker inte heller ett ögonblick dölja att hemligheten med profiten är att man tillägnar sig främmande, obetalt arbete. "En ökad efterfrågan på arbete från arbetarnas sida betyder inget annat än att de är beredda att ta för sig mindre av sin egen produkt och lämna en större del därav åt företagarna; och om man säger att denna minskade konsumtion" (från arbetarnas sida) "framkallar överproduktion så kan jag nöja mig med att svara att detta är det samma som hög profit."

11 Denna lärda tvist om hur det byte som rövas från arbetaren, sett ur ackumulationens synpunkt, bäst ska fördelas mellan verksamma kapitalister och lata jordägare m.fl. kom att förstummas vid julirevolutionens utbrott Kort därefter lät arbetarna i Lyon stormklockan ljuda och de engelska jordproletärerna släppte den röde hanen lös. På denna sidan av Engelska kanalen grasserade owenismen och på andra sidan av kanalen dominerade st. simonismen och fourierismen. Vulgärekonomins tid var kommen. Den grep tillfället och publicerade en doktrin som var avsedd att rädda samhället. I Manchester hade Nassau W Senior meddelat mänskligheten en upptäckt. "Jag ersätter", förkunnade han högtidligt, "ordet kapital, som produktionsinstrument betraktat, med ordet abstinens." Ett oöverträffat prov på vulgärekonomins "upptäckter"! En ekonomisk kategori ersätts med en sykofantisk fras. Det är allt. Arbetsprocessens betingelser förvandlas till lika många former av abstinens från kapitalistens sida. Kapitalisten rövar från sin egen Adam då han "lånar arbetaren produktionsinstrumenten" (!), d.v.s. när han sammanför produktionsmedlen med arbetskraft för att öka sitt kapital i stället för att äta upp ångmaskinerna, bomullen, järnvägarna, gödseln, draghästarna m.m. Nog av detta, inte bara ackumulationen utan redan "bevarandet av kapitalet kräver en oavbruten kraftansträngning av kapitalisten för att han ska motstå frestelsen att förtära det". Både enkel och utvidgad reproduktion förekommer i de mest skilda samhällsformer, om än i olika omfattning. Det produceras och konsumeras oupphörligen allt mer och som en följd av därav blir också ständigt allt fler produkter förvandlade till produktionsmedel. Men denna process uppträder inte som ackumulation av kapital förrän produktionsmedlen, produkterna och arbetarnas livsmedel antar formen av kapital i förhållande till arbetarna. 4. Omständigheter som bestämmer ackumulationens omfång oberoende av hur mervärdet delas upp i kapital och reveny Arbetskraftens exploateringsgrad Om vi förutsätter att det förhållande i vilket mervärdet delas upp i tillskottskapital och reveny är konstant, då beror storleken på det ackumulerade kapitalet på mervärdets storlek. Om vi har ett mervärde på och vi antar att 80 procent kapitaliseras och 20 procent konsumeras så är det ackumulerade kapitalet 2 400, om mervärdet är så är det ackumulerade kapitalet Som följd härav kommer alla de faktorer som påverkar mervärdets storlek att påverka ackumulationens storlek i motsvarande grad. Vi erinrar oss att mervärdekvoten är direkt beroende av arbetskraftens exploateringsgrad. Nationalekonomin fäster så stort avseende vid detta att den ibland blandar samman en ökad

12 produktivitet med en ökad exploatering av arbetskraften beträffande hur dessa båda faktorer påverkar ackumulationen. I avsnitten där vi behandlade produktionen av mervärde så förutsatte vi att lönen åtminstone motsvarade arbetskraftens värde. Det våldsamma nedpressandet av lönens under detta värde spelar dock en så viktig roll att vi för ett ögonblick måste uppehålla oss detta ämne. Arbetarens nödvändiga konsumtionsfond kan faktiskt förvandlas till en ackumulationsfond för kapitalet inom vissa gränser. Kostnaden noll är en gräns i matematisk mening för arbetskraften, den är alltid omöjlig att nå men alltid möjlig att närma sig. Kapitalet har en tendens att ständigt trycka ner lönen till denna gräns. En skriftställare från 1700-talet förråder bara det engelska kapitalets innersta hemlighet när han förklarar att det är Englands historiska uppgift att pressa ner den engelska lönen till den franska och holländska nivån. Han säger bl.a. helt troskyldigt: "Men om våra fattiga" (jargong för ordet arbetare) "vill leva i lyx... måste deras arbete naturligtvis bli dyrare... Man behöver bara se den hårresande mängden överflödsvaror som våra manufakturarbetare förbrukar, som brännvin, gin, te, socker, utländska frukter, starköl, tryckt linneväv, snus, röktobak etc." Han citerar en skrift av en fabrikant från Northamptonshire som skelar upp mot himlen och klagar: "Arbete är en hel tredjedel billigare i Frankrike än i England, ty de franska fattiga arbetar hårt och lever enkelt vad beträffar både föda och kläder. Deras vanliga föda är bröd, frukter, kål, rötter och torkad fisk. De äter sällan kött och när vetet är dyrt så äter de mycket litet bröd. Vartill ytterligare kommer", fortsätter essayisten, "att deras dryck består av vatten och andra svaga drycker så att de i själva verket förbrukar häpnadsväckande litet pengar... Ett sådant sakernas tillstånd är säkerligen svårt att åstadkomma, men att det inte är helt omöjligt det bevisas av förhållandena i Frankrike och Holland." Nu (1873) har vi kommit betydligt längre tack vare den internationella konkurrens mellan alla världens arbetare som åstadkommits av det kapitalistiska produktionssättets utveckling. Nu handlar det inte om att pressa ner de engelska lönerna till kontinentens nivå utan om att i en närmre eller mer avlägsen framtid få ner de europeiska lönerna på den kinesiska nivån. Det är detta perspektiv som mr Stapleton (medlem av parlamentet) målar upp i ett valtal om arbetets pris i framtiden. "Om Kina blir ett stort industriland", sade mr Stapleton, "kan jag inte förstå hur Europas industriarbetare skulle kunna hålla ut i kampen utan att stiga ner till sina konkurrenters nivå." (Notis i "Times" den 3 sept ) De engelska arrendatorerna och godsägarna hade i slutet av 1700-talet och början av 1800-talet lyckats framtvinga den absoluta minimilönen genom att betala lantarbetarna en lön under minimum som kompletterades med fattigunderstöd. Följande fråga ställdes till en viss A. Bennet (stor arrendator, fredsdomare, fattighusföreståndare och lönereglerare) inför överhusets undersökningskommitté år 1814: - "Finns det något förhållande mellan dagsverkets värde och arbetarens fattigunderstöd?"

13 Svar: - "Ja, varje familjs veckoinkomst kompletteras utöver det nominella beloppet så att den motsvarar en brödranson av 8 pund 11 ounces samt 3 d per individ... Vi anser denna portion tillräcklig för en veckas uppehälle åt varje person i familjen och de 3 d är avsedda till kläder. Om kommunen föredrar att själv hålla med kläder så dras dessa 3 d ifrån. Denna praxis råder inte bara i hela västra delen av Wiltshire utan enligt min uppfattning i hela landet." En borgerlig skriftställare från denna tid utropade: "Det är på detta sätt som arrendatorerna i åratal har förödmjukat en aktningsvärd klass av sina landsmän genom att tvinga dem att ta sin tillflykt till fattighuset... Arrendatorerna har ökat sina egna vinster samtidigt som de hindrat arbetarna att ackumulera ens den oumbärligaste konsumtionsfond." Den så kallade hemindustrin har visat vilken roll det direkta röveriet från arbetarnas nödvändiga konsumtionsfond har nu för tiden för att skapa mervärde och därmed för skapandet av kapitalets ackumulationsfond. Det följer ytterligare fakta i detta avsnitt. * Den del av det konstanta kapitalet som består av arbetsmedel måste alltid vara tillräckligt stor för att sysselsätta det antal arbetare som motsvarar anläggningens storlek men det innebär inte att det konstanta kapitalet nödvändigtvis måste öka i samma förhållande som antalet sysselsatta arbetare. Vi tar som exempel en fabrik där 100 arbetare levererar 800 arbetstimmar på 8 timmar. Om kapitalisten vill öka antalet arbetstimmar med hälften så kan han anställa ytterligare 50 arbetare men då måste han också satsa nytt kapital, inte bara för löner utan också för arbetsmedel. Om han i stället låter de 100 arbetarna arbeta 12 timmar i stället för 8 timmar och då räcker de befintliga arbetsmedlen, låt vara att deras slitage ökar. Merprodukt och mervärde (varpå ackumulationen beror) ökar genom att arbetskraften utnyttjas bättre utan att det konstanta kapitalet ökar i motsvarande grad. Inom den extraktiva industrin, t.ex. gruvorna, utgör råvarorna inte någon del av kapitaltillskottet. Här är arbetsobjektet inte en produkt av föregående arbete utan en gratis skänk av naturen som t.ex. olika former av malm, stenkol och sten. I detta fall består det konstanta kapitalet nästan uteslutande av arbetsmedel som mycket väl kan uthärda en ökad mängd arbete (dag- och nattskift t.ex.). Om förhållandena är oförändrade i övrigt så kommer produktmängden och dess värde att stiga i direkt förhållande till det använda arbetet. De ursprungliga producenterna människan och naturen samverkar här alldeles som på produktionens första dag. Tack vare arbetskraftens tänjbarhet utvidgas ackumulationen utan att man behöver tillsätta nytt kapital. Inom jordbruket kan man inte odla upp nya arealer utan att förbruka mer utsäde och gödningsämnen. Men sedan man väl haft dessa utlägg har den rent mekaniska bearbetningen av jorden en fantastisk påverkan på skörderesultatet. Om ett oförändrat antal arbetare presterar en större arbetsmängd så blir jorden bördigare utan att det krävs tillskott av

14 arbetsmedel. Också här fungerar människornas direkta inverkan på naturen som en omedelbar källa till ökad ackumulation utan att nytt kapital behöver tillsättas. Inom den egentliga industrin medför varje ökning av mängden arbete att råmaterialet ökar i motsvarande grad men inte nödvändigtvis att arbetsmedlen ökar. Eftersom den extraktiva industrin och jordbruket förser förädlingsindustrin med råvaror så drar också denna industri fördel av att de produkter som produceras inom jordbruk och bergshantering kan öka utan att det satsade kapitalet ökar i motsvarande grad. Resultatet blir att kapitalet genom att lägga under sig de båda ursprungliga källorna till rikedom (arbetskraften och jorden) får en expansiv kraft som sätter det i stånd att utvidga ackumulationen utöver de gränser som dess egen storlek utstakat. Kapitalets egen storlek bestäms av värdet och mängden av de produktionsmedel som redan är producerade och i vilka det existerar. Produktiviteten i samhället är en annan viktig faktor i kapitalets ackumulation. Tillsammans med att produktiviteten ökar så ökar också det antal produkter som representerar ett visst värde och därmed också ett visst mervärde. Om mervärdeskvoten är oförändrad eller minskar så ökar antalet merprodukter förutsatt att produktiviteten ökar fortare än mervärdekvoten minskar. I detta fall kan kapitalisten öka sin konsumtion utan att tillgripa ackumulationsfonden och utan att fördelningen mellan konsumtion och ny kapitalbildning förändras. Ackumulationsfonden kan till och med öka på bekostnad av konsumtionsfonden samtidigt som varorna produceras så mycket billigare att kapitalisten har lika stor eller större mängd varor än förut till förfogande för sin personliga konsumtion. Men när produktiviteten ökar blir arbetskraften billigare samtidigt som mervärdekvoten ökar, till och med om reallönen samtidigt stiger. Lönen ökar aldrig i samma grad som produktiviteten ökar: - Samma variabla kapital kan därför sätta mer arbetskraft och därmed också mer arbete i verksamhet. - Samma konstanta kapital framträder i mer produktionsmedel, det vill säga mer arbetsmedel, råmaterial och hjälpämnen. Kapitalet levererar alltså mer material både för varuproduktion och värdebildning samt uppsuger mer arbete än förut. Ackumulationen ökar därför även om tillskottskapitalets värde förblir oförändrat eller t.o.m. avtar.

15 Reproduktionen utvidgas inte bara materiellt utan produktionen av mervärde ökar dessutom snabbare än värdet på tillskottskapitalet. En ökande skillnad mellan produktivt och konsumerat kapital Utvecklingen av produktiviteten återverkar också på det ursprungliga kapitalet eller det kapital som redan är investerat i produktionsprocessen. En del av det verksamma konstanta kapitalet består av arbetsmedel som t.ex. maskiner, verktyg och apparater vilka förbrukas under längre perioder för att först därefter ersättas med nya exemplar av samma slag. Varje år dör en del av dessa arbetsmedel bort eller så når de slutmålet för sin produktiva verksamhet. Arbetsmedlen befinner sig därför ständigt i ett stadium av successiv reproduktion eller så ersätts de med nya exemplar av samma slag. Om produktiviteten stegras i de industrigrenar som producerar dessa arbetsmedel (den stiger oavbrutet som följd av vetenskapens och teknikens ständiga framsteg) så kommer de gamla arbetsmedlen att ersättas av effektivare och i förhållande till sin prestationsförmåga billigare produkter. Det gamla kapitalet reproduceras i en mer produktiv form bortsett från de oupphörliga detaljförändringar som sker med de befintliga produktionsmedlen. En annan del av det konstanta kapitalet består av råmaterial och hjälpämnen. De reproduceras kontinuerligt under årets lopp och inom jordbruket i regel en gång om året. Varje förbättring av produktionsmetoderna verkar alltså nästan samtidigt på det nytillkomna kapitalet och det redan fungerande kapitalet. Framstegen som sker inom kemin innebär att antalet nyttiga ämnen och den nyttiga användningen av redan kända ämnen mångdubblas. Därigenom utvidgas det växande kapitalets verksamhetsområde. Dessutom upptäcker kemin också metoder att utnyttja avfallet från produktions- och konsumtionsprocessen. På detta sätt skaffar kemin kapitalet nytt råmaterial utan nya kapitalinsatser. På samma sätt som en ökad anspänning av arbetskraften leder till att naturrikedomarna utnyttjas bättre så utgör vetenskap och teknik en expansionskraft hos kapitalet som är oberoende av det fungerande kapitalets storlek. Vetenskap och teknik återverkar samtidigt på den del av originalkapitalet som skall förnyas. Det får i sin nya form del av de samhälleliga framsteg som gjordes medan det ännu hade sin gamla form utan motprestation. Denna ökade produktivitet åtföljs av en partiell värdeminskning av det fungerande kapitalet. I den mån denna värdeminskning blir mer kännbar genom konkurrensen så får arbetarna bära det mesta av följderna eftersom kapitalisterna håller sig skadeslösa genom att exploatera dem hårdare. Arbetet överför värdet av de konsumerade produktionsmedlen till produkten. Å andra sidan så ökar värdet och mängden av de produktionsmedel som en given arbetsmängd sätter i rörelse i samma förhållande som produktiviteten ökar. Samma arbetsmängd tillför visserligen samma

16 mängd nyvärde som förut till produkterna men det gamla kapitalvärdet som överförs till produkten ökar med arbetets stigande produktivitet. Låt oss anta att en engelsk och en kinesisk arbetare som spinner bomull arbetar lika länge och med samma intensitet. Båda skapar då lika stora värden på en vecka. Men trots denna likhet är det en oerhörd skillnad mellan värdet av engelsmannens veckoprodukt som produceras med en väldig automatisk maskin och kinesens veckoprodukt som produceras med en spinnrock. Engelsmannen spinner flera hundra pund bomull under samma tid som kinesen behöver för att spinna ett enda pund bomull. Engelsmannen överför därför råmaterial till ett flera hundra gånger större värde till sin produkt. Bomullen har samtidigt har fått en ny och mer användbar form genom att den åter kan fungera som kapital. F. Engels skriver: "År 1782 låg de tre senaste årens hela ullproduktion" (i England) "obearbetad på grund av brist på arbetare och den hade förblivit liggande om inte det nyuppfunna maskineriet hade kommit till hjälp och spunnit ullen." Det materialiserade arbete som föreligger i form av maskineri kan naturligtvis inte stampa nya arbetare ur jorden. Däremot gör maskineriet det möjligt att förbruka ullen produktivt och att bevara det gamla värdet i garnet med en mindre mängd levande arbete än tidigare. Härigenom skapas också förutsättningar och motiv för en utvidgad reproduktion av ull. Det ligger i det levande arbetets natur att det bevarar gammalt värde samtidigt som det skapar nytt. När produktiviteten och ackumulationen ökar så bevarar och förevigar arbetet ett hela tiden ökat kapitalvärde i ständigt nya former. Denna arbetets naturkraft framträder som en självbevarelsedrift hos det kapital som arbetet är förbundet med. Den gör det på samma sätt som arbetets samhälleliga produktivkrafter ter sig som kapitalets egenskaper och kapitalistens ständiga tillägnande av merarbete som en kapitalets oavbrutna självförökning. Alla arbetets krafter synes vara kapitalets krafter på samma sätt som varans alla värdeformer framträder som penningformer. Det satsade kapitalets storlek När kapitalet växer så ökar också skillnaden i storlek mellan det kapital som används i produktionsprocessen och det kapital som förbrukas vid framställningen av varje enskild produkt. Med andra ord så ökar värdet och mängden arbetsmedel (d.v.s. byggnader, maskiner, dragdjur och apparater) som under en viss tid gör tjänst i den oavbrutet pågående produktionsprocessen och som används för att uppnå bestämda nyttoeffekter. Dessa arbetsmedel ingår i sin helhet i produktionsprocessen men deras förslitning sker gradvis och därför överför det gradvis sitt värde till produkten. I den utsträckning dessa arbetsmedel tjänar som produktbildare utan att tillföra produkten värde, om de alltså används helt men bara konsumeras delvis, så presterar de samma gratistjänst som t.ex. naturkrafterna, vatten, luft, ånga, elektricitet. När denna gratistjänst från

17 förgången tids arbete grips och besjälas av levande arbete så ökar den med den växande ackumulationens omfång. Borgare och ekonomer inbillar sig att den ständigt ökande betydelsen av det förgångna arbetet som medverkar i den levande arbetsprocessen i form av produktionsmedel beror på detta arbetes samhälleliga kapitalform. De förstår inte att det är det tidigare obetalda arbetet som nu gör tjänst. Den kapitalistiska produktionens praktiska representanter och ideologiska pratmakare kan lika litet tänka sig produktionsmedlen åtskilda från den samhälleliga karaktärsmask som nu klibbar vid dem, som en slavägare kan tänka sig sin arbetare frigjord från karaktären av slav. Vid en given exploatering av arbetskraften bestäms mängden mervärde av det antal arbetare som exploateras samtidigt och dessa motsvarar (om också i växlande relation) kapitalets storlek. Ju fortare kapitalet växer på grund av successivt ökande ackumulation desto fortare växer också den värdesumma som delas i en ackumulationsfond och en konsumtionsfond. Kapitalisten kan därför leva flottare och samtidigt "försaka" mer. Och slutligen verkar alla produktionens drivande krafter starkare ju större omfång produktionen får och ju större det satsade kapitalet är. 5. Den s.k. lönefonden Det visade sig under denna undersökning att kapitalet inte är av en fast storlek utan att det är en elastisk del av rikedomen i samhället och att kapitalet hela tiden förändras genom mervärdets uppdelning i reveny och ny kapitalbildning. Det visade sig också att den av kapitalet utnyttjade arbetskraften, vetenskapen och jorden är elastiska krafter som inom vissa gränser ger kapitalet fritt spelrum som är oberoende av dess egen storlek. I detta sammanhang bortsåg vi från alla förhållanden som beror på cirkulationsprocessen och som kan ge kapital av samma storlek mycket olika verkningsgrad. Vi förutsatte att det kapitalistiska produktionssättet förelåg i renodlad form och att den kapitalistiska produktionens begränsningar kvarstod. Därför bortsåg vi från varje planmässig och rationell förbindelse mellan produktionsmedlen och arbetskraften. Den klassiska ekonomin har alltid brukat betrakta kapitalet i samhället som en oföränderlig storhet med en oföränderlig verkningsgrad men det var först genom urbrackan Jeremias Bentham (detta fantasilösa, pedantiska, pladdriga orakel för 1800-talets gemena borgerskap) som denna fördom kom att upphöjas till en fast dogm. Benthams dogm utnyttjades både av honom själv och av Malthus, James Mill, MacCulloch m.fl. till att försvara kapitalet. Om man godtar hans dogm blir de alldagligaste händelser i produktionsprocessen (som t.ex. dess plötsliga utvidgningar och sammandragningar) fullständigt obegripliga. Bentham är bland filosoferna vad Martin Tupper är bland diktarna. Båda är av en sort som bara är tänkbar i England.

18 Benthams lärosats att samhälleliga kapitalet är en oföränderlig storhet med en oföränderlig verkningsgrad användes i synnerhet till att framställa det variabla kapitalet som en konstant storhet. De materiella ting varav det variabla kapitalet består (d.v.s. de existensmedel som det representerar eller den s.k. lönefonden) blev omgärdade med oöverstigliga naturskrankor och omdiktade till en avgränsad del av den samhälleliga rikedomen. Det krävs en viss mängd levande arbete för att sätta den del av rikedomen i samhället som skall fungera som konstant kapital i rörelse. Storleken på den arbetsmängden beror på de tekniska förhållandena. Men det antal arbetare som behövs för att leverera denna arbetsmängd är inte givet eftersom det varierar med varje enskild arbetares exploateringsgrad. Dessutom är inte heller arbetskraftens pris givet utan det har en mycket elastisk minimigräns. Följande fakta ligger till grund för Jeremias Benthams dogm: - Arbetarna har inget inflytande då rikedomen i samhället ska delas upp i njutningsmedel för de icke-arbetande och i produktionsmedel - Det är bara i gynnsamma undantagsfall som arbetaren kan öka den så kallade lönefonden på bekostnad av de rikas "reveny". Bland annat visar följande uttalande av professor Fawcett vilka absurda och meningslösa resultat det kan leda till när de kapitalistiska gränserna för lönefonden omdiktas till samhälleliga naturgränser: "Ett lands cirkulerande kapital är dess lönefond. För att beräkna genomsnittslönen för varje enskild arbetare räcker det att vi helt enkelt dividerar detta kapital med antalet sysselsatta arbetare." D.v.s. vi lägger först ihop de individuella löner som verkligen har utbetalats och så säger vi att detta belopp bildar den värdesumma som Gud och naturen har bestämt ska vara lönefond. Slutligen dividerar vi denna summa med antalet arbetare för att utröna hur mycket varje arbetare får i genomsnittslön. En otroligt fiffig procedur. Den hindrar inte professor Fawcett att i samma andedrag säga: "Den totala rikedom som årligen ackumuleras i England delas i två delar. Den ena delen används i England för att uppehålla vår egen industri och den andra delen exporteras till främmande länder... Den del som används i vår egen industri utgör ingen betydande del av den rikedom som årligen ackumuleras här i landet." Den största delen av den årliga merprodukt som rövas från den engelska arbetaren kapitaliseras alltså inte i England utan i främmande länder. Men med det på detta sätt exporterade tillskottskapitalet exporteras ju också en del av den "lönefond" som Gud och Bentham har uppfunnit.

TJUGUANDRA KAPITLET. Mervärdets förvandling till kapital

TJUGUANDRA KAPITLET. Mervärdets förvandling till kapital TJUGUANDRA KAPITLET Mervärdets förvandling till kapital 1. Kapitalistisk produktionsprocess i utvidgad skala. Varuproduktionens egendomslagar slår om till lagar för kapitalistisk expropriation Vi har tidigare

Läs mer

1. Efterfrågan på arbetskraft ökar på grund av ackumulation samtidigt som kapitalets sammansättning är konstant.

1. Efterfrågan på arbetskraft ökar på grund av ackumulation samtidigt som kapitalets sammansättning är konstant. KAPITEL 23 Den kapitalistiska ackumulationens allmänna lag 1. Efterfrågan på arbetskraft ökar på grund av ackumulation samtidigt som kapitalets sammansättning är konstant. I detta kapitel kommer vi att

Läs mer

Kapitalförhållandet utplånas då kapitalet har formen av räntebärande kapital

Kapitalförhållandet utplånas då kapitalet har formen av räntebärande kapital KAPITEL 24 Kapitalförhållandet utplånas då kapitalet har formen av räntebärande kapital Kapitalförhållandet uppnår sin mest ytliga och fetischartade form i det räntebärande kapitalet. Där har vi pengar

Läs mer

INDUSTRIELLA REVOLUTIONEN

INDUSTRIELLA REVOLUTIONEN INDUSTRIELLA REVOLUTIONEN ca1780-1890 Utkik Historia Gleerups 2016 red: Mikael C. Svensson Bellevueskolan Malmö INDUSTRIALISERINGEN Efter det här blir världen aldrig sig lik! Så har människor säkert sagt

Läs mer

Edward de Bono: Sex tänkande hattar

Edward de Bono: Sex tänkande hattar Edward de Bono: Sex tänkande hattar Tänkandet är vår viktigaste mänskliga resurs. Men vårt största problem är att vi blandar ihop olika saker när vi tänker. Vi försöker för mycket på en gång; vi blandar

Läs mer

Vad är rättvisa skatter?

Vad är rättvisa skatter? Publicerad i alt., #3 2008 (med smärre redaktionella ändringar) Vad är rättvisa skatter? Det är uppenbart orättvist att många rika privatpersoner och företag genom skatteplanering och rent fusk lägger

Läs mer

Hur förhåller sig miljarderna som försvunnit i börsrasen till resten av det kapitalistiska systemet?

Hur förhåller sig miljarderna som försvunnit i börsrasen till resten av det kapitalistiska systemet? Hur förhåller sig miljarderna som försvunnit i börsrasen till resten av det kapitalistiska systemet? Joseph Choonara återgår till Marx för att förklara. Stackars pengar. De senaste månaderna har de injicerats

Läs mer

Reproduktionen av vardagslivet. Fredy Perlman

Reproduktionen av vardagslivet. Fredy Perlman Reproduktionen av vardagslivet Fredy Perlman 1969 Innehåll Reproduktionen av vardagslivet 4 Vardagslivet under kapitalismen 6 Alienationen av levande aktivitet 8 Varufetischism 11 Levande aktivitet blir

Läs mer

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Save the world Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Olika indelningar av världen Olika indelningar av världen Första, andra och tredje världen Olika indelningar av världen Första, andra

Läs mer

Inledning SÅ HÄR GÅR ÖVNINGEN TILL:

Inledning SÅ HÄR GÅR ÖVNINGEN TILL: T I L L V Ä X T Inledning Ekonomisk tillväxt är något vi nästan kommit att ta för givet. Vi är vana vid att lönerna stiger, att arbetsmarknaden hela tiden skapar nya typer av jobb och att företagen utvecklar

Läs mer

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna.

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. I denna essä kommer likheter och skillnader mellan den franska respektive den amerikanska revolutionen

Läs mer

OLIKA SÄTT ATT RÄKNA

OLIKA SÄTT ATT RÄKNA OLIKA SÄTT ATT RÄKNA Man brukar utgå från en s k fullkostnadskalkyl där alla kostnader (både direkta och indirekta) och en viss vinst är medräknad. En sådan modell tar inte hänsyn till marknadspris och

Läs mer

Källorna till vinsterna i ekonomin - Del I - Nettokonsumtionen

Källorna till vinsterna i ekonomin - Del I - Nettokonsumtionen 1 Källorna till vinsterna i ekonomin - Del I - Nettokonsumtionen av Richard Johnsson 1 Hur kommer det sig att företagen generellt kan gå med vinst? Hur kommer det sig att försäljningsintäkterna generellt

Läs mer

Kapitlet OM DÖDEN BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN. Bô Yin Râ

Kapitlet OM DÖDEN BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN. Bô Yin Râ Kapitlet OM DÖDEN i BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN av Bô Yin Râ Mer information om boken finns på: http://www.boyinra-stiftelsen.se Om döden Vi står här framför den dunkla port som människorna måste passera

Läs mer

Samhällsekonomiska begrepp.

Samhällsekonomiska begrepp. Samhällsekonomiska begrepp. Det är väldigt viktigt att man kommer ihåg att nationalekonomi är en teoretisk vetenskap. Alltså, nationalekonomen försöker genom diverse teorier att förklara hur ekonomin fungerar

Läs mer

Internationell Ekonomi. Lektion 4

Internationell Ekonomi. Lektion 4 Internationell Ekonomi Lektion 4 Varför uppstår internationell handel? Är det inte bättre att behålla allt man producerar inom landet istället för att exportera? Att vi i Sverige importerar olja och apelsiner

Läs mer

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi Institutionen för ekonomi Rob Hart Facit Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. OBS! Här finns svar på räkneuppgifterna, samt skissar på möjliga svar på de övriga uppgifterna. 1. (a) 100 x 70 + 40 x 55 100 x

Läs mer

ca Utkik Historia Gleerups 2016 red: Mikael C. Svensson Bellevueskolan Malmö

ca Utkik Historia Gleerups 2016 red: Mikael C. Svensson Bellevueskolan Malmö ca1780-1890 Utkik Historia Gleerups 2016 red: Mikael C. Svensson Bellevueskolan Malmö Efter det här blir världen aldrig sig lik! Så har människor säkert sagt många gånger under historiens gång. Ibland

Läs mer

Den felande länken Del I

Den felande länken Del I 1 Den felande länken Del I av Richard Johnsson 1 I det som följer ska jag beskriva hur kopplingen mellan företagens räkenskaper och nationalräkenskaperna ser ut. Utläggningen implicerar dessutom att BNP

Läs mer

11. Feminism och omsorgsetik

11. Feminism och omsorgsetik 11. Feminism och omsorgsetik Nästan alla som har utövat inflytande på den västerländska moralfilosofin har varit män. Man kan därför fråga sig om detta faktum på något sätt återspeglar sig i de moralteorier

Läs mer

Ting och tanke annars ingen teknik

Ting och tanke annars ingen teknik Ting och tanke annars ingen teknik Med teknik menar man att föremål används för ett bestämt syfte. Det är det som kapitlets namn syftar på. Ting och tanke betyder ungefär samma sak som föremål och syfte.

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Varför handla ekologiskt?

Varför handla ekologiskt? 100519 Varför handla ekologiskt? Ida Wreifält, 9B Handledare: Fredrik Alven Innehållsförteckning: Inledning sid 1 Bakgrund sid 1-2 Syfte sid 2 Metod sid 2 Resultat sid 2-4 Slutsats sid 4 Felkällor sid

Läs mer

Lösningsförslag tentamen 31 maj Flervalsfrågorna 10 st 10. D 2. D 3. A 4. B 5. D 6. D 7. B 8. D 9. A

Lösningsförslag tentamen 31 maj Flervalsfrågorna 10 st 10. D 2. D 3. A 4. B 5. D 6. D 7. B 8. D 9. A Lösningsförslag tentamen 31 maj 2011 Flervalsfrågorna 10 st 1. D 2. D 3. A 4. B 5. D 6. D 7. B 8. D 9. A 10. D Essäfrågor Fråga 1 a) Hur mycket kommer att konsumeras av varan i landet? Läs av efterfrågan

Läs mer

Förvandling av arbetskraftens värde eller pris till arbetslön

Förvandling av arbetskraftens värde eller pris till arbetslön SJUTTONDE KAPITLET Förvandling av arbetskraftens värde eller pris till arbetslön På ytan av det borgerliga samhället framträder arbetarens lön som arbetets pris, en bestämd summa pengar som betalas för

Läs mer

Reproduktionen av vardagslivet

Reproduktionen av vardagslivet Det Anarkistiska Biblioteket Reproduktionen av vardagslivet Fredy Perlman 1969 Fredy Perlman Reproduktionen av vardagslivet 1969 http://www.geocities.ws/insurrection_raven/se_texts/ reproduktionvardag.html

Läs mer

Politisk Teori 2 Jag kommer i denna hemtentamen att redogöra vad jag ser för problem med Robert Nozick teori om självägarskap. Dels övergripande ur individens synpunkt och dels ur ett lite större perspektiv

Läs mer

Upplysningstidens karta

Upplysningstidens karta Upplysningstidens karta (interaktiv via länken nedan läs och lär dig om händelser) http://www.worldology.com/europe/enlightenment_lg.htm Handelsmönster år 1770 http://qed.princeton.edu/getfile.php?f=european_empires_and_trade_c._1770.jp

Läs mer

Vart tredje företag minskar sina kostnader trots högkonjunkturen

Vart tredje företag minskar sina kostnader trots högkonjunkturen Swedbank Analys Nr 28 5 december 2006 Vart tredje företag minskar sina kostnader trots högkonjunkturen Andelen småföretag som planerar att skära sina kostnader har minskat till 36 % från 45 % våren 2005.

Läs mer

Det cirkulära flödet

Det cirkulära flödet Del 3 Det cirkulära flödet 1. Kokosnötsön Här bygger vi upp en enkel ekonomi med företag och hushåll som producerar respektive konsumerar, och lägger till en finansiell sektor, en centralbank, och en stat.

Läs mer

Vår moral och framtida generationer

Vår moral och framtida generationer Vår moral och framtida generationer Gustaf Arrhenius 2012-09-28 Ärade rektor, kollegor och övriga gäster, En av de viktigaste insikterna som sakta men säkert har trängt fram under de senaste hundra åren

Läs mer

INDUSTRIELLA REVOLUTIONEN

INDUSTRIELLA REVOLUTIONEN INDUSTRIELLA REVOLUTIONEN Var? England När? Slutet av 1700-talet DET BEHÖVS KAPITAL! Var kommer kapitalet ifrån? Arbetare, för vem skall jobba i fabriken? Kapitalismen tar över Liberalismen växer INDUSTRIELLA

Läs mer

Skatteverkets ställningstaganden

Skatteverkets ställningstaganden Skatteverkets ställningstaganden Bredbandsutbyggnad genom lokala fibernät, mervärdesskatt Datum: 2012-05-23 Dnr/målnr/löpnr: 131 367424-12/111 1 Sammanfattning En förening som verkar för att dess medlemmar

Läs mer

Ekonomi Sveriges ekonomi

Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom

Läs mer

Marknadsbrev nr 8. Försäljningarna har delats in i samma kategorier som tidigare.

Marknadsbrev nr 8. Försäljningarna har delats in i samma kategorier som tidigare. Marknadsbrev nr 8 MARKNADSÖVERSIKT Efterfrågan håller i sig och uppgången har varit stabil sedan förra marknadsbrevet kom ut våren 1998. Under 1998 förmedlade Skånegårdar fastigheter för ett sammanlagt

Läs mer

Industriella revolutionen. började i Storbritannien under 1700-talet

Industriella revolutionen. började i Storbritannien under 1700-talet Industriella revolutionen började i Storbritannien under 1700-talet Det agrara samhället Före industrialiseringen så arbetade så gott som alla inom jordbruket Var och en ägde en liten bit av varje jordsort,

Läs mer

Predikotext: Luk 9: 46-48

Predikotext: Luk 9: 46-48 Predikotext: Luk 9: 46-48 Att mäta sig och jämföra sig med andra är väl något vi ständigt ägnar oss åt. De senaste veckorna har de idrottsintresserade kunnat följa EM i både friidrott och simning. Vältränade

Läs mer

Skatteverkets ställningstaganden

Skatteverkets ställningstaganden Page 1 of 17 Skatteverkets ställningstaganden Bredbandsutbyggnad genom lokala fibernät, mervärdesskatt Datum: 2012-05-23 Område: Mervärdesskatt Dnr/målnr/löpnr: 131 367424-12/111 1 Sammanfattning En förening

Läs mer

Föreläsning 7 - Faktormarknader

Föreläsning 7 - Faktormarknader Föreläsning 7 - Faktormarknader 2012-09-14 Emma Rosklint Faktormarknader En faktormarknad är en marknad där produktionsfaktorer prissätts och omsätts. Arbetsmarknaden Individen Hela marknaden Efterfrågan

Läs mer

Provtentasvar. Makroekonomi NA0133. Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. 10 x x liter mjölk. 10 x x 40. arbete för 100 liter mjölk

Provtentasvar. Makroekonomi NA0133. Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. 10 x x liter mjölk. 10 x x 40. arbete för 100 liter mjölk Institutionen för ekonomi Våren 2009 Rob Hart Provtentasvar Makroekonomi NA0133 Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. 1. (a) 10 x 60 + 100 liter mjölk - arbete för 100 liter mjölk 10 x 100 (b) (c) BNP är 1000 kronor/dag,

Läs mer

INTERNATIONELL RESURSFÖRDELNING

INTERNATIONELL RESURSFÖRDELNING INTERNATIONELL RESURSFÖRDELNING Varför handlar länder med varandra? Vad bestämmer handelsstrukturen? Vilka effekter får handel på produktion och priser i ett land? Vilka effekter får handel på välfärden

Läs mer

Klassisk nationalekonomi Politisk ekonomi den klassiska skolan. Framväxande industrikapitalism reaktion mot merkantilismen

Klassisk nationalekonomi Politisk ekonomi den klassiska skolan. Framväxande industrikapitalism reaktion mot merkantilismen Klassisk nationalekonomi Politisk ekonomi den klassiska skolan Heterogen samling inte ekonomer Adam Smith (1776) J S Mill (1848), Marx (1868) Malthus, Ricardo, Say Framväxande industrikapitalism reaktion

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Nationalekonomi på högskolan består av: Mikroekonomi producenter och konsumenter Makroekonomi hela landet Internationell ekonomi handel mellan länder Varför

Läs mer

INTRODUKTION TILL KURSEN. Makroekonomi

INTRODUKTION TILL KURSEN. Makroekonomi INTRODUKTION TILL KURSEN ROB HART Makroekonomi I makroekonomi studerar vi ekonomisk aktivitet inom systemet i sin helhet; företeelser som tillväxt, inflation och arbetslöshet analyseras,

Läs mer

Nominell vs real vinst - effekten av inflation -

Nominell vs real vinst - effekten av inflation - 1 Nominell vs real vinst - effekten av inflation - av Richard Johnsson 1 I det som följer ska jag beskriva hur inflationen påverkar de bokföringsmässiga vinsterna i företagen. Det kommer att framgå att

Läs mer

AVTAL OM RÄTT ATT NYTTJA UNDERVISNINGSMATERIAL. (Avsnitt inom parentes skall ersättas med för avtalet aktuella uppgifter)

AVTAL OM RÄTT ATT NYTTJA UNDERVISNINGSMATERIAL. (Avsnitt inom parentes skall ersättas med för avtalet aktuella uppgifter) Avtal Datum Dnr Sid 1 (5) AVTAL OM RÄTT ATT NYTTJA UNDERVISNINGSMATERIAL (Avsnitt inom parentes skall ersättas med för avtalet aktuella uppgifter) Parter 1. Umeå universitet, institutionen för (namn),

Läs mer

SAMSAM 1b 01 ekonomi.notebook. January 16, 2015. Vad är ekonomi?

SAMSAM 1b 01 ekonomi.notebook. January 16, 2015. Vad är ekonomi? Vad är ekonomi? 1 Vi har bara en jord. Dess resurser är begränsade. Ekonomi är hushållning av begränsade resurser. pengar, arbetskraft, miljö, råvaror, energi Vad ska produceras? Vad ska vi lägga vår energi

Läs mer

Martin Heidegger. 2. Jaget kan inte existera isolerat från sin omvärld. Jag kan endast existera genom att "vara-riktad-mot" föremål i min omvärld.

Martin Heidegger. 2. Jaget kan inte existera isolerat från sin omvärld. Jag kan endast existera genom att vara-riktad-mot föremål i min omvärld. Martin Heidegger Martin Heidegger (1889-1976) var elev till Husserl och har tagit starka intryck av dennes fenomenologiska filosofi. På viktiga punkter avvek dock Heidegger från sin lärare. För Husserl

Läs mer

1. Inledning, som visar att man inte skall tro på allt man ser. Betrakta denna följd av tal, där varje tal är dubbelt så stort som närmast föregående

1. Inledning, som visar att man inte skall tro på allt man ser. Betrakta denna följd av tal, där varje tal är dubbelt så stort som närmast föregående MATEMATISKA INSTITUTIONEN STOCKHOLMS UNIVERSITET Christian Gottlieb Gymnasieskolans matematik med akademiska ögon Induktion Dag 1 1. Inledning, som visar att man inte skall tro på allt man ser. Betrakta

Läs mer

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Sammanfattning: Många tror att arbetstidsförkortning är den rätta metoden att minska arbetslösheten. Men problemet är snarare för mycket regleringar, inte för

Läs mer

Kapitlet SLUTORD BOKEN OM LYCKAN BÔ YIN RÂ

Kapitlet SLUTORD BOKEN OM LYCKAN BÔ YIN RÂ Kapitlet SLUTORD ur BOKEN OM LYCKAN av BÔ YIN RÂ Mer information om boken finns på: http://www.boyinra-stiftelsen.se SLUTORD e få, som redan från grå forntid kände dessa D lagar och levde efter dem, var

Läs mer

Miljö- och livsmedelsekonomi: Urvalsprovets modellsvar 2019

Miljö- och livsmedelsekonomi: Urvalsprovets modellsvar 2019 1 Miljö- och livsmedelsekonomi: Urvalsprovets modellsvar 2019 DEL 1: Uppgifter i företagsekonomi (0 30 poäng) Uppgift 1.1 (0 6 poäng) Vad avses med halvfasta kostnader? (s.237) Halvfasta kostnader är oförändrade

Läs mer

Den marxistiska teorin om kriser, kapital och staten 1

Den marxistiska teorin om kriser, kapital och staten 1 1 David S. Yaffe Den marxistiska teorin om kriser, kapital och staten 1 Ur Yaffe, D. S. och Gogoy, Mario, Kristeori och statsutgifter, Röda Bokförlaget, 1976. [Engelskt original: The Marxian Theory of

Läs mer

Redovisat eget kapital i balansräkningen. 2011 Bengt Bengtsson

Redovisat eget kapital i balansräkningen. 2011 Bengt Bengtsson Redovisat eget kapital i balansräkningen 2011 Bengt Bengtsson Redovisat eget kapital i balansräkningen Företagets skuld till ägaren Skillnaden mellan företagets tillgångar och skulder brukar benämnas företagets

Läs mer

12 sön e trefaldighet. Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen.

12 sön e trefaldighet. Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen. 1/5 12 sön e trefaldighet Psalmer: L151, L90, L159, L163, L179, 375 Texter: Jes 38:1-6, Rom 8:18-23, Luk 13:10-17 Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen. Predikotext:

Läs mer

Orsakerna till den industriella revolutionen

Orsakerna till den industriella revolutionen Modelltexter Orsakerna till den industriella revolutionen Industriella revolutionen startade i Storbritannien under 1700-talet. Det var framför allt fyra orsaker som gjorde att industriella revolutionen

Läs mer

Hemtenta Vad är egentligen demokrati?

Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Inledning Demokrati ett begrepp många av oss troligen tycker oss veta vad det är, vad det innebär och någonting många av oss skulle hävda att vi lever i. Ett styrelseskick

Läs mer

NyföretagarCentrum STRÄNGNÄS. Utförd av IUC Sverige AB 2010

NyföretagarCentrum STRÄNGNÄS. Utförd av IUC Sverige AB 2010 IUC Sverige AB RAPPORT SEK! Samhällsekonomisk kalkyl NyföretagarCentrum STRÄNGNÄS Utförd av IUC Sverige AB 2010 RAPPORT 2010-06-30 Samhällsekonomisk Kalkyl NyföretagarCentrum Strängnäs Sammanfattning Våra

Läs mer

35 Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall

35 Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall 659 35 Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall prop. 1999/2000:2 Del 2, s. 600-604 prop. 1995/96:109, s. 94-95 prop. 1992/93:151 Särskilda bestämmelser

Läs mer

HFD 2014 ref 2. Lagrum: 57 kap. 5 inkomstskattelagen (1999:1229)

HFD 2014 ref 2. Lagrum: 57 kap. 5 inkomstskattelagen (1999:1229) HFD 2014 ref 2 Fråga om tillämpning av den s.k. utomståenderegeln när en utomstående är andelsägare i ett fåmansföretag i vilket en annan delägares andelar är kvalificerade till följd av att denne är verksam

Läs mer

Statliga stöd, Avsnitt 32 289. 32.1 RR 28 Statliga stöd

Statliga stöd, Avsnitt 32 289. 32.1 RR 28 Statliga stöd Statliga stöd, Avsnitt 32 289 32 Statliga stöd Tillämpningsområde Sammanfattning Definitioner 32.1 RR 28 Statliga stöd RR 28 ska tillämpas vid redovisning av statliga bidrag, inklusive utformningen av

Läs mer

Den industriella revolutionen. Den moderna samhällsekonomins utveckling och funktion

Den industriella revolutionen. Den moderna samhällsekonomins utveckling och funktion Den industriella revolutionen Den moderna samhällsekonomins utveckling och funktion Mänsklighetens historia utifrån en samhällsekonomisk uppdelning i olika tidsepoker. Industrisamhället Jordbrukssamhället

Läs mer

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 8 mars 2006 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Tonnageskatt (SOU 2006:20).

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 8 mars 2006 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Tonnageskatt (SOU 2006:20). R-2006/0355 Stockholm den 8 juni 2006 Till Finansdepartementet Fi 2006/1167 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 8 mars 2006 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Tonnageskatt (SOU

Läs mer

DEMOKRATISK KAPITALBILDNING

DEMOKRATISK KAPITALBILDNING DEMOKRATISK KAPITALBILDNING Av civilekonom CARL LEISSNER DIREKTÖR AxEL IVEROTH i Sveriges Industriförbund gjorde för kort tid sedan ett uttalande om kapitalbildningen under 60-talet. Han framhöll bl. a.

Läs mer

5. Administrationen vill, innan den motbevisar styrekonomens argument, klargöra bakgrunden till ärendet.

5. Administrationen vill, innan den motbevisar styrekonomens argument, klargöra bakgrunden till ärendet. 01-0439 AKTSKRIVELSE Ärende: Begäran om upphävande av styrekonomens nekande av godkännande nr 01/04 1. I ett meddelande av den 11 juni 2001 informerade styrekonomen chefen för personalavdelningen om sitt

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

Lönsamhetsaspekter inom ekologisk produktion. Ekotankesmedjan Anders Norrback

Lönsamhetsaspekter inom ekologisk produktion. Ekotankesmedjan Anders Norrback Lönsamhetsaspekter inom ekologisk produktion Ekotankesmedjan 1.4.2016 Anders Norrback Bakgrund Lönsamhet är ett relativt begrepp som bör sättas i relation till våra förväntningar Riskplacerare förväntar

Läs mer

Rikedom - länder. Merkurius vt 19

Rikedom - länder. Merkurius vt 19 Rikedom - länder Merkurius vt 19 Lpp Vilka konsekvenser fick förändringarna av jordbruket under 1700-1800-talet? (skifte, befolkningsökning, arbetslöshet) Vad bidrog till den industriella revolutionen?

Läs mer

Rekommendationer - BFN R 1

Rekommendationer - BFN R 1 Rekommendationer - BFN R 1 Redovisning av forsknings- och utvecklingskostnader* * Bokföringsnämnden i plenum har vid sitt sammanträde den 5 december 2005 beslutat att BFN R 1 inte skall tillämpas av näringsdrivande,

Läs mer

Hemtentamen. Makroekonomi. Institutionen för ekonomi Våren 2011 Rob Hart. Regler

Hemtentamen. Makroekonomi. Institutionen för ekonomi Våren 2011 Rob Hart. Regler Institutionen för ekonomi Våren 2011 Rob Hart Hemtentamen Makroekonomi. Regler Svara på alla frågor, inklusive essäfrågorna, i de givna rutorna. Alla tänkbara hjälpmedel är tillåtna, och man får jobba

Läs mer

Strukturell utveckling av arbetskostnaderna

Strukturell utveckling av arbetskostnaderna Lönebildningsrapporten 2016 31 FÖRDJUPNING Strukturell utveckling av arbetskostnaderna Riksbankens inflationsmål är det nominella ankaret i ekonomin. Det relevanta priset för näringslivets förmåga att

Läs mer

Politisk ekonomi. Kommunistisk grundkurs 2

Politisk ekonomi. Kommunistisk grundkurs 2 Politisk ekonomi Kommunistisk grundkurs 2 Politisk ekonomi Kommunistisk grundkurs 2 HS-Offset AB Göteborg 1993 Förord När Karl Marx formulerade sin teori och förklaringsmodell för den kapitalistiska ekonomin,

Läs mer

F7 Faktormarknader Faktormarknader Arbetskraft. Kapital. Utbud av arbetskraft. Efterfrågan på arbetskraft

F7 Faktormarknader Faktormarknader Arbetskraft. Kapital. Utbud av arbetskraft. Efterfrågan på arbetskraft F7 Faktormarknader 2011-11-21 Faktormarknader Arbetskraft Utbud av arbetskraft Individen Samhället Efterfrågan på arbetskraft Kapital Efterfrågan på kapital Investeringsbeslut 2 1 Antaganden Rationalitetsantagandet

Läs mer

Agenda Sex grundläggande ekonomiska begrepp Resultat, Lönsamhet Indelning av kostnader

Agenda Sex grundläggande ekonomiska begrepp Resultat, Lönsamhet Indelning av kostnader Agenda Sex grundläggande ekonomiska begrepp Resultat, Lönsamhet Indelning av kostnader 1 Terminologi Utgift - värdet av anskaffad resurs (fakturan bokförs) Inkomst värdet av utförd prestation (fakturerad)

Läs mer

2. Kulturrelativism. KR har flera problematiska konsekvenser:

2. Kulturrelativism. KR har flera problematiska konsekvenser: 2. Kulturrelativism KR har flera problematiska konsekvenser: Ingen samhällelig praxis kan fördömas moraliskt, oavsett hur avskyvärd vi finner den. T.ex. slaveri. Vi kan inte heller meningsfullt kritisera

Läs mer

Ge sitt liv för sina vänner

Ge sitt liv för sina vänner Ge sitt liv för sina vänner Predikan av pastor Göran Appelgren (Läsningar: Joh 15:12-17; Himmel och helvete, nr 272, 278:2, 282. Se sista sidan!) Detta är mitt bud att ni skall älska varandra så som jag

Läs mer

Tentamen. Makroekonomi NA0133. Juni 2015 Skrivtid 3 timmar.

Tentamen. Makroekonomi NA0133. Juni 2015 Skrivtid 3 timmar. Jag har svarat på följande fyra frågor: 1 2 3 4 5 6 Min kod: Institutionen för ekonomi Rob Hart Tentamen Makroekonomi NA0133 Juni 2015 Skrivtid 3 timmar. Regler Svara på 4 frågor. (Vid svar på fler än

Läs mer

Design för bättre affärer Fakta och kommentarer utifrån en undersökning om design i svenska företag, genomförd på uppdrag av SVID, Stiftelsen Svensk

Design för bättre affärer Fakta och kommentarer utifrån en undersökning om design i svenska företag, genomförd på uppdrag av SVID, Stiftelsen Svensk Design för bättre affärer Fakta och kommentarer utifrån en undersökning om design i svenska företag, genomförd på uppdrag av SVID, Stiftelsen Svensk Industridesign, Teknikföretagen och Svensk Teknik och

Läs mer

Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i

Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i beroendeställning Det är så att närhet, socialt stöd och sociala nätverk har betydelse, inte bara för människans överlevnad utan också för

Läs mer

URA 20 NÄR SKALL SPECIALFÖRETAG, BILDAT FÖR ETT SPECIELLT ÄNDAMÅL, OMFATTAS AV KONCERNREDOVISNINGEN?

URA 20 NÄR SKALL SPECIALFÖRETAG, BILDAT FÖR ETT SPECIELLT ÄNDAMÅL, OMFATTAS AV KONCERNREDOVISNINGEN? UTTALANDE FRÅN REDOVISNINGSRÅDETS AKUTGRUPP URA 20 NÄR SKALL SPECIALFÖRETAG, BILDAT FÖR ETT SPECIELLT ÄNDAMÅL, OMFATTAS AV KONCERNREDOVISNINGEN? Enligt punkt 9 i RR 22, Utformning av finansiella rapporter

Läs mer

Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet:

Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet: Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet: o Stor industriell expansion i slutet 1900talet. USA hade passerat både GB och Tyskland. Världskriget hade betytt ett enormt uppsving.

Läs mer

Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem. En rapport från SlutaSnusa.net

Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem. En rapport från SlutaSnusa.net Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem En rapport från SlutaSnusa.net Innehåll Inledning... 3 Misstag #1: Nikotinnoja... 4 Misstag #2: Skenmotiv... 7 Misstag

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Hur kan du som lärare dra nytta av konjunkturspelet i din undervisning? Här följer några enkla anvisningar och kommentarer.

Hur kan du som lärare dra nytta av konjunkturspelet i din undervisning? Här följer några enkla anvisningar och kommentarer. Konjunkturspelet Ekonomi är svårt, tycker många elever. På webbplatsen, i kapitel F2, finns ett konjunkturspel som inte bara är kul att spela utan också kan göra en del saker lite lättare att förstå. Hur

Läs mer

Kapitel 4. Scanlon svarar genom att förneka att han skulle mena något sådant. (Se också introduktionen.)

Kapitel 4. Scanlon svarar genom att förneka att han skulle mena något sådant. (Se också introduktionen.) Kapitel 4 En viktig invändning mot kontraktualismen: det är orimligt att påstå att handlingar är fel därför att det inte går att rättfärdiga dem inför andra. Det är snarare tvärtom. (Se s. 391n21) Scanlon

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229); SFS 2002:536 Utkom från trycket den 11 juni 2002 utfärdad den 30 maj 2002. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om inkomstskattelagen

Läs mer

Analys av den periodiserade redovisningen nyckeltal / relationstal. 2011 Bengt Bengtsson

Analys av den periodiserade redovisningen nyckeltal / relationstal. 2011 Bengt Bengtsson Analys av den periodiserade redovisningen nyckeltal / relationstal 2011 Bengt Bengtsson Analys av den periodiserade redovisningen Nyckeltal/relationstal Kassaflödesanalys är ett exempel på räkenskapsanalys.

Läs mer

Policy Brief Nummer 2016:1

Policy Brief Nummer 2016:1 Policy Brief Nummer 2016:1 Handelsförmåner för u-länder hur påverkas exporten? Ett vanligt sätt för industrialiserade länder att stödja utvecklingsländer är att erbjuda lägre tullar vid import. Syftet

Läs mer

Här nedan försöker jag sammanfatta hur jag utifrån filmerna förstår vårt monetära system:

Här nedan försöker jag sammanfatta hur jag utifrån filmerna förstår vårt monetära system: Klimat 4AQ: Pengar och Konsumtion (Grupp X) Den här uppgiften handlar om något som är väldigt viktigt men som jag är väldigt osäker på. Därför skickar jag först det här mailet där jag beskriver problemet

Läs mer

Tentamen på kurs Nationalekonomi (1-20 poäng), delkurs 1, Mikroekonomisk teori med tillämpningar, 7 poäng, måndagen den 15 augusti 2005, kl 9-14.

Tentamen på kurs Nationalekonomi (1-20 poäng), delkurs 1, Mikroekonomisk teori med tillämpningar, 7 poäng, måndagen den 15 augusti 2005, kl 9-14. HÖGSKOLAN I HALMSTAD INSTITUTIONEN FÖR EKONOMI OCH TEKNIK Tentamen på kurs Nationalekonomi (1-20 poäng), delkurs 1, Mikroekonomisk teori med tillämpningar, 7 poäng, måndagen den 15 augusti 2005, kl 9-14.

Läs mer

Enskild fördjupningsuppgift realism och

Enskild fördjupningsuppgift realism och Enskild fördjupningsuppgift realism och naturalism Denna epok var en tid där det industriella började växa vilket gjorde att både liv och landskap började förändras. Det här gjorde så att små städer blev

Läs mer

Nyblivna föräldrar om ekologiska livsmedel

Nyblivna föräldrar om ekologiska livsmedel Hållbar utveckling Nyblivna föräldrar om ekologiska livsmedel Tekla Mattsson.9c Gunnesboskolan 2010-05- 21 Innehållsförteckning: Inledning...3 Bakgrund...3 Syfte/ frågeställning...4 Metod...4 Hypotes...4

Läs mer

Linnea Björck 9c Handledare Senait Bohlin 100521

Linnea Björck 9c Handledare Senait Bohlin 100521 Linnea Björck 9c Handledare Senait Bohlin 100521 1 Innehållsförteckning Inledning...S.2 Bakgrund...S.2 Syfte/frågeställning...S.3 Metod...S.3 Resultat...S3,4 Slutsats...S.4 Felkällor...S. 4 Avslutning...S.4

Läs mer

Övergång till komponentavskrivning

Övergång till komponentavskrivning INFORMATION Övergång till komponent Bakgrund I RKR 11.4 Materiella anläggningstillgångar, uttrycks ett explicit krav på tillämpning av komponent. Även om tidigare versioner av rekommendationen inte har

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Handelshinder När varor säljs till ett land från ett annat utan att staten tar ut tull eller försvårar handeln så råder frihandel Motsatsen kallas protektionism Protektionism Med

Läs mer

Analys och samband. Ett sammanfattande case KAPITEL 10

Analys och samband. Ett sammanfattande case KAPITEL 10 KAPITEL 10 Analys och samband Ett sammanfattande case tidigare kapitel har vi introducerat årsredovisningen, dess uppställningsform I och de tre olika rapporter som den typiskt innehåller. I kapitel 4

Läs mer

Nationalekonomiska teorier Samhällskunskap årskurs 1. Innehållsförteckning

Nationalekonomiska teorier Samhällskunskap årskurs 1. Innehållsförteckning Nationalekonomiska teorier Samhällskunskap årskurs 1. Innehållsförteckning Keynes sid. 2 Friedman (monetarismen) sid. 4 Smith sid. 5 Marx sid. 6 6 KONJUNKTURER OCH EKONOMISK POLITIK 93 JOHN MAYNARD KEYNES

Läs mer

UPPSTÅNDELSEN & LIVET

UPPSTÅNDELSEN & LIVET UPPSTÅNDELSEN & LIVET JESUS SADE: JAG ÄR UPPSTÅNDELSEN OCH LIVET. DEN SOM TROR PÅ MIG SKALL LEVA OM HAN ÄN DÖR, OCH VAR OCH EN SOM LEVER OCH TROR PÅ MIG SKALL ALDRIG NÅGONSIN DÖ. TROR DU DETTA? JOH. 11:25-26

Läs mer

Kapitel 4. Scanlon tar också upp problemet om moralens omfång d.v.s. frågan om vilka varelser som vi har moraliska skyldigheter mot.

Kapitel 4. Scanlon tar också upp problemet om moralens omfång d.v.s. frågan om vilka varelser som vi har moraliska skyldigheter mot. Kapitel 4 Scanlon tar också upp problemet om moralens omfång d.v.s. frågan om vilka varelser som vi har moraliska skyldigheter mot. Han svarar: de är alla varelser som är förmögna att inta omdömeskänsliga

Läs mer