SOS Alarms årsredovisning 2010

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SOS Alarms årsredovisning 2010"

Transkript

1 SOS Alarms årsredovisning 2010

2 2010

3 SOS Alarms mission är att arbeta för ett tryggare samhälle. Affärsidén, som omfattar företagets samtliga verksamhetsgrenar, är att utveckla, erbjuda och utföra tjänster som leder till ett tryggare samhälle. Företagets vision är att vara ledande i Europa på tjänster för ett tryggare samhälle. Ambitionen är inte att vara störst, men att ligga i fronten när det gäller teknik, kompetens och metoder. SOS Alarms tre kärnvärden medarbetarnas inlevelseförmåga, unika SOS-kompetens och förmåga att fokusera ska genomsyra verksamheten.

4 Produktion: Incitera Tryck: TMG Stockholm, 2011 Tryckt på klimatkompenserat papper Foto: Mikael Andersson, Nordicphotos (omslag), Daniel Jeminen (sid 9, 10, 12, 18, 23, 24) Denny Lorentzen (sid 7, 29, 60-62) Monica Strandell (sid 15, 21) SCANPIX: Hasse Holmberg (sid 8), Axel Öberg (sid 17 stora bilden), Leif R Jansson (sid 17 lilla bilden) och Johan Nilsson (sid 20).

5 Viktiga händelser VD har ordet 6 SOS Alarm verksamhet För ett tryggare samhälle 8 Förändringsarbete med kunden i fokus 11 Teknisk utveckling 13 SOS Alarms affärsområden 112 och Krisberedskap 112 Rädda liv, Rädda egendom 14 Krissamverkan ett viktigt fokusområde 17 Räddning Bra samarbete ger effektiv utalarmering 19 Vård En integrerad del av ambulanssjukvården 22 Säkerhet, Jourtele och Trygghetsjour En grundtrygghet 25 SOS Alarms dotterbolag 28 Styrelsens arbete 29 Koncernen 2010 Förvaltningsberättelse inklusive bolagsstyrningsrapport 31 Resultaträkning 41 Balansräkning 42 Kassaflödesanalys 44 Förändring i eget kapital 45 Redovisnings- och värderingsprinciper 46 Noter 48 Revisionsberättelse 58 SOS Alarms styrelse 60 Ledningsgruppen SOS Alarm 62

6 Viktiga händelser 2010 Första 112-dagen i Sverige Införandet av nytt 112-ärendestöd Under året driftsattes ett nytt ärendestöd för 112 på landets SOS-centraler. Verktygen ger SOS-operatören ett stöd genom intervjun och enhetlig dokumentation. Den 11 februari genomförde SOS Alarm tillsammans med räddningstjänsten, ambulanssjukvården och polisen, aktiviteter över hela landet för att sprida kunskap till medborgarna om 112. Askmolnet SOS Alarm gick upp i krisberedskapsstab, initierade samverkan med övriga myndigheter och deltog i samverkanskonferenser. På förfrågan av Socialstyrelsen gjorde SOS-läkaren medicinsk bedömning för patienter med behov av helikoptertransport. Under tiden som askmolnet utgjorde ett problem fanns endast två helikoptrar i Sverige som var utrustade med filter och därmed kunde flyga. Först ut med Rakel I början av sommaren blev SOS-centralen i Halmstad först i Sverige att tillsammans med länets samtliga blåljusorganisationer gå över till att arbeta med Rakel fullt ut. Under 2010 har SOS Alarm haft högsta prioritet att främja införandet av Rakel i övriga landet. Nya ambulansavtal i Dalarna, Östergötland, Jönköping och Gävleborg SOS Alarm tecknade nya ambulansavtal med landstingen i Dalarna, Östergötland, Jönköping och Gävleborgs län. De nya avtalen präglas av samverkan och att parterna tillsammans ska utveckla ambulanssjukvårdens arbetssätt och rutiner. 4

7 Ny VD Johan Hedensiö Den 1 maj tillträdde Johan Hedensiö som VD på SOS Alarm. Johan Hedensiö kommer närmast från den nordiska försäkringskoncernen Codan, som bland annat omfattar Trygg Hansa i Sverige. Nytt utvecklingscenter för ambulansteknik TUCAP I maj invigdes SOS Alarms utvecklingscenter för ambulansalarmering och prehospital vård (TUCAP) i Göteborg. Verksamheten kommer i huvudsak att vara inriktad på utveckling inom kommunikations- och informationsteknologi för att stödja och effektivisera ambulansalarmering och prehospital vård. Webbkarta lanseras för räddningstjänsten Strax före sommaren lanserade SOS Alarm en ny webbkarta för räddningstjänsten. Webbkartan är en internetbaserad tjänst som gör det möjligt för räddningstjänsten att i realtid följa sina egna enheter. SOS Alarm miljöcertifieras Under 2010 genomfördes miljöcertifiering för ledningssystemet ISO Företaget uppfyller de krav som ställs i standarden och SOS Alarms övergripande mål att bidra till en hållbar utveckling. Ambulansavtal upphör Under slutet av året blev det klart att landstingen i Uppsala, Södermanland, Västmanland samt Gotlands kommun kommer att anlita ett annat företag för prioritering och dirigering av ambulanssjukvården. Strategi 2015 SOS Alarm omorganiserar SOS Alarm har under 2010 påbörjat ett strategiarbete inriktat mot år Viktiga delar i detta är ökad kundkontakt och fördjupad kompetens inom de olika tjänsteområdena. En mer intensiv samverkan mellan enheterna skapar ökad redundans och uthållighet men kräver också ett ökat teknikstöd. 5

8 VD har ordet Under senare delen av 2010 har vi inom SOS Alarm genomfört ett omfattande strategiarbete. Arbetet med denna nya Strategi 2015 har engagerat en stor del av organisationen under hösten. Bakgrunden är att flera av våra kundgrupper har ökat sina krav på specialistkompetens. Samtidigt ger tekniken sedan något år tillbaka möjligheter till en ökad samverkan mellan våra SOS-centraler vilket skapar nya förutsättningar för effektivisering och bättre fokusering på önskemålen från kunderna. Utifrån Strategi 2015 har vi inom företaget en förändrad organisation och en omstrukturering av ansvaret för produktionen och tjänsteområdena. Med vår nya nationella produktionsorganisation är det möjligt att optimera resursanvändningen genom samverkan mellan SOS-centralerna. Det sker i första hand inom ramen för de nya produktionsområdena Syd, Mitt och Norr. Specialistkompetensen har förstärkts inom respektive geografiska område för att öka dialogen med olika kundgrupper. Inom vårdområdet har fyra medicinska specialistcentra inrättats bemannade med sjuksköterskor. Samtidigt som vår specialistkompetens ökar och den regionala samverkan skapar möjligheter är det viktigt för oss att behålla vår lokala förankring med de lokala SOS-centralerna. Lokal samverkan med kommunal räddningstjänst och ambulanssjukvård är därför fortsatt viktigt för oss för att skapa trygghet i vardagen för kommunernas invånare. Under året har SOS Alarm inrättat fyra affärsområden 112/Krisberedskap, Räddningstjänst, Vård samt Säkerhet-, Jourtele- och Trygghetstjänster. En omstrukturering som inneburit en minskning av staber och administrativ personal men som kommer att leda till ett tydligare kundfokus i respektive affärsområde, högre effektivitet i produktionen samt en långsiktigt lägre kostnadsnivå. Marknadssituationen kan betecknas som stabil. Våra tjänster bygger ofta på långsiktiga avtal med stat, landsting och kommuner. Upphandling i konkurrens sker på alla de marknader som vi är verksamma inom. Konkurrensen har successivt ökat och under 2010 förlorade SOS Alarm uppdrag för några landsting. Landstingen i Uppsala, Södermanland och Västmanland samt Gotlands kommun valde att anlita en annan leverantör för dirigerings- och prioriteringstjänster för ambulans efter 1 november De tre landstingen samt Gotlands kommun ställde särskilda krav bl a på ett separat medicinskt beslutsstöd och egna ambulanslarmcentraler som innebar tydliga avsteg från den modell för samverkan över geografiska såväl som organisatoriska gränser som präglat svensk räddningsverksamhet och krisberedskap sedan många decennier. Denna modell har också varit vägledande för SOS Alarms uppdrag och inriktning sedan starten. Vi valde därför i upphandlingen att endast erbjuda lösningar som inte skapade dessa negativa konsekvenser. En ny aktör innebär även en principiellt ny situation när räddningsresurser måste samverka vid större händelser och i krislägen. Det svenska sättet att arbeta i integrerade SOS-centraler har utvecklats under lång tid. Här finns ett starkt samband mellan mottagning av larm över nödnumret 112 och utlarmning av resurser inom utryckande myndigheter och organisationer. Det bygger på att vi enligt alarmeringsavtalet med staten har skyldighet att erbjuda fullständig larmhantering. Denna obrutna larmkedja är särskilt uttalad i förhållande till räddningstjänst och ambulans. Idag, till skillnad från många andra länder behöver den hjälpsökande bara redogöra en gång för sin situation för att aktivera hela samhällets räddningsorganisation. Den här förändringen innebär att nya rutiner och arbetssätt behöver utvecklas och även ansvarsfördelningen behöver bli tydligare avseende både vardagshändelser och samhällets krisberedskap. Under 2010 har utveckling och införande av det nya kommunikationssystemet Rakel fortsatt. Under året har flera landsting och kommuner infört systemet. Det har inneburit en stark betoning för hela företaget i nära samarbete med kunder och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB. Arbetet med att ersätta det gamla analoga radiosystemet med Rakel kommer de närmaste åren att vara en central fråga för oss på SOS Alarm operativt, tekniskt och ekonomiskt. Under året har den del av alarmeringsavtalet som gäller vår medverkan i samhällets krisberedskap förstärkts. Funktionen att larma myndigheters tjänsteman i beredskap (TIB) är etablerad och tilläggsavtal har i första hand erbjudits MSB för att få en enhetlig lösning för alla centrala och regionala statliga myndigheter med möjligheter för landsting och kommuner att ansluta sig på liknande sätt. Ett tryggare samhälle motiverar utveckling av tjänster som knyter samman vardagsberedskap och krisberedskap. 6

9 I dialogen med våra kunder betonas ofta kvalitetsfrågorna. Inom räddningstjänst och ambulansområdet har vi under lång tid fört en dialog om kvalitetsutvecklingen i enlighet med vår ISO-certifiering. En viktig strategisk åtgärd har varit att inrätta ett Vårdråd för utvecklingsfrågor kring framtidens prehospitala vård. I alltfler av våra kundavtal betonas också samarbetet kring mer långsiktiga utvecklingsfrågor. Ett konkret exempel är det centrum för ambulansteknisk utveckling och prehospital vård (TUCAP) som inrättats på Lindholmen i Göteborg. framtiden, såväl ifråga om enskilda olyckor och akuta sjukdomsfall som vid större samhällskriser. Jag vill med detta därför passa på att tacka alla medarbetare för ett mycket gott arbete under Stockholm den 14 mars Johan Hedensiö Verkställande direktör Hållbarhetsfrågorna genomsyrar vår verksamhet och ska täcka hela kedjan från kunder, medarbetare, miljö och långsiktig utveckling av tjänster. För SOS Alarm är hållbar utveckling nära förknippat med arbetet för ett tryggare samhälle. Kunderna har idag tydliga krav på ökad specialistkompetens och ett konstant fokus på kostnadseffektivitet. Våra möjligheter att möta dessa kundkrav är genom ökad utveckling av nya tekniska lösningar och effektiviseringar. Året har inneburit påfrestningar på medarbetarna genom den omställning som genomförts, och som ny VD i företaget har jag blivit imponerad av den kompetens och handlingskraft som finns inom SOS Alarm. Med över 800 medarbetare som med hög kompetens och ett mycket stort engagemang dygnet runt arbetar för vår gemensamma mission För ett tryggare samhälle. Det är ett unikt företag som sedan snart 40 år tillbaka har samverkan som huvudidé gemensam för stat, landsting och kommuner. Detta kommer att vara bärande även i 7

10 SOS Alarm För ett tryggare samhälle SOS Alarms verksamhet vänder sig till ett brett spektrum av kunder från den stora allmänheten ner till den ensamarbetande larm in stallatören. Det här ställer höga krav på företagets kundvård. Genom en stark Kundsupport och olika samrådsforum, seminarier, dialoger, intervjuundersökningar, partnerskapsupplägg m m skapas kundnära relationer som i sin tur leder till ett framgångsrikt samarbete. från norr till söder SOS Alarm bedriver sin verksamhet genom 18 SOS-centraler belägna från Luleå i norr till Malmö i söder. Av 880 anställda är ungefär 600 SOS-operatörer. SOS Alarms huvudkontor, som ligger i Stockholm, samordnar försäljning och marknadsföring, produkt- och teknikutveckling, utbildning- och personalutveckling samt svarar för övergripande ekonomi- och personaladministration. Ett av SOS Alarms angelägnaste mål med omorganisationen som startade hösten 2010 är att sätta sina kunder i fokus, dvs räddningstjänsten, ambulanssjukvården, säkerhetsbranschen och allmänheten. Service till allmänheten Den största kundgruppen SOS Alarm har är allmänheten som med sina nödsamtal till 112 ställer stora och berättigade krav på rätt handläggning och snabba hjälpinsatser. Det är SOS Alarms SOS-operatörer på SOS-centralerna som ser till att hjälpsökande som larmar via 112 snabbt nås av rätt insatser. Nödnumret 112 är samhällstjänsten med stor betydelse för medborgarnas trygghet. SOS Alarm är samhällets garant för ett tryggare liv. Uppdraget att se till att människor i olika nödsituationer nås av snabba hjälpinsatser innebär att SOS Alarm dygnet runt tar emot över anrop till nödnumret 112 från hela landet. Genom 112 når medborgaren samtliga samhällets hjälpresurser med ett enda samtal. Samtal som till exempel handlar om akuta sjukdomstillstånd, trafikolyckor, bränder, överfall, rån eller inbrott. SOS-centralerna runt om i landet ser till att larmmottagning och åtgärdsstyrning för nödnumret 112 fungerar i samabete med ambulanssjukvård, kommunal rädd- SOS Alarm får varje år ta emot ungefär 20 miljoner larmsamtal, varav ca 3,5 miljoner gäller nödsamtal till 112. Övriga larmsamtal rör uppdrag för myndigheter och privata företag. 8

11 verksamhet ÖVRIGT 1 % SOS Alarms intäkter SOS Alarms intäkter i procent fördelade på företagets affärsområden 112 och Krisberedskap, Räddning, Vård samt Säkerhet, Jourtele och Trygghetsjour. SÄKERHET, JOURTELE OCH TRYGGHETSJOUR 35 % 112 OCH KRISBEREDSKAP 26 % RÄDDNING 14 % VÅRD 24 % ningstjänst, polis, jourhavande läkare, sjö räddning, fjällräddning, flygräddning m fl. De ansvarar dessutom för prioritering, sam ordning och dirigering av landets ambulanser. SOS Alarms affärsområden Verksamheten är indelad i de fyra affärsområdena 112 och Krisberedskap, Räddning, Vård, samt Säkerhet, Jourtele och Trygghetsjour. Affärsområdena 112 och Krisberedskap, Räddning samt Vård, där största delen av samhällsuppdragen finns, är kärnan i SOS Alarms verksamhet. Idag utgör dessa tjänster 2/3 av verksamheten. Affärsområdet Säkerhet, Jourtele och Trygghetsjour omfattar olika säkerhets- och larmförmedlingstjänster, som t ex automatlarm, personlarm, och jourteleförmedling. Dessa tjänster är idag en växande andel av SOS Alarms verksamhet med kunder inom kommun, landsting och företagssektorn. SOS Alarm miljöcertifieras SOS Alarm miljöcertifierades under 2010 för ledningssystemet ISO Företaget uppfyller de krav som ställs i standarden och SOS Alarms övergripande mål i miljöarbetet är att bidra till en hållbar utveckling. ISO är en internationell standard för miljöledningssystem med samma allmänna principer för ledningssystem som ISO Det innebär att SOS Alarm nu kan integrera miljöfrågorna så de blir en del av ledningssystemet för kvalitet. Kvalitetssystemet ISO 9001 följs rutinmässigt upp kvartalsvis och utvärderas inom företaget varje år. SOS Alarms uppdrag SOS Alarm ägs av Staten (50%) och SKL Företag AB (50 %), som ägs av förbundet Sveriges Kommuner och Landsting. Tillsynsmyndighet för SOS Alarm är Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, som bildades vid årsskiftet Tidigare var det Räddningsverket bildades SOS Alarm för att samordna samhällets alarmeringsfunktioner för snabba och effektiva hjälpinsatser. I avtalet med staten, som reglerar verksamheten, åtar sig företaget att driva ständigt bemannade SOS-centraler dit allmänheten genom nödnumret 112 kan få hjälp dygnet runt. Förutom samhällsuppdragen som SOS Alarm handhar inom ramen för nödnumret 112 ska företaget även erbjuda alarmeringstjänster på den öppna marknaden till marknadsmässiga priser. Ansvaret för SOS Alarms avtal med staten ligger på Försvarsdepartementet. SOS Alarms avtal gäller tillsvidare med en ekonomisk ram fastställd för åren

12 SOS Alarm Kompetensutveckling ett kvalitetsverktyg SOS Alarms kompetensförsörjning ska attrahera, rekrytera, behålla och utveckla medarbetare. För det operativa arbetet krävs t ex medarbetare med simultankapacitet och stor stresstålighet. Medarbetarnas Fördelning Medarbetarnas fördelning på åldersgrupper och kön i procent SOS Alarm behöver kompetenta medarbetare för att kunna upprätthålla en hög kvalitativ nivå på företagets olika tjänster. Arbetet med den strategiska kompetensförsörjningen och medarbetarnas kompetensutveckling blir därför allt viktigare. En medarbetare får idag i genomsnitt ca timmars utbildning per år. Varje år testas kunskapen på SOS Alarms operativa personal Kompetensutvecklingen har till stor del skett genom SOS Alarms webbaserade utbildningsplattform Arena. Utbildning via e-learning gör att det går snabbt att nå ut med utbildning när förändringar genomförs. E-learning innebär också att utbildningen genomförs när medarbetaren har tid och möjlighet. En viktig egenskap eftersom verksamheten på SOS Alarm bedrivs dygnet runt och på 18 orter. Varje år blir SOS-operatörerna testade på sina kunskaper i SOS Alarms certifieringsverktyg. Genom utbildning och certifiering har SOS Alarm skapat en utbildning som är mycket effektiv. Sambandet mellan verksamhet och lönsamhet lyfter SOS Alarm fram i utbildningen i företagsekonomi, e-rodeo, som finns i företagets interna utbildningsplattform. Syftet är att alla medarbetare ska förstå sambandet mellan företagets verksamhet och lönsamhet. Hälsofrämjande åtgärder mot stress Personalomsättningen under 2010 var 14 % totalt liksom för gruppen män och för gruppen kvinnor. Till följd av den omstrukturering av verksamheten som gjordes hösten 2010 har totala antalet tjänster minskat. Därav ökade personalomsättning- KVINNOR 18 % MÄN 13 % MÄN 23 % KVINNOR 3 % MÄN 2 % KVINNOR 41 % ÅR ÅR 50 ÅR - en med 5 %. Sett till efter omställningen av befintliga tjänster så har personalomsättningen däremot inte ökat mellan åren. Det är viktigt med en låg personalomsättning eftersom varje individ sitter inne med värdefull kompetens. En nyrekrytering kostar företaget ca kr. SOS Alarm har som ambition att minska sin personalomsättning uppgick sjukfrånvaron till 3,6 procent varav den långa sjukfrånvaron utgör 12 procent. SOS Alarm har en åldersfördelning, med en genomsnittsålder på 44 år. Företagets ambition är att ha en jämn fördelning på åldersgrupper. Arbetet i SOS Alarm kräver stor stresstålighet med arbete dygnet runt, årets alla dagar. För att förebygga ohälsa genomför SOS Alarm vart tredje år en särskild hälsokontroll för personal i operativ drift. För en stimulerande arbetsplats Konkurrensen om arbetskraften kommer att öka framöver. Därför satsar SOS Alarm på aktiviteter som bygger på medarbetarnas egna bedömningar om vad som skapar en attraktiv arbetsplats. Individuell lönesättningen är en viktig åtgärd som utformats med ett bedömningsverktyg som utarbetats tillsammans med de fackliga organisationerna. 10

13 verksamhet Förändringsarbete med kunden i fokus De närmaste åren kommer SOS Alarm genomgå ett omfattande förändringsarbete, som ger en tydlig strategisk inriktning. I maj 2010 beslutade SOS Alarms styrelse att företaget skulle inleda ett strategiskt förändringsarbete. Projektet, som ska pågå mellan åren , fick namnet Strategi Syftet är att analysera och förstå de utmaningar SOS Alarm står inför i framtiden. Arbetet kommer att ha fokus på två huvudområden Strategi samt Organisation och arbetssätt. Det första området ska säkerställa att företaget får en tydlig strategisk inriktning som möjliggör en långsiktig och god konkurrenskraft, ökad lönsamhet, kvalitet och kundnytta. Med åtgärder inom det andra området ska SOS Alarm organiseras med kunden i fokus som en tydlig strategi. Med hjälp av Strategi 2015 kommer SOS Alarm förbättra, förstärka eller förädla verksamheten inom följande områden: Intäktsutvecklingen SOS Alarm ska öka intäkterna genom att öka försäljningen inom 112, Räddning och Vård samt fokusera på att växa och ta marknadsandelar inom Säkerhet, Jourtele och Trygghetsjour. SOS Alarm ska även utveckla en ledande position inom Krisberedskap. Resultatutvecklingen SOS Alarm ska nå eller överträffa avkastningskraven genom att minska produktionskostnader, anpassa staber och organisationen för den operativa verksamheten samt säkerställa lönsamhet i företagets avtal. Varumärket SOS Alarm ska stärka varumärket genom att identifiera vilka faktorer som påverkar varumärket och på ett strukturerat sätt arbeta med marknadsföring och kommunikation samt även lyfta fram medarbetarnas roll som representanter för SOS Alarm. SOS Alarm ska aktivt mäta och följa upp kundnöjdheten. Företaget ska även öka kunskapen internt för vad kunderna värdesätter. Göteborg Östersund Sundsvall Falun Västerås Gävle Uppsala Karlstad Stockholm Örebro Eskilstuna Norrköping Halmstad Malmö Jönköping Växjö Luleå Skellefteå Produktionsområdena Norr, Mitt och Syd med respektive SOS-central. AFFÄRSOMRÅDENAS INDELNING Affärsområde: 112 och Krisberedskap Affärsområde: Vård Kunder Produktion Teknik Affärsområde: Räddning Centrala stödfunktioner Affärsområde: Säkerhet, Jourtele och Trygghetsjour Medarbetarna SOS Alarm ska verka för deltagande och friska medarbetare genom att kontinuerligt mäta och följa upp medarbetarnöjdhet. Som en del i att skapa en engagerande arbetsplats är det viktigt att bl a säkerställa ett starkt och tydligt ledarskap samt att förbättra den interna informationen. Varje affärsområde får nu ansvar för tjänsteägande samt förvaltning, affärsutveckling, försäljning och kundsupport. Detta gör att alla beslut framöver kommer att kunna tas nära kunderna. Produktionen organiseras i tre geografiska produktionsområden Norr, Mitt och Syd. En gemensam anropsmottagning införs i respektive produktionsområde så att produktionsenheterna tillsammans kan verka som en virtuell central för affärsområdenas olika tjänster. SOS Alarms nya organisation med fyra tjänsteorienterade affärsområden. 11

14 SOS Alarm Kundsupport Kundsupport, som 2010 ersatt tidigare Kundservice, omfattar totalt ca 60 medarbetare varav ca 40 arbetar med ärenden rörande affärsområdet Säkerhet, Jourtele och Trygghetsjour. Övriga ca 20 kundsupportmedarbetare arbetar med ärenden rörande 112, Räddning, Vård och Krisberedskap. Kundsupports koppling till produktionen sker nu främst genom dialog med varje SOS-centrals lokala produktionschef samt genom täta kontakter med de regionansvariga för 112, Räddning, Vård och Krisberedskap. När det gäller kopplingen till tjänsterna Säkerhet, Jourtele och Trygghetsjour går kontakterna främst via ansvariga säljare. Harmonisering av processer För att ytterligare stärka kopplingen mellan kund, affärsutveckling och produktion har SOS Alarm börjat arbeta med processutveckling och processtyrning enligt metoden Business Process Management (BPM). Fokus ligger här på företagets affärsprocesser för att säkerställa hög kvalitet och ständig utveckling vad gäller kundnytta och lönsamhet. I praktiken innebär det att flödet i affärsprocesserna trimmas och effektiviseras från ax till limpa, dvs från tecknande av avtal, kundsupport och produktion samt uppföljning till kund. Före 2012 ska ett flertal av företagets viktiga affärsprocesser kartläggas. En intern förändring Förändringen sker nu på en intern och övergripande nivå och kommer inte att påverka SOS Alarms kärnverksamhet. Allmänheten kommer t ex inte att beröras av förändringarna. Samtidigt med implementeringen av den nya organisationen utarbetades under hösten 2010 detaljerade strategier, handlingsplaner och styrprinciper för hela Strategi kundfokus i förändringsarbetet De närmaste åren kommer SOS Alarm att genomgå ett om fattande förändringsarbete med tydligt kundfokus. En av grundtankarna med den nya organisationen är att SOS Alarm ska komma närmare sina stora kundgrupper främst räddningstjänsten, landstingen, staten, centrala myndigheter samt kommunala bolag och förvaltningar för att bättre förstå deras behov och utifrån dessa kunna utveckla sitt tjänsteutbud. 12

15 verksamhet Teknisk utveckling SOS Alarm har gjort en omvärlds- och behovsanalys i samarbete med affärsområdena för att identifiera de vik tigaste tekniktrenderna samt vilka nya tekniska funktioner, system och tjänster som ska utvecklas fram till Av stor betydelse är bl a den utveckling som sker av de olika system och tjänster som SOS Alarm använder, t ex Telias teleoch nättjänster samt Microsofts operativsystem, databaser m m. Kundernas behov utgörs i huvudsak av att SOS Alarm utvecklar tekniska stöd för system för gemensam lägesbild mobila s k app sociala medier varningssystem för kristjänst stödsystem för kundernas stab och ledning webbtjänster att hantera och styra larmsändare Resurshanteringssystem för räddningsresurser. Vad gäller SOS Alarms operativa plattform Zenit behövs bl a en vidareutveckling i form av anpassning samt alternativdrift till ny produktionsstrategi IP-koppling mot telenät förbättrat kartstöd och positionering utvecklat beredskapsläge för räddningsresurser förenklad hantering av larmplaner och larmstrukturer analys och styrning av brandlarm utvecklat applikationsstöd för ambulansdirigering. Tillgången till det nya digitala radiosystemet Rakel har sänkt tröskeln för andra aktörer att utalarmera och dirigera vårdoch räddningsresurser. Flera företag har redan börjat leverera tekniska system för detta som kan kopplas ihop med Rakel. Det innebär att SOS Alarms system kommer att mätas mot dessa och att företagets kunder kommer att förvänta sig att SOS Alarm håller jämna steg med dem i den tekniska utvecklingen. En mer dynamisk hantering Även kommunernas räddningstjänst har fokus på Rakel och dess integration med stabs- och ledningsfunktioner. En ny ledningsdoktrin kommer att kräva en mer dynamisk hantering av resurser och styrkor. F n pågår försök med video och bildöverföring som SOS Alarm förväntas kunna hantera. För att kunna integrera mot tredje part och bli mindre beroende av en enda systemleverantör behöver SOS Alarm öppna gränssnitt. Därmed kan också nya stödapplikationer utvecklas, t ex webbtjänster för kundregistrering och uppföljning. Inom de närmsta åren kommer teleoperatörerna att övergå till IP-baserade teletjänster för bl a nödnumret 112. Därmed får SOS Alarm även möjlighet att fullt ut ta emot IP-telefoni, IP-larm osv. På mobiltelefonsidan sker en utveckling mot ökad bandbredd och allt fler s k smart phones som kan positionera och hantera information, vilket kan komma till nytta i 112-sammanhang. Samtidigt förutsätter denna ökade bandbredd en kraftigt utökad kapacitet i nät och databaser. En grundförutsättning för detta är en utbyggnad av nuvarande infrastruktur. Zenit ska utvecklas i riktning mot ökad stabilitet och förbättrad alternativdrift för att minska effekterna av tekniska driftavbrott i form av service och tekniska fel. Alternativsystemet måste också kunna stödja en mer dynamisk produktionsstrategi. Stärkt roll som strategisk partner I sin strategiska planering utgår SOS Alarm från att en stark utveckling av tjänsterna som under de närmaste åren kommer att äga rum inom samtliga verksamhetsområden. Fokus ligger på att förstärka företagets roll som strategisk partner samt på att utnyttja de stora möjligheter till tjänsteutveckling som kommunikationstekniken erbjuder. Denna inriktning innebär i många fall ett ökat teknikansvar, fler kundanpassade lösningar samt ökad samverkan med partners och leverantörer, det i sin tur ställer ökade krav på att SOS Alarms egen tekniska förmåga att producera, leverera och införa nya tjänster behöver förbättras för att möta alla dessa önskemål. Inom vårdsektorn har en nationell ITstrategi tagits fram, som kommer att bidra till en stark utveckling av IT inom landstingsvärlden. Därmed kommer mer avancerade IT-tjänster med krav på hög säkerhet att efterfrågas i framtida upphandlingar. IP-baserade larmtyper kommer att tillsammans med mer intelligenta larmsystem öka förväntningar på SOS-centralen att utnyttja dessa för bättre analyser och sammanställning av information till åtgörare. Geodata i stark utveckling Geografiskt informationssystem (GIS) är ett område i stark utveckling med många framtida möjligheter för SOS Alarm, framförallt genom den samverkan som har etablerats i Sverige utifrån EU:s Inspiredirektiv därigenom alla medverkande myndigheter kan ta del av varandras geodata. Sedan starten i december 2010 är det därför möjligt för SOS Alarm att använda och utveckla beslutsstöd m m utifrån underlag som bl a Vägverket, SMHI och kommuner tillhandahåller. En teknisk strategi för åren har utarbetats och den skall implementeras över de närmaste åren med syfte att erbjuda SOS Alarm de tekniska system och tjänster som behövs för att möta de önskemål och de förändringsbehov som beskrivits. 13

16 112 Krisberedskap 112 Rädda liv, Rädda egendom SOS Alarm samordnar och förmedlar larmen från allmänheten på nödnumret 112 till räddningstjänsten, polisen, ambulanssjukvården, fjälloch sjöräddningen m fl. Samhällstjänsten 112 har stor betydelse för den vardagliga tryggheten för alla medborgare. I en undersökning från 2009 uppger 40 procent att de någon gång ringt SOS Alarm, varav 27 procent under de senaste åren. Med en rikstäckande organisation kan SOS Alarm ge kommuner, landsting och statliga räddningsorganisationer en heltäckande larmbevakning, från besvarat 112-anrop till avslutad händelse. Med en obruten larmkedja behöver den hjälpsökande inte förklara mer än en gång vilket hjälpbehov som efterfrågas. För att möta allmänhetens krav på snabba hjälpinsatser arbetar SOS Alarm ständigt med att förbättra sina samtalsoch larmrutiner. Korta svarstider är allra viktigast. Snabbare utalarmering möter företaget med bl a nya digitala kartor, bättre positionering av mobilsamtal, snabb anpassning till ny telekommunikation, som t ex IP-telefoni och bättre intervjustöd för SOS-operatörer. SOS Alarm har även inrättat ett 112- råd, som ett forum för samråd kring 112, där alla organisationer som larmas ut i nödsituationer ingår tillsammans med representanter för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Socialstyrelsen, Postoch telestyrelsen samt Sveriges Kommuner och Landsting. Snabb hjälp med korta svarstider Vid larm via 112 är varje sekund dyrbar. Snabb mottagning och en snabb utalarmering av räddningstjänst och ambulanssjukvård beräknas spara liv samt egendom för hundratals miljoner kronor varje år. Enligt SOS Alarms avtal med staten ska den genomsnittliga svarstiden för 112 vara högst 8 sek. Svarstiden är för den hjälpsökande den trygghetsfaktor som värderas högst när man ringer 112. På 8 sekunder hinner två signaler gå fram. Mer än så ska ingen behöva vänta. Nu ligger svarstiderna i genomsnitt på 6,7 sekunder. SOS Alarms 112-råd har satt upp ytterligare två mål: 92 procent av alla 112-anrop ska besvaras inom 15 sekunder och ingen som ringer 112 ska i normalfall behöva vänta längre än 30 sekunder. En av de stora enskilda åtgärderna för att kunna påskynda utalarmeringen vid ett 112-samtal är att komma tillrätta med felaktiga påringningar eftersom de samtalen stjäl tid och resurser från riktiga nödsamtal. Felaktiga påringningar står idag för drygt hälften av 112-samtalen. Det här beror till stor del på brister i telenäten och i felaktig hantering av mobiltelefoner. Här har dock en minskning skett på grund av aktiva åtgärder från SOS Alarms sida för att ta ner andelen felsamtal. Mottagandet av ett 112-larm Mottagandet av ett 112-larm är själva grundbulten i SOS-operatörens arbete. SOS Alarm har därför tagit fram ett nytt verktyg 112-index som ytterligare ska säkra kvaliteten i den allra första delen av intervjun, dvs under de första sekunderna av 112-samtalet. Hjälpinsatser som, enligt avtal med staten, nås via nödnumret 112 Ambulans Räddningstjänst/Brandkår Polis Flygambulans Flygräddningstjänst Fjällräddningstjänst Sjöräddningstjänst Giftinformationscentralen Jourhavande läkare Jourhavande tandläkare Socialjour Jourhavande präst Miljöräddning till sjöss Räddningstjänst vid utsläpp av radioaktiva ämnen Tullverkets narkotikatips Mottagna 112 anrop 2010 Handlagt ambulans Handlagt kommunal räddningstjänst Polis Jourhavande präst Övriga vidarekopplingar A-nummerlösa anrop Tysta anrop (ingen abonnent) Visste inte att de ringt Okynnessamtal Övning/test Övriga felringningar Hänvisat , polis Totalt antal besvarade anrop Antal nödanrop Antal felaktiga anrop Flest samtal om ambulansbehov Totalt inkommer det ca 3,5 miljoner 112-samtal per år till SOS Alarm. Här kan variationen över åren dock vara stora beroende på den tekniska utvecklingen inom telefonin och på hur respekten för nödnumret förändras över tiden. Behovet av hjälp via nödnumret 112 är relativt konstant över åren (ca 1,5 milj ärenden per år). Av dessa rörde 2,6 procent räddningstjänst, 18,5 procent ambulans och 17,4 procent polis. 14

17 112 Krisberedskap 112-indexet är ett systemstöd för SOSoperatörerna och täcker upp verksamhet som har med 112 att göra vård, räddning samt de vidarekopplingsuppdrag som SOS Alarm utför. Gemensam anropsmottagning En viktig del i SOS Alarms framtidsstrategi är att bli mer effektiva. För att åstadkomma detta kommer SOS Alarm att införa en gemensam 112-mottagning i respektive produktionsområde, dvs Norr, Mitt och Syd. Genom att gå från lokal till områdesvis produktion där 5-7 centraler samverkar blir SOS-centralerna mindre sårbara samtidigt som företagets produktionskapacitet utnyttjas mer effektivt. SOS Alarm räknar med att det närmaste året gå från 18 centraler som i huvudsak tar emot sina egna anrop till tre virtuella mobilpositionering Positionering av mobiltelefoner är en av de mest effektivitetshöjande åtgärder som på senare år har införts inom larmprocessen 112. Idag ger en positioneringsförfrågan träff i 90 procent av fallen. enheter med gemensam mottagning. Ju fler SOS-operatörer som arbetar på en virtuell central desto större blir tillgängligheten samtidigt som SOS Alarm kan fördjupa sin kompetens inom olika svarsärendegrupper. Till grund för den kommande förändringen ligger bl a erfarenheterna av samverkan och gemensam mottagning från en pilotstudie i södra Sverige från 2010 där SOS-centralerna i Göteborg och Malmö etablerade en gemensam mottagning av 112-samtal. Forskning och utbildning SOS Alarm kommer att under de när maste åren arbeta med att utveckla 112-tjänsten genom att nyttja den teknik- och tjänsteutveckling som sker inom kommunikationsområdet. Vidare kommer man genom forskning och utbildning genomföra kompetenshöjande åtgärder för att utveckla och effektivisera mötet mellan den hjälpsökande och SOS-operatören. Allt i syfte att samordna samhällets alarmeringsfunktioner och möjliggöra snabb och effektiv hjälpinsats. Viktigt är också att så långt det är möjligt skapa förutsättningar för en obruten larmkedja. första 112-dagen i Sverige 11/2 På den första 112-dagen i Sverige genomförde SOS Alarm, tillsammans med räddningstjänsten, ambulanssjukvården och polisen, aktiviteter över hela landet för att sprida kunskap till hundratusentals medborgare om 112, Europas gemensamma nödnummer. En aktivitet under dagen blev plånbokskortet 112-kortet som delades ut till resenärer på tågstationer, busstationer m m. Kortet, som innehåller kortfattad information om 112 informerar bl a om vad som händer när man ringer 112 och vad man då ska tänka på? Under 112-dagen delades det ut kort. SOS Alarm var inte bara engagerad i aktiviteter på tågstationer utan även i köp centra, gallerier m m runt om i landet, huvudsakligen i de 18 städer som har en SOS-central. Här stod bl a visning av film på storbild, presentation av olika 112-organisationer och information till barn och sagoläsning på programmet. 15

18 112 Krisberedskap Riktad information om 112 till barn, äldre och invandrare SOS Alarm har ansvar för informationen till allmänheten om nödnumret 112. Prioriterade målgrupper är barn och ungdomar, invandrare och äldre. SOS Alarm betonar i sitt informationsarbete vikten av samarbete kring informationen om nödnumret 112 framförallt då med samhällets olika räddningsorganisationer, skolor, idella organisationer, pensionärsorganisationer och enskilda. Barn och ungdom Under 2010 har SOS Alarm fortsatt med sin 112-kampanj i skolan där bl a artisten Markoolio spelat en viktig roll som kampanjens frontfigur. Kampanjen, som hittills pågått i drygt åtta år, riktar sig främst till barn och ungdomar i skolår 4-6. Syftet med kampanjen är att ge barn och ungdomar bättre kunskap om hur man ska handla i besvärliga situationer och när nödnumret 112 ska användas. Under 2010 har SOS Alarm som tidigare år satsat på en affischtävling för 112, där skolorna lämnat in tusentals tävlingsbidrag. Äldre Äldre personer har många gånger dåliga kunskaper om hur 112 ska användas i en nödsituation. Många vill inte heller besvära i onödan. Men vid t ex hjärtinfarkt eller stroke kan snabb hjälp vara avgörande för liv eller död, särskilt i glesbygd. Bättre tänka efter före är ett omfattande studieprojekt som Sveriges pensionärsorganisationer tillsammans drog igång för ett par år sedan för att öka säkerheten i hemmen för äldre, framförallt för att INTÄKTER 112 KRISBEREDSKAP (KSEK) minska onödiga fallskador. På sikt räknar man med att samtliga medlemmar, över , ska ha deltagit i studiecirklarna. SOS Alarm deltar med information kring betydelsen av att de äldre direkt ringer 112 och inte sina barn om de akut drabbas av sjukdom. För detta ändamål har SOS Alarm tagit fram en speciell folder Nödnumret 112 till studiecirklarna, om hur nödnumret ska användas. sfi utbildning om nödnumret 112. Invandrare SOS Alarm fortsätter att satsa på information om 112 riktat till invandrare eftersom många inte vet hur räddningssverige och 112 fungerar. Andra har svårt att göra sig förstådda när de ringer 112. För invandrare har bl a samverkan etablerats med svenskundervisningen (sfi) för dem som nyligen kommit till Sverige. Under 2010 togs det t ex fram ett material om 112 som en frågesport i sfi-undervisningen där ämnen som ambulans, brand, hjärtstartare, getingoch huggormsbett m m behandlades på ett enkelt sätt. Ersättning från staten 112-verksamheten regleras i avtal med staten. Mot en ersättning, som 2010 var 188 milj kr, ska företaget driva SOS-centraler dit allmänheten kan ringa dygnet runt. I uppdraget ingår att fortlöpande utveckla tjänsten i takt med samhällets behov och teknikens möjligheter. Intäkter för Krisberedskap är ca 14 milj kr, vilket för affärsområdet totalt ger drygt 202 milj kr i intäkter. IP-samtal till nödnumret 112 Över hushåll har idag IPtelefoni, dvs telefon över internet. Nödanrop via en nomadiserande IP-telefon kan inte lokaliseras med automatik och löper därför stor risk att hamna fel. För att komma tillrätta med de här problemen har SOS Alarm tillsammans med teleoperatörerna en arbetsgrupp som ser över frågor som rör IP-samtal till nödnumret 112. Jourhavande präst blir effektivare Jourhavande präst är en tjänst där 112-samtal kopplas till en gemensam svarsgrupp i vilken samtliga präster i respektive stiftsjour är inloggade. Det här samarbetet har markant ökat effektiviteten i stiftens jourverksamhet i form av högre svarsfrekvens och kortare väntetider. Under 2010 ökade antalet samtal till Jourhavande präst med 10 procent. Nästan hälften av de som kontaktar Jourhavande präst är återkommande individer. De vanligaste orsakerna till att man kontaktar Jourhavande präst är psykisk ohälsa, relationer, tro och liv samt ensamhet. SMS 112 för döva Döva samt tal- eller hörselskadade kan inte som andra via mobiltelefon nå SOS Alarm via nödnumret 112. Sedan ett par år har de, på försök, kunnat använda SMS 112 för att nå SOS Alarm. Kommunikationsmyndigheten PTS har beslutat att fortsätta finansiera den här tjänsten SMS 112 till och med 31 december Idag uppskattar man att upp mot döva, tal- eller hörselskadade skulle kunna ha intresse av SMS-tjänsten. Hittills har dock endast ett par tusen registrerat sig som användare av tjänsten. Funktionshindrades tillgång till 112-tjänsten har också lyfts upp i EU:s nya telekomdirektiv. I ett europeiskt projekt där SOS Alarm deltar REACH 112 arbetar man med att ta fram ny teknik för underlätta larmsamtal för personer med funktionshinder, främst då döva och hörselskadade. 16

19 112 Krisberedskap Krissamverkan ett viktigt fokusområde Krishanteringssystemet är ett begepp som står för samhällets samlade beredskap att hantera och förebygga svåra kriser. SOS Alarms roll i krishanteringssystemet blir allt viktigare för att samhället ska kunna effektivare samverka vid olika insatser. SOS Alarms väl utvecklade nätverksbaserade organisation över Sverige med goda kontakter med polis, räddningstjänst, ambulansverksamheten m fl gör att företaget kan agera på alla samhällsnivåer. Hos SOS Alarm finns alarmeringsvägarna mellan allmänheten och samhällets samtliga räddningsresurser. SOS Alarm kan i och med detta samla ihop aktuell information snabbare än de flesta för att få en bra lägesbild över stora delar av räddningstjänst, ambulans- och polisärenden. Ett bra exempel på detta är askmolnet från vulkanen Eyjafjallajökull på Island som förra året lamslog flygtrafiken i norra Europa under drygt en vecka. Då gick SOS Alarm upp i krisberedskapsstab, initierade samverkan med övriga myndigheter och deltog i samverkanskonferenser. På förfrågan av Socialstyrelsen gjorde SOS-läkaren medicinsk bedömning för patienter med behov av helikoptertransport. Under tiden som askmolnet utgjorde ett problem fanns endast två helikoptrar i Sverige som var utrustade med filter och därmed kunde flyga. Tjänsteman i beredskap I det senaste 112-avtalet med staten har SOS Alarm fått en tydligare roll inom samhällets krisberedskap, bl a genom uppgiften att larma Tjänsteman i Beredskap (TIB) för statliga myndigheter och ge dem initiala lägesbilder. SOS Alarms nya förstärkta roll inrymmer även ett mycket nära samarbete med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB. SOS-centralen i Stockholm har varit navet i denna krisberedskapsfunktion. Funktionen följer och analyserar i realtid vad som pågår i Sverige och har som bas hela SOS Alarms operativa inflöde från 18 centraler. När askmolnet lamslog flygtrafiken gick SOS Alarm upp i krisberedskap, initi erade sam verkan med övriga myn dig heter och deltog i samverkanskonferenser. Askmolnet från vulkanen Eyjafjallajökull på Island lamslog flygtrafiken i norra Europa under drygt en vecka. 17

20 112 Krisberedskap Övriga tjänster inom krisberedskapsområdet som SOS Alarm handhar är t ex Händelseinformation som skickas automatiskt från SOS Alarm och som ger kunderna snabb kännedom om händelser och situationer som kan eller riskerar att uppstå hastigt, oväntat och utan förvarning. Inkallning av krisledningsgrupper samt stöd i kommunikationen till dessa grupper i situationer där det krävs brådskande beslut och samverkan med andra aktörer är en annan viktig tjänst. Samverkanswebben ger aktuell lägesbild Samverkanswebben är ett verktyg hos SOS Alarm för att sammanställa lägesbilder i realtid. Det bygger på att alla medverkande parter lägger in och kommenterar händelser som kan vara av intresse för andra organisationer. Det kan gälla pågående akuta händelser som olyckor, problem och fel, avstängningar och avbrott. Det kan också vara planerade händelser som evenemang, avstängningar och avbrott samt övningar. Samverkanswebben är ett nytt forum för regional och lokal samverkan och informationsutbyte mellan samhällets larm- och ledningscentraler och krisledande aktörer. Samverkanswebben har utvecklats successivt under 2010 och allt fler räddningstjänster och övriga så kallade blåljusorganisationer ansluter sig för att få en aktuell lägesbild på nätet. Uppgraderingen under 2010 har innehållit automatiska brandlarm och nya ärendetyper för krisberedskapsärenden, VMA, telestörningar och övrigt. Samverkanswebben innehåller numera även inflöde av krisberedskapsärenden och nationell lägesbild. SOS Alarms arbete med att stödja samhällets krishanteringssystem är att ge stöd till myndigheter och organisationer som har ansvar inom sitt eget område. Men också att skapa effektivare lösningar för samverkan mellan dessa områden. SOS Alarms roll bygger på avtal, som tecknas med bl a kommuner, landsting och statliga myndigheter på regional och central nivå. I en kommundialog med ett hundratal representanter från kommunens räddningstjänst och krisberedskap, som SOS Alarm genomförde 2010, framkom det också att man ansåg att en ökad samverkan mellan kommunerna och SOS Alarm kan stärka samhällets krisberedskap. Vidare har man förväntningar på att SOS Alarm ska vara en knutpunkt vid olika beredskapsinsatser. SOS Alarm kan hjälpa kommuner, landsting och länsstyrelser med larm, inkallning av personal, information och beslutsunderlag så att de i olika krislägen på effektivare sätt kan disponera samhällets hjälpresurer. SOS Alarms satsar även på stödjande verksamhet i kommunikationen mellan olika aktörer genom att behärska tillgängliga kommunikationsvägar som t ex telekommunikationer, satellittelefoner och Rakel-system. Stödfunktioner för krishantering Krisjour går ut på att SOS Alarm fungerar som en stödfunktion för företag och myndigheter i arbetet med att hantera kriser och större händelser. SOS Alarm tar ansvar för hela flödet av åtgärder som behöver vidtas om olyckan är framme. Tjänsterna skräddarsys för att kunna koordinera resurser och kunskap som passar kunden. I samband med SOS Alarms omorganisation, som trädde i kraft 1 oktober 2010, överfördes Krisjour till affärsområdet 112 och Krisberedskap. Kriskommunikationen med allmänheten Under 2010 uppdrog regeringen via Försvarsdepartementet åt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, SOS Alarm och Rikspolisstyrelsen att tillsammans med andra berörda aktörer komma med förslag på hur en informationskanal till allmänhet och media vid allvarliga händelser i form av ett särskilt händelseinformationsnummer skulle kunna införas som ett komplement till nödnumret 112 och polisens kontaktnummer I oktober lämnade projektgruppen sin slutrapport till regeringen. SOS Alarm kommer framledes att vidareutveckla verksamhet som stöder kommunikationen med allmänheten via etermedia, informationsnummer, webbinformation m m. SOS Alarm har under de senaste åren medverkat i ett EU-projekt om masskommunikation vid kriser Masscriscom som beviljades nio miljoner kronor 2008 av EU. Projektet ska ta fram förslag på enklare, bättre och mer moderna metoder att kommunicera med stora delar av allmänheten samtidigt, ta emot och omedelbart analysera erhållen information samt samordna och integrera olika krisaktörers information i ett gemensamt system, kopplat till nödnumret 112 i samband med kriser och större händelser. Under 2011 kommer en slutrapport från projektet att presenteras. utryckning vid katastrof SOS Alarms väl utvecklade nätverksbaserade organisation över Sverige med goda kontakter med polis, räddningstjänst, ambulanssjukvård m fl gör att företaget kan agera på alla samhällsnivåer vid en katastrof. 18

21 Räddningstjänst Räddning: Bra samarbete ger effektiv utalarmering SOS Alarms samarbete med räddningstjänsten bygger på en effektiv utalarmering av samhällets hjälpresurser men också på ett aktivt stöd till räddningsledaren. Idag har SOS Alarm avtal med nästan samtliga kommunala räddningstjänster. Genom avtal med SOS Alarm minskar de sina kostnader för utalarmering. Idag larmar SOS Alarm ut räddningstjänst till ca 98 procent av Sveriges befolkning. De flesta SOS-centraler är numera samlokaliserade med räddningstjänsten. SOS Alarm tar emot nödsamtal, intervjuar och identifierar händelsen och utgör sedan en samordnande länk så att rätt hjälpstyrka snabbt kan dirigeras till brandeller olycksplatsen. Rätt resurser i rätt tid SOS Alarms samarbete med räddningstjänsten har under 2010 fortsatt länsvis, inom ramen för gemensamma utvecklingsoch kvalitetsgrupper. SOS Alarm arbetar även mycket aktivt med att ta reda på de krav och önskemål som räddningstjänten har på SOS Alarms tjänster. Under 2010 genomfördes bl a en stor Framtidsdialog med ett hundratals representanter från räddningstjänsten. SOS Alarm har även tillsammans med kommuner samt SKL etablerat ett SOS Råd för räddningstjänst. I rådet ingår företrädare för räddningstjänst i storstäder och för medelstora och mindre kommuner med en geografisk spridning från norr till syd. Målet är att rådet ska skapa en gemensam framtidsbild av vad Svensk Räddningstjänst långsiktigt utvecklas mot och föreslå gemensamma lösningar på hur SOS Alarm och räddningstjänsten tillsammans på bästa sätt kan underlätta denna utveckling. Syftet är att skapa en effektiv larmprocess som på bästa sätt säkerställer kvaliteten i hela larmkedjan, från inkommande larm till genomförd skadeavhjälpande insats, där utgångspunkten är att ge den hjälpsökande rätt hjälp på snabbaste möjliga sätt. Det här fortgående samarbetet har resulterat i en rad nya rutiner som t ex förlarm, digital utlarmningsteknik och nu senast räddningsindex rutiner som på enklast och billigast vis kan sänka larmtiderna. Digital utlarmningsutrustning på samtliga brandstationer gör det möjligt för SOS-operatören att utföra förlarm utan att avbryta pågående intervju. Denna åtgärd är den enskilt mest tidseffektiva åtgärden som i de flesta fall ger 1-3 minuter kortare larmprocess. De senaste åren har även räddningsindex bidragit kraftigt till kortate handläggningstider. Under 2009/2010 driftsattes Räddningsindex på samtliga SOS-centraler. Räddningsindex, som även den bidrar till snabbare utryckning, är ett datoriserat intervjustöd som ska användas vid nödsamtal som rör räddningsärenden. Räddningsindex hjälper SOS-operatören att samla information från den som ringer och att larma ut rätt hjälpstyrkor. Indexet är framtaget i samverkan med räddningstjänsten och utvecklas nu också fortlöpande efter behov och önskemål från räddningstjänsten. Utlarmningstiderna för räddningstjänsten har också minskat med procent sedan utvecklingsarbetet i kvalitetsgrupperna påbörjades Det framgångsrika samarbetet med att utveckla larmprocessen kom därför att mynna ut i ett nytt kvalitetsutvecklingsprogram, nu för åren Webbkartan ny tjänst Under 2010 lanserade SOS Alarm en webbkarta för räddningstjänsten. Webbkartan är en ny internetbaserad tjänst som gör Handläggningstid per olyckstyp Olyckstyper har olika lång handläggningstid, vilket beror på flera orsaker. För ett ärende då personer är i fara eller skadade finns ett stort behov av en snabb hantering och att enkelt avgöra behov av en räddningsinsats. Även platsen har stor betydelse. Finns det en gatuadress där olyckan skett går det fortare att positionera händelsen än när olyckan hänt längst en landsväg, badplats eller om den skett ute i skog och mark. minuter 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0 SOTELD BRAND I BYGGNAD BRAND UTE, FORDON TRAFIKOLYCKA BRAND UTE, GRÄSBRAND RÖKLUKT BYGGNAD DRUNKNING BRAND UTE, ÖVRIGT BRAND UTE, SKOGSBRAND UTSLÄPP FARLIGT ÄMNE Handläggningstider till förstalarm per händelsetyp alla centraler VATTENSKADA 19

SOS Alarm. Företagspresentation v https://www.youtube.com/watch?v=bszsvgjunu8

SOS Alarm. Företagspresentation v https://www.youtube.com/watch?v=bszsvgjunu8 SOS Alarm Företagspresentation https://www.youtube.com/watch?v=bszsvgjunu8 2014 v1.2 1 MISSION, VISION OCH KÄRNVÄRDEN SOS Alarms mission är att arbeta för ett tryggare samhälle. Affärsidén är att utveckla,

Läs mer

Välkomna till SOS Alarm

Välkomna till SOS Alarm Välkomna till SOS Alarm VISION Ett tryggare Sverige för alla MISSION Vi är navet som skapar trygghet och säkerhet SOS Alarm har en kritisk roll som nav i det svenska trygghetssystemet Från en statisk alarmeringskedja

Läs mer

Det är viktigt för alla att veta. Särskilt viktigt är det om man bor ensam eller om det är långa avstånd till hjälp.

Det är viktigt för alla att veta. Särskilt viktigt är det om man bor ensam eller om det är långa avstånd till hjälp. Nödnumret 112 När man blir äldre ökar risken för akut sjukdom och olyckor i hemmet. Det finns många hot från att man faller och slår sig till att drabbas av allvarliga tillstånd som stroke eller hjärtinfarkt.

Läs mer

Det är viktigt för alla att veta. Särskilt viktigt är det om man bor ensam eller om det är långa avstånd till hjälp.

Det är viktigt för alla att veta. Särskilt viktigt är det om man bor ensam eller om det är långa avstånd till hjälp. Nödnumret 112 När man blir äldre ökar risken för akut sjukdom och olyckor i hemmet. Det finns många hot från att man faller och slår sig till att drabbas av allvarliga tillstånd som stroke eller hjärtinfarkt.

Läs mer

NÖDNUMRET 112 FÖR ÄLDRE. Nödnumret 112 för äldre

NÖDNUMRET 112 FÖR ÄLDRE. Nödnumret 112 för äldre 1 NÖDNUMRET 112 FÖR ÄLDRE Nödnumret 112 för äldre 2 NÖDNUMRET 112 FÖR ÄLDRE 3 NÖDNUMRET 112 FÖR ÄLDRE NÄR MAN BLIR ÄLDRE kan risken för akut sjukdom och olyckor i hemmet öka. En del akuta sjukdomar är

Läs mer

SOS Alarm viktig länk i vårdkedjan

SOS Alarm viktig länk i vårdkedjan SOS Alarm viktig länk i vårdkedjan 1 Grafisk form och produktion: Incitera, www.incitera.se Foto: Daniel Jeminen Tryckt av EO Grafiska Stockholm 2008 SOS Alarm en strategisk partner till vården VI PÅ SOS

Läs mer

Tillsyn och kontroll av åtagandena enligt alarmeringsavtalet mellan svenska staten och SOS Alarm Sverige AB

Tillsyn och kontroll av åtagandena enligt alarmeringsavtalet mellan svenska staten och SOS Alarm Sverige AB samhällsskydd och beredskap 1 (5) Ert datum Er referens Avdelningen för utvärdering och lärande Tillsynsenheten Jenny Selrot, 010 240 51 22 jenny.selrot@msb.se Eleonor Storm, 010 240 53 76 Regeringskansliet

Läs mer

SOS Alarm Första länken i vårdkedjan. Från 112-samtal till dess ambulans är på plats

SOS Alarm Första länken i vårdkedjan. Från 112-samtal till dess ambulans är på plats Andreas Petersson SOS Alarm Första länken i vårdkedjan Från 112-samtal till dess ambulans är på plats De närmaste 40 minuterna Företaget SOS Alarm Sveriges nödnummer 112 SOS-centralen i Stockholm Prioriterings-

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av samhällets alarmeringstjänst. Dir. 2011:106. Beslut vid regeringssammanträde den 1 december 2011

Kommittédirektiv. Översyn av samhällets alarmeringstjänst. Dir. 2011:106. Beslut vid regeringssammanträde den 1 december 2011 Kommittédirektiv Översyn av samhällets alarmeringstjänst Dir. 2011:106 Beslut vid regeringssammanträde den 1 december 2011 Sammanfattning En utredare ska se över samhällets alarmeringstjänst. Syftet med

Läs mer

Kundservicefokus för att öka tryggheten för hjälpsökande

Kundservicefokus för att öka tryggheten för hjälpsökande Kundservicefokus för att öka tryggheten för hjälpsökande Claes Eliasson, Verksamhetschef Alarmering & Beredskap Christine Stadling, Chef Strategi och Analys Alarmering & Beredskap Agenda Om SOS Alarm Utmaningar

Läs mer

SOS Alarms remissvar angående En effektivare kommunal räddningstjänst (SOU 2018:54).

SOS Alarms remissvar angående En effektivare kommunal räddningstjänst (SOU 2018:54). Justitiedepartementet 103 33 Stockholm SOS Alarms remissvar angående En effektivare kommunal räddningstjänst (SOU 2018:54). SOS Alarm har beretts tillfälle att lämna synpunkter på utredningen enligt ovan

Läs mer

Årssammansställning 2009 av MSB:s tillsyn och kontroll av SOS Alarm AB:s åtaganden enligt alarmeringsavtalet

Årssammansställning 2009 av MSB:s tillsyn och kontroll av SOS Alarm AB:s åtaganden enligt alarmeringsavtalet samhällsskydd och beredskap PM 1 (5) Tillsynsenheten Jenny Selrot, 010-240 51 22 Eleonor Storm, 010-240 53 76 Årssammansställning 2009 av MSB:s tillsyn och kontroll av SOS Alarm AB:s åtaganden enligt alarmeringsavtalet

Läs mer

För ett tryggare samhälle. SOS Alarms årsredovisning

För ett tryggare samhälle. SOS Alarms årsredovisning För ett tryggare samhälle SOS Alarms årsredovisning 2008 Innehåll 2 VD har ordet 4 Styrelsearbetet 7 Om SOS Alarm Verksamhet 9 Organisation 10 För ett tryggare samhälle 12 Medarbetarna viktigaste resursen

Läs mer

SOS Alarms årsredovisning

SOS Alarms årsredovisning SOS Alarms årsredovisning 09 SOS Alarms årsredovisning 09 Produktion: Incitera Tryck: Jernström Offset, Stockholm, 2010 Tryckt på klimatkompenserat papper Foto: Daniel Jeminen (omslag, sid 11-45), Denny

Läs mer

Sammanfattning. Dnr. Uppdraget och utgångspunkter

Sammanfattning. Dnr. Uppdraget och utgångspunkter Sammanfattning Ankom Stockholms läns landsting Dnr. 2013-05- 0 7 Uppdraget och utgångspunkter Utredaren har haft regeringens uppdrag att se över samhällets alarmeringstjänst i syfte att säkerställa att

Läs mer

112-utredningen. Videomöte med räddningschefer Syd utredningen

112-utredningen. Videomöte med räddningschefer Syd utredningen Videomöte med räddningschefer Syd 20170825 - Uppdraget och allmänna utgångspunkter för arbetet 13 leveranspunkter i 112- utredningens direktiv - analysera och utarbeta förslag kring en nationell alarmeringsfunktion

Läs mer

E-strategi för Strömstads kommun

E-strategi för Strömstads kommun E-strategi för Strömstads kommun Antagen 2016-11-24 KF 134 1. Sammanfattning 3 2. Förutsättningar 3 3. Syfte 3 4. Vision och övergripande mål 3 5. Områden med avgörande betydelse för kommunens mål 4 6.

Läs mer

Framtidens alarmeringstjänst

Framtidens alarmeringstjänst Framtidens alarmeringstjänst Vi säkrar ett tryggare Sverige 112 är förmodligen det viktigaste numret vi slår under våra liv. I en nödsituation är tid skillnaden mellan liv eller död. Chansen att överleva

Läs mer

Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l

Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l Kultur- och samhällsbyggnadsenheten Bilaga 1 till Övningsbestämmelser 2013-09-12 sid 1 (9) Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l Innehållsförteckning Boxholms kommun... 2 Finspångs kommun... 2 Försvarsmakten

Läs mer

Kungsörs kommuns författningssamling Nr D.5

Kungsörs kommuns författningssamling Nr D.5 Kommunikationsplan för Kungsörs kommun vid kris Antagen av kommunfullmäktige 2012-09-10, 83 KS-handling nr 30/2012 Planen ersätter tidigare antagen plan från 2005-09-26, 109 senast reviderad av kommunfullmäktige

Läs mer

Prehospital vård. översiktliga fakta

Prehospital vård. översiktliga fakta Prehospital vård översiktliga fakta 120918 Vad är prehospital vård? Prehospital vård är den vård som ges innan patienten kommer till sjukhus. Prioriterings- och dirigeringstjänst: tar emot samtal från

Läs mer

Regional ledningssamverkan

Regional ledningssamverkan Regional ledningssamverkan Medborgaren i fokus Effektiv samverkan Samlad lägesbild Prioritera resurserna dit där de gör störst nytta 2 Krissamverkan i Blekinge Inledning I Sverige lever vi i ett samhälle

Läs mer

REGIONAL SAMORDNING OCH INRIKTNING AV KRISHANTERING OCH RÄDDNINGSTJÄNST I SÖDERMANLANDS LÄN

REGIONAL SAMORDNING OCH INRIKTNING AV KRISHANTERING OCH RÄDDNINGSTJÄNST I SÖDERMANLANDS LÄN Diarienummer: 4463-2013 S T R A T E G I F Ö R REGIONAL SAMORDNING OCH INRIKTNING AV KRISHANTERING OCH RÄDDNINGSTJÄNST I SÖDERMANLANDS LÄN Med våra gemensamma resurser i Södermanland står vi starkare tillsammans

Läs mer

112 i Sverige. Verksamhetsrapport avser 2010. SOS Alarm Sverige AB

112 i Sverige. Verksamhetsrapport avser 2010. SOS Alarm Sverige AB 112 i Sverige Verksamhetsrapport avser 2010 SOS Alarm Sverige AB Innehållsförteckning Sammanfattning för verksamhetsåret 2010 2 112 Medborgarens livlina 4 SOS Alarms åtagande 4 Om SOS Alarm 5 112-tjänsten

Läs mer

Kommittédirektiv. En samordnad alarmeringstjänst. Dir. 2015:113. Beslut vid regeringssammanträde den 12 november 2015

Kommittédirektiv. En samordnad alarmeringstjänst. Dir. 2015:113. Beslut vid regeringssammanträde den 12 november 2015 Kommittédirektiv En samordnad alarmeringstjänst Dir. 2015:113 Beslut vid regeringssammanträde den 12 november 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska analysera och föreslå hur en nationell alarmeringsfunktion

Läs mer

Ivar Rönnbäck Avdelningschef. Avdelningen för utbildning, övning och beredskap

Ivar Rönnbäck Avdelningschef. Avdelningen för utbildning, övning och beredskap Ivar Rönnbäck Avdelningschef Avdelningen för utbildning, övning och beredskap Ett år med MSB Varför MSB? Att bilda en ny myndighet Vad blev nytt? Var står vi nu? MSB vision och verksamhetsidé Vision Ett

Läs mer

Rakel för de samhällsviktiga kollektivtrafikbolagen

Rakel för de samhällsviktiga kollektivtrafikbolagen Rakel för de samhällsviktiga kollektivtrafikbolagen 2 Kollektivtrafikbolagen och Rakel Vad är Rakel? Rakel är ett digitalt radiokommunikationssystem med en egen infrastruktur utbyggt över hela Sverige.

Läs mer

Styrdokument för krisberedskap. Ragunda kommun 2015-2018

Styrdokument för krisberedskap. Ragunda kommun 2015-2018 Styrdokument för krisberedskap Ragunda kommun 2015-2018 Innehåll Termer... 3 1. Inledning... 4 1.1 Mål med styrdokumentet enligt överenskommelsen... 4 2. Krav enligt lagen om Extraordinära händelser...

Läs mer

Yttrande över betänkande, En myndighet för alarmering, SOU 2013:33

Yttrande över betänkande, En myndighet för alarmering, SOU 2013:33 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Nils Edsmalm TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-08-08 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2013-09-03, p 7 1 (7) HSN 1305-0577 Yttrande över betänkande, En myndighet för alarmering,

Läs mer

1(7) Digitaliseringsstrategi. Styrdokument

1(7) Digitaliseringsstrategi. Styrdokument 1(7) Styrdokument 2(7) Styrdokument Dokumenttyp Strategi Beslutad av Kommunfullmäktige 2018-02-21 20 Dokumentansvarig IT-chef Reviderad av 3(7) Innehållsförteckning 1 Inledning...4 2 Övergripande mål och

Läs mer

KRISHANTERINGSORGANISATION

KRISHANTERINGSORGANISATION Godkänd av: Rose-Marie Frebran Utfärdad: 2009-10-05 1(10) Länsstyrelsen i Örebro län: KRISHANTERINGSORGANISATION Länsstyrelsen i Örebro län stödjer, samverkar med och samordnar berörda aktörer vid fredstida

Läs mer

Kommunikationsplan vid kris

Kommunikationsplan vid kris Antagen av kommunfullmäktige 13 juni 2002, 82 Reviderad av kommunfullmäktige 13 februari 2009, 4 Reviderad kommunfullmäktige 25 oktober 2012, 145 Innehåll 1 Kommunikationsplan för Arboga kommun 5 1.1

Läs mer

Verksamhetsrapport för 2011

Verksamhetsrapport för 2011 102 vädervarningar. 727 850 nödanrop för vård. 173 viktiga meddelanden till allmänheten. Masscriscom. Nytt alarmeringsavtal. Utredning av samhällets alarmeringstjänst. Geodatasamverkan. 2 062 användare

Läs mer

Larm och samverkansplattform för kommunikation och lägesuppfattning för den svenska beredskapen vid nukleära olyckor

Larm och samverkansplattform för kommunikation och lägesuppfattning för den svenska beredskapen vid nukleära olyckor Larm och samverkansplattform för kommunikation och lägesuppfattning för den svenska beredskapen vid nukleära olyckor Projekt 10 från handlingsplanen för den svenska beredskapen för radiologiska och nukleära

Läs mer

Målet för samhällets krisberedskap är att minska risken för, och konsekvenserna av, kriser och allvarliga olyckor

Målet för samhällets krisberedskap är att minska risken för, och konsekvenserna av, kriser och allvarliga olyckor när det händer Vi lever ett tryggt och bekvämt liv i Sverige. Men samhället är sårbart och kriser av olika slag kommer att inträffa. Det måste vi ha beredskap för att kunna hantera. Att hantera stora påfrestningar

Läs mer

SOS Alarm koncernen i sammandrag - Delårsrapport avseende 1 januari 31 mars 2011.

SOS Alarm koncernen i sammandrag - Delårsrapport avseende 1 januari 31 mars 2011. SOS Alarm koncernen i sammandrag - Delårsrapport avseende 1 januari 31 mars. Alla belopp i KSEK om annat ej anges. Belopp inom parentes anger värdet för motsvarande period föregående år. apr mar Nettoomsättning

Läs mer

Krissamverkan Gotland

Krissamverkan Gotland Version 2015-06-04 Frida Blixt, Länsstyrelsen i Gotlands län Krissamverkan Gotland samverkansorgan i Gotlands län Innehåll Inledning... 2 Grundläggande nationella principer... 3 Samhällets skyddsvärden...

Läs mer

Vägledning för gemensam Lync-användning Västernorrlands län

Vägledning för gemensam Lync-användning Västernorrlands län Vägledning för gemensam Lync-användning Västernorrlands län Länsstyrelsen Västernorrland Styrdokument Sida 2 av 7 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Användningsområden... 3 2.1 Mötesformer med Lync...

Läs mer

Rörelseresultatet uppgick till 1 MSEK (30,2) och rörelsemarginalen uppgick till 0,1 % (3,2).

Rörelseresultatet uppgick till 1 MSEK (30,2) och rörelsemarginalen uppgick till 0,1 % (3,2). Bokslutskommuniké 2015 Belopp inom parentes anger värdet för motsvarande period föregående år. Nettoomsättningen ökade med 1,8 % till 970,3 MSEK (953,3). Rörelseresultatet uppgick till 1 MSEK (30,2) och

Läs mer

regional samordning och inriktning av krisberedskap och räddningstjänst i Södermanlands län

regional samordning och inriktning av krisberedskap och räddningstjänst i Södermanlands län S t r a t e g i f ö r regional samordning och inriktning av krisberedskap och räddningstjänst i Södermanlands län Med våra gemensamma resurser i Södermanland står vi starkare tillsammans och kan hantera

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1 FÖRFATTNINGSSAMLING 1 IT-STRATEGI FÖR SOLLENTUNA KOMMUN Antagen av fullmäktige 2003-09-15, 109 Inledning Informationstekniken har utvecklats till en världsomspännande teknik som omfattar datorer, telefoni,

Läs mer

Rapport 2015. Undersökning -chefer för ambulansstationer. Riksförbundet HjärtLung 2015-02-12

Rapport 2015. Undersökning -chefer för ambulansstationer. Riksförbundet HjärtLung 2015-02-12 Rapport 215 Undersökning -chefer för ambulansstationer Riksförbundet HjärtLung 215-2-12 Bakgrund och syfte Riksförbundet HjärtLung vill göra allmänheten uppmärksam på hur ambulansvården fungerar i Sverige.

Läs mer

Förenklad rapportering av regionernas riskoch sårbarhetsanalys 2019

Förenklad rapportering av regionernas riskoch sårbarhetsanalys 2019 samhällsskydd och beredskap 1 (9) 2019-03368 Förenklad rapportering av regionernas riskoch sårbarhetsanalys 2019 Nedan följer anvisningar för regionernas förenklade rapportering av risk-och sårbarhetsanalys

Läs mer

Regional utbildnings- och övningsstrategi

Regional utbildnings- och övningsstrategi Regional utbildnings- och övningsstrategi 2017 2020 Länsstyrelsen en samlande kraft Sverige är indelat i 21 län och varje län har en länsstyrelse och en landshövding. Länsstyrelsen är regeringens ombud

Läs mer

65 Digitaliseringsstrategi för Gagnefs kommun (KS/2019:73)

65 Digitaliseringsstrategi för Gagnefs kommun (KS/2019:73) Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 2019-05-21 1 (1) 65 Digitaliseringsstrategi för (KS/2019:73) Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige 1. Anta Digitaliseringsstrategi för. Ärendebeskrivning

Läs mer

IT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18

IT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18 IT-Policy för Tanums kommun ver 1.0 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18 1 Inledning Tanums kommuns övergripande styrdokument inom IT-området är IT-Policy för Tanums kommun. Policyn anger kommunens

Läs mer

Strategi för förstärkningsresurser

Strategi för förstärkningsresurser samhällsskydd och beredskap 1 (8) Enheten för samverkan och ledning Jassin Nasr 010-240 53 21 jassin.nasr@msb.se Strategi för förstärkningsresurser Strategidokument samhällsskydd och beredskap 2 (8) Innehållsförteckning

Läs mer

Policy fo r krisberedskap KOMMUNFULLMÄKTIGE

Policy fo r krisberedskap KOMMUNFULLMÄKTIGE Policy fo r krisberedskap KOMMUNFULLMÄKTIGE 2 (8) Policy för krisberedskap INNEHÅLL 1 INGÅNGSVÄRDEN OCH AVGRÄNSNINGAR... 4 2 ORGANISATION OCH ANSVAR... 4 3 ARBETE OCH ÅTGÄRDER FÖR ATT REDUCERA/ELIMINERA

Läs mer

Rapport avseende halvåret 1 januari 30 juni 2008 samt för perioden 1 april- 30 juni 2008

Rapport avseende halvåret 1 januari 30 juni 2008 samt för perioden 1 april- 30 juni 2008 Delårsrapport Rapport avseende halvåret 1 januari 30 juni samt för perioden 1 april- 30 juni SOS Alarm i sammandrag Alla belopp i KSEK om annat ej anges. Belopp inom parentes anger värdet för motsvarande

Läs mer

Kommittédirektiv. Utvärdering av operativa räddningsinsatser vid skogsbränder Dir. 2018:81. Beslut vid regeringssammanträde den 16 augusti 2018

Kommittédirektiv. Utvärdering av operativa räddningsinsatser vid skogsbränder Dir. 2018:81. Beslut vid regeringssammanträde den 16 augusti 2018 Kommittédirektiv Utvärdering av operativa räddningsinsatser vid skogsbränder 2018 Dir. 2018:81 Beslut vid regeringssammanträde den 16 augusti 2018 Sammanfattning En särskild utredare ska utvärdera de operativa

Läs mer

MSB:s arbete med naturolyckor

MSB:s arbete med naturolyckor MSB:s arbete med naturolyckor Naturolycka Med en naturolycka avses naturhändelser med negativa konsekvenser för liv, egendom och miljö. MSB:s arbete med naturolyckor Myndigheten för samhällsskydd och beredskap,

Läs mer

Överenskommelse. Samverkan före, under och efter samhällsstörningar i Västerbottens län SORSELE " MALÅ " STORUMAN " NORSJÖ " SKELLEFTEÅ VILHELMINA

Överenskommelse. Samverkan före, under och efter samhällsstörningar i Västerbottens län SORSELE  MALÅ  STORUMAN  NORSJÖ  SKELLEFTEÅ VILHELMINA Överenskommelse Samverkan före, under och efter samhällsstörningar i Västerbottens län SORSELE MALÅ STORUMAN NORSJÖ VILHELMINA LYCKSELE DOROTEA SKELLEFTEÅ ÅSELE ROBERTSFORS VINDELN BJURHOLM VÄNNÄS NORDMALING

Läs mer

Näringslivsstrategi för Strängnäs kommun

Näringslivsstrategi för Strängnäs kommun 1/6 Beslutad: Kommunfullmäktige 2015-11-30 182 Gäller fr o m: 2015-11-30 Myndighet: Kommunstyrelsen Diarienummer: KS/2015:234-003 Ersätter: - Ansvarig: Näringslivskontoret Näringslivsstrategi för Strängnäs

Läs mer

Bilaga 5. Iakttagelser om personal och kompetens

Bilaga 5. Iakttagelser om personal och kompetens Bilaga 5. Iakttagelser om personal och kompetens RiR 2015:18 Länsstyrelsernas krisberedskapsarbete Skydd mot olyckor, krisberedskap och civilt försvar R I K S R E V I S I O N E N 1 B I L A G A 5. I A K

Läs mer

GIS-strategi. för Nybro kommun. Antagen av Kommunstyrelsen Årlig genomgång av dokumentets aktualitet och vid behov revidering

GIS-strategi. för Nybro kommun. Antagen av Kommunstyrelsen Årlig genomgång av dokumentets aktualitet och vid behov revidering GIS-strategi för Nybro kommun Antagen av Kommunstyrelsen 2017-04-24 Årlig genomgång av dokumentets aktualitet och vid behov revidering Ansvarig tjänsteman: GIS-strateg 2 Inledning Bakgrund Geografiska

Läs mer

Krisledningsplan för Oxelösunds kommun

Krisledningsplan för Oxelösunds kommun för Oxelösunds kommun Del 1 Övergripande beskrivning och åtgärdsplan Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Riktlinjer Kommunstyrelsen Dokumentansvarig Förvaring Dnr Säkerhetsstrateg kommunstyrelseförvaltningen

Läs mer

Strategidokument för Stiftelsen Credo 2012 2014

Strategidokument för Stiftelsen Credo 2012 2014 Strategidokument för Stiftelsen Credo 2012 2014 Strategi för Credo Stiftelsen Credos strategi utgår från Stiftelsens överordnade värdegrund, vision och målsättning. Strategin styr och fördelar Stiftelsens

Läs mer

Nyhetsbrev nr 4. Från teori till praktisk handling. Den 28 oktober 2014

Nyhetsbrev nr 4. Från teori till praktisk handling. Den 28 oktober 2014 Nyhetsbrev nr 4 Den 28 oktober 2014 I det här nyhetsbrevet kan du läsa om satsningen i Program för samverkan Stockholmsregionen där flera samhällsaktörer tillsammans stärker förmågan att samverka vid olika

Läs mer

GIS-strategi. för Nybro kommun. GIS-samordnare Lise Svensson. Antagen av kommunfullmäktige 2013-02-25

GIS-strategi. för Nybro kommun. GIS-samordnare Lise Svensson. Antagen av kommunfullmäktige 2013-02-25 GIS-strategi för Nybro kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-02-25 GIS-samordnare Lise Svensson 2 Inledning Bakgrund Geografiska informationssystem, GIS, används idag av de flesta kommuner, organisationer,

Läs mer

Arbetsinstruktion RRC-funktionen

Arbetsinstruktion RRC-funktionen Datum: 2017-04-25 Version: 1.3 Status: Beslutad på Räddsam Handläggare: Jonathan Sjöberg Arbetsinstruktion RRC-funktionen Arbetsuppgifter Regional räddningschef (RRC) är en gemensam ledningsresurs för

Läs mer

Kommittédirektiv. Skogsbranden i Västmanlands län lärdomar för framtiden. Dir. 2014:116. Beslut vid regeringssammanträde den 14 augusti 2014

Kommittédirektiv. Skogsbranden i Västmanlands län lärdomar för framtiden. Dir. 2014:116. Beslut vid regeringssammanträde den 14 augusti 2014 Kommittédirektiv Skogsbranden i Västmanlands län lärdomar för framtiden Dir. 2014:116 Beslut vid regeringssammanträde den 14 augusti 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska utifrån hanteringen av

Läs mer

Motion 2017:26 av Per Carlberg (SD) och Dan Kareliusson (SD) om att Stockholms läns landsting ska överta Prioriterings- och dirigeringstjänsten (PoD)

Motion 2017:26 av Per Carlberg (SD) och Dan Kareliusson (SD) om att Stockholms läns landsting ska överta Prioriterings- och dirigeringstjänsten (PoD) Motion 2017:26 av Per Carlberg (SD) och Dan Kareliusson (SD) om att Stockholms läns landsting ska överta Prioriterings- och dirigeringstjänsten (PoD) i egen regi 22 LS 2017-0740 1 (2) Landstingsrådsberedningen

Läs mer

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas samhällsskydd och beredskap 2 (10) Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Exempel

Läs mer

Nästa steg. för svensk polis

Nästa steg. för svensk polis Nästa steg för svensk polis Polisen har gjort en resa som få andra myndigheter gjort. För tre år sedan blev vi en samlad polismyndighet för att skapa förutsättningar för en polisverksamhet som ska vara

Läs mer

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Strategisk plan 1 (6) Datum 20141125 Diarienr 2012-1845 version 1.1 Projekt Ledning och samverkan Enheten för samverkan och ledning Bengt Källberg Patrik Hjulström

Läs mer

Redovisning CBRNE-övning

Redovisning CBRNE-övning www.lansstyrelsen.se/orebro Redovisning CBRNE-övning - Samverkansövning 3 oktober Dnr: 455-9117-2012 1 1 Bakgrund Örebro län är ett nordiskt logistik- och transportcentrum där det löper transportflöden

Läs mer

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Indikatorer för bedömning av landstingets generella krisberedskap Norrbottens läns landsting dnr 3520-16 Syftet med en bedömning av landstingets

Läs mer

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser Myndigheten för samhällsskydd och beredskap föreskriver följande med stöd

Läs mer

Rörelseresultatet uppgick till 6,5 MSEK (29,7) och rörelsemarginalen uppgick till 3 % (12).

Rörelseresultatet uppgick till 6,5 MSEK (29,7) och rörelsemarginalen uppgick till 3 % (12). Delårsrapport 1 Januari-Mars Belopp inom parentes anger värdet för motsvarande period föregående år. Nettoomsättningen ökade med 1,4 % till 251,5 MSEK (248,0). Rörelseresultatet uppgick till 6,5 MSEK (29,7)

Läs mer

Försvarsdepartementet

Försvarsdepartementet Ds 2006:1 En strategi för Sveriges säkerhet Försvarsberedningens förslag till reformer REGERINGENS PROPOSITION 2005/06:133 Samverkan vid kris - för ett säkrare samhälle Säkerhetsstrategin Arbetet bör bedrivas

Läs mer

Läget för telekommunikationerna den 17 januari 2005 med anledning av stormen den 8 och 9 januari 2005

Läget för telekommunikationerna den 17 januari 2005 med anledning av stormen den 8 och 9 januari 2005 PROMEMORIA DATUM VÅR REFERENS 17 januari 2005 05-000379 HANDLÄGGARE, AVDELNING/ENHET, TELEFON, E-POST Roland Svahn Avdelningen för nätsäkerhet 08-678 55 47 roland.svahn@pts.se Läget för telekommunikationerna

Läs mer

Informationsplan. vid kris. Antagen av kommunstyrelsen

Informationsplan. vid kris. Antagen av kommunstyrelsen Informationsplan vid kris Antagen av kommunstyrelsen 2012-08-30 101 Information vid kris Kommunens information vid kris syftar till att ge drabbade, allmänhet, personal, samverkande organisationer och

Läs mer

Så klarar vi krisen. Om krisberedskap och hotbilder i Kronobergs län

Så klarar vi krisen. Om krisberedskap och hotbilder i Kronobergs län Så klarar vi krisen Om krisberedskap och hotbilder i Kronobergs län I Kronoberg har vi varit med om både stormar och översvämningar. Händelser som fick svåra konsekvenser för vårt län. Men det gav också

Läs mer

Dnr NSC Enheten för prehospital vård i Östergötland Verksamhetsplan 2014

Dnr NSC Enheten för prehospital vård i Östergötland Verksamhetsplan 2014 2014-01-01 Dnr NSC 2014-99 Enheten för prehospital vård i Östergötland Verksamhetsplan 2014 Innehållsförteckning VISION (OCH VERKSAMHETSIDÉ)... 1 1. MEDBORGAR KUNDPERSPEKTIVEN... 3 2. PROCESSPERSPEKTIVET...

Läs mer

PLAN KRISER 2012-08-31

PLAN KRISER 2012-08-31 PLAN FÖR HANTERING AV EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER, STORA OLYCKOR OCH ANDRA KRISER 2012-08-31 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING... 3 KOMMUNORGANISATION... 3 RISKER OCH SÅRBARHETER I KOMMUNEN... 4 INFORMATIONSBEREDSKAP...

Läs mer

Riktlinje. 3D och visualisering i Norrköping

Riktlinje. 3D och visualisering i Norrköping Riktlinje 2017-04-03 3D och visualisering i Norrköping KS 2016/0805-8 Antagen av kommunstyrelsen 2017-02-27 Denna riktlinje syftar till att fungera vägledande för arbetet med visualisering och modellering

Läs mer

Verksamhetsplan

Verksamhetsplan Verksamhetsplan 2019 2023 2 MALMÖLUNDREGIONEN VERKSAMHETSPLAN 2019 2023 Inledning MalmöLundregionen är tillväxtmotorn i Skåne och en dynamisk del av Öresundsregionen och Europa. Vi har många styrkor att

Läs mer

Kartbaserat beslutsstöd och erfarenhetsåterföring

Kartbaserat beslutsstöd och erfarenhetsåterföring Kartbaserat beslutsstöd och erfarenhetsåterföring RIB Beslutsstöd RIB är en kunskapskälla för kvalitetssäkrad information som ger ett samlat underlag om hur det förebyggande olycksarbetet kan planeras,

Läs mer

Yttrande över betänkande, En myndighet för alarmering, SOU 2013:33

Yttrande över betänkande, En myndighet för alarmering, SOU 2013:33 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Nils Edsmalm TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-08-08 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2013-09-03, P 7 1 (7) HSN 1305-0577 Yttrande över betänkande, En myndighet för alarmering,

Läs mer

Personal- och kompetensstrategi för Landstinget Blekinge

Personal- och kompetensstrategi för Landstinget Blekinge Personal- och kompetensstrategi för Landstinget Blekinge 2014-09-29 1. Syfte och mål... 3 2. Styrkor och utmaningar inom personal- och kompetensområdet... 4 3. Stödfunktionen personal... 4 4. Kompetensförsörjning...

Läs mer

Katastrofmedicinskt centrum KMC

Katastrofmedicinskt centrum KMC Syfte Att öka kunskaperna om kris och katastrofmedicinsk beredskap utifrån perspektivet medicinisk teknik Vad är er roll före under efter en allvarlig händelse, samhällsstörning, kris? Vad behöver ni förberda?

Läs mer

SOS Alarm koncernen i sammandrag - Delårsrapport avseende 1 januari 31 mars 2008.

SOS Alarm koncernen i sammandrag - Delårsrapport avseende 1 januari 31 mars 2008. SOS Alarm koncernen i sammandrag - Delårsrapport avseende 1 januari 31 mars. Alla belopp i KSEK om annat ej anges. Belopp inom parentes anger värdet för motsvarande period föregående år. apr mar Nettoomsättning

Läs mer

Sammanfattning av. Kris och katastrofmedicinsk beredskapsplan för Landstinget i Östergötland

Sammanfattning av. Kris och katastrofmedicinsk beredskapsplan för Landstinget i Östergötland Sammanfattning av Kris och katastrofmedicinsk beredskapsplan för Landstinget i Östergötland Allvarlig händelse innebär inom hälso- och sjukvården en händelse som är så omfattande eller allvarlig att resurserna

Läs mer

Handlingsprogram fo r skydd mot olyckor i Sala kommun.

Handlingsprogram fo r skydd mot olyckor i Sala kommun. Handlingsprogram fo r skydd mot olyckor i Sala kommun. Kapitel 1 Inledning Bestämmelserna i lagen (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO) föreskriver i sin första paragraf att denna lag syftar till att i

Läs mer

Strategi för digital utveckling

Strategi för digital utveckling Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Strategi Utvecklings- och 6 kommunikationsavdelningen Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Henrik Svensson Landstingsstyrelsen 2018-05-22

Läs mer

Heby kommuns författningssamling

Heby kommuns författningssamling Heby kommuns författningssamling Kommunfullmäktige ISSN 2000-043X HebyFS 2015:58 Infördes i författningssamlingen den 22 december 2015 Handlingsplan för skydd mot olyckor Kommunfullmäktige beslutade 15

Läs mer

Handbok för regionala samverkansmöten - Stockholmsregionen

Handbok för regionala samverkansmöten - Stockholmsregionen Handbok för regionala samverkansmöten - Stockholmsregionen Användarhandbok och genomförandestöd i samband med planerade eller påkallade samverkansmöten Version 1.0 - Slutlig 2 1. BAKGRUND Samverkan mellan

Läs mer

Samverkansplattform, en metod

Samverkansplattform, en metod Samverkansplattform, en metod Vid en extra ordinär händelse är det viktigt att det finns en accepterad och fastställd rutin för hur händelsen ska hanteras. Det går självklart inte att säga att så här kommer

Läs mer

112 i Sverige V e r k s a m h e t s r a p p o r t f ö r 2 0 1 2

112 i Sverige V e r k s a m h e t s r a p p o r t f ö r 2 0 1 2 112 i Sverige Verksamhets rapport för 2012 I din hand håller du 112 i Sverige Verksamhetsrapport för 2012. Rapporten speglar hur nödnumret 112 har hanterats under det gångna året genom redovisning av aktiviteter,

Läs mer

Handlingsplan för Samhällsstörning

Handlingsplan för Samhällsstörning Handlingsplan för Samhällsstörning Kungsbacka kommun 2015-10-29 Sammanfattning Det här dokumentet beskriver Kungsbacka kommuns fastlagda mål och riktlinjer för arbetet med krisberedskap. Handlingsplanen

Läs mer

Samordnad kommunikation

Samordnad kommunikation Samordnad kommunikation - före, under och efter samhällsstörningar i Gävleborgs län Regional kommunikationsstrategi Utgiven november 2015 Tryck: Taberg Media Group Produktion: Länsstyrelsen Gävleborg Innehållsförteckning

Läs mer

EMS Köpenhamn Sjukvårdens larmcentral och Prehospital samordning

EMS Köpenhamn Sjukvårdens larmcentral och Prehospital samordning Sjukvårdens larmcentral och Prehospital samordning EMS Köpenhamn 2018 Under tre dagar fick vi ta del av senaste nytt inom ambulanssjukvård utifrån ett internationellt perspektiv. I programmet var det ett

Läs mer

Koncernen SOS Alarm i sammandrag - Delårsrapport avseende 1 januari 31 mars 2014

Koncernen SOS Alarm i sammandrag - Delårsrapport avseende 1 januari 31 mars 2014 SOS Alarms delårsrapport januari - mars Koncernen SOS Alarm i sammandrag - Delårsrapport avseende 1 januari 31 mars Alla belopp i KSEK om annat ej anges. Belopp inom parentes anger värdet för motsvarande

Läs mer

HUR KLARAR JÖNKÖPINGS LÄN EN KRAFTIG VÄRMEBÖLJA?

HUR KLARAR JÖNKÖPINGS LÄN EN KRAFTIG VÄRMEBÖLJA? HUR KLARAR JÖNKÖPINGS LÄN EN KRAFTIG VÄRMEBÖLJA? Detta är en sammanfattning av slutrapporten från samverkansprojektet Värmebölja Perioder med ovanligt varmt väder kallas värmeböljor. I takt med att klimatet

Läs mer

Säkert, tryggt och framkomligt i vardag och kris. En satsning på säkerhet, trygghet och framkomlighet

Säkert, tryggt och framkomligt i vardag och kris. En satsning på säkerhet, trygghet och framkomlighet En satsning på säkerhet, trygghet och framkomlighet Stockholmsregionen växer Befolkningen ökar snabbt, fler personer rör sig i trafiken och transporterna ökar på vägar, järnvägar och med sjöfart. Små störningar

Läs mer

Kungsörs kommuns författningssamling Nr D.5

Kungsörs kommuns författningssamling Nr D.5 Kriskommunikationsplan för Kungsörs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2017-04-10, 71 KS-handling nr 15/2017 Planen ersätter tidigare plan antagen av kommunfullmäktige 2012-09-10, 83 Innehåll 1 Kommunikationsplan

Läs mer

Hur hanterar vi krisen? 15 oktober 2014, Stephen Jerand, länspolismästare, Polismyndigheten i Jämtlands län

Hur hanterar vi krisen? 15 oktober 2014, Stephen Jerand, länspolismästare, Polismyndigheten i Jämtlands län Hur hanterar vi krisen? 15 oktober 2014, Stephen Jerand, länspolismästare, Polismyndigheten i Jämtlands län 1 Detta har hänt! Så arbetar vi med händelsen - i samverkan Normalläge Olycka! Kris! Fara! Kommun

Läs mer

Inledning Värderingar och namn Kommunikationsplanens syfte Strategier Grundbudskap Målgrupper prioriterade målgrupper och kommunikativa mål

Inledning Värderingar och namn Kommunikationsplanens syfte Strategier Grundbudskap Målgrupper prioriterade målgrupper och kommunikativa mål Kommunikationsplan INNEHÅLL Inledning Värderingar och namn Kommunikationsplanens syfte Strategier Grundbudskap Målgrupper prioriterade målgrupper och kommunikativa mål 2015 Civilförsvarsförbundet Adress:

Läs mer