Utredningsuppdrag 14/09 Förslag till vårdgaranti för beroendevård

Transkript

1 Planeringsenheten Regionsjukvården TJÄNSTESKRIVELSE Landstingsstyrelsen 1(2) Utredningsuppdrag 14/09 Förslag till vårdgaranti för beroendevård Förslag till beslut 1. Landstingsstyrelsen godkänner slutredovisning av utredningsuppdrag 14/09 Förslag till vårdgaranti för beroendevård. 2. Landstingsstyrelsen uppdrar åt landstingsdirektören att arbeta vidare i enlighet med vad som framkommer i slutredovisningen. Bakgrund Landstingsfullmäktige har i uppdrag 14/09 från landstingsplanen gett ett utredningsuppdrag till landstingsdirektören att ta fram ett förslag till vårdgaranti för beroendevård. Missbruks- och beroendevård har ett fortsatt delat huvudmannaskap. Orsaken till detta är bland annat ett blandat remissutfall på missbruksutredningen av Gerhard Larsson. Ett annat förslag i missbruksutredningen var en förstärkt vårdgaranti på längst 30 dagar innan utredning och behandling påbörjas. På nationell nivå ansågs det inte nödvändigt då mätningar visade en hög tillgänglighet, som redan uppfyllde dessa krav. Nationella riktlinjer för missbruk och beroende kom Landstinget tillsammans med kommunerna i länet har sedan 2009 arbetat med att försöka få fram gemensamma riktlinjer. Olika förutsättningar inom kommunerna samt olika förutsättningar inom landstinget har ställt till problem och orsakat att arbetet inte är slutfört. Till våren 2015 beräknas de reviderade nationella riktlinjerna för missbruk och beroendevård vara klara. Riktlinjerna är tänkta som ett stöd för styrning och ledning för politiker och tjänstemän. Riktlinjerna ger dock ingen vägledning avseende huvudmannaskap. Den 1 juli 2013 trädde ändringen i hälsooch sjukvårdslagen 1982:763 8b i kraft. Den innebär en skyldighet för landsting och kommun att teckna överenskommelser om samarbete i fråga om personer som missbrukar alkohol, narkotika, läkemedel, dopingmedel eller andra beroendeframkallande medel. Landstinget i Kalmar län Webbplats Ltkalmar.se E-post landstinget@ltkalmar.se Postadress Besöksadress Telefon vx Organisationsnr Bankgiro

2 (2) Magdalena Edner Utredare Christina Edward Planeringsenheten Bilaga Slutrapport daterad den 2 oktober 2014.

3 Planeringsenheten Regionsjukvården SLUTREDOVISNING Landstingsstyrelsen 1(11) Utredningsuppdrag 14/09 - Förslag till vårdgaranti för beroendevård Utredningen ska innehålla en kartläggning av den vård som landstinget bedriver inom missbruks- och beroendevård, både avseende innehåll och resurser. Utredningen ska också redovisa landstingets utmaningar inför framtida krav på missbruks- och beroendevården. Identifiera behov av insatser så att samtliga patientgrupper får tillgång till vård och behandling och att vårdgarantin uppfylls. Detta kan sedan ligga till grund för att en gemensam vårdriktlinje för landsting och kommuner tas fram i samband med att de nya nationella riktlinjerna träder i kraft Sammanfattning En nationell utredare Gerhard Larsson, genomförde den så kallade Missbruksutredningen som lämnades till uppdragsgivarna år Utredningen remissbehandlades och ett av besluten var ett fortsatt delat huvudmannaskap för missbruks- och beroendevård mellan landsting och kommuner. En utökad vårdgaranti ansågs på nationell nivå redan uppfylld, varför inga särskilda förslag rörande vårdgaranti lämnades. En samlad nationell strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken togs fram år 2010, den så kallade ANDT-strategin. En nationell projektgrupp fick därefter ett fortsatt uppdrag för åren Projektgruppen har tagit fram sju långsiktiga mål där ett av målen, mål 5, är att personer med missbruk eller beroende ska ha ökad tillgänglighet till vård och stöd av god kvalitet. I sin rapport Uppföljning av regeringens alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobaksstrategi. Förslag på indikatorer avseende de prioriterade målen i strategin 1 som lämnades i juni månad 2013 konstateras att det inte finns några indikatorer som på ett tillfredställande sätt kan användas för att mäta det långsiktiga målet. Landstinget uppfyller kraven för vårdgarantin såväl inom psykiatrisk specialistvård som primärvård. Vårdgarantin beräknas inte på specifik diagnos men klaras i sin helhet. Det finns i nuläget ingen möjlighet att följa upp om vårdgarantin för enskild diagnos/-bidiagnos uppfylls. 1 Uppföljning av regeringens alkohol-, narkotika-, dopnings-, och tobaksstrategi, #3 juni 2013 Landstinget i Kalmar län Webbplats Ltkalmar.se E-post landstinget@ltkalmar.se Postadress Besöksadress Telefon vx Organisationsnr Bankgiro

4 2(11) Primärvården har ett definierat uppdrag i hälsovalsuppdraget gällande missbruk och beroende. Fokus ligger främst på att identifiera riskbruk och missbruk av alkohol. Förutom uppdraget för Hälsovalenheterna finns det fyra alkoholmottagningar/ alkoholpolikliniker, tilläggsuppdrag för primärvården. Dessa mottagningar finns i Västervik, Vimmerby, Oskarshamn och Mönsterås. För patienternas tillgänglighet och närhet till vård kan en utökning av hälsovalsenheternas uppdrag vara rimlig. Om detta ska vara genomförbart krävs en stor insats gällande kompetensutveckling för flera personalkategorier. Utöver kompetensutveckling krävs resursförstärkning för att klara ett utökat uppdrag. Psykiatrin ansvarar för patienter med missbruksproblem och samtidig psykiatrisk sjukdom. För att skapa en trygg och säker vård krävs det en stark och tydlig ledning som har en gemensam syn på hur missbruks- och beroendevården ska bedrivas. Ledningens beslut skapar möjlighet för verksamheterna att bedriva ett framgångsrikt arbete. Patienter med litet eller sällanbruk av narkotika har ingen tydlig hemvist i landstinget. Detta är ett exempel på ansvarsområde som behöver tydliggöras. För att landstinget ska kunna säkerställa tillgängligheten för patienter och kunna möta alla patientgrupper behövs det tas fram en tydlig fördelning över vart patienterna kan vända sig. Denna gäller främst mellan psykiatrin och primärvården, men även med hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Sedan 2009 har landstinget och kommunerna samverkat i projektet Kunskap till praktik. Ett projekt som bedrivs i SKLs regi (Sveriges Kommuner och Landsting). I varje kommun finns lokala samverkansavtal, som beskriver hur vården i respektive kommun ska bedrivas och vilka kontaktvägar som finns. Dessa rutiner har reviderats under våren I varje kommun finns lokala samverkansgrupper med representanter från landsting och kommun. De lokala samverkansgrupperna, är en viktig del, för att tillse att vården bedrivs efter de förutsättningar som finns. Som komplement till de lokala överenskommelserna behöver ett länsövergripande samverkansavtal inom missbruks- och beroendevården avseende alkohol-, narkotika-, läkemedel- spelberoende och doping mellan landsting och kommuner tas fram. I detta arbete har Länsgemensam ledning i samverkan för socialtjänsten och angränsande område hälso- och sjukvård i Kalmar län ett tydligt ledningsansvar för att främja samverkan mellan kommunerna och landstinget i Kalmar län. Till de reviderade nationella riktlinjerna inom missbruks- och beroendevård behöver en handlingsplan med prioriteringar och uppföljning tas fram. Att tydliggöra ansvarsfördelningen inom landstinget, se över resurser och kompetensnivåer är en förutsättning för införande. Här har också det länsövergripande samverkansavtalet mellan kommunerna och landstinget en stor betydelse. Bakgrund Missbruks- och beroendevård har ett fortsatt delat huvudmannaskap. Orsaken till detta är bland annat ett blandat remissutfall på missbruksutredningen av Gerhard Larsson. Ett annat förslag i missbruksutredningen var en för-

5 3(11) stärkt vårdgaranti på längst 30 dagar innan utredning och behandling påbörjas. På nationell nivå ansågs det inte nödvändigt då mätningar visade en hög tillgänglighet, som redan uppfyllde dessa krav. Nationella riktlinjer för missbruk och beroende kom Landstinget tillsammans med kommunerna i länet har sedan 2009 arbetat med att försöka få fram gemensamma riktlinjer. Olika förutsättningar inom kommunerna samt olika förutsättningar inom landstinget har ställt till problem och orsakat att arbetet inte är slutfört. Till våren 2015 beräknas de reviderade nationella riktlinjerna för missbruk och beroendevård vara klara. Riktlinjerna är tänkta som ett stöd för styrning och ledning för politiker och tjänstemän. Riktlinjerna ger dock ingen vägledning avseende huvudmannaskap. Den 1 juli 2013 trädde ändringen i hälsooch sjukvårdslagen 1982:763 8b i kraft. Den innebär en skyldighet för landsting och kommun att teckna överenskommelser om samarbete i fråga om personer som missbrukar alkohol, narkotika, läkemedel, dopingmedel eller andra beroendeframkallande medel. Länsstyrelsen har ett särskilt ansvar för att samordna och utveckla det förebyggande arbetet mot alkohol, narkotika, dopning och tobak (ANDT) i länet. Länsstyrelsens roll är att ge stöd till lokala och regionala aktörer för att förbättra kunskap, dialog och samarbete inom frågor som rör alkohol, narkotika, dopning och tobak (ANDT). Uppdraget gäller både det förebyggande arbetet och tillsynsarbetet, där Länsstyrelsen har i uppdrag att utöva tillsyn över kommunernas kontroll av hur arbete relaterat till alkoholoch tobakslagen efterlevs. Vårdgaranti I Sverige finns en lagstadgad nationell vårdgaranti sedan 1 juli Landstinget i Kalmar län har skärpt garantin ytterligare. Se den nationella inom parentes. För att vård inom vårdgarantins gränser ska gälla, kan patienten inte tacka nej till vårderbjudande mer än två gånger. 0 (0) dagar - Få kontakt samma dag med primärvården. 5 (7) dagar - Om primärvården bedömer att läkarvård behövs ska tid erbjudas inom fem dagar. 60 (90) dagar Vid remiss till specialiserad vård, sjukhusvård, ska tid erbjudas besök inom 60 dagar. Det gäller även sökt vård utan remiss. Till barn- och ungdomspsykiatrisk mottagning gäller 30 dagar. 90 (90) dagar - Efter beslut om behandling, till exempel, operation ska tid erbjudas inom 90 dagar efter beslutet. Till barn- och ungdomspsykiatrisk mottagning gäller 30 dagar. Vårdgarantin gäller för missbruks- och beroendevård likväl som för andra diagnoser. Landstinget uppfyller kraven för vårdgarantin såväl inom psykiatrisk specialistvård som primärvård. Vårdgarantin beräknas inte på specifik

6 4(11) diagnos, men klaras i sin helhet. Det är i dagsläget inte möjligt att mäta vårdgaranti för enskilda diagnoser på ett enhetligt och stringent sätt. Ytterligare ett problem är bristen på registrerade vårdinsatser (åtgärder). Kunskapen är därför låg såväl lokalt som nationellt när det gäller vilka åtgärder som patienter erhåller. Användande av klassifikation av vårdåtgärder (KVÅ-koder) är sannolikt en av de viktigaste åtgärderna för att kunna följa upp om arbetet går i rätt riktning utifrån nationella ANDT-strategins femte mål. Det vill säga om en allt större del av de insatser som genomförs sker i enlighet med riktlinjerna. Samma problem som beskrivs för KVÅ-koder gäller i högsta grad även för diagnoskoder. Då missbruks- och beroendevård har ett delat huvudmannaskap och vårdgarantin gäller för landstingets verksamheter men inte för kommunernas verksamheter kan problem uppstå. För patienter som har behov av missbruksoch beroendevård är ansvarsfördelningen och samverkan inom landstinget av största betydelse. En tydlig fördelning minskar riskerna för att någon individ/grupp möter ett bristfälligt omhändertagande. För att nå bästa tillgänglighet är samverkansavtal mellan kommuner och landsting av stor betydelse. Det är viktigt att avtalet innehåller alla aktuella delar för missbruks- och beroendevården avseende alkohol-, narkotika-, läkemedel- spelberoende och doping. Det nationella riktlinjerna innefattar bara alkohol- och narkotikaberoende, medan missbruks- och beroendevården har en vidare omfattning. Otydligheter finns också vem av landsting och kommun som ska tillhandahålla de psykosociala resurserna. Förekomst och kostnader Uppgifterna angående förekomst och kostnader är hämtade på Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN. CAN har till uppgift att sprida information om alkohol och andra droger exempelvis genom att publicera nationella rapporter och undersökningar. Uppgifter på länsnivå saknas. Alkohol En siffra som ofta förekommit i olika statliga utredningar är cirka alkoholmissbrukare. Av dessa bedöms mellan och vara tunga alkoholmissbrukare. Det finns dessutom många olika begrepp för att definiera en problematisk alkoholkonsumtion. Några av de som förekommer är alkoholberoende, alkoholist, alkoholmissbrukare, storkonsument, riskkonsument och alkoholproblematiker. På grund av detta är det så gott som omöjligt att beräkna exakt hur många som missbrukar alkohol i Kalmar län. Missbruksutredningen (2011) presenterade en summa för Sverige på 49 miljarder, den uppgiften gällde Indirekta kostnader (produktionsbortfall, för tidig död m.m.) stod för drygt hälften av denna summa. Narkotika Detaljerade kartläggningar av tunga missbrukare har gjorts vid tre tillfällen. Med detta avses personer som injicerar narkotika eller använder narkotika dagligen eller så gott som dagligen, oavsett intagningssätt. Enligt dessa studier fanns det ca tunga missbrukare år hade de ökat till

7 5(11) och 1998 beräknades antalet till Andelen kvinnor har varit tämligen stabil i undersökningarna och legat runt en knapp fjärdedel alla tre åren. Att beräkna antalet narkotikamissbrukare är mycket svårt. I likhet med alkoholmissbruk definierar man narkotikamissbruk på olika sätt men till detta kommer även att många av narkotikapreparaten/drogerna är okända. Narkotikapreparaten/drogerna kan köpas via internet och dess missbrukare går i dagsläget inte att identifiera då dessa missbrukare inte upplever sig vara narkotikamissbrukare. I Missbruksutredningen (2011) görs skattningar av samhällets kostnader för missbruket av narkotika. I utredningen kommer man fram till att kostnaden för narkotikamissbruk var cirka 24 miljarder år Ungefär 26 procent av kostnaderna uppstår i sjukvård och socialtjänst och 27 procent utgörs av kostnader för statliga myndigheter (bl.a. rättsväsende och förebyggande arbete). Indirekta kostnader såsom produktionsbortfall vid sjukskrivning och för tidig död utgör ca 42 procent. Resterande fem procent är kostnader som uppstår i privat sektor, t.ex. försäkringskostnader och företagshälsovård. Kalmar län Med hjälp av utdata har uppgifter tagits fram för att kunna få en uppskattning hur det ser ut i vårt län. Det är dock viktigt att förstå att på samma sätt som på nationell nivå är det svårt att få fram säkra data. Psykiatrin har under ett år kontakt med ca 450 patienter med alkoholrelaterade diagnoser och inom primärvården är motsvarande siffra ca 960 patienter. Ingen indelning av diagnostyngd är gjord. Uppskattat antal personer med alkoholmissbruk i länet borde vara ca 7000 om man utgår från den nationella siffran. När det gäller narkotikamissbrukare har psykiatrin under ett år kontakt med ca 300 patienter och primärvården ca 150 patienter. Indelning efter diagnostyngd har inte gjorts. Att uppskatta antalet individer med narkotikamissbruk är mycket svårt och nationella siffror saknas. Vid sprututbytesprogrammet finns ca 130 patienter inskrivna varav hälften av dessa är aktiva i programmet. Kartläggning Hälsovalsuppdrag Primärvården såväl offentlig som privat vård har ett formulerat uppdrag att följa avseende missbruk- och beroendevård, enligt nedanstående utdrag. 5.4 Missbruks- och beroendevård Primärvårdens tillika vårdenhetens riskbruksinsatser utgör den basala insatsen för att minska missbruks- och beroendeproblem. Vårdenheten ska erbjuda förebyggande verksamhet, bedöma bruket av alkohol och behovet av åtgärder, erbjuda kort rådgivning vid riskbruk eller remittera/hänvisa till annan instans vid behov. Vårdenheten ska också utreda, bedöma och behandla somatisk sjukdom samt ge rådgivning kring levnadsvanor vid samtidigt missbruk. Vårdenheten ska erbjuda akut bedömning vid behov samt utfärda intyg enligt lagen om vård av missbrukare (LVM). Suicidbedöming skall göras enligt suicidstegen.

8 6(11) Läkemedelsbehandling av alkoholmissbruk- och beroende kan ske men helst i kombination med psykosociala insatser. Vårdenheten ska initiera/delta när samordnad individuell plan (SIP) behöver upprättas. Vidare ska nedtrappning av läkemedel vid läkemedelsberoende erbjudas, när så bedöms lämpligt, inom primärvården. I uppdraget ingår även att handlägga körkortsärenden initierade av Transportstyrelsen vid rattfylleri orsakad av alkohol. 2 Hälsovalsuppdraget har ett tydligt fokus mot att upptäcka riskbruk och missbruk av alkohol. För patienter med annat missbruk, såsom narkotika finns idag en stor risk att de ges ett bristande omhändertagande. För patienternas tillgänglighet och närhet till vård kan en utökning av hälsovalsenheternas uppdrag vara rimlig. Om detta ska vara genomförbart krävs en stor insats gällande kompetensutveckling för flera personalkategorier. Utöver kompetensutveckling krävs resursförstärkning för att klara ett utökat uppdrag.vid misstanke om missbruk och beroende och samtidig psykisk sjukdom hänvisas till specialistvård inom psykiatrin. Då personer inom missbruk och beroendevården ofta förekommer hos olika huvudmän är samverkan mycket viktig. Därför ska vårdenheten delta i utvecklingsarbete när upprättade samverkansdokument (lokala avtal) behöver revideras. Socialstyrelsens Nationella Riktlinjer för missbruks- och beroendevård utgör ett stöd i arbetet. Övrig verksamhet inom primärvård Förutom uppdraget för Hälsovalenheterna finns det fyra alkoholmottagningar/ alkoholpolikliniker. Dessa orter är Västervik, Vimmer-by, Oskarshamn och Mönsterås. Psykiatri Missbruks- och beroendevården är integrerad i den vuxenpsykiatriska verksamheten i hela länet. Målgrupp är missbruk- och/ beroende av alkohol, läkemedel eller narkotika, med samtidig konstaterad psykiatrisk problematik. Utformningen av utrednings- och behandlingsinsatsen baseras i huvudsak på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård. Mottagningarna erbjuder kartläggning, bedömning och behandling av missbruk/beroende samt psykiatrisk problematik. Exempel på arbetsmetoder är utredning enligt ASI 3, behandling av psykiatrisk problematik under samtidig behandling av beroende/missbruk, kognitiv funktionsbedömning, motivations/samtalsbehandling, återfallsprevention, nedtrappning vid läkemedelsberoende, läkemedelsassisterad rehabilitering vid opiatberoende (LARO) samt trafikmedicinsk provtagning. Samverkansparter är olika enheter inom sjukvård och kommun. 2 Hälsoval Uppdragsbeskrivning Socialstyrelsen ASI-intervjun används som instrument i utvärderingsstudier och som bedömnings- och uppföljningsmetod i missbruks- och beroendevård och närliggande områden.

9 7(11) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Patienter med missbruks- och beroendeproblematik förekommer av olika orsaker inom somatiska vården. Det kan röra sig om olycksfall, infektioner men även intoxikationer m m. Det är viktigt att vara noggrann med kartläggning av patientens levnadsvanor vid somatiska sjukdomar då ett missbruk/beroende i högsta grad påverkar sjukdomsbilden. På infektionskliniken startade sprututbytesprogrammet sommaren 2012, enligt Socialstyrelsens föreskrifter. Patienterna testas för HIV och hepatit samt erbjuds vaccination mot hepatit A och hepatit B. Många medicinska problem åtgärdas i öppenvård. Ett övergripande mål är att etablera kontakt mellan missbrukarna och socialtjänst/beroendeklinik. Sprututbytet är till för att bland annat motverka smittsamma sjukdomar, framförallt hepatit C och HIV. Personalen på sprututbytet motiverar till drogfrihet med stödjande samtal. Ansvarsfördelning Det finns en otydlighet inom landstinget vem som ska hantera vissa delar av missbruksvården. Detta konstaterades redan då landstinget svarade på Missbruksutredningen, Detta arbete påbörjades inte och det är därför av yttersta vikt att det genomförs inför införandet av det nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården. Nationella riktlinjer för missbruk och beroendevård 2014 preliminär version En uppdatering av de nationella riktlinjerna från 2007 har just kommit ut i en preliminär version. Området riskbruk har flyttats till de nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande åtgärder men är en viktig grund för missbruksoch beroendevården. För första gången har prioriteringar genomförts inom området. Det innebär att metoder rangordnas och att resurser bör prioriteras till de områden som fått en hög rangordning. Syftet med riktlinjerna är att ge en vägledning för beslut på gruppnivå. Innehåll Riktlinjerna innehåller rekommendationer för bedömningsinstrument, medicinska test. Läkemedelsbehandling och psykosocial behandling vid missbruk av alkohol, bensodiazepiner, centralstimulantia och opioder och läkemedelsbehandling och psykosocial behandling vid samsjuklighet. Riktlinjerna innehåller även rekommendationer för ungdomar. Ansvarsfördelning När det gäller ansvarsfördelning mellan kommun och landsting är exempelvis abstinensvård och läkemedelsbehandling är tydliga uppgifter för landstinget. Olika socialt stödjande insatser är ett tydligt ansvar för kommunen. Däremot är det otydligt ansvar då det gäller framförallt psykosocial behandling. Ekonomi Den nationella bedömningen då det gäller ekonomi är att det initialt blir dyrare för både landsting och kommuner, detta avtar troligtvis över tid. Bedömningen bygger på att effektivare metoder införs och eventuellt behövs ett system för utfasning av icke rekommenderade metoder. Effekterna är svårbedömda då kontrollen över verksamheten idag är otydlig.

10 8(11) Konsekvenser För att lyckas med implementeringen är samverkan är central fråga. Det kommer att krävas omfattande utbildning och fortbildning. Ökad tillgänglighet till rekommenderade åtgärder behöver tillskapas, kanske även insatser på forskning och utveckling. Det är en utmaning med många indikatorer för nationell jämförelse, många är så kallade utvecklingsindikatorer. Utvecklingsindikatorer innebär att det behövs ett ytterligare utvecklingsarbete på nationell nivå för att kunna följa upp data. Ytterligare en utmaning är hur dokumentationen sker i journalsystemet så att utdata möjliggörs. GAP-analys i Kalmar län En GAP-analys, där verksamheterna jämför vad som görs idag och vad som behöver göras för att de nya rekommendationerna ska följas är gjord under våren Drygt 80 personer från kommuner och landsting samlades och genomförde analysen. Alla kommunerna i länet, primärvård, psykiatri, diagnostiskt centrum och akutmottagningarna var representerade. Även barnoch ungdomspsykiatrin och barnklinikerna var representerade, då de kommande riktlinjerna innefattar ett nytt område gällande barn- och ungdomssidan. Analysen gjordes kommunvis för att belysa samverkansmöjligheterna och eventuella skillnader i länet. Den övergripande analysen av GAP-analysen stämmer väl överens med det nationella perspektivet. Man ser ett stort behov av kompetensutveckling och resursförstärkning. Resursförstärkningen var mest tydlig i den södra länsdelen. Samverkansfrågan och gränsdragningar är också ett identifierat område. Vikten av att hitta personer med beroendeproblematik tidigt för att förebygga det tyngre missbruket lyftes fram. Jämlik vård Begreppet jämlik vård är i högsta grad aktuellt inom missbruks- och beroendevården. Alla grupper i samhället finns representerade men alla vill inte visa sitt missbruk medan andra inte kan göra sig hörda. Barn och ungdomar är en grupp som nästan helt har saknat missbruks- och beroendevård avseende sitt egna missbruk. Man måste dessutom uppmärksamma barn till missbrukande föräldrar. Även missbrukande föräldrar behöver stöttas i sitt föräldraskap för barnens bästa. Samverkan Kunskap till praktik Landstinget tillsammans med länets tolv kommuner har sedan 2009 deltagit i SKLs, (Sveriges Kommuner och Landsting), projekt. Projektet som har syftat till att implementera de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården som kom Till detta har statsbidrag utgått för att möjliggöra för länet att har en utvecklingsledare anställd. De statliga medlen upphör efter Till detta bör det nämnas att det under gällande period varit tre olika personer som haft uppdraget, vilket påverkat projektets mål avseende kvalitet, resultat och tidplan.

11 9(11) Inriktning på uppdraget 2014 inom kunskap till praktik Utveckling av barn och föräldraperspektivet i missbruksoch beroendevården Utveckling av brukarmedverkan genom ekonomiskt stöd till brukarråden Vidareutveckling av missbruks- och beroendevården och arbete med att utveckla verksamheterna för att bättre möta brukarnas behov Revidera de lokala överenskommelserna Ledning och styrning Länsgemensam ledning i samverkan inom socialtjänst och angränsande område hälso-och sjukvård i Kalmar län leder arbetet avseende samverkan med missbruks-och beroendevården. En viktig uppgift är att säkerställa att landstingets och kommunernas samverkansavtal förnyas och hålls aktuella enligt gällande lagstiftning. Idag finns lokala avtal mellan varje kommun och landstinget. Samtliga avtal har reviderats våren För att skapa en tillgänglig och jämlik vård i länet finns det ett behov av ett länsövergripande samverkansavtal med gemensamt innehåll mellan samtliga kommuner och landstinget. Avtalet bör tydligt framhålla ansvarsfördelning och samverkansrutiner avseende alkohol-, narkotika-, läkemedel-, spelberoende och doping. Till detta kan de befintliga lokala avtalen finnas som komplement med aktuella sökvägar och lokala anpassningar som praktiskt stöd för verksamheterna. Då statsbidragen är slut efter 2014 behöver beslut tas om hur arbetet ska utformas i framtiden. Länsgemensam ledning i samverkan har i uppdrag att bevaka detta. Lokala samverkansgrupper I länets tolv kommuner finns lokala samverkansgrupper med deltagare från psykiatri, primärvård och kommuner. Grupperna har till uppgift att skapa rutiner och riktlinjer för hur missbruks- och beroendevården kan fungera på bästa sätt med de förutsättningar som finns inom kommunen (det geografiska området). Detta utgör grunden för de lokala samverkansavtal som ska finnas i varje kommun. De lokala samverkansgrupperna är en förutsättning för att ett gott arbete med missbruks- och beroendevården kan fortgå och att nödvändiga rutiner och kontaktvägar upprätthålls. Utmaningar För att skapa en trygg och säker vård krävs det en stark och tydlig ledning som har en gemensam syn på hur missbruks-och beroendevården ska bedrivas. Ledningens beslut skapar möjlighet för verksamheterna att bedriva ett framgångsrikt arbete. Patienter med litet eller sällanbruk av narkotika har ingen tydlig hemvist i landstinget. Detta är ett exempel på ansvarsområde som behöver tydliggöras. En tydlig fördelning över vart patienterna kan

12 10(11) vända sig behöver tas fram. Det gäller främst mellan psykiatrin och primärvården men även med hälso- och sjukvårdsförvaltningen. För patienternas tillgänglighet och närhet till vård kan en utökning av hälsovalsenheternas uppdrag vara rimlig. Om detta ska vara genomförbart krävs en stor insats gällande kompetensutveckling för flera personalkategorier. Utöver kompetensutveckling krävs resursförstärkning för att klara ett utökat uppdrag. En framgångsfaktor är att Länsgemensam ledning i samverkan har ett tydligt ledningsansvar för att främja samverkan mellan kommunerna och landstinget i Kalmar län. Att bibehålla och utveckla det engagemang som startat inom de lokala samverkansgrupperna är en viktig komponent i det framtida arbetet med missbruk och beroendevård. De lokala avtalen innehållande rutiner för varje kommun bör bibehållas och revideras efter behov. Mot bakgrund av de nya nationella riktlinjerna som kommer 2015, krävs en handlingsplan för prioritering och uppföljning ska ske. En förutsättning för införandet är att tydliggöra ansvarsfördelningen inom landstinget samt se över resurser och kompetensnivåer. Det länsövergripande samverkansavtalet mellan kommunerna och landstinget är också en avgörande faktor. ANDT- frågor. Tidsplan för fortsatt arbete Okt 2014 Uppdra åt berörda vårdförvaltningar samt Hälsovalsenheten att tydliggöra ansvarsfördelningen avseende missbruks- och beroendevården, med tillhörande kompetens- och resursbehov. Jan 2015 Mars 2015 Mars 2015 Feb 2015 April 2015 Juni 2015 Inleda samverkan med ideella organisationer och brukarråd för ökad delaktighet. Ta fram en handlingsplan för införandet av de nationella riktlinjerna så snart ansvarsfördelningen är fastställd. Undersöka förutsättningarna för hur dokumentation på ett enhetligt sätt kan ske i vårdsystem så att utdata möjliggörs i syfte att mäta vårdgaranti. Uppdra åt länsgemensam ledning i samverkan inom socialtjänst och angränsande område hälso- och sjukvård i Kalmar län att utforma ett länsövergripande samverkansavtal inom missbruks- och beroendevården för länets samtliga kommuner och landstinget. Att utöka samarbetet mellan landstingets enhet för folkhälsa och Länsstyrelsen i Kalmar län rörande ANDT- frågor. Återrapportering till landstingsstyrelsen.

13 11(11) Magdalena Edner Utredare Christina Edward Planeringschef Bilagor Bilaga 1 "[Skriv text här]"