Förekomst av förlossningsinduktion, indikationer och förlossningsutfall
|
|
- Britt-Marie Johansson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Rapport nr 25, maj 2014 MALMÖ HÖGSKOLA INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP AP Förekomst av förlossningsinduktion, indikationer och förlossningsutfall MARIA ANDERSSON ANN-CATHRINE BRAMHAGEN
2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING sid. 3 BAKGRUND sid. 3 Induktionsmetoder sid. 5 SYFTE sid. 6 METOD sid. 7 Design sid. 7 Kontext sid. 7 Datainsamling sid. 7 Statistik sid. 8 RESULTAT sid. 8 Induktionsindikationer sid. 9 Förlossningsutfall sid. 10 DISKUSSION sid. 12 Kliniska implikationer sid. 15 REFERENSER sid. 17 2
3 INLEDNING Under de senaste tjugo åren har Socialstyrelsens rapporter visat på en ökning vad det gäller att sätta igång, inducera, förlossningar. Statistik visar att förlossningar startade med induktion har ökat i Sverige från 8,1 % år 1990 till 13,2 % år 2007 (Socialstyrelsen, 2009). Personalen på förlossningskliniken i Malmö upplever ibland att induktioner initieras utifrån en osäker medicinsk indikation och riktlinjer följs inte alltid samt tolkas olika. Därutöver finns en känsla av att många kvinnor har långdragna och plågsamma latensfaser som är svåra att hantera och smärtlindra samt att kvinnan och hennes partner inte alltid är väl informerade och förberedda på vad en induktion innebär. BAKGRUND Enligt Socialstyrelsens rapport från 2011 är överburen graviditet (42 fullgångna graviditetsveckor eller mer) den mest förekommande anledningen till att behöva inducera en förlossning. Andra frekventa induktionsindikationer är preeklampsi, stort foster, oligohydramnios och vattenavgång (Sarris, Bewlen & Agnihotri, 2010; NICE, 2008; Faxelid, Hogg, Kaplan & Nissen, 2001). Sedan 1994 har andelen vaginala förlossningar som startar med induktion ökat (Socialstyrelsen, 2011). Internationellt stiger induktionssiffrorna och rapporter från USA, England och Australien visar på en induktionsfrekvens där minst var fjärde graviditet induceras (Humphrey & Tucker, 2009). En orsak till ökningen är att förlossningsklinikerna numera sätter igång förlossningar i ett tidigare skede vid överburna graviditeter och många kliniker har börjat inducera från v 42+0 (Socialstyrelsen, 2011). Andra orsaker kan vara att högt BMI har ökat hos gravida kvinnor (Bogaerts, et al. 2012) och att handläggningen av preeklampsi har ändrats till en rekommendation att inducera från v 37+0 (WHO, 2011). Att inducera en förlossning innebär en ökad risk för förlossningskomplikationer såsom till exempel överstimulering av uterus och fosterpåverkan på grund av läkemedelstillförsel. Konsekvenserna i förlängningen kan bli att risken för fler sectio, uterusrupturer och låg apgar hos barnet ökar. Vid omogen cervix är resultatet avseende lyckad induktion inte optimalt och biverkningar i form av smärta och överstimulering ses ofta som biverkan. Induktion vid ett 3
4 omoget cervixstatus ökar även risken för dålig progress, vilket leder till en ökad frekvens av syntocinondropp, sugklockor, tång och sectio (WHO, 2011; Sarris et al, 2010; Hermus, Verhoeven, Mol, et al. 2009). En viktig faktor för att inte induktionerna ska öka ytterligare är att utbilda personalen och uppföra gemensamma riktlinjer. Detta kan förebygga komplikationer vid induktioner och bidrar till en lägre induktions och kejsarsnitts frekvens (Fisch, et al. 2009). Bishop score är ett mätinstrument som används för att poängsätta cervix mognad inför en induktion av förlossningen. I poängsättningen ingår ledande fosterdels station i förlossningskanalen, cervixlängd, konsistens, öppningsgrad och riktning (Bueno, et al. 2005; Bishop, 1964). Ett moget cervix status är en viktig parameter avseende i fall utfallet för förlossningsinduktion blir lyckat eller inte. Graden av cervixmognad mäts med Bishop score enligt en tiogradig skala, vilket beskrivs i tabell 1. Låg Bishop score korrelerar starkt med risk för misslyckad induktion (Sarris, et al. 2010; Bueno, et al. 2005; Bishop, 1964). Tabell 1. Visar ett mätinstrument som beskriver cervix mognad poäng Cx öppen < 0,5 cm > 0,5 - < 1,5 cm >1,5 cm utplåning Ingen < 50% >50% station ffd ovan / vid bing ovan spinae vid /nedom spinae konsistens fast medium mjuk Riktning bakåt mellan framåt Källa: (Bishop, 1964). Alla mekanismer kring förlossningsstarten är ännu inte kända och det finns ingen helt idealisk induktionsmetod. Det finns heller ingen garanti för att kvinnan kommer i aktivt förlossningsförlopp trots givet läkemedel eller andra interventioner och misslyckad induktion innebär inte nödvändigtvis kejsarsnitt (WHO, 2011; NICE, 2008)). Induktion kan däremot leda till långsam förlossningsprogress och ökad risk för komplicerat förlossningsutfall. Induktion av förlossning innebär medicinska vinster när graviditeten behöver avslutas pga mammans eller barnets hälsa, men medför också ökade risker och nackdelar för så väl överstimulering av uterus med fosterpåverkan, som värksvaghet, risk för uterusruptur, instrumentell förlossning och sectio (WHO, 2011; Sarris et al, 2010; NICE 2008). En 4
5 holländsk studie redovisade en 3,6 gånger ökad risk för uterusruptur vid induktion jämfört med spontant värkarbete (Zwart et al, 2009). I flera andra observationsstudier visade det sig att induktion jämfört med spontan värkstart medför en ökad risk för kejsarsnitt speciellt vid induktion vid omogen cervix (Chenye, Abhyankar, Williams, 2012; Thorsell, Lyrena, Andolf & Kaijser, 2011;Vahratian et al, 2005). I en annan studie visade det sig att 90% av induktionerna misslyckades på förstföderskor om cervix var mer än 30 mm lång (Rane, 2003). Induktion initierad på medicinsk indikation bör utföras vid tillstånd där kvinnans eller fostrets hälsa hotas. Induktionsbeslutet ska baseras på en samlad bedömning av moderns och barnets tillstånd, där risker och fördelar vägs mot varandra. Lämplig metod bedöms utifrån anamnes och status (WHO 2011; Sarris et al, 2010; Faxelid, et al. 2001). En inducerad förlossning kan även ha betydelse för kvinnans förlossningsupplevelse jämfört med spontan förlossningsstart. I en studie av 450 gravida kvinnor framkom det att kvinnorna inte var nöjda med den information de fått vid sin induktion och att induktioner tar längre tid och är mer smärtsamma än om förlossningen startar spontant (Shetty, Burt, Rice & Templeton, 2005). I flera andra studier framkommer det att induktion innebär smärtsammare latensfaser och ökat smärtlindringsbehov (Hermus, Verhoeven, Mol, et al. 2009; Heimstad, Romundstad, Hyett, et al. 2007). Enligt NICE rapporten bör induktion med hjälp av vaginaltprostaglandin genomföras på morgon på grund av högre tillfredsställelse hos kvinnan (NICE, 2008). Kvinnorna önskade även att få en bättre information inför induktionen för att motverka orealistiska förväntningar och därigenom förbättra tillfredsställelsen (Shetty, et al. 2005). I en studie från Sverige med 936 förlösta kvinnor framkom det att induktion gjordes i 17% av födslarna och att de oftast utfördes av medicinska skäl. Kvinnorna som var inducerade använde mer epiduraler och mindre dusch och bad som smärtlindring. Dessutom var induktion associerat med en mindre positiv förlossningsupplevelse (Hildingsson, Karlström & Nystedt 2011). Alla dessa faktorer visar på att induktioner är komplext och ett viktigt kliniskt problem som bör ses över. Induktionsmetoder Det finns flera olika medicinska och mekaniska induktionsmetoder som syftar till att sätta igång en vaginal förlossning genom att stimulera till cervix utmognad och eller åstadkomma effektiva uteruskontraktioner. Tidigare obstetrisk anamnes har betydelse för val av induktionsmetod (WHO 2011; Sarris et al, 2010). På kvinnokliniken vid Skånes Universitetssjukhus (SUS) i Malmö används prostaglandin (vaginalt Minprostingel), 5
6 misoprostol (peroralt Cytotec), propess (vaginalinlägg), bard-kateter, oxytocininfusion, hinnsvepning och amniotomi beroende på cervixstatus, paritet och om det föreligger några kontraindikationer. Minprostin, Cytotec och Propess är kontraindicerat vid tidigare sectio och bard-kateter vid lågt sittande placenta. Flera olika preparat kan administreras både peroralt, sublingualt, rektalt och vaginalt. I riktlinjerna beskrivs det att en klar indikation ska föreligga för induktion och om rekommenderade förstahandsmetoder för induktion samt vilka andra tillvägagångssätt som förordas. Indikationer för vilka kvinnor som ska induceras och handlingsplan finns beskrivet i riktlinjer för SUS på intranätet. Indikationerna är bland annat: diabetes, hepatos, instabilt läge vid vattenavgång, intrauterin tillväxt, preeklampsi, psykosociala indikationer, oligohydramnios, stort barn, tvillinggraviditet i fullgången tid, vattenavgång och överburenhet. Där står det även att om det inte föreligger en klar medicinsk indikation för induktion ska personalen vara återhållsam med att inducera en förlossning (riktlinjer för Skånes Universitetssjukhus, kvinnokliniken Malmö, Region Skånes hemsida). Cytoteclösning peroralt i kombination med ballongkateter har visat sig vara effektivt. Denna metod kunde provas ifall det var extra angeläget att få patienten i värkarbete. Vid överstimulering av uterus drogs katetern bort (Kehl, Ehard, Berlit, 2011). Induktion av kvinnor som tidigare var förlösta med kejsarsnitt jämfört med elektivt kejsarsnitt före värkarbete medförde en ökad risk för uterusruptur, vilket speciellt gäller induktion med prostaglandin (Lydon-Rochelle et al., 2004). Enligt läkemedelverket och SFOG finns vetenskapliga underlag och beprövad erfarenhet av att använda misoprostol (Cytotec) vid induktion av förlossning vid omogen cervix. Användning av oralt misoprostol jämfört med prostaglandin visade på färre sectio utan att andelen maternella eller neonatala komplikationer ökade (Läkemedelsverket, 2012; SFOG, 2013). Detta är tvärtemot rekommendationerna i NICE rapporten avseende induktion. Där anses Minprostin vara den lämpligaste metoden för induktion och misoprostol bör endast erbjudas som en metod för induktion till kvinnor som har en intrauterin fosterdöd (NICE, 2008). SYFTE Syftet var att beskriva förekomst av förlossningsinduktion, dess indikationer samt förlossningsutfall på kvinnokliniken i Malmö. 6
7 METOD Design Rapporten bygger på en retrospektiv journalgranskningsstudie med kvantitativ ansats. Kontext Malmö är Sveriges tredje största stad och i Malmö kommun bodde det år 2013 ca invånare. Staden är mångkulturell med över 170 nationer representerande och ca 29 procent är födda i utlandet. Förlossningsantalet i Malmö har ökat från 4282 till 5121 mellan åren , vilket ger en ökning på 19,6% (Kvinnoklinikens Informations och Kvalitets Avdelning, KIKA). Enligt analyser kommer förlossningsantalet i Skåne öka ytterligare fram till år 2020 (Region Skåne, enheten för samhällsanalys). Datainsamling Efter godkännande av verksamhetschefen ombads ansvariga för KIKA och Obstretrix att inhämta data relevanta för rapporten från båda systemen. Statistik från det datoriserade journalsystemet KIKA på Malmös kvinnoklinik hämtades först. Journalsystemet skapades 1995 på kliniken för att ersätta journalen i pappersform och har använts fram till den 8 Maj Då ersattes det av datajournalsystemet Obstretix. I KIKA kunde behörig personal så som barnmorskor, undersköterskor och läkare ta ut statistik på stora delar av det som fördes in i journalen. I denna fanns mödravårds- och förlossningsjournalen, eftervården och barnets uppgifter. Dessutom fanns u-ljud, blodflöde och löpande journaltexter. Systemet innehöll cirka 5000 variabler och erbjöd unika möjligheter för uppföljningsstudier. Ansvarig för KIKA kunde ta ut avancerad statistik när detta efterfrågades. Dessutom diagnossattes varje indikation automatiskt i registret och därmed fick kliniken ett kvalitetssäkert system. Därefter räknades data manuellt och skrevs in i Excel filer. Materialet presenterades sedan deskriptivt och överskådliggjordes i stolpdiagram. Obstretrix är mer komplext och det var svårare att få ut statistik från systemet. I stort sett diagnossätts ingenting automatiskt och varje journal måste kontrolleras så att alla diagnoser är ifyllda. Dessutom kan endast huvudansvariga för Melior ta ut statistik från journalsystemet. All statistik är dokumenterad tillsammans Malmö-Lund sedan sjukhusen slogs ihop och blev en klinik. På grund av svårigheter att få ut statistik från Obstretrix räknades först antalet 7
8 induktioner manuellt i liggaren på förlossningen i Malmö. Här för barnmorskorna in namn, kön, födelsetid, vikt, längd, induktionsätt, ph och förlösande personal. Enligt liggaren var 308 kvinnor inducerade mellan Efter skriftligt godkännande av verksamhetschefen granskades samtliga 308 journaler igenom. Av dessa hade 27 (8,7%) ingen diagnoskod för induktion och ca 1/3 hade ingen induktionsmall iförd. Detta innebär att minst 8.7% saknar diagnoskod för induktion under denna period. Sedan tog kvalitetsansvarig på Obstretix fram statistik från samma period i Obstretrix. Det enklaste sättet att få ut statistik för endast Malmö var att ta statistik för hela SUS förlossningsvård och sedan räkna bort antal förlossningar för hand som börjar på Alla förlossningar som börjar på tillhörde Malmö. Utfallet blev att 698 kvinnor var inducerade på SUS, Malmö-Lund under samma period enligt Obstetrix. Manuellt räknades endast de kvinnor som var inducerade i Malmö, vilket blev 290. Enligt Obstretix var 3306 kvinnor förlösta i Malmö under samma period. Detta resulterar i att 8,8% blev inducerade i Malmö enligt Obstretrix under perioden Statistik Samtliga variabler i diagram två, tre och fyra testades genom chi-square-test med såväl vanligt Pearson-test för skillnad mellan årtalen och genom linear by linear association för test av trend över tid, där årtal förutsattes vara en ordinalskala. Testerna utfördes i Statistical Software package, version 18 (SPSS) INC. (Chicago, IL. USA). RESULTAT KIKA På förlossningskliniken i Malmö var frekvensen inducerade förlossningar år % och ökade fram till maj 2012 till 13% år (KIKA, tabell 2). År 2007 hade kliniken 454 (10.6%) induktioner för att fyra år senare öka till 589 (11,8%). Från den 5 maj 2012 övergick kliniken till journalsystemet Obstetrix. Ingen signifikant skillnad mellan åren eller ökning över tid kunde identifieras. 8
9 Induktioner År 2007 År 2008 År 2009 År 2010 År 2011 År 2012 Procent 10, ,1 9,7 11,8 13 Tabell 2.Visar antalet induktioner i procent från år i KIKA. Statistiken angiven för 2012 gäller för perioden Induktionsindikationer Induktionsindikationerna för år hämtades från KIKA, tabell 3, och blev tolv olika variabler, vilka redovisas nedan. Övriga gruppers olika indikationer var mestadels enstaka induktioner under varje kategori, medan gruppen medicinsk partus misslyckad hade ett större antal induktioner. 1. Blodflödesförändringar och tillväxthämning 2. Diabetes 3. Hepatos 4. Humanitär indikation 5. Preeklampsi/HELLP 6. Vattenavgång 7. Stort barn 8. Oligohydramnion 9. Överburen 10. Hypertoni 11. Intrauterin fosterdöd 12. Övrigt (Annan fosterkomplikation, avstannat värkarbete, duplex, hotande asfyxi, instabilt läge, medicinsk partus misslyckad, myom, primär värksvaget, polyhydramnion, njustas, fosterarytmi). 9
10 Vattenavgångar är den klart största induktionsindikationen följ av oligohydramnion, preeklampsi/heelp och övriggruppen. En ökning av induktioner vid överburenhet och stort barn kan urskiljas i tabellen. Ökningen av överburenhet bekräftas med att både Pearson's chisquare-test och linear-by-linear-association test visade ett signifikant värde på P< Även variabeln stort barn visade en signifikant ökning med Pearson's chi-square-test på P=0.021 och linear-by-linear-association test på P= En sjunkande trend år kan urskiljas avseende blodflödesförändringar och tillväxthämning och även gällande oligohydramnion för att sedan öka något år Även här bekräftas trenden av att linear-by-linear-association test har ett signifikant värde, P=0.012 vid variabel 1 och att variabel 8 har ett signifikant värde på P= Övriga variabler testades men där hittades ingen signifikant trend. Tabell 3. Induktionsindikationer över tid Procent År 2007 År 2008 År 2009 År 2010 År 2011 År 2012* Induktionsindikationer *Statistiken gäller Förlossningsutfall Resultatet från KIKA (tabell 4, röd stapel) visar först på ett sjunkande trend av antal sectio vid induktion för att sedan år 2011 ökar till 19%. Antal sectio vid induktion varierar mellan 10
11 11.5% - 19% under åren Variabeln testades med Pearson's chi-square-test och linear-by-linear-association test och gav värdena P<0.005 respektive P< Spontan förlossning som avslutas med VE och tång tenderar att öka i frekvens från 7,4% till 11,2% vilket visade på signifikant skillnad (p<0.011) och även trenden över tid var signifikant (p<0.002). Ingen ökning av VE och tång kunde urskiljas vid induktion. Frekvensen spontan förlossningsstart som avslutas med sectio varierar mellan 5 % och 6,4 % och antal induktioner som avslutas med VE och tång varierar mellan 7,4% och 11.2%. Ingen signifikant skillnad kunde påvisas. Tabell 4 visar förlossningsutfallet vid både induktion och spontanförlossning vad det gäller antalet sectio, VE och tångförlossningar Induktion sectio i % Induktion VE/tång i % Spontanförlossning sectio i % Spontanförlossning VE/tång i % År 2007 År 2008 År 2009 År 2010 År 2011 År 2012* * Statistiken gäller När resultaten för tidsperioden mellan var genomförda togs även statistik för 2013 ut från Obstretrix. Den visade att 1264 (14,4%) av förlossningarna inducerades på SUS, Malmö-Lund från till
12 DISKUSSION I enlighet med Socialstyrelsens (2009) rapporter visar även resultatet från denna rapport på en numerär ökning vad det gäller att sätta igång, inducera förlossningar. En 2,4% ökning av induktionerna under drygt fyra år är kanske inte en så stor ökning. Men med tanke på att förlossningsfrekvensen ökar för varje år som går blir det faktiska antalet inducerade kvinnor per barnmorska större. Detta kan förklara personalens känsla av att induktionerna ökar mer än vad de faktiskt gör. Dock ser den ökande trenden av induktioner ut att stämma eftersom frekvensen år 2013 var 14,4 % på SUS. Inducerade kvinnor är riskpatienter och kräver där med en ökad övervakning pga. risker för uterus ruptur, överstimulering och fosterpåverkan på grund av läkemedelstillförsel mm (WHO, 2011; Zwart et al, 2009; Vahratian et al, 2005). Många av kvinnorna är dessutom överburna och kräver mer övervakning av den anledningen. Induktioner utan att det finns en tillräckligt medicinskt indikation är oftast inte det bästa alternativet för kvinnan. I Ranes (2003) studie visade det sig att 90% av de förstföderskor vars cervix var >30 mm drabbades av en misslyckades induktionen. Med tanke på att ett omoget cervixstatus ökar risken för misslyckad induktion eller sämre progress borde det noga övervägas om kvinnans ska induceras om det inte föreligger en klar medicinsk indikation. Istället bör kvinnan stöttas och informeras om att förloppet är normalt och att det är medicinskt bäst för både henne och barnet att invänta spontant värkarbete. I flera studier framkommer det att induktion innebär smärtsammare latensfaser och ökat smärtlindringsbehov (Hermus, Verhoeven, Mol, et al. 2009; Heimstad, Romundstad, Hyett, et al. 2007). I Shetty, Burt, Rice och Templetons (2005) studie har ett stort antal av de inducerade kvinnorna svårt för att hantera smärtan och dessutom ett stort behov av en närvarande barnmorska för att känna sig lugna och trygga. Självklart ska de kvinnor som har en klar medicinsk indikation och är i behov av det induceras. Lika självklart är att de ska ha en bra och säker vård. Tyvärr är det inte alltid lika självklart att kvinnan har en närvarande barnmorska så mycket som det finns behov för hos den födande kvinnan och hennes partner. Kanske bör personalen fundera över vilken tid på dygnet som är mest lämpligt för induktion för kvinnans bästa och välbefinnande? NICE rapporten (2008) rekommenderar att inducera på morgonen. Då är kvinnan mest utsövd och pigg och har en större kapacitet för att klara av smärta. I studier (Hildingsson, Karlström & Nystedt 2011) beskrivs det att en induktion ofta är associerat med en mindre positiv 12
13 förlossningsupplevelse. Det är därför mycket viktigt med en noggrann information och en plan för att ha realistiska förväntningar på hur induktionen kommer vara och att verksamheten bemannar med så mycket personal som verksamheten kräver. Riktlinjer har ändrats på kliniken under årens lopp allt eftersom nya studier framkommer med nya resultat och att NICE och WHO rekommenderar annat förfaringssätt. Från 2007 till 2012 har induktionerna ökat med 2,4% i Malmö. En del av ökningen kan bero på att riktlinjer angående överburenhet och stort barn ändrats de sista åren. Även riktlinjer för bl.a. diabetes har förändrats men där ses ingen direkt ökning av induktioner. Kanske kommer det även ske en ökning av induktioner framöver pga att induktion av preeclampsi patienter från graviditetsvecka 37 diskuteras på kliniken? I figur 3 kan det ses en viss ökning vid preeklampsi med undantag för år Det ska tas i beaktan då det för år 2012 endast finns statistik för januari till maj för alla indikationerna. Därmed kunde utfallet blivit annorlunda om hela årets statistik funnits med. Rekommendationer att inducera vid preeklampsi och graviditetshypertoni beskrivs i internationella riklinjer från World Health Organization (WHO, 2011) och National Institute for Health and Clinical Excellence (NICE, 2010). En holländsk studie visade på att induktion av förlossningen är bättre än med exspektans vid lätt preeklampsi/gestationshypertoni i fullgången. Risken för negativa neonatala utfall och sectio var inte förhöjd i induktionsgruppen (Koopmans, et al. 2009). I denna rapport ökade antalet sectio signifikant vid induktion varierat mellan 11.5% - 19%. Ökningen är för alla inducerade och inte enbart för preeklampsi/gestationshypertoni gruppen men visar ändå på en ökad risk för sectio vid induktioner. Förvånansvärt ses även en signifikant ökning av VE och tång vid spontant förlossningsutfall. Vad denna ökning beror på kan det bara spekuleras i. Beror det på den ökande belastningen av antalet patienter per barnmorska och läkare eller beror det på att personalen intervenerar och inte låter naturen har sin gång? Huvudfyndet från Koopmans studien visade att kvinnor som randomiserades till avvaktande handläggning i större utsträckning fick sämre maternellt utfall (infektioner, stora postpartumblödningar, eklampsi, HELLP-syndom) än de i induktionsgruppen (Koopmans, et al. 2009). Detta handläggande av preeklampsi patienter diskuteras på kliniken och en ny handlingsplan för denna patientgrupp är under arbete. I fall kliniken bestämmer sig för detta handläggande bör det dock tas i beaktan att även dessa kvinnor kan ha omogen cervix som kommer innebära smärtsammare latensfaser, risk för misslyckad induktion och andra komplikationer. En viktig faktor för att induktionerna utan medicinsk indikation inte ska öka 13
14 ytterligare är att utbilda personalen och uppföra gemensamma riktlinjer. Detta bekräftas av Fisch, et al (2009) som fann att utbildning förebygger komplikationer vid induktioner och bidrar till en lägre induktions- och kejsarsnitts frekvens. Således borde kliniken ha kontinuerliga forum för all personal där problem som dessa kan diskuteras och ventileras. Barnmorskor och läkare ska vara väl medvetna om att indikationen för induktionen måste vara klar för att kunna motivera den ökade risken för mor och barn (WHO, 2011). Valet av induktion ska baseras på en samlad bedömning av moderns och barnets tillstånd och möjlighet att klara en inducerad förlossning. Det skall tydligt framgå orsak till induktionen, metod och dos av eventuella läkemedel så att inga tveksamheter föreligger, varken i journalen eller på läkemedelslistan. En plan för induktionens genomförande skall diskuteras i samråd med patienten och noggrant dokumenteras i journalen, så att barnmorskor och läkare är införstådda med tagna besluten. Detta är ett handläggande som ska följas på kliniken. Ändå finns en upplevelse hos personalen att dokumenterade beslut och riklinjer inte alltid följs. Om det är så, och vad det i så fall skulle kunna bero på, kan inte denna rapport visa men ytterligare kvalitetsarbete kring detta vore önskvärt. Ställningstagande till induktion skall alltid ske på läkarordination och anteckning om indikation och ansvarig läkare skall framgå i journalen, enligt SUS riklinjerna. Det finns dock inte beskrivet om vem som har ansvar att fylla i induktionsmallen. Muntligt sägs det att det är jourhavande läkare som har ansvaret att påbörja induktionsmallen och att sedan den barnmorska eller läkare som inducerar fortsätter att fylla i mallen vid varje induktionstillfälle. Det finns brister i journalföringen och avsaknad av induktionsmall i många journaler som kan medföra risker både när det gäller patientens säkerhet och möjlighet till bästa handläggning vid induktionen och möjligheten till rätt diagnossättning och kvalitetsuppföljning. Det kan finnas anledning för förlossningskliniken i Malmö att se över och förbättra journalföringen samt öka följsamheten av riktlinjer vid förlossningsinduktioner. Att ge personalen möjlighet till fortbildning ger en fördjupad kunskap om inducerade förlossningar och förbättrade förutsättningar för att erhålla en god kompetens hos personalen, vilket leder till bästa möjliga utfall för kvinnan. Enligt den manuella förlossningsliggaren på kvinnokliniken i Malmö var 308 kvinnor inducerade mellan Utöver det var 27 induktioner inte bokförda med diagnos i journalen. Antalet inskrivna induktioner i liggaren är dock inte helt tillförlitlig eftersom varje barnmorska manuellt skriver i boken. Detta innebär att det möjligen är fler av de förlösta kvinnorna som blev inducerade och att ytterligare induktioner inte har fått en diagnos. Enligt uttagen statistik från Obstretrix var 290 kvinnor inducerade under samma 14
15 period. Med andra ord fattas det minst 34 induktioner om liggaren jämförs med Obstertix. Detta innebär att fler blivit inducerade under denna period men inte fått en diagnos och därmed försvunnit i statistiken. Dessutom saknar många journaler induktionsmallen. Kan avsaknaden bero på otydliga riktlinjer på vem som ska fylla i den eller beror det på andra faktorer? Det nya journalsystemet Obstretrix har många fördelar men när det gäller diagnossättningen finns det en risk att diagnoser missas och därmed blir det en försämrad kvalitetsuppföljning och kliniken får inte betalt för utfört arbete. Det är mycket svårt att veta det säkraste och mest effektiva sättet att inducera. Forskningen ger inte tillräckligt med svar eftersom de flesta studier inte har jämfört de olika metoderna med varandra. En randomiserad studie vore därför värdefullt men är kanske inte etisk möjlig? Dessutom visar inte tillräckligt med forskning effekterna av olika kombinationer av metoder som används. Bästa induktionsmetod beror på flera faktorer. Tidigare obstetrisk anamnes och cervixmognad spelar stor roll, men även vattenavgång, tillväxt hos barnet och andra faktorer har ett avgörande beslut. Olika metoder har olika risker och fördelar. Vissa risker och fördelar är kanske okända eftersom det inte finns tillräckligt med forskning. Kliniska implikationer Det finns vetenskapliga underlag och beprövad erfarenhet av att använda misoprostol (Cytotec) vid induktion av förlossning vid omogen cervix. Användning av oralt misoprostol jämfört med prostaglandin visar på färre sectio utan att andelen maternella eller neonatala komplikationer ökar (Läkemedelsverket, 2012; SFOG, 2013). Enligt kvinnoklinikens riktlinjer är Cytotec ett förstahandval vid induktion både vid vattenavgång och vid hela hinnor. Ändå är det så att övervägande kvinnor utan vattenavgång induceras med prostaglandin, Miniprostin. Detta är något som läkarna och barnmorskorna borde diskutera på kliniken. Cytotec kan administreras både peroralt, sublingualt, rektalt och vaginalt. Dessutom kan det administreras med olika tidsintervaller. I Malmö ges det peroralt med två timmars intervall medan i Lund administreras det sublingualt med fyra timmars intervall. Det har inte varit möjligt att hitta några studier som talar för att det ena administrationssättet är bättre än det andra. Därför vore det intressant att göra en jämförande studie om det finns några skillnader i utfall vid olika administrationssätt och tidsintervall. 15
16 Då flera studier visar att induktion av förlossning kan påverka kvinnans upplevelse negativt (Hermus, Verhoeven, Mol, et al. 2009; Heimstad, Romundstad, Hyett, et al. 2007; Shetty, Burt, Rice & Templeton, 2005) kan det vara angeläget att lyfta frågan inom kliniken. Hur kan vi förbättra rutinerna kring start av induktion och information given i samband med den, såsom tidsperspektiv samt ev. planering? Hur fungerar överflyttningen perinatalavdelning till förlossning? Får patienterna adekvat smärtlindring i tid? Det är även viktigt att konsensus råder på kliniken kring indikation för induktion, dels för att patienterna ska få en sammanhållen information vilket i sig kan bidra till förlossningsupplevelsen, och dels med tanke på de ökade risker som induktion ändå innebär. Förfarandet vid induktioner är olika i Malmö och Lund trots att kliniken är en och samma sedan flera år. Att ha olika riktlinjer på samma klinik är ingen god och säker obstetrik. Det finns anledning att se över riktlinjerna på kliniken så att båda sjukhusen har samma handläggande. 16
17 REFERENSER Bishop, E. Pelvic scoring for elective induction. (1964). Obstetrics and Gynecology 24(2), ). Bueno, B. San-Frotos, L. Salazar, F. Rez-Medina, T. Engels, V., Achilles, B. Izquerdo, F and Ajo, J_B. Variables that predict the success of labor Induction. Acta Obstet Gynecol Scand 2005: 84: Faxelid, E. Hogg, B., Kaplan, A., & Nissen, E. (2001). Lärobok för barnmorskor. Lund. Studentlitteratur. Fisch, J.M, English, D, Pedaline, S, K. Brooks, K och H. N. Simhan. (2009). Labor Induction Process Improvement. A Patient Quality-of-Care Initiative. VOL. 113, NO. 4. Obstretics & Gynecolegy. Heimstad, R. Romundstad, PR. Hyett, J. et al. (2007). Women sexperiences and attitudes towards expectant management and induction of labor for post-term pregnancy. Acta Obstet Gynecol Scand; 86: Hermus, MA. Verhoeven, CJ. Mol, BW. et al. (2009). Comparison of induction of labour and expectant management in postterm pregnancy: a matched cohort study. J Midwifery Womens Health; 54: Hildingsson, I. Karlström, A. and Nysteth, A. (2011). Women s experiences of induction of labour Findings from a Swedish regional study. Australian and New Zealand Journal of Obstetrics and Gynaecology; 51: Humphrey, T. Tucker, JS. (2009). Rising rates of obstetric interventions: exploring the determinants of induction of labour. J Public Health (Oxf) 31: Kehl, S. Ehard, A. Berlit, S. et al. (2011). Combination of misoprostol and mechanical dilation for induction of labour: a randomized controlled trial. Eur J Obstet Gynecol Reprod Biol. Dec;159(2): Koopmans, CM. Bijlenga, D. Groen, H. Vijgen, SM. Aarnoudse, JG. Bekedam, DJ. (2009). Induction of labour versus expectant monitoring for gestational hypertension or mild pre-eclampsia after 36 weeks gestation (HYPITAT): a multicentre, open-label randomised controlled trial. Lancet. 374(9694): Lydon-Rochelle, M. Holt, VL. Easterling, TR. Martin, DP. (2001). Risk of uterine rupture during labor among women with a prior cesarean delivery. N Engl J Med. Jul 5;345(1):3-8. Läkemedelsverket. (2012) /Anvandning-av-misoprostol-for-forlossningsinduktion/ National Institute for Health and Clinical Excellence (2010). NICE clinical guideline 107 Hypertension in pregnancy: the management of hypertensive disorders during pregnancy. 17
18 National Institute for Health and Clinical Excellence (2008). NICE clinical guideline Induction of labour. Rane, SM. Pandis, GK. Guirgis, RR. Higgins, B. Nicolaides, KH. (2003). Preinduction sonographic measurement of cervical length in prolonged pregnancy: the effect of parity in the prediction ofinduction-to-delivery interval. Ultrasound Obstet Gynecol. 22: Thorsell, M. Lyrena, S. Andolf, E. och Kaijser, M. (2011). Induction of labor and the risk for emergency cesareansection in nulliparous and multiparous women. Acta Obstetricia et Gynecologica Scandinavica. Sarris, I. Bewley, S. Agnihotri, S (2010). Training in Obstetrics and Gynaecology. Oxford.SFOG, Svensk förening för Obstetrik och Gynekologi, (2013). Shetty, A. Burt, R. Rice, P. Templeton, A. (2005). Women's perceptions, expectations and satisfaction with induced labour--a questionnaire-based study. European Journal of Obstetrics & Gynecology och Reproductive Biology. 123, Socialstyrelsen. Medicinska födelseregistret. Stockholm: Socialstyrelsen, Socialstyrelsen, (2009), Medicinska födelseregistret (Elektronisk) Tillgänglig: 5_ _bilaga1.pdf Socialstyrelsen (2011). Medicinska födelseregistret Zwart, JJ. Richters, JM. Ory, F. de Vries, JI. Bloemenkamp, KW. Van Roosmalen, J. (2009). Uterine rupture in The Netherlands: a nationwide population-based cohort study. BJOG. Jul;116(8): Vahratian, A. Zhang, J. Troendle, JF. Sciscione, AC. Hoffman, MK. (2005). Labor progression and risk of cesarean delivery in electively induced nulliparas. Obstet Gynecol. Apr;105(4): World Health Organization (WHO). Recommendations for Prevention and treatment of preeclampsia and eclampsia WHO. WHO Recommendations for induction of labour. Geneva: World Health Organization;
Delprov 3 Vetenskaplig artikel
Delprov 3 Vetenskaplig artikel Question #: 1 I denna uppgift ska du läsa igenom Koopmans et al. Induction of labour versus expectant monitoring for gestational hypertension or mild pre-eclampsia after
Läs merInduktion av förlossning
2018-07-23 23723 1 (6) Sammanfattning sarbete: Indikationer, metoder och övervakningsrutiner. Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Förutsättning... 1 Medicinska indikationer... 1 Hinnsvepning... 2
Läs merÖvervakning av det sköra fostret - riskvärdering. Michaela Granfors
Övervakning av det sköra fostret - riskvärdering Innehåll Riskvärdering allmänt Överburenhet Riskvärdering under förlossningen Fall Förlossningen har likheter med ett Maratonlopp för fostret Inför förlossningen
Läs merInduktion efter tidigare snitt
Induktion efter tidigare snitt Induktionsmetoder & risk för uterusruptur Maria Jonsson Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Uppsala universitet Kvinnokliniken Akademiska sjukhuset Jävsdeklaration
Läs merAktiv obstetrik Ett kvalitetsprojekt i Gävle
Aktiv obstetrik Ett kvalitetsprojekt i Gävle 2004-2005 2005 Bakgrund Kejsarsnitt: 12-13% 13% 1994-1998 1998 14% 1999 16% 2000 17% 2001-2002 2002 18% 2003 Bakgrund Sugklockor: 10%-11% 11% (i landet medel
Läs merSvår syrebrist orsakad av brister i vården under förlossningen. Sophie Berglund
Svår syrebrist orsakad av brister i vården under förlossningen Sophie Berglund Bakgrund Varje år ansöker 20-50 patienter till PSR om ekonomisk ersättning på grund av misstanke om felbehandling i anslutning
Läs merHÖGDOS ALTERNATIVT LÅGDOS OXYTOCIN FÖR VÄRKSTIMULERING UNDER FÖRLOSSNING
SAHLGRENSKA AKADEMIN INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP OCH HÄLSA HÖGDOS ALTERNATIVT LÅGDOS OXYTOCIN FÖR VÄRKSTIMULERING UNDER FÖRLOSSNING Lotta Selin Barnmorska, doktorand SFOG VECKAN 2017 STOCKHOLM Det
Läs merFosterövervakning, VO ObGyn
Fosterövervakning, VO ObGyn Berörda enheter BB- och förlossningsavdelningarna Sunderby och Gällivaresjukhus Syfte Målsättningen med fosterövervakning är att upptäcka hypoxi så att åtgärder kan vidtas för
Läs merMissfall och misstänkt X
Missfall och misstänkt X Helena Kopp Kallner Specialist Obst/Gyn Danderyds Sjukhus Misstänkt X Delas upp i: Definitivt X PUL=pregnancy of unknown location Vid s-hcg över 1000 bör man kunna se något intrauterint
Läs merFörlossning efter ett tidigare kejsarsnitt
Förlossning efter ett tidigare kejsarsnitt Marie Carlsson Fagerberg, överläkare, doktorand Karin Källén, reproduktionsepidemiolog, docent, Handledare Middelfart 1 november 2013 VÄXJÖ HALMSTAD KARLSKRONA
Läs merBarnmorskeprogrammet Barnmorskeprogrammet
Barnmorskeprogrammet Barnmorskeprogrammet Kartläggning över inducerade förlossningar på en klinik i södra Sverige -en retrospektiv observationsstudie - Jeanette Tillberg Jennie Sträng Magisteruppsats,
Läs merUtfärdande enhet: Dokumentnamn: Sid nr: Kvinnokliniken i Norrköping Latensfas 1(1)
Obstetriskt PM Utfärdande enhet: Dokumentnamn: Sid nr: Kvinnokliniken i Norrköping Latensfas 1(1) Utfärdare (namn och titel): Målgrupp (vilka detta berör): Giltig fr o m datum: Giltigt tom Agneta Werner,
Läs merPrimärt kejsarsnitt och risk för sfinkterskada vid efterföljande vaginal födsel
Primärt kejsarsnitt och risk för sfinkterskada vid efterföljande vaginal födsel Charlotte Elvander, Barnmorska, PhD Mia Ahlberg, Barnmorska, PhD Malin Edqvist, Barnmorska, Doktorand Olof Stephansson, MD,
Läs merRobson Ett förbättringsarbete inom ST-utbildningen av Frida Ekengård
Robson Ett förbättringsarbete inom ST-utbildningen av Frida Ekengård It is not whether your caesarean section rate is too high or too low but: Do you know what it is, why, and what are the consequences?
Läs merMinskade fosterrörelser
Lokalt Kvinnokliniken US Bakgrund kan vara ett tecken på att moderkakan fungerar bristfälligt och att fostret får för lite näring och syre. Fostret prioriterar då cirkulationen till hjärnan och minskar
Läs merMedicinska riktlinjer för Inducerad abort, FARG 2009
Medicinska riktlinjer för Inducerad abort, FARG 2009 ALLMÄNT Organisationen av abortverksamheten ser olika ut på olika sjukhus/sjukvårdsinrättningar. I de flesta fall består verksamheten av ett teamwork
Läs merKvinna med obstetrisk bäckenbotten-/sfinkterskada
Kvinna med obstetrisk bäckenbotten-/sfinkterskada Rådgivning inför eventuell framtida förlossning Gunilla Ajne 2018 Att bemöta och informera i tid Uppföljning efter primär skada Åtgärder på BB Information
Läs merTvillinggraviditet och förlossning
2015-10-29 21323 1 (5) Sammanfattning Diagnostik, graviditetsövervakning och förlossning vid tvillinggraviditet. Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Förutsättningar... 1 Genomförande... 1 Tvillinggraviditet
Läs merSätesändläge. Faktaägare: Vändning. Vändningsförsöken utföres på förlossningsavdelningen enligt PM. Absoluta kontraindikationer
Rutin Process: Hälso- och sjukvård Område: Förlossning Giltig fr.o.m: 2016-03-25 Faktaägare: Maud Carlfalk, Överläkare Förlossningen Fastställd av: Maria Lundgren, Verksamhetschef Revisions nr: 1 Faktaägare:
Läs merKartläggning av svenska förlossningsavdelningars riktlinjer för induktion A nationwide survey of guidelines for labor induction
KAROLINSKA INSTITUTET Institutionen för kvinnor och barns hälsa Enheten för reproduktiv hälsa Kurs: VK 14 Kartläggning av svenska förlossningsavdelningars riktlinjer för induktion A nationwide survey of
Läs merMedicinsk Behandling vid Missfall Med fokus på Missed Abortion och Ofostrig Graviditet. Balsam Haseeb Kvinnokliniken Gävle Sjukhus
Medicinsk Behandling vid Missfall Med fokus på Missed Abortion och Ofostrig Graviditet Balsam Haseeb Kvinnokliniken Gävle Sjukhus Missfall i tidig graviditet vanligt 15-20% av alla graviditeter Var fjärde
Läs merFörlossningsrapport 2014
Förlossningsrapport Sydöstra sjukvårds: Universitetssjukhuset i Linköping, sjukhusen i Eksjö, Jönköping, Kalmar, Norrköping, Värnamo och Västervik 1(19) Henning Elvtegen 2015-03-31 Bakgrund Inom kvinnosjukvården
Läs merKejsarsnitt en genväg till livet -Vad vet vi i dag?
Kejsarsnitt en genväg till livet -Vad vet vi i dag? 25 20 15 10 5 0 Bakgrund Proportion of CS (%) related to total no. of deliveries in Sweden/Stockholm Sweden % Stockholm % 1999 2001 2003 År 1997 1995
Läs merGynObstetrik. Förtidsbörd. the33. Health Department
GynObstetrik Förtidsbörd Health Department Innehållsförteckning 1 Förtidsbörd.....2 Definition.......2 Incidens.......2 Riskfaktorer.......2 Orsaker.......2 Faktorer associeras med förtidsbörd.. 3 Akut
Läs merInduktion av förlossning Indikation och förlossningsutfall. Induction of labour - Indication and birth outcomes
KAROLINSKA INSTITUTET Institutionen för kvinnor och barns hälsa Enheten för reproduktiv hälsa Kurs: VK 14 Induktion av förlossning Indikation och förlossningsutfall Kartläggning av induktioner på Karolinska
Läs merHinnsvepning som metod för att initiera förlossningsstart
Magisteruppsats 15 hp Hinnsvepning som metod för att initiera förlossningsstart En journalgranskningsstudie Författare: Elin Gröön & Anna Eriksson Handledare: Lena Lendahls Examinator: Marie Oscarsson
Läs merPregnancy outcome in women who seek medical care for decreased fetal movements - a cohort study Gita Strindfors, MD, Sissel Saltvedt, MD, PhD
Pregnancy outcome in women who seek medical care for decreased fetal movements - a cohort study Gita Strindfors, MD, Sissel Saltvedt, MD, PhD Vad visar litteraturen? Ökad risk att uppleva MFR om Yngre
Läs merGynObstetrik. Graviditets komplikationer. the33. Health Department
GynObstetrik Graviditets komplikationer Health Department Innehållsförteckning 1 Graviditets komplikationer......2 Preeklampsi.......2 Patofysiologi Klassifikation Riskfaktorer Symtom Handläggning Komplikationer
Läs merKurs i Fosterövervakning för ST-läkare mars 2019, Karolinska Stockholm Annika Carlson
Kurs i Fosterövervakning för ST-läkare 20-22 mars 2019, Karolinska Stockholm Annika Carlson Alla förändringar av fostrets aktivitet som den gravida kvinnan uppfattar som minskade fosterrörelser (minskad
Läs merFörlossningsrapport 2012
Förlossningsrapport Sydöstra sjukvårds: Universitetssjukhuset i Linköping, sjukhusen i Eksjö, Jönköping, Kalmar, Norrköping, Värnamo och Västervik 1(14) Michael Algovik 2013-05-14 Bakgrund Inom kvinnosjukvården
Läs merGynObstetrik. the33. Graviditetsdiagnostiska metoder. Health Department
GynObstetrik Graviditetsdiagnostiska metoder Health Department Innehållsförteckning 1 Diagnostik och uppföljning av graviditeten..2 Maternell undersökning......2 Kroppsvikt Blodtrycksmätning Ultraljud
Läs merHemförlossningar i Sverige 1992-2005
Hemförlossningar i Sverige 1992-2005 Förlossningsutfall och kvinnors erfarenheter MÄLARDALENS HÖGSKOLA Förekomst av hemförlossning Globalt: hälften av alla födslar Högresursländer: 0,1 5 procent Nederländerna:
Läs merGynObstetrik. Fosterbjudning. the33. Health Department
GynObstetrik Fosterbjudning Health Department Innehållsförteckning 1 Huvudbjudning.....2 Occipitoposterior......2 Lång rotation.... 3 Kort rotation......4 Handläggning av occipitoposterior bjudning........4
Läs merObesitas och graviditet. Marie Blomberg Docent Förlossningsöverläkare Kvinnokliniken Linköping
Obesitas och graviditet Marie Blomberg Docent Förlossningsöverläkare Kvinnokliniken Linköping Definition Fetma klass I BMI 30-34.9 Fetma klass II BMI 35-39.9 Fetma klass III BMI 40 Diagram 4.5. Andel gravida
Läs merFosterövervakning under förlossning
Godkänt den: 2016-12-01 Ansvarig: Masoumeh Rezapour Isfahani Gäller för: Kvinnosjukvård; Förlossningsavdelningen Intagningstest Auskultation med tratt, kontroll av moderns puls och CTG. CTG utförs på alla
Läs merScreening för GDM. Eva Anderberg Leg. barnmorska Med Dr
Screening för GDM Eva Anderberg Leg. barnmorska Med Dr General oral glucose tolerance test during pregnancy An opportunity for improved pregnancy outcome and improved future health Screening 1. Att testa
Läs merVikt sex år efter barnets födelse:
Vikt sex år efter barnets födelse: En uppföljningsstudie av feta kvinnor som deltagit i ett interventionsprogram under graviditeten Ing-Marie Claesson RNM, PhD Body mass index (BMI) WHO Normalvikt 18,5
Läs merDödföddhet och tidig neonatal död i Sverige Intrauterin fosterdöd. Maternella riskfaktorer för IUFD
INTRAUTERIN FOSTERDÖD Karin Pettersson, Karolinska Universitetssjukhuset Intrauterin fosterdöd Definition sedan 080701; Ante- eller intrapartal död from 22+0 Incidens i Sverige ca 450 barn/år Utredning
Läs merAnestesi vid omedelbara och akuta kejsarsnitt
Anestesi vid omedelbara och akuta kejsarsnitt QuickTime och en -dekomprimerare krävs för att kunna se bilden. Anja Marklund, leg.läkare, KK Södersjukhuset Josefine Nasiell, överläkare, KK Huddinge Omedelbara
Läs merSFOG 2008 barnmorskesymposium Vad gör vi med latensfasen?
SFOG 2008 barnmorskesymposium Vad gör vi med latensfasen? 1. Kvinnors upplevelser Ing-Marie Carlsson leg barnmorska och fil.mag. Högskolan i Halmstad 2. Vårdbehov och förlossningsutfall Ingela Lundgren
Läs merKronisk hypertoni och graviditet Epidemiologiska aspekter på maternella och perinatala komplikationer
Kronisk hypertoni och graviditet Epidemiologiska aspekter på maternella och perinatala komplikationer Karin Zetterström, KK, USÖ, Örebro Handledare Doc Solveig Lindeberg KK, Akademiska sjukhuset, Uppsala
Läs merTO SCREEN FOR PREECLAMPSIA
TO SCREEN FOR PREECLAMPSIA ANNA SANDSTRÖM, MD, PhD, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna, KI/Uppsala University Study Director Research School for Clinicians in Epidemiology, KI FRÅGA 1 När ska man
Läs merSWEPI-STUDIEN: induktion av förlossning i graviditetsvecka 41 jämfört med graviditetsvecka 42
SWEPI-STUDIEN: induktion av förlossning i graviditetsvecka 41 jämfört med graviditetsvecka 42 Information till dig som kommit till 40 fulla graviditetsveckor Du har nu kommit till 40 fulla graviditetsveckor.
Läs merGraviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv
Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv Ingrid Östlund Kvinnokliniken USÖ SFOG 2010-08-30 Graviditetsdiabetes (GDM) asymptomatiskt tillstånd av glucosintolerans upptäckt
Läs merOxytocin och EDA -orsakar f-eda ett oxyocinbehov? Susanne Ledin Eriksson Gävle sjukhus
Oxytocin och EDA -orsakar f-eda ett oxyocinbehov? Susanne Ledin Eriksson Gävle sjukhus Mentometer-fråga Orsakar f-eda ett oxytocinbehov? 1. Ja alltid 2. Ja ibland 3. Nej det är andra faktorer som styr
Läs merBB Linköping. Eric Hildebrand, Förlossningsöverläkare. Lotta Tydén, Bm, Vårdenhetschef
BB Linköping Eric Hildebrand, Förlossningsöverläkare Marie Region Nelson, Östergötland Bm, Verksamhetsutvecklare Lotta Tydén, Bm, Vårdenhetschef Ny, pågående studie från Linköping Avoiding the first cesarean
Läs merNya kriterier för graviditetsdiabetesvad innebär det?
Nya kriterier för graviditetsdiabetesvad innebär det? Helena Fadl, Överläkare, PhD, Kvinnokliniken Region Örebro Län, Örebro Universitet Graviditetesdiabetes bakgrund Grundläggande studien kom 1964 av
Läs merForskningsplan. Bihandledare Docent Thorkild F Nielsen MD PhD Sahlgrenska akademin vid Göteborgs Universitet. Forskningsplan
1 Forskningsplan Kvinnans body mass index (BMI) under graviditeten och fosterviktens betydelse för förekomsten av bäckenbottenbesvär 20 år efter förlossningen Leg läkare Maria Gyhagen Avdelningen för obstetrik
Läs merDoknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 29048 su/med 2018-06-29 11 Innehållsansvarig: Johan Fistouris, Specialistläkare, Läkare gynekologi och reproduktionsmedicin (johfi2); Hanna Michaëlsson,
Läs merSomatisk vård och sjuklighet vid samtidig psykisk sjukdom förlossning
Somatisk vård och sjuklighet vid samtidig psykisk sjukdom förlossning Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får
Läs merFörlossningsrapport 2011
Förlossningsrapport Sydöstra sjukvårds: Universitetssjukhuset i Linköping, sjukhusen i Eksjö, Jönköping, Kalmar, Norrköping, Värnamo och Västervik 1(14) Michael Algovik 2012-05-27 Bakgrund Inom kvinnosjukvården
Läs merAkut Obstetrik (Ars Obstetricia)
Kursledare: Nana Wiberg, Läkare, Kvinnikliniken UMAS Karl Kristensen, Läkare, Kvinnokliniken USIL Målgrupp: Läkarstudenter intresserade av att bli obstetriker, anestesiläkare, akutläkare, kirurger, intresserade
Läs merFörlossningsrapport 2013
Förlossningsrapport Sydöstra sjukvårds: Universitetssjukhuset i Linköping, sjukhusen i Eksjö, Jönköping, Kalmar, Norrköping, Värnamo och Västervik 1(15) Michael Algovik 2014-08-10 Bakgrund Inom kvinnosjukvården
Läs merSeminarium 5 Blandade fall (Student)
Seminarium 5 Blandade fall (Student) Gynekologi (student) Fall 1 Tidigare frisk 28 årig kvinna kommer till KKs mottagning för vidare utredning och behandling då man funnit cellförändringar på hälsokontrollen.
Läs merGENERELLA INDIKATIONER
Gäller för: Gäller from: 2012-06-01 Berör: Gäller tom: 2013-09-30 Dokumenttyp: Riktlinjer Version: 2.0 Kap/Dnr: Generella indikationer för remittering/hänvisning av gravida kvinnor från basmödrahälsovården
Läs merOxytocin och EDA SFOAI vårmöte 2016 Maria Jonsson
Oxytocin och EDA SFOAI vårmöte 2016 Maria Jonsson Docent, överläkare Akademiska sjukhuset Oxytocin och EDA Effekter av EDA på förlossningsutfall Reducerar oxytocininfusion oönskade effekter av EDA? I förlossningens
Läs merMedicinsk hemabort i graviditsvecka 9+1 till 10+6 Pilotstudie
Medicinsk hemabort i graviditsvecka 9+1 till 10+6 Pilotstudie Författare: Erik Hagman, MD Handledare: Lotta Andreén, MD, PhD Kvinnokliniken, Länssjukhuset Sundsvall-Härnösand Jäv/intressekonflikt Ingen
Läs merExtrem prematuritet. Obstetrisk handläggning
Extrem prematuritet Obstetrisk handläggning - en balansgång mellan fetal indikation och maternell risk SFOG Örebro 2016 Maria Jonsson Docent Förlossningsöverläkare Akademiska sjukhuset Uppsala Handläggning
Läs merIngela Lundgren leg barnmorska och docent Högskolan i Borås
Ingela Lundgren leg barnmorska och docent Högskolan i Borås Studiecentra: SU/Mölndal SU/Östra, normal SÄS/Borås Studien är indelad i tre olika delar. Retrospektiv journalgranskning Pilotstudie Huvudstudie
Läs merMisoprostol (Cytotec ) vid igångsättande av förlossning (förlossningsinduktion)
Detta är ett svar från SBU:s Upplysningstjänst 2012-04-17 SBU:s Upplysningstjänst svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt, varför resultaten av litteratursökningen
Läs merSWEPI-STUDIEN: Induktion av förlossning i graviditetsvecka 41 jämfört med induktion i graviditetsvecka 42
SWEPI-STUDIEN: Induktion av förlossning i graviditetsvecka 41 jämfört med induktion i graviditetsvecka 42 Information till dig som kommit till 40 fulla graviditetsveckor Du har nu kommit till 40 fulla
Läs merVåga väga. Ett interventionsprojekt för obesa kvinnor på Danderyds sjukhus Mödrahälsovårdsöverläkare, Med Dr. Elisabeth Storck Lindholm.
Våga väga Ett interventionsprojekt för obesa kvinnor på Danderyds sjukhus Mödrahälsovårdsöverläkare, Med Dr. Elisabeth Storck Lindholm Våga väga På Danderyds sjukhus sedan september 2006, i Södertälje,
Läs merKejsarsnitt på icke medicinsk indikation
Kejsarsnitt på icke medicinsk indikation Berörda enheter MVC kusten, SMVC och förlossningsavdelningen Sunderby sjukhus. Syfte Enhetlig rutin. Förklaring Ca 8 % av svenska kvinnor önskar planerad kejsarsnittsförlossning
Läs merMedicinsk vetenskap AV, Verksamhetsförlagd utbildning - förlossningsvård II, 10,5 hp
1 (5) Kursplan för: Medicinsk vetenskap AV, Verksamhetsförlagd utbildning - förlossningsvård II, 10,5 hp Medical science MA, Maternity care II, 10,5 Credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde
Läs merPlacenta accreta när ska den lämnas kvar?
Placenta accreta när ska den lämnas kvar? ST-läkare Merit Kullinger Handledare: Specialist i gynekologi och obstetrik, öl Lars-Olof Svensson Specialist i gynekologi och obstetrik, öl Olga Romanov Kvinnokliniken
Läs merKoncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning
Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning RAPPORT Datum 2013-12-10 1 (10) Till Regiondirektör Jonas Rastad Genomlysning av förlossningsvården i Under sommaren 2013 var förlossningsvården i ansträngd.
Läs merPersonuppgifter Postnummer. MHV (manuell inmatning) inskrivning
Personuppgifter Postnummer MHV (manuell inmatning) inskrivning OBS! Tänk på att om du senare vill komplettera dina data med nya variabler medför det ett helt nytt uttag från registret, som inte kan kopplas
Läs merFostervatten, placenta och cervix. Eleonor Tiblad Centrum för fostermedicin, Kvinnokliniken Karolinska
Fostervatten, placenta och cervix Eleonor Tiblad Centrum för fostermedicin, Kvinnokliniken Karolinska Att bedöma fostervatten Hur bildas fostervatten Transudat från hud och membran (< 22 GV) lite Lungor
Läs merSWEPI-STUDIEN: induktion (igångsättning) av förlossning i graviditetsvecka 41 jämfört med induktion i graviditetsvecka 42
SWEPI-STUDIEN: induktion (igångsättning) av förlossning i graviditetsvecka 41 jämfört med induktion i graviditetsvecka 42 Information till dig som kommit till 40 fulla graviditetsveckor Du har nu kommit
Läs merARBETSMATERIAL Test-Mini-HTA-protokoll version för VGR och Sahlgrenska akademin
ARBETSMATERIAL Test-Mini-HTA-protokoll version 2007-02-05 för VGR och Sahlgrenska akademin Protokollet är framtaget med basen i ett danskt Mini-MTV-protokoll genom arbete i en HTAgrupp inom SU, Sahlgrenska
Läs merRegional riktlinje för Minskade fosterrörelser - rekommendationer för handläggning
Regional riktlinje för Minskade fosterrörelser - rekommendationer för handläggning Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper.
Läs merHIV1-infektion hos gravida kvinnor inkl behandling och uppföljning av barnet
2018-01-19 9468 1 (6) HIV1-infektion hos gravida kvinnor inkl behandling och uppföljning av barnet Sammanfattning Riktlinjen beskriver praktisk handläggning vid graviditet hos både HIV1- infekterade kvinnor
Läs merGynObstetrik. Eklampsi. the33. Health Department
GynObstetrik Eklampsi Health Department Innehållsförteckning 1 Eklampsi.......2 Inledning......2 Incidens....2 Patofysiologi......2 Symtom.........2 Behandling......3 Prognos.........3 Referenser.........
Läs merHemostassjukdomar ett fall. Trine Karlsson
Hemostassjukdomar ett fall Trine Karlsson Inskrivning MVC 29 år, BMI 24, 1-gravida v 9 Levaxinbeh hypothyreos, i övrigt frisk. Alltid riklig mens, lätt att få blåmärken, näsblödningar Utreda? Hur? V 12
Läs merKonferensen En dag om föräldrastöd, Växjö 2013-11-28. Vänta och föda barn studier bland kvinnor med utvecklingsstörning
Konferensen En dag om föräldrastöd, Växjö 2013-11-28 Vänta och föda barn studier bland kvinnor med utvecklingsstörning Foto: Berit Höglund Berit Höglund, barnmorska, medicine doktor, Institutionen för
Läs merMissfall och misstänkt X
Missfall och misstänkt X Specialist Obst/Gyn Danderyds Sjukhus Misstänkt X Delas upp i: Definitivt X PUL=pregnancy of unknown location Vid s-hcg över 1000 bör man kunna se något intrauterint??? Ej vid
Läs merObstetriska plexus brachialisskador
Obstetriska plexus brachialisskador Margareta Mollberg barnmorska Huvudhandledare Henrik Hagberg professor Bihandledare Lars Ladfors MD, PhD SFOG veckan 2008 SKÖVDE Plexus brachialisflätan C5- Th 1 Styr
Läs merCore Curriculum 1. Obstetrik och gynekologi - 9 poäng
Core Curriculum 1 Obstetrik och gynekologi - 9 poäng ÖVERGRIPANDE MÅL Tillämpa ett terapeutiskt förhållningssätt och en helhetssyn vid patientkontakt. Ta en adekvat somatisk anamnes Värdera en symptombild
Läs merVÄLKOMMEN. till SKRIFTLIG TENTAMEN I REPRODUKTION OCH UTVECKLING MOMENT: REPRODUKTION. Måndag den 4 maj Skrivtid: Lycka till!!
VÄLKOMMEN till SKRIFTLIG TENTAMEN I REPRODUKTION OCH UTVECKLING MOMENT: REPRODUKTION Måndag den 4 maj 2015 Skrivtid:13.30 16.00 Lycka till!! Namn:... Sjukhus: Max: 54 poäng Godkänt: 36 poäng Resultat:...
Läs merRESULTAT. Graviditets- och förlossningsvård. 1. Övervikt och fetma vid inskrivning till mödrahälsovård
RESULTAT Graviditets- och förlossningsvård 1. Övervikt och fetma vid inskrivning till mödrahälsovård Övervikt och fetma vid inskrivning på MVC speglar det aktuella hälsoläget i befolkningen. Norrbotten
Läs merPrehospital gynekologi och obstetrik. Carina Bejlum Obstetriker NU-Sjukvården NÄL Trollhättan
Carina Bejlum Obstetriker NU-Sjukvården NÄL Trollhättan Disposition Gynekologi Dysmenorré Ovulation Ovarial cysta Disposition Obstetrik Första trimesterkomplikationer Spontan abort Legal abort X Disposition
Läs merEffekterna av förändrade diagnoskriterier för graviditetsdiabetes i Sverige- en nationell randomiserad studie
Effekterna av förändrade diagnoskriterier för graviditetsdiabetes i Sverige- en nationell randomiserad studie CDC4G-trial www.cdc4g.com (changing diagnostic criteria for gestational diabetes) Helena Fadl,
Läs merLactate as an early marker of intrapartum fetal hypoxia
Lactate as an early marker of intrapartum fetal hypoxia Thesis for a doctoral degree Malin Holzmann Huvudhandledare Professor Lennart Nordström Bihandledare Professor Sven Cnattingius 2015-08-25 Malin
Läs merFaktaägare Agmell Britt-Marie, Teleman Pia
Rubrik Immunisering, erytrocyt immunisering, under graviditet Dokumenttyp Riktlinje Faktaägare Agmell Britt-Marie, Teleman Pia Gäller from 2016-03-29 Giltigt t o m 2018-03-29 Sida: 1 (5) Författare Thurn
Läs merSWEPI-STUDIEN: induktion (igångsättning) av förlossning i graviditetsvecka 41 jämfört med induktion i graviditetsvecka 42
SWEPI-STUDIEN: induktion (igångsättning) av förlossning i graviditetsvecka 41 jämfört med induktion i graviditetsvecka 42 Information till dig som kommit till 40 fulla graviditetsveckor Du har nu kommit
Läs merHinnsvepning - Barnmorskors erfarenhet och attityd
Magisteruppsats 15 hp Hinnsvepning - Barnmorskors erfarenhet och attityd Författare: Caroline Kangefjärd & Elin Karlsson Handledare: Lena Lendahls Examinator: Marie Oscarsson Termin: HT18 Ämne: Reproduktiv,
Läs merVems är förlossningen? Möte med kvinnor som önskar kejsarsnitt. Elsa Lena Ryding Karolinska Solna, Stockholm
Vems är förlossningen? Möte med kvinnor som önskar kejsarsnitt Elsa Lena Ryding Karolinska Solna, Stockholm Hur många gravida kvinnor i Sverige önskar kejsarsnitt? Enligt KUB 1999-2000 skulle 8,2% av 3283
Läs merVikten av vikten under graviditet och förlossning
Vikten av vikten under graviditet och förlossning Marie Blomberg Docent Förlossningsöverläkare Kvinnokliniken Linköping Fetma hos gravida i Sverige Graviditeter, förlossningar och nyfödda barn Medicinska
Läs merHur efterlevs hälsofrämjande riktlinjer för gravida och deras partner? Fokus på gravida kvinnor och alkohol
Hur efterlevs hälsofrämjande riktlinjer för gravida och deras partner? Fokus på gravida kvinnor och alkohol HANNE HEGAARD, BARNMORSKA, FORSKARE, LUND UNIVERSITET CHILD AND FAMILY CARE OCH FORSKNINGSENHETEN
Läs merLeta fram patienten i journalarkivet. Om patienten eller aktuell graviditet saknas där; registrera Ny graviditet, se föregående kapitel.
Inläggnining av gravid Det är alltid barnmorskan som registrerar inläggning av gravid eftersom FVbladen ingår i denna procedur. De uppgifter som bokförs skapar FV-blad, ett påbörjat vårdtillfälle med alla
Läs merSökgeneratorn är en inbyggd 4D-funktion och kan inte ändras med KIKAprogrammering.
är en inbyggd 4D-funktion och kan inte ändras med KIKAprogrammering. finns i Förlossningsliggaren, Administratörsboken, Gravida liggare och ultraljudsdelen. Den fungerar likadant på alla ställen men söker
Läs merRegionala riktlinjer för hypertoni under graviditet i basmödrahälsovård
Regionala riktlinjer för hypertoni under graviditet i basmödrahälsovård Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper.
Läs merUnderburenhet - definitioner
Preterm födsel Underburenhet - definitioner Preterm: < 37 fulla veckor Very preterm: < 32 fulla veckor Extremely preterm: < 28 fulla veckor Underburenhet - prevalens - Mellan 5 och 11 % av alla födslar
Läs merVanliga graviditetskomplikationer 2010. Agneta Blanck och Karin Petersson Obstetriksektionen Karolinska Huddinge
Vanliga graviditetskomplikationer 2010 Agneta Blanck och Karin Petersson Obstetriksektionen Karolinska Huddinge Obstetrik Syftet med obstetrisk verksamhet är att optimera förutsättningarna för frisk mor
Läs merPublicerat för enhet: NU-sjukvården; Kvinnoklinik Version: 7
Publicerat för enhet: NU-sjukvården; Kvinnoklinik Version: 7 Innehållsansvarig: Eija Hinkkanen, Barnmorska, Gynekologisk mottagning Norra Älvsborgs Länssjukhus (eijhi); Ida Giltig från: 2014-12-05 Lindahl,
Läs merInduktion av förlossning SFOG riktlinje version 6
Induktion av förlossning SFOG riktlinje version 6 Sammanfattning av rekommendationer för induktion 2015-10-16, preliminärt förslag, skickas ut till SFOG:s vetenskapliga sekreterare och sekr/ordf Perinatal-ARG.
Läs merEffekt och säkerhet av misoprostol för induktion av förlossning Misoprostol i två dosregimer: 25 μg kontra 50 μg
Examensarbete Effekt och säkerhet av misoprostol för induktion av förlossning Misoprostol i två dosregimer: 25 μg kontra 50 μg Författare: Simone Ta Handledare: Anna Asplund Persson Termin: HT18 Ämne:
Läs merForskningsplan. Huvudhandledare Docent Thorkild F Nielsen MD PhD Kvinnokliniken, Södra Älvsborgs sjukhus (SÄS), Borås, Sverige
1 Forskningsplan Kvinnans body mass index (BMI) under graviditeten och fosterviktens betydelse för förekomsten av bäckenbottenbesvär 20 år efter förlossningen Leg läkare Maria Gyhagen Avdelningen för obstetrik
Läs merUnderlag för utvecklingssamtal i VFU på förlossningsavdelningen i kursen Sexuell, Reproduktiv och Perinatal hälsa 2.
Institutionen för kvinnors och barns hälsa Enheten för Reproduktiv Hälsa Utvecklingssamtal Termin 2 Underlag för utvecklingssamtal i VFU på förlossningsavdelningen i kursen Sexuell, Reproduktiv och Perinatal
Läs merObstetrik, Gynekologi och Neonatologi
Obstetrik, Gynekologi och Neonatologi 8 hp Provmoment: 2 Ladokkod:62BO11 Tentamen ges för: BM06 samt studenter i fristående kurs TentamensKod: Tentamensdatum: 2012 11 09 Tid: 09.00 13.00 Hjälpmedel: Inga
Läs mer