Norden och klimatpolitiken
|
|
- Georg Lundqvist
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Andra träffen/modul 2 (sid 1) Norden och klimatpolitiken Verktyg och roller Metoder och aktörer för ett nytt klimatavtal i Köpenhamn EU har beslutat att minska koldioxidutsläppen med 20% till år 2020 för att nå max 2 graders global uppvärmning. Den svenska regeringen går längre. Utsläppen av växthusgaser skall minska med 40% och halva Sveriges energianvändning skall komma från förnybara bränslen år Nettoutsläppen av växthusgaser skall vara noll år Sverige har den mest ambitiösa klimat- och energipolitiken i Europa. Rollen Norden kan spela är att gå före och vara ett gott exempel. Norden kan stötta andra EU-länder att ta interna strider först och prata med enad front utåt. Norden kan också ta föra upp klimatfrågan på agendan vid andra internationella förhandlingsarenor, utöver att driva den i Nordiska rådet och Nordiska ministerrådet. Verktyg Norden kan använda sig av i EU-sammanhang kan vara att verka för att EU:s jordbruksbidrag styrs hårdare mot klimatåtgärder, liksom att mäta effekten av sina klimatlösningar, nationellt och internationellt. Inför denna träff, läs gärna Inger Jägerhorns rapport Makt och vanmakt, sid Källa: Regeringens klimatproposition, moderaterna.se Bild: km6xo onflickr (CC) Andra studieträffen Norden och Klimatet är ett studiematerial med fyra träffar som behandlar klimatpolitik ur ett nordiskt perspektiv. Materialet ingår i ett bildningsprojekt lanserat av Föreningen Norden, Studieförbundet Vuxenskolan och Global Utmaning med finansiering av Nordiska ministerrådet. Den andra studieträffen handlar om verktyg och roller och presenterar ett par uppgifter att studera vidare. Välj själv vilka frågor du vill diskutera vidare i studiegruppen. Ett par utvalda uppgifter markerade med en asterix (*) fördjupas i e-kursen du finner på ArenaNorden.org. Förutom studiematerialet Norden och klimatpolitiken finns studiematerialet Norden och klimatet. ORD ATT LÄGGA PÅ MINNET - GLOBAL HUMANITARIAN FORUM Kofi Annan leder den nystartade internationella organisationen Global Humanitarian Forum med fokus på klimatförändringarnas påverkan på de fattiga och utsatta i världen. Vilka verktyg lanseras via detta forum för att motverka det faktum att naturkatastrofer redan idag skördar mer liv än konflikter och krig i de fattigaste länderna? Exempel på verktyg är samhällsplanering. Hur bättre använda de resurser som finns tillgängliga? Ett annat verktyg är institutionella ramverk som säkerställer samarbete, inte konflikt. Ett tredje verktyg är försäkringar för fattiga som är de mest utsatta för klimatförändringar. Ett 'ärde verktyg är modern media för att förklara klimatförändringarna i hårt drabbade samhällen och förmedla tidiga varningssignaler. Källa: Global Humanitarian Forum
2 Andra träffen/modul 2 (sid 2) * UNDERSÖK VILKA POLITISKA VERKTYG SOM STÅR TILL BUDS Sverige Finland Island Danmark Sverige De politiska styrmedel som diskuteras inför förhandlingarna i Köpenhamn är väl beprövade. Inger Jägerhorn listar ett par verktyg i Makt och vanmakt i klimatförhandlingarna : Handel med utsläppsrätter Ekonomi handlar om att hushålla med begränsade resurser. Många naturresurser betingar ett pris som påverkas av tillgång och efterfrågan. Olja. Skog. Metaller. Och nu, luften. Den centrala frågan för klimattoppmötet i Köpenhamn blir att prissätta utsläpp av koldioxid, vilket FN:s klimatpanel bedömer vara avgörande för att minska utsläppen. Handeln med utsläppsrätter sätter även ett tak för utsläppen. Gränser för tillåtna utsläpp och vad det skall kosta att överskrida dem är fortfarande oklart. En global utsläppshandel vore idealet, men det kommer att ta tid. Först ut är EU och snart USA där förorenaren får betala för sina utsläpp ( Polluter Pay Principle ). Regleringar Att reglera beteenden på individnivå är kontroversiellt, men finner ofta acceptans till slut. Ett exempel är förbud mot att röka på restauranger. Ett förbud mot glödlampor till förmån för lågenergilampor har EU redan beslutat om (100 W- lampor bort 2009, 25 W-lampor bort 2012). Vad gör man med flygresor och köttkonsumtion? Är det möjligt eller önskvärt att reglera dessa två klimatposter? Lagsti"ning Lagstiftningens roll i att styra samhällsutvecklingen kan inte underskattas, om den efterlevs. Vad sägs om en lagstiftning mot bensinbilar 2025? Det är centerpartiets förslag. Skatter En global koldioxidskatt kan finansiera klimatåtgärder. En trängselskatt, som i Stockholm, kan få bilister att välja kollektivtrafik. Skattelättnader är ett annat styrmedel som används för att bland annat stimulera till köp av miljöbilar. Upplysning & Information Kunskap föder engagemang. Att finansiera informationsprojekt är ett annat styrmedel. Tu#ar En tullavgift på utvalda importerade varor kan motiveras med att exportlandet inte lagt in klimatkostnaden i varans pris. Samtidigt riskerar det att störa frihandeln. Subventioner Subventioner kan vara ett sätt att stödja utvecklingen av ny koldixodsnål teknik. Forskning & utveckling Vindkraftsindustrin i Danmark, solindustrin i Norge och kärnkraftsindustrin i Sverige och Finland hade knappast varit möjlig utan statens investeringar i forskning och utveckling. Stödåtgärder Skogsplantering är en klimatförebyggande stödåtgärd staten kan styra över. Källa: Inger Jägerhorn, Makt och vanmakt i klimatförhandlingarna. Bild: Claudio.r-hermes & Stuck in Customs onflickr (CC) SÖK UPP EN RAPPORT OM MILJÖPOLITIK FRÅN VALFRITT PARTI Sök rätt på en miljöpolitisk rapport från ett politiskt parti. Där får veta mer om vad, varför och hur partiet vill agera för att nå en hållbar utveckling i allmänhet och klimatfrågan i synnerhet. Ett ambitiöst exempel är Miljöpolitik för en globaliserad värld (2008) framtaget under ledning av Anders Wijkman (kristdemokrat) eller Miljöpartiets hemsida under ämnesavdelningen Miljö ( Jämför med ett parti i ett nordiskt grannland. Vilken klimatpolitik förespråkar de?
3 Andra träffen/modul 2 (sid 3) VILKA FRÅGOR SKULLE NORDISKA LÄNDER KUNNA DRIVA GEMENSAMT? Exempel 1: Acceptans för målet Exempel 2: Skatt på flyget Exempel 3: Åtgärder mot avskogning Källa: Den nordiske COP15 gruppe, norden.org; Bild: cpalmieri & The Shane H & World Resource Institute onflickr (CC) Nordiska ministerrådet har skapat en ny grupp, COP15, med uppgift att underlätta förhandlingarna i Köpenhamn 2009 och att skapa samförstånd. Uppgiften är inte att koordinera de nordiska ländernas klimatmål. Gruppens arbete presenteras i rapporten Possible activities to support negotiations on a post climate change regime. Här föreslås några gemensamma arbetsområden för de nordiska länderna: Acceptans för ett mätbart mål Bara genom ett mätbart mål och sista datum kan en tidsplan skapas för mätbara utsläppsminskningar. Norden behöver påminna om vikten av detta. Få med utvecklingsländerna Det är viktigt att få med fler länder med utsläppsåtaganden än i Kyotoprotokollet. Att USA deltar fullt ut är viktigt; dels p g a de stora utsläppen, dels för att få med de stora utvecklingsländerna i diskussioner om utsläppsnivåer. Bland annat Kina står utanför Kyotoprotokollet. Att få u-länder att acceptera bindande krav förväntas bli svårt, oavsett om åtagandet gäller utsläpp relativt ett basår, som Kyotoprotokollet, eller utsläpp per enhet av BNP. En strategi med olika utsläpp för olika sektorer, till exempel energisektorn, snarare än hela länder, kan vara en väg framåt. Andra brännande frågor för nordiska länder att skapa samförstånd kring är avskogning och kolsänkor, internationella transporter, renare teknologi och finansiering/investeringar. Det sistnämnda inkluderar förslag på en skatt på flyg- och sjötrafik, liksom att i-länder åläggs att betala för ytterligare utsläppsrätter de hittills fått gratis. VAD INNEHÅLLER EU:S KLIMATPAKET? Europaparlamentet klubbade i december 2008 igenom EU:s klimatpaket, som innehåller: handel med utsläppsrättigheter, mål om minskade utsläpp per land satsningar på förnyelsebara bränslen lagring av koldioxid samt skärpta utsläppskrav på nya bilar Som väntat blev förslaget en kompromiss efter en årslång process. Resultatet blev att i) industrin får längre på sig att anpassa sig tills de behöver betala för utsläppsrätterna; ii) skärpta krav på bilavgaser sker långsammare än det först var tänkt, och iii) EUländer får nå sin utsläppskvot genom att investera i klimatprojekt i utvecklingsländer, vilket är en billigare lösning. Miljörörelsen ställer sig kritisk och anser att klimatpaketet blir urvattnat och att det bromsar en nödvändig omställning. Reinfeldt menar att utan EU:s klimatpaket skulle många länder inte göra någonting alls. Har EU tagit av sig ledartröjan eller inte? Det beror på vem man frågar. Källa: Stefan Winiger, Sveriges Radio; SvD, EU-ledarna eniga om klimatpaket, Bild: Europaparlamentet, bene onflickr (CC) * FUNDERA ÖVER VAD SOM ÄR VÄLFÄRD FÖR DIG Ett viktigt politiskt verktyg är att skapa en gemensam bild av framtiden. Skickliga politiker förmår att göra detta, men det kommer också på medborgaren att fundera över vad som är välfärd. Ny teknik kan bara delvis reducera klimatpåverkan från ökad konsumtion. Hur kan vi stimulera till att skapa mer upplevd lycka utan att öka klimatpåverkan? Ett sätt är att styra mot immateriell konsumtion kan vara lägre skatter på kulturupplevelser. Källa: Konsumentverket, remiss till Miljödepartementet. Bild: David Maddison onflickr (CC)
4 Andra träffen/modul 2 (sid 4) STUDERA URSPRUNGSBEFOLKNINGENS ROLL I KLIMATDEBATTEN Ursprungssamhällen i norra Norden påverkas tidigt av klimatförändringarna. Men vem för deras talan? Vilken roll vill de spela i klimatförhandlingarna i Köpenhamn? Det är frågor att undersöka närmare. En aspekt av samernas Ändrad markanvändning medför politiskt laddade frågor som ägande- och förfoganderätt, liksom lokal förvaltning och självbestämmande. förändrade villkor som dök upp under Nordkalottkonferensen i Haparanda i augusti 2008 är ändrad markanvändning. Den globala uppvärmningen, förklarade Sara Larsson från Sametinget, kan leda till ändrade förutsättningar i norr genom: ökad befolkning och ökade jordbruksarealer; intensivare skogsbruk och mer barrskogar; ökad energiutvinning från biomassa, vindkraftsparker och orörda älvsträckor; ökad 'ällturism som konkurrerar om de sista vildmarkerna. Sett ur ett sameperspektiv finns det stora möjligheter till positiv utveckling för urfolkssamhällen i arktisregionen, om man tar tillvara urfolkens kunnande utan att förstöra den arktiska miljön, menade Sara Larsson. Klimatförändringarnas direkta påverkan på ursprungssamhällen är viktiga inspel i den pågående klimatdebatten. Det lyfter upp den moraliska aspekten av att de som först drabbas av klimatförändringarna sällan är de som orsakat dem. Liksom ursprungsbefolkning påverkas när Amazonas avverkas, har vi i Norden samerna som påverkas av klimatförändringarna. Källa: Sara Larsson, Nordkalottkonferens Bild: orvaratli onflickr (CC) * UNDERSÖK VERKTYG SOM MINSKAR MATENS KLIMATPÅVERKAN Inom EU står maten för 30% av utsläppen av växthusgaser, om man räknar in energiåtgång vid livsmedelsproduktionen och transporter. I världen står bara djurhållningen för 18% av utsläppen. Att konsumenten löser klimatproblemet genom frivilliga klimatval är knappast troligt. Det behövs politisk styrning. Här spelar jordbruksbidrag in, liksom reglering av utsläpp av växthusgaser från livsmedelsindustrin och transporterna. Staten kan välja att stödja öronmärkta projekt, som att klimatmärka varor, vilket gör det lättare för konsumenten att göra ett aktivt val. Naturvårdsverket, KRAV och LRF driver frågan. Staten kan också stödja informationsprojekt som stimulerar: Minskat svinn Ändrade varuval Ändrade inköpsresor Minskad mängd grönsaker odlade i växthus uppvärmda av fossila bränslen Minskad köttkonsumtion Regeringen kan via biståndet fokusera på hållbart lantbruk med inslag av småskalig livsmedelsförädling i utvecklingsländer, investeringar i miljöteknik och en satsning på utbildning om hållbar jordbruksmetoder. Samtidigt spelar individuella matval en roll. Ekologiska produkter är ett sätt att ta ställning, även om inget sägs om varans klimatpåverkan. Källa: Konsumentverket, remiss till Miljödep.; SNF, rapport: Mat, klimat och utveckling. Bild: Pirate Scott onflickr (CC) Källa: SNF, rapport, Mat, klimat och utveckling. Bild: satosphere onflickr (CC) MER OM MAT OCH KLIMAT Svenska Naturskyddsföreningen (SNF) ser tydliga samband mellan mat och klimatförändringar, som slår hårdast mot de fattiga i utvecklingsländer. Översvämningar och ökade temperaturer påverkar saniteten och dricksvattnet. Det ökar risken för sjukdomar. Förändringar i temperatur, nederbörd, växtsäsong, skadedjur och jordmån påverkar skördar, betesmarker, köttproduktion, fiske och vild mat. Det påverkar i sin tur möjligheten till egen försörjning. Matfrågan är i högsta grad politisk.
5 Andra träffen/modul 2 (sid 5) VAD GÖR DINA PARLAMENTARIKER? VAD HÄNDER EFTER POZNAN? EU är den aktör som hittills drivit frågan om klimatlösningar på global nivå. Danmark, Finland och Sverige har folkvalda representanter i EU-parlamentet. Norge och Island deltar i andra sammanhang på den europeiska arenan. Diskutera i gruppen: Spår 1: Ta reda på vad dina EU-parlamentariker gör åt klimatfrågan. Gör de tillräckligt? Kan du påverka dem att göra mer? Vilka frågor skulle du vilja ställa direkt till dem när tillfälle ges? Om du vill ha tips på ett par vägledande frågor till dina EU-parlamentariker kommer här ett par förslag: 1. Vilken är din strategi för hur EU skall påverka klimatförhandlingarna i Köpenhamn? 2. Stödjer du en nationell handlingsplan för att minska koldioxidutsläppen med minst 40% till år 2020? Varför inte mer? Varför inte mindre? 3. De nordiska länderna satsar en halv miljard på forskning och utveckling inom klimatområdet. Vilket område vill du föra fram som särskilt lovande? 4. Genom vilka kanaler verkar ni för folkbildning och dialog kring behovet av omställning? Hur verkar du för stödja människors egna klimatval? 5. Hur vill du använda biståndet för att hantera problem med global uppvärmning i utvecklingsländer? 6. Vilka goda exempel kan du föra fram på personer och verksamheter som visar vägen till en kolfattig ekonomi? Spår 2: Följ debatten efter Poznan (COP14) på ArenaNorden.org. Vad händer? Vilka positioner tar länderna? Se här för ett par vägledande frågor: 1. Forsätter EU med sin ledarroll, trots att man inte har den interna fördelningen av utsläppsrätter klar? 2. Uppstår det ett tredje spår i klimatförhandlingarna med Indien, Kina, Brasilien (Ryssland)? 3. Skickar USA nya positiva signaler på att de tar sitt ansvar? 4. Samarbetar Norden för att en klimatuppgörelse kommer till stånd? 5. Vad händer med utsläppshandeln och finansiering av i klimatprojekt i utvecklingsländer? Källa: Inger Jägerhorn, Makt och vanmakt i klimatförhandlingarna, Föreningen Norden, Global Utmaning samt intervju i Stockholm, dec 2008
6 Andra träffen/modul 2 (sid 6) 5) Nya definitioner Klimatfrågan ställer mycket på ända. Vi behöver tänka nytt när naturvetenskapen visar oss hur det ligger till. Jorden är inte bara rund, dess resurser är också ändliga. Det ställer nya frågor: Politik: Hur kan nationell politik ställa om för att möta ett gemensamt hot för alla nationer på jorden? Välfärd: Hur omdefinierar klimatfrågan vad som är viktigt i livet? Ekonomi: Hur prissätter vi luft, en resurs som ingen äger och som hittills varit gratis? ARENA NORDEN På kan du lära dig mer om Norden och klimatpolitiken. Här hittar du mer material och länkar, samt aktuella nyheter på klimatområdet. Du har även möjlighet att ställa en fråga till vår expertgrupp, om det är något du och dina vänner i studiecirkeln funderar över och som ni inte kan hitta något svar på själva. Välkommen in! E-KURS Studiematerialet är kopplat till en e-kurs för att underlätta diskussioner mellan nordiska vänner. Den digitala e-kursen kan med fördel köras parallellt med studiematerialet. Här presenteras rörliga bilder, fördjupande länkar och möjlighet att ge skriftliga kommentarer. En gång i veckan hålls en telefonkonferens. För mer information, se Bild: Stadshuset i Helsingfors, Henrik von Wendt onflickr (CC) KÄLLOR Albaeco.com Global Humanitarian Forum Inger Jägerhorn, Föreningen Norden/Global Utmaning. Makt och vanmakt i klimatförhandlingarna Konsumentverket Miljödepartementet Regeringens klimatproposition mars, 2009 SNF, Rapport, Mat, klimat och utveckling Sverker Sörlin, DN Utrikespolitiskt konvent 2008 LÄNKAR Albaeco.com COP15 Copenhagen Norden.org Norden.se BÖCKER Johan Tell, 100 sätt att rädda världen Mark Lynas, Sex grader Isabella Lövin, Tyst hav Rachel Carson, Tyst vår Brian Arthur, Resilience thinking Natur: Hur ändrar klimatfrågan vår uppfattning om relationen till naturen när dess gratistjänster, som rent vatten, ren luft, frisk jord och stabilt klimat, fungerar allt sämre? Källa: Inger Jägerhorn, Makt och vanmakt i klimatförhandlingarna Några miljöministrar i Köpenhamn 2009 Andreas Carlgen Sverige Connie Hedegaard Danmark Paula Lehtomäki Finland Bild: Magnus Fröderberg, norden.org; eeva.fi
Swedish The Swedi wood effect Sh wood effec NYckelN Till framgång T i köpenhamn1 Swe e TT global T per Spek Tiv ett initiativ av:
Swedish Wood Effect NYCKELN TILL FRAMGÅNG I KÖPENHAMN ETT INITIATIV AV: 1 2 Lösningen finns närmare än du tror Klimatfrågan är en av mänsklighetens ödesfrågor. De klimatförändringar som beror på människans
Läs merNORDEN OCH KLIMATET. Modul 1
Modul 1 Ett bildningsprojekt!ån Föreningen Norden, Global Utmaning och Studieförbundet Vuxenskolan med ekonomiskt stöd!ån Nordiska ministerrådet Juni 2009 Modul 1 - Introduktion (sid 2) INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merSTUDIEHANDLEDNING Vägen till Köpenhamn Klimatpolitisk kartbok
STUDIEHANDLEDNING Vägen till Köpenhamn Klimatpolitisk kartbok Av Rikard Warlenius 2009 Till dig som ska vara cirkelledare Studiecirkeln är en unik pedagogisk form av lärande där deltagarnas erfarenheter,
Läs mer*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där.
PRIO-lektion november Nu börjar nedräkningen inför FN:s klimatmöte i Paris, som ska pågå mellan den 30 november och 11 december. Världens länder ska då enas om ett nytt globalt klimatavtal som ska gälla
Läs merUNFCCC KLIMATKONVENTIONEN. Fyrisöverenskommelsen 2015
UNFCCC KLIMATKONVENTIONEN Fyrisöverenskommelsen 2015 Nedanstående klimatavtal har förhandlats fram vid Fyrisskolans COP21-förhandling den 3-10 december 2015. Avtalet kommer att ersätta Kyotoprotokollet
Läs merNORDEN OCH KLIMATPOLITIKEN
NORDEN OCH KLIMATPOLITIKEN Modul 2 Ett bildningsprojekt!ån Föreningen Norden, Global Utmaning och Studieförbundet Vuxenskolan med ekonomiskt stöd!ån Nordiska ministerrådet Januari 2009 Modul 2 - Introduktion
Läs merEtt fall framåt för svenskt skogsbruk?
Klimatmötet i Köpenhamn Ett fall framåt för svenskt skogsbruk? Vad resulterade COP 15 i? Visade svårigheten i att driva jättelika förhandlingsprocesser där enskilda länder/ grupper av länder har olika
Läs merMer EU för klimatets skull
Mer EU för klimatets skull DE SVÅRA FRÅGORNA LÖSER VI BÄST TILLSAMMANS Mer EU för klimatets skull Klimatförändringarna leder till extremväder och naturkatastrofer, både i Sverige och i resten av världen.
Läs merBehovet av ledarskap i klimatpolitiken. Temperaturkoll svensk klimatpolitik. Sverige och EU: klimat- och energipaketet mm
Knäckfrågorna inför Köpenhamn Cemus, 2/12 2008 Behovet av ledarskap i klimatpolitiken Temperaturkoll svensk klimatpolitik Sverige och EU: klimat- och energipaketet mm FN-förhandlingarna: Poznan och vidare
Läs merABCD-projektets roll i klimatpolitiken
ABCD-projektets roll i klimatpolitiken Skogens roll i klimatpolitiken Innehåll: De första klimatpropositionerna avvaktande hållning till skogens som kolsänka Vision 2050 förändrade behov ger nya initiativ
Läs merMiljö- och energidepartementets remiss av delbetänkande från Miljömålsberedningen med förslag om en klimat- och luftvårdsstrategi för Sverige
Henrik Johansson miljösamordnare Tel. 0470-413 30 Kommunstyrelsen Miljö- och energidepartementets remiss av delbetänkande från Miljömålsberedningen med förslag om en klimat- och luftvårdsstrategi för Sverige
Läs merÖka andelen förnybar energi
RÅDSLAG VÅRT KLIMAT K L I M A T F R Å G A N Ä R VÅ R T I D S Ö D E S F R Å G A att hindra den globala upp värmningen är avgörande för framtidens livsvillkor. Om temperaturen fortsätter att stiga i samma
Läs merKlimatpolitikens utmaningar
MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Klimatpolitikens utmaningar Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Innehåll Inledning Globala miljöproblem kräver globala lösningar Renodla koldioxid- och energiskatterna
Läs merAtt navigera mellan klimatskeptiker & domedagsprofeter Föredrag för GAME & Näringslivets miljöchefer Göteborg Fysisk resursteori Energi & Miljö, Chalmers Norra halvklotets medeltemperatur under de senaste
Läs merEn sammanhållen klimat- och energipolitik
En sammanhållen klimat- och energipolitik Europas mest ambitiösa klimat och energipolitik En strategi ut ur beroendet av fossil energi Resultatet av en bred process Sverige får en ledande roll i den globala
Läs merNORDEN OCH KLIMATET. Modul 1
Modul 1 Ett bildningsprojekt!ån Föreningen Norden, Global Utmaning och Studieförbundet Vuxenskolan med ekonomiskt stöd!ån Nordiska ministerrådet December 2008 Modul 1 - Introduktion (sid 2) INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merVäxthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering
Frågor och svar om: Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering 1. Klimatförändring Hur fungerar växthuseffekten? Den naturliga växthuseffekten är en förutsättning för livet på jorden. Beräkningar
Läs merett rollspel om klimat för åk 9 och gymnasiet
Lärarhandledning Klimattoppmöte 2011 ett rollspel om klimat för åk 9 och gymnasiet Under FNs klimattoppmöte i Sydafrika i december 2011 träffas världens ledare för att hitta en lösning på klimatutmaningarna.
Läs merFramtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version
Framtidskontraktet Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag Version: Beslutad version Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag 5 Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen
Läs merKristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans?
Klimatarbete-Miljömål-Transporter Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans? Klimatvision Sverige ska ha en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning och inga
Läs merEtt nytt ledarskap för miljön
Ett nytt ledarskap för miljön Centerpartiets granskning av Miljöpartiet i regeringen Miljöpartiets tid i regeringen har kännetecknats av turbulens, svikna löften och ett otydligt ledarskap. Man tog inte
Läs merInvestera. för ett hållbart klimat. De Europeiska Socialdemokraternas Parlamentsgrupp
Investera för ett hållbart klimat De Europeiska Socialdemokraternas Parlamentsgrupp Utgångsläget Få kan ha undgått de ringande varningsklockorna om hur klimatet förändras. Klimatförändringarna är en ödesfråga
Läs merInternationellt ledarskap för klimatet
Internationellt ledarskap för klimatet 1) Inför klimatavgifter inom EU mot länder som lämnat Parisavtalet Klimatet kan inte vänta. Torka, skogsbränder och andra extrema väderhändelser är en konsekvens
Läs merFördjupad utvärdering av miljömålen 2019
Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019 En sammanhållen politik för hållbar utveckling Viktiga vägval för att nå miljömålen Sverige kan påverka den globala utvecklingen Förebild hantera våra nationella
Läs merVässa EU:s klimatpoli tik. En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter
Vässa EU:s klimatpoli tik En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter Sammanfattning EU:s system för handel med utsläppsrätter (EU-ETS) är tillsammans med unionens
Läs merEtt hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå
Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Energipolitiska mål för Sverige fram till 2020 Energimyndighetens vision: Ett hållbart energisystem Svensk och
Läs merRemissvar på Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050
Remissvar på Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050 Remissvar från Hagainitiativet, Stockholm den 1 februari 2013 Sammanfattning: Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050 tar sig an en viktig
Läs merStoppa utsläppen inte utvecklingen
Stoppa utsläppen inte utvecklingen Stoppa utsläppen inte utvecklingen Sommaren 2018 kan bli en vändpunkt i den svenska klimatdebatten. Sverige har fått uppleva vad extremväder kan orsaka för skada för
Läs merKlimatfrågan 2025 Aktiva seniorer Anna Säfvestad Albinsson
Klimatfrågan 2025 Aktiva seniorer Anna Säfvestad Albinsson Program Klimatkrisen och dess effekter Konsumtionsbaserade utsläpp Bikupa hur ser ditt klimatkonto ut? Hur tänkte jag? Tankar kring tågresan till
Läs merFördjupad utvärdering av miljömålen Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket
Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019 Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket Målet för detta webbinarium Ni som lyssnar ska känna till bedömningen av miljötillståndet
Läs merRegeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM65. Vägen från Paris. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. 1 Förslaget. Miljö- och energidepartementet
Regeringskansliet Faktapromemoria Vägen från Paris Miljö- och energidepartementet 2016-04-06 Dokumentbeteckning KOM (2016) 110 Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet och rådet Vägen efter
Läs merEn regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.
En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-08-25 Fler miljöbilar för ett modernt och hållbart Sverige Sverige är ett föregångsland på klimatområdet.
Läs merMat, miljö och myterna
Mat, miljö och myterna Kansliet 2007-03-08 1 Naturskyddsföreningen en grön konsumentrörelse! Handla Miljövänligt-nätverket - 88 Egen miljömärkning BRA MILJÖVAL 89 Miljövänliga veckan - 90 Butiksundersökningar
Läs merVad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen
Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vi människor släpper ut stora mängder växthusgaser. När halten av växthusgaser ökar i atmosfären stannar mer värme kvar vid jordytan. Jordens
Läs merAllmänheten och växthuseffekten 2006
Allmänheten och växthuseffekten Allmänhetens kunskap om och inställning till växthuseffekten, med fokus på egna åtgärder, statliga styrmedel och företagens ansvar Frågorna om allmänhetens kunskaper om
Läs merKlimattoppmötet COP 19 i Warszawa
Klimattoppmötet COP 19 i Warszawa Madelene Ostwald GMV (GU/Chalmers) & Linköpings universitet madelene.ostwald@chalmers.se 3 december 2013 GAME frukost Lättare att hänga med på COPmötet vid datorn än att
Läs merKlimatrörelsens checklista för den klimatpolitiska handlingsplanen
Klimatrörelsens checklista för den klimatpolitiska handlingsplanen Sju av åtta riksdagspartier har antagit ett mål om att Sverige senast år 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären,
Läs merNaturvårdsverkets rapport om klimatfärdplan 2050 (underlag till en färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp 2050).
Kerstin Alquist Trafikplanering 08-508 260 77 kerstin.alquist@stockholm.se Till Trafik- och renhållningsnämnden 2013-03-14 Naturvårdsverkets rapport om klimatfärdplan 2050 (underlag till en färdplan för
Läs merSvensk klimatpolitik SOU 2008:24
Klimatberedningens betänkande Svensk klimatpolitik SOU 2008:24 Klimatberedningen (M2007:03) Klimatberedningen Mål på kort, medellång och lång sikt Handlingsplan till år 2020 Svenskt agerande i de internationella
Läs merStrategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar
Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Faktamaterialet presenterar 1. Statistik gällande klimatutsläpp i Västra Götaland 2. Det
Läs merSvenskt Näringsliv har tagit del av ovanstående remiss och önskar framföra följande synpunkter.
Miljö- och energidepartementet Vår referens/dnr: Klimatenheten 9/2019 Ina Müller Engelbrektson Er referens/dnr: M2019/00116/K1 2019-02-20 Remissvar Meddelande från kommissionen: En ren jord åt alla en
Läs merSammanfattning. Uppdraget och hur det genomförts
Sammanfattning Uppdraget och hur det genomförts Regeringen beslutade den 18 december 2014 att ge Miljömålsberedningen i uppdrag att föreslå ett klimatpolitiskt ramverk och en strategi för en samlad och
Läs merKommittédirektiv. Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser. Dir. 2012:78
Kommittédirektiv Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser Dir. 2012:78 Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2012. Sammanfattning I regeringens proposition
Läs merKommunens ansvar för klimatet
Kommunens ansvar för klimatet En rapport från Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund www.ssu.se Förord Fram till den 18 december är världens ledare samlade i vårt grannland för att förhandla fram ett
Läs merDen svenska miljöopinionen. - utveckling och läget idag. Johan Martinsson Statsvetenskapliga institutionen, Göteborg universitet
Den svenska miljöopinionen - utveckling och läget idag Johan Martinsson Statsvetenskapliga institutionen, Göteborg universitet Varför studera miljöopinionen? Stöd för miljöpolitik viktig del för framgångsrik
Läs merLedord för Sveriges energipolitik. Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium
Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet Inom energiområdet Energiförsörjning för ett hållbart samhälle Satsningar på: Försörjningstrygghet
Läs merAnn-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö
Läs merOlle Ludvigsson Europaparlamentariker. Socialdemokraterna S&D-gruppen Västsverige
Olle Ludvigsson Europaparlamentariker Socialdemokraterna S&D-gruppen Västsverige Internationellt och europeiskt klimatarbete 1) 2) 3) Internationell klimatpolitik: Baksmälla efter Köpenhamn - hur går man
Läs merRegeringens klimat- och energisatsningar
Bioenergiseminarium Örebro 11 november 2008 Regeringens klimat- och energisatsningar Magnus Blümer Energienheten Innehåll Energiläget Allians för Sverige - energiöverenskommelse EU Aktuella nationella
Läs merEG- kommissionens förslag till direktiv om handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom Europeiska unionen (KOM(2001)581)
1 (5) Näringsdepartementet Enheten för energi, skog och basindustri 103 33 Stockholm EG- kommissionens förslag till direktiv om handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom Europeiska unionen (KOM(2001)581)
Läs merHandel med utsläppsrätter. för lägre utsläpp av koldioxid.
Handel med utsläppsrätter för lägre utsläpp av koldioxid. Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som förhindrar att jordens klimat påverkas på ett farligt sätt. klimatkonventionen
Läs merRemissvar på flygskatteutredningens betänkande En svensk flygskatt [SOU 2016:83]
Ert d.nr: Fi2016/04305/S2 Stockholm 2017-03-01 Avs: Naturskyddsföreningen Box 4625 116 91 Stockholm Att: Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen 103 33 Stockholm Remissvar på flygskatteutredningens
Läs merSamråd om ESP:s manifest inför valet till Europaparlamentet 2009, diskussionsunderlag. Rädda vår planet
Samråd om ESP:s manifest inför valet till Europaparlamentet 2009, diskussionsunderlag Rädda vår planet 1. Utmaningen Idag står Europa inför utmaningen att åstadkomma hållbar utveckling: En utveckling som
Läs merUTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER
UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER , De följande sidorna är en introduktion för er som vill vara med och påverka för ett en mer klimatsmart och rättvis värld. Vi börjar nu i klassrummet! Att vända sig
Läs merFinns det en nordisk klimatpolitik? Nationella mål och internationella insatser
Finns det en nordisk klimatpolitik? Nationella mål och internationella insatser Föreningen Norden Sammanställning av David Hulth Wallgren Mars 2009 Finns det en nordisk klimatpolitik? Nationella mål och
Läs merUtsikter för EUs system med handel med utsläppsrätter (ETS)
Utsikter för EUs system med handel med utsläppsrätter (ETS) Miljöbalksdagarna 2013 Hans Bergman Climate Action Röd tråd - EU ETS är en viktig del av EUs klimatpolitik. - Omtyckt och mindre omtyckt; kommer
Läs merAtt leda eller inte leda? USA och den globala klimatpolitiken
Att leda eller inte leda? USA och den globala klimatpolitiken Frågan är om någon tillträdande amerikansk president haft större förväntningar på sig än Barack Obama. Det råder inte någon brist på inrikespolitiska
Läs merGRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram
En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/
Läs merBISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT
BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT Miljö- och klimatbiståndet syftar till bättre miljö, hållbart nyttjande av naturresurser, begränsad klimatpåverkan och stärkt motståndskraft mot miljö- och klimatförändringar.
Läs merAnnika Balgård, annika.balgard@tem.lu.se 2007-10-25. Hur kommer klimatfrågan att påverka sjukvården de närmaste 10 åren?
Hur kommer klimatfrågan att påverka sjukvården de närmaste 10 åren? 28 februari 2008 Annika Balgård Stiftelsen TEM vid Lunds Universitet annika.balgard@tem.lu.se Teknik Ekonomi Miljö Stiftelsen TEM vid
Läs merTillsammans kan vi få Europa att växa.
Tillsammans kan vi få Europa att växa. Jag gillar EU EU blir vad vi gör det till. Europas framtid ligger i EU EU speglar samtiden och står idag inför frågor som måste lösas gemensamt och över gränser:
Läs merKlimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala
Klimatsmart mat Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens
Läs merLedord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering
Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2013 sid 56-57, 94-105 En sv-no elcertifikatmarknad Naturvårdverket - NOx Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet
Läs merEN EFFEKTIV KLIMATPOLITIK
EN EFFEKTIV KLIMATPOLITIK Klas Eklund Senior Economist, SEB IVA 10 juni 2009 Huvudpoänger Klimathotet bör tas på allvar trots skeptiker och alarmister Klimatpolitiken bör vara global och kostnadseffektiv
Läs merEfter Köpenhamn. Vad gäller och vad gör vi?
Efter Köpenhamn. Vad gäller och vad gör vi? Olle Björk Sammanhanget: Milstolpar i klimatförhandlingarna Klimatkonventionen i Rio 1992 Kyotoprotokollet 1997 Bali Action Plan 2007 Köpenhamn 2009 Mexiko 2010
Läs merFördjupad utvärdering av miljömålen Naturvårdsverkets forskningsdag 19 mars Hans Wrådhe, Naturvårdsverket
Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019 Naturvårdsverkets forskningsdag 19 mars Hans Wrådhe, Naturvårdsverket En sammanhållen politik för hållbar utveckling Viktiga vägval för att nå miljömålen Sverige
Läs merKommittédirektiv. Klimatfärdplan 2050 strategi för hur visionen att Sverige år 2050 inte har några nettoutsläpp av växthusgaser ska uppnås
Kommittédirektiv Klimatfärdplan 2050 strategi för hur visionen att Sverige år 2050 inte har några nettoutsläpp av växthusgaser ska uppnås Dir. 2014:53 Beslut vid regeringssammanträde den 3 april 2014 Sammanfattning
Läs merSå minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas
Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas 1. Inledning Sverige och Europa är beroende av fossil energi. Konsekvenserna av detta beroende kännetecknas av klimatförändringar med stigande global medeltemperatur
Läs merDet är en av denna världs många tragiska ironier att. Klimatfinansiering samtalens gordiska knut
Klimatfinansiering samtalens gordiska knut Det är en av denna världs många tragiska ironier att de länder som smutsar ned minst är de som drabbas värst av klimatförändringarna. De flesta är bekanta med
Läs merVägen till Addis Financing for Development juli 2015
Vägen till Addis Financing for Development 13-16 juli 2015 Per Bolund, bitr. finansminister, finansmarknadsminister Isabella Lövin, biståndsminister 2015 Möjligheternas år Financing for Development 13-16
Läs merMaterialet framtaget i Projekt Mitt val.
För mer demokrati 2 Materialet framtaget i Projekt Mitt val. Ett projekt i samverkan med FUB och Riks-Klippan med stöd från Allmänna Arvsfonden och Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor. Projektledare:
Läs merBiobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)
Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består
Läs merArktis - Lärarhandledning
Arktis - Lärarhandledning Den mänskligt orsakade globala uppvärmningen öppnar upp dörren för en rad nya möjligheter, men även för nya konflikter, runt Arktis. Vi lever idag i en värld där en stor del av
Läs merBilden ja, den är från Hagaintiativets senaste nätverksmöte hos Lantmännen.
Hagainitiativets nyhetsbrev februari 2012 Om ditt nyhetsbrev ser konstigt ut i din e-postklient, klicka här. Hemsida Tipsa en vän Prenumerera Avprenumerera Hagainitiativet tar klimatrapporterna på allvar
Läs merVärlden idag och i morgon
Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den
Läs merValkompassen. 7 riksdagspartier och F! har svarat.
7 riksdagspartier och F! har svarat. 5 teman: Utvecklingssamarbete / bistånd Handelsavtal Klimat och miljö Globala rättvisefrågor Mänskliga rättigheter Är partierna överens om någonting? Sverige bör arbeta
Läs mer2015-03-10. Miljö- och energidepartementet. Strategi för ett framgångsrikt klimatmöte i Paris 2015
Miljö- och energidepartementet 2015-03-10 Strategi för ett framgångsrikt klimatmöte i Paris 2015 Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen fortsätter att stiga i den takt som forskarna ser och
Läs merKlimatkontraktet. Augusti 2006. www.centerpartiet.se
Klimatkontraktet Augusti 2006 www.centerpartiet.se 1. Vårt ansvar att agera - Klimatfrågan är en av de viktigaste samhällsfrågorna och vi måste agera för att hejda klimatförändringarna men också möta effekterna
Läs mer*** FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION
EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 11.3.2015 2013/0376(NLE) *** FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION om utkastet till rådets beslut om ingående, på Europeiska unionens
Läs merHållbart fiske Mat och klimat Friska djur. Prioriterade frågor inom jordbruks- och fiskeområdet under Sveriges ordförandeskap i EU
Hållbart fiske Mat och klimat Friska djur Prioriterade frågor inom jordbruks- och fiskeområdet under Sveriges ordförandeskap i EU Fler exemplar av broschyren går att beställa på telefon: 08-405 27 50 eller
Läs merFÖRSLAG TILL RESOLUTION
Europaparlamentet 2014-2019 Plenarhandling B8-0184/2019 11.3.2019 FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av uttalanden av rådet och kommissionen i enlighet med artikel 123.2 i arbetsordningen om en europeisk
Läs merMedeltemperaturen på jorden blir varmare och varmare. Orsaken är främst utsläpp av koldioxid från förbränning av fossila bränslen. Trafiken på våra vägar och energianvändningen står för största delen av
Läs merEU:s HANDLINGSPLAN 2020
EU:s HANDLINGSPLAN 2020 Minskat koldioxidutsläpp med 20% till 2020 (i Sverige 40%) Energieffektivisering med 20% till 2020 Ökat andel förnybart med 20% till 2020 (i Sverige 50%) Användning av minst 10%
Läs mer2030 och EU ETS. Olle Björk
2030 och EU ETS Olle Björk Atlas of pollution EU:s nuvarande klimat- och energimål 20 % lägre utsläpp till 2020 jämfört med 1990 utan ambitiös internationell överenskommelse 30 % lägre utsläpp till 2020
Läs merTack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens.
Förslag till inledande tal med rubriken Regeringens plan för klimatanpassning vid konferensen Klimatanpassning Sverige 2015 den 23 september 2015. Temat för konferensen är Vem betalar, vem genomför och
Läs merFrossa en brännhet klimatfars
Introduktion till Frossa en brännhet klimatfars Vi kommer från Teater Barbara och vi heter Johan Ehn, Anders Jansson och Carina Jingrot. Vi är skådespelare i pjäsen FROSSA en brännhet klimatfars. Föreställningen
Läs merEn samhällsekonomisk granskning av Klimatberedningens handlingsplan för svensk klimatpolitik
MILJÖEKONOMI 15 november 2012 En samhällsekonomisk granskning av Klimatberedningens handlingsplan för svensk klimatpolitik Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 15 november 2012 Innehåll Bakgrund Effektiva och ineffektiva
Läs merLönar det sig att gå före?
MILJÖEKONOMI 10 Mars 2011 Lönar det sig att gå före? Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 10 mars 2011 Innehåll Svensk miljö- och klimatpolitik Kostnader av att gå före Potentiella vinster av att gå före KI:s analys
Läs merVäxthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad
Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags
Läs merKlimatmötet i Köpenhamn ett fall framåt för skogsbruket? Hans Nilsagård, Ämnesråd, Jordbruksdepartementet
Köpenhamn vad dhände egentligen, och hur fortsätter vi? Klimatmötet i Köpenhamn ett fall framåt för skogsbruket? KSLA 21 april 2010 Hans Nilsagård, Ämnesråd, ordbruksdepartementet Milstolpar i Köpenhamn
Läs merEn svensk flygskatt (SOU 2016:83)
YTTRANDE Vårt ärendenr: 2017-03-10 Sektionen för infrastruktur och fastigheter Peter Haglund Finansdepartementet 10333 STOCKHOLM En svensk flygskatt (SOU 2016:83) Sammanfattning (SKL) ser positivt på utredningens
Läs merVision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.
Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.
Läs merSV Förenade i mångfalden SV B8-0184/36. Ändringsförslag
12.3.2019 B8-0184/36 36 Punkt 17c (ny) 17c. Europaparlamentet påminner om att EU:s företag, tack vare att EU är den första större ekonomi som satsar på klimatneutralitet, kommer att kunna erhålla initiativtagarfördelar
Läs merUtsläppsrättspris på Nord Pool
Kyotoprotokollet I enlighet med Kyotoprotokollet ska EU minska sina utsläpp med 8% från 1990 till perioden 2008-2012. I enlighet med EU:s sk bördefördelning har Sverige fått möjlighet att öka sina utsläpp
Läs merUppdrag att utarbeta prognoser för flöden av växthusgaser till och från skog och skogsmark för åren
Regeringsbeslut IV 1 2018-02-22 N2018/01213/SK Näringsdepartementet Sveriges lantbruksuniversitet Box 7070 750 07 Uppsala Uppdrag att utarbeta prognoser för flöden av växthusgaser till och från skog och
Läs merStadens utveckling och Grön IT
Vi lever, arbetar, reser, transporterar saker, handlar och kommunicerar. För utvecklingen av den hållbara staden fyller smarta IT-lösningar en viktig funktion. Stadens utveckling och Grön IT Malmö en Green
Läs merAllmänheten och klimatförändringen 2009
Allmänheten och klimatförändringen Allmänhetens kunskap om och attityd till klimatförändringen, med fokus på egna åtgärder, konsumtionsbeteenden och företagens ansvar RAPPORT NOVEMBER Beställningar Ordertel:
Läs merKlimatförändringar: diskussionsfrågor
FilmCentrum presenterar Klimatförändringar: diskussionsfrågor Klimat, växthuseffekt och global uppvärmning Vad är klimat? I förhållande till väder? Vad är växthuseffekten? Rita och förklara! Vad skulle
Läs merKlimatvalet i mataffären så kan konsumenterna välja. Sören Persson Svenskt Sigill Johan Cejie KRAV
Klimatvalet i mataffären så kan konsumenterna välja Sören Persson Svenskt Sigill Johan Cejie KRAV Systemet ska 1. låta konsumenterna göra medvetna klimatval, så att 2. de klimatanpassade företagens konkurrenskraft
Läs mer