Alkoholpolitik i Europa - en folkhälsofråga

Transkript

1 Alkoholpolitik i Europa - en folkhälsofråga Svenska Socialdemokrater i Europaparlamentetparlamentet De Europeiska Socialdemokraternas Parlamentsgrupp

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning Inledning Alkoholpolitisk historia inom EU Sverige i EU och alkoholen EU:s alkoholstrategi Vad sker i övriga EU-länder EU har en stor alkoholindustri och en stark alkohollobby Rekommendationer Framtiden sid.2 sid.3 sid.4 sid.6 sid.12 sid.13 sid.14 sid.15 sid.18

3 EU BEHÖVER EN RESTRIKTIV ALKOHOLPOLITIK! Sverige har alltid haft och har en bra och restriktiv alkohol politik. Tyvärr har den utmanats på flera centrala områden sedan Sverige blev medlem i EU för 12 år sedan. Den svenska alkoholkonsumtionen har ökat med 30 % och de liberala införselkvoterna och den ökande reklamen för alkohol har påverkat den svenska alkoholpolitiken i negativ riktning. Alkoholdebatten i Sverige har varit stormig. Diskussioner om sänkta alkoholskatter har blandats med frågan om de höga införselkvoterna. Borgerliga politiker hävdar i svepande ordalag att den socialdemokratiska regeringen inte skulle ha drivit frågan om lägre införselkvoter inom EU. Vi socialdemokrater anser att den borgerliga regering som skötte Sveriges medlemskapsförhandlingar gav oss felaktiga besked när de påstod att Sverige fått garantier om att få behålla låga införselkvoter för alkohol, även vid ett svenskt EU-medlemskap. Inget av detta är förstås oviktigt att diskutera. Men diskussionen får inte stanna i denna återvändsgränd. Istället måste vi inrikta oss på att få fler i EU att se fördelarna med en restriktiv alkoholpolitik. I det här häftet kan du läsa om hur EU:s alkoholpolitik ser ut idag och hur vi socialdemokrater vill att vi ska arbeta för att få en bra alkoholpolitik i hela Europa. Med vänliga hälsningar Svenska socialdemokratiska gruppen i EU-parlamentet De Europeiska Socialdemokraternas Parlamentsgrupp 3

4 ALKOHOLPOLITISK HISTORIA INOM EU Sverige har haft en alkoholpolitik som syftar till att minska skadorna i snart 130 år, så är dessvärre inte fallet inom EU. EU:s historia inom alkoholpolitiken är betydligt kortare. Detta beror förstås på att unionen inte har funnits så länge men också för att EU-samarbetet i början enbart låg på handel och jordbruk. Dessutom finns det inte någon tradition av folkhälsopolitik i de länder som var medlemmar i början av unionens historia. Man brukar säga att det var först 1981 som alkoholfrågan berördes inom EU. Då handlade det om rekommendationer från ministerrådet till kommissionen och medlemsstaterna att göra en studie kring alkoholrelaterade skador. Men det var inga krav, utan upp till medlemsländerna själva. I slutet av 80-talet erkänner EU att det finns ett samband mellan trafik och alkohol och att alkohol kan ge upphov till vissa typer av cancer skrivs det in i "TV utan gränser" direktivet att alkoholreklam riktat till den yngre befolkningen är förbjudet tas en hälsostrategi fram där alkohol nämns som en faktor som påverkar hälsan negativt införs minimiskatter på öl och sprit, inte av folkhälsoskäl utan av harmoniseringsskäl. På 2000-talet tog EU-kommissionen fram en rekommendation om 0,5 promille i trafiken, något som flera länder följt. Det senaste året har EU-kommissionen arbetat med EU:s första alkoholstrategi som antogs Strategin är inte bindande för de enskilda länderna men är en 4 De Europeiska Socialdemokraternas Parlamentsgrupp

5 markering i frågan och kommer att ge upphov till nya dokument och resurser. Som framgår av ovanstående text är EU:s alkoholpolitiska historia mycket kort och det är först de senaste fem-tio åren som frågan tagit fart. Viktiga historiska årtal: 1981: Studier inleds kring alkoholfrågan 1989: TV utan gränser-direktivet 1993: Minimiskatter införs på öl och sprit 1998: En hälsostrategi tas fram där bl.a. alkohol ingår 2001: Beslut om att ta fram en alkoholstrategi för EU 2001: EU-kommissionen rekommenderar 0,5 promille i trafiken 2006: EU antar en gemensam alkoholstrategi De Europeiska Socialdemokraternas Parlamentsgrupp 5

6 SVERIGE I EU OCH ALKOHOLEN Sedan Sverige gick med i EU har stora delar av vår starka alkoholpolitik försämrats. Några exempel är att den svenska alkoholkonsumtionen har ökat med 30 %. Vi har fått sänkt skatt på starköl och vin, systembolaget har tvingats att sälja alkoläsk och lådvin och vi har fått en i princip obegränsad införsel av alkohol. Givetvis finns det också andra faktorer som påverkat den ökade alkoholkonsumtionen, inte minst globaliseringen och allmänt ökat resande. Reklam från andra länder i nya etermedier, internet mm, har också medfört nya livsstilar. Med en 30 % ökning av alkoholkonsumtionen kommer som ett brev på posten ökade skador, mer rattfylleri, ökat våld och fler unga som behöver vård för alkoholproblem. En viktig orsak till det ökande drickandet är att det reala priset på alkohol har sjunkit. Grundorsaken till att alkoholen har blivit billigare är EU:s regler för alkoholinförsel från annat EU-land. När det finns billig alkohol i omvärlden som man i princip i obegränsad mängd kan föra in är det svårt att justera priserna uppåt i Sverige. De frikostiga införselreglerna har också underlättat olaglig vidareförsäljning, till bland andra ungdomar och missbrukare. I den svenska alkoholpolitiska EU-debatten råder allt som oftast uppgivenhetens politik. Istället för att driva en egen, folkhälsovänlig, restriktiv alkoholpoli- 6 De Europeiska Socialdemokraternas Parlamentsgrupp

7 tik skylls det på EU. Två exempel som illustrerar det var 2004 när Svenska Marknadsdomstolen genom en dom såg till att tillåta alkoholreklam i svenska tidningar. Detta med hänvisning till EU. Något senare beslutade EG-domstolen att Frankrike kunde ha kvar sitt reklamförbud i TV och på bio. Ett annat exempel är från 2007 då den nuvarande svenska regeringen skyndade sig att lägga förslag om sänkt skatt på vin. Anledning var att kommissionen menade att skillnaden i skatt mellan öl och vin måste minska. Vad blev resultatet i EG-domstolen? Domen visade att Sverige kunnat behålla den skillnad som var innan vinskatten sänktes. Men då var sänkningen redan ett faktum. En av de viktigaste frågorna för oss när det gäller svensk och europeisk alkoholpolitik är att alkoholinförseln måste minska. När Sverige blev medlem i EU förhandlade svenska regeringen till sig ett undantag som gällde införseln av alkohol, undantaget gällde fram till Sverige trodde att undantaget gick att förlänga, men när införseln skulle omförhandlas visade det sig dock att EUkommissionen inte ville införa några undantagsregler för Sverige. Regeringen valde då att stegvis öka införselkvoterna till dagens nivå på totalt 230 liter alkohol. Före inträdet fick vi ta in totalt 5 liter alkohol ( 1 liter sprit, 1 liter vin och 2 liter öl). Vid EU-inträdet Foto: gällde Peter Berggren/Imagine totalt 21 liter De Europeiska Socialdemokraternas Parlamentsgrupp 7

8 ( 1 liter sprit, 2 liter vin och 2 liter öl). Från 1 juli 2000 ökade kvoten varje år från 48 liter via 65 liter, 66 liter, 127 liter och nu dagens 230 liter. Men man kan ta med sig mer bara man säger att man ska ha privat tillställning såsom bröllop, dop el. dyl. De drastiskt höjda införselkvoterna har inneburit att fler människor reser främst till Danmark och Tyskland för att handla billigare alkohol. Införselkvoten för cigaretter, 800 st Införselkvoten för sprit, vin och öl, totalt 230 liter 8 De Europeiska Socialdemokraternas Parlamentsgrupp

9 Den svenska debatten har under många år handlat om huruvida Sverige borde sänka skatten på alkohol. Uppfattningarna har varit olika, men Finland är ett alldeles utmärkt exempel på hur illa det kan gå som fått flera problem med våld och elände sedan sin skattesänkning. (För några år sedan sänkte Finland sina skatter i genomsnitt med 30 % och följden blev en kraftig ökning av alkoholkonsumtionen och skadorna. År 2006 var nästan fyra av tio som omkom i olyckor påverkade föreslog dock det finska finansministeriet en skatteökning på starka drycker med 15 % och på svaga drycker med 10 %. Supandet är Finlands överlägset största enskilda hälsoproblem.) I stället borde vi försöka få EU att sänka införselkvoterna. Om inte det går bör Sverige utreda om det inte skulle vara värt att på egen hand sänka införseln och åberopa folkhälsoskäl. EU:s grundläggande fördrag innehåller artiklar som möjliggör en strängare hantering av alkoholen. Den säger att varor som utgör en fara för människors liv och hälsa kan bli föremål för begränsningar. EU:s hantering av det svenska snuset visar att ingrepp är möjliga. Staten Frankrike vann t ex mot Bacardi i en dom i EG-domstolen som gällde alkoholreklam. Vi tycker alltså att Sverige snarast bör utreda möjligheten att gå tillbaka till de framförhandlade kvoterna och åberopa folkhälsoskäl. Invånarna i EU-länderna konsumerar mest alkohol i världen, cirka 11 liter per person och år. Trots detta De Europeiska Socialdemokraternas Parlamentsgrupp 9

10 har inte alkoholen setts som ett folkhälsoproblem i Europa. De mätbara kostnaderna för alkoholbruket i EU-länderna uppgick 2003 till 125 miljarder euro och motsvarar de kostnader som nyligen beräknats för tobaksbruk i EU. Tobak är en folkhälsofråga i EU med lagstiftade restriktioner som t.ex. förbud mot tobaksreklam, varningstexter på tobaksprodukter mm. Vi anser att alkohol inte är vilken vara som helst och borde behandlas som tobaken och andra droger i Europa. ALKOHOL BORDE VARA EN VARA BLAND OVANLIGA VAROR Dessa varor har restriktioner: Cigaretter (800), cigariller (400) och cigarrer (200) Narkotika är förbjudet Medicin (1 år med intyg) Kontanter ( euro) Narkotiska mediciner (5 dagar eller 3 veckor) Injektionssprutor och kanyler Vapen Bensin eller diesel (full tank och max 10 liter extra) Fisk (15 kg) Djur inklusive husdjur Kött slaktat i ej godkända slakterier. 10 De Europeiska Socialdemokraternas Parlamentsgrupp

11 DETTA HANDLAR DET OM Cirka 23 miljoner européer är beroende av alkohol Ur ett hälsoperspektiv orsakar alkohol människors död inom EU årligen Alkoholen står för 7,4 % av all sjukdom och för tidig död i EU Debutålder att dricka ligger på 12,5 år och genomsnittsåldern för första berusningstillfälle är 14 år personer i EU dör varje år i trafiken pga rattonykterhet dödsolyckor per år i samband med alkohol i EU 2000 mord per år i EU relaterade till alkohol I åldrarna år beror över 10 % av dödligheten bland kvinnor och ungefär 25 % av dödligheten bland män på skadlig alkoholkonsumtion barn föds underviktiga varje år till följd av alkoholrelaterade fosterskador i EU 5-9 miljoner barn som lever i familjer med alkoholproblem Siffrorna är tagna ur rapporten alkohol i Europa av Peter Anderson och Ben Baumberg institute of alcohol studies United Kingdom De Europeiska Socialdemokraternas Parlamentsgrupp 11

12 EU:S ALKOHOLSTRATEGI Under det svenska ordförandeskapet i EU 2001 drev den socialdemokratiska regeringen igenom att EU skulle ta fram en gemensam alkoholstrategi för att minska skadeverkningarna av alkohol. Först 5 år senare den 24/ presenterade kommissionen strategin. Detta trots att alkoholindustrin gjorde sitt bästa för att stoppa, urvattna och försvaga strategin. Dåvarande folkhälsokommissionär Kyprianou menade att han aldrig sett maken till lobbyverksamhet. Den intensiva lobbyverksamheten visar att industrin tyvärr inte tar de alkoholrelaterade problemen seriöst, utan enbart ser till sina kortsiktiga vinstintressen. Alkoholstrategin innehåller inga lagstiftningar utan handlar bara om rekommendationer, den kan med rätta kritiseras för att inte innehålla konkreta förslag. Men det finns äntligen ett gemensamt dokument med gemensamma målsättningar. Det kan ge oss som arbetar för en mer restriktiv alkoholpolitik inom EU luft under vingarna. De prioriteringar som tas upp i strategin är att skydda barn och ungdomar, minska antalet skador och dödsfall orsakade av alkoholrelaterade trafikolyckor, förebygga skador bland vuxna och minska den negativa inverkan på ekonomin, upplysa om alkoholkonsumtionens hälsovådliga effekter och bidra till insamling av tillförlitlig statistik. 12 De Europeiska Socialdemokraternas Parlamentsgrupp

13 Vi hade önskat att den innehöll något om införselkvoter och minimiskatter. Hade vi haft lägre införselkvoter och högre minimiskatter i EU skulle vi kunna minska skadorna, lidandet och kostnaderna som alkoholen för med sig. Strategin ger oss trots allt styrka i våra krav på mer konkreta åtgärder; t ex alkolås i bilar och restriktivare marknadsföringsregler för alkohol. Rapporten visar också på vilka metoder som fungerar för att sänka alkoholkonsumtionen och därmed minska skadorna och tragedierna i alkoholens spår. Eftersom kommissionen i fortsättningen kommer att följa och noga utvärdera alkoholens skadeverkningar, ger det oss en möjlighet att kräva åtgärder om ohälsan på grund av alkohol inte minskar. VAD SKER I ÖVRIGA EU-LÄNDER Förutom alkoholstrategin finns andra glädjande tecken på att allt fler länder får upp ögonen för alkoholens negativa skadeverkningar. Italien diskuterar höjd åldersgräns för inköp av alkohol och Cypern har sänkt sin promillegräns i trafiken. Flera länder, däribland Tyskland och Frankrike, har infört en speciell skatt på alkoläsk för att få ungdomar att dricka mindre. Frankrike har infört alkoholreklamförbud, Happy Hour-förbud i Skottland, Estland har höjt skatterna på alkohol och tobak från den 1 juli För de flesta alkoholsorter stiger skatten med 20 procent. De Europeiska Socialdemokraternas Parlamentsgrupp 13

14 Det är väldigt positivt att medlemsländerna vidtar alkoholpolitiska åtgärder på nationell nivå, men internationaliseringen av alkoholmarknaden motiverar även insatser på EU-nivå. Därför har vi svenska socialdemokrater i Europa - parlamentet drivit ett förbud av alkoholreklam i TV. Tyvärr har vi inte fått gehör för detta krav. Vi har dock lyckats förhindra att alkoholhaltiga drycker skulle få säljas med hälsopåståenden. Att alkoholhaltiga drycker skulle få marknadsföras med hälsopåståenden stöddes bland annat av de svenska moderaterna. Om de fått sin vilja igenom hade t ex vin fått säljas med påståenden som "bra för hjärtat" om så bara en enda ingrediens i vinet kunde visas ha en sådan effekt. EU HAR EN STOR ALKOHOLINDUSTRI OCH EN STARK ALKOHOLLOBBY Inom EU existerar alkoholindustrin som part när alkoholpolitiken formas. De har slutit sig samman i paraplyorganisationer som bevakar frågorna åt de enskilda bryggerierna och vinproducenterna. Organisationerna har namn som European Forum for responsible drinking, Brewers of Europe och Spirits of Europe. De var starkt delaktiga i lobbyingen mot alkoholstrategin. Den intensiva lobbyverksamhet de bedriver visar att industrin tyvärr inte tar de alkoholrelaterade problemen seriöst, utan enbart ser till sina kortsiktiga vinstintressen. 14 De Europeiska Socialdemokraternas Parlamentsgrupp

15 Idag erkänner den europeiska alkoholindustrin visserligen att det finns ett problem med ungdomsdrickande och att det är ett problem med missbrukare som dricker. Däremot hävdar de att de procent som klarar av sitt drickande ska få dricka billigt och utan regleringar. Regleringarna ska bara gälla missbrukare och ungdomar. Därför är vi glada att NBV och IOGT-NTO i Sverige har ett kontor i Bryssel där de tar emot besök från Sverige och arbetar med att påverka EU-parlamentariker och kommissionen när det gäller en restriktiv alkoholpolitik. De är också ett stort stöd för oss parlamentariker som arbetar med de alkoholpolitiska frågorna. REKOMMENDATIONER I EU länderna finns uppenbara skillnader vad gäller konsumtionsnivåer och dryckesmönster, men skillnaderna är idag betydligt mindre än vad de var för 40 år sedan. Många alkoholvanor är lika för hela Europa så som tonåringars intensivdrickande av stora mängder alkohol. Regeringarna har ansvar att själva reglera alkoholmarknaden. I rapporten för Europakommissionen Alkohol i Europa; ett folkhälsoperspektiv, lyfter man fram rekommendationen om bland annat att minska alkoholskadorna genom åtgärder i närmiljön. Här lyfts handlingsplaner, tillståndsgivning och restriktioner fram som viktiga De Europeiska Socialdemokraternas Parlamentsgrupp 15

16 funktioner som alla bör samverka i syfte att minska alkoholskadorna hos den lokala befolkningen. Knappt hälften av EU:s länder saknar såväl handlingsplaner som samordnande organ vad gäller alkoholpolitik. I slutsatserna för rapporten uppger man att de stora policyskillnaderna i Europa utgör ett hinder för utformningen av en verkfull alkoholpolitik. Sverige borde stå för sin restriktiva alkoholpolitik och inse att det är vi som är förebilden ute i Europa. För att vi ska få ett bättre Europa, och Sverige, med människor utan missbruk måste vi se till att harmoniseringen i alkoholpolitiken blir till genom att de andra länderna stärker sin alkoholpolitik, inte att vi i Sverige försvagar vår. I juni 2007 lanserade kommissionen Alcohol and Health Forum. Ett forum där alla slags intressegrupper, både frivilligorganisationer och alkoholindustrin, deltar gemensamt i. Däremot finns det inga försök eller krav på att skapa balans mellan antal frivilligorganisationer och grupper från alkoholindustrin. Huvuduppgiften för forumet är att implementera alkoholstrategin. I forumet ingår en grupp för särskilda ungdomsrelaterade aspekter och en för ansvarsfull marknadsföring, samt en forskargrupp. Forumet är inte ett forum för politiska diskussioner utan för bästa praktiska exempel och aktiviteter. Men det finns en stor 16 De Europeiska Socialdemokraternas Parlamentsgrupp

17 ojämlikhet i resurser, tid och makt mellan frivilligorganisationerna och industrin. Dessutom får industrin välja vilka åtgärder som ska vidtas och medlemsstaterna uppmuntras att anta liknande tillvägagångssätt genom att inkludera industrin i debatten. Ojämlikheten tar sig också uttryck genom industrins synlighet i dessa sammanhang och erkännande för sina insatser. Samtidigt som frivilligorganisationernas åtgärder, som varken är nya, innovativa eller storskaliga, ignoreras. Sammanfattningsvis kan man konstatera att alkohol är på EU: s politiska dagordning men en bindande lagstiftning är borta från densamma. Därför är det viktigt att aldrig sluta debattera alkoholfrågan och kräva att lagstiftningen skärps på de områden som är möjliga att påverka, både inom EU och i Sverige. Vi socialdemokrater vill: Sänka införselkvoterna inom EU Införa minimiskatt på vin och höja den befintliga på öl och vin Avskaffa jordbrukssubventioner på alkoholvaror Förbjuda alkoholreklam, om inte det går bör medlemsländerna själva få bestämma om totalförbud av alkoholreklam De Europeiska Socialdemokraternas Parlamentsgrupp 17

18 FRAMTIDEN Trenden är tydlig; EU-ländernas alkoholpolitik blir mer och mer restriktiv. De anpassar sig mer och mer åt vårt håll. Det gäller nu att hålla ut trots alkoholindustrins påtryckningar och hela tiden bemöta dem med motargument. Vi har en historiskt stark alkoholpolitik i Sverige som vi ska dela med oss av. Tiden för strid i alkoholfrågan är nu. Alkoholstrategin är här, alkoholfrågorna är på agendan både inom EU och i dess medlemsländer. Ett tungt ansvar vilar på Sverige som föregångsland med en stark alkoholpolitik. Sverige måste använda alkoholstrategin som stöd för att driva frågor som systembolagets ställning, förbud mot internetimport, höjda minimiskatter på alkohol, förbud mot alkoholreklam, alkolås i bilar och lägre införselkvoter vidare. Vi socialdemokrater kommer göra vårt bästa för att driva det alkoholpolitiska arbetet framåt både på EU- och internationell nivå. 18 De Europeiska Socialdemokraternas Parlamentsgrupp

19

20 KONTAKT Alkoholpolitik i Europa - en folkhälsofråga Hör av dig till oss om du har frågor eller synpunkter! Svenska Socialdemokrater i Europaparlamentet ASP 14G302 Rue Wiertz 1047 Bryssel Belgien ANNA NA HEDHH Telefon: Socialdemokratisk E-post: pse.delegationsv@europarl.europa.eu ledamot i Europaparlamentetparlamentet Hemsida: De Europeiska Socialdemokraternas Parlamentsgrupp