Akademisk frihet i det lilla och i det stora

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Akademisk frihet i det lilla och i det stora"

Transkript

1 14/2012 Förtroende är avgörande för en god undervisningsmiljö sid 10 Framtidsplaner SULF är kritiskt till ministerutspel sid 4 Ur budgeten tillfälliga högskoleplatser sid 6 LÖNEBILAGA sid 11 14

2 LEDARE Utges av: Sveriges universitetslärarförbund (SULF). Adress: Box 1227, Stockholm. Besöksadress: Ferkens gränd 4, Gamla Stan. Telefon: växel. Telefax: e-postadress: Hemsida: Redaktion: Eva Rådahl chefredaktör och ansvarig utgivare, tel , Layout: Global Reporting Annonser och sekretariat: Lena Löwenmark-André, redaktionsassistent, tel , fax: , Produktannonser: Display, Gunilla Johansson, t el Pris: Helår 550 kronor inkl moms, gratis till medlemmar. Åsikter som framförs i signerade artiklar och recensioner står för författaren. Redaktionen tar ej ansvar för insänt, ej beställt material. All redaktionell text och bilder lagras elektroniskt av Universitetsläraren för att kunna publiceras på SULF:s hemsida. Medarbetare som inte accepterar detta måste meddela förbehåll. I princip publiceras inte artiklar med detta förbehåll. Tryck: Sjuhäradsbygdens Tryckeri AB, Box 928, Borås Medlem av föreningen Sveriges Tidskrifter. TS-kontrollerad upplaga: ex Akademisk frihet i det lilla och i det stora Iett seminarierum går några studenter till hårt angrepp mot läraren: de vill ta bort kursmoment om kön och klass, för de tycker att koncepten är ointressanta på talet. En annan lärare blir hotad med anmälan för brott mot religionsfriheten om religiösa studenter måste läsa om queerteori eftersom den hävdar att homosexualitet inte är ett brott mot naturen. En tredje får hotbrev i hemmet på grund av forskning som bygger på djurförsök. En fjärde blir utsatt för en hatkampanj på Twitter, bloggar och studentsajter efter en kanske inte helt fullödig undervisningsinsats. En femte hotas med stryk om inte ett betyg omprövas. En sjätte blir kritiserad i både traditionella och nya medier på grund av kontroversiella forskningsresultat. Isolerade händelser? Naturligtvis. Men likväl delar av ett mönster. Den akademiska friheten är inte bara hotad av ökade krav på snabbt kommersialiseringsbar forskning och snäva excellensmått. Även om det handlar om ett fåtal individer i stora kollektiv hotas den akademiska friheten också av de studenter som inte vill få sin världsbild problematiserad eller ser sig som kunder och ett godkänt betyg som en rättighet, av de redaktörer som tycker att den häftiga rubriken är viktigare än det väl underbyggda reportaget, samt av ett offentligt samtal som genom de nya medierna ibland kan få groteskt genomslag. Hur kan man lösa problemen? Brottsliga handlingar som olaga hot ska naturligtvis alltid polisanmälas. Men man vare sig kan eller bör förbjuda studenter att ifrågasätta kurser eller betygssättning, inte förbjuda journalister att kritiskt granska även universitetslärares verksamhet, och inte heller förbjuda användande av de nya medierna. Samtidigt är allt ovan uppräknat oacceptabelt. Nyckeln här är våra akademiska grundvärden. Kritik och ifrågasättande är en normal del av akademisk verksamhet, och så länge kritiken är vederhäftig är den legitim. Men kritik som är ovederhäftig, som levereras på ett ohyfsat eller olagligt sätt kan inte tolereras. Universitetslärare ska, lika lite som andra yrkesutövare, behöva vara rädda. Det går inte att förhindra att människor gör dumma saker, men det går att ha en beredskap för vad som ska göras när så sker. Det måste finnas en känd rutin på varje lärosäte för hur man hanterar hot, och en rutin för hur man ger stöd till lärare som utsätts för mediedrev. Lärosätesledningar måste stå beredda att offentligt backa upp kontroversiella forskningsresultat med hänvisning till den kvalitetsgranskning som finns inbyggd i det akademiska systemet. Även det som är udda undankastas granskning vid seminarier, genom referentsystem, opponering vid disputationer och sakkunniggranskning i samband med tjänstetillsättning och genom den prövning som sker vid forskningsfinansiering. Men även förebyggande arbete måste genomföras. Det finns en flora av möjliga åtgärder, exempelvis väl sampratade lärarlag som ger enskilda lärare beredskap för att möta studentkritik kring kontroversiella inslag i kurser, och ordningsregler för uppträdandet i olika sammanhang som ger möjlighet att beivra störande inslag. När frågorna diskuterades vid ett informellt seminarium på SUHF var engagemanget stort och förslagen till lösningar många. Nu är tiden mogen för handling! GIT CLAESSON PIPPING FÖRBUNDSDIREKTÖR I SULF 2 Universitetsläraren 14/2012

3 INNEHÅLL 14: Ledare: Akademisk frihet i det lilla och i det stora SULF skeptiskt till Björklunds utspel: 4 Motsägelsefullt budskap från utbildningsministern 5 Miljarderna till ESS kommer att levereras Ur budgeten: tillfälliga platser är bara början på ryckig planering 8 Redan nu dags att diskutera ett nytt kvalitetssystem? 10 Bra undervisningsmiljö kännetecknas av förtroende 11 LÖNEBILAGA 16 DEBATT Bredden i den tredje uppgiften En tjänst på ett halvår är inget underlag för framtidsplanering 17 Avskaffandet av kårobligatoriet gav problem visar ny rapport 24 Krönika: Tilliten är ett omistligt kapital På omslaget: I en god undervisningsmiljö har lärarna förtroende för varandra. PÅ GÅNG: 21 SULF kalendariet 22 SULF informerar foto: istockphoto Universitetsläraren nr 16/2012 har manus- och annonsstopp 28 september Universitetsläraren 14/2012 3

4 SULF skeptiskt till Björklunds utspel: Motsägelsefullt budskap från utbildningsministern Att vilja satsa på unga forskare är i och för sig bra, men det är häpnadsväckande att Jan Björklund skriver att det måste finnas tydliga karriärvägar för dessa, samtidigt som regeringen nyligen försämrat karriärvägarna för just unga forskare genom att möjliggöra väldigt långa visstidsanställningar. text: MarieLouise Samuelsson Det säger sulf:s ordförande Anna Götlind om utbildningsministerns första utspel inför budgetpropositionen och den mer detaljerade forskningsproposition som kommer i oktober. I en artikel på DN Debatt presenterade Jan Björklund en satsning i fyra punkter: Elitprogram för yngre forskare. Rekrytering av internationella forskare. Minskad byråkrati för forskare. Fördela nya medel utifrån kvalitet. Tre miljarder ska satsas under en tioårsperiod, det vill säga 300 miljoner per år. Dessa fördelas på 50 miljoner per år till ett nytt elitprogram för de allra duktigaste yngre forskarna. Programmet ska inrättas av Vetenskapsrådet, som förutsätts använda lika mycket av sina befintliga anslag. För att underlätta rekrytering av framgångsrika forskare från andra länder föreslås ett anslag på 250 miljoner per år, som ska användas inte bara för att handplocka forskare, utan också ge dem rejält med forskningsresurser under ett antal år. Under lång tid har vi prioriterat satsningar på bredden. Nu är det hög tid att satsa på eliten, skriver Björklund. sulf menar dock att ensidig elitsatsning gör det omöjligt att upprätthålla den breda forskningen och att förslaget därmed leder till spets utan bredd. Långsiktighet och minskad byråkrati är bra ambitioner, men i så fall borde regeringen ge mer resurser direkt till lärosätena och visa att man litar mer Anna Götlind, ordförande i SULF. på forskarna, säger Anna Götlind. Det är också slående att det i ministerns artikel inte finns något som antyder att forskning har och enligt högskolelagen ska ha ett samband med utbildningen vid universitet och högskolor. Artikeln visar på stor okunnighet om hur verksamheten vid lärosäten fungerar. Hon framhåller att SULF sedan länge kräver resurser för att stärka utbildningens forskningsanknytning, genom att ge alla universitetslärare, inte bara eliten, möjlighet att forska och att upprätthålla sin vetenskapliga kompetens. Det är beklagligt att regeringen inte ser vikten av samband mellan utbildning och forskning. Ett av de bästa sätten att stärka svensk forskning är nämligen att se till att studenterna verkligen får vetenskaplig kompetens genom att möta lärare som också är aktiva forskare. sulf reagerar också mot att Jan Björklund vill driva en forskningspolitik som i större utsträckning än hittills ska Foto: tomas södergren Jan Björklund, utbildningsminister. Foto: johan ödman Ibrahim Baylan, Socialdemokraterna. inriktas på att sålla fram en ännu mer framgångsrik svensk forskarelit. Forskning är ingen tävling på nationell nivå, det är en internationell verksamhet där man samarbetar över nationsgränserna, säger Anna Götlind. I artikeln på DN Debatt framhålls satsningen på elitforskning och elitforskare som ett brott mot en socialdemokratisk jantelag som, enligt Björklund länge styrt forskningspolitiken. Något som föranlett flera påpekanden om att det också under socialdemokratisk regering, under Thomas Östros tid som minister, gjordes särskilda elitsatsningar. Socialdemokraterna i dagens opposition välkomnar också regeringens satsning, men efterlyser, enligt Ibrahim Baylan i en intervju i Svenska Dagbladet, tydligare mål, detta gällande vad forskningssatsningarna ska leda till. S vill se en mer tillämpad forskning med tydligare koppling till det omgivande samhället, till exempel forskning kopplad till tillväxt och jobb. Ibrahim Baylan föreslår också en forskningspolitisk överenskommelse över blockgränserna, vilket skulle kunna ge långsiktiga besked till forskarna. l Foto: magnus selander 4 Universitetsläraren 14/2012

5 Miljarderna till ESS kommer att levereras Om vi inte kan få ihop finansieringen inom Europa kan det bli aktuellt att förhandla också med andra länder än de europeiska som är aktuella för deltagande i ESS. text: MarieLouise Samuelsson foto: ess Det säger Lars Anell, som leder förhandlingarna om länders andelar och partnerskap i ESS, European Spallation Source, som ska uppföras i Lund och som brukar presenteras som en världsledande anläggning för materialforskning och livsvetenskaper. ESS återfinns som en av Utbildningsdepartementets satsningar på forskning i årets budget, det är också en post som kommer att återfinnas i en lång rad budgetpropositioner. Byggkostnaden för ESS uppgår enligt den beräkning Lars Anell, styrelseordförande i VR. Foto: anette andersson som gjordes 2008 till 1,5 miljarder euro (14 miljarder svenska kronor). Sverige har merparten av ansvaret för finansieringen, tillsammans med Danmark och Norge. De skandinaviska länderna ska stå för 50 procent av kostnaderna, Sverige 35 procent, Danmark 12 och Norge det resterande. De andra femtio procenten ska alltså komma från de länder som deltar i samarbetet kring finansiering, konstruktion och drift av anläggningen: Estland, Frankrike, Island, Italien, Lettland, Litauen, Nederländerna, Norge, Polen, Schweiz, Spanien, Storbritannien, Tjeckien, Tyskland och Ungern. Dessa länder har undertecknat en avsiktsförklaring, vilket inte betyder att de har några rättsliga förpliktelser, däremot moraliska, säger Lars Anell, styrelseordförande i Vetenskapsrådet, som sedan 1 september förra året har regeringens uppdrag att vara chefsförhandlare för ESS, om ländernas andel och partnerskap i ESS. Lars Anell, som tidigare varit styrelseordförande i FAS, Umeå universitet och Internationella Handelshögskolan i Jönköping, har lång erfarenhet både av internationella förhandlingar och forskningssamarbeten. Han har bland annat varit FN-ambassadör och EU-ambassadör och generaldirektör i dåvarande Styrelsen för u-landsforskning (senare Sarec) med uppdrag att bygga forskningskapacitet i utvecklingsländer. efter ett år av förhandlingar rörande ESS är Lars Anell positiv och ser det som att projektet är på spåret. Han framhåller bland annat den rapport som presenterades i somras, i vilken en fristående expertgrupp som utvärderat planeringen drar slutsatsen att projektet är välskött samt håller tidtabellen; 2013 lämnar ESS-projektet planeringsfasen och då ska beslut tas om byggstart. Det är då också dags för nästa steg i finansieringen. I juni 2013 förväntas de länder som undertecknat förutnämnda moraliska avsiktsförklaring skriva under på vad man är beredd att bidra med, i kontanter eller in-kind som Lars Anell formulerar det, det vill säga reda pengar eller andra insatser. Nästa steg innebär också att kostnads- Fortsätter på sid 6 t Universitetsläraren 14/2012 5

6 t Fortsättning från sid 5 beräkningen från 2008 ska revideras in nan de andra deltagarländerna skriver på. Att kostnader visar sig bli större än först beräknat är snarare regel än undantag gällande storskaliga projekt. Nyligen har Per Eriksson, rektor vid Lunds universitet, påtalat ett mer eller mindre akut behov av ytterligare cirka 220 miljoner som resultat av att Max IV, den andra stora forskningsanläggningen i Lund, blivit dyrare än vad man beräknat. Men Lars Anell är inte bekymrad över möjligheterna och viljan att säkra finansieringen av ESS, eftersom den politiska viljan är entydig och spridningseffekterna många. Sverige kämpade för att få bli värdland för ESS, det här är också Lunds möjlighet att bli ett av världens ledande universitet på materialforskning. Lunds universitet har också jobbat intensivt och på ett positivt sätt för att knyta kontakt med avnämarna. Han säger också att beslutet att bygga ESS utgår från 1990-talets enighet om att Europa behöver en spallationskälla, anläggningar som redan finns i Asien och i USA. Med nuvarande regler kan tyvärr inte EU bidra till den här sortens investeringar, vilket man kan beklaga, eftersom forskning finns på unionens dagordning och att det sannolikt vore bättre använda pengar än exempelvis jordbruksstödet. Däremot hoppas vi att EU kan komma att köpa stråltid från ESS. Den ekonomiska krisen i Europa och eventuella politiska komplikationer i tilltänkta partnerländer ser Lars Anell inte heller som några större orosmoln. Det finns, inte minst från politiskt håll, stora förväntningar på forskning som skulle kunna utföras genom ESS, vitt skilda områden som läkemedel, arkeologi och bilmotorer har nämnts. Vi tror inte minst att ESS kan ha betydelse för den europeiska industrins konkurrenskraft och att industrin kan vilja använda ESS för att göra kontroller och göra egna experiment, säger Lars Anell. Visst tar den svenska regeringen en viss risk, men så vitt jag kan bedöma är den största risken att man inte ska lyckas bygga det man planerat för. Det finns ingen anledning att vara pessimistisk, men det finns problem att lösa under (bygg)resans gång. l Ur budgeten: tillfälliga bara början på r Nya utbildningsplatser eller återinförande av gamla? Nya pengar eller redan intecknad kompensation? Förlängning eller inte förlängning av tillfälliga högskoleplatser? text: marielouise samuelsson det har varit snabba svängningar i tilldelning omväxlande med indragning av högskoleplatser och utbildningsminister Jan Björklund flaggar nu för ännu mer variation i förutsättningarna för lärosätena och därmed för universitetslärarna. I regeringens budget ingår ett ung- Jan Björklund, utbildningsminister. domspa- ket där man, för att möta den svaga konjunkturutvecklingen, bland annat föreslår en tillfällig utökning med utbildningsplatser vid universitet och högskolor under åren 2013, 2014 och I ungdomspaketet ingår också permanenta ingenjörsutbildningsplatser med 200 (2013), 600 (2014), 1000 (2015) och (2016). De nya tillfälliga högskoleplatserna är ingen utbyggnad, utan en neddragning som skjuts upp eftersom lågkonjunkturen bitit sig fast längre än vi trodde, säger Jan Björklund. Den ekonomiska krisen och studieavgifterna är två tunga faktorer bakom de senaste årens tilldelning av antalet utbildningsplatser vid universitet och högskolor. Att krisen visade sig långvarig och att studieavgifterna (som skulle ge lärosätena intäkter) samtidigt inte motsvarar de indragna takbeloppen innebär täta svängningar i lärosätenas egen konjunktur. Jag är i grunden emot att högre Foto: johan ödman utbildning fungerar som konjunkturregulator för arbetsmarknaden, men det är samtidigt ofrånkomligt, säger Jan Björklund. Högskolans behov av långsiktig planering är bara en av flera parametrar som påverkar antalet utbildningsplatser. Utbildningsministern säger också att det kommer att bli ännu mer dynamiskt inom sektorn och alltså än mer varierande förutsättningar för lärosätena, bland annat som en konsekvens av kvalitetssystemet och eventuellt förlorade examensrätter. Ja, man kan tala om ännu snabbare svängningar framöver. Det kommer att bli mer variationer mellan olika lärosäten, som var olika utbildningar ges. På det ena lärosätet kommer lärarna inte att ha tillräckligt tjänsteunderlag, på ett annat kommer man istället att behöva anställa. Han ser inte svängigheten som något större problem för sektorn att hantera. Lärosätenas förutsättningar har varierat de senaste tjugo åren, men det är förstås lättare att acceptera när variationerna handlar om expansion och det kommer det inte att göra i fortsättningen, säger Jan Björklund och framhåller som så ofta demografins inverkan och minskade årskullar. Enligt min bedömning kommer det att finnas massor av tomma utbildningsplatser på lärosätena om fem år. karin åmossa, SULF:s chefsutredare, säger att förbundet välkomnar de nya tillfälliga platserna i årets budget. Men även om nya högskoleplatser kan låta mycket, är det i själva verket så att regeringen ger med ena handen men tar ännu mer med den andra. Den ryckighet som kännetecknar 6 Universitetsläraren 14/2012

7 platser är yckig planering tilldelningen av platser ger inte lärosätena arbetsro eller möjlighet till långsiktig planering. Hon påpekar att utbildningsminister Jan Björklund några veckor före offentliggörandet av de nya platserna i en intervju i Dagens Nyheter hävdade att behovet av studieplatser kommer att minska och att det därför inte fanns skäl att förlänga den konjunkturrelaterade och tillfälliga ökning av platser som gjordes för åren 2010 och Universitetsläraren har också nyligen (nr 12) rapporterat om hur lärosäten har tvingats skära ned antalet utbildningsplatser, en minskning som sammantaget beräknats uppgå till platser under Karin Åmossa, chefsutredare på SULF. Lärosätena har ju redan sagt upp lärare. Förutom det lidande det innebär för den enskilda individen att förlora sitt jobb kan det nu dessutom framstå som om det har skett i onödan, säger Karin Åmossa. Hon säger vidare att man inte kan se de nya tillfälliga platserna som någon reell förstärkning. Om man summerar tilldelningen för de platserna och de permanenta ingenjörsutbildningsplatserna blir det ett genomsnitt på 336 miljoner under åren 2013 till Det är ett tillskott som måste relateras till minskningen av lärosätenas takbelopp som skett de senaste åren. enligt högskoleverkets årsrapport minskades takbeloppet tillfälligt med sammanlagt 111 miljoner i samband Foto: Martin Hauffman med införandet av studieavgifter, en minskning som var tänkt att kompenseras av avgifterna. Det första året med studieavgifter motsvarade avgiftsintäkterna dock knappt tre fjärdedelar av de indragna anslagen. Som resultat av den ekonomiska kris som uppstod 2008 beslutades som förutnämnt en tillfällig ökning av takbeloppen för åren , en ökning med 700 miljoner som motsvarande cirka helårsplatser. Inför 2012 då denna konjunkturrelaterade ökning skulle försvinna beslutade regeringen samtidigt att inte göra någon studieavgiftsrelaterad minskning av takbeloppet. Detta för att, som Högskoleverket formulerar det, dämpa övergången för lärosätena. Man lät därför bli att dra in de 330 miljoner i anslag som beräknades motsvara intäkter från studieavgifterna. Men 2013 slår studieavgiftsreformen igenom med full kraft och man drar in 540 miljoner permanent. Ingen kan förutsäga hur mycket intäkter lärosätena kommer att få från utländska studenter. Om man ser på de sammanlagda neddragningarna innebär de tillfälliga platserna knappast någon ökning, säger Karin Åmossa. Hon ser det som problematiskt att lärosätenas finansiering och förutsättningar blir svåröverskådlig genom kombinationen av takbeloppsminskningar och tillfälliga konjunkturåtgärder. Jag vill inte gärna tro att det är medvetna dimridåer, men det innebär ett stort mått av godtycklighet för verksamheten vid universitet och högskolor. Det är hursomhelst en situation som inte skapar incitament för lärosätena att tillsvidareanställa, vilket gör att man kan befara att visstidsanställningarna blir ännu flera. l Anna Götlind lämnar sin post vid kongressen I samband med SULF:s kongress i november lämnar Anna Götlind posten som förbundets ordförande. På förfrågan från valberedningen i våras meddelade Anna Götlind, som varit SULF:s ordförande sedan 2008, att hon stod till förfogande för ännu en period som förbundsordförande. Jag såg fram emot att fortsätta arbetet med att stärka SULF som förbund, både centralt och lokalt och i såväl fackliga som professionella frågor. Att valberedningen nu informerat mig om att man inte kommer att föreslå mig för omval innebär Anna Götlind, avgående ordförande i SULF. att jag inte har det fulla förtroende från förbundet som en ordförande ska ha. För att ge förbundets medlemmar möjlighet att i en öppen process vara med och ta fram en ny ordförande har jag valt att redan nu informera om att jag inte längre är aktuell för en ny mandatperiod, säger Anna Götlind. Valberedningen kommer att meddela förslag till ny styrelse och därmed ny ordförande under hösten. Barbro Biström, sammankallande i valberedningen Vi har naturligtvis ingenting att säga förrän vi lägger vårt förslag. Det är sekretess när en valberedning arbetar för att skydda inblandade och för att den demokratiska processen ska få ha sin gång, säger Barbro Biström, sammankallande i valberedningen. Foto: tomas söderberg Foto: maria mattiasson text: MarieLouise Samuelsson Universitetsläraren 14/2012 7

8 Redan nu dags att diskutera ett nytt kvalitetssystem? Kvalitetsutvärderingssystem är en föränderlig färskvara och nu märks ett ökat intresse och aktivitet för att diskutera utformningen av nästa. text: MarieLouise Samuelsson om ett år, hösten 2013, räknar SUHF, Sveriges Universitets- och Högskoleförbund, med att presentera ett hyfsat konkret förslag, till en annan typ av kvalitetssystem än det som gäller idag. SUHF räknar med en besvärlig resa, men tror samtidigt att det finns förutsättningar för ett system som sektorn har större förtroende för. Vi är bekymrade över att det uppfattas som att SUHF aktivt har varit med och tagit fram det nuvarande systemet. Vår roll har snarare varit att försöka minimera skadorna, säger Marita Hilliges, ordförande i SUHF:s expertgrupp för kvalitetsfrågor. Marita Hilliges, ordf. i SUHF:s expertgrupp. Högskoleverket arrangerar den 26 september en konferens under rubriken Det nya utvärderingssystemet vision och verklighet, där diskussionen sannolikt kommer att omfatta också vad som ska komma efter det nya. Det är hög tid att planera nästa generations kvalitetssystem, det nuvarande systemet omfattar sex omgångar som alla nu är igång. I och med den sjunde omgången sker övergång till det system som ska gälla efter 2014, säger universitetskansler Lars Haikola som utgår ifrån att systemet ska utvecklas tillsammans med sektorn samt att utvecklingen ska bedrivas mindre forcerat. sektorn kan sägas vara aningen krigstrött efter turbulensen och flera år av Foto: högskolan i dalarna Lars Haikola, universitetskansler. Foto: melker dahlstrand Anders Söderholm, rektor vid Mittuniversitetet. Foto: mittuniversitetet Bengt-Ove Boström, vicerektor vid GU. konflikter kring det nuvarande systemet som infördes 1 januari Nu vill SUHF se mer av bred förankring och att sektorn tar mer eget ansvar för vad som ska komma efter SUHF:s expertgrupp för kvalitetsfrågor har gjort studieresor till bland annat Holland, Skottland och Kanada för att jämföra kvalitetssäkringssystem. Vi vill inte fastna i klagomål över det som varit, utan nu se framåt, säger Anders Söderholm, rektor vid Mittuniversitetet och medlem av expertgruppen. Men fortfarande ventileras misstro mot det rådande systemet som när Kåre Bremer, rektor vid Stockholms universitet, nyligen skrev i sin blogg att han är mycket skeptisk till att systemet som baserar sig på examensarbeten mäter kvaliteten i högre utbildning. En av våra slutsatser efter jämförelser med andra länder är att deras system har utvecklingsambitioner och bygger på ett förtroendekapital som saknas i Sverige, ett förtroendekapital som hör ihop med att sektorn i andra länder har ett stort ägarskap och därmed ett gemensamt ansvar med myndigheterna, säger Anders Söderholm. När man jämför blir man bedrövad över att det system vi nu har är så snävt. Att komma åt vad som är kvalitet är inte lätt, men andra länders angreppssätt är inte bara bredare, utan framstår också som avsevärt mer mogna. Foto: Göran Olofsson när man jämför blir man bedrövad över att det system vi nu har är så snävt. Att komma åt vad som är kvalitet är inte lätt, men andra länders angreppssätt är inte bara bredare, utan framstår också som avsevärt mer mogna. Anders Söderholm, rektor vid Mittuniversitetet som universitetsläraren vid flera tillfällen refererat har konstruktion och beslut om kvalitetssystemet alstrat konflikter och debatt, som kring graden av politisk styrning och att systemet baseras på resultat lika med examensarbeten, istället för tidigare systems betoning av process lika med utveckling och förutsättningar. Det fanns skäl att förändra, men risken med helomvändningen i att gå från alltför mycket betoning av förutsättningar och process till ensidig fokusering på resultat är att man tar sig upp ur ena diket bara för att åka ner i det andra, säger Bengt-Ove Boström, vicerektor vid Göteborgs universitet och sekreterare i SUHF:s expertgrupp för kvalitetsfrågor. Han har arbetat med kvalitetsfrågor sedan 1990-talet och sammanfattade 2011 sina erfarenheter i boken Utmaningen. Om ansvar, kvalitet och ledning i universitet och högskolor. bengt-ove boström beskriver dagens kvalitetssystem som extremt detaljstyrt. Det var också reaktioner som SUHF:s expertgrupp mötte på sin resa, när man jämförde utvärderingssystem. Man trodde inte sina öron när vi 8 Universitetsläraren 14/2012

9 berättade om det svenska systemet, den politiska detaljstyrningen uppfattas som extrem. Och man förstod inte regeringens idé om att ett utvecklingsorienterat system där också processer granskas skulle inskränka lärosätenas autonomi. Samtidigt är det detta system som är infört och som universitet och högskolor måste förhålla sig till och arbeta med? Ja, det där blir lite kluvet, självklart gillar vi läget och arbetar professionellt med det som gäller. Att det påverkar examensrätten gör också att alla måste ta systemet på allvar. Man kan också tillägga att de som arbetar ute på institutionerna har så stor arbetsbörda att de varken har tid eller råd att fundera så mycket över den principiella nivån. myndigheten, Universitetskanslerämbetet ska ha. samtidigt har Utbildningsdepartementet skarpt markerat att man vidhåller fokus på resultat, inget annat. Vi mår säkerligen bra av att göra det vi gör nu, nämligen utvärdera uppsatsarbeten. Givet de utgångspunkter man har, så har Högskoleverket fått till det så bra som det går. Men med det mäter man inte egentligen utbildningens kvalitet, säger Anders Söderholm. Man måste också fråga sig om vi vill ha de åtgärder och begränsningar som rådande kvalitetssystem leder till, nämligen att för mycket ambitioner läggs på att ta fram bättre uppsatser, på bekostnad av annat kvalitetsarbete. Utan tvivel är detta en viktig fråga för SUHF, men man kan också tillägga att de som arbetar ute på institutionerna har så stor arbetsbörda att de varken har tid eller råd att fundera så mycket över den principiella nivån. bengt-ove boström, vicerektor vid göteborgs universitet Ny kursbok om CSR! I den nya boken CSR - en guide till företagets ansvar presenteras för första gången på svenska en helhetsbild av området corporate social responsibility. Boken diskuterar bland annat företagsetik, hållbar utveckling, korruption samt strategi och marknadsföring. Det är alltså den nivån som SUHF vill aktualisera och Bengt-Ove Boström har förhoppningar om att sektorn ska se sitt eget ansvar. Vi hamnar ofta i ett läge där vi reagerar och kritiserar det rådande systemet. Nu vill vi tänka i förväg och lämna vårt konstruktiva förslag i god tid innan ett nytt system ska tas i bruk. Och vi för gärna diskussioner med övriga parter. Diskussionerna bör, enligt Bengt-Ove Boström och de andra i SUHF:s expertgrupp, inte enbart uppehålla sig vid hur utvärderingen ska gå till, utan också vid vilka roller parterna, sektorn och den nya systemet är samtidigt infört efter riksdagsbeslut. Så hur tänker SUHF agera om man från politiskt håll vill fortsätta med resultatmätning, baserat på examensarbeten? Som det har blivit kan man tänka sig att det har ett politiskt pris att backa, men vi hoppas att också ett förändrat kvalitetssystem kan få en bred politisk förankring. Om inte ser Anders Söderholm att konsekvensen kan bli att sektorn tar fram ett eget system. Behovet av ett mer moget system handlar i förlängningen om akademiens själ och kultur. l Skriva för att övertyga Andra böcker av intresse Ny chef Projektledning Marknadsföring Företagsekonomi Från begrepp till beslut Vi hette tidigare Bonnier Utbildning Order/Information tel fax Universitetsläraren 14/2012 9

10 Lärare som brinner för sitt ämne och litar på varandra är grunden för en god undervisningsmiljö. Bra undervisningsmiljö kännetecknas av förtroende Passionerade lärare som brinner för sitt ämne och litar på varandra. Lärare som knyter ihop forskning och undervisning och lägger lika stor vikt vid båda. Det kännetecknar goda undervisningsmiljöer, enligt en undersökning vid Lunds universitet. Typ av ledarskap eller pedagogisk modell verkar däremot spela mindre roll. text: Per-Olof Eliasson foto: istock i en uppmärksammad rapport har Torgny Roxå och Katarina Mårtensson undersökt vad som kännetecknar goda pedagogiska miljöer. Sedan 25 respektive 12 år jobbar båda som pedagogiska utvecklare inom Lunds universitet, Katarina Mårtensson vid den universitetsgemensamma enheten CED, Center for Educational Development, Torgny Roxå vid Lunds tekniska högskolas pedagogiska enhet Genombrottet. Över åren har vi förstått att universitetslärare hänger ihop i socialt konstruerade nätverk som sätter gränser för och också underlättar deras pedagogiska utveckling. Det här ville vi lära oss mera om, säger Torgny Roxå. Katarina Mårtensson och Torgny Roxå bestämde sig för att studera bra undervisningsmiljöer. För att hitta dem intervjuade de bland andra prefekter och vicedekaner samt använde sin lokalkännedom, kursvärderingar, högskoleverkets tidigare utvärderingar och dessutom Lunds universitets stora utvärdering av forskningskvalitet RQ-08. På grund av att Lunds Universitet Fortsätter på sid 15 t Katarina Mårtensson, Lunds universitet. Foto: privat Torgny Roxå, Lunds tekniska högskola. Foto: privat 10 Universitetsläraren 14/2012

11 t Fortsättning från sid 10 är forskningstungt ska en god miljö vid universitet vara bra både på forskning och undervisning, säger Torgny Roxå. Det var också ett sätt att förebygga eventuell kritik att det skulle vara enkelt att bedriva bra undervisning när man inte satsar på forskning, säger Katarina Mårtensson. Och det visade sig att de fem undervisningsmiljöerna vid de olika fakulteter som man valde ut var lika bra på forskning som på undervisning. Åtminstone de mikrokulturer som vi tittat på har en idé om att kvalitet i forskning och undervisning är lika viktigt, de hänger ihop och värderas lika högt, säger Katarina Mårtensson. lärarna i goda undervisningsmiljöer tar mycket seriöst på sin undervisning, den ska hålla hög kvalitet. Detta förmedlas också till studenterna. Alla intervjuade studenter ger uttryck för att det är svårt att studera på de här ställena, det är höga krav. Och stora förväntningar, de utmanas men de får också mycket stöd och vägledning, säger Katarina Mårtensson. Studenterna är övertygade om att de ska få ett seröst bemötande och att lärarna tar deras synpunkter på allvar. Studenterna upplever att lärarna ser dem, de kan deras namn och hälsar på dem i korridorerna, säger Torgny Roxå. Och det finns ett förtroende mellan lärarna. Det vi ser mest av allt är att det finns en stor tillit till kollegorna, man litar på varandra. Integrationen mellan de här människorna är tight, man har möten, man har system för informationsöverföring och strategier för att lösa problem. De tar alltså varandra på allvar, säger Torgny Roxå. Vi vet från preliminära studier vi gjort av miljöer som fungerar riktigt dåligt att den interna kommunikationen mellan lärarna nästan aldrig fungerar och det är kopplat till destruktiva beteenden hos vissa individer, säger Torgny Roxå. de goda miljöerna leds på helt olika sätt, det kan vara allt från en stark och tydlig ledare som driver frågor framåt och får med sig lärarna, till helt distribuerat ledarskap fördelat på ett antal ofta seniora lektorer och professorer som kollegialt fattar beslut. Den seriösa inställningen märks i alla detaljer. Vi ser tydligt att om de har problem av något slag, en kurs som inte fungerar eller som får dåliga utvärderingar, så tar de tag i det. Det är aldrig något de lämnar därhän. Det tror jag också är ett särdrag om man skulle jämföra med dåliga miljöer där man inte tar tag i saker som man borde åtgärda, säger Katarina Mårtensson. I de goda miljöerna förekommer hela skalan av undervisningsmetoder. Det är en enorm variation. En del av de här miljöerna är ganska konservativa i sitt synsätt. En av dem driver undervisning i huvudsak med föreläsningar, litteraturläsning och seminarier men de gör det bra, säger Torgny Roxå. Nya lärare insocialiseras av de äldre. Sättet att arbeta är djupt ingrott i systemet. Lärarna kan inte själva redogöra för när de här sakerna började. De äldre lärarna säger: Det måste vara bra, ska vi vara världsledande i forskningen kan vi inte ha rykte om oss att ha dålig undervisning. Vi måste ha de bästa kurserna och vi måste ha de bästa studenterna. De kopplar hela tiden ihop forskningen och undervisningen, säger Torgny Roxå. De här goda mikrokulturerna kännetecknas av långsiktighet på ett annat sätt än hur man vanligen styr högre utbildning idag. Den typen av målstyrning som mer och mer breder ut sig har liten betydelse för de här ställena. De hanterar den men det är inte den de använder och sätter värde på. Själva har de mycket mera långsiktiga mål. Vi hörde saker som att vi ska förändra samhället. En annan mikrokultur på tekniska högskolan sa att vi ska förändra industrin. Har en sådan undervisningsmiljö en målsättning vidtar de strategier för den och jobbar för den. En miljö har exempelvis bestämt sig för att en speciell kurs ska finnas för alla teknologer. De har också strategier för att påverka industrin och har nätverk in i den. De har koll på var deras alumni håller hus, skickar dem material och har möten med dem, säger Torgny Roxå. Även om lärarna är passionerade och brinner för vad de gör är det här inga slutna miljöer. De får ett inflöde av idéer genom samarbete. Alla de miljöer som vi tittade på samarbetade mycket med andra utanför sin egen miljö, det kan vara på universitetet, andra universitet, utanför i samhället eller i industrin. Men det är viktigt att de får hitta och välja de samarbetena själv och att inte någon trycker samarbete på dem, säger Katarina Mårtensson. torgny roxå sammanfattar kriterierna som kännetecknar de goda undervisningsmiljöerna: ❶ Det är mycket tydligt att de är framtidsorienterade och har långsiktiga mål. De har hög ambition för det egna ämnet, ur det kommer att undervisningen och forskningen och studenterna måste vara bra och det gäller också det interna arbetet och logistiken. De har sanslöst höga krav tack vare den höga ambitionsnivån, säger Torgny Roxå. ❷ De här miljöerna är mycket välorienterade om vad som gäller i universitetets organisation. De ser till att ha representanter i olika organ, ofta engagerar de sig i policyfrågor innan policyn ens har rullat ut. De vet vad som kommer att komma och de tar ställning till hur det relaterar till deras långsiktiga mål och reagerar efter det. ➌ Miljöerna har strategier för intern informationsöverföring, med veckomöten, månadsmöten och så vidare. På ett ställe har de exempelvis en webbsida för goda undervisningsidéer som man prickar av för varje kurs. Man pratar med varandra, man litar på varandra och man kommunicerar hela tiden. ➍ Det sista kriteriet är att de här miljöerna är mycket traditionsstyrda. De ser sig som styrda av en egen historia. Vi kallar det en organisatorisk saga, summan av de berättelser som berättas om den egna enheten och som styr upp och stabiliserar arbetet. Mellan sagan och det långsiktiga målet blir de här enheterna väldigt stabila, säger Torgny Roxå. när katarina mårtensson och Torgny Roxå presenterat studien på konferenser och vid andra tillfällen har den blivit positivt mottagen. Den vanligaste frågan de fått är hur man skapar en god undervisningsmiljö. Det tycker vi också vore spännande att få veta. Vi har börjat skissa på en sådan studie, vi har en projektbeskrivning, men vi har inte finansiering ännu, säger Torgny Roxå. Om vi visste hur det går till att bli en god undervisningsmiljö skulle man ju kunna jobba systematiskt för att utveckla hela organisationen i den riktningen, säger Katarina Mårtensson. l Universitetsläraren 14/

12 debatt Bredden i den tredje uppgiften I Universitetsläraren 10-11/2012 kommenterar Detlef Quast en artikel om Hans Rosling i ett tidigare nummer (9/2012), och han beskriver ett antal skäl till varför fler forskare borde ägna sig åt universitetens tredje uppgift, alltså att samverka med det övriga samhället. Jag ger honom rätt i sak, men vill ändå kommentera den bild av tredje uppgiften som underhållning eller som ett förkunnande av slutsatser som jag tycker hans debattinlägg (och även Rosling-artikeln) ger. Visst är det viktigt att forskningsresultat förklaras för den breda allmänheten, för att lyfta den generella kunskapsnivån, skapa opinion för en fortsatt kunskapsuppbyggnad, och rekrytera nya studenter. Men samverkan med samhället måste omfatta långt mer än sådan envägskommunikation. Åtminstone inom den tillämpade forskningen, där det finns en omedelbar användning av resultaten, är en nära dialog med de tänkta användarna avgörande för att forskningen ska kunna göra full nytta. Utöver att redovisa resultat från genomförda undersökningar omfattar denna dialog exempelvis att: ta till sig de erfarenheter som olika samhällsaktörer besitter skaffa sig inblick i de praktiska verksamheter där forskningen ska kunna tillämpas tillsammans med användare identfiera forskningsområden och frågeställningar planera forskningsprojekt i samråd med användare om möjligt involvera användarna praktiskt i forskningen på olika plan svara på remisser, delta i hearings och liknande etablera en kunskapsbas som är gemensam för forskning och praktik överhuvudtaget hitta olika sätt att integrera akademisk och ickeakademisk expertis. För att återknyta till artikeln om Hans Rosling instämmer jag i att universitetsstrukturen är dåligt anpassad för att understödja tredje uppgiften. Men lösningen är inte att lägga uppgiften på några enstaka estradörer eller på vetenskapsjournalister. Istället måste forskningsprocessen i sig integrera de många funktioner som behövs för att överbrygga gapet till den praktiska tilllämpningen. Det är sålunda något som snart sagt varje forskare bör ägna sig åt. Idag saknar de flesta akademiska meriterings- och utvärderingssystem en standard för att värdera samverkan med det omgivande samhället, vilket leder till att samverkan blir nedvärderad. Tredje uppgiften riskerar bli en enkel biljett ut ur akademin. Detta ser jag som en allvarlig brist i ett samhälle som utger sig för att vara kunskapsbaserat. Jan Olof Helldin Fil.dr., Forskningsledare vid Centrum för biologisk mångfald, SLU En tjänst på ett halvår är inget underlag för framtidsplanering Under flera år har universiteten i Sverige levt under regler i Högskoleförordningen som gjort det möjligt att anställa personer på visstidsanställningar vid sidan om Lagen om anställningsskydd (LAS). Universiteten har inte varit sena med att utnyttja denna möjlighet. Enligt statistik från SCB var 35% av all forskande och un dervisande personal vid Sveriges uni versitet och högskolor visstidsanställda Att säkerställa kvaliteten på verksamheten när en tredjedel av personalen inte vet hur deras fortsatta anställning vid universitetet ser ut är givetvis svårt. Själv fick jag under 2011 beviljat ett bidrag från Göteborgs universitet för att vidareutveckla vår användning av problembaserat lärande i grundläggande programmeringskurser. Ett arbete som nu inte kommer att bli av, då jag i slutet av förra året valde att inte acceptera ett förnyat förordnande, även om universitetet skulle kunna erbjuda ett. I januari 2011 ändrades lagen så att LAS även omfattar universiteten. Det innebär att en visstidsanställning om mer än två år under en period om fem år automatiskt övergår till en anställning tills vidare. När Göteborgs universitet förra året intog ställningen att jag endast kan få fortsatt förordnande om jag inte uppnår dessa två år än så talar detta sitt tydliga språk. Universitetet har inget intresse av att investera i sina lärare, och gör så endast så länge man inte behöver anställa tillsvidare. Anställningar på halvårsbasis är ingenting man bygger en framtid på, varken för universitet eller personal. För universiteten blir utbildning och forskning lidande. För anställda får frågor om ny bostad eller att bilda familj allt som oftast besvaras med nej i brist på en stabilare arbetssituation. Det går alltid att skylla på att personer inte har rätt utbildning eller att lagen inte ger universitetet möjlighet att agera annorlunda. Men för oss som varit anställda en längre tid inom universiteten så vet vi: finns det en vilja, så finns det ett sätt. Detta kommer att slå mot universiteten om ett eller två år när en stor del av de visstidsanställda kommer att omfattas av villkoren i LAS. Universiteten har därför denna tid på sig att säkerställa att utbildning och forskning kan bedrivas utan onödiga och skadliga avbrott och avhopp. Detta gör man bäst genom att tidigt investera i sin egen personal och därigenom säkra den långsiktiga kompetensen vid Sveriges universitet. Jag hoppas att man tar denna chans. Jonas Öberg VD, Föreningen fri kultur och programvara 16 Universitetsläraren 14/2012

13 Avskaffandet av kårobligatoriet gav problem visar ny rapport Ett underfinansierat system som hotar studentinflytandet. Studenter och rektorer är eniga i sin kritik av det system som ersatte det tidigare kårobligatoriet. text: MarieLouise Samuelsson studentkårernas verksamhet förutsätter numera att lärosätena i stor utsträckning står för finansieringen. Det är också lärosätet som regelbundet prövar och omprövar vilka som ska få studentkårsstatus. Vilket, enligt kritikerna, innebär bristande förutsägbarhet och att studentkårer befinner sig i beroendeställning i förhållande till lärosätets ledning, inte bara ekonomiskt utan också gällande personliga relationer. Men Utbildningsdepartementet delar inte studenternas och rektorernas oro. Man är nöjd med det nya systemet och menar tvärtom att det kan ge studentkårer en bättre position. En kår som kan visa upp medlemmar som frivilligt slutit sig samman får givetvis en starkare roll gentemot sitt lärosäte, säger statssekreterare Peter Honeth. Peter Honeth, statssekreterare. Foto: jann lipka Erik Arroy, ordförande i SFS. Det var i juli 2010 som regeringen avskaffade det för studenter tidigare obligatoriska medlemskapet i studentkårer och studentnationer. Medlemskap som säkrade finansieringen av kårernas verksamhet och därmed också studentinflytandet. Reformen, som utgick från utredningen Frihet för studenter om hur kåroch nationsobligatoriet kan avskaffas, framhölls av alliansregeringen som en av flera frihetsreformer för universitetsoch högskolesektorn. Foto: sfs Hösten 2011, beslutade SUHF, Sveriges Universitets- och Högskoleförbund att i samarbete med SFS, Sveriges Förenade Studentkårer, genomföra en undersökning av effekter och konsekvenser av reformen. Undersökningen resulterade i rapporten Ökat beroende efter frihetsreformen? Studentinflytandet två år efter kårobligatoriets avskaffande, som publicerades i somras. Där efterlyser man ett antal åtgärder för att säkerställa ett långsiktigt hållbart, oberoende och högkvalitativt studentinflytande för alla studenter. Rapporten som bygger på en enkät till studentkårer och lärosäten har identifierat en rad orosmoln och stora, olösta, strukturella frågor. Bland annat konstaterar man att det statliga anslaget är otillräckligt, vilket påverkar hur kårerna kan genomföra utbildningsbevakning, vilket är det uppdrag man har från regeringen. En konsekvens av otillräckliga anslag är att lärosäten går in och täcker mellanskillnaden, vilket Fredrik Andersson, bitr. alltså blir ett exempel på studentkårer generalsekreterare SUHF. nas beroendesituation i förhållande till lärosätesledningen. Foto: Privat sfs ordförande Erik Arroy säger att reformen bland annat har inneburit att studentkårerna måste lägga betydligt mer resurser på sidoverksamheter och marknadsföring för att rekrytera medlemmar, något som ofta riskerar att ske på bekostnad av studiebevakningsuppdraget. Ministern (Jan Björklund) har ju understrukit att studentinflytandet är avgörande för utbildningskvaliteten, samtidigt är man ovillig att ge tillräcklig finansiering av studentkårerna. Han påpekar också att statsanslaget till kårerna är en tredjedel av vad utredaren Erland Ringborg ansåg vara en nödvändig nivå. När lärosäten därför går in och skjuter till medel så försätter det kårerna i en mycket problematisk beroendeställning. SFS ordförande menar att det viktigaste med rapporten är att den belyser att lärosäten och studenter är överens om att det finns ett beroendeproblem. SFS och SUHF är väldigt samstämmiga, nu hoppas jag att vi kan fortsätta arbeta för verkligt oberoende, både ekonomiskt och organisatoriskt. Det behövs nationella riktlinjer, för att komma bort från att villkoren för studentkårerna varierar både geografiskt och mellan olika utbildningsområden, säger Erik Arroy. Om det inte blir några politiska beslut om förändringar ser SFS gärna att SUHF formulerar riktlinjer, som stöd för lärosäten och studentkårer. fredrik andersson, SUHF:s biträdande generalsekreterare, som sammanställt rapporten betonar att SUHF enbart kan stå för rekommendationer, men att det samtidigt finns konsensus kring att studentinflytandet måste säkerställas. SUHF anser att det är problematiskt med en skiktning inom kårvärlden, där vissa studentkårer har lätt att hitta sponsorer inom näringslivet, medan det är betydligt svårare med ekonomin för exempelvis breda kårer, utan tydlig målgrupp. De attraktiva kårerna blir också jämförelsevis starkare genom att de kan ha låga avgifter och därmed också få fler medlemmar. Alla är överens om att studentin Fortsätter på sid 19 t Universitetsläraren 14/

14 135 s, mjukband daniel silander Politiska regimer En introduktion I denna bok beskrivs fem politiska regimtyper: den demokratiska, den dynastiska, den totalitära, den auktoritära, samt den hybrida. De jämförs ut ifrån fyra dimensioner: ideologi, ledarskap, politiska partier och civilsamhälle, vilka författaren har valt av såväl analytiska som pedagogiska skäl. Lärarex till kursansvariga kan erhållas via Ekonomihögskolan vid Lunds universitet söker Universitetslektor i företagsekonomi, särskilt ekonomistyrning Refnr: PA 2012/450 Läs mer på Sista ansökningsdag 10 oktober Publishing in English? Journal articles, dissertations, conference papers, grant applications, book proposals Same-day estimate with sample revision gratis. Most manuscripts returned in two days. Specializing in clinical sciences, social medicine, humanities, arts, business, and engineering. Substantive copy editing for clarity, word usage, idiomatic expressions, syntax, logical flow, tone, style, journal format, as well as grammar and punctuation. References from Karolinska, Sahlgrenska, Lund, Malmö, Stockholm, Uppsala, Norrköping, Borås, Luleå. All deadlines met. Serving over 300 Swedish Academics since 1998 Teddy Primack Dags att publicera? Alingo Lilian Westlin, PhD. Tel: Skicka ditt manuskript för kostnadsberäkning. Språkgranskning Språkgranskning (brittisk eller amerikansk engelska) och översättning (svenska till engelska) av artiklar och avhandlingar. Engelska som modersmål, utbildning från Harvard University, juris doktorsutbildning från University of California Los Angeles, magisterutbildning från Stockholms universitet och 17 års erfarenhet. Priser: 499 kr/tim. språkgranskning. 1,75 kr/ord översättning. 1,20 kr/ord översättning av avhandlingar och böcker. 25% moms tillkommer. Har F-skattebevis. Maria Hedman Juridik och Språk AB Nygatan 9, Ulricehamn, Besöksadress: Science Park Jönköping (eft. överenskommelse) Utveckla din pedagogiska meritportfölj i god tid! Alla som söker lärartjänst behöver utveckla en pedagogisk meritportfölj för att synliggöra sin pedagogiska skicklighet. Råd och stöd om hur du utvecklar din portfölj erbjuds mot arvode. Brit Rönnbäck, fil dr, pedagogisk konsult Lång erfarenhet som pedagogisk konsult inom högskolor och universitet. Har hållit kurser i ämnet. E-post: eller tel Success in academia is dependent on how well written ideas and research are presented. PROOFREADING SPRÅKGRANSKNING Förbättra engelskan i era akademiska dokument! Success in academia is dependent on how written ideas and research are presented. Native English Speaker / California / Attorney Attorney with with proofreading experience. I focus on spelling, punctuation, grammar, sentence structure, word choice, and clarity. Price: kr/tim. (exkl moms) STRÖMQVIST LEGAL AND LANGUAGE SERVICES (Information in English and Swedish) I can proofread your thesis, article, CV, presentation, etc. in UK or US English. Native English Speaker / California Attorney with proofreading experience. I focus on spelling, punctuation, grammar, sentence structure, word choice, etc. Priser: 450 kr/tim (exkl. moms) språkgranskning 1.25 kr/ord (exkl. moms) översättning STRÖMQVIST LEGAL AND LANGUAGE SERVICES Tel: (Information in English and Swedish) Scientific Editing and Writing - Språkkonsulten Have you had a manuscript returned because of the language? Do you require advice on structuring a funding application, or want a scientist to check your presentation before attending an international conference? Need help with writing online content, or standardising teaching resources? I do all this and more. Check my webpage for further details: or contact me on Aroha Consulting by scientists for scientists. 18 Universitetsläraren 14/2012

15 t Fortsättning från sid 17 flytande fungerar kvalitetshöjande, därför måste man fråga sig vad som är vinsten med att marknadsutsätta studentinflytandet genom kårerna, säger Fredrik Andersson som ser systemet som oförutsägbart med risk för godtycke. men från politiskt håll är man alltså nöjd med reformen och dess effekter och ser inget behov av justeringar, gällande finansiering eller andra förutsättningar: Att tvångsansluta alla studenter till en kår var ett system som överlevt sig självt och behövde förändras. Med frivilligt medlemskap kan kårerna bli vitalare och få större legitimitet, säger statssekreterare Peter Honeth. Eftersom studentinflytande är viktigt ger regeringen ett statsbidrag och har dessutom sett till att skattefriheten för kårer och nationer finns kvar. Vi följer givetvis frågan med hur studentinflytande utvecklas, men planerar inga förändringar av systemet. Studentkårerna har en viktig roll att spela på universitet och högskolor, men vår mening är att den rollen bättre fylls av kårer som värvar medlemmar baserat på vad man kan erbjuda. Jag tror att både lärosäten och kårer klarar att hålla isär sina roller, precis som tidigare när man suttit i samma styrelser och organ fast med olika utgångspunkter. Studentrepresentanter på alla möjliga nivåer gör ett viktigt jobb för studentinflytandet, oavsett om det är kårobligatorium eller ej. Hur ser du på att SUHF och SFS är eniga om att det finns problem som behöver åtgärdas? Det är bra att SUHF och SFS gemensamt diskuterar de här frågorna. Är man medveten om de situationer som kan uppstå blir de lättare att hantera. Men i grunden menar vi att avskaffandet av kårobligatoriet var en viktig reform även Sveriges studenter har rätt till föreningsfrihet. l Sveriges Läromedelsförfattares Förbund SLFF Huvudorganisation för Sveriges läromedelsförfattare Stipendier för läromedelsförfattare Du kan söka SLFF:s författarstipendier om du ensam eller tillsammans med någon annan har offentliggjort minst ett läromedel avsett för skola, högskola respektive arbetsmarknadsutbildning och som kopierats i Sverige 2011 eller tidigare. offentliggjort minst ett läromedel som kopierats i Norge 2011 eller tidigare. Sveriges Läromedelsförfattares Förbund SLFF Servicebolag: Läromedelsförfattarna i Sverige AB LISAB Drottninggatan 61, 1tr SE Stockholm MITTUNIVERSITETET SÖKER: TVÅ DOKRORANDER I MATEMATIK Fel förkortning I Universitetsläraren nr 13/2012, På tal om fester, har förkortningen på Stiftelsen för strategisk forskning tyvärr blivit fel. Den är förstås SSF och ingenting annat. Redaktionen Ref nr MIUN 2012/1330 Sista ansökningsdag är den 17 oktober. För ansökningsblanketter och ytterligare information kontakta SLFF:s kansli eller besök SLFF:s webbplats. Tfn: Fax: E-post: Tjänsterna är placerade vid Institutionerna för tillämpad naturvetenskap och design, Campus Sundsvall och teknik och hållbar utveckling, Campus Östersund. För mer information om tjänsterna och ansökan se: Sista ansökningsdag är 30 september Linnéuniversitetet söker Universitetslektor i rättsvetenskap med inriktning mot förvaltningsrätt särskilt skolledarskap och myndighetsutövning till Institutionen för samhällsvetenskaper Läs mer om anställningarna på Lnu.se Välkommen till ett universitet där allt är möjligt! Linnéuniversitetet är Sveriges nyaste universitet, ett modernt, internationellt universitet i Småland. Vi finns i Kalmar och Växjö med studenter och anställda. Universitetsläraren 14/

16 Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet söker 15 doktorander Lediga platser i utbildningen på forskarnivå finns inom ämnena: arkeologi arkeologi, inriktning laborativ arkeologi engelska, litteraturvetenskaplig inriktning historia journalistik modevetenskap romanska språk, inriktning portugisiska romanska språk, inriktning spanska tvåspråkighet Kunskap är makt Kunskap är makt - Bli medlem i SULF! /Sveriges universitetslärarförbund Sista ansökningsdag är den 15 oktober Mer information finns på Stockholms universitet hos oss ger utbildning och forskning resultat. Inst för Service Management, Campus Helsingborg, söker Postdoktor i Tjänstevetenskap Sista ansökningsdag: Universitetslektor i Service Management (inriktning Retail med marknadsföring) Universitetslektor i Service Management (inriktning Hospitality) Universitetsadjunkt i Service Management (redovisning/ ekonomistyrning/organisation) Sista ansökningsdag: 7 oktober 2012 Läs mer på 20 Universitetsläraren 14/2012

17 sulf kalendarium SULF informerar 19/9 19/9 20/9 24/9 25/9 26/9 stockholm Sveriges Universitetsadjunkters förening, SUaF, har styrelsemöte på SULF:s kansli stockholm SdF, Sverges doktorandförening har styrelsemöte kl stockholm ordförandekonferens kl göteborg Lunchseminarium om Upphovsrätt med SULF:s förbundsjurist carl Falck. Tid: Plats: Pedagogen, B-hus, Be 014. Lunchmacka serveras uppsala Träffa representanter för SULF vid SLU. Tid: kl Plats: Ljushallen, MvM-huset SULF:s ombudsman Tommy Bergström svarar på frågor. stockholm SULF/Stockholms universitet kallar till medlemsmöte Tid: kl Plats: a5137, Södra huset, Frescati Lars Karlsson, ombudsman från SULF, informerar om pensionssystemet Mer information på sulf.se/kalendariet SoCiaL SeCUriTY benefits Information on social security benefits for foreign nationals who are not employed or receiving educational grants SULF has recently drawn attention to developments concerning social security benefits for foreign students employed in Sweden. These problems should now hopefully be solved. However, there may still be some ambiguity as concerns foreign doctoral students, and others, who are not employees nor do they receive educational grants. In short, after the clarification of the regulatory framework that has occurred recently, it may be so that foreign students who are, for example, funded by scholarships may be entitled to certain benefits based on residence in Sweden, for example children s allowance, even though the primary regulation says otherwise. It has also been clarified that people who move to Sweden may receive benefits based on work in another member state in the EU/EEA area including Switzerland even if you do not work (i.e. are not an employee) in Sweden. It is also so that those who come to Sweden to carry out postdoc work or the like cannot be considered as students in terms of benefits provided by social insurance (unemployment insurance excepted). Consequently, we are keen to get in touch with members who are in this situation and who are either EU/EEA citizens or who have another nationality but have come to Sweden via another EU member state. If you belong to this group, please contact us via Robert Andersson at Universitetsläraren 14/

18 SULF informerar För mer information, konmmuikationsavdelningen: Ulrika Herstedt, informatör, tel: , Lisbeth Klang, förbundssekreterare, tel: , MEDLEMSJOUR RABATT PÅ SJ Medlemsjour på telefon och webb Medlemsjouren ger dig snabba svar om löner och anställningsvillkor. I första hand vill vi att du kontaktar din lokala SULF- eller Saco-S-förening vid det lärosäte där du är verksam, eller söker tjänst. När det gäller frågor om anställningsförhållanden, arbetstid, arbetsmiljö och lön är det den lokala organisationen som har bäst kunskap om de lokala villkoren. sulf.se/kontaktaoss Om du har andra frågor är du välkommen att kontakta medlemsjouren på SULF:s förbundskansli: måndagfredag klockan och Ring så blir du kopplad till någon av de ombudsmän som har jour. Observera att medlemsjouren bara är öppen för medlemmar. Var därför beredd att uppge ditt person- eller medlemsnummer. Medlemsjouren finns även på webben. Här kan du enkelt ställa frågor till SULF:s kunniga ombudsmän. Ambitionen är att du ska få svar inom 24 timmar på vardagar. Under helg och semestertider kan svarstiderna variera. sulf.se/jouren Genom det avtal som tecknats mellan Saco och SJ AB kan SULF erbjuda sina medlemmar rabatt på SJ tågbiljetter för privat resande. Du får 15 procents rabatt i 1:a klass på fullt återbetalningsbar biljett, 10 procents rabatt i 2:a klass på fullt återbetalningsbar biljett och 5 procents rabatt i 1: och 2:a klass på ej ombokningsbar biljett. Ring SJ Affärsbokning (välj tonval 1) när du ska boka SJ tågbiljetter med medlemsrabatt och uppge kundnummer Betalning sker med kreditkort. Medlemstillhörighet inom SULF ska kunna styrkas med personnummer eller medlemsnummer. SACO ÖKAR IGEN Sacos medlemsantal fortsätter att öka Trenden står sig. Sacoförbunden fortsätter att dra till sig nya medlemmar och öka sitt medlemsantal. Totalt har Saco ökat medlemsantalet med 1,6 procent sedan halvårsskiftet förra året. Den totala medlemssiffran låg en bit över vid halvårsskiftet. MEDLEMSLÅN Medlemslån Du kan teckna Medlemslån, Förmånslån och Medlemsbillån utan säkerhet till mycket förmånliga villkor hos någon av SULF:s medlemslånebanker ; Swedbank, Salus Ansvar och Nordea. För att få ett Medlemslån behöver du ingen säkerhet och du kan låna mellan kr till kronor. Räntan på Medlemslån är rörlig och följer det allmänna ränteläget. Du betalar ingen uppläggnings- eller aviavgift. Ansöker du om ett medlemslån, ska du ha varit medlem i minst sex månader. Du ska också ha eller öppna ett lönekonto i banken. Läs mer på sulf.se/medlemslan SULF:s kongressombud SULF:s kongressombud Vem är kongressombud för medlemmarna vid mitt lärosäte? Svaret får du i nästa nummer av Universitetsläraren. Vi presenterar där namnen på alla ombud som utsetts att företräda medlemmarna vid SULF-kongressen den november. Läs mer om kongressen på sulf.se/kongress2012 Kongress 2012 Från kall till profession Sveriges universitetslärarförbunds kongress november UniversitetslärareN 14/2012

19 Postadress: Box 1227, Stockholm Besök och leveransadress: Ferkens gränd 4, Gamla Stan, Stockholm Telefon: växel Telefax: e-postadress: Förbundsdirektör: Git Claesson Pipping, tel: , Sekreterare: Maj-Britt Hesselgren, tel: , Förbundsjurist: Carl Falck, tel: , Utbildning och forskning: Chefsutredare Karin Åmossa, tel: , Förhandlingschefer: För statlig sektor: Robert Andersson, tel: , För privat och landstingskommunal sektor: Camilla Brown, tel: , Bitr. Lars Karlsson, tel: , Förhandlingar: Tommy Bergström, tel: , Johanna Kemi, (tjl) tel: , Maria Mattiasson, tel: , Mari Willart, tel: , KOMMUNIKATION: Pressekreterare/Informatör: Ulrika Herstedt, tel: , Förbundssekreterare: Lisbeth Klang, tel: , Förbundstidningen: Chefredaktör och ansvarig utgivare: Eva Rådahl, tel: , Redaktionsassistent: Lena Löwenmark, tel: , IT-ansvarig: Niklas Österman tel: , Ekonomi- och personalchef: Christina Höijer, tel: , Administration: Internservice/medlemsregister: Krister Fält, tel: , Medlemsregisteransvarig: Katarina Haage, tel: , Internservice/ekonomi: Cecilia Lindh, tel: , Josefina Åsén, tel: , Lokala kanslier: SULF/Göteborg Friedrich Heger, Karl Gustavsgatan 12 B, Göteborg, tel: , må tors SULF/Linköping Åsa Rybo Landelius, Fysikhuset, Linköpings universitet, Linköping, tel: , må fre SULF/Lund Lina Carls Lindberg, Lilla Gråbrödersgatan 1 B Lund, tel: , Ti, to kl 8 12, ons kl SULF/SLU Tommy Bergström, Sacorådet, Box 7081, Uppsala Besöksadress: Arrheniusplan 8 tel: , telefax: , onsdag SULF/Stockholm Eva Jacobsson, Småbrukarhemmet Stockholms universitet, Stockholm, tel: , må tors kl , tis SULF/UMEÅ Berit Bergström, Umeå universitet, Umeå, tel: , telefax: , må fre kl SULF/Uppsala Anna Gatti Thunbergsvägen 5, Box 533, Uppsala, tel: , telefax: , må, ti, ons fm Sektioner inom SULF: SDF Sveriges Doktorandförening: Ordförande: Veronica Ekström, tel: , SLF Sveriges Lärarutbildarförening: Sektionen är vilande SPF Sveriges Professorers Förening: Ordförande: Inger Wistedt, tel: , SUAF Sveriges Universitetsadjunkters Förening: Ordförande: Iréne Bernhard, tel: , ULF Sveriges Universitetslektorers och Forskares Förening: Ordförande: Charlott Nyman, tel: , SULF:s Arbetsutskott: Ordförande: Anna Götlind, tel: , 1:e vice ordförande: Martin Selander, tel: , 2:e vice ordförande: Rikard Lingström, tel: , 3:e vice ordförande: Henrietta Huzell, tel: , Viktigt att du uppdaterar dina medlemsuppgifter. Gå in på hemsidan eller maila till eller fyll i talongen här. Porto betalt av mottagaren Namn: Ny adress: Postadress: Personnummer: Postnummer: E-post: SULF Svarspost Kundnummer Stockholm Arbetsgivare: Tjänst: Omfattning %: Universitetsläraren 14/

20 Posttidning B Universitetsläraren Box 1227, Stockholm Inloggning för medlemswebben: Användarnamn: Ditt medlemsnummer (se adressetiketten) Lösenord: De fyra sista siffrorna i Ditt personnummer GÄSTKRÖNIKA Foto: linnéuniversitetet Anders Fröjmark, historiker, vice ordförande i Saco- S-föreningen vid Linnéuniversitetet, suppleant i SULF:s förbundsstyrelse Tilliten är ett omistligt kapital Den engelske 1600-talsfilosofen Thomas Hobbes betraktade människorna som ett våldsamt och opålitligt släkte, som utlämnade åt sig själva oundvikligen utkämpar ett allas krig mot alla. Ser vi oss omkring i världen är det inte heller svårt att finna belägg på allehanda former av mänskligt svek, fysisk och psykisk misshandel och mord. Och ändå: när jag skriver dessa rader, sittande på en båt mellan fastlandet och Gotland, känner jag mig trygg i förvissningen, att alla de människor som har jobbat på att konstruera och framföra min båt, oavsett deras eventuella privata brister och tillkortakommanden, har och har haft förmågan att samarbeta i de mest komplexa system och organisationsformer på ett målmedvetet sätt, med resultatet att jag kan vara lugn för att det ton tunga fartyget flyter på vattnet, följer sin farled och kommer att avleverera mig hel och torrskodd i Visbys hamn om halvannan timme. Inte heller känner jag mig orolig för att tjejen med godispåsen en bit bort vid samma bord eller de rökande männen vid relingen kommer att sticka en dolk i min rygg om jag sviktar i min vaksamhet. Är det bara för att vi fruktar den grymma hämnd som statsmakten Leviathan i Hobbes terminologi skulle utmäta åt oss om vi bröt den påtvingade samhällsfreden? I själva verket finns det en annan faktor som möjliggör för oss människor att bygga gemenskaper, nätverk, organisationer och samhällen. Den kan i jämförelse med det som våldet skapar förefalla svårgripbar och närmast litet naiv, varför det är förklarligt att Hobbes underskattade dess betydelse, men ser man till resultaten är det en av starkaste krafterna i mänsklighetens historia: tilliten. Finns tilliten räknar vi med, att läkare, lärare och hissreparatörer gör sina arbeten med hög kvalitet även om ingen övervakar dem hela tiden, eller sticker till dem en summa under bordet. Finns tilliten kan jag acceptera att den lön jag får för mitt arbete inte består av guld, silver eller ens något ätbart, utan av en rad siffror i ett elektroniskt dokument. Saknas däremot tilliten kommer jag inte att sätta in några pengar på banken, eftersom jag då inte tror att jag kommer att få se dem igen. Köper jag en vara utgår jag från att säljaren försöker lura mig och svarar med att själv försöka lura honom eller henne på samma sätt, varefter vi skiljs åt i förvissning om att aldrig behöva se varandra igen. Brist på tillit kostar! Tilliten tar lång tid att bygga upp, men kan brytas ned på några ögonblick. Hur många har inte gått in i en relation på ett öppet och tilllitsfullt sätt, men gjort erfarenheter som har fått den goda viljan att slockna? Detta gäller även relationer i arbetslivet, något som bortsett från det personliga lidandet är förödande för kreativa arbetsplatser som universitet och högskolor. finns tilliten kan kan man respektera varandra även när man har olika roller och i viss mån olika intressen att företräda, utöver det gemensamma intresset av att våra lärosäten är framgångsrika och har sund ekonomi. Finns tilliten har man råd att göra misstag, eftersom man vet att den andra inte handlar av illvilja, utan att misstaget var en olycka. Man kan också gemensamt lära sig av misstagen och hitta vägar för att förbättra sina rutiner. Det långsiktiga byggandet av tillit är en huvuduppgift för både arbetsgivare och personalorganisationer vid högskolorna. Den kloke arbetsgivaren tar därför lärdom av min 1500-talskollega Niccolò Machiavelli: Det är nödvändigt för en furste att ha folkets vänskap; annars finns det inget botemedel för honom när motgången kommer. När Linnéuniversitetet kom till brukade vår fusionsgeneral, Lars Haikola, påminna oss om att universiteten är organisationer som utmärks av att kompetensen finns långt ute i kapillärerna. Forsknings- och undervisningsfronten finns där varje enskild lärare eller doktorand befinner sig. Tilliten är ett omistligt kapital i en sådan organisation. l

Högre utbildning i Sverige

Högre utbildning i Sverige Högre utbildning i Sverige Totalt 48 anordnare av högre utbildning, varav 31 statliga Inga avgifter för studenter från EU/EES Inkomst för utbildning och forskning ca 70 miljarder Av dessa 70 miljarder

Läs mer

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt!

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Lena-Pia Carlström Hagman Högskolan Kristianstad har som mål att bli nationellt erkänd för sin pedagogiska utveckling. Skriftserien

Läs mer

samverkan i fokus Med Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj?

samverkan i fokus Med Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj? 2. Med samverkan i fokus Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj? Rapport från lärprojektet Formaliserad samverkan mellan akademi och

Läs mer

Remiss av betänkandet SOU 2015:70 Högre utbildning under tjugo år (U2105/03787/UH)

Remiss av betänkandet SOU 2015:70 Högre utbildning under tjugo år (U2105/03787/UH) Umeå universitet Dokumenttyp: BESLUT Datum:2015-11-03 Dnr: FS 2015/1119 Sid 1 (2) Remiss av betänkandet SOU 2015:70 Högre utbildning under tjugo år (U2105/03787/UH) 1. Bakgrund Umeå universitet har erbjudits

Läs mer

Sammanfattning av regeringens budgetproposition 2010

Sammanfattning av regeringens budgetproposition 2010 Sid 1 (5) Sammanfattning av regeringens budgetproposition 2010 I denna promemoria sammanfattas regeringens budgetproposition avseende utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning. Avslutningsvis

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

Hur fångar man kvalitet i högre utbildning?

Hur fångar man kvalitet i högre utbildning? Sveriges universitets- och högskoleförbund Hur fångar man kvalitet i högre utbildning? Fredrik Andersson Biträdande generalsekreterare Vad är SUHF? Samarbets- och lobbyorgan för Sveriges 40 (snart 39)

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

Ledamot av styrelsen för ett universitet eller en högskola

Ledamot av styrelsen för ett universitet eller en högskola Ledamot av styrelsen för ett universitet eller en högskola Innehåll Ledamot av styrelsen för ett universitet eller en högskola 3 Universitet och högskolor 3 Universitet och högskolors verksamhet 3 Akademisk

Läs mer

UFV 2007/1478. Mål och strategier för Uppsala universitet

UFV 2007/1478. Mål och strategier för Uppsala universitet UFV 2007/1478 Mål och strategier för Uppsala universitet Fastställda av konsistoriet den 22 april 2008 Innehållsförteckning Förord 3 Uppsala universitet 4 Ett universitet för framstående forskning 5 Ett

Läs mer

Statistisk analys. Fortsatt många helårsstudenter Marginellt färre helårsstudenter 2011

Statistisk analys. Fortsatt många helårsstudenter Marginellt färre helårsstudenter 2011 Statistisk analys Marie Kahlroth Analysavdelningen 08-563 085 49 marie.kahlroth@hsv.se www.hsv.se 2012-03-13 2012/5 Reg.nr: 63-17-2012 Fortsatt många helårsstudenter 2011 En sammanställning av lärosätenas

Läs mer

Slutrapport. Arbetsgruppen för Högskolans e-publicering. Till Forum för bibliotekschefer, Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF)

Slutrapport. Arbetsgruppen för Högskolans e-publicering. Till Forum för bibliotekschefer, Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) Slutrapport Till Forum för bibliotekschefer, Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) Arbetsgruppen för Högskolans e-publicering Deltagare: Hans Danelid, Högskolan Dalarna Jörgen Eriksson, Lunds

Läs mer

Om 50 procentmålet. Hur är det nu och hur blir det i framtiden? (Lars Brandell , rättad )

Om 50 procentmålet. Hur är det nu och hur blir det i framtiden? (Lars Brandell , rättad ) 1 Om 50 procentmålet Inledning Hur är det nu och hur blir det i framtiden? (Lars Brandell 2005-12-18, rättad 2006-01-04) Denna rapport handlar om målet att på sikt skall 50 procent av varje årsklass ha

Läs mer

4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området

4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området Promemoria 2012-09-11 4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området 2 Regeringen satsar 4 miljarder på forskning och innovation med fokus på life science-området Regeringen

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Kompensation för förlorad studietid för doktorander vid internationella och nationella förtroendeuppdrag

Kompensation för förlorad studietid för doktorander vid internationella och nationella förtroendeuppdrag Kompensation för förlorad studietid för doktorander vid internationella och nationella förtroendeuppdrag Kompensation för förlorad studietid för doktorander vid internationella och nationella förtroendeuppdrag

Läs mer

Verksamhetsutveckling med pedagogiska förtecken

Verksamhetsutveckling med pedagogiska förtecken Verksamhetsutveckling med pedagogiska förtecken En nulägesbeskrivning kopplad till forskning om högre utbildning annika.bergviken-rensfeldt@ped.gu.se Twitter: @rensfeldt #hkg2013 Mina frågor Hur ska man

Läs mer

Uppföljning av magisterexamen i ledarskap och organisation vid Malmö högskola Beslut

Uppföljning av magisterexamen i ledarskap och organisation vid Malmö högskola Beslut BESLUT 1 (2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare stella.annani@uk-ambetet.se 2013-10-08 411-384-13 Malmö högskola Rektor Uppföljning av magisterexamen i ledarskap och organisation vid Malmö högskola

Läs mer

Förändrade bestämmelser för examensarbeten vid juridiska institutionen, Stockholms universitet

Förändrade bestämmelser för examensarbeten vid juridiska institutionen, Stockholms universitet Stockholms universitet Rektor Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Mikael Herjevik 08-5630 87 8727 mikael.herjevik@hsv.se

Läs mer

Umeå universitets samarbete med Säljhögskolan avseende uppdragsutbildning

Umeå universitets samarbete med Säljhögskolan avseende uppdragsutbildning Rektor Umeå universitet Juridiska avdelningen Verksjurist Pontus Kyrk Umeå universitets samarbete med Säljhögskolan avseende uppdragsutbildning Bakgrund Högskoleverket har uppmärksammat att Handelshögskolan

Läs mer

Uppföljning av Uppsala universitets hantering av en anmälan om oredlighet i forskning

Uppföljning av Uppsala universitets hantering av en anmälan om oredlighet i forskning BESLUT 1(6) Avdelning Juridiska avdelningen Handläggare Mikael Herjevik 08-5630 87 27 mikael.herjevik@uka.se Uppsala universitet Rektor Uppföljning av Uppsala universitets hantering av en anmälan om oredlighet

Läs mer

Utgångspunkter f ör scoutledarutbildning

Utgångspunkter f ör scoutledarutbildning Utgångspunkter f ör scoutledarutbildning Scouternas utbildningssystem, antaget av Scouternas styrelse 2014-10-12 Scouterna Box 420 34 Telefon: +46 8-568 432 00 Webb: www.scouterna.se The Guides and Scouts

Läs mer

Uppföljning av kandidatexamen i medie- och. kommunikationsvetenskap vid Malmö högskola.

Uppföljning av kandidatexamen i medie- och. kommunikationsvetenskap vid Malmö högskola. BESLUT 1 (2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare stella.annani@uk-ambetet.se 2013-10-08 411-381-13 Malmö högskola Rektor Uppföljning av kandidatexamen i medie- och kommunikationsvetenskap vid

Läs mer

Resurser till högre utbildning

Resurser till högre utbildning Resurser till högre utbildning Det satsas idag mindre än hälften så mycket resurser på de samhällsvetenskapliga och humanistiska utbildningarna som det görs på naturvetenskapliga och tekniska utbildningar.

Läs mer

REMISSVAR (U/2008/7973/UH) En hållbar lärarutbildning (SOU 2008:109)

REMISSVAR (U/2008/7973/UH) En hållbar lärarutbildning (SOU 2008:109) 2009-03-30 Rnr 1.09 Utbildningsdepartementet 103 33 STOCKHOLM REMISSVAR (U/2008/7973/UH) En hållbar lärarutbildning (SOU 2008:109) Sveriges akademikers centralorganisation har beretts tillfälle att yttra

Läs mer

Varför är vår uppförandekod viktig?

Varför är vår uppförandekod viktig? Vår uppförandekod Varför är vår uppförandekod viktig? Det finansiella systemet är beroende av att allmänheten har förtroende för oss som bank. Få saker påverkar kunden mer än det intryck du lämnar. Uppförandekoden

Läs mer

1 av 2 2015-04-20 09:28

1 av 2 2015-04-20 09:28 Vi stämmer högskola för dålig utbildningskvalitet - DN.SE http://www.dn.se/debatt/vi-stammer-hogskola-for-dalig-utbildningskvali... 1 av 2 2015-04-20 09:28 En utskrift från Dagens Nyheters nätupplaga,

Läs mer

Myter och sanningar om studieavgifter

Myter och sanningar om studieavgifter Myter och sanningar om studieavgifter Men alla andra tar ju ut avgifter! Nä, alla andra tar inte ut avgifter även om majoriteten gör det. Att många andra gör det är heller inget argument för att införa

Läs mer

BESLUT 2009-03-26 Dnr Mahr 50-2009/244

BESLUT 2009-03-26 Dnr Mahr 50-2009/244 Malmö högskola / Gemensam förvaltning Jonas Alwall Arbetsgruppen för studentinflytandepolicy vid Malmö högskola 1(9) BESLUT 2009-03-26 Dnr Mahr 50-2009/244 Studentinflytandepolicy för Malmö högskola Inledning

Läs mer

Fler meriteringsanställda får en tillsvidareanställning

Fler meriteringsanställda får en tillsvidareanställning STATISTISK ANALYS 1(23) Avdelning /löpnummer / Nr 1 Analysavdelningen Handläggare Annika Haglund och Per Gillström 08-563 087 28 annika.haglund@uka.se, per.gillstrom@uka.se Universitetskanslersämbetets

Läs mer

Kunskap i samverkan. för samhällets utmaningar och ökad konkurrenskraft

Kunskap i samverkan. för samhällets utmaningar och ökad konkurrenskraft Kunskap i samverkan för samhällets utmaningar och ökad konkurrenskraft Vi tappar innovationskraft och andra tar in 0,9 0,8 0,8 0,7 0,7 0,6 0,6 0,5 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Schweiz Sverige

Läs mer

Övergripande och detaljerade mål i denna handlingsplan är hämtade från högskolans övergripande mål för 2015-2017.

Övergripande och detaljerade mål i denna handlingsplan är hämtade från högskolans övergripande mål för 2015-2017. HB Akademin för Bibliotek, information, pedagogik och IT Fastställd av akademichef 2015-06-10 Dnr 286-15 1 (8) Lokal handlingsplan för hållbar utveckling på Akademi A3, 2015-16 Högskolan i Borås arbetar

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Utveckla ditt ledarskap som chef. Branschanpassat ledarskapsprogram i samarbete med IHM Business School

Utveckla ditt ledarskap som chef. Branschanpassat ledarskapsprogram i samarbete med IHM Business School Utveckla ditt ledarskap som chef Branschanpassat ledarskapsprogram i samarbete med IHM Business School Dags att anmäla sig till EIO Ledarskapsprogram I januari drar en ny omgång av EIOs ledarskapsprogram

Läs mer

SIFFRORNA SOM SAKNAS: SULF:s skuggrapport om tidsbegränsade anställningar i akademin 2014. /Sveriges universitetslärarförbund

SIFFRORNA SOM SAKNAS: SULF:s skuggrapport om tidsbegränsade anställningar i akademin 2014. /Sveriges universitetslärarförbund SIFFRORNA SOM SAKNAS: SULF:s skuggrapport om tidsbegränsade anställningar i akademin 2014 /Sveriges universitetslärarförbund SIFFRORNA SOM SAKNAS SULF:s skuggrapport om tidsbegränsade anställningar i akademin

Läs mer

Politik, trender och framtid TIM EKBERG

Politik, trender och framtid TIM EKBERG Politik, trender och framtid TIM EKBERG Ett liv inom sektorn En krokig väg till universitetet Studier utan något mål Forskarstudier av en slump Kåraktiv - insyn i alla nivåer 10 år på departementet Administrativ

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Marknadsföringsprogrammet, 180 högskolepoäng. The Marketing Programme, 180 Higher Education Credits

UTBILDNINGSPLAN. Marknadsföringsprogrammet, 180 högskolepoäng. The Marketing Programme, 180 Higher Education Credits Dnr: 674/2008-515 Utbildningsnämnden för grundnivå och avancerad nivå inom humaniora och samhällsvetenskap UTBILDNINGSPLAN Marknadsföringsprogrammet, 180 högskolepoäng The Marketing Programme, 180 Higher

Läs mer

kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT

kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT 2011-09-15 kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT 1 (5) Närvarande: Representanter från kraftsamling@mdh: Thomas Wahl (HST), Jan Gustafsson (IDT) och Anna Andersson Ax (INFO). Representanter

Läs mer

Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv

Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv Statistik Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv Undersökning bland nyexaminerade jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv

Läs mer

Yttrande över promemorian Kvalitetssäkring av högre utbildning U2015/1626/UH

Yttrande över promemorian Kvalitetssäkring av högre utbildning U2015/1626/UH 2015-05-08 Rnr 28.15 Utbildningsdepartementet Regeringskansliet 103 33 Stockholm Yttrande över promemorian Kvalitetssäkring av högre utbildning U2015/1626/UH Saco välkomnar att systemet för kvalitetsutvärdering

Läs mer

Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18)

Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18) YTTRANDE Vårt dnr 08/2336 Styrelsen 2008-09-26 Ert dnr S2008/2789/ST Avd för vård och omsorg Gigi Isacsson Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för

Läs mer

Examinationen av en magisteruppsats i en distansutbildning Skilda uppfattningar hos handledaren och examinatorn angående en magisteruppsats.

Examinationen av en magisteruppsats i en distansutbildning Skilda uppfattningar hos handledaren och examinatorn angående en magisteruppsats. Högskolan i Borås, rektor 501 90 Borås Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Teresa Edelman 8534 teresa.edelman@hsv.se

Läs mer

250 år av erfarenhet. HSS15 Jan Sandred, VINNOVA Jan Axelsson, LiU Håkan Spjut, KaU Emma Hermansson, LnU

250 år av erfarenhet. HSS15 Jan Sandred, VINNOVA Jan Axelsson, LiU Håkan Spjut, KaU Emma Hermansson, LnU 250 år av erfarenhet HSS15 Jan Sandred, VINNOVA Jan Axelsson, LiU Håkan Spjut, KaU Emma Hermansson, LnU 2005 2004 2005 E-legitimation införs av skatteverket YouTube lanseras Big Brother sänds för första

Läs mer

Vässa EU:s klimatpoli tik. En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter

Vässa EU:s klimatpoli tik. En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter Vässa EU:s klimatpoli tik En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter Sammanfattning EU:s system för handel med utsläppsrätter (EU-ETS) är tillsammans med unionens

Läs mer

Joakim Lager REFLEKTIONER EFTER MEJAN

Joakim Lager REFLEKTIONER EFTER MEJAN Joakim Lager REFLEKTIONER EFTER MEJAN Alla texter i essäserien Dialogen har global paginering, vilket innebär att sidnumren är unika för var essä och desamma som i kommande tryckta upplaga. Copyright Joakim

Läs mer

SPRÅKPOLICY. Enheten för Akademiskt Språk (ASK) Beslutsdatum 2015-06-22. Språkpolicyn sammanfattas i fem huvudpunkter:

SPRÅKPOLICY. Enheten för Akademiskt Språk (ASK) Beslutsdatum 2015-06-22. Språkpolicyn sammanfattas i fem huvudpunkter: STYRDOKUMENT Dnr V 2015/495 SPRÅKPOLICY Publicerad Beslutsfattare Ansvarig enhet www.styrdokument.gu.se Rektor Enheten för Akademiskt Språk (ASK) Beslutsdatum 2015-06-22 Giltighetstid Sammanfattning Tillsvidare

Läs mer

Uppföljning av kandidatexamen i informatik vid

Uppföljning av kandidatexamen i informatik vid BESLUT 1 (2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare stella.annani@uk-ambetet.se 2013-10-08 411-150-13 Rektor Uppföljning av kandidatexamen i informatik vid Beslut Universitetskanslersämbetet ger

Läs mer

Öresundsbron, Max IV och ESS

Öresundsbron, Max IV och ESS Öresundsbron, Max IV och ESS ESS och MAX IV Ett världsledande centrum för materialforskning och life science Sven Landelius Styrelsens ordförande European Spallation Source ESS AB How are these people

Läs mer

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 MAH /Centrum för kompetensbreddning 1(6) 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621 Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 Inledning Malmö högskola hade redan vid starten 1998 ett uttalat uppdrag att locka

Läs mer

Remissvar: Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor (SOU 2012:92)

Remissvar: Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor (SOU 2012:92) Handläggare: Jenny Andersson Datum: 2013-09-25 Dnr: PM2-1/1314 Remissvar: Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor (SOU 2012:92) SFS inkommer här med sina synpunkter kring FunkA-utredningens

Läs mer

Etiska riktlinjer för hantering av externa forskningsbidrag vid svenska universitet och högskolor

Etiska riktlinjer för hantering av externa forskningsbidrag vid svenska universitet och högskolor SP 2010:1 Dnr 09/044 Etiska riktlinjer för hantering av externa forskningsbidrag vid svenska universitet och högskolor Fastställda av SUHF:s styrelse den 14 december 2010 Inledning För att främja en gemensam

Läs mer

tidskrift för politisk filosofi nr 2 2013 årgång 17

tidskrift för politisk filosofi nr 2 2013 årgång 17 tidskrift för politisk filosofi nr 2 2013 årgång 17 Bokförlaget thales politisk filosofi idag politisk filosofi idag intervju med martin peterson, professor i filosofi vid eindhoven university of technology

Läs mer

SWECO AB (publ) Org nr 556542-9841 Gjörwellsgatan 22, Box 34044, 100 26 Stockholm Tel: 08-695 60 00 Fax: 08-695 60 10 E-post: info@sweco.

SWECO AB (publ) Org nr 556542-9841 Gjörwellsgatan 22, Box 34044, 100 26 Stockholm Tel: 08-695 60 00 Fax: 08-695 60 10 E-post: info@sweco. SWECO AB (publ) Org nr 556542-9841 Gjörwellsgatan 22, Box 34044, 100 26 Stockholm Tel: 08-695 60 00 Fax: 08-695 60 10 E-post: info@sweco.se www.swecogroup.com Code of Conduct Code of Conduct Brev från

Läs mer

Demografiska utmaningar för högskolepolitiken

Demografiska utmaningar för högskolepolitiken Demografiska utmaningar för högskolepolitiken (Lars Brandell 2005-11-19) Under de närmaste fem tio åren kommer förutsättningarna för den svenska högskolepolitiken att förändras. Inte minst gäller det de

Läs mer

tydlighe kommunice feedback tillit förtroende vision arbetsglädje LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY ansvar delegera närvarande bemötande tillåtande humor

tydlighe kommunice feedback tillit förtroende vision arbetsglädje LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY ansvar delegera närvarande bemötande tillåtande humor dialog delegera tydlighe humor besluta stöd lojal kommunice feedback bemötande motivera rättvis tillåtande lyhörd delaktighet inkluderande ansvar närvaro tydlighet samarbete närvarande förtroende vision

Läs mer

Remiss: Högskolestiftelser en ny verksamhetsform för ökad handlingsfrihet (DS 2013:49)

Remiss: Högskolestiftelser en ny verksamhetsform för ökad handlingsfrihet (DS 2013:49) Handläggare: Frida Lundberg Datum: 2013-11-14 Dnr: PU2-2/1314 Remiss: Högskolestiftelser en ny verksamhetsform för ökad handlingsfrihet (DS 2013:49) Sveriges förenade studentkårer (SFS) har fått möjlighet

Läs mer

Linnéstöd. Pär Omling. GD Vetenskapsrådet

Linnéstöd. Pär Omling. GD Vetenskapsrådet Linnéstöd Pär Omling GD Vetenskapsrådet Prop 2004/05:80 Forskningspropositionen 2006-2008 Statens särskilda ansvar: Forskningens frihet Grundforskning Forskarutbildning Statens övergripande målsättningar:

Läs mer

Finanspolitiska rådet i Sverige. Lars Calmfors Finanskomiteen, Stortinget, Norge 14/4-2011

Finanspolitiska rådet i Sverige. Lars Calmfors Finanskomiteen, Stortinget, Norge 14/4-2011 Finanspolitiska rådet i Sverige Lars Calmfors Finanskomiteen, Stortinget, Norge 14/4-2011 Disposition 1. Bakgrund 2. Finanspolitiska rådets uppgifter 3. Organisation 4. Arbete 5. Jämförelse med motsvarigheter

Läs mer

Minnesanteckningar från möte med styrgruppen för Forum för bibliotekschefer 1 november 2007

Minnesanteckningar från möte med styrgruppen för Forum för bibliotekschefer 1 november 2007 1 Minnesanteckningar från möte med styrgruppen för Forum för bibliotekschefer 1 november 2007 Plats: SUHF:s kansli, Stockholm Närvarande: Göran Sandberg, Umeå universitet, ordförande Lars Björnshauge,

Läs mer

Verksamhetsplan 2015/2016

Verksamhetsplan 2015/2016 Verksamhetsplan 2015/2016 Fastställd av fullmäktige 2015-05-20 Bakgrund och Syfte Verksamhetsplanen är det styrdokument som beskriver de frågor Studentkåren i Borås planerar arbeta med under året utöver

Läs mer

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN 1 (7) Institutionen för socialvetenskap Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN Master Programme in Social Work Research

Läs mer

Fler utbildningsplatser och förstärkta arbetsmarknadsåtgärder

Fler utbildningsplatser och förstärkta arbetsmarknadsåtgärder Promemoria 2009-08-26 Fler utbildningsplatser och förstärkta arbetsmarknadsåtgärder Den ekonomiska krisen har präglat världen i snart ett år. Det som startade som en finansiell bubbla har övergått till

Läs mer

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron Ett naturligt steg för Sverige 2002 Dags för euron Produktion: Herlin Widerberg Tryck: Tryckmedia Stockholm Tolv länder i Europa har infört den gemensamma valutan euro. 300 miljoner människor har därmed

Läs mer

Utveckla ditt ledarskap som chef. Branschanpassat ledarskapsprogram i samarbete med IHM Business School

Utveckla ditt ledarskap som chef. Branschanpassat ledarskapsprogram i samarbete med IHM Business School Utveckla ditt ledarskap som chef Branschanpassat ledarskapsprogram i samarbete med IHM Business School Lär dig leda ditt företag till tillväxt Du som är eller ska bli ledare i ett företag som är medlem

Läs mer

Bedömning av pedagogisk skicklighet

Bedömning av pedagogisk skicklighet Bedömning av pedagogisk skicklighet utveckling av ett belöningssystem vid Lunds Tekniska Högskola Thomas Olsson LUNDS UNIVERSITET Lunds Tekniska Högskola 2008 Lunds universitet Grundat 1666 8 fakulteter

Läs mer

Effekter på regional utveckling vid etablering av ESS

Effekter på regional utveckling vid etablering av ESS Effekter på regional utveckling vid etablering av ESS European Spallation Source (ESS) Världsledande forskningsanläggning inom materialforskning och life science Byggs 2011-2018, operativ drift 2020 Europeisk

Läs mer

Jämställdhetsplan 2011 2013

Jämställdhetsplan 2011 2013 Jämställdhetsplan 2011 2013 Antagen av institutionsstyrelsen 2011-06-08 Innehåll Jämställdhet mellan kvinnor och män... 2 Ansvarsfördelning... 2 Jämställdhetsplanen antagen 2007... 3 Läget vt- 11... 3

Läs mer

Grundutbildningsnämnden för Dnr 476/2004-510 humaniora och samhällsvetenskap. Programme for Marketing and Business Management, 180 points (ECTS)

Grundutbildningsnämnden för Dnr 476/2004-510 humaniora och samhällsvetenskap. Programme for Marketing and Business Management, 180 points (ECTS) Grundutbildningsnämnden för Dnr 476/2004-510 humaniora och samhällsvetenskap UTBILDNINGSPLAN Programmets benämning: Engelsk benämning: MARKNADSFÖRINGSPROGRAMMET, 120 poäng Programme for Marketing and Business

Läs mer

Investera för framtiden Budgetpropositionen september

Investera för framtiden Budgetpropositionen september Investera för framtiden Budgetpropositionen 2013 20 september Oro i omvärlden påverkar Sverige Fortsatt internationell oro och turbulens Ingen snabb lösning väntas för euroområdet Låg tillväxt de närmaste

Läs mer

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016 UFV 2011/1998 och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland Fastställd av konsistoriet 2013-06-03 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Förord 3 Uppsala universitet Campus Gotland 3 Ett

Läs mer

Ett kvalitetsdrivande resurstilldelningssystem

Ett kvalitetsdrivande resurstilldelningssystem Ett kvalitetsdrivande resurstilldelningssystem Riksdagsbeslutet i anledning av regeringens proposition Studentinflytande och kvalitetsutveckling i högskolan 1 anger att kvaliteten i utbildningen ska prövas

Läs mer

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan En internationell jämförelse Entreprenörskap i skolan september 2008 Sammanfattning Förhållandevis få svenskar väljer att bli företagare. Trots den nya regeringens ambitioner inom området har inte mycket

Läs mer

1. Hur många timmar per vecka har du i genomsnitt lagt ner på kursen (inklusive schemalagd tid)?

1. Hur många timmar per vecka har du i genomsnitt lagt ner på kursen (inklusive schemalagd tid)? Kandidatarbete i skogsvetenskap med företagsekonomisk inriktning EX0593, 30269.1213 15 Hp Studietakt = 100% Nivå och djup = Grund C Kursledare = Dimitris Athanassiadis Värderingsresultat Värderingsperiod:

Läs mer

Arbetslivsundersökning 2011

Arbetslivsundersökning 2011 Technology Management Lunds Universitet 1 Arbetslivsundersökning 2011 TM Arbetslivsundersökning Välkommen till TM Arbetslivsundersökning 2011. Detta är andra gången som en undersökning genomförs om vad

Läs mer

samverkan i fokus Med Med strategisk och formaliserad samverkan kan högskolor och andra offentliga aktörer tillsammans både möta samhällsutmaningar

samverkan i fokus Med Med strategisk och formaliserad samverkan kan högskolor och andra offentliga aktörer tillsammans både möta samhällsutmaningar 1. Med samverkan i fokus Med strategisk och formaliserad samverkan kan högskolor och andra offentliga aktörer tillsammans både möta samhällsutmaningar och långsiktigt utveckla lärosätenas forskning och

Läs mer

Högskolorna och utvärderingsraseriet. Karin Röding Rektor MDH 9 oktober 2015

Högskolorna och utvärderingsraseriet. Karin Röding Rektor MDH 9 oktober 2015 Högskolorna och utvärderingsraseriet Karin Röding Rektor MDH 9 oktober 2015 Disposition Utbildningsutvärdering en tillbakablick och lagda förslag Forskarutbildning och utvärdering Forskningsutvärdering

Läs mer

Helsingfors universitet Juridiska fakulteten

Helsingfors universitet Juridiska fakulteten Godkänd vid fakultetsrådets möte 21.5.2013 Punkt 5 Bilaga A Helsingfors universitet Juridiska fakulteten Anvisning om grunder för bedömningen av behörighetsvillkoren för anställning som professor vid Juridiska

Läs mer

Under den borgerliga regeringens styre saknar Sverige utbildningspolitiska målsättningar som innebär en högre ambition än dagens nivå.

Under den borgerliga regeringens styre saknar Sverige utbildningspolitiska målsättningar som innebär en högre ambition än dagens nivå. 2 (10) 3 (10) Vår vision är att alla kan leva ett bättre liv, känna frihet och framtidstro. För en framtidsinriktad Socialdemokrati är utbildning nyckeln till framtidens jobb och därmed också till människors

Läs mer

Instruktion för Handelshögskolan vid Umeå universitet

Instruktion för Handelshögskolan vid Umeå universitet Instruktion för Handelshögskolan vid Umeå universitet Fastställd av rektor vid Umeå universitet 2015-01-27 Sid 2 (7) Innehåll 1 Namn...3 HandelshögskolanvidUmeåuniversitet(HH)UmeåSchoolofBusinessandEconomics(USBE)

Läs mer

Ekonomie magisterexamen

Ekonomie magisterexamen Ekonomie magisterexamen 1. Fastställande Examensbeskrivningen är fastställd 1995-05-18, senast reviderad 2003-02-14 genom beslut av dekanus för filosofisk fakultet i samråd med dekanus för teknisk fakultet

Läs mer

Samarbete i Akademin och Privat Industrin. Per Larsson, Rebecca Warfvinge

Samarbete i Akademin och Privat Industrin. Per Larsson, Rebecca Warfvinge Samarbete i Akademin och Privat Industrin Per Larsson, Rebecca Warfvinge Innehåll - Bakgrund - Universitetet/Industrins värderingar, normer - Konflikter som kan uppstå - Hantering av konflikter och riktlinjer

Läs mer

Vad händer i Kina? KOSMOPOLITISKA KINESER

Vad händer i Kina? KOSMOPOLITISKA KINESER Vad händer i Kina? Publicerad: 2011-09-25 15:20 Ändrad: 2011-09-25 15:35 Fredrik Härén ägnade flera år i början av detta millennium åt att förstå vad det betyder att utvecklingsländer bestämt sig för att

Läs mer

Uppföljning av kandidatexamen i fysik vid Uppsala universitet

Uppföljning av kandidatexamen i fysik vid Uppsala universitet BESLUT 1(2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Nils Olsson 08-563 088 40 nils.olsson@uka.se Till rektor Uppföljning av kandidatexamen i fysik vid Uppsala universitet Beslut Universitetskanslersämbetet

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rapport 2010:15 Rektors ledarskap En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rektor har som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig

Läs mer

Sammanfattning SOU 2015:22

Sammanfattning SOU 2015:22 Sammanfattning Rektorsfunktionen är central för skolverksamhetens kvalitet och utveckling. Mitt uppdrag har bland annat varit att undersöka hur arbetssituationen för rektorerna inom skolväsendet kan förändras

Läs mer

Pedagogisk akademi vid Medicinska fakulteten

Pedagogisk akademi vid Medicinska fakulteten 1 (5) Medicinska fakultetsstyrelsen Pedagogisk akademi vid Beslutsförslag Medicinska fakultetsstyrelsen föreslås inrätta en pedagogisk akademi enligt riktlinjer i det följande. Syfte Att skapa ett nätverk

Läs mer

Högskolepedagogisk utbildning-modul 3-perspektivkurs nov 2004

Högskolepedagogisk utbildning-modul 3-perspektivkurs nov 2004 Genus och programmering av Kristina von Hausswolff Inledning Under läsåret 3/ var jag med i ett projekt om Genus och datavetenskap lett av Carin Dackman och Christina Björkman. Under samma tid, våren,

Läs mer

Utveckla ditt företag. samarbeta med en student från Malmö högskola

Utveckla ditt företag. samarbeta med en student från Malmö högskola Utveckla ditt företag samarbeta med en student från Malmö högskola Varför samverkar Malmö högskola? Partnerskap och samarbete är viktigt för Malmö högskola. Genom samverkan med andra aktörer vill vi på

Läs mer

Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt

Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt 1 Lund 16/5 2014 Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt Varför är humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning viktig? För det första har humanistisk och samhällsvetenskaplig

Läs mer

Penningpolitiken och Riksbankens kommunikation

Penningpolitiken och Riksbankens kommunikation ANFÖRANDE DATUM: 2007-10-08 TALARE: PLATS: Förste vice riksbankschef Irma Rosenberg Swedbank, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31

Läs mer

Enklare att sälja tjänster med EU:s kontaktpunkter

Enklare att sälja tjänster med EU:s kontaktpunkter Enklare att sälja tjänster med EU:s kontaktpunkter Sälja och köpa tjänster inom EU samma villkor som hemma Inom EU råder fri rörlighet för varor, tjänster, kapital och personer. För dig och ditt företag

Läs mer

Hanteringsordning för programmet National SciLifeLab Fellows

Hanteringsordning för programmet National SciLifeLab Fellows Forsknings- och innovationskontoret (FIK) Ulrika Hjelm Forskningsrådgivare ulrika.hjelm@gu.se 031-786 9504 HANTERINGSORDNING FÖR NATIONAL SCILIFELAB FELLOWS 2014-06-25 dnr F 2014/65 1 / 6 Hanteringsordning

Läs mer

Beslut om tillstånd att utfärda sjukgymnastexamen

Beslut om tillstånd att utfärda sjukgymnastexamen Linnéuniversitetet Rektor Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Peter Green 08-563 086 07 peter.green@hsv.se

Läs mer

Pedagogisk plan för Linnéuniversitetet

Pedagogisk plan för Linnéuniversitetet Pedagogisk plan för Linnéuniversitetet 2015-2020 Pedagogik av högsta kvalitet Utveckling av den universitetspedagogiska verksamheten är en viktig strategisk fråga för Linnéuniversitetet. Verksamheten ska

Läs mer

Principer vid prövning av ämne för examensrätt på forskarnivå

Principer vid prövning av ämne för examensrätt på forskarnivå Dnr: FAK 2011/467 Principer vid prövning av ämne för examensrätt på forskarnivå Fastställda 2011-12-16 av ordförande i Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap (FHSAB) Fakultetsnämnden

Läs mer

Olika förutsättningar för eftergymnasiala utbildningar

Olika förutsättningar för eftergymnasiala utbildningar Olika förutsättningar för eftergymnasiala utbildningar En kartläggning av resurser och undervisningsti d inom högskolan och yrkeshögskolan Olika förutsättningar för eftergymnasiala utbildningar En eftersatt

Läs mer

Pedagogiskt ledarskap och pedagogisk utveckling. Hur ska vi arbeta utifrån Mål och strategier för Uppsala universitet? Samtal med Eva Åkesson

Pedagogiskt ledarskap och pedagogisk utveckling. Hur ska vi arbeta utifrån Mål och strategier för Uppsala universitet? Samtal med Eva Åkesson Pedagogiskt ledarskap och pedagogisk utveckling. Hur ska vi arbeta utifrån Mål och strategier för Uppsala universitet? Samtal med Eva Åkesson Min bakgrund Professor kemisk fysik (femtokemi, dissociationsreaktioner,

Läs mer

RISKANALYS JMG, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, inkl SOMinstitutet DNR V 2015/965 DATUM:

RISKANALYS JMG, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, inkl SOMinstitutet DNR V 2015/965 DATUM: DNR V 2015/965 RISKANALYS 2016 JMG, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, inkl SOMinstitutet DATUM: 151126 BESLUTAD AV: Ulla Sätereie, prefekt KONTAKTPERSON: Ulla Sätereie, ulla.satereie@jmg.gu.se

Läs mer

BRA FORSKNING GER UTDELNING

BRA FORSKNING GER UTDELNING BRA FORSKNING GER UTDELNING FORSKNINGSFINANSIERING På Örebro universitet är arbetet med finansieringen av forskningen en självklar del av forskningsprocessen. Utgångspunkten är att hjälpa forskarna nå

Läs mer