HUR MYCKET KAN DU JOBBA?

Transkript

1 Malmö högskolas utvärderingsrapporter Nr 1, HUR MYCKET KAN DU JOBBA? Utvärdering av de arbetslivsinriktade rehabiliteringsprojekten Revectis, Fortes och Juventus Mats Andersson - Josefin Aggestam Joakim Tranquist Malmö högskola, 2007 Enheten för kompetensutveckling och utvärdering

2 Copyright 2007 Malmö högskola, Enheten för kompetensutveckling och utvärdering. ISSN ISBN Foto omslag: Lina Göranson Foto: Mats A ndersson Holmbergs, Malmö 2007 Information om utvärdering på Malm ö högskola:

3 FÖRORD Malmö högskola arbetar utifrån perspektivet utveckling genom utvärdering. Vår ambition är att denna rapport skall vara behjälplig vid framtida utveckling av arbetslivsinriktade rehabiliteringsprojekt och ge en större förståelse för hur dessa och liknande projekt organiseras, genomförs och uppfattas av involverade aktörer. Trots en relativt omfattande forskning på detta område vet vi egentligen ganska lite om vad som är av betydelse när det gäller långtidssjukskrivnas villkor och utfall av rehabiliteringsinsatser. Genom att presentera tre utvärderingar i en och samma rapport med gemensam inledning och avslut hoppas vi oss kunna bidra till en större förståelse av arbetslivsinriktade rehabiliteringsprojekt i sig, men också rehabilitering och projektverksamhet överlag. Enheten för kompetensutveckling och utvärdering arbetar utifrån vetenskapliga metoder, men utgångspunkten är att utvärderingen framförallt ska användas i det praktiska sammanhang där den tagits fram. För att säkerställa en vetenskaplig kvalitet har utvärderingarna granskats av extern forskare, men för att öka tillgängligheten till rapportens slutsatser presenteras utvärderingarnas metodologiska överväganden i bilagor i stället för inne i texten. Mats Andersson har ansvarat för kapitlen samlade lärdomar, inledningskapitlet, det avslutande kapitlet samt utvärderingarna av Revectis och Fortes. Josefin Aggestam har ansvarat för utvärderingen av Juventus. Joakim Tranquist har haft ett övergripande ansvar för studierna, varit medskribent i inledningskapitlet och haft rollen som handledare/projektledare. Mats Andersson Josefin Aggestam Joakim Tranquist

4

5 1 INLEDNING Sjukskrivningar och arbetslivsinriktad rehabilitering Revectis, Fortes och Juventus Utvärdering Rapportens disposition REVECTIS Bakgrund Förutsättningar Genomförande Måluppfyllelse Sammanfattande slutdiskussion Vad kan vi dra för lärdom av detta? FORTES Bakgrund Förutsättningar Genomförande Måluppfyllelse Sammanfattande slutdiskussion Vad kan vi dra för lärdom av detta? JUVENTUS Bakgrund Förutsättningar Genomförande Måluppfyllelse Sammanfattande slutdiskussion Vad kan vi dra för lärdom av detta? SUMMAN AV DELARNA REFERENSER BILAGOR

6

7 SAMLADE LÄRDOMAR Denna skrift är ett resultat av tre utvärderingar gjorda på tre arbetslivsinriktade rehabiliteringsprojekt som ägs av Försäkringskassan och delfinansieras av Svenska ESF-rådet 1. Nedan följer en lista på några viktiga lärdomar som identifierats genom utvärderingarna av de tre projekten. Studierna är gjorda separata och tillägnas i denna skrift varsitt kapitel, men satta i samma skrift säger de också mer tillsammans om arbetslivsinriktade rehabiliteringsprojekt än vad varje projekt gör enskilt. Motiverade deltagare är en nyckel till framgång. Det visar sig inte bara i dessa utvärderingar utan har också påpekats i tidigare forskning. För att optimera motivation bör deltagare rekryteras utifrån en klar målgrupp med tydliga kriterier. På så sätt kan projekten nå de personer som projekten planerats för, vilket i sin tur minimerar risken för att alltför sjuka personer tvingas delta. Presumtiva deltagare skall noggrant upplysas om varför projektet finns till och hur det är tänkt att fungera för att de klart skall förstå varför de deltar och tydligt se hur projektet kan hjälpa dem. Deltagarnas första möte med projektet har visat sig vara viktigt att redan från början träffa någon 1 Svenska ESF-rådet är en svensk myndighet under Arbetsmarknadsdepartementet. ESF-rådet är förvaltande och utbetalande myndighet för Socialfonden samt för Integrationsfonden ( ).

8 som förstår och lyssnar på en är betydelsefullt för fortsatt arbete i projektet. I Revectis och Fortes hänvisas rekryteringsproblematiken till att omorganisering inom Försäkringskassan medfört att handläggarna prioriterar andra saker. Detta är återkommande även i tidigare projekt. En strategi bör därför alltid finnas för hur man framöver ska hantera detta problem. Handläggarna bör på något vis mer involveras i projekten, kanske genom att de får besöka projekten, få återkommande information och tydliga riktlinjer utifrån vad de skall identifiera deltagare. Detta är viktigt för att projektet skall få rätt deltagare och tillräckligt många deltagare. Handläggarna måste känna till projektet, förstå dess syfte samt ha resurser och viljan att rekrytera. I Juventus har man inte haft samma rekryteringsproblem. Det har snarare varit det motsatta som en följd av att det funnits för få insatser riktade till denna målgrupp. I de tre projekten har man överskattat möjligheterna för långtidssjukskrivna och personer med aktivitetsersättning att komma in på arbetsmarknaden. Det är viktigt att inte förringa den tid det kan ta att komma tillbaka till, eller in på, arbetsmarknaden efter lång tids sjukdom. Det är också tydligt att individerna behöver olika lång tid på sig och har olika behov vad det gäller resurser. I detta sammanhang bör man beakta den etiska aspekten av att upprätta projekt riktade till personer som i liten utsträckning har möjlighet att leva upp till de utsatta målen. Man bör fundera på vad man vill ha styrgruppsverksamheten till. Projektens styrgrupper har haft en informativ karaktär vilket i sig verkar ha fungerat bra men de har inte haft någon större handlingskraft rent beslutsmässigt.

9 Projektledaren är en resurs för projektet och bör användas som en tillgänglig resurs för både underleverantören och deltagarna. Om projektledarskapet blandas med en handläggarroll riskerar man få en ansträngd relation till deltagarna, bland annat för att handläggaren upplevs som en potentiellt farlig person med möjligheten att ta deltagarens ersättning. Den dubbla rollen gör också att tidsbrist återfinns i båda rollerna vilket medför problem på flera områden inom projektet. Bland annat riskerar man få en ansträngd relation till underleverantören. Flertalet deltagare upplever den sociala biten i projekten som väldigt betydelsefullt Att få träffa människor över huvudtaget, men framförallt människor med liknande erfarenheter, att få lyssna på andra, berätta om sina egna lärdomar samt komma till insikten att man inte är ensam. Många menar att de fått struktur på vardagen, det har känts bra att stiga upp på morgonen och ha någonstans att gå. Själva mötet med andra och erfarenhetsutbytet poängteras som mer betydelsefullt än själva innehållet i de föreläsningar/teman och aktiviteter som projekten erbjudit. Viktigt att tänka på är dock att olika människor har olika behov. En person med fysisk diagnos kan ha helt andra önskemål och behov än en person med psykisk diagnos och grupprocesser passar inte alla. Detta har varit speciellt tydligt i Juventus där vissa deltagare varit högutbildade medan och andra varit personer med intellektuella funktionshinder. Fördjupad Samverkan bör kopplas in tidigt i processen. Det finns inget som talar emot att en deltagare är inskriven i både Fördjupad samverkan och ett av projekten så länge individen är berättigad resurs från Fördjupad Samverkan. Kopplas de in sent i processen riskerar deltagaren att bli

10 hängande mellan två stolar framförallt om det är kö till Fördjupad Samverkan. Studiebesök hos olika arbetsgivare har i den utsträckning det ägt rum upplevts som positivt och deltagare har uttryckt ett önskemål om mer verksamhet med tydlig koppling till arbetslivet före arbetsträningen kommer igång. Bland annat för att flera inte riktigt vet vad de vill jobba med. Ett mellansteg som har fungerat bra är det övningsföretag som funnits i Revectis och Juventus även om verksamhetsomfånget upplevts som lite begränsat då huvudsysslorna varit av administrativ karaktär. Projekt med ambitionen att få långtidssjukskrivna och individer med aktivitetsersättning tillbaka till, eller in på, den reguljära arbetsmarknaden bör inte enbart fokusera på individen, utan även rikta stor uppmärksamhet åt dennes omgivning och arbetsgivarnas attityder. Mycket forskning tyder på att problemet med att få sjukskrivna ut i arbetslivet inte i huvudsak återfinns hos individerna. Det kan snarare i stor utsträckning hänvisas till dess omgivning och arbetsgivarnas attityder gentemot personer som är, eller har varit, långtidssjukskrivna. Revectis, Fortes och Juventus har i sina projektplaner intentionen att arbeta med arbetsgivarsidan men ingen av dem gör det i tillräckligt stor utsträckning. De tre projekten har, i sina respektive projektplaner, relativt vaga syftesformuleringar och bitvis orealistiska målsättningar. Detta medför att uppfyllelsen av mål och syfte, i förhållande till projektplanerna, dels är svåra att mäta och dels svåra att infria. Men projekten har givit goda resultat, bland annat i form av att personer har fått arbete efter projekten, många har gått vidare till Fördjupad Samverkan, flertalet upplever att deras sociala värld blivit

11 berikad och majoriteten har också fått en utredning över hur många timmar de kan stå till arbetsmarknadens förfogande och vad de inom ramen för detta kan göra. Vad som bör poängteras är den grundliga utredningen som deltagarna har fått vilken kan förväntas vara aktuell en bra tid framöver. Samverkan mellan instanser, myndigheter och organisationer som på olika vis arbetar med målgruppen är viktig. I dessa projekt har det funnits en naturlig mötesplats för dessa att lära känna varandras verksamheter vilket kan undanröja risken för individen att falla mellan stolarna. Detta har varit tydligast i Juventus.

12

13 INLEDNING Denna rapport handlar om långtidssjukskrivningar och arbetslivsinriktad rehabilitering. Den bygger på utvärderingar av tre separata, men på flera områden lika, projekt som avser att hjälpa långtidssjukskrivna individer tillbaka till, eller in på, den reguljära arbetsmarknaden. Utvärderingarna fokuserar såväl projektens mål som dess genomförande och hur berörda aktörer upplever detta. Rapporten inleds med en gemensam bakgrundsbeskrivning och avslutas med en gemensam diskussion som sätter in projekten i en större kontext. Däremellan går utvärderingarna av de respektive projekten att läsa som fristående kapitel. 1.1 Sjukskrivningar och arbetslivsinriktad rehabilitering Sjukskrivningarna minskar! Efter en kraftig ökning från 1996 fram till början av 2000 har kurvan enligt statistik från Försäkringskassan äntligen vänt. Från och med år 2003 fram till idag har ohälsotalet, det vill säga frånvarodagar som ersätts från sjukförsäkringen, minskat stadigt summerade Försäkringskassan över 90 miljoner dagar med sjukpenning. Siffran för 2007 beräknas bli drygt 55 miljoner dagar (Försäkringskassan ). Men sett ur ett historiskt perspektiv är mängden långtidssjukskrivna fortfarande väldigt hög räknas som ett toppår för sjukskrivningar och då var personer sjukskrivna på 60 dagar eller längre. I december 2006 var siffran för samma grupp 1

14 personer (Försäkringskassan 2007:6). Då som nu är det offentliganställda och kvinnor som utgör en majoritet. Under 2005 och 2006 har dock andelen personer som anses helt arbetsföra efter ett års sjukskrivning ökat från 54 till 62 procent men av dessa ökar också andelen som saknar anställning och i stället hamnar i arbetslöshet. Det har också enligt en studie gjord med tio års mellanrum (1993 till 2003) visat sig bli mindre vanligt för långtidssjukskrivna att återgå i arbete (Helzler 2005). Hetzler, Melén och Bjerstedt (2004) menar att de sjukskrivna vill tillbaka till arbetslivet men att de inte släpps in och att detta beror på att arbetsgivarna inte vill ta risker och att kraven på de anställda är så höga att toleransen för någon som varit långtidssjukskriven inte finns (Jansson & Björklund 2006). Detta innebär att problemen återfinns i omvärlden snarare än hos den sjukskrivne själv. Men när det gäller arbetslivsinriktad rehabilitering är åtgärderna oftast riktade till individen. Detta visar sig, enligt Janson och Björklund: i den mängd personorienterade bedömningsinstrument, som används för att kartlägga och bedöma individens funktioner och förmågor (2006, s.97f). De miljöinriktade åtgärder som finns är begränsade till anpassningar av den fysiska miljön i form av arbetstekniska hjälpmedel. De svenska välfärdssystemen har i stor utsträckning ett individuellt perspektiv på sjukskrivning. Garsten & Jacobsson (2004) pratar om en förskjutning från ett strukturellt- till ett individuellt perspektiv. Idag pratar man exempelvis i mindre utsträckning om brist på anställningar och mer om brist på anställningsbarhet. Skiftet i perspektiv innebär fokus på individers kompetens, eller brist på kompetens, och arbetslöshetsproblematiken individualiseras och härleds ur brister i individers anställningsbarhet. På samma vis kan man se en individualisering av sjukskrivningsproblematiken som förklaras utifrån individen och dess funktionsförmåga och också här anställningsbarhet. Hermansson & Johnson (2007) visar i sina studier att debatten i media på liknande sätt gått ifrån att tidigare ha beskrivit sjukfrån- 2

15 varon som ett arbetsmiljörelaterat ohälsoproblem till att på senare år fokusera individen och dess överutnyttjande av systemet Varför blir vi sjukskrivna? Det finns olika försök till att förklara varför människor blir sjukskrivna. Vissa förklaringar betonar strukturella orsaker. Dessa menar att arbetsgivare använder arbetstagare som en slit och slängvara. Och att socialförsäkringen underlättar för företag att bli av med arbetstagare som har en nedsatt arbetsförmåga (Hetzler 2005 s.11). Systemet hjälper på så sätt till att rensa arbetsmarkanden från individer som inte längre anses tillräckligt produktiva. En annan förklaringsmodell betonar det generösa socialförsäkringssystemet, vilket uppmuntrar individen att söka ersättning för mindre ohälsoproblem istället för att arbeta. Här menas att patienterna kräver att bli sjukskrivna eller att de helt enkelt fuskar. En tredje förklaringsmodell fokuserar på socialförsäkringens funktionssätt vilket styr antalet förtidspensioner respektive sjukskrivningar. Försäkringskassan kan exempelvis själv initiera en förtidspension för en sjukskriven individ och på så sätt flytta individen från en form av ersättning till en annan (ibid.). Den ena modellen utesluter inte den andra utan de kan existera samtidigt och påverka varandra. Det finns också kompletterande idéer som att Sveriges välfärdsmodell ser annorlunda ut idag än för tio år sedan och att den på flera sätt förskjutit ansvaret till individen Framgångsfaktorer i arbetslivsinriktad rehabilitering Arbetslivsinriktad rehabilitering är en relativt vanlig insats och den vanligaste formen för detta är arbetsträning också i kombination med utbildningsinsatser (jmf Hetzler 2005). Men: trots en omfattande forskning på detta område kan hävdas att vi vet för lite om de psykologiska och sociala processer som är av betydelse när det gäller positiva och negativa aspekter av 3

16 långtidssjukskrivnas villkor och när det gäller goda och mindre goda utfall av olika rehabliliteringssträvanden (Björklund & Svensson 2006 s.130). Enligt Statens beredning för medicinsk utvärdering (SUB) leder breda och samordnade rehabiliteringsprogram, ofta i en kombination av psykologiska insatser och fysisk aktivitet/träning, till att fler människor återgår till arbete och att sjukskrivningstiderna blir kortare, jämfört med mindre omfattande insatser (SBU 2006 s.159). Däremot råder det delade meningar om vilken typ av dessa såkallade multimodala insatser som fungerar bäst. Anita Björklund och Tommy Svensson (2006) har sonderat i forskningen och försökt sammanställa viktiga element när det gäller rehabilitering för återgång i arbete. De pekar på vikten av att fokusera på det friska snarare än det sjuka. Björklund och Svensson menar vidare att en skarp åtskillnad mellan dem som har arbetsförmåga och de som inte har det är skarpt tvivelaktig. Ett kontinuum mellan total avsaknad av arbetsförmåga och full arbetsförmåga vore rimligare, där var och en av oss befinner sig på någon punkt, oftast med visst avstånd från någon av ändpolerna och också oftast i rörelse på väg mot den ena eller andra riktningen i kontinuumet 2. Här är också begrepp som begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet viktiga. Exempelvis ses det som en viktig förutsättning för ett meningsfullt rehabiliteringsarbete att den sjukskrivne får sina ohälsoproblem analyserade och förklarade på ett begripligt sätt och att de sätts in i ett förståeligt sammanhang för att därmed kunna uppfattas som möjliga att rationellt åtgärda. Den andra punkten som Björklund och Svensson poängterar är fokus på aktivitet och det som skapar motivation till aktivitet hos den sjukskrivne. Långtidssjukskrivning kan innebära en ny identitet, nya vanor och sätt att möta omvärlden på vilket inte 2 Idéerna bygger på Aaron Antonovskys idéer där han vänder sig mot medicinens dikotomiserade synsätt där människor uppfattas som antingen friska eller sjuka och talar om ett kontinuum mellan hälsa och ohälsa där vi alla befinner oss på någon punkt ofta på väg mot någon av polerna. Den viktiga frågan är inte vilka orsakerna är till en viss sjukdom utan vilka faktorer som kan bidra med att upprätthålla ens position på kontinuumet, eller skapa en rörelse mot det friska (läs mer i Björklund & Svensson 2006 s.131ff, eller i Antonovsky 2005). 4

17 sällan påverkar individens självbild negativt. En individs subjektiva uppfattning om sin förmåga, menar de, är också avgörande för utförandekapaciteten och påverkar alltså då även arbetsförmågan i negativ riktning. Det är dock viktigt att påpeka att en människa har flera roller och att det inte nödvändigtvis är arbetsrollen som skapar ohälsa men, man kan inte heller betrakta arbetsrollen som isolerad från andra sammanhang där människan befinner sig. Här krävs emellertid psykosocialt stöd från rehabiliteringsaktörer, skriver Björklund och Svensson, för att individen skall kunna känna sitt värde i rollen som arbetstagare, ibland i så konkreta åtgärder som att få hjälp med att sammanställa sitt CV (Björklund & Svensson 2006, s.139). Den tredje och sista punkten som Björklund och Svensson tar upp är fokus på sociala dimensioner av rehabiliteringsprocessen sen och då särskilt emotionella aspekter av relationer mellan den sjukskrivne och rehabiliteringsaktören. De menar att handläggare på Försäkringskassan eller arbetsförmedlingspersonal exempelvis blir centrala gestalter i den sjukskrivnes tillvaro i och med att de ofta har ett stort inflytande i hans/hennes framtidsutsikter. De kan också sägas symbolisera och gestalta samhällets syn på och förhållningssätt till den sjukskrivne (Björklund & Svensson 2006, s.144). Vad de tre olika punkterna ovan har gemensamt är betoningen på individens självupplevelse. Interaktionen mellan människa, miljö och aktivitet är centralt i arbetsterapeutisk teori. 1.2 Revectis, Fortes och Juventus Runt om i landet pågår projekt som på olika sätt syftar till att underlätta för långtidssjukskrivna individer att komma in på den reguljära arbetsmarknaden. Det anses som viktigt, eller till och med samhällsekonomiskt nödvändigt, att så många som möjligt får tillträde till arbetsmarknaden i och med att Sverige har en åldrande 5

18 befolkning. Långtidssjukskrivna och individer med funktionshinder anses vara en outnyttjad arbetskraftsreserv. Revectis, Fortes och Juventus är tre exempel på arbetslivsinriktade rehabiliteringsprojekt som avser att hjälpa långtidssjukskrivna individer och personer med aktivitetsersättning tillbaka till, eller in på, den reguljära arbetsmarknaden. Projekten ägs av Försäkringskassan och finansieras med hjälp av Svenska ESF-rådet 3 och genomförs tillsammans med underleverantörer av rehabiliteringstjänster. De är praktiskt upplagda på något olika vis men huvuddragen är detsamma: Individen har en introduktion på ett antal veckor och går sedan genom praktiska och teoretiska pass för att så småningom bli redo för en arbetsplatsträning och där pröva sin förmåga. Individernas resa genom projekten är till stor del individuellt anpassade i den mån att vissa personer är inskrivna i projektet ett par veckor medan andra finns kvar i flera månader. 1.3 Utvärdering Ett krav som ESF-rådet ställer på projekt som delfinansieras av dem är att en extern utvärdering kopplas till projektet. För utvärdering av Revectis, Fortes och Juventus tog Försäkringskassan kontakt med Malmö högskola. I detta avsnitt redovisas vår allmänna syn på förutsättningarna för utvärderingsarbetet. För den särskilt intresserade har vi sedan valt att lägga de specifika metodredovisningarna som bilagor i slutet av rapporten. När det gäller begreppet utvärdering har detta genom åren kommit att representera flertaliga aktiviteter. Vi menar att utvärdering är en systematisk aktivitet för att noggrant blicka tillbaka och bedöma det som är eller har varit för att ge vägledning inför fortsatt arbete (jmf Vedung 1998). Detta innebär i sin tur att vi menar att utvärderingen framförallt har en praktiskt framåtsyftan- 3 Svenska ESF-rådet är en svensk myndighet under Arbetsmarknadsdepartementet. ESF-rådet är förvaltande och utbetalande myndighet för Socialfonden samt för Integrationsfonden ( ). 6

19 de funktion, där resultat och erfarenheter ska kunna ligga till grund för vidare beslutsfattande Syfte med utvärderingarna Anledningen till att utvärdering genomförs faller framförallt tillbaka på vad den är tänkt att användas till inom det system där den tas fram. Vedung (1998) talar om tre generella bakgrundssyften; kontrollerande, främjande och kunskapsutvecklande syfte. Utvärderingarna av Revectis, Juventus och Fortes kan sägas ha inslag av alla dessa tre, men att tyngdpunkten ligger på ett främjande och kunskapsutvecklande syfte. Detta då de ämnar ligga till grund för fortsatt arbete och utveckling av arbetslivsinriktade rehabiliteringsprojekt. Utvärderingarna får därför en formativ prägel med inriktning på utveckling. Det som utvärderingarna av Revectis, Fortes och Juventus ämnat göra är att utvärdera projektprocessen från urval av deltagare till utfall av insatsen och huruvida projekten uppfyllt de på förhand uppställda målen samt hur involverade aktörer upplevt projektet 4. I centrum för utvärderingarna står frågorna: Hur har projekten organiserats och praktiskt genomförts? Vilka framgångsfaktorer respektive svårigheter har funnits i projekten? Hur har involverade aktörer upplevt projekten? Genom att vi i denna skrift redovisa tre utvärderingar kan vi också svara på frågan vad de tre projekten gemensamt kan lära oss om genomförande av arbetslivsinriktade rehabiliteringsprojekt. Det handlar alltså om tre separata utvärderingar av tre separata projekt, men genom att i ett samlat grepp ta oss an de tre utvärderingarna tror vi oss kunna öka värdet och användningsområdet och främja möjligheten för kunskapsutveckling. 4 Syftesformuleringen för utvärderingarna skiljer sig något åt i de olika projekten. Den största skillnaden ligger på Juventus i första hand på grund av att den ekonomiska ramen för Juventusutvärderingen varit betydligt mindre. För utförliga syftesformuleringar och metodologiska tillvägagångssätt hänvisas till Bilaga ett, två och tre. 7

20 1.3.2 Avgränsningar och perspektiv Då en utvärdering ska genomföras finns många aspekter att ta i beaktande. Ofta är det som ska utvärderas förhållandevis väl avgränsat, exempelvis i form av ett specifikt projekt, men för att utvärderingen ska kunna ge de svar som eftersöks behöver fokus snävas av ytterligare. Utvärderingen kan bland annat handla om beslut, insatser, processer, resultat eller effekter. Dessa olika perspektiv visar på något av utvärderingens dilemma, den kan bara ge en begränsad bild av den verklighet den studerar. De avgränsningarna som måste göras kommer oundvikligen att innebära att utvärderingen förmedlar ett snävt perspektiv. I utvärderingarna av Revectis, Fortes och Juventus är det framförallt genomförandeprocessen som står i centrum. Men utvärderingen måste även göra ytterligare avgränsningar som behöver tydliggöras vad innebär ett positivt eller negativt utfall av en utvärdering, d v s enligt vilka kriterier värderar utvärderingen den studerade verksamheten? I dessa tre utvärderingar används i huvudsak tre kriterier för att värdera projekten. Dels används projektbeskrivningarna alltså det Försäkringskassan har föresatt sig för att göra i projekten. Det andra kriteriet är de involverade aktörernas upplevelser av projektet och det tredje är hur projekten står sig i jämförelse med den forskning som finns på området långtidssjukskrivna och arbetslivsinriktad rehabilitering. Dessa avgränsningar och perspektiv innebär alltså att utvärderingarna som redovisas i denna rapport förmedlar en specifik bild av projekten. Med andra avgränsningar och perspektiv är det också möjligt att bilden av projekten kunnat se annorlunda ut. 1.4 Rapportens disposition Efter denna introduktion följer tre kapitel, vart och ett tillägnat ett projekt. Kapitlen är uppdelade på liknande vis med en början där en kort beskrivning av projektets tänkta upplägg presenteras. Utifrån det analyseras sedan dess förutsättningar, genomförande 8

21 och resultat. Varje kapitel avslutas med en summerande resultatdiskussion, återföljt av en lista över lärdomar dragna ur projektet. Revectis redovisas först, följt av Fortes och sist presenteras utvärderingen av Juventus. I det femte och sista kapitlet lyfter vi sedan blicken något och försöker summera de lärdomar som kan dras ur de tre projekten gemensamt. 9

22 10

23 2 REVECTIS I detta avsnitt redovisas utvärderingen av Revectis 5. Först ges en kort bakgrund till projektet och dess syfte. Detta kan illustrera vad som i utvärderingssammanhang brukar kallas för att återge projektets programteori, alltså hur upplägget av Revectis är tänkt att fungera, vilken målgruppen är och hur deltagarna i projektet är tänkta att på ett framgångsrikt sätt ta sig från A till B. Därefter analyseras och värderas hur projektet organiserats och praktiskt genomförts alltså hur Revectis sett ut då programteori mött praktik. Sist i kapitlet analyseras projektets resultat och vilka effekter man kan se av projektet. Fig 2.1 Schematisk bild över kapitlet Revectis 2.1 Bakgrund 6 Revectis är ett arbetslivsinriktat rehabiliteringsprojekt som ägs av Försäkringskassan i Skåne och delfinansieras av Svenska ESF-rådet. Projektet är ett rehabiliteringsprojekt som prövar funktionsförmå- 5 För utförligt metodkapitel där utvärderingens tillvägagångssätt redovisas hänvisas till Bilaga 1. 6 När inget annat redovisas refereras till Revectis projektbeskrivning (2005). 11

24 gan hos långtidssjukskrivna och anställda med sjuk- och aktivitetsersättning. Syftet med projektet beskrivs som: att pröva fram former och metoder och genom detta skapa en modell för att utveckla individer med sjuk- eller aktivitetsersättning så att de kan ta sig tillbaka till den reguljära arbetsmarknaden. att via attitydpåverkan och information på företag/ organisationer sprida kunskap och kompetens kring målgruppen, samt de demografiska förändringar som inom kort berör arbetskraftsutbudet. Målsättningarna för Revectis är indelat i kvantitativa och kvalitativa mål. De två kvalitativa målen är dels att deltagarna efter insatsen skall ha ökad kunskap om sin situation i förhållande till behoven på arbetsmarknaden och vara rustade att göra aktiva val för sin framtid. Målet är också att företag via information och seminarier skall ges möjlighet till ökad insikt och attitydförändring knutet till målgruppens problematik. De kvantitativa målen är att 50 procent av de deltagare som anvisats till projektet skall finnas i arbete eller annan försörjning sex månader efter avslutad projekttid. Målgruppen för Revectis beskrivs som individer vilka uppbär sjuk- och aktivitetsersättning samt anställda långtidssjukskrivna som inte kan fortsätta sin anställning. Personerna skall vara medicinskt färdigutredda och det skall där framgå att de har en trolig ej utredd arbetsförmåga kvar. Det poängteras också att deltagarna skall ha en grundinställning att vilja verka på arbetsmarkanden igen. Allt som allt räknar man med att 220 personer skall anvisas plats på Revectis under perioden till Detta förväntas ske genom ett riktmärke på 40 såkallade årsplatser. Beräkningarna på antal deltagare och årsplatser bygger på erfarenheter dragna ur ett tidigare rehabiliteringsprojekt kallat 12

25 Vectis 7. Vectis riktade sig till arbetslösa sjukskrivna och avslutades Fig 2.2 Schematisk bild över upplägget av Revectis Revectis är uppdelat i tre delar. Projektet inleds med en introducerande del på sex veckor där en arbetslivsinriktad rehabiliteringsutredning (ARU) inklusive handlings- och tidsplan upprättas för deltagaren. Efter denna period finns ett övningsföretag i lokalerna på Revectis där deltagaren kan testa på att arbeta i en skarp men fiktiv verklighet. Den tredje och avslutande delen utgörs av extern arbetsträning och/eller anställning. ARU:n kommuniceras med deltagaren under projektets gång och blir vid avslut ett dokument i deltagarens akt på Försäkringskassan som beslutsunderlag. 2.2 Förutsättningar I detta avsnitt diskuteras förutsättningarna för att praktiskt genomföra det Försäkringskassan i projektbeskrivningen föresatt sig att göra. Här presenteras på vilket sätt Revectis organiserats och hur deltagare rekryterats till projektet. Avsnittet är dels en beskrivning men också en värdering av förutsättningarna Projektorganisation Försäkringskassan står som ägare och medfinansiär av Revectis. Det betyder att Försäkringskassan står för halva finansieringen av projektet i form av deltagarnas ersättning. Försäkringskassan står också för projektledning. Den andra finansiära parten i projektet är Svenska ESF-rådet. 7 För mer information om Vectis hänvisas till: Melén (2006). 13

26 Fig 2.3 Schematisk bild över organisationen En styrgrupp har tillsatts bestående av representanter från berörda organisationer. Som rehabiliteringsleverantör har Försäkringskassan anlitat Personalservice AB som har lokaler i Malmö där projektet huserat. Deltagarna i projektet rekryteras från Försäkringskassan i Skåne Styrgruppen För att säkra kvalitén och genomförandet av projektet har en styrgrupp sammansatts bestående av projektets intresseorganisationer. I styrgruppen sitter utöver projektledaren och representanter från Försäkringskassan och ESF-rådet även företrädare från Fördjupad Samverkan 8. Inledningsvis kontaktades också en representant 8 Fördjupad Samverkan är ett samarbete mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. För mer information om Fördjupad Samverkan hänvisas till: 14

27 från Facket, men denna person har inte medverkat vid något styrgruppsmöte. Styrgruppsverksamheten kan sägas ha fungerat mer som en referensgrupp eller ett diskussionsforum än som ett styrande organ. Projektledaren har vid mötena varit föredragande och presenterat hur många deltagare som är inne i projektet, hur många som avslutat och hur det ser ut framöver med rekryteringen av deltagare. Övriga ämnen som informerats om vid träffarna har varit det ekonomiska läget gentemot ESF-rådet samt utvärderingen. En av styrgruppsmedlemmarna berättar om erfarenheter från flera styrgrupper av ESF-finansierade projekt. I generella ordalag uttrycker sig denne kritiskt mot dessa styrgrupper och menar att de överlag är relativt ostrukturerade och har ett högst ojämnt deltagande, inte minst ifrån ESF-rådet. Även tidigare studier av ESF-finansierade projekt har visat på styrgruppsverksamheter som relativt icke styrande 9. Revectis styrgrupp har haft ett varierande antal deltagare vid sina möten, allt ifrån två till sju deltagare, men en representant från ESF-rådet har deltagit vid sex utav nio möten 10. Ordföranden för styrgruppen som är en representant från Försäkringskassan har deltagit vid fem av nio träffar. Detta kan vara problematiskt, att ordföranden som praktiskt klubbar igenom beslut inte deltagit vid fler tillfällen. Vad det rent praktiskt har inneburit för Revectis att styrgruppsträffarna har haft en mer informativ karaktär är svårt att säga, men om information räcker för att stärka kvalitén och genomförandet av projektet är tveksamt (projektbeskrivningen 2005, s.6). Därmed inte sagt att de informativa träffarna har varit betydelselösa. 9 För exempel se: Tranquist & Pettersson (2007). 10 Jag har själv deltagit vid fem styrgruppsmöten men tagit del av protokoll från nio. 15

28 2.2.3 Rehabiliteringsaktör Som rehabiliteringsleverantör har Försäkringskassan anlitat Personalservice AB 11 i Malmö, ett företag som inriktat sig på personalomställning, personalutveckling och rehabilitering. Personalservice AB var vid projektets start fyra anställda men har under tiden utökats och är idag 10 stycken 12. Involverade i Revectis, utav dessa 10, är VD med ekonomi- och personalansvar samt en processansvarig med ett övergripande ansvar av deltagargrupperna. Det finns också en projektledare som ansvarar för att varje grupp har ett schema, tilldelar deltagarna mentorer och säkerställer materialtillgången. Projektledaren är tillsammans med tre andra personer också mentor 13. En mentors uppgift är att ha olika föreläsningar och aktiviteter tillsammans med deltagarna samt individuella samtal. Till projektet har företaget även en rekryterare vars huvuduppgift är att ordna arbetsträningsplatser 14 åt deltagarna. Revectis är också utrustat med ett övningsföretag där en anställd från Personalservice står som ansvarig. Den processansvarige berättar att deras arbetssätt under vägen har påverkats i positiv riktning i och med att personal tillkommit nu är det inte alls samma personal som från början heller och det sätter ju sin prägel. Han fortsätter och beskriver hur de haft en tydlig strategi i rekryteringen för att få en bredd i personalen, det vill säga akademiska examina och arbetslivserfarenhet, och att de nu har: någon som sysslat med medicinsk rehabilitering, någon har sysslat med mer den här biten med yrkesrehabilitering och så har vi då någon sjuk[gymnast] och [en]arbetsterapeut. 11 Personalservice är också ansvarig för Juventus. För information om det projektet hänvisas till kapitel 4. För mer information om Personalservice AB hänvisas till 12 november För att inte förvirra refererar jag i texten till Personalservice projektledare som mentor. 14 I denna skrift används begreppet arbetsträning som, i Försäkringskassans system, innebär att en försäkrad tränar på vissa arbetsuppgifter för att återfå arbetsförmåga. Beroende på vilken ersättning som är aktuell för individen och vilken myndigheten man pratar med så kan det också benämnas som arbetsprövning och praktik, men här används alltså hela tiden arbetsträning oavsett. 16

29 Företaget har också tillgång till en arbetspsykolog som anlitas vid behov. En av mentorerna berättar att Revectis ändrats något under projekttiden i och med att personalstyrkan förändrats. Detta har medfört att vissa nya teman och föreläsningar tillkommit i projektet och vissa försvunnit. Det blir på detta vis tydligt att själva innehållet i projektets aktiviteter till stor del hänger på mentorerna och deras kunskaper. Men projektets teman utgår dock ifrån Revectis behov, mål och syfte menar mentorerna och projektets processansvarige Fk:s projektledning och relation till underleverantör Projektledaren från Försäkringskassan beskriver sin roll i projektet som att vara: ansvarig för styrgruppen och ESF när det gäller att se till så att projektet sköts enligt den beskrivning som vi gjort men också att det funkar med ekonomi och så. Sedan har jag den andra rollen som kassaföreträdare och det innebär inte att jag är handläggare. Däremot informerar jag om regler, inte bara då jag träffar hela gruppen utan det är alltid när någon vill prata med mig [ ] lämnar ut blanketter, förmedlar länk mot handläggarna. Det innebär att jag skriver in när det händer någonting som jag tycker skall journalföras och handläggaren skall veta det. Mycket sådant är det. Det dagliga arbetet för projektledaren handlar också till stor del om kommunikation med underleverantören. Det skall flyta på inom projektets ram. Deltagaren skall kunna träffa sin mentor och det skall ske överföringar inom rimlig tid och det skall fungera med arbetsträning och återrapportering till kassan. 17

30 Det finns ett arbetsrum i Revectis lokaler där projektledaren finns så gott som dagligen vilket underleverantörens processanssvarig ser som en stor fördel. Diskussioner har jag ju dagligen med [projektledaren] om individerna. Nu är den där ute och nu är den på väg ut där och nu går det så och så och så vidare. Det är ju en helt annan dialog med myndigheten, skitbra för det mesta. Också projektledaren uttrycker sig i goda ordalag över det nära samarbetet, även om han ser svårigheter i en nära relation till underleverantören och menar att det är lätt att man blir uppslukad av projektet och bara finns här i lokalerna och tappar kontakten med sin egen organisation. Detta problem har dock inte varit ett större spörsmål, menar projektledaren, då det hela tiden pågått en diskussion mellan honom och hans chef och att denne påpekat om projektledaren varit borta från Försäkringskassan för länge. Relationen mellan projektledaren och underleverantör är något som växt fram gradvis. Processansvarig berättar att det tagit mycket tid och energi innan de hittade rätt mix av den humanism som han anser att han och Personalservice står för och det regelverk som projektledaren genom Försäkringskassan representerar. Jag tolkar hans uttalande som att Personalservice mer ser till deltagaren medan Försäkringskassan generellt sett har ett större fokus på lagar och regler. Den nära relationen mellan aktörerna har således bidragit till att skapa en brygga mellan dessa perspektiv. Projektledaren beskriver också en historia som inte är helt problemfri och pekar framförallt på att vissa moment i projektet tagit för lång tid och att några deltagare varit inne i projektet för länge. Projektledaren vill se arbetsförmågan utredd och sedan skall deltagaren ut ur projektet och in med nya deltagare. I några fall har deltagare varit inskrivna mycket länge och då har åsikterna ibland gått isär om huruvida deltagaren skall vara kvar eller ej. I dessa lägen menar processansvarig att projektledaren då och då varit väl regelstyrd och ovillig att se möjligheterna att i en 18

31 projektverksamhet arbeta annorlunda än hur man arbetar i Försäkringskassans ordinarie verksamhet. Försäkringskassan och underleverantören kan därmed ses representera olika organisationskulturer. Projektledaren från Försäkringskassan förhåller sig till kassans regler och kräver in rapporter av olika slag från underleverantören, såsom rehabiliteringsrapporter och hur långt det gått för deltagarna och vad som är på gång. Detta är något som projektledaren gör ungefär varannan vecka, berättar processansvarig, och det har han förståelse för, men tycker samtidigt att det är tids- och energikrävande och kunde ha fungerat smidigare. Försäkringskassans projektledare håller informationsmöten med nyanlända deltagare i Revectis, där han bland annat informerar om ersättningsformer från Försäkringskassan, varför det finns en socialförsäkring, hur försäkringskassan fungerar och vilka rättigheter de försäkrade har. Flera av deltagarna berättar att de nu har större förståelse för hur Försäkringskassan fungerar. En av dem uttrycker att det varit bra med möjligheten att prata med någon från Försäkringskassan, då denne själv tidigare haft dålig koll på det här med aktivitetsstöd. En annan deltagare berättar: Det är bra att Försäkringskassan finns på stället för så fort det varit något krux så kan han gå in och kolla, [ ] så har det blivit ett stressmoment mindre och det är jag inte ensam om att tycka för det var nästan kö in till [projektledaren] ibland: - du, jag glömde skicka in mina papper eller jag glömde skriva att det var Revectis och då sa han bara att det är bra att du säger det så kan jag gå in och fixa det. Det är guld värt, speciellt för de som är ensamstående som går här. Man klarar inte sig hur många veckor som helst utan de pengarna. Projektledaren säger också vid det introduktionsmöte som jag deltar i att dörren in till honom alltid står öppen om det finns frågor. Detta kan ha sina implikationer berättar han senare vid en intervju. Deltagarna riskerar att inte ha: samma kontakt med handläggaren som de borde ha. De tror 19

32 kanske att det räcker att prata med mig. Det är ju inte jag som tar besluten, det är deras handläggare. Han fortsätter och berättar att han också kan framstå som snällare än handläggarna i och med att han inte tar några beslut om deras ersättning. Vad gäller just relationen till handläggarna hade projektledaren önskat att de var: med på ett helt annat sätt från början så att de inte tappar bort sin roll eller överlåter den till mig vilket har hänt vid tillfälle tyvärr, en roll som jag varken vill eller ska axla. Handläggare på Försäkringskassan bekräftar att det inte funnits någon större kontakt med deltagare under projektets gång, men att korrespondensen med projektledare blivit bättre med tiden i projektet. En av handläggarna uttryckte att det i början fanns vissa kommunikationsproblem mellan dem, men att det blev bättre med tiden. Sammantaget kan vi se att relationen mellan projektledningen och rehabiliteringsleverantören verkar ha varit god och också blivit bättre med tiden. Projektledaren är, sedan flera år tillbaka, anställd på Försäkringskassan, en organisation som är hårt regelstyrd. Personalen från underleverantörerna har en helt annan bakgrund och detta visar sig i de olika synsätt man tar med sig in i projektet. Även om projektledaren har deltagarnas bästa i åtanke vid arbetet måste han också förhålla sig till Försäkringskassans regler. Personalen behöver inte på samma sätt förhålla sig till dessa regler och kan ibland även ställa sig oförstående till vissa av reglerna. Men i och med att de båda organisationerna har fått mötas och arbeta tillsammans verkar en större förståelse för varandras arbete ha uppstått. Möjligen har projektledaren upptäckt alternativa vägar inom regelverket och möjligen har Personalservice fått en större förståelse för själva regelverket och dess system. 20

33 2.2.5 Rekrytering av deltagare Deltagarna rekryteras av handläggare på Försäkringskassan i Skåne som fått information vid informationsträffar om projektet via Försäkringskassans projektledare. Informationen har kort bestått av beskrivning av projektet, dess syfte och målgrupp. Handläggarna identifierar sedan presumtiva deltagare som de presenterar projektet för. De försäkrade 15 får själva välja om de vill delta, men som Försäkringskassans projektledare uttryckte det så finns en viss form av tvång inbakat i rekryteringen: man skall vara överens men vägrar du kan handläggaren dra din ersättning. För att bli aktuell för Revectis ska du som försäkrad vara i steg sex i Försäkringskassans sjustegsbedömning 16. Steg sex innebär kortfattat att du som försäkrad är medicinskt färdigutredd och att det finns en trolig arbetsförmåga hos dig efter en rehabiliteringsinsats. En av handläggarna på Försäkringskassan menar att det av denna anledning inte varit så lätt att rekrytera deltagare till projektet: I första hand skall man gå tillbaka till sitt gamla arbete. Kan man inte det skall arbetsgivaren anpassa arbetet eller göra en omplacering till ett annat arbete inom det företaget, och kan man inte det så måste arbetsgivaren dokumentera att de inte kan omplacera personen. Sen måste vi därefter ta ställning till om personen kan söka arbete på öppna arbetsmarknaden och det är ju en medicinsk bedömning som man gör då. Kan den här personen med den här medicinska inskränkningen gå och söka jobb på den öppna arbetsmarknaden. Då kanske det blir nej där också, och det är ju först då som det här som vi kallar steg sex blir aktuellt där Revectis tjänster finns. 15 En försäkrad är en person som får ersättning från Försäkringskassan. I denna skrift används beteckningen också på det viset. Då dessa personer är med i projektet används beteckningen deltagare. 16 Steg ett i Försäkringskassans stegmodell innebär att du efter sjukdom återgår direkt till arbete, dessa fall kräver mer eller mindre ingen uppmärksamhet från Försäkringskassans sida. Steg två innebär att viss anpassning av din arbetsplats måste till för att du skall kunna återgå. Steg tre kräver en omplacering på din arbetsplats. Steg fyra, utbildning för att kunna gå vidare till annat arbete. Steg fem innebär att du skall kunna hitta ett annat arbete än din tidigare arbetsgivare. Steg sex som förklarat ovan innebär att du kan ha arbetsförmåga efter rehabiliteringsinsatser. I steg sju görs bedömningen att du inte har någon arbetsförmåga på minst ett år framöver. 21

34 Försäkringskassans projektledare bekräftar rekryteringssvårigheterna som handläggaren beskriver, men att den varit svårast under våren 2007 att få in deltagare. Han berättar att de då vidgade målgruppen till att även innefatta arbetslösa med sjukpenning för att underlätta rekryteringen. Problemet med att rekrytera deltagare har också blivit praktiskt påtagligt i Revectis. En av mentorerna berättar att: då det var problem med rekryteringen på Försäkringskassan av deltagare fick vi för små grupper och fick ha så många grupper att det var svårt att få ihop personal och få ihop planeringen [ ] Några slutade och det är vanskligt att slå ihop vissa grupper vid vissa tidpunkter att låta dem träffa nya människor [ ] Det kan jag tycka inte varit helt bra. Stora delar av iden bakom projektet har varit att jobba med gruppdynamik. Detta kan vara svårt då gruppen består av enstaka deltagare. Vid ett tillfälle består en av grupperna av tre deltagare och det blir inte mycket gruppdynamik. I gruppen är det deltagare som varit inne i projektet 27, 22 och 17 veckor. Mentorn berättar att detta är ett ganska svårt läge och deltagarna befinner sig mitt emellan något: skall de arbetsträna eller ej? Vissa av dem kommer kanske i detta läge få reda på att de inte har någon arbetsförmåga och då skall de hem igen och det kan vara mycket jobbigt då den sociala biten varit bra, berättar mentorn. Styrgruppen för projektet har varit väl informerade om rekryteringsproblematiken under våren. Vid ett möte ( ) diskuteras en viss oro inom Försäkringskassans organisation som en möjlig orsak till minskad rekrytering av deltagare. Man pratade då om att handläggarna på grund av interna organisationsförändringar kan ha haft andra prioriteringar. Vid samma möte diskuteras också behovet av ytterligare informationsinsats för att öka medvetenheten om projektet hos handläggarna runt om i Skåne. Någon sådan informationsinsats genomfördes aldrig. 22

35 Motiverade deltagare Den processansvarige hos underleverantören menar att målgruppen i Revectis har blivit väldigt tydlig. Denne jämför med Vectis (som personen i fråga också var delaktig i) där det inledningsvis var något kaotiskt: Då hade vi människor som hade ett aktivt missbruk och vi hade människor som inte kunde svenska och vi hade människor som var riktigt dåliga psykiskt. Den processansvarige tycker att projektet nu i och med lång erfarenhet från Vectis har väldigt få omotiverade deltagare. En annan faktor beskrivs också vara att Försäkringskassans handläggare inte skickar vem som helst. Jag tolkar uttalandet som ett uttryck för att en noggrann rekrytering från Försäkringskassans handläggare där målgruppen är den tänkta ger fler motiverade deltagare. Det vittnar också om en nära relation mellan Försäkringskassan och underleverantör där en förståelse kring målgruppen återfinns. Flera av deltagarna uttrycker också en känsla av motivation inför projektet. En av dem berättar att jag hade varit sjukskriven en längre tid så jag tog kontakt [med Försäkringskassan] för jag orkade inte vara hemma. En annan berättar att denne gått hemma i nio månader och var trött på det och ville komma igång. Även vid mina besök under introduktionen av en ny grupp i projektet upplever jag att flertalet deltagare utstrålar motivation om än en viss skepsis inför vad som ska komma ventileras under fikapauserna. Man är osäker på hur mycket man själv skall orka och hur projektet skall kunna hjälpa dem. En tydlig målgrupp och bestämda kriterier för rekrytering av målgruppen har med stor sannolikhet påverkat antalet motiverade deltagare. Vilka deltagare som rekryteras till ett projekt kan vara av stor vikt för projektets resultat. Om handläggare på Försäkringskassan rekryterar den tänkta målgruppen utifrån givna kriterier, ges rehabiliteringsleverantören en stor fördel jämfört med 23

36 om rekryteringen sker mer slumpartat och målgruppen blir spretig. Vad du sätter in i ett projekt påverkar vad du får ut helt enkelt. Felrekryterade deltagare? Möjligen kan man också skönja andra problem som svårigheten med rekryteringen kan ha varit del att orsaka. En av deltagarna berättar om två exempel då personer kommit till Revectis men mått för dåligt för att delta: Man kommer ju nära varandra och vill hjälpa varandra, men man är själv så pass sårbar så man kanske inte riktigt har den kraften [ ] Jag insåg ju att det var en i vår grupp som inte orkade och till slut orkade inte jag heller. Han var så pass dålig att de inte borde ha satt honom där. Han slutade sen men han var ändå där ganska länge. Det var någon till som sen slutade, och då kan jag tänka mig att det finns andra som de kunde satt in i stället från början. Det är ju viktigt, för det tar ju på den personens kraft och alla andra också. Om detta är ett resultat av att rekryteringsprocessen i vissa fall har varit bristfällig är svårt att säga något om. Det som går att säga är att vissa som kommit till projektet har mått för dåligt för att genomföra det tänkta programmet. Även i den grupp där jag deltog i ca tre veckor fanns en deltagare som fick lämna projektet efter bara en dag. En av de deltagare jag senare intervjuade berättar att han också mådde väldigt dåligt och var tvungen att avbryta ganska snabbt in i projektet för att han helt enkelt inte mådde bra. Viktigt att poängtera här är dock att han ändå kände sig nöjd över deltagandet i Revectis och menade att det givit honom mer skinn på näsan och att det hjälpt till att bygga upp hans självförtroende och lärt honom acceptera sin situation. Han har på så sätt blivit bekräftad i sin sjukskrivning och behöver inte känna sig ifrågasatt. Viktigt att hålla i åtanke är också att ESF-rådet står för halva finansieringen av Revectis. Det innebär i praktiken att när Revectis får en viss summa, eller rekvirerar, från ESF-rådet måste den 24