Effektivisering av en vattenkraftstations energianvändning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Effektivisering av en vattenkraftstations energianvändning"

Transkript

1 2007:21 HIP 2007:21 HIP EXAMENSARBETE EX AMENSARBETE Effektivisering av en vattenkraftstations energianvändning Joakim Holmström Luleå tekniska universitet Högskoleingenjörsprogrammet Maskinteknik Institutionen för Tillämpad fysik, maskin- och materialteknik Avdelningen för Energiteknik Universitetstryckeriet, Luleå 2007:21 HIP - ISSN: ISRN: LTU-HIP-EX--07/21--SE

2 Sammanfattning Vattenfalls ambition är att vara ledande inom miljöområdet. All användning av energi påverkar miljön och vid drift av kraftstationer konsumeras mycket energi. Energieffektivisering är ekonomiskt mycket lönsamt och ger positiva effekter på miljö-och klimat. Vattenfall Power Consultant AB satsar därför tillsammans med övriga Vattenfall på att föra fram dessa frågor och genomföra energieffektiviseringar på bl.a. vattenkraftstationer. Detta examensarbete beskriver på vilket sätt det går att beräkna tillgänglig överskotts energi och hur man kan ta vara på denna energi. Arbetet belyser även faktorer som påverkar energianvändning i vattenkraftstationer. Arbetets syfte har varit att komma med förslag på energioptimering som är ekonomiskt fördelaktig, men även att arbetet ska kunna användas som ett verktyg vid energistudier vid kraftstationer. Utredning av energioptimering har genomförts med hjälp av litteraturstudier, produktionsdata, beräkningar, studiebesök och interjuver med erfaren personal. Det finns stor potential att energioptimera i vattenkraftstationer genom att mycket energi används t.ex. till uppvärmning och samtidigt finns det mycket tillgänglig energi från bland annat bärlageroljor, transformatoroljor och från kylning av generator som går att använda på ställen där annan uppvärmning sker idag. Studien visar att med en värmeåtervinning från en transformator och med en investeringskostnad på kr ger det ett ekonomiskt resultat på kr på 20 år. Återbetalningstiden för värmeåtervinningen blir ca 5,2 år. Efter studier vid Laxede kraftstation har det visat sig att det finns stor potential att energioptimera i den specifika kraftstationen. 1

3 Abstract Vattenfall has ambitions of being a leader in environmentally conscious thinking. All uses of energy affect the environment and a large amount of energy is required to operate a hydroelectric power station. Energy optimization is economically profitable and it provides positive effects for the environment and climate change issues. Vattenfall Power Consultant AB (independent consultant company within Vattenfall AB) is working with Vattenfall AB to bring forward this issue of energy optimization and energy usage at hydroelectric power stations. This examination paper describes one way in which it is possible to calculate the available energy at a power plant and technically how to convert the available energy into useful energy. This work also details the various factors that affect the use of energy in a hydroelectric power station. The purpose of this work is to bring forward a proposal for energy optimizing that has economic benefits, and the hope is that this examination paper can be used as a tool for future studies in energy optimizing of power plants. Studies of energy optimizing have been carried out with studies of literature, productions data, calculations, plant visits and interviews with experienced personal. There is a large potential for energy optimization in a hydroelectric power station because a lot of energy is used. For example, heating up the building uses large amounts of energy and there is a lot of heat energy available in the oil in thrust bearing, transmissions oils and from the generator cooling system. This energy could be used to heat spaces where other heating systems are being used to day. This study shows that heat recycling from a transformer, with an investment cost of kr, gives an economic result of kr after 20 years. Payback time for recycling the heat would be about 5,2 years. After some studies in Laxede power plant it have been shown there is a large potential for energy optimization at this specific power plant. 2

4 Förord I utbildningen till högskoleingenjör i maskinteknik med inriktningen energiteknik vid Luleå tekniska universitet, ingår ett examensarbete motsvarande 10 högskolepoäng. Examensarbetet utfördes hos Vattenfall Power Consultant på uppdrag av Vattenfall AB Vattenkraft. Idén till att försöka energioptimera i en kraftstation fick jag när jag gjorde praktiken på Vattenfall AB Vattenkraft, då jag besökte ett reservdelsförråd vid ett annat arbete. Förrådet värmdes med direktverkande el och funderingar började om det skulle gå att föra spillvärme från generatorn till förrådet. Då flera liknande utredningar redan hade utförts ändrades infallsvinkeln en aning så att det blev möjligt att utföra ett examensarbete inom energioptimering i en kraftstation. Jag vill tacka min handledare Robert Bengtsson Vattenfall Power Consultant Även ett stort tack till personalen på Vattenfall Power Consultant för all hjälp och tips jag har fått. Slutligen vill jag tacka Roger Hermansson som var min examinator och handledare på Luleå tekniska universitet. Joakim Holmström Luleå, juni

5 Variabellista Q & m& c p = värmeflöde (W) = massflöde (kg/s) = specifik värmekapacitet (J/kgK) ρ = densitet (kg/m 3 ) Δ T = temperaturdifferens (K) R = resistans ( Ω ) I λ = ström (A) = materialets värmeledningsförmåga (W/mK) A = area (m 2 ) L r t a n i = längd (m) = radie (m) = tid (s) = årlig amorterings faktor = kredit tid (år) = ränta på lånet i sparad = sparränta b = räntefaktor P b, drift = belastningsförluster vid drift (W) P b, märk = belastningsförluster vid märklast (W) P d P m = beräknad effekt utifrån produktionsdata (W) = märkeffekt (W) K inst = installationskostnad V & = volymflöde (m 3 /s) 4

6 Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Abstract... 2 Förord... 3 Variabellista... 4 Innehållsförteckning Inledning Bakgrund och motiv Vattenkraft Elproduktion från vattenkraft Vattenkraftstations energianvändning Syfte och mål Metod och avgränsningar Tidigare utförda energistudier och installationer Strategier för uppvärmning Tillgänglig värmeenergi Förluster i generatorn Förluster i transformatorn Bär/styrlager och regleroljor Möjlighet att återvinna tillgänglig värmeenergi Plattvärmeväxlare Värmepump Förnyelse Värmebehov Värmetransport Rörförluster Energistudie Laxede kraftstation Laxede kraftstation Studerade energikonsumerande system i Laxede Utskov och damm Värme och ventilation Beräkning av tillgänglig energi i Laxede kraftstation Tillgänglig energi vid värmeväxling Generatorkylning Bärlagerkylning Energiinnehåll i bärlagerolja Regleroljekylning Transformatorkylning Förslag på energioptimering i Laxede kraftstation Vattenburet radiatorsystem Systembeskrivning Luftvärmepump Ekonomisk beräkningsmetod Annuitetsmetoden Ekonomiskt resultat för vattenburet radiatorsystem Ekonomiskt resultat för luftvärmepump Teori

7 5.1 Värmeledning Stationär värmeledning genom cylindriska rör Konvektion Naturlig konvektion Påtvingad konvektion Strålning Förslag på fortsatt arbete Slutsats Referenser Bilaga 1: Sammanställning av energikonsumerande system och objekt Bilaga 2: Effekt och uppvärmnigsmetoder Bilaga 3: Beräkning av belastningsförluster för generator i Laxede Bilaga 4: Värmeeffektsberäkningar för bärlageroljor Bilaga 5: Installerad värmeåtervinning Sammanställning

8 1 Inledning 1.1 Bakgrund och motiv Vattenkraft Vid ett vattenkraftverk omvandlas vattnets lägesenergi till arbete. Vattnet leds genom tilloppsledningen till turbinen som driver en generator som alstrar ström. Spänningen tranformeras upp i transformatorn för att sedan ledas ut på kraftnätet. En vattenkraftstation kan indelas i Övre magasinet (Lagring av tillrinnande vatten) Tilloppsledningen (Leder vattnet till turbin) Turbin/Generatorn (Omvandlar vattnets rörelseenergi till elektrisk energi) Avloppsledning (Leder vattnet från turbin) Nedre magasin För olika huvudkomponenter se Figur 1. Figur 1: Huvudkomponenter i en vattenkraftstation Turbinerna finns i två utföranden beroende på turbinhjulets reaktionsgrad. De två utförandeformerna är aktionsturbiner och reaktionsturbiner. I aktionsturbiner omvandlas vattnets lägesenergi i stort sett helt till rörelseenergi innan det träffar turbinskovlarna. Aktionsturbiner placeras i ett öppet utrymme i atmosfärstryck. Den vanligaste aktionsturbinen är Peltonturbinen (Fallhöjd över 400 m). 7

9 I reaktionsturbiner är vattnets energi både rörelse och tryckenergi före skovelhjulet. De vanligast förekommande reaktionsturbinerna är Francisturbinen (Fallhöjd mellan m) och Kaplanturbinen (Fallhöjd upp till 70 m). Generatorn omvandlar rörelseenergi till elektrisk energi. Vattenkraftsgeneratorn består av rotor med poler som skapar ett magnetfält genom rotation på insidan av statorn. Strömmen som genereras transporteras till transformatorn. Rotor och stator ses i figur 2. Turbin och generator roterar med samma hastighet och har gemensamma lager (styrlager/bärlager). Bärlagret tar upp axiella krafter medan styrlagret tar upp de radiella krafterna. Bärlagret och styrlagren ses i Figur 2. Figur 2: Beskrivning av ett vattenkraftsaggregat innehållande lager, turbin och generator Transformatorns uppgift är att transformera upp spänningen som alstras i generatorn (generatorn beskrivs ovan). Genom att hålla en hög spänning minskar överföringsförlusterna och det blir mer lönsamt att transportera strömmen långa sträckor [1], [2]. 8

10 1.1.2 Elproduktion från vattenkraft Vattenkraftsproduktionen varierar med mängden nederbörd som faller över tillrinningsområdena. Ett genomsnitt för normalårsproduktionen är 65 TWh/år [3]. Den totala elproduktionen i Sverige är ca 150 TWh [4]. Elproduktionen från vattenkraft var 62,1 TWh år 2006 [4]. Fördelningen mellan de olika älvarna framgår av Tabell 1. Tabell 1: Produktionsfördelning mellan älvarna Älv Produktion TWh Lule älv 14,4 Skellefte älv 4,2 Ume älv 6,2 Ångermanälven 6,3 Faxälven 3,2 Indalsälven 9 Ljungan 1,7 Ljusnan 3,6 Dalälven 4,9 Klarälven 1,6 Göta älv 1,6 Övriga älvar 4,5 Totalt 62,1 TWh Källa: Svenskenergi Vattenkraftstations energianvändning För att driva en vattenkraftstation krävs det mycket energi. En stor vattenkraftstation kan ha en energianvändning mellan 0,5-1,5 % av den totala produktionen. Detta kan ge en energianvändning på flera tusen MWh per år. De större energikonsumerande systemen och objekten i en kraftstation är uppvärmning av utskovsluckor och isfrihållning samt uppvärmning av själva kraftstationen och drift av pumpar och fläktar. Då kraftstationerna byggdes var inte miljöfrågor och kostnaderna för att driva själva kraftstationen i fokus. För uppvärmning av t.ex. utskovsluckor installerades höga effekter och drifttiderna anpassades inte efter värmebehovet. 9

11 Vattenfalls ambition är att vara ledande inom miljöområdet. Dagens globalt använda energikällor kommer i fortsättningen att behövas inom överskådlig framtid. Vattenfall vill göra långsiktiga val och hantera de olika energikällorna effektivt och ansvarsfullt. All användning av energi påverkar miljön [9]. Då det är konstaterat att energieffektivisering reducerar kostnader och ger positiva bidrag till miljö-och klimatfrågorna har det aktualiserats att se över energianvändningen ute på vattenkraftstationerna. 1.2 Syfte och mål Syftet med examensarbetet har bland annat varit att studera uppvärmningsbehov för en vald kraftstation och utreda möjligheterna att ta vara på spillvärme från kylning av generatorer, lager och transformatorer. Ett annat syfte var att studera tidigare utförda energioptimeringar vid kraftstationer och utvärdera erfarenheterna från dessa. Målet med arbetet var att komma med förslag på energioptimering för en vald kraftstation som är ekonomiskt fördelaktigt för Vattenfall, men även att rapporten skall kunna användas som hjälp vid utredningar av energioptimering vid kraftstationer. 1.3 Metod och avgränsningar Arbetet påbörjades med en litteraturstudie. Fältstudier har utförts vid olika kraftstationer för mätningar och dokumentation av befintlig data. För att få en bättre förståelse för kraftstationers funktion har interjuver av personer med lång erfarenhet inom området genomförts. Studiebesök har gjorts vid en kraftstation där värmeåtervinning har utförts i praktiken för att studera dess funktion. Studiebesök vid tidigare utförda energioptimeringar på anläggningar har begränsats till en kraftstation. Tidigare studier har visat att de mest energikonsumerande systemen var värme och ventilation [6]. Utifrån dessa energikartläggningar kommer den största delen av energistudierna av vattenkraftstationer inriktas mot värmeenergi. 10

12 1.4 Tidigare utförda energistudier och installationer En energikartläggning och utredning av värmeåtervinning i en vattenkraftstation har utförts vid Rebnis kraftstation. Studien visade att 57 % av den totala energianvändningen går till att värma upp kraftstationen. Ventilationen står för 12 % av energianvändningen och pumpar 9%. En djupstudie om värmeåtervinnig utfördes och det visade sig att det är möjligt att minska värmeåtervinningen med ca 25 % av den totala energianvändningen. Vid Selsfors kraftstation har inventering av energiinnehåll i lager och transformatorolja utförts Beräkningarna i denna studie visade sig att den tillgängliga energin i bärlageroljor för de båda aggregaten är ca 100kW tillsammans. Spillvärmen i transformatorkylningen beräknades till ca 70kW I Älvkarleby installerades ett nytt aggregat (G6) i början på 90-talet. Aggregatet bestod av en Kaplanturbin sammankopplad med generatorn via en vertikal axel. Värmeåtervinning har utförts på G6 genom att leda kylvattnet från statorkylningen till en värmeväxlare för att sedan värma upp maskinsal, luckhus, hydralikrum och delar av kontorsanläggning. Generatorn i Älvkarleby är konstruerad för att köras varmare än traditionella generatorer. Värmeåtervinningsystemet i Älvkarleby har fungerat bra sedan det installerades. För utförligare beskrivning av värmeåtervinningen i Älvkarleby se Bilaga 4. 11

13 2 Strategier för uppvärmning De vanligaste uppvärmningsmetoderna i en kraftstation är el-radiatorer, aerotemprar och värmen som avges direkt från aggregaten. Utrymmen som uppvärms är bland annat utskovsluckor, kontorsbyggnader, luckhus, hydraulikrum och utrymmen som är känsliga för kondens mm. Detta avsnitt beskriver olika sätt att ta reda på vad det finns för tillgänglig energi och hur man med olika metoder kan återvinna den. 2.1 Tillgänglig värmeenergi För att beräkna tillgänglig energi i kylvatten/oljor för Generatorkylning Bärlagerkylning Styrlagerkylning Regleroljor Transformatorkylning kan tillgänglig värmeeffekt (Q& ), användas enligt Q & = m& c p ΔT (2.1) m& = massflöde (kg/s) c = specifik värmekapacitet (J/kgK) p Δ T = temperaturdifferens (K) Förluster i generatorn För att ta reda på tillgänglig energi i generator kan värmeeffektberäkningen användas (se ekvation 2.1). Temperaturen mäts på ingående och utgående kylvatten. Problem vid beräkning av förluster i generatorn kan vara att flödesmätare inte visar korrekt flöde vilket har visat sig vid leveransprover [12]. Man kan dock ändvända mobila flödesmätare och därigenom fastställa aktuella flöden [6]. Vid ett leveransprov på generatorn körs aggregaten i stort sett efter märkdata och de förluster som mäts är Ventilationsförluster Styrlagerförluster Järnförluster Tomgångsförluster Belastningsförluster Magnetiseringsförluster 12

14 Vid produktion körs aggregaten vanligtvis vid bästa verkningsgrad. Detta innebär att aggregaten inte körs för fullt och tillgänglig energi blir lägre än de totala förluster som uppmätts vid leveransprov. Största delen av förlusterna består av värmeförluster [12] Förluster i transformatorn En krafttransformator är konstruerad med lindningsisolering av pappersliknande material som är torr eller oljeisolerad. Värmen som uppkommer från resistiva förluster värmer oljan som måste kylas ner [5]. Förluster i transformatorn består av tomgångsförluster och belastningsförluster. Tomgångsförlusterna uppkommer då transformatorn spänningssätts och kan anses vara konstanta så länge som primärspänningen är konstant. Belastningsförlusterna uppkommer när det går ström genom transformatorn och förlusterna varierar kvadratiskt med belastningsström. Belastningsförluster består till största delen av resistiva förluster i lindningarna [5]. Tillgänglig värmeenergi från transformatorolja kan beräknas med ekvation (2.1). Temperaturen på oljan mäts på ingående och utgående flöden i transformatorn. Transformatorns totala förluster går att beräkna om producerad el är uppmätt efter generatorn och efter transformatorn. Differensen mellan dessa är det totala förlusterna i transformatorn. Vid beräkningar av de totala förlusterna är konvektion och strålningsförluster även medräknade ( konvektion och strålning se avsnitt och ), vilket medför att den tillgängliga värmeenergin kommer att vara lägre Bär/styrlager och regleroljor Bärlagret (se Figur 2) har till uppgift att ta upp den axiella kraften från aggregatet. Lagret är ett glidlager och genom friktionen blir oljan varm och måste kylas ner. Styrlagret (se Figur 2) har till uppgift att ta upp radiella krafter från aggregatet. För att reglera ledskenor och löpskovlar (löpskovlar gäller endast kaplanturbin) används hydralik. Oljorna i hydrauliken blir varm och måste därför kylas ner. I den bortkylda värmen från oljorna finns värmeenergi som går att ta tillvara. Tillgänglig värmeenergi i oljekylarna kan beräknas med ekvation (2.1). Temperaturerdifferensen för de olika medierna och flödet bestäms. 13

15 2.2 Möjlighet att återvinna tillgänglig värmeenergi Plattvärmeväxlare Plattvärmeväxlare består ofta av ett stort antal korrugerade stålplattor. Dessa plattor vilar på varandra i ett stort antal kontaktpunkter. Genom plattornas korrugering skapas turbulens även vid låga vätskehastigheter vilket bidrar till bättre värmeöverföring [1]. Värmeförluster till omgivningen från en plattvärmeväxlare är mindre än en procent vilket är försumbart [7]. I en plattvärmeväxlare kan man värmeväxla mellan olika medier t ex vatten/vatten och olja/vatten. Figur 3: Flödesprincip för en motströmsvärmeväxlare (figur Joakim Holmström) 14

16 2.2.2 Värmepump Med en värmepump är det möjligt att transportera värme från en värmekälla med lägre temperatur till den bortförda värmemängden med högre temperatur. Den bortförda värmemängden är den primära och kan användas t.ex. att värma upp lokaler. I princip består en värmepump av kompressor, kondensor, strypventil och förångare. En värmepumps värmefaktor beskriver kvoten mellan levererad värmemängd och det arbetet som utförs av kompressorn. Det finns olika slags värmepumpar som arbetar mellan olika medier t.ex. luft/luft och luft/vatten [1]. Värmekällor för värmepumpen kan i en vattenkraftstation vara grundvatten, mark, uteluft, avloppsvatten och spillvärme från ventilationens frånluft. 2.3 Förnyelse Vid förnyelser eller renoveringar finns det stor potential för att energioptimera en vattenkraftstation. Statorkylningen på flertalet generatorer har öppna kylsystem vilket innebär att vatten från älven går rakt igenom kylaren ut i älven igen (se Figur 4). Vid utbyte av generator eller kylare finns det möjlighet att installera ett slutet kylsystem (se Figur 5). Fördel med ett slutet system är att temperaturen på kylvattnet blir högre. Plattvärmeväxlare (se 2.2.1) kan på ett enkelt sätt kopplas in i ett slutet kylsystem, vilket ger större potential att ta vara på spillvärme p.g.a. den högre temperaturen. Figur 4: Öppet kylsystem för generator (figur Joakim Holmström) Figur 5: Slutet kylsystem för generator (figur Joakim Holmström) 15

17 2.4 Värmebehov Ett sätt att bestämma en kraftstations värmebehov är att inventera tidigare installerad effekt för uppvärmning och intervjua driftpersonal om rådande värmebehov. Ett annat sätt att bestämma värmebehov är att beräkna dimensionerande värmebehov. För att minska på uppvärmningsbehovet bör man studera om det finns möjligheter att sänka temperaturen. En utredning bör göras av hur uppvärmda utrymmen påverkas av en temperatursänkning. Förbättring av isoleringen på uppvärmda platser kan vara ett enkelt och billigt sätt att energioptimera. 2.5 Värmetransport Rörförluster Vid värmetransport av medier kommer en del av värmen att gå förlorad genom rörkonstruktionen. Faktorer som påverkar värmeförlusterna är bland annat materialet på röret och strömningshastigheter och om röret är utsatt för påtvingad konvektion (t ex om det fläktar på röret). Förluster i rör vid värmetransport kan beräknas som stationär värmetransport genom cirkulära rör (se avsnitt 5.1.1). I många fall lämnar återförsäljare även ut data om förluster per meter rörlängd. För ett oisolerat varmvattenrör kan förlusten ligga på ca 100 W/m och vid ett isolerat rör ca W/m [8]. 3 Energistudie Laxede kraftstation Efter inventering i Laxede kraftstation och kontakt med erfaren personal [17] är de flesta energikonsumerade system och objekt i en vattenkraftstation sammanställda i Bilaga Laxede kraftstation Laxede kraftstation är byggd 1962 och belägen i Luleälven. Anläggning är en ovanjordsanläggning. Stationen har tre aggregat G1, G2 och G3 med en sammanlagd installerad effekt på 200 MW. G1 är kopplat till transformator T1 och G2 och G3 är kopplade till transformator T23. Turbinerna består av tre stycken Kaplanturbiner. Fallhöjden är 25 m och normal årsproduktion är 885 GWh [9]. Aggregaten körs efter älvens kapacitet och produktionsbehovet [10]. 16

18 3.2 Studerade energikonsumerande system i Laxede Litteraturstudien och erfarenheter hos personal vid Vattenfall Power Consultant visade att de större energikonsumerande systemen var värme och ventilation. Genom begränsad tid för denna studie kommer endast de stora energikrävande systemen att studeras i Laxede kraftstation. De energikrävande energisystem som studerades var Utskov och damm Värme/Ventilation Utskov och damm I Laxede kraftstation finns det tre utskovsluckor. Om is ligger an mot luckan skapas det ett tryck mot luckan då vattennivån sjunker och det kan skada luckan. För att inte skada utskovsluckan måste det hållas en vak framför luckan. Det finns många olika sätt att hålla en vak framför luckan (se Bilaga 1). För att ha ett bra klimat inne i luckan uppvärms den. För att inte luckan ska frysa fast finns även uppvärmning runt luckan [15]. För olika uppvärmningsmetoder och effekter för de tre utskovsluckorna se Bilaga 2. Den totala installerade effekten är ca 260 kw för utskov och damm i Laxede [11]. Med en antagen drifttid på ca 4400 h blir det ca 114 MWh i energianvändning. 17

19 3.2.2 Värme och ventilation Huvudbyggnaden och kontrollrum uppvärms med el-radiatorer med en totalt installerad effekt på drygt 30 kw. Med antagandet att en tredjedel av den installerande effekten går kontinuerligt året runt blir det en energianvändning på ca 91 MWh. Ventilationssystemet i huvudbyggnaden är separat. Tilluften uppvärms med ett värmebatteri (inkopplad i tilluftskanalen och värmer tilluften till angiven temperatur) med en installerad effekt på 12 kw. Förvärmningen av tilluften sker via en roterande värmeväxlare. Ventilationssystemet är igång mellan Vid antagandet att värmebatteriet går med en tredjedel av den installerande effekten kontinuerligt året om blir det en energianvändning på ca 35 MWh. Värmen från transformatoroljorna används för att värma upp tilluften till maskinsalen. Oljan i transformatorerna T1 och T23 leds till kylarna som är belägna i ett plan under det plan där transformatorerna står. Tilluften leds till maskinsalen genom en stor fläkt (samma som kyler oljorna) med en installerad effekt på 90kW. Fläkten går kontinuerligt året om vilket ger en energianvändning på ca 788 MWh. Övrig uppvärmning av maskinsal sker endast med värme som avges direkt från aggregaten. Frånluften leds ut via olika schakt. Maskinsalen har 6 fläktar monterade i taket med syfte att trycka ner den stigande varmluften. Under vinterhalvåret finns stora problem med uppvärmning av stationsbyggnaden och på sommarhalvåret hålls alla dörrar i maskinsalen öppna för att bli av med värmen enligt driftpersonal. I Laxede finns ett reservdelförråd ca 300 meter från huvudanläggningen. Förrådet består av en uppvärmd del och en kallställd. Uppvärmningen av förrådet sker med tre stycken aerotemprar med en total installerad effekt på 18 kw och en extra fläktvärmare på 40 kw. Med ett antagande att en tredjedel av den installerade effekten går kontinuerlig året om blir det en energianvändning på ca 53 MWh. 3.3 Beräkning av tillgänglig energi i Laxede kraftstation Vid beräkning av tillgänglig energi (ekv. 2.1) måste flödet och temperaturdifferensen gå att fastställa. I Laxede kraftstation finns flödesmätare installerade för varje kylare. För beräkningar av tillgänglig energi kan de indikerande flödena inte användas då felmarginalen är för stor. Detta konstaterades då verkningsgradsberäkningar utfördes på aggregat 1,2 och 3 [12]. Förluster från generator och transformator kommer att sammanställas genom leveransprov och produktionsdata. Där värmeenergin inte gått att fastställa har temperaturer på oljor sammanställts. Temperaturerna utläses från Vattenfalls mätningar. Energin i bärlageroljor kommer att beräknas utifrån tidigare beräknade oljeflöden. 18

20 3.3.1 Tillgänglig energi vid värmeväxling Diskussioner har förts med tillverkare av plattvärmeväxlare. För att kunna bestämma vilken vattentemperatur och energi som är möjlig att få ut via värmeväxling från t.ex. olja till vatten är det en del parametrar som måste fastställas. För att beräkna tillgänglig energi i T23 som går att ta reda på genom värmeväxling mellan olja och vatten har en del antaganden gjorts. Temperaturen på oljan in i värmeväxlaren antas till 40 C och temperaturen ut till 30 C. Flöde, densitet, och specifik värme för olja har hämtats från en tidigare studie, där effektberäkningar i transformatorkylningen har utförts [16]. För olika data för oljan se Tabell 2. Tabell 2: Data för beräkning av tillgänglig energi vid värmeväxling mellan olja och vatten Oljesida i värmeväxlare Flöde 30 m 3 /h Temperaturdifferens 10 C Specifik värme 2090 J/kg*K Densitet 818 kg/m 3 Efter numeriska beräkningar med ekvation (2.1) ger det Q & olja Q & olja = 143 kw = Värmeeffekt för olja (W) Genom att förluster i värmeväxlaren är försumbara kommer värmeeffekten att upptas helt av vattnet dvs. Q & = Q & olja = 143 kw vatten Q & vatten = Värmeeffekten för vattnet (W) Med antagande enligt ovan visar beräkningarna att ca 36 % av de totala förlusterna för T23 i medel (400 kw) år 2006 (se avsnitt 3.3.6) är tillgänglig energi vid värmeväxling från olja till vatten. 19

21 3.3.2 Generatorkylning Leveransprover har utförts på G1 och G3 i Laxede. Aggregat G2 är identisk lik aggregat G1 så antagandet har gjorts att G2 har samma förluster som G1 enligt leveransprovet. Förlusterna för generator G1 och G2 finns sammanställda i Tabell 2. Tabell 2: Uppmätta generatorförluster vid leveransprov G1 och G2 Tomgångsförluster 357 kw Belastningsförluster 325 kw Magnetiseringsförluster 202 kw Totala förluster 884 kw Generatorförlusterna för G3 är sammanställda i Tabell 3. Tabell 3: Uppmätta generatorförluster vid leveransprov G3 Tomgångsförluster kw Belastningsförluster kw Magnetiseringsförluster kw Totala förluster kw För att kunna uppskatta förluster vid andra laster än märklast har en del antaganden gjorts. Belastningsförlusterna vid märklast är [12]. P 2 b, märk = R I märk (3.1) Antag att belastningsförlusterna i generatorn vid körning på bästa verkningsgrad kan beskrivas med sambandet P R I 2 b, drift = drift (3.2) och strömmen fås från sambandet P I = (3.3) U där spänningen är konstant 20

22 Förhållandet mellan belastningsförlusterna vid körning på bästa verkningsgrad och belastningsförluster vid märklast kan efter en del omskrivningar skrivas som d,, b drift b märk Pm 2 P P = P (3.4) där P b, drift P b, märk = Belastningsförluster vid körning på bästa verkningsgrad (W) = Belastningsförluster vid märklast (från leveransprov) (W) Pd Pm = Effekt vid körning på bästa verkningsgrad (W) = Maximal effekt (W) I = Märkström (A) märk I = Ström vid drift (A) drift Då produktionsdata och drifttimmar för de olika aggregaten är kända görs antagandet att dessa drifttimmar är körda på bästa verkningsgrad. Ett normalt produktionsår valdes till Efter dessa antaganden beräknas belastningsförlusterna för G1, G2 och G3 se Figur 6. För beräkningar se Bilaga 3. Belastningsförluster i kw för G1,G2 och G kw G1 G2 G jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 2006 Figur 6: Beräknade belastningsförluster för aggregat G1, G2 och G3 21

23 3.3.3 Bärlagerkylning Temperaturen på varma bärlageroljan in i kylaren för G1, G2 och G3 ligger på ca 45 C- 55 C. För G1 och G2 ligger axiallasten på ca 1200 ton per aggregat och det medför ett oljeflöde på ca 900 l/min. Oljeflödet i bärlagret på G3 ligger på ca 660 l/min Energiinnehåll i bärlagerolja För beräkning av tillgänglig energi i bärlageroljor har en del antaganden gjorts. Temperaturdifferens för bärlageroljan genom kylaren antas till 10 C. Specifik värme och densitet på oljan används från en tidigare utredning [16]. Tillgängligt energiinnehåll i bärlageroljan för G1 och G2 är ca 250 kw. Energiinnehållet i bärlageroljan i G3 är ca 185 kw. För värmeeffektsberäkningar för bärlageroljor se Bilaga Regleroljekylning Regleroljorna för aggregaten G1, G2 och G3 kyls genom tubkylare. Temperaturen för regleroljan för G1 och G2 är ca 35 C och för G3 ligger oljetemperaturen för regleroljan på ca 32 C. 22

ERMATHERM CT värmeåtervinning från kammar- och kanaltorkar för förvärmning av uteluft till STELA bandtork. Patent SE 532 586.

ERMATHERM CT värmeåtervinning från kammar- och kanaltorkar för förvärmning av uteluft till STELA bandtork. Patent SE 532 586. 2012-08-23 S. 1/4 ERMATHERM AB Solbacksvägen 20, S-147 41 Tumba, Sweden, Tel. +46(0)8-530 68 950, +46(0)70-770 65 72 eero.erma@ermatherm.se, www.ermatherm.com Org.nr. 556539-9945 Bankgiro: 5258-9884 ERMATHERM

Läs mer

Energibesparingar vid måleriet hos Arvin Meritor.

Energibesparingar vid måleriet hos Arvin Meritor. Examensarbete 15 Högskolepoäng Energibesparingar vid måleriet hos Arvin Meritor. Daniel Erixon Joakim Östergaard Driftteknikerutbildningen Örebro vårterminen 2008 Examinator: Tore Käck Handledare: Roland

Läs mer

Möt miljökraven med tryckluft. Energiåtervinning är vinnarens val

Möt miljökraven med tryckluft. Energiåtervinning är vinnarens val Möt miljökraven med tryckluft Energiåtervinning är vinnarens val Saint-Gobain Isover Billesholm Typ av kompressorer: Z och Z VSD Installerad kompressoreffekt: ca 1 900 kw Återvinningsbar effekt vid full

Läs mer

Jämförelse av Solhybrider

Jämförelse av Solhybrider Jämförelse av Solhybrider Uppföljning Oskar Jonsson & Axel Nord 2014-08-19 1 Inledning Denna rapport är beställd av Energirevisor Per Wickman som i ett utvecklingarbete forskar kring hur man kan ta fram

Läs mer

Optimering av el- och uppvärmningssystem i en villa

Optimering av el- och uppvärmningssystem i en villa UMEÅ UNIVERSITET 2007-05-29 Institutionen för tillämpad fysik och elektronik Optimering av el- och uppvärmningssystem i en villa Oskar Lundström Victoria Karlsson Sammanfattning Denna uppgift gick ut på

Läs mer

Vattenkraft. En oändlig energi.

Vattenkraft. En oändlig energi. Vattenkraft. En oändlig energi. Med hundra års erfarenhet har vi fokus på framtiden Skellefteå Krafts historia började med ett vattenkraftverk i Finnforsfallet utanför Skellefteå. Det blev Skellefteälvens

Läs mer

RAPPORT. Energikartläggning Handlarn Bastuträsk NORRBOTTENS ENERGIKONTOR, NENET SWECO SYSTEMS AB INSTALLATION UMEÅ [DESCRIPTION]

RAPPORT. Energikartläggning Handlarn Bastuträsk NORRBOTTENS ENERGIKONTOR, NENET SWECO SYSTEMS AB INSTALLATION UMEÅ [DESCRIPTION] NORRBOTTENS ENERGIKONTOR, NENET Energikartläggning Handlarn Bastuträsk UPPDRAGSNUMMER 4022182003 [DESCRIPTION] [STATUS] [CITY] SWECO SYSTEMS AB INSTALLATION UMEÅ 1 (9) S wec o Västra Norrlandsgatan 10

Läs mer

Fläktkonvektorer. 2 års. vattenburna. Art.nr: 416-087, 416-111, 416-112 PRODUKTBLAD. garanti. Kostnadseffektiva produkter för maximal besparing!

Fläktkonvektorer. 2 års. vattenburna. Art.nr: 416-087, 416-111, 416-112 PRODUKTBLAD. garanti. Kostnadseffektiva produkter för maximal besparing! PRODUKTBLAD Fläktkonvektorer vattenburna Art.nr: 416-087, 416-111, 416-112 Kostnadseffektiva produkter för maximal besparing! 2 års garanti Jula AB Kundservice: 0511-34 20 00 www.jula.se 416-087, 416-111,

Läs mer

Grundläggande energibegrepp

Grundläggande energibegrepp Grundläggande energibegrepp 1 Behov 2 Tillförsel 3 Distribution 4 Vad är energi? Försök att göra en illustration av Energi. Hur skulle den se ut? Kanske solen eller. 5 Vad är energi? Energi används som

Läs mer

EffHP135w. Vätska/vattenvärmepump för Passivhus

EffHP135w. Vätska/vattenvärmepump för Passivhus EffHP135w Vätska/vattenvärmepump för Passivhus Integrerad kylfunktion Flexibel varmvattenlösning Anpassad för FTX Kan drivas med solpaneler Flexibel värmelösning Tillhör Ni de som tror på framtiden och

Läs mer

ComfortZone CE50 CE65. ComfortZone. Världens effektivaste frånluftsvärmepump. Steglös effekt från 2,7 6,5 kw med enbart frånluft.

ComfortZone CE50 CE65. ComfortZone. Världens effektivaste frånluftsvärmepump. Steglös effekt från 2,7 6,5 kw med enbart frånluft. Världens effektivaste frånluftsvärmepump. Steglös effekt från 2,7 6,5 kw med enbart frånluft. Svensktillverkad CE50 CE65 Svensktillverkad frånluftsvärmepump med världsunik lösning utnyttjar idag energin

Läs mer

Uppföljning energieffektivisering. A Lind Maskin AB 2013-10-19

Uppföljning energieffektivisering. A Lind Maskin AB 2013-10-19 Uppföljning energieffektivisering A Lind Maskin AB 2013-10-19 Peter Eriksson, ProjTek, Älvsbyn INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning... 3 Beskrivning av företaget... 3 Lokaler... 3 Bakgrund... 3 Syfte...

Läs mer

Värmepumpar av. Joakim Isaksson, Tomas Svensson. Beta-verision, det kommer att se betydligt trevligare ut på hemsidan...

Värmepumpar av. Joakim Isaksson, Tomas Svensson. Beta-verision, det kommer att se betydligt trevligare ut på hemsidan... Värmepumpar av Joakim Isaksson, Tomas Svensson Beta-verision, det kommer att se betydligt trevligare ut på hemsidan... I denna avhandling om värmepumpar har vi tänkt att besvara följande frågor: Hur fungerar

Läs mer

Frågor och svar, Sanyo CO2.

Frågor och svar, Sanyo CO2. Pannans uppbyggnad: Frågor och svar, Sanyo CO2. 1. Tappvarmvatten uppvärms via värmeslinga, förvärms i botten av tanken och spetsvärms i toppen av tanken (där el-patronen är monterad). Fördelningen av

Läs mer

Laboration 6. Modell av energiförbrukningen i ett hus. Institutionen för Mikroelektronik och Informationsteknik, Okt 2004

Laboration 6. Modell av energiförbrukningen i ett hus. Institutionen för Mikroelektronik och Informationsteknik, Okt 2004 Laboration 6 Modell av energiförbrukningen i ett hus Institutionen för Mikroelektronik och Informationsteknik, Okt 2004 S. Helldén, E. Johansson, M. Göthelid 1 1 Inledning Under större delen av året är

Läs mer

HUVA - Hydrologiskt Utvecklingsarbete inom Vattenkraftindustrin

HUVA - Hydrologiskt Utvecklingsarbete inom Vattenkraftindustrin Kurs i vattenkrafthydrologi december 2012 - Vattenreglering Emma Wikner - Statkraft Karin Larsson - Vattenregleringsföretagen Storsjön med utsikt över Frösön Definition MB 11 kap 5 : Med vattenreglering

Läs mer

Checklista energitillsyn

Checklista energitillsyn Checklista energitillsyn A. Uppgifter om företaget Företagsnamn: Fastighetsbeteckning Organisationsnummer: Besöksadress: Postadress: Kontaktperson: Telefonnummer: Faktureringsadress: B. Allmänna uppgifter

Läs mer

En kort introduktion till projektet EnergiKompetent Gävleborg fastighetssektorn, och energianvändning i flerbostadshus.

En kort introduktion till projektet EnergiKompetent Gävleborg fastighetssektorn, och energianvändning i flerbostadshus. Till dig som är fastighetsägare En kort introduktion till projektet EnergiKompetent Gävleborg fastighetssektorn, och energianvändning i flerbostadshus. Ingen vill betala för energi som varken behövs eller

Läs mer

Miljöfysik vt2009. Mikael Syväjärvi, IFM

Miljöfysik vt2009. Mikael Syväjärvi, IFM Miljöfysik vt2009 Mikael Syväjärvi, IFM Vind uppstår från solen Solen Värmer upp luft Jorden är rund och roterar Moln ger skillnader i uppvärmning Områden med olika temperaturer Högtryck och lågtryck Luft

Läs mer

Bergvärme rme och bergkyla

Bergvärme rme och bergkyla Bergvärme rme och bergkyla 18 mars 2004 Stockholm Prof. Bo Nordell Avd. för förnyelsebar energi Luleå tekniska universitet Bergvärme rme Bergkyla Hur vanligt är r bergvärme? rme? Det finns ca 800.000

Läs mer

Tryckluft Varför tryckluft?

Tryckluft Varför tryckluft? Varför tryckluft? Enkelt att distrubiera och ansluta Små verktyg med mycket kraft Ger ej upphov till gnistor (explosiva miljöer) Användning Maskinstyrningar sproduktion 100 % 5 % 20 40 % 1 Kolvkompressor

Läs mer

lindab vi förenklar byggandet Solus från Lindab Det självklara valet helt enkelt

lindab vi förenklar byggandet Solus från Lindab Det självklara valet helt enkelt lindab vi förenklar byggandet Solus från Lindab Det självklara valet helt enkelt Det självklara valet helt enkelt Tänk dig ett temperaturutjämnande kylbaffelsystem där värme och kylaggregat aldrig mer

Läs mer

Årsverkningsgrad för värmeåtervinning med luftluftvärmeväxlare. Riktlinjer för redovisning av produktdata.

Årsverkningsgrad för värmeåtervinning med luftluftvärmeväxlare. Riktlinjer för redovisning av produktdata. Sida 1(6) 1. Förord Syftet med detta dokument är att beräkna och redovisa årsbaserade verkningsgrader för värmeåtervinnare med samma förutsättningar, så att man kan jämföra data från olika tillverkare.

Läs mer

Uppvärmning och nedkylning med avloppsvatten

Uppvärmning och nedkylning med avloppsvatten WASTE WATER Solutions Uppvärmning och nedkylning med avloppsvatten Återvinning av termisk energi från kommunalt och industriellt avloppsvatten Uc Ud Ub Ua a kanal b avloppstrumma med sil från HUBER och

Läs mer

Säkerheten vid våra kraftverk

Säkerheten vid våra kraftverk Säkerheten vid våra kraftverk Tillsammans kan vi öka säkerheten Ett vattenkraftverk är mäktigt att uppleva på nära håll. Det ger respekt och förståelse för naturens krafter. Vi på Vattenfall vill gärna

Läs mer

Elda inte för kråkorna!

Elda inte för kråkorna! Elda inte för kråkorna! Climate Solutions Sweden lanserar nu ett nytt koncept med värmepumpar för total återvinning av ventilationsvärmen i fastigheter. Värmeenergin i frånluften används och täcker behovet

Läs mer

Jörgen Rogstam Energi & Kylanalys

Jörgen Rogstam Energi & Kylanalys Jörgen Rogstam Energi & Kylanalys Idrottsarenor och energi i media Om sportens energislöseri - fotboll på vintern och hockey på sommaren. Idrottsanläggningar är stora energislukare, särskilt de som skapar

Läs mer

Värmepump/kylmaskin vs. ventilationsaggregat

Värmepump/kylmaskin vs. ventilationsaggregat 2012-04-28 Värmepump/kylmaskin vs. ventilationsaggregat VX VX VX Rickard Berg 2 Innehåll Inledning 3 Värmepump 3 Värmepumps exempel 4 Ventilationsaggregat 4 Ventilations exempel 4 Fastighet exempel 5 Total

Läs mer

Besparingar på 20-40% är realistiska i de flesta anläggningar. Stoppsladd, fas 1-3, år 2009 2012

Besparingar på 20-40% är realistiska i de flesta anläggningar. Stoppsladd, fas 1-3, år 2009 2012 Besparingar på 20-40% är realistiska i de flesta anläggningar Stoppsladd, fas 1-3, år 2009 2012 Agenda - Ängelholm 23 maj 2012 Introduktion Partners & deltagare Ny hemsida Stoppsladd resultat fas 1-2 Energianvändning

Läs mer

yttervägg 5,9 5,9 3,6 4,9 - - Golv 10,5 10,5 24 10,5 7 7 Tak 10,5 10,5 24 10,5 7 7 Fönster 2 2 4 3 - - Radiator 0,5 0,5 0,8 0,5 0,3 -

yttervägg 5,9 5,9 3,6 4,9 - - Golv 10,5 10,5 24 10,5 7 7 Tak 10,5 10,5 24 10,5 7 7 Fönster 2 2 4 3 - - Radiator 0,5 0,5 0,8 0,5 0,3 - B Lägenhetsmodell B.1 Yttre utformning Lägenheten består av tre rum och kök. Rum 1 och 2 används som sovrum, rum 3 som vardags rum, rum 4 som kök, rum 5 som badrum och slutligen rum 6 som hall. Lägenheten

Läs mer

RAPPORT. Energikart Grundströms stugby NORRBOTTENS ENERGIKONTOR, NENET SWECO SYSTEMS AB INSTALLATION UMEÅ [DESCRIPTION] UPPDRAGSNUMMER 4022182002

RAPPORT. Energikart Grundströms stugby NORRBOTTENS ENERGIKONTOR, NENET SWECO SYSTEMS AB INSTALLATION UMEÅ [DESCRIPTION] UPPDRAGSNUMMER 4022182002 NORRBOTTENS ENERGIKONTOR, NENET Energikart Grundströms stugby UPPDRAGSNUMMER 4022182002 [DESCRIPTION] [STATUS] [CITY] SWECO SYSTEMS AB INSTALLATION UMEÅ 1 (10) S wec o Västra Norrlandsgatan 10 B SE-903

Läs mer

Bergvärme & Jordvärme. Anton Svedlund EE1C, Kaplanskolan, Skellefteå

Bergvärme & Jordvärme. Anton Svedlund EE1C, Kaplanskolan, Skellefteå Bergvärme & Jordvärme Anton Svedlund EE1C, Kaplanskolan, Skellefteå Innehållsförteckning Sida 2-3 - Kort historik Sida 4-5 - Utvinning av Bergvärme Sida 6-7 - Utvinning av Jordvärme Sida 8-11 - Värmepump

Läs mer

Räkneövning/Exempel på tentafrågor

Räkneövning/Exempel på tentafrågor Räkneövning/Exempel på tentafrågor Att lösa problem Ni får en formelsamling Huvudsaken är inte att ni kan komma ihåg en viss den utan att ni kan använda den. Det finns vissa frågor som inte kräver att

Läs mer

Besparingar på 20-40% är realistiska i de flesta anläggningar. Stoppsladd, fas 1-3, år 2009 2012

Besparingar på 20-40% är realistiska i de flesta anläggningar. Stoppsladd, fas 1-3, år 2009 2012 Besparingar på 20-40% är realistiska i de flesta anläggningar Stoppsladd, fas 1-3, år 2009 2012 Agenda - Falun 18 april 2012 Introduktion Partners & deltagare Ny hemsida Stoppsladd resultat fas 1-2 Energianvändning

Läs mer

Halvera Mera med Climate Solutions Energieffektiv Värme och Kyla

Halvera Mera med Climate Solutions Energieffektiv Värme och Kyla Climate Solutions Sweden AB Dåntorpsvägen 33 HL SE-136 50 HANINGE www.climatesolutions.se Phone: +46 8 586 10460 Mob: +46 8 76 525 0470 Mitt namn: Bertil Forsman Korta fakta Climate Solutions: Företaget

Läs mer

Snötillverkning på Kläppen

Snötillverkning på Kläppen SMEEFFEN Small Medium Enterprises Efficient Energy Snötillverkning på Kläppen El-energianvändning 3111 MWh 52 % Stora energianvändare Tryckluft Pumpar Övriga energianvändare Snökanoner Liftar vid Kläppen

Läs mer

DOMEKT REGO RECU P. Aggregatmanual

DOMEKT REGO RECU P. Aggregatmanual DOMEKT REGO RECU P Aggregatmanual SE Innehåll Säkerhetsföreskrifter...3 Transport...4 Kort beskrivning av aggregatet...5 Installation...7 Underhåll...8 Teknisk information...9 Ordernyckel...10 2 Säkerhetsföreskrifter

Läs mer

Enkel Energikartläggning. Start av inventeringen. Allmänt/Energiledning. Anläggningens namn: När uppfördes byggnaden?

Enkel Energikartläggning. Start av inventeringen. Allmänt/Energiledning. Anläggningens namn: När uppfördes byggnaden? Enkel Energikartläggning Start av inventeringen Inled processen med att lista vilka byggnader som anläggningen innefattar. Gå sedan igenom varje byggnad med ett eget inventeringsprotokoll. Anläggningens

Läs mer

Fjärrvärme och fjärrkyla

Fjärrvärme och fjärrkyla Fjärrvärme och fjärrkyla Hej jag heter Simon Fjellström och jag går i årskurs 1 på el och energi i klassen EE1b på kaplanskolan i Skellefteå. I den här boken så kommer ni att hitta fakta om fjärrvärme

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

Energideklaration M AJ E L D E N 22. Storsvängen 34 602 43 Norrköping. Datum: 2012-09-18 Utförd av: Fukt & SaneringsTeknik AB acc Nr: 7443:1

Energideklaration M AJ E L D E N 22. Storsvängen 34 602 43 Norrköping. Datum: 2012-09-18 Utförd av: Fukt & SaneringsTeknik AB acc Nr: 7443:1 7443 EN ISO/IEC 17020 Energideklaration M AJ E L D E N 22 Storsvängen 34 602 43 Norrköping Datum: 2012-09-18 Utförd av: Fukt & SaneringsTeknik AB acc Nr: 7443:1 Energiexpert: Niklas Sjöberg Certifierad

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Rindö 3:42

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Rindö 3:42 Utgåva 1:1 2014-08-19 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Rindö 3:42 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Energieffektivisering i livsmedelsbutiker på landsbygden. Marit Ragnarsson 30 januari 2014

Energieffektivisering i livsmedelsbutiker på landsbygden. Marit Ragnarsson 30 januari 2014 Energieffektivisering i livsmedelsbutiker på landsbygden Marit Ragnarsson 30 januari 2014 Agenda 10.35-11.15 Presentation av Dalarnas arbete 11.15-11.30 Frågor 11.30-12.00 Andra läns energiarbete med livsmedelsbutiker

Läs mer

Energismarta affärer. 7 november 2013 Karlskrona. Peter Karlsson

Energismarta affärer. 7 november 2013 Karlskrona. Peter Karlsson Energismarta affärer 7 november 2013 Karlskrona Peter Karlsson Hinder för energieffektivisering Ogynnsamma avtal mellan fastighetsägare och hyresgäst Ventilation belysning m.m. ingår i hyran Samfällighet

Läs mer

Strömning och varmetransport/ varmeoverføring

Strömning och varmetransport/ varmeoverføring Lektion 7: Värmetransport TKP4100/TMT4206 Strömning och varmetransport/ varmeoverføring Reynolds tal är ett dimensionslöst tal som beskriver flödesegenskaperna hos en fluid. Ett lågt värde på Reynolds

Läs mer

Geoenergi i köpcentra, är det en ekonomisk affär? Sofia Stensson

Geoenergi i köpcentra, är det en ekonomisk affär? Sofia Stensson Geoenergi i köpcentra, är det en ekonomisk affär? Agenda Hur ser fönstret ut när geoenergi är ekonomiskt? Energipriser Vad får vi ut från statistiken? Vällingby center - Borrhålslager Arlanda Akvifärlager

Läs mer

Köparens krav på bränsleflis?

Köparens krav på bränsleflis? Köparens krav på bränsleflis? Skövde 2013-03-12 Jonas Torstensson Affärsutveckling Biobränslen Översikt E.ON-koncernen Runtom i Europa, Ryssland och Nordamerika har vi nästan 79 000 medarbetare som genererade

Läs mer

Värmepumpens verkningsgrad

Värmepumpens verkningsgrad 2012-01-14 Värmepumpens verkningsgrad Rickard Berg 1 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Coefficient of Performance, COP... 3 3. Primary Energi Ratio, PER... 4 4. Energy Efficiency Ratio, EER... 4 5. Heating

Läs mer

Luft/vatten. värmepump. 2 års. Art.nr: 416-107, 416-086 5 års. garanti PRODUKTBLAD. garanti. Kostnadseffektiva produkter för maximal besparing!

Luft/vatten. värmepump. 2 års. Art.nr: 416-107, 416-086 5 års. garanti PRODUKTBLAD. garanti. Kostnadseffektiva produkter för maximal besparing! PRODUKTBLAD Luft/vatten värmepump Art.nr: 416-107, 5 års garanti Kompressordel 2 års garanti Övriga delar Kostnadseffektiva produkter för maximal besparing! Jula AB Kundservice: 0511-34 20 00 www.jula.se

Läs mer

Värmeåtervinningsaggregat HERU

Värmeåtervinningsaggregat HERU Värmeåtervinningsaggregat HERU HERU 50 och 75 Värmeåtervinningsaggregatet HERU är konstruerat för till- och frånluftsventilation för villor, kontor och andra lokaler där stora krav ställs på hög temperaturverkningsgrad,

Läs mer

WORKSHOP: EFFEKTIVITET OCH ENERGIOMVANDLING

WORKSHOP: EFFEKTIVITET OCH ENERGIOMVANDLING WORKSHOP: EFFEKTIVITET OCH ENERGIOMVANDLING Energin i vinden som blåser, vattnet som strömmar, eller i solens strålar, måste omvandlas till en mera användbar form innan vi kan använda den. Tyvärr finns

Läs mer

Välkomna till informationsmöte

Välkomna till informationsmöte Välkomna till informationsmöte Lundby Södra anläggningssamfälligheter Flygfoto över nybyggda Lundby, 1973. Bildkälla: Örebro stadsarkiv Information från Värmegruppen Agenda Värmegruppen informerar om arbetet

Läs mer

Vindkraft Anton Repetto 9b 21/5-2010 1

Vindkraft Anton Repetto 9b 21/5-2010 1 Vindkraft Anton Repetto 9b 21/5-2010 1 Vindkraft...1 Inledning...3 Bakgrund...4 Frågeställning...5 Metod...5 Slutsats...7 Felkällor...8 Avslutning...8 2 Inledning Fördjupningsveckan i skolan har som tema,

Läs mer

Systemlösnings presentation del 1. JP Walther AB 2013

Systemlösnings presentation del 1. JP Walther AB 2013 Systemlösnings presentation del 1. JP Walther AB 2013 Vattenburen energi för egnahem/vannburen varme för bolig och hyttan Värmesystem med vattenmantling Ger möjlighet till *Förbrukarvatten/tappvarmvatten

Läs mer

Skogsvallen idrottsanläggning

Skogsvallen idrottsanläggning Schneider Electric, Hägersten 2009-11-20 A 1 (5) Skogsvallen idrottsanläggning Uppdrag Nässjökommun och Karlsson Wachenfeldt arkitekter har gett Schneider Electric i uppdrag att Skogsvallens energiförbrukning

Läs mer

En träff om fjärrvärmen i Nyköping 2011-09-21. 1 En träff om fjärrvärmen i Nyköping - 2011-09-21

En träff om fjärrvärmen i Nyköping 2011-09-21. 1 En träff om fjärrvärmen i Nyköping - 2011-09-21 En träff om fjärrvärmen i Nyköping 2011-09-21 1 En träff om fjärrvärmen i Nyköping - 2011-09-21 Morgonens program 08.00-08.30 (Mattias Lindblom Marknad och Försäljning) Vad är Reko Kort om fjärrvärmens

Läs mer

Byggnadsort: Västerås 2010-03-31. Beräkning nr: 8244

Byggnadsort: Västerås 2010-03-31. Beräkning nr: 8244 *** Enorm 2004. Version 2.0 Beta 3. 2004 EQUA Simulation AB *** Program 0000. EQUA Simulation AB Objekt: Brogård 1:143. Upplands-Bro K:n Avtal: 181882. Staffan och Jenny Johansson Beräknat av Mathias Karlstad,

Läs mer

Bakgrund. Hallens med installationer. Utredning Höörs ishall.

Bakgrund. Hallens med installationer. Utredning Höörs ishall. Unr: Uppdragsnamn: Handläggare Lindborg Ola Tel 010 5055178 Mobil 010 5055178 Fax 010 5055190 Ola.Lindborg@afconsult.com Datum 2009-02-05 Utredning Höörs ishall Vår referens 541567 Utredning Höörs ishall.

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Björnäs 12:11

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Björnäs 12:11 Utgåva 1:1 2014-03-28 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Björnäs 12:11 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

LCC ur Installatörens perspektiv. Stockholm 2013-11-07

LCC ur Installatörens perspektiv. Stockholm 2013-11-07 LCC ur Installatörens perspektiv Stockholm 2013-11-07 Imtech Nordic Imtech N.V. Imtech Nordic AB Stödfunktioner (Ekonomi, Affärsutveckling, IT, Inköp, HR, Information, Riskhantering) Imtech VS-teknik AB

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Alva Rangsarve 1:25

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Alva Rangsarve 1:25 Utgåva 1:1 2014-05-21 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Alva Rangsarve 1:25 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Foto 1. Isolerade matningsrör till bordvärmen. Foto 3. Oisolerade matningsrör i taket, som sitter för tätt för att kunna isoleras.

Foto 1. Isolerade matningsrör till bordvärmen. Foto 3. Oisolerade matningsrör i taket, som sitter för tätt för att kunna isoleras. Energibesparing i växthus Flik 5:1 tekniska möjligheter 211 Tillväxt Trädgård Vattenburen värme I växthus finns det lätt flera hundra meter matningsrör och i större företag blir det lätt en kilometer.

Läs mer

Projektarbete MTM 431

Projektarbete MTM 431 Projektarbete MTM 431 VINDKRAFT Teori: Funktion, Hur mycket energi kan utvinnas vid olika vindhastigheter?, turbintyper Statistik; Vindförhållanden i Sverige. Variation över året, även sett på Sverige

Läs mer

BYGGHERREGRUPPEN STATENS ENERGIMYNDIGHET LIP-KANSLIET, STOCKHOLMS STAD BOVERKET AB JACOBSON & WIDMARK

BYGGHERREGRUPPEN STATENS ENERGIMYNDIGHET LIP-KANSLIET, STOCKHOLMS STAD BOVERKET AB JACOBSON & WIDMARK 1(8) BILAGA 4 BERÄKNING AV KOSTNADER BYGGHERREGRUPPEN STATENS ENERGIMYNDIGHET LIP-KANSLIET, STOCKHOLMS STAD BOVERKET AB JACOBSON & WIDMARK 1999-02-15 2 (8) BERÄKNING AV KOSTNADER 1 BERÄKNINGSMODELL För

Läs mer

En bra uteluftsvärmepump kan spara 10 000 kronor

En bra uteluftsvärmepump kan spara 10 000 kronor 1 / 5 9.5.2007 8:30 Råd & Rön nr 8, september 2000 En bra uteluftsvärmepump kan spara 10 000 kronor Uteluftsvärmepumpen levererar upp till tre gånger mer energi än den el den förbrukar. En villaägare kan

Läs mer

Brf Utsikten i Rydebäck

Brf Utsikten i Rydebäck 2009-05-08 Upprättad av JM AB 169 82 Stockholm : Tel nr:08-782 85 52 S 2 av 12 SAMMANFATTNING 3 1. Bakgrund 3 Syfte med energideklarationen 3 Tillgängligt underlag 3 Förutsättningar för upprättande av

Läs mer

Bostadsaggregat RECOM 4. Experter på inneklimat i lågenergihus

Bostadsaggregat RECOM 4. Experter på inneklimat i lågenergihus Experter på inneklimat i lågenergihus ... sid. 3 Om aggregatet... sid. 4 Prestanda... sid. 5 Tekniska data... sid. 6 Mått... sid. 7 Ventilation & värmeåtervinning... sid. 7 Komponenter... sid. 8 Tillbehör...

Läs mer

Med ENERGYWELL. 60% Energibesparing 40% Kostnadsbesparing 90% Minskning av oljeeller fjärrvärmeförbrukning Återbetalning av investering på 5-10 år

Med ENERGYWELL. 60% Energibesparing 40% Kostnadsbesparing 90% Minskning av oljeeller fjärrvärmeförbrukning Återbetalning av investering på 5-10 år Med ENERGYWELL Fläkt 60% Energibesparing 40% Kostnadsbesparing 90% Minskning av oljeeller fjärrvärmeförbrukning Återbetalning av investering på 5-10 år Värme pump Fjärrvärme / Olje- / Elpanna Ackumulatortank

Läs mer

RAPPORT. Förstudie: Kylbehov Sundbrolund äldreboende 2012-10-08. Upprättad av: Maria Sjögren

RAPPORT. Förstudie: Kylbehov Sundbrolund äldreboende 2012-10-08. Upprättad av: Maria Sjögren RAPPORT Förstudie: Kylbehov Sundbrolund äldreboende 2012-10-08 Upprättad av: Maria Sjögren RAPPORT Kylbehov Sundbrolund äldreboende Kund Landstinget Västernorrland - Olle Bertilsson Baltic Energy Lena

Läs mer

Octopus för en hållbar framtid

Octopus för en hållbar framtid EN MILJÖVÄNLIG VÄRMEPUMP FÖR IDAG OCH IMORGON Octopus har utvecklat och tillverkat värmepumpar sedan 1981 och har genom flera års utveckling tagit fram det bästa för miljön och kunden. Den senaste produkten

Läs mer

Energikartläggning av Martinssons sågverk i Bygdsiljum

Energikartläggning av Martinssons sågverk i Bygdsiljum Energikartläggning av Martinssons sågverk i Bygdsiljum Bakgrund Energikartläggningen av Martinssons sågverk i Bygdsiljum är en del av projektet NV Eko, som är ett näringslivsinriktat samverkansprojekt,

Läs mer

RADIATORTERMOSTATER RUMSTEMPERATUR TILLOPPSTEMPERATUR TRYCKFÖRHÅLLANDEN

RADIATORTERMOSTATER RUMSTEMPERATUR TILLOPPSTEMPERATUR TRYCKFÖRHÅLLANDEN Värt att veta om ENERGIMÄTNING av fjärrvärme RADIATORTERMOSTATER RUMSTEMPERATUR TILLOPPSTEMPERATUR TRYCKFÖRHÅLLANDEN i fjärrvärmenätet TRYCK OCH FLÖDE 1 VÄRT ATT VETA För att informera om och underlätta

Läs mer

Lunneviskolan Grästorps Kommun Tretec Konsult AB. Totalprojekt Etapp 1 Val av energieffektiviserande åtgärder. Fastigheten 1 (5) Byggår: 1985

Lunneviskolan Grästorps Kommun Tretec Konsult AB. Totalprojekt Etapp 1 Val av energieffektiviserande åtgärder. Fastigheten 1 (5) Byggår: 1985 Fastighet: Fastighetsägare: Konsult: Lunneviskolan Grästorps Kommun Tretec Konsult AB Totalprojekt Etapp 1 Val av energieffektiviserande åtgärder Fastigheten Byggår: 1985 Area: 3055BTA Verksamhet: Förskola,

Läs mer

Högeffektiv värmeåtervinning med CO2

Högeffektiv värmeåtervinning med CO2 Högeffektiv värmeåtervinning med CO2 Marknadsandelen för kylsystem med transkritiskt CO 2 har ökat på senare år. Sedan 2007 har marknaden i Danmark rört sig bort från konventionella kylsystem med HFC eller

Läs mer

Energideklaration. Smultronvägen 19 616 91 Åby. Datum: 2015-03-17. Utförd av:

Energideklaration. Smultronvägen 19 616 91 Åby. Datum: 2015-03-17. Utförd av: Energideklaration K VILLINGE-STEN 2:24 Smultronvägen 19 616 91 Åby Datum: 2015-03-17 Utförd av: Certifierad energiexpert: Niklas Sjöberg 0444/08 SP SITAC Bakgrund Sedan en tid tillbaka är det lag på energideklaration

Läs mer

Energiberäkningar KV Gnejsen

Energiberäkningar KV Gnejsen 2010 Energiberäkningar KV Gnejsen Anders Strömberg & Magnus Olsson Riksbyggen Energi 2010-08-16 Innehållsförteckning 1. Bakgrund.... 1 2. Tillvägagångssätt... 1 3. Översikt... 2 Klimatskal... 2 Ventilation...

Läs mer

Luft/vatten. 5 års. värmepump. 2 års. Art.nr: 416-107, 416-116. garanti PRODUKTBLAD. garanti. Jula AB Kundservice: 0511-34 20 00 www.jula.

Luft/vatten. 5 års. värmepump. 2 års. Art.nr: 416-107, 416-116. garanti PRODUKTBLAD. garanti. Jula AB Kundservice: 0511-34 20 00 www.jula. PRODUKTBLAD Luft/vatten värmepump Art.nr:, 5 års garanti Kompressordel 2 års garanti Övriga delar Jula AB Kundservice: 0511-34 20 00 www.jula.se , Värmepump luft/vatten Anslut energisparprodukter för vattenburen

Läs mer

Passivhusförskola Skogslunden

Passivhusförskola Skogslunden 1(14) Uppföljning År 1 2011-10-26 Passivhusförskola Skogslunden Inledning Förskolan Skogslunden är byggt som ett passivhus. Denna rapport redovisar mätningar för energiförbrukningen i Skogslunden under

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Källsätter 1:9

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Källsätter 1:9 Utgåva 1:1 2014-08-01 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Källsätter 1:9 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Bergvärme & Jordvärme. Isac Lidman, EE1b Kaplanskolan, Skellefteå

Bergvärme & Jordvärme. Isac Lidman, EE1b Kaplanskolan, Skellefteå Bergvärme & Jordvärme Isac Lidman, EE1b Kaplanskolan, Skellefteå Innehållsförteckning Sid 2-3 - Historia Sid 4-5 - utvinna energi - Bergvärme Sid 6-7 - utvinna energi - Jordvärme Sid 8-9 - värmepumpsprincipen

Läs mer

VINDKRAFT. Alternativ Användning

VINDKRAFT. Alternativ Användning Datum (2012-03-14) VINDKRAFT Alternativ Användning Elev: Andreas Krants Handledare: Anna Josefsson Sammanfattning Alternativa användningssätt för vindkraft är vad denna rapport handlar om, och med alternativ

Läs mer

Vår handläggare Projektnummer Datum Status Sida Jörgen Wallin 090131-Brf Bergakungen-JW-01 2012-08-08 V.1.0 Sida 1(12)

Vår handläggare Projektnummer Datum Status Sida Jörgen Wallin 090131-Brf Bergakungen-JW-01 2012-08-08 V.1.0 Sida 1(12) Jörgen Wallin 090131-Brf Bergakungen-JW-01 2012-08-08 V.1.0 Sida 1(12) Objektsinformation Kundnamn Objekt Adress Yta Brf Bergakungen Sicklaön 92:3, Sicklaön 93:1 samt Sicklaön 94:1 Becksjudarvägen 31-39(byggnad

Läs mer

Byt till Sverigesolen Producera ditt eget varmvatten! För dig med direktverkande el! AQUASMART

Byt till Sverigesolen Producera ditt eget varmvatten! För dig med direktverkande el! AQUASMART Byt till Sverigesolen Producera ditt eget varmvatten! För dig med direktverkande el! AQUASMART Sverigesolen spar upp till 50% och ger inga koldioxidutsläpp Energin är idag den enskilt största kostnaden

Läs mer

Solenergi - Ett lysande energialternativ

Solenergi - Ett lysande energialternativ Solenergi - Ett lysande energialternativ Bild: istockphoto. Intro Denna broschyr syftar till att ge en introduktion till hur solenergi fungerar, vilka användningsområden som är fördelaktiga samt vilka

Läs mer

Liggande ventilationsaggregat för småhus och bostäder

Liggande ventilationsaggregat för småhus och bostäder VENTILATION PÅ NATURENS VILLKOR SEDAN 1983 FÖR SMÅHUS OCH KONTOR Liggande ventilationsaggregat för småhus och bostäder Du mår bättre då inneluften är hälsosam I vårt nordiska klimat tillbringar vi en stor

Läs mer

BRF Svalboet Energimätningar och termografering

BRF Svalboet Energimätningar och termografering BRF Svalboet Energimätningar och termografering 2014-01-15 Inledning Luleå Energi fick uppdraget att hjälpa BRF Svalboet att se över deras ventilation, termografera klimatskalet, samt se över värmesystemet

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Millegarne 2:36

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Millegarne 2:36 Utgåva 1:1 2013-03-22 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Millegarne 2:36 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Annestorp 27:45

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Annestorp 27:45 Utgåva 1:1 2014-03-24 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Annestorp 27:45 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Hållbar utveckling Vad betyder detta?

Hållbar utveckling Vad betyder detta? Hållbar utveckling Vad betyder detta? FN definition en ytveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generations möjlighet att tillfredsställa sina behov Mål Kunna olika typer

Läs mer

Värmeåtervinning av ventilationsluft. Förbättra inomhusklimatet och minska energikostnaderna

Värmeåtervinning av ventilationsluft. Förbättra inomhusklimatet och minska energikostnaderna Värmeåtervinning av ventilationsluft Förbättra inomhusklimatet och minska energikostnaderna Värmeåtervinning av ventilationsluften Ett sätt att ta vara på den förbrukade ventilationsluften, som annars

Läs mer

Värmepumpar XXXX XXXX. värmepumpar september 2010

Värmepumpar XXXX XXXX. värmepumpar september 2010 Värmepumpar XXXX XXXX värmepumpar september 2010 2 electrolux värmepumpar investering electrolux värmepumpar 3 Oxy 3 heatpump en smart investering. Du gör skillnad varje dag när du håller värmen. Electrolux

Läs mer

bland annat på grund av den höga totalverkningsgrad

bland annat på grund av den höga totalverkningsgrad Powerformer till svenskt kraftvärmeverk Powerformer, en helt ny typ av generator som utvecklats av ABB, har valts för Eskilstunas nya kraftvärmeverk. Detta är den första kommersiella beställningen av en

Läs mer

Till dig som är företagskund. ny prismodell FJÄRRVÄRME. 2016 inför vi en ny prismodell för fjärrvärme

Till dig som är företagskund. ny prismodell FJÄRRVÄRME. 2016 inför vi en ny prismodell för fjärrvärme Till dig som är företagskund ny prismodell FJÄRRVÄRME 2016 inför vi en ny prismodell för fjärrvärme Först och främst, stort tack! Genom att du har fjärrvärme är du med och bidrar till ett hållbart samhälle

Läs mer

Byggnadsort: Västerås 2010-03-31. Beräkning nr: 8245

Byggnadsort: Västerås 2010-03-31. Beräkning nr: 8245 *** Enorm 2004. Version 2.0 Beta 3. 2004 EQUA Simulation AB *** Program 0000. EQUA Simulation AB Objekt: Brogård 1:143. Upplands-Bro K:n Avtal: 181882. Staffan och Jenny Johansson Beräknat av Mathias Karlstad,

Läs mer

Tentamen i termodynamik. 7,5 högskolepoäng. Tentamen ges för: Årskurs 1. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student)

Tentamen i termodynamik. 7,5 högskolepoäng. Tentamen ges för: Årskurs 1. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamen i termodynamik Provmoment: Ten0 Ladokkod: TT05A Tentamen ges för: Årskurs Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 202-08-30 Tid: 9.00-3.00 7,5 högskolepoäng

Läs mer

Octopus för en hållbar framtid

Octopus för en hållbar framtid EN MILJÖVÄNLIG VÄRMEPUMP FÖR IDAG OCH IMORGON Octopus har utvecklat och tillverkat värmepumpar sedan 1981 och har genom flera års utveckling tagit fram det bästa för miljön och kunden. Den senaste produkten

Läs mer

Kort historia På ITV s hemsida berättar de om hur ITV var först i Sverige så började man att använda geotermisk energi i början av 70-talet i form av

Kort historia På ITV s hemsida berättar de om hur ITV var först i Sverige så började man att använda geotermisk energi i början av 70-talet i form av GEOTERMISK ENERGI Innehållsförteckning 2-3 Kort historia 4-5 Hur utvinns energin, bergvärme 6-7 Hur utvinns energin, jordvärme 8-9 Värmepumpen 10-11 Energiomvandlingarna 12-13 Miljövänlig? 14-15 Användning

Läs mer

Byggnadstypologier Sverige

Byggnadstypologier Sverige Byggnadstypologier Sverige Inneha llsfo rteckning Byggnadstypologier... 3 Bakgrund... 3 Exempel klimatzon 3 Enfamiljshus byggt innan 1960 (area 125 m 2 )... 4 Exempel klimatzon 3 Enfamiljshus byggt innan

Läs mer

ENERGIRÅDGIVARNA FRAMTIDEN REDAN I DAG

ENERGIRÅDGIVARNA FRAMTIDEN REDAN I DAG ENERGIRÅDGIVARNA FRAMTIDEN REDAN I DAG Roland Jonsson Energichef HSB Riksförbund roland.jonsson@hsb.se 010-4420332 DE FYRA STEGEN Stoppa slöseriet Effektivisera Energieffektivisera Tillförsel 1 STOPPA

Läs mer

Energilager i mark kombinerat med solvärme

Energilager i mark kombinerat med solvärme Nordbygg 2008 Energilager i mark kombinerat med solvärme Göran Hellström Luleå Tekniska k Universitet/Lund i Tekniska k Högskola Sol och värmepump Göran Hellström, Matematisk Fysik, LTH/Förnyelsebar Energi,

Läs mer