Budget 2010 Budgetberedningens majoritetsförslag

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Budget 2010 Budgetberedningens majoritetsförslag"

Transkript

1 Budget 2010 Budgetberedningens majoritetsförslag 1

2 KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE... 3 BUDGETEN I SAMMANDRAG... 4 VISION OCH UTVECKLINGSOMRÅDEN... 6 GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING... 7 OMVÄRLD... 9 BUDGETFÖRUTSÄTTNINGAR REDOVISNINGSPRINCIPER RESULTATBUDGET FINANSIERINGSBUDGET BALANSBUDGET NOTFÖRTECKNING EKONOMISK ANALYS EKONOMISK PLAN FÖR RISKANALYS KÄNSLIGHETSANALYS DRIFTBUDGET SPECIFIKATION AV KOMMUNBIDRAG NÄMNDSREDOVISNING Kommunstyrelsen Tekniska nämnden Miljö- och byggnadsnämnden Barn- och utbildningsnämnden Omsorgsnämnden Kommunrevisionen INVESTERINGSBUDGET 2010 SAMT PLAN FÖR Beskrivning av investeringsprojekt KOMMUNALA BOLAG KOMMUNALA JÄMFÖRELSER PERSONAL MILJÖ HANDIKAPPLAN BEGREPPSFÖRKLARING Bilaga - STYRMODELL Bilaga EKONOMISKA STYRPRINCIPER FÖR TANUMS KOMMUN

3 KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE Kompletteras efter behandling i kommunstyrelsen! 3

4 BUDGETEN I SAMMANDRAG Resultat Det budgeterade resultatet för 2010 uppgår till 11,6 mkr varav 2,5 mkr avser intäkter från exploateringsverksamheten. Resultatet exklusive exploateringsintäkter är 9,1 mkr. Resultatet ger en rimlig buffert för eventuella förändringar när det gäller exempelvis skatteintäkter och löneökningar. Resultatet är tillräckligt för att nå kommunens övergripande ekonomiska målsättning och för att uppfylla kommunallagens bestämmelser om god ekonomisk hushållning. Utdebitering Utdebiteringen hålls oförändrad 21,99 kronor. Verksamhetsresultat Verksamhetens nettokostnader ökar med 10,8 mkr (2,3 procent). Ökningen förklaras av pris- och löneökningar med 9,4 mkr medan sammantaget 1,4 mkr avser ny eller utökad verksamhet. I budgeten har antaganden gjorts om att lönerna kommer att öka med i genomsnitt 2,0 procent och övriga priser med 0,7 procent, vilket tillsammans med sänkta arbetsgivaravgifter medför ökade kostnader med 8,5 mkr. Antalet elever i grundskola och gymnasieskola minskar vilket sänker kostnaden med 3,8 mkr. Omsorgsnämnden erhåller 4,5 mkr för volymökning inom handikappomsorgen och 2,3 mkr för volymökning inom äldreomsorgen. I kompletteringsbudgeten för 2009 minskades nämndernas ramar med 8,2 mkr (motsvarande 1,5 procent av verksamhetens bruttokostnader). Budgetförslaget för 2010 baseras på att nämndernas ramar minskas med ytterligare 3,3 mkr. Kommunens pensionskostnader ökar med 4,0 mkr i budget Verksamhetsförändringar Kommunstyrelsen Kommunen genomför en ökad satsning på näringslivsåtgärder på 0,6 mkr, varav 0,3 finansieras ur anslaget för turism och resterande 0,3 mkr är en ökning av kommunstyrelsens ram. Barn- och utbildningsnämnden Antalet elever i grund- och gymnasieskola minskar. Även antalet heltidsbarn i barnomsorgen väntas minska på grund av ökad arbetslöshet. Volymförändringarna gör att barn- och utbildningsnämndens ram minskas med 3,8 mkr. Nya bestämmelser i skollagen innebär ökade kostnader för bidrag till bland annat friskolor och enskilt drivna förskolor. Barn- och utbildningsnämndens ram utökas med 1,1 mkr för att kompensera detta. Omsorgsnämnden Omsorgsnämndens ram ökas med 2,3 mkr avseende volymökningar inom äldreomsorgen på grund av förändrad befolkningsstruktur med ökad andel äldre. Volymökningar inom handikappomsorgen ökar omsorgsnämndens ram med 4,5 mkr. Ökningen avser fler platser i bostad med särskild service och daglig verksamhet samt fler ärenden inom personlig assistans. Omsorgsnämnden har fått i uppdrag att aktivt arbeta för att sänka kostnaderna för placeringar och försörjningsstöd. En särskild diskussion ska föras i bokslut 2009 samt i kompletteringsbudget och bokslut för 2010 om kostnaderna för individ- och familjeomsorg. Nämndernas ramar Kommunstyrelsen Tekniska nämnden Miljö- och byggnadsnämnden Barn- och utbildningsnämnden Omsorgsnämnden Kommunrevisionen 43,7 mkr 14,4 mkr 3,3 mkr 250,4 mkr 220,8 mkr 0,6 mkr 4

5 Investeringar Den totala investeringsvolymen 2010 uppgår till 112,3 mkr, varav 41,7 mkr avser den skattefinansierade verksamheten och 70,6 mkr avser VA-verksamheten. Större investeringar som kommer att genomföras under året är bland annat Vatten- och avloppsanläggningar (70,6 mkr) Exploateringsverksamhet (12,2 mkr) Fastigheter och lokaler (8,9 mkr) Gator och trafiksäkerhet (7,0 mkr) Långfristig skuld De senaste årens goda resultat har gjort att låneskulden har kunnat sänkas kraftigt, främst beroende på överskott i den löpande verksamheten års investeringsvolym kan dock inte finansieras med egna medel utan en nettoupplåning med 40,6 mkr är nödvändig. Långfristig skuld uppgår till totalt 338,7 mkr varav 45,3 avser förinbetalda anslutningsavgifter och 293,4 mkr avser lån från finansieringsinstitut. Räntenetto På grund av låga räntenivåer och goda resultat har räntenettot kunnat sänkas de senaste åren. I budget 2010 beräknas dock räntenettot öka med 0,3 mkr och uppgår därmed till -6,8 mkr. Soliditet Förslaget till budget för 2010 innebär en ökning av soliditeten med 0,8 procentenhet till 7,6 procent. Den ökade soliditeten beror på att förändringen av eget kapital (resultatet) är större procentuellt än tillgångsökningen. 5

6 VISION OCH UTVECKLINGSOMRÅDEN Visionen att kommunen ska växa till invånare symboliserar den positiva utvecklingen som ska karaktärisera Tanums kommun. En positiv befolkningsutveckling ska skapas genom att kommunen satsar och är framgångsrik inom utvecklingsområdena: boende, infrastruktur, skola och näringsliv. Vision Tanums kommun ska växa till invånare. Utvecklingsområden För att nå visionen om invånare krävs att kommunen ökar sin befolkning med cirka 200 personer per år. Kommunens befolkningsstruktur gör att det krävs ett inflyttningsöverskott för att möjliggöra en befolkningsökning. För att skapa förutsättningar för en ökad inflyttning, och minskad utflyttning har kommunen angett fyra utvecklingsområden: Boende Infrastruktur Näringsliv Sveriges bästa skola BOENDE Målsättning: I Tanums ska det finnas attraktiva boendemiljöer. Tanum ska vara en kommun som lockar människor och företag genom boendemiljöer av hög kvalitet. Möjligheter till boende i attraktiva lägen är ett konkurrensmedel för att öka inflyttningen till kommunen och för att de som redan bor i kommunen stannar kvar. Planerade åtgärder under 2010 Ett ökat boende i kommunen förutsätter att det sker detaljplanering för boende. Kommunen har startat detaljplanearbete för cirka 40 egna detaljplaner. Ökade resurser avsätts för att färdigställa planerna. INFRASTRUKTUR Målsättning Tanum ska ha en infrastruktur som tillgodoser högt ställda krav på tillgänglighet. Hög standard på infrastruktur för transporter har stor betydelse för de boende och företagens utveckling. Väl utbyggd och fungerande infrastruktur i form av vägar, järnväg, bredband och telefoni är av grundläggande betydelse för kommunens utveckling och tillväxt. Planerade åtgärder under 2010 Tanums kommun ska arbeta aktivt för att vägar och järnväg byggs ut till den standard som behövs för att tillgodose näringslivets och Tanumsbornas behov av snabba och säkra kommunikationer. Kommunen kommer att fortsätta arbetet med att verka för en väl utbyggd kommunikation avseende data och telefoni. LANDETS BÄSTA SKOLA Målsättning Tanum ska ha landets bästa skola. Planerade åtgärder under 2010 Tanums kommun har prioriterat skolan som ett utvecklingsområde och bedriver därför ett långsiktigt utvecklingsarbete. Skolplanen anger följande mål för skola och förskola: Alla barn/elever uppger att de trivs bra eller mycket bra i förskolan/skolan Alla barn/elever uppger att de är trygga och att de aldrig utsätts för kränkande behandling Alla föräldrar bedömer att förskolan/skolan som helhet fungerar bra eller mycket bra Alla elever kan läsa (punkt 15 LUS) i slutet av år 3 Alla elever når målen i de nationella proven i år 5 Alla elever når målen i de nationella proven i år 9 Alla elever når målen i de nationella proven i gymnasieskolan Alla elever i år 9 är behöriga till gymnasieskolan Alla elever i år 9 har betyg i samtliga ämnen Alla elever får avgångsbetyg från gymnasieskolan inom fyra år Alla gymnasieelever ska börja högskola/universitet eller arbeta inom ett år efter avslutade gymnasiestudier 6

7 NÄRINGSLIV Målsättning Kommunens näringslivsinsatser sker med syfte att förbättra näringslivsklimatet och därigenom stödja utvecklingen av befintliga företag och främja nyetableringar. Planerade åtgärder under 2010 Tanums kommun ska skapa ett bra näringsklimat i kommunen genom att bland annat: ta fram nya markområden för verksamhetsetableringar tillsammans med det lokala näringslivet arbeta för ett bättre företagsklimat ta fram ett handlingsprogram för näringslivsinsatser göra fler företagsbesök. GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING I kommunallagen anges att för den kommunala verksamheten ska det finnas mål och riktlinjer som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Målen och riktlinjerna ska omfatta såväl ekonomi som verksamhet. Tanums kommun har definierat termen god ekonomisk hushållning som att varje generation ska bära kostnaden för den service som den konsumerar. I god ekonomisk hushållning inryms också kommunens förmåga att bedriva sin verksamhet på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. Finansiellt perspektiv Tanums kommuns övergripande ekonomiska mål utgår ifrån generationsprincipen att varje generation ska bära kostnaden för den service som den konsumerar och inte belasta kommande generationer med kostnader eller åtaganden. Övergripande ekonomiskt mål För att uppnå kommunallagens bestämmelser om god ekonomisk hushållning ska resultatet i budgeten uppgå till minst en procent av skatteintäkter och statsbidrag före intäkter från markexploatering. En sådan nivå innebär en värdesäkring av det egna kapitalet. 7

8 Verksamhetsperspektiv För att verksamheten ska uppfylla intentionerna i god ekonomisk hushållning ska den bedrivas på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. Det ska vidare finnas ett samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effekter. I Tanum utgörs mål för god ekonomisk hushållning dels av de övergripande mål, policy och riktlinjer som kommunfullmäktige angivit och dels de målsättningar kommunfullmäktige angivit för kommunens olika verksamhetsområden. Sammantaget skapar dessa mål förutsättningen för en god utveckling av Tanums kommun. Övergripande verksamhetsmål Alla verksamheter som Tanums kommun ansvarar för ska bedrivas på ett sådant sätt att kommuninvånarna är nöjda eller mycket nöjda med verksamhet och service vid de kvalitetsmätningar som görs. Verksamheten ska bedrivas på ett kostnadseffektivt sätt och på ett sådant sätt att kommande generationers möjligheter till en bra verksamhet inte försämras. Personal Målsättning För att trygga personalförsörjningen i framtiden ska kommunen skapa goda förutsättningar att kunna rekrytera, behålla, utveckla och belöna kompetent personal. Fastigheter och anläggningar Målsättning Kommunens fastigheter och anläggningar ska skötas på ett sådant sätt att deras värde inte minskar. Miljö Målsättning Tanums kommuns övergripande målsättning med miljöarbetet är att bidra till att skapa ett långsiktigt uthålligt samhälle. Kommunens miljöarbete ska skapa förutsättningar att kommande generationer inte belastas av miljöpåverkan från nuvarande verksamhet. I miljöarbetet prioriteras energi, livsmedel och transporter. Kommunens miljöbelastning från transporter och förbrukning av el och olja ska minska, dessutom ska andelen miljöcertifierade livsmedel öka. 8

9 OMVÄRLD Förutsättningarna att bedriva och finansiera kommunal verksamhet påverkas i hög grad av olika omvärldsfaktorer. Samhällsekonomi Världsekonomin är på väg ur den djupaste konjunkturnedgången sedan andra världskriget. Under 2008 fanns tydliga tecken på att den svenska konjunkturen nått sin topp. Flera indikatorer pekade mot minskad tillväxt och växande arbetslöshet. Förra höstens kollaps på de finansiella marknaderna påskyndade den negativa utvecklingen på ett dramatiskt sätt. Den svenska exporten föll kraftigt samtidigt som det skedde en kraftig minskning av investeringar och hushållens konsumtionsutgifter. Sammantaget föll BNP med hela fem procent mellan tredje och fjärde kvartalet Eftersom det i modern tid aldrig tidigare på så kort tid inträffat ett så påtagligt fall i produktionen är det svårt att med säkerhet och precision förutsäga den fortsatta utvecklingen. Det finns dock flera tecken som indikerar att den svenska ekonomin har inlett en återhämtning av det fall som skett. Men vägen tillbaka är lång. Den finansiella oron har dock dämpats och bristen på krediter är inte lika uppenbar. Kurserna på Stockholmsbörsen har sedan årsskiftet stigit samtidigt som företagens och hushållens framtidsförväntningar blivit betydligt mera positiva. För att företagens resursutnyttjande ska normaliseras krävs både att produktionen växer och att produktionskapaciteten dras ner. Fortsatt låga investeringar och ytterligare neddragningar i många företag innebär att läget på arbetsmarknaden fortsätter att förvärras med stigande arbetslöshet som följd. Vändpunkten för arbetsmarknad och skatteunderlag kommer således att dröja ytterligare något år. Avtalsförhandlingarna 2010 (som berör nästan hela arbetsmarknaden) kommer att präglas av den höga arbetslösheten. Enligt SKL:s prognos kommer de genomsnittliga totala löneökningarna för hela arbetsmarknaden att uppgå till cirka två procent per år de närmaste tre åren. Från och med 2013 leder den successiva förbättringen på arbetsmarknaden till att nivån på löneökningarna stiger något. Det låga resursutnyttjandet och den måttliga löneutvecklingen innebär att prisutvecklingen kommer att underskrida Riksbankens mål om en inflation på två procent det kommande året. I takt med att resursutnyttjandet stiger och läget på arbetsmarknaden förbättras kommer Riksbanken att höja ränteläget. Den första höjningen av styrräntan kan komma redan våren 2010 och successivt höjas till 4,0 procent år Västsverige Västsverige tillhör de regioner i Sverige som drabbats hårdast i form av ökade varsel det senaste året. Framförallt är det bilindustrin som på grund av minskad försäljning genomfört stora personalminskningar. Tanum Tanum och Strömstad har under flera år tillhört de områden i Sverige som haft högst tillväxt mätt som ökning av lönesumman. Förvärvsintensiteten i Tanum ligger över genomsnittet i länet och riket. IAC, som var Tanums största privata arbetsgivare avvecklade sommaren 2008 sin verksamhet i Tanumshede varvid 300 arbetstillfällen försvann. I augusti 2009 var cirka 200 personer i Tanum arbetssökande. Av dessa var 35 ungdomar under 25 år. Arbetslösheten i Tanum är betydligt lägre än genomsnittet i både riket och i Västra Götaland. Löneavtalen för perioden slöts i ett läge där arbetsmarknaden var på väg mot balans och till och med överhettning inom vissa områden. Avtalsnivåerna blev därmed relativt höga och de löneökningar som uppmätts i konjunkturlönestatistiken steg till mellan fyra och fem procent Som en direkt konsekvens av det snabba fallet i ekonomin har lönerna ökat betydligt långsammare hittills i år. Sedan 2008 har lönerna i kommuner och landsting ökat mer än i näringslivet. 9

10 Den kommunala sektorn Kommunernas kostnader styrs i hög grad av den demografiska utvecklingen då kostnader för barnomsorg, utbildning och äldreomsorg är de dominerande posterna i den kommunala budgeten. Förutom den demografiska utvecklingen har konjunkturläget stor betydelse för den kommunala ekonomin. Under lågkonjunktur utvecklas skatteunderlaget och därmed kommunernas skatteintäkter svagt samtidigt som kostnaderna för exempelvis försörjningsstöd och arbetsmarknadsåtgärder ökar. Kostnaden för äldreomsorg kommer att öka bland annat beroende på att antalet äldre i samhället ökar. Andelen personer över 65 år satt i relation till den yrkesverksamma befolkningen (den så kallade äldrekvoten) beräknas öka från dagens 30 procent till 44 procent år Kostnaderna för barnomsorg och utbildning beräknas utifrån demografiska faktorer inte långsiktigt öka under perioden fram till år Antalet personer i yrkesverksam ålder beräknas minska de kommande åren, vilket kommer att påverka den kommunala skattebasen negativt. Höga löneavtal och ökad kommunal konsumtion medförde att resultaten för kommunsektorn försämrades under I år (2009) avtar skatteunderlagets ökningstakt dramatiskt. Det är en effekt av konjunkturfallet, med snabbt minskande sysselsättning och lägre löneökningar som följd. När sysselsättningen börjar öka 2011 växer skatteunderlaget åter lite snabbare. Realt sett krymper skatteunderlaget i år och nästa år. Kommunsektorn som helhet har klarat balanskravet under de senaste åren. Försämrade ekonomiska förutsättningar gör att andelen kommuner som beräknas redovisa underskott 2009 uppgår till 40 procent. Enligt SKL:s bedömningar kommer kommuner och landsting att gå med 1 miljard i underskott Regeringens tillskott på 17 miljarder nästa år bidrar till att sektorn som helhet redovisar ett överskott på drygt 3 miljarder Kraftiga inkomstökningar från skatter och statsbidrag har gjort att kommunsektorn redovisat betydande överskott de senaste åren. 10

11 BUDGETFÖRUTSÄTTNINGAR Befolkningsutveckling Tanums befolkning ökade med 25 personer under 2008 och uppgick den 31 december till personer. Tanums invånarantal har varit relativt stabilt den senaste 20-årsperioden. Sedan år 2000 har befolkningen ökat med cirka 170 personer. Ökningen beror på ett inflyttningsöverskott. Födelsenettot har varit negativt varje år sedan Tanum har en relativt hög in- och utflyttning i relation till befolkningsmängden. Under 2008 flyttade 641 personer till kommunen vilket är den högsta inflyttningssiffran sedan Under perioden har kommunen haft ett inflyttningsöverskott på 770 personer. Födelseunderskottet under samma period var -565 personer. Befolkn. utv Totalt Ålderssammansättning Tanums kommun har en befolkningsstruktur med en större andel personer över 65 år än genomsnittet i riket. Antalet personer över 65 år ökade under Sett över en längre period sker en successiv ökning av antalet personer över 80 år medan antalet personer i gruppen år är förhållandevis stabilt. Sedan 1995 har antalet personer 19 år och yngre minskat med cirka 500 personer. Befolkningen i åldrarna 20 till 64 år har ökat med cirka 350 personer. Befolkningsprognos SCB har tagit fram en befolkningsprognos för Tanums kommun. Prognosen bygger på följande antaganden: Födelsetalen ligger kring 105 personer per år och antalet avlidna är cirka 150 personer per år. Inflyttningen är beräknad till 600 personer per år medan utflyttningen ligger på mellan 530 och 590 per år. Samtliga förutsättningar utom inflyttningen baseras på Tanums åldersstruktur och historiska värden medan inflyttningen endast baseras på historiska värden. Baserat på ovan angivna antaganden visar prognosen att Tanums befolkning beräknas minska med cirka 150 personer den närmaste tioårsperioden. Efter 2016 vänder utvecklingen och Tanums befolkning ökar därefter något. Prognosen för skatteintäkter och statsbidrag 2010 bygger på ett befolkningsantagande på invånare den 1 november Elevtalsförändringar Elevantal Förändr. elevantal Prestationsanslag 2010 elev/år Förskola Familjedaghem Fritidshem Kooperativ Grundskola Gymnasieskola Skatteintäkter och statsbidrag Tanums intäkter från skatteintäkter och inkomstutjämning styrs i huvudsak av två faktorer, kommunens invånarantal och utvecklingen av skatteunderlaget i riket. Ökning skatteunderlag % , , , , , , ,1 Främst tack vare en stark sysselsättningsutveckling ökade skatteunderlaget i riket kraftigt under 2007 och En uppbromsning av samhällsekonomin beroende på konjunkturavmattning medför att ökningen av skatteunderlaget blir betydligt lägre de kommande åren. Under 2009 och 2010 ligger ökningen på under en procent. Det är framförallt en minskning av sysselsättningen som håller tillbaka skatteunderlagstillväxten, men även en dämpning av löneökningarna bidrar. Först under 2013 växer skatteunderlaget i paritet med genomsnittet för åren Skatteintäkter och statsbidrag baseras på Sveriges kommuner och landstings oktoberprognos. Periodisering av skatteintäkter sker enligt rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning. 11

12 Taxor och avgifter Taxor och avgifter höjs med konsumentprisindex om inte annat anges i nämndernas budgetbeskrivningar. Pris- och löneökningar Kostnaden för löneökningar beräknas till 2,0 procent från 2009 års lönenivå. Övriga priser väntas stiga med 0,7 procent. Detta innebär att pris- och löneökningar beräknas öka kostnaderna med cirka 9,4 mkr. Tillsammans med sänkta arbetsgivaravgifter medför der ökade kostnader för kommunen med 8,5 mkr. Räntor De senaste årens överskott i boksluten har gjort det möjligt att amortera på låneskulden. Detta tillsammans med låga räntenivåer har gjort att räntekostnaden kunnat minskas. För 2010 beräknas låneskulden uppgå till 293,4 mkr. Medelräntan på låneskulden har beräknats till 3,5 procent. Tillsammans med räntor på pensionsskulden uppgår kostnadsräntorna till 9,4 mkr.. Pålägget för personalomkostnader uppgår till 40,13 procent. 12

13 REDOVISNINGSPRINCIPER Kommunerna ska enligt den kommunala redovisningslagen redovisa i enlighet med god redovisningssed. Kommunen följer de rekommendationer som lämnats av Rådet för kommunal redovisning. Övergripande principer I den löpande redovisningen och vid upprättandet av budget och årsredovisning följs ett antal övergripande principer vilka skapar ett normverk som styr innehållet i rapporterna. Analysen av den finansiella ställningen och utvecklingen baseras på antagandet att dessa principer har följts. Principerna är följande: Principen om pågående verksamhet Objektivitetsprincipen Försiktighetsprincipen Matchningsprincipen Principen om öppenhet Redovisning och budgetering Redovisning av kommunala skatteintäkter sker efter Rådet för kommunal redovisnings rekommendation om redovisning av skatteintäkter. Rekommendationen är att skatteintäkter ska redovisas efter bokföringsmässiga grunder baserat på Sveriges kommuner och landstings prognostiserade belopp. Avskrivningar beräknas på anskaffningsvärde minskat med investeringsbidrag. Avskrivningstiderna baseras på anläggningarnas beräknade ekonomiska livslängd. Anläggningstillgångar är upptagna till anskaffningsvärde minskat med investeringsbidrag och avskrivningar. Intäkter från tomtexploatering budgeteras som intäkt på driftbudgeten. Avskrivningstider: Förvaltningsfastigheter Övriga verksamhetsfastigheter Industrifastigheter och Fritidsanläggningar Inventarier exkl. datorutrustning Datorutrustning VA-utrustning Övervakningssystem,vattenmätare, instrumentering, el-utrustning PLC, pumpar, tryckstegring, maskinutrustning, ventilation Distributionsnät vatten, avlopp & dagvatten, urintankar, brandposter, ventiler och byggnader. Matarledningar vatten & avlopp, vattentorn 50 år 33 år 20 år 5 år 3 år 10 år 15 år 30 år 50 år Pensionsskulden redovisas enligt den så kallade blandade modellen. Den pensionsskuld som uppkommit under åren 1998 och 1999 samt garantipensioner som beslutades före 1999 redovisas under avsättningar i balansräkningen. Pensionsskuldens finansiella kostnader redovisas som finansiell kostnad i resultaträkningen och ingår i pensionsskulden. KPA:s beräkning har använts för att ta fram skuldens storlek. Löneskatt ingår i pensionsskulden. Pensioner intjänade under år 2009 redovisas som verksamhetskostnad i resultaträkningen och är upptagen som kortfristig skuld i balansräkningen. Pensionsåtaganden inklusive löneskatt, som uppkommit före 1998 redovisas som ansvarsförbindelse. 13

14 RESULTATBUDGET Plan Plan Budget Budget Bokslut Belopp i mkr Verksamhetens nettokostnader -484,1-486,1-488,2-477,4-471,5 Intäkter tomtexploatering 3,0 3,0 2,5 2,9 3,1 Avskrivningar -38,1-33,6-33,1-30,3-29,7 Verksamhetsresultat -519,2-516,7-518,8-504,8-498,1 Skatteintäkter och generella statsbidrag (not 1) 544,0 533,5 537,2 517,8 516,2 Finansiella intäkter (not 2) 1,0 4,0 2,6 1,4 2,5 Finansiella kostnader (not 3) -14,5-12,5-9,4-7,9-8,5 Res efter skatteintäkter och finansnetto (not 4) 11,3 8,3 11,6 6,5 12,1 Extraordinära poster ÅRETS RESULTAT 11,3 8,3 11,6 6,5 12,1 ÅRETS RESULTAT exkl markexp. 8,3 5,3 9,1 3,6 0,0 FINANSIERINGSBUDGET Plan Plan Budget Budget Bokslut Löpande verksamhet Årets resultat 11,3 8,3 11,6 6,5 12,1 Årets resultat VA Justering för avskrivning 26,4 25,7 25,2 22,5 22,0 Just. för avskrivning VA 11,7 7,9 7,9 7,8 7,7 Justering för rörelsekapitalets förändring 0,0 0,0 0,0 0,0 2,6 Medel från löpande verksamhet 49,4 41,9 44,7 36,8 44,4 Investeringar Investeringar skattefinansierad verks. -29,3-31,5-41,7-26,7-27,2 Investeringar VA-verksamhet -15,0-45,0-70,6-49,0-39,8 beslutade - ej utförda inv. -38,0 Försäljning anl.tillg 3,0 3,0 3,0 3,0 1,4 Investeringsnetto -41,3-73,5-109,3-110,7-65,7 Finansiering Summa nettoupplåning -24,1 25,8 40,6 30,0 29,9 Långfristig upplåning skattefinansierad verks. -11,4-5,5 1,9-5,3 Långfristig upplåning VA-verksamhet -12,7 31,3 38,7 35,3 -Amortering Anslutningsutgifter VA-verksamhet 16,0 5,8 19,6 10,3 Beslutade ej upptagna 22,8 Finansieringsnetto -8,1 31,6 60,2 63,1 29,9 FÖRÄNDRING LIKVIDA MEDEL 0,0 0,0-4,4-10,8 8,7 14

15 BALANSBUDGET Plan Plan Budget Budget Bokslut Belopp i mkr Anläggningstillgångar (not 5) 774,6 771,4 731,5 655,3 574,9 Fordringar mm 35,5 35,5 35,5 35,5 35,5 Likvida medel 20,0 20,0 20,0 24,4 35,2 Summa tillgångar 830,1 826,9 787,0 715,2 645,6 Eget kapital 306,1 297,9 286,3 279,8 267,6 Justering Årets resultat 11,3 8,3 11,6 6,5 12,1 Summa eget kapital 317,4 306,1 297,9 286,3 279,8 Avsättningar 37,4 37,4 37,4 37,4 37,4 Låneskuld (not 6) 295,2 319,2 293,4 252,8 200,0 Förinbetalda anslutningsavgifter (not 7) 67,1 51,1 45,3 25,7 15,4 Summa långfristiga skulder 362,3 370,4 338,7 278,5 215,4 Kortfristiga skulder 112,9 112,9 112,9 112,9 112,9 Summa kortfristiga skulder 112,9 112,9 112,9 112,9 112,9 Summa skulder och eget kapital 830,1 826,9 787,0 715,2 645,6 Soliditet inkl pensionsskuld 9,6% 8,3% 7,6% 6,8% 6,5% Soliditet exkl pensionsskuld 38,2% 37,0% 37,9% 40,0% 43,3% Pensionsskuld 237,8 15

16 NOTFÖRTECKNING Not 1 Skatteintäkter och statsbidrag Budgetförslaget är baserat på en utdebitering på 21:99 kronor per skattekrona. Slutavräkning av skatteintäkter redovisas inkomståret. I budget 2010 har preliminär slutavräkning upptagits enligt Svenska kommunförbundets prognos. Den definitiva slutavräkningen fastställs i december 2010 From 1 januari 2008 ersattes den statliga fastighetsskatten av en kommunal fastighetsavgift. Vid införandet var reformen intäktsneutral för kommunerna. Ökningar på grund av nya taxeringsvärden eller nya fastigheter samt indexuppräkningar tillfaller kommunerna from Plan Plan Budget Budget Bokslut Belopp i mkr Skatteintäkter 435,0 424,8 419,6 427,0 414,9 Avräkning skatteintäkter -2,2-19,6-3,8 Kostnadsutjämning -16,8-16,8-16,8-16,9-11,4 Kostnadsutjämning för LSS -11,1-11,2-11,2-11,0-11,3 Inkomstutjämningsbidrag 114,5 111,3 110,3 121,8 116,8 Införandebidrag 0,5 Regleringsbidrag 0,1 3,2 3,2-6,0-5,6 Kommunal fastighetsavgift 22,2 22,3 22,3 22,4 16,1 Tillfälligt konjunkturstöd 12,0 Summa 544,0 533,5 537,2 517,8 516,2 Not 2 Finansiella intäkter Ränteintäkterna beräknas till totalt 2,6 mkr under 2010 Plan Plan Budget Budget Bokslut Belopp i mkr Ränteintäkter 0,9 0,7 0,7 0,7 1,3 Räntebidrag 0,1 0,1 0,1 0,1 0,2 Kreditivränta 3,2 1,8 0,6 1,0 Summa 1,0 4,0 2,6 1,4 2,5 Not 3 Finansiella kostnader Räntekostnaderna beräknas till totalt 9,4 mkr under 2010 Plan Plan Budget Budget Bokslut Belopp i mkr Ränta på lån 13,8 12,6 9,5 7,9 7,7 Ränta på pensionsskuld 1,0 1,0 1,0 1,0 0,8 Periodiserat resultat avslutade derivat -0,3-1,1-1,1-1,0 Summa 14,5 12,5 9,4 7,9 8,5 16

17 Not 4 Årets resultat Årets resultat visar resultatet efter extraordinära poster. Årets resultat binder samman resultaträkningen med balansräkningen. Denna post kan också räknas fram genom att jämföra årets eget kapital med föregående års. Budgetförslaget innebär att kommunens eget kapital förbättras med 11,6 mkr. Resultat exklusive intäkter från markexploatering uppgår till 9,1 mkr. Not 5 Anläggningstillgångar Med anläggningstillgångar avses tillgångar för stadigvarande bruk. Tillgångarna ökar genom nya investeringar samt ökade långfristiga fordringar. Minskning av tillgångarna sker genom värdeminskning i form av avskrivningar samt minskade långfristiga fordringar. Plan Plan Budget Budget Bokslut Belopp i mkr Ingående värde 771,4 731,5 655,3 574,9 538,0 Nettoinvesteringar 44,3 76,5 112,3 75,7 67,1 Beslutade ej genomförda investeringar 38,0 Försäljningar -3,0-3,0-3,0-3,0-1,4 Avskrivningar -38,1-33,6-33,1-30,3-29,7 Övrigt 0,9 Utgående värde 774,6 771,4 731,5 655,3 574,9 Not 6 Låneskuld Budget 2010 medför en ökad upplåning på 40,6 mkr och uppgår därmed till 293,4 mkr Plan Plan Budget Budget Bokslut Belopp i mkr Summa ingående värde 319,2 293,4 252,8 200,0 174,4 Upplåning 25,8 40,6 30,0 25,6 Beslutade ej upptagna lån 22,8 Amortering -24,1 Summa utgående värde 295,2 319,2 293,4 252,8 200,0 Not 7 Förinbetalda anslutningsavgifter Förinbetalda anslutningsavgifter för vatten och avlopp uppgår i budget 2010 till 19,6 mkr och därmed uppgår skuld till avgiftskollektivet till 45,3 mkr. Plan Plan Budget Budget Bokslut Belopp i mkr Summa ingående värde 51,1 45,3 25,7 15,4 11,1 Inbetalda anslutningsavgifter 16,0 5,8 19,6 10,3 4,3 Summa utgående värde 67,1 51,1 45,3 25,7 15,4 17

18 EKONOMISK ANALYS Resultatutveckling Tanums kommun har redovisat positiva resultat varje år sedan år 2000 och även klarat det lagstadgade balanskravet varje år. För år 2008 redovisade kommunen ett positivt resultat på 12,1 mkr. För perioden uppgick det samlade resultatet till cirka 110 mkr vilket är tillräckligt för att uppfylla kraven för god ekonomisk hushållning. Resultaten för denna period har delvis kompenserat för svaga resultat under slutet av 1990-talet. Sammantaget är dock inte resultaten under perioden tillräckliga för att leva upp till nivån för god ekonomisk hushållning. Kostnadsutveckling Under början på 2000-talet ökade nettokostnaden för den kommunala verksamheten kraftigt vilket kunde balanseras av ökade skatteintäkter. Besparing och effektiviseringsåtgärder gjorde att nettokostnadsökningen bromsades upp under 2004 och De tre senaste åren har nettokostnaderna ökat med cirka 17 procent. Detta skedde samtidigt som skatteintäkterna under samma period ökade tolv procent. På sikt är det viktigt att kostnaderna inte ökar snabbare än skatteintäkterna om balans i ekonomin ska kunna upprätthållas. 30,0 20,0 10,0 0,0-10,0-20,0-30,0-40,0 Resultatutveckling , mkr -25, ,9 2,3-29, ,3 3,6 4,9 5,8 23,822,4 15,7 16,812,1 6,5 11, Budget 2010 Enligt kommunens övergripande ekonomiska mål ska kommunens resultat, exklusive intäkter från exploateringsverksamheten, uppgå till minst en procent av skatteintäkter och generella statsbidrag, vilket motsvarar ett resultat på 5,3 mkr. Ett sådant resultat uppfyller också kommunallagens bestämmelser om god ekonomisk hushållning. Resultatet i 2010 års budget uppgår till 11,6 mkr. Av resultatet avser 2,5 mkr intäkter från exploateringsverksamheten. Resultatet exklusive exploateringsintäkter är 9,1 mkr. Resultatet ger en rimlig buffert för eventuella förändringar när det gäller exempelvis skatteintäkter och löneökningar. Nettokostnadsutveckling , procent 8,0% 7,0% 6,0% 5,0% 4,0% 3,0% 2,0% 1,0% 0,0% -1,0% 5,3% 6,8% 4,8% 4,9% -0,3% 1,0% 5,6% 5,9% 5,0% 2,3% 1,3% Budget 2010 Verksamhetskostnaderna ökar med 2,3 procent, 10,8 mkr. Kostnadsökningen förklaras dels av höjda kostnader för priser och löner och dels av ökad verksamhetsvolym inom handikappomsorgen och äldreomsorgen, däremot minskar verksamhetsvolymen något inom grundskola och gymnasieskola. I kompletteringsbudgeten för 2009 minskades nämndernas ramar med 8,2 mkr (motsvarande 1,5 procent av verksamhetens bruttokostnader). Budgetförslaget för 2010 baseras på att nämndernas ramar minskas med ytterligare 3,3 mkr. Kommunens pensionskostnader ökar med 4,0 mkr i budget För att bibehålla en ekonomisk balans är det viktigt att inte kostnaderna ökar snabbare än intäkterna. 18

19 Skatteintäkter och utjämningsbidrag Tanums intäkter från skatteintäkter och inkomstutjämning styrs i huvudsak av tre faktorer: Kommunens invånarantal, utvecklingen av skatteunderlaget i riket samt den egna utdebiteringen. Beräkningen av skatteintäkter baseras på att Tanums utdebitering hålls oförändrad, 21,99 kronor. Kostnadsutjämning Från att ha varit nettomottagare i kostnadsutjämningssystemet är Tanum sedan 2005 betalare till utjämningssystemet. Den främsta orsaken till denna förändring är Tanums demografiska utveckling relativt övriga kommuner i landet. Ökningen av utgiften för 2009 beror främst på elevtalsminskningar inom grundskolan. Budget 2010 Ökningen av skatteintäkter 2010 uppgår till 3,7 procent, 19,4 mkr. En stor del av ökningen avser ökade statliga bidrag, däremot är utvecklas skatteunderlaget svagt beroende på ökad arbetslöshet och minskad sysselsättning. Ökning skattteintäkter och statsbidrag, , procent 7,0% 6,0% 5,0% 4,0% 3,0% 2,0% 1,0% 0,0% -1,0% -2,0% 5,8% 6,0% 4,9% 4,7% 3,8% 4,2% 3,6% 2,9% 1,8% ,3% 3,7% ,7% 2,0% Tanums skattekraft uppgår till 86,2 procent av genomsnittet i riket vilket gör Tanum förhållandevis känslig för förändringar i inkomstutjämningen Budget 2010 Enligt Sveriges kommuner och landstings (SKL) preliminära beräkning för 2010 kommer Tanums avgift till systemet att vara i princip oförändrad 16,8 mkr. Regeringen har tillsatt en kommitté som har till uppgift att göra en översyn av systemen för inkomst- och kostnadsutjämning. Kostnadsutjämning mkr , , , , , , , ,8 Kostnadsutjämning för LSS Ett särskilt utjämningssystem för LSS infördes Mellan 2004 och 2007 ökade Tanums kostnader för LSS-utjämning från 0,3 mkr till 11,0 mkr. Budget 2010 Enligt preliminära beräkningar för 2010 ska Tanums avgift uppgå till 11,2 mkr vilket är i princip oförändrat jämfört med 2009 års avgift. Kostnadsutjämning LSS mkr , , , , , , ,2 19

20 Pensioner Ett nytt pensionsavtal för de kommunala avtalsområdena trädde i kraft den 1 januari Avtalet innebär en livsinkomstbestämd pension. Pensionen är kopplad till löneutvecklingen i ekonomin, på så sätt bryts den kostnadsdrivande effekten i nuvarande avtal. Beräkningsgrunderna för pensionsskulden förändras från och med Förändringen innebär att den i modellen antagna livslängden höjs samtidigt som avkastningsräntan sänks. Både dessa förändringar ger en ökad pensionsskuld. De kommande åren kommer kostnaderna för pensioner att öka, främst beroende på ökade utbetalningar då antalet personer som går i pension ökar. I budget för 2010 ökar pensionskostnaderna med 4,0 mkr till 28,0 mkr Pensionskostnader mkr , , , , , ,5 Investeringar Den senaste tioårsperioden har nettoinvesteringarna i Tanums kommun uppgått till 383 mkr vilket motsvarar cirka 38 mkr per år. Investeringsvolymen har sett över hela perioden kunnat täckas med egna medel. Under 2008 ökade dock investeringarna och uppgick till 67 mkr. Investeringsbudgeten 2009 uppgår till totalt 75,7 mkr. 120,0 100,0 80,0 60,0 40,0 20,0 Nettoinvesteringar , mkr 0,0 29,4 44,1 27,6 33,7 27,0 35,0 32,6 67,1 75,7 112, Budget 2010 I budgeten för 2010 finns investeringar upptagna med 112,3 mkr. Totalt för perioden uppgår investeringsvolymen till cirka 233 mkr. Utöver i budget upptagna investeringsmedel beräknas investeringar ske med 38 mkr avseende tidigare beslutade ej förbrukade investeringsmedel. Av investeringarna i 2010 års budget avser: Va-investeringar 70,6 mkr Exploateringsverksamhet 12,2 mkr Skattefinansierad verksamhet exklusive exploateringsverksamhet 29,5 mkr 20

21 Långfristig skuld Kommunens låneskuld uppgick i bokslut 2008 till 215 mkr varav 200 mkr avsåg lån från banker och andra kreditinstitut. Utöver dessa lån finns beslutade ej upptagna lån med 23 mkr som avser finansiering av budgeterade investeringar som senarelagts. De senaste åren har starka resultat medfört att låneskulden kunna nettoamorteras. Ökade investeringar under 2009 gör att kommunens nettoupplåning ökar igen. 400,0 350,0 300,0 250,0 200,0 150,0 100,0 50,0 0,0 Långfristig skuld , mkr 275,9 274,5 277,2 278,2 230,2 225,9 215,4 185,5 278,5 338, Budget 2010 Den löpande verksamheten lämnar ett överskott på 44,7 mkr som tillsammans med beräknad försäljning av anläggningstillgångar med 3,0 mkr ger ett utrymme för investeringar och eller amortering av låneskulden på 47,7 mkr. Eftersom investeringsvolymen uppgår till 112,3 mkr krävs en ökad nettoupplåning. Förinbetalda anslutningsavgifter för vatten och avlopp på 19,6 mkr tillsammans med en minskad likviditet med 4,4 mkr gör att upplåningsbehovet i budget 2010 uppgår till 40,6 mkr. Budget 2010 innebär att långfristiga skulder uppgår till 338,7 mkr, varav lån till kreditinstitut uppgår till 293,4 mkr och förinbetalda anslutningsavgifter 45,3 mkr. Soliditet Soliditeten minskade under perioden från 57 procent till 1,0 procent. Försämringen beror dels på negativa resultat och dels på justeringar av det egna kapitalet till följd av engångsåtgärder, exempelvis avsättning för återställande av soptipp. Sedan 2000 har en viss förstärkning skett av soliditeten beroende på starka resultat vilket ökat det egna kapitalet. Sett över hela perioden från 1989 har en kraftig urholkning av kommunens förmögenhet skett, vilket innebär att denna generation av skattebetalare inte fullt ut betalat sin konsumtion av kommunala tjänster. Soliditetsförsämringen motsvaras av minskning av det egna kapitalet med cirka 300 mkr. 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% Soliditet , procent Budget 2010 Förslaget till budget för 2010 innebär en ökning av soliditeten med 0,8 procentenhet till 7,6 procent. Förändringen av soliditeten beror på att förändringen av eget kapital är större procentuellt än tillgångsökningen. Om pensioner intjänade före 1998 exkluderas i soliditetsberäkningen uppgår soliditeten till 37,9 procent

22 EKONOMISK PLAN FÖR Kommunallagen ställer krav på att kommunerna ska ha en ekonomisk planering som omfattar minst tre år, där budgetåret ska vara periodens första år. Förutom att Tanums kommun upprättar budget för 2010 görs en ekonomisk plan för åren Planen redovisar verksamhetsutrymmet utifrån kända finansiella förutsättningar. Kommunen upprättar också en investeringsplan för åren Kommunalekonomiska förutsättningar Kommunsektorn har de senaste åren haft gynnsamma förutsättningar med en hög tillväxttakt avseende skatteintäkter och statsbidrag, dels har skatteunderlaget vuxit mer än kostnadsökningen för löner och priser och dels har sektorn erhållit ökade statliga bidrag. Kommunerna har dock kostat på sig höga ökningar av verksamhetskostnaderna. I boksluten för redovisade de flesta kommuner betydande överskott. Prognoser för 2009 års bokslut visar att kommunsektorn som helhet kommer att göra ett betydligt sämre resultat än under de senaste åren och att antalet kommuner som redovisar ett underskott kommer att öka. För åren ser skatteintäkter och statsbidrag ut att öka betydligt långsammare än under åren Försämringen beror på en svagare konjunktur med ökad arbetslöshet och minskad sysselsättning. För Tanums vidkommande påverkar också en negativ befolkningsutveckling ökningstakten. Kostnaderna för grund- och gymnasieskola kommer att minska de kommande åren då de stora barnkullarna från slutet på talet och början på 1990-talet lämnar skolan. Kostnaderna för äldreomsorg och handikappomsorg kommer däremot att öka till följd av demografiska förändringar och behovsökningar. I ett längre perspektiv framstår finansieringen av de offentliga tjänsterna som bekymmersam då andelen av befolkningen som förvärvsarbetar minskar samtidigt som kostnaderna för äldreomsorg, pensioner och sjukvård ökar när 40-talisterna når pensionsåldern. Befolkningsprognos Tanums befolkning ökade under åren med cirka 170 personer och uppgick den 31 december 2008 till personer. Ökningen beror helt på ett positivt inflyttningsnetto. I resursberäkningarna för 2010 har befolkningen antagits uppgå till personer vilket är något lägre än invånarantalet den 31 december Under perioden beräknas befolkningen minska med cirka 50 personer. Utdebitering I den ekonomiska planen för åren har skatteberäkningarna baserats på att utdebiteringen hålls oförändrad vid 21,99 kronor Skatteintäkter och statsbidrag Enligt senaste kända prognoser beräknas skatteintäkter och statsbidrag minska med 3,7 mkr år 2011 för att sedan öka med 10,5 mkr Minskningen 2011 beror på att de av regeringen beslutade tillfälliga stöden enligt nuvarande beslut endast gäller Regeringen har dock aviserat att man avser att lägga förslag på ökade statsbidrag till kommunerna från och med Den svaga utvecklingen påverkas också av den svaga sysselsättningsutvecklingen de kommande åren. Pris- och löneökningar För åren 2011 till 2012 har pris- och löneökningarna sammanvägt beräknats till 1,8 procent årligen. Resultat För att nå det ekonomiska målet med ett resultat som uppgår till en procent av skatteintäkter och statsbidrag (cirka 5,3 mkr) krävs, enligt de förutsättningar som nu är kända, en minskning av nettokostnaderna med cirka åtta mkr under Det budgeterade resultatet för 2012 förutsätter att ökade intäkter från avgifter för vatten och avlopp uppväger de ökade avskrivningar och räntor som genomförandet av etapp 1, nytt gemensamt reningsverket medför. Investeringar I investeringsplan för finns investeringar upptagna med cirka 120,8 mkr. Låneskuld Under förutsättning att resultatnivån upprätthålls och att investeringsvolymen ligger på budgeterad nivå beräknas låneskulden öka med cirka två mkr perioden Soliditet Om resultatnivån hålls uppe i enlighet med kommunens övergripande finansiella mål och investeringarna inte blir högre än budgeterats kommer soliditeten att förstärkas och uppgå till 9,6 procent

23 RISKANALYS Finansiella risker Valutarisk Kommunkoncernen har inga in- eller utbetalningar i utländsk valuta. Hela låneskulden är placerad i svensk valuta. Likviditetsrisk Den finansiella krisen hösten 2008 har inneburit ökade svårigheter att snabbt skaffa finansiering till bra räntenivåer. Genom medlemskapet i Kommuninvest har kommunen och Tanums Bostäder AB kunnat skaffa kapital på ett effektivt sätt. Till koncernkontot finns en checkkredit på 20 mkr knuten som kan utnyttjas utan förbehåll. Ränterisk Kommunen och Tanums Bostäder AB har fastställt en finansieringspolicy som bland annat reglerar hur strukturen på låneportföljen ska utformas för att minimera ränterisken. Enligt policyn ska den genomsnittliga räntebindningstiden ej understiga ett år och inte heller överstiga sex år. För att uppnå en effektiv och flexibel hantering av ränterisken i kommunens skuldportfölj används finansiella derivatinstrument. Hanteringen sker i enlighet med de riktlinjer och ramar som är fastställda i kommunens finanspolicy. Räntebindningen frikopplas från de enskilda lånen. Detta ger kommunen möjligheter att, när som helst, förändra räntebindningstiden och bättre möta förändringar på räntemarknaden. Borgensåtaganden Kommuninvest Tanums kommun är medlem i Kommuninvest ekonomisk förening som är ett samarbete kring finansiella tjänster, främst upplåning. Kommuninvest har drygt 220 medlemmar. All upplåning i Kommuninvest sker med stöd av kommunal borgen Tanums kommun har i september 1994 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga förpliktelser. Samtliga 223 kommuner som per var medlemmar i Kommuninvest har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga dessa kommuner har ingåtts ett avtal om hur ansvaret skall fördelas på varje medlemskommun vid ett eventuellt infriande av borgensansvaret. Principerna för denna fördelning sker efter en beräkningsmodell grundad på samtliga medlemskommuners respektive ägarandel i Kommuninvest. Tanums kommun hade vid årsskiftet 2008/2009 en ägarandel i Kommuninvest som uppgick till 0,19 procent. Tanums kommun och Tanums Bostäder hade i september 2009 lån hos Kommuninvest med 290,0 mkr motsvarande 78 procent av den totala låneskulden. All upplåning som Tanums Bostäder AB gör hos Kommuninvest sker med kommunal borgen som säkerhet. Borgen till bostadsändamål Kommunfullmäktige beslutade i budget 2009 om en ram för borgensåtaganden gentemot Tanums Bostäder AB med 175 mkr. Per den 30 september var 170 mkr av borgensramen utnyttjad. I budget för 2010 föreslås att borgensramen till Tanums Bostäder ökas till 250 mkr. Kommunens ansvarsåtagande avseende statligt reglerade lån för egna hem var vid årsskiftet ,2 mkr vilket var 40 procent av den totala låneskulden 3,0 mkr. Intern kontroll Kommunfullmäktige har antagit ett reglemente för intern kontroll. Nämnderna genomför varje år en uppföljning av den interna kontrollen inom sina respektive verksamhetsområden. Säkerhetsarbete Kommunen har samlat ansvaret för säkerhetsarbete och skadeförebyggande arbete under kommunstyrelsen och anställt en särskilt säkerhetssamordnare. Tanums kommun har utarbetat en risk- och sårbarhetsanalys för kommunen. Räddningstjänsten har dessutom en risk- och sårbarhetsanalys enligt lagen om skydd mot olyckor. Försäkringsskydd Kommunen och Tanums Bostäder AB har tecknat försäkringsavtal som bland annat ger fullvärdesförsäkring av fastigheter samt en ansvarsförsäkring. Nu gällande försäkringsavtal för kommunen löper till och med 30 juni Kommunstyrelsen har antagit en riskhanteringsplan för den kommunala verksamheten. Tanums Bostäder AB har upphandlat och tecknat ett nytt försäkringsavtal som gäller under tiden 1 juli 2009 till och med den 30 juni IT-säkerhet Kommunstyrelsen har fastställt riktlinjer för ITsäkerhet. En särskild studie av säkerheten i verksamhetskritiska system gjordes under början på Under 2010 kommer en risk- och tillgänglighetsanalys att genomföras. 23

24 KÄNSLIGHETSANALYS Invånarantal Invånarantalet påverkar bland annat statsbidrag och skatteintäkter. Den 30 juni 2009 uppgick befolkningen till invånare. I budgeten för kommande år bygger beräkningen av skatteintäkter och utjämningsbidrag på en befolkning på invånare. Skulle invånarantalet minska med ytterligare 50 personer minskar skatteintäkterna med cirka 2,0 mkr. Statsbidrag/utjämningssystem I budget 2010 erhåller Tanums kommun ersättningar för inkomstutjämning med 110,3 mkr. I kostnadsutjämningssystemet betalar Tanum en avgift på 16,8 mkr. Tanums kommun har en egen skattekraft på 87 procent och påverkas därmed i hög grad av förändringar i inkomstutjämningssystemet. Löneökningar I budgeten för 2010 har utrymmet för löneökningar beräknats till i genomsnitt 2,0 procent. Varje procentenhets ökning av lönesumman medför en personalkostnadsökning med cirka 4,4 mkr. Räntor En höjning av både den korta och långa räntan med en procentenhet skulle ge ökade räntekostnader vid fullt genomslag med 2,7 mkr. Skatteintäkter En förändring av skattesatsen med 10 öre ger förändrade intäkter med cirka 1,9 mkr. 24

25 DRIFTBUDGET 2010 Budget 2009 pris/lön volym Övriga just PO Verks. Förändr Eff.åtg Budget 2010 Kommunstyrelsen Tekniska nämnden Miljö- och byggnadsnämnden Barn- och utbildningsnämnden Omsorgsnämnden Kommunrevisionen Summa nämndsverksamhet Pensionskostnader Kommunstyrelsens oförutsedda Semesterlöneskuld 0 0 Projekt Näringsliv Summa övriga verksamhetskostnader Summa verksamhetskostnader Avskrivningar Interna poster Verksamhetskostnader (externa) Räntenetto Skatteintäkter och bidrag Årets resultat Intäkter tomtexploatering Årets resultat inkl tomtexpl not 1) Anslaget inkluderar cirka 430 tkr avseende medfinansiering projekt Fyrbodal. 25

26 SPECIFIKATION AV KOMMUNBIDRAG Kommunstyrelsen Ram budget Pris- och löneökningar 625 Justeringar Kapitalkostnader -183 Internhyra -210 Sänkt PO -57 Verksamhetsförändringar Förstärkt näringslivsresurs 300 Effektiviseringsåtgärder -650 Förslag ram budget Tekniska nämnden Ram budget Pris- och löneökningar 367 Justeringar Kapitalkostnader -504 Internhyra -20 Sänkt PO -47 Justering av kompl budg 09 städ 325 Verksamhetsförändringar Effektiviseringsåtgärder -700 Förslag ram budget Miljö- och byggnadsnämnden Ram budget Pris- och löneökningar 133 Justeringar Internhyra -10 Sänkt PO -19 Barn- och utbildningsnämnden Ram budget Pris- och löneökningar Volymbudgetering Bun Justeringar Internhyra -975 Sänkt PO -375 Justering av kompl budg 09 städ -283 Verksamhetsförändringar Lagändring kooperativ, friskola Effektiviseringsåtgärder Förslag ram budget Omsorgsnämnden Ram budget Pris- och löneökningar Volymbudgetering Äldreomsorg Ökad volym Handikappomsorg Justeringar Internhyra -685 Sänkt PO -431 Justering av kompl budg 09 städ -42 Förslag ram budget Kommunrevisionen Ram budget Pris- och löneökningar 5 Verksamhetsförändringar Effektiviseringsåtgärder -10 Förslag ram budget Verksamhetsförändringar Effektiviseringsåtgärder -200 Förslag ram budget

För att förbättra service och tillgänglighet i plan- bygg och miljöfrågor inrättas en särskild reception på samhällsbyggnadsförvaltningen.

För att förbättra service och tillgänglighet i plan- bygg och miljöfrågor inrättas en särskild reception på samhällsbyggnadsförvaltningen. BUDGETEN I SAMMANDRAG Resultat Det budgeterade resultatet uppgår till 8,8 mkr varav 3,8 mkr avser intäkter från exploateringsverksamheten. Resultatet är tillräckligt för att nå kommunens övergripande ekonomiska

Läs mer

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0 Budget 2005 De senaste årens goda tillväxt avseende kommunens skatteintäkter har avstannat. Bidragen från kostnadsutjämningssytemen har minskat, dock har de statliga bidragen ökat. Samtidigt har kommunens

Läs mer

Tanums kommun Kommunstyrelsens förslag till Budget 2009

Tanums kommun Kommunstyrelsens förslag till Budget 2009 Tanums kommun Kommunstyrelsens förslag till Budget 2009 KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE... 2 BUDGETEN I SAMMANDRAG... 3 VISION OCH UTVECKLINGSOMRÅDEN... 5 GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING... 7 OMVÄRLD... 8 BUDGETFÖRUTSÄTTNINGAR...

Läs mer

Majoritetens förslag till Driftbudget 2016

Majoritetens förslag till Driftbudget 2016 Majoritetens förslag till Driftbudget 2016 Kompl. Budget 2015 pris/lön Just. Volym Verks.för. Budget 2016 Kommunstyrelsen -46 186-1 198 1 580-45 804 Tekniska nämnden -27 587-921 750-27 758 Miljö- och byggnadsnämnden

Läs mer

Kommunstyrelsens förslag till budget 2008

Kommunstyrelsens förslag till budget 2008 1 Kommunstyrelsens förslag till budget 2008 BUDGETEN I SAMMANDRAG... 3 VISION OCH UTVECKLINGSOMRÅDEN... 5 BOENDE... 5 INFRASTRUKTUR... 6 LANDETS BÄSTA SKOLA... 6 NÄRINGSLIV... 6 GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING...

Läs mer

Finansiell analys - kommunen

Finansiell analys - kommunen Finansiell analys - kommunen Vara kommuns årsresultat budgeteras till 6,2 mkr år, 11,1 mkr år, 11,6 mkr år och 11,8 mkr år. Nettoinvesteringarna år uppgår till 80,5 mkr inklusive beräknad ombudgetering

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Finansiell analys kommunen

Finansiell analys kommunen Finansiell analys kommunen Budget 2010, plan 2011-2013 Årets resultat 2010 budgeteras till 19,3 mkr och nettoinvesteringarna inklusive beräknad ombudgetering uppgår till 123,6 mkr. Årets resultat motsvarar

Läs mer

Finansiell analys kommunen

Finansiell analys kommunen Finansiell analys kommunen Årets resultat budgeteras till 1, mkr och nettoinvesteringarna uppgår till 15,9 mkr varav ombudgetering 59,8 mkr. Årets resultat motsvarar 1,4 procent av skatteintäkter och generella

Läs mer

Budget 2008 Fastställd av kommunfullmäktige 2007-11-26

Budget 2008 Fastställd av kommunfullmäktige 2007-11-26 1 Budget 2008 Fastställd av kommunfullmäktige 2007-11-26 KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE... 3 BUDGETEN I SAMMANDRAG... 4 VISION OCH UTVECKLINGSOMRÅDEN... 6 BOENDE... 6 INFRASTRUKTUR... 7 LANDETS BÄSTA SKOLA...

Läs mer

30 APRIL 2015 VILHELMINA KOMMUN

30 APRIL 2015 VILHELMINA KOMMUN 30 APRIL 2015 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KOMMUNINFORMATION

Läs mer

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN 31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KS 2014-10-01 KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Tanums kommun Budget 2016 kommunstyrelsens förslag

Tanums kommun Budget 2016 kommunstyrelsens förslag Tanums kommun Budget 2016 kommunstyrelsens förslag 1 BUDGET 2016 I KORTHET... 3 VISION... 5 GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING... 5 OMVÄRLD... 8 BUDGETFÖRUTSÄTTNINGAR... 10 REDOVISNINGSPRINCIPER... 12 RESULTATBUDGET...

Läs mer

Innehåll. Bilaga STYRMODELL...89 Bilaga EKONOMISKA STYRPRINCIPER FÖR TANUMS KOMMUN...91

Innehåll. Bilaga STYRMODELL...89 Bilaga EKONOMISKA STYRPRINCIPER FÖR TANUMS KOMMUN...91 Innehåll KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE...2 BUDGETEN I SAMMANDRAG...3 VISION OCH UTVECKLINGSOMRÅDEN...5 GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING...7 OMVÄRLD...8 BUDGETFÖRUTSÄTTNINGAR...10 REDOVISNINGSPRINCIPER...12 RESULTATBUDGET...13

Läs mer

Tanums kommun Budget 2011 Fastställt av fullmäktige

Tanums kommun Budget 2011 Fastställt av fullmäktige Tanums kommun Budget 2011 Fastställt av fullmäktige 2010-11-29 1 KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE...3 BUDGETEN I SAMMANDRAG...5 VISION OCH UTVECKLINGSOMRÅDEN...7 GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING...8 OMVÄRLD...10 BUDGETFÖRUTSÄTTNINGAR...12

Läs mer

Finansiella ramar Invånarantalet i kommunen som ligger till grund för de finansiella ramarna är 6720.

Finansiella ramar Invånarantalet i kommunen som ligger till grund för de finansiella ramarna är 6720. Dnr 9016/129.109 Budget 2017 och plan 2018 2019 Utdebitering Skattesatsen för år 2017 fastställs till kronor 23:15 per skattekrona God ekonomisk hushållning Finansiella mål Att de löpande intäkterna täcker

Läs mer

Budgetrapport 2013-2015

Budgetrapport 2013-2015 1 (6) Budgetrapport 2013-2015 Innehållsförteckning Inledning...2 Arbetsgruppen och dess arbete...2 Resursfördelning 2013-2015...2 Skatteintäkter och statsbidrag...2 Besparingar och effektiviseringar 2012-2015...2

Läs mer

Budgetprocessen Okt 2016 direktiv Feb 2017 ram presenteras Apr 2017 dialogdagar Jun beslut

Budgetprocessen Okt 2016 direktiv Feb 2017 ram presenteras Apr 2017 dialogdagar Jun beslut 1 Budgetprocessen Okt 2016 direktiv Feb 2017 ram presenteras Apr 2017 dialogdagar Jun 2017 - beslut 2 Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges 2015 2016 2017 2018 2019

Läs mer

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 Kf 164/2013 Dnr KS 2013/310 Reglemente för resultatutjämningsreserv (RUR) Bakgrund Enligt kommunallagen 8 kap 1 ska fullmäktige besluta om riktlinjer

Läs mer

Boksluts- kommuniké 2007

Boksluts- kommuniké 2007 s- kommuniké Sammantaget blev det ekonomiska resultatet i Södertälje kommun och Telgekoncernen positivt, enligt det preliminära bokslutet. År var målet för god ekonomisk hushållning i kommunen ett positivt

Läs mer

Budget 2007 Fastställd av kommunfullmäktige 2006-11-27

Budget 2007 Fastställd av kommunfullmäktige 2006-11-27 Budget 2007 Fastställd av kommunfullmäktige 2006-11-27 1 KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE...4 BUDGETEN I SAMMANDRAG...5 OMVÄRLDSANALYS...6 BEFOLKNING...7 KOMMUNALA JÄMFÖRELSER...8 ÖVERGRIPANDE MÅL...10 Utvecklingsstrategi...10

Läs mer

bokslutskommuniké 2011

bokslutskommuniké 2011 bokslutskommuniké 2011 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2011 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Budget 2016, ram för 2017och plan 2018; Del I finansiering och resultat

Budget 2016, ram för 2017och plan 2018; Del I finansiering och resultat Datum 2015-09-29 Handläggare Jan Öhlin Direkttelefon 0380-51 88 61 E-postadress jan.ohlin@nassjo.se Kommunstyrelsen Budget 2016, ram för 2017och plan 2018; Del I finansiering och resultat Sammanfattning

Läs mer

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges 1 2013 2014 2015 2016 2017 2018 BNP* 1,3 1,9 2,9 3,2 2,3 1,9 Sysselsättning, timmar* 0,4 2,1 1,5 1,1 0,7 0,4 Öppen

Läs mer

Nothänvisningar NOT 1 VERKSAMHETENS INTÄKTER

Nothänvisningar NOT 1 VERKSAMHETENS INTÄKTER Nothänvisningar NOT 1 VERKSAMHETENS INTÄKTER Driftbudget tkr Bokslut Budget Budget Förändring semesterlöneskuld -238 1 800 1 800 Avsatt till pensioner -15 639-9 469-11 344 Avsättning för särskild löneskatt

Läs mer

Regionkommuner i norra Sverige. Rapportbilaga till utredning av ansökningar från landstingen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland

Regionkommuner i norra Sverige. Rapportbilaga till utredning av ansökningar från landstingen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland Regionkommuner i norra Sverige Rapportbilaga till utredning av ansökningar från landstingen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland Regionkommuner i norra Sverige Rapportbilaga till utredning

Läs mer

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 förutsättningar för åren 2016 2019 Ekonomin i kommuner och landsting har under ett antal år hållits uppe av engångsintäkter. År 2015 är sista

Läs mer

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015-

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015- Ekonomi -KS-dagar 28/1 2015- Innehåll Resultat och balansräkning Budgetuppföljning Bokslut Investeringar i anläggningstillgångar Resultat och balans INTÄKTER Värdet av varuleveranser och utförda tjänster

Läs mer

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April 2015 Ekonomi l Resultat januari april 37 mnkr (67mnkr) l Nettokostnadsökning 8,1 % (1,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,7 % (4,9 %) l Helårsprognos 170 mnkr

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna Färgelanda kommun Verksamhetsplan 2015-2017 Förslag från Socialdemokraterna INNEHÅLLSFÖRTECKNING - ÖVERGRIPANDE MÅL SID 3-7 - EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR, MÅL OCH KOMMUNBIDRAG SID 8-10 2 Vision, mål och

Läs mer

31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN 31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Förslag till landstingsfullmäktiges

Förslag till landstingsfullmäktiges Ledningsenheten 2004-11-09 1 (7) Förslag till landstingsfullmäktiges finansplan 2005 (07) LANDSTINGET KRONOBERG 2004-11-09 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramarna

Läs mer

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 EKONOMISK SAMMANFATTNING 2009-2012 Sammandrag driftbudget 2009-2012 Belopp netto tkr Bokslut Budget Budget Budget Plan Plan 2007 2008 2009 2010

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015:

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015: 1 Budget 2015-2017 Budgetprocessen under valår Budgeten fastställdes av kommunfullmäktige den 18 december. Som regel beslutar kommunfullmäktige om budget vid sitt sammanträde i juni. Härmed är processen

Läs mer

Månadsuppföljning januari mars 2018

Månadsuppföljning januari mars 2018 Resultatet uppgår till 24 mkr för mars månad. Nettokostnaderna har t.o.m. mars tagit i anspråk 24 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 25 %. Hittills under året har kommunen investerat för 46 mkr. Samtliga

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Laholms kommun. Rapport från granskning av årsbokslut Magnus Helmfrid Lina Josefsson Sofie Gydell

Laholms kommun. Rapport från granskning av årsbokslut Magnus Helmfrid Lina Josefsson Sofie Gydell Laholms kommun Rapport från granskning av årsbokslut 2016 Magnus Helmfrid Lina Josefsson Sofie Gydell Resultatanalys 30,6 Kommunens totala utfall i jämförelse med budget och föregående år (mnkr) 19,5 13,1

Läs mer

Periodrapport OKTOBER

Periodrapport OKTOBER Periodrapport OKTOBER 2013 l Resultat januari oktober -102 mnkr (219 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,0 % (2,7 %) l Skatter och statsbidrag 2,3 % (3,3 %) l Helårsprognos -190 mnkr (136 mnkr) Omvärldsanalys

Läs mer

Delårsrapport tertial 1 2014

Delårsrapport tertial 1 2014 Delårsrapport tertial 1 Dals-Eds kommun Kommunstyrelsen -05-28 Innehållsförteckning 1 DRIFTBUDGET... 3 2 KOMMENTARER TILL PROGNOS TERTIAL 1... 4 3 KOMMUNCHEFSDIALOG... 5 4 INVESTERINGSBUDGET... 6 5 RESULTATBUDGET...

Läs mer

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation.... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Nämndernas budgetar

Läs mer

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges 1 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 BNP* 2,9 1,3 0,9 2,7 3,6 3,8 2,9 Sysselsättning, timmar* 2,0 0,7 0,4 0,6 1,4

Läs mer

Resultatbudget. Årets resultat 56 543 20 661 13 725 11 539 15 368. Nödvändigt resultat 22 526 23 150 24 694 25 529 26 328 enl. finansiellt mål (2%)

Resultatbudget. Årets resultat 56 543 20 661 13 725 11 539 15 368. Nödvändigt resultat 22 526 23 150 24 694 25 529 26 328 enl. finansiellt mål (2%) Resultatbudget Vänsterpartiet Verksamhetens intäkter 469 727 500 000 520 000 520 000 520 000 Verksamhetens kostnader -1 480 608-1 587 503-1 690 228-1 733 438-1 768 561 Avskrivningar - 54 759-43 000-46

Läs mer

Bokslutskommuniké 2014

Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2014 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

Förutsättningar och omvärldsbevakning

Förutsättningar och omvärldsbevakning Förutsättningar och omvärldsbevakning 2.1 HÅLLBARHETENS TRE DIMENSIONER Mål för god ekonomisk hushållning i Ale kommun ska medverka till att varje generation tar ansvar för sin konsumtion av kommunal verksamhet

Läs mer

RESULTATBUDGET Prognos Utgifts- Sammanst Sammanst Sammanst tak juni 2015 2015 2016 2017 2018

RESULTATBUDGET Prognos Utgifts- Sammanst Sammanst Sammanst tak juni 2015 2015 2016 2017 2018 RESULTATBUDGET 2015 2015 2016 2017 2018 NÄMNDERNAS NETTOKOSTNADER -2 794,6-3 091,6-3 080,5-3 169,8-3 285,6 Avskrivningar -155,0-162,4-161,0-167,0-174,0 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER -2 949,6-3 254,0-3 241,5-3

Läs mer

Månadsuppföljning januari juli 2015

Månadsuppföljning januari juli 2015 Resultatet uppgår till 47 Mkr för juli månad. Nettokostnaderna har t.o.m. juli tagit i anspråk 57 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 58 %. Hittills under året har kommunen investerat för 103 Mkr. Fyra av

Läs mer

Tanums kommun Budget 2014 Budgetberedningens majoritetsförslag

Tanums kommun Budget 2014 Budgetberedningens majoritetsförslag Tanums kommun Budget 2014 Budgetberedningens majoritetsförslag 1 KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE... 3 BUDGETEN I SAMMANDRAG... 4 VISION OCH UTVECKLINGSOMRÅDEN... 6 GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING... 8 NYCKELTAL

Läs mer

Resultaträkning/kommunen. Finansieringsanalys/kommunen. Belopp i tkr NOT 2003 2002 2001

Resultaträkning/kommunen. Finansieringsanalys/kommunen. Belopp i tkr NOT 2003 2002 2001 Resultaträkning/kommunen Belopp i tkr NOT Verksamhetens intäkter NOT 1 142 626 135.383 134.026 Verksamhetens kostnader NOT 1-635 228-619.231-570.550 Avskrivningar -26 518-25.691-24.651 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning 1(1) Gäller från Diarienummer 2013-01-01 2013/586 040 Antagen: kommunstyrelsen 2013-11-18 139. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Se bilaga 1(5) Datum 2013-05-29 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

Delårsbokslut 2010 Januari - juni med helårsprognos

Delårsbokslut 2010 Januari - juni med helårsprognos 2010-08-24 Delårsbokslut 2010 Januari - juni med helårsprognos 2 Förvaltningsberättelse Sammanfattning Delårsbokslutet är en uppföljning av resultatet under januari-juni 2010 med helårsprognos. Kommunens

Läs mer

TANUMS KOMMUN KOMMUNSTYRELSENS ANVISNINGAR FÖR BUDGET 2015

TANUMS KOMMUN KOMMUNSTYRELSENS ANVISNINGAR FÖR BUDGET 2015 TANUMS KOMMUN KOMMUNSTYRELSENS ANVISNINGAR FÖR BUDGET 2015 Innehållsförteckning SAMHÄLLSEKONOMI... 2 GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING... 5 EKONOMISK UTVECKLING... 6 RESURSBERÄKNING... 11 UPPDRAG TILL NÄMNDERNA...

Läs mer

DRIFTREDOVISNING Budget Bokslut Bokslut Tkr 2005 2005 2004

DRIFTREDOVISNING Budget Bokslut Bokslut Tkr 2005 2005 2004 DRIFTREDOVISNING Budget Bokslut Bokslut Tkr 2005 2005 2004 KOMMUNSTYRELSE Intäkter -1 898-2 419-2 026 Kostnader 36 984 37 273 35 497 Nettokostnader 35 086 34 854 33 471 SERVICEAVDELNING Intäkter -7 945-8

Läs mer

BUDGET 2011, PLAN 2012-2013 ÄLVDALENS KOMMUN

BUDGET 2011, PLAN 2012-2013 ÄLVDALENS KOMMUN ÄLVDALENS KOMMUN BUDGET 2011 OCH VERKSAMHETSPLAN 2012 2013 En ny politisk ledning, kommer att styra Älvdalens kommun de kommande fyra åren. Runt om i kommunen växer framtidstron och förhoppningen är att

Läs mer

Delårsrapport. Vilhelmina. Tertial Kommunstyrelsen, VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel:

Delårsrapport. Vilhelmina. Tertial Kommunstyrelsen, VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: Tertial 2 2018 Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 Innehållsförteckning 1 Kommuninformation... 3 2 Ekonomi... 3 2.1 Redovisningsprinciper...

Läs mer

RESULTATBUDGET. Budgetberedningens förslag. Prognos Utgifts- Sammanst Sammanst Sammanst tak besl. juni

RESULTATBUDGET. Budgetberedningens förslag. Prognos Utgifts- Sammanst Sammanst Sammanst tak besl. juni RESULTATBUDGET tak 2019 2018 besl. juni 2018 2019 2020 2021 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER -3 347,0-3 507,3-3 512,9-3 688,9-3 819,5 Avskrivningar -206,0-205,0-215,0-228,0-240,0 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER

Läs mer

RESULTATBUDGET. Förslag till Budget/plan (M)(L)(C)(MP)(KD)

RESULTATBUDGET. Förslag till Budget/plan (M)(L)(C)(MP)(KD) RESULTATBUDGET tak 2019 2018 besl. juni 2018 2019 2020 2021 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER -3 347,0-3 507,3-3 507,2-3 660,5-3 784,4 Avskrivningar -206,0-205,0-215,0-228,0-240,0 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER

Läs mer

Preliminär Bokslutsrapport December 2016

Preliminär Bokslutsrapport December 2016 Preliminär Bokslutsrapport December 2016 Resultatet uppgår till 59 mkr Nämndernas resultat är sammanlagt 22 mkr bättre än budget Kommunen har investerat för 175 mkr. Samtliga fyra finansiella mål nås.

Läs mer

Fastställd av landstingsfullmäktige Dnr 2013-036 2013-11-26

Fastställd av landstingsfullmäktige Dnr 2013-036 2013-11-26 Fastställd av landstingsfullmäktige Dnr 2013-036 2013-11-26 Finansplan 2014 2016 Tjänstemannaförslag 2013 10 21 Innehåll 1. Inledning 2 2. Ekonomi 2 3. Utdebitering 2 4. Balanskrav 2 5. Ekonomiska förutsättningar

Läs mer

Budget 2018 och plan

Budget 2018 och plan Budget 2018 och plan 2019 2021 7.1 OFÖRÄNDRAD SKATTESATS Verksamhetsplanen 2018 2021 bygger på en oförändrad skattesats på 21:87 kr. 7.2 SKATTEPROGNOS FÖR ALE KOMMUN Ale kommuns skatteprognos för åren

Läs mer

Ekonomisk översikt. Årets resultat. Kommunkoncernens resultat

Ekonomisk översikt. Årets resultat. Kommunkoncernens resultat Ekonomisk översikt Årets resultat Kommunens resultat (förändring av eget kapital) visar för verksamhetsåret 26 ett överskott om 12,5 Mkr, vilket är bättre än tidigare gjorda prognoser. Vännäs Bostäder

Läs mer

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 1 av 5 Kommunstyrelseförvaltningen Jan Lorichs Ekonomichef Kommunstyrelsen Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår att fullmäktige fastställer

Läs mer

Resultatbudget 2016, opposition

Resultatbudget 2016, opposition Resultatbudget 2016, opposition ver 5 5 Verksamhetens intäkter 459 967 520 000 520 000 520 000 520 000 Verksamhetens kostnader -1 570 505-1 664 288-1 723 844-1 775 083-1 813 338 Avskrivningar - 47 440-46

Läs mer

Extraordinära intäkter 0 0 0 Extraordinära kostnader 0 0 0 ÅRETS RESULTAT NOT 6 12.860 34.044 25.879

Extraordinära intäkter 0 0 0 Extraordinära kostnader 0 0 0 ÅRETS RESULTAT NOT 6 12.860 34.044 25.879 RESULTATRÄKNING Belopp i tkr NOT Verksamhetens intäkter NOT 1 135.383 134.026 120.085 Verksamhetens kostnader NOT 1-619.231-570.550-535.214 Avskrivningar -25.691-24.651-23.995 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER

Läs mer

Information om preliminär bokslutrapport 2017

Information om preliminär bokslutrapport 2017 Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2018-01-29 16 Information om preliminär bokslutrapport 2017 KS 2018/3 Beslut Kommunstyrelsen noterar informationen. Sammanfattning av ärendet Ekonomikontoret

Läs mer

Budget 2013 Tanums kommun fastställd av kommunfullmäktige

Budget 2013 Tanums kommun fastställd av kommunfullmäktige Budget 2013 Tanums kommun fastställd av kommunfullmäktige 2012-11-19 1 KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE... 3 BUDGETEN I SAMMANDRAG... 5 VISION OCH UTVECKLINGSOMRÅDEN... 7 GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING... 10 NYCKELTAL

Läs mer

Kompletterande budgetunderlag 2013-2015 April 2012. Västra Götalandsregionen

Kompletterande budgetunderlag 2013-2015 April 2012. Västra Götalandsregionen Kompletterande budgetunderlag 2013-2015 April 2012 Västra Götalandsregionen Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 2 2 Vårpropositionen... 2 2.1 Regeringens bedömning av den samhällsekonomiska utvecklingen...

Läs mer

Ekonomisk rapport april 2019

Ekonomisk rapport april 2019 TJÄNSTESKRIVELSE Tyresö kommun 2019-04-24 Kommunstyrelseförvaltningen 1 (3) Torstein Tysklind Ekonomichef 08-578 29730 torstein.tysklind@tyreso.se Diarienummer 2019/KS 0022 001 Kommunledningsutskottet

Läs mer

Övergripande verksamhetsplan för Färgelanda Kommun

Övergripande verksamhetsplan för Färgelanda Kommun 1 1. 2009-11-24 Övergripande verksamhetsplan för Färgelanda Kommun 2010-2012 Vision, inriktningsmål och ekonomiska mål för verksamhetsplan 2010-2012 Fastställd av fullmäktige 2009-11-18 Dnr 5/2009 U:\Ekonomiavdelningen\Ekonomichef\VP\VP

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv 1 (10) Kommunledningskontoret 2013-04-10 Dnr Ks 2013- Ekonomiavdelningen Birgitta Hammar Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv

Läs mer

BUDGETFÖRUTSÄTTNINGAR BUDGET 2016, PLAN

BUDGETFÖRUTSÄTTNINGAR BUDGET 2016, PLAN DALS-EDS KOMMUN BUDGETFÖRUTSÄTTNINGAR BUDGET 2016, PLAN 2017-2018 BOKSLUTS- OCH BUDGETDIALOG 2015-03-18 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Skatteunderlagsprognos... 3 Befolkningsprognos... 4 Skatteintäkter, generella

Läs mer

Delårsrapport. För perioden 2008-01-01 2008-08-31

Delårsrapport. För perioden 2008-01-01 2008-08-31 Delårsrapport För perioden 2008-01-01 2008-08-31 DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 2008-01-01 2008-08-31 I nedanstående kommenteras den finansiella utvecklingen avseende rapportperioden, jämte prognos för helåret.

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Innehållsförteckning Riktlinjer för god ekonomisk hushållning... 3 Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Självfinansieringsnivå för nya investeringar 5 Resultatutjämningsreserv

Läs mer

Bokslutskommuniké 2015

Bokslutskommuniké 2015 Bokslutskommuniké 2015 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2015 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

Budgetuppföljning 1:a tertialet 2014 - med helårsprognos

Budgetuppföljning 1:a tertialet 2014 - med helårsprognos Kommunledningsförvaltningen Bo Lindström Budgetuppföljning 1:a tertialet 2014 - med helårsprognos Kommunstyrelsen ska vid två tillfällen per år (april och augusti) avge en prognos till kommunfullmäktige

Läs mer

KOMMUNSTYRELSEN 2015-10-28

KOMMUNSTYRELSEN 2015-10-28 TANUMS KOMMUN PROTOKOLL 1(38) Kommunstyrelsen 2015-10-28 KOMMUNSTYRELSEN 2015-10-28 Dnr KS 2015/0557-192 KS 2015/0522-923 Ärende 252 Uppdrag om översyn av säkerheten i Tanums förskolor, skolor fritidsgårdar

Läs mer

12:2 Kommunens verksamhetsredovisning 2003, mnkr

12:2 Kommunens verksamhetsredovisning 2003, mnkr Kommunens finanser 96 12:1 Kommunens verksamhet i sammandrag 2001-2003 2001 2002 2003 Antal invånare, 31/12 117 896 118 581 119 340 Antal årsarbetare i kommunen enligt budget 8 625 9 111 9 100 Verksamhetens

Läs mer

FINANSPOLICY. Färgelanda kommun. Fastställd av Kommunfullmäktige, 148, , Diarienummer

FINANSPOLICY. Färgelanda kommun. Fastställd av Kommunfullmäktige, 148, , Diarienummer FINANSPOLICY Färgelanda kommun Fastställd av Kommunfullmäktige, 148, 2013-12-11, Diarienummer 2013-605 1. Finanspolicyns syfte Denna finanspolicy anger ramar och riktlinjer för hur finansverksamheten inom

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR)

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Urban Sparre 2013-11-21 KS 2013/0865 Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) Förslag till beslut

Läs mer

Vad har dina skattepengar använts till?

Vad har dina skattepengar använts till? Vad har dina skattepengar använts till? Jan Bohman (s) kommunstyrelsens ordförande Åsa Granat kommundirektör Kommunens organisation Kommunfullmäktige Värdegrundsberedning Barn och bildningsnämnd Fritidsnämnd

Läs mer

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Policy God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Innehåll Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Mål och måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning 3 Finansiella mål och riktlinjer 3 Mål

Läs mer

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun KS.2013.0361 2013-08-16 Tomas Nilsson Kommunfullmäktige Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun Ärendebeskrivning Riksdagen har beslutat, prop.2011/12:172, att ge möjlighet för kommuner och

Läs mer

Landstinget Dalarna. Översiktlig granskning av delårsrapport per KPMG AB 1 juni 2010 Antal sidor: 5

Landstinget Dalarna. Översiktlig granskning av delårsrapport per KPMG AB 1 juni 2010 Antal sidor: 5 Översiktlig granskning av delårsrapport per -04-30 KPMG AB 1 juni Antal sidor: 5 2009 KPMG AB, the Swedish member firm of KPMG International, a 1. Inledning och sammanfattning Vi har utfört en översiktlig

Läs mer

Periodrapport Maj 2015

Periodrapport Maj 2015 Periodrapport Maj 2015 Ekonomi l Resultat januari maj -20 mnkr (26 mnkr) l Nettokostnadsökning 7,7 % (2,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,5 % (5,3 %) l Helårsprognos 170 mnkr (246 mnkr) Omvärldsanalys I

Läs mer

Cirkulärnr: 2001:38 Diarienr: 2001/0715 Nyckelord: Bokslut Handläggare: Anders Nilsson Sektion/Enhet: Sektionen för ekonomistyrning Datum:

Cirkulärnr: 2001:38 Diarienr: 2001/0715 Nyckelord: Bokslut Handläggare: Anders Nilsson Sektion/Enhet: Sektionen för ekonomistyrning Datum: Cirkulärnr: 2001:38 Diarienr: 2001/0715 Nyckelord: Bokslut Handläggare: Anders Nilsson Sektion/Enhet: Sektionen för ekonomistyrning Datum: 2001-03-28 Mottagare: Ekonomi/Finans Kansli Revision Rubrik: Kommunernas

Läs mer

Cirkulärnr: 2001:4 Diarienr: 2001/0027. Siv Stjernborg. Datum:

Cirkulärnr: 2001:4 Diarienr: 2001/0027. Siv Stjernborg. Datum: Cirkulärnr: 2001:4 Diarienr: 2001/0027 Handläggare: Sektion/Enhet: Henrik Berggren Siv Stjernborg Finanssektionen Datum: 2001-01-04 Mottagare: Kommunstyrelsen Ekonomi/finans Rubrik: Budgetförutsättningar

Läs mer

Uppdrag till kommunstyrelsen och nämnderna att lägga fram underlag till direktiv för budget 2020 och plan 2021

Uppdrag till kommunstyrelsen och nämnderna att lägga fram underlag till direktiv för budget 2020 och plan 2021 DANDERYDS KOMMUN Majoritetsförslag 1 (7) Kommunstyrelsen Uppdrag till kommunstyrelsen och nämnderna att lägga fram underlag till direktiv för budget 2020 och plan 2021 Majoriteten har tagit fram ett inriktningsförslag

Läs mer

Lednings- och styrdokument FINANS. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011

Lednings- och styrdokument FINANS. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 Lednings- och styrdokument FINANS Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 2012-2015 sidan 1 av 6 God ekonomisk hushållning... 2 Vara kommuns definition... 2 Verksamhetsperspektiv...

Läs mer

bokslutskommuniké 2013

bokslutskommuniké 2013 Ärende 29 bokslutskommuniké 2013 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2013 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

Finansplan 2014-2016 Landstingsstyrelsen 31 oktober 2013

Finansplan 2014-2016 Landstingsstyrelsen 31 oktober 2013 Finansplan 2014-2016 Landstingsstyrelsen 31 oktober 2013 1 Inledning Landstingsfullmäktige fastställde i juni 2013 en strategisk plan med tre årsbudget för åren 2014-2016. I treårs planen anges landstingets

Läs mer

BOKSLUTSRAPPORT 2011

BOKSLUTSRAPPORT 2011 BOKSLUTSRAPPORT 2011 Resultat 16,0 mkr (2010: 40,1 mkr) Resultatmål 30,2 mkr (2010: 30,1 mkr) Avvikelse -14,4 mkr (2010: 10,0 mkr) Procent av skatteintäkter 0,9 % (2010: 2,5 %) Bokslutsrapporten presenterar

Läs mer

Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund. Rambudget 2018

Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund. Rambudget 2018 Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund 2018 Inledning SÄRF:s vision Ett tryggt och olycksfritt samhälle för alla ska genomsyra allt vårt arbete. Under handlingsprogramperioden 2016-2019 ska SÄRF fortsätta

Läs mer

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Årets resultat 25-års bokslut redovisar ett resultat (förändring av eget kapital) på ca + 3,8 mkr miljoner kronor. Detta innebär att resultatet blev ca 2,5 miljoner kronor bättre än vad som hade beräknats

Läs mer

Ekonomisk rapport per

Ekonomisk rapport per Ekonomisk rapport per -10-31 Övergripande ekonomiska händelser Driftbudgetavräkning Det budgeterade resultatet för år uppgår till 27 134. Uppföljningen per den 31 oktober prognostiserar ett helårsresultat

Läs mer

Delårsrapport 2007-08-31

Delårsrapport 2007-08-31 Revisionsrapport* Delårsrapport 2007-08-31 Vänersborgs kommun 2007-10-18 Marianne Wolmebrandt Certifierad kommunal revisor Henrik Bergh *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...3

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserven

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserven Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserven Dokumentnamn Dokument typ Fastställd/upprättad Beslutsinstans Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering

Läs mer

LERUM BUDGET lerum.sd.se

LERUM BUDGET lerum.sd.se LERUM BUDGET 2019 lerum.sd.se Det som överskuggar hela budgeten är att få en välfungerande kärnverksamhet (skola barn- och äldreomsorg). För att möjliggöra detta och skapa en långsikt stark ekonomi krävs

Läs mer

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 POLICY för god ekonomisk hushållning 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 2/8 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Syfte... 3 3 Utgångspunkter och principer... 3 3.1 Avgränsning... 4 3.2 Politiska

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012 4 november 2013 KS-2013/1409.189 1 (9) HANDLÄGGARE Ralph Strandqvist 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt

Läs mer