TURKIET. Förändringens vindar i

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "TURKIET. Förändringens vindar i"

Transkript

1 Utblick För inblick i världen. Utrikespolitiska föreningen i Göteborg. Nr. 3/2008: Buddism, svensk vapenhandel, HBT-status i Polen, svenska soldater i Afhganistan, dokumentärer, ekonomiska kriser med mera. Förändringens vindar i TURKIET

2 FRED. FRIHET. DEMOKRATI. FRED. FRIHET. DEMOKRATI. Inledare > presidentval ambitionstockholm.se Foto: scanpix/per-anders pettersson Lär mer om världen Vi har platser kvar på kurserna Är pizzan för stor för tallriken? Är batteriet slut i fjärrkontrollen? Kina och Indien: visualiseringar av nationer Samerna - historia, politik och identitet Kultur och klimat - en föränderlig historia Buddhismens utmaningar: makt, moral och motstånd i ett globalt perspektiv Mänskliga kommunikationer: uttrycksformer och interaktioner Kulturell mångfald och globala dynamiker Religion och politik I och II Globala genusfrågor I och II Den globala staden Trasslar hörlurarna till ipoden ihop sig? Folk och Försvar ger Perspektiv. Läs mer på eller kontakta oss på tel: , -5843, mejl: FÅ PERSPEKTIV DU OCKSÅ! Just nu får du två nummer av tidningen Perspektiv gratis! Vill du fortsätta att läsa Perspektiv betalar du endast 150 kronor och får den i din brevlåda sex gånger per år. Beställ på folkochforsvar.se och uppge erbjudandekod: BLICK108. Att följa utrikespolitik är sällan tråkigt. Om det inte handlar om amerikanska presidentval förstås. H ade det inte varit för att själva valet är så förbaskat viktigt hade jag gladeligen hoppat över all journalistisk täckning av de båda kandidaternas valkampanjer. Den mesta journalistik som bedrivs under en valkampanj är nämligen inte direkt samhällsjournalistik, utan snarare sportjournalistik. Utrymmet i media ägnas åt tabeller, opinionsundersökningar, valresultat, kampanjstrategier och andra intrikata sätt att försöka besvara frågan vem vinner?. Det hela liknar mest sportsidan där en expert får tippa utgången i kommande stryktipsomgång. Typen av journalistik som riktar in sig på det strategiska politiska spelet under en valkampanj, snarare än de faktiska sakfrågorna, ökar. Detta noterar forskaren James Fallows i sin bok Breaking the news där han menar att den sportliknande journalistiken underminerar väljarnas möjlighet att bilda sig upplysta åsikter och göra välinformerade val. Istället för underbyggd fakta om var politiken faktiskt syftar till, hur politikerna sköter sig och vad de gör med skattepengarna, mäts deras duglighet i hur de står sig i det politiska spelet. Kan Obama locka både de svarta och de latinamerikanska väljarna? blir frågan, snarare än vad planerar Obama göra åt de etniska motsättningarna i det amerikanska samhället?. I den amerikanska tv-kanalen MSNBC rapporterar man till exempel från valrörelsen 24 timmar om dygnet. För att fylla ut tiden ägnar sig journalister och diverse experter åt ändlösa analyser av typen har McCain lyckats måla ut Obama som omogen, och har Obama lyckats måla ut McCain som gammal. I ett inslag analyserades huruvuda Obama hade blivit överexponerad. Inslaget följdes av en röst som förkunnade mer om detta senare. Ironin verkade ha undgått alla utom Jon Stuart, programledare för den politiska/satiriska pratshowen The daily show som frågade MSNBC:s inbjudna nyhetsankare David Gregory: Hur är det ens möjligt att slå ihjäl 24 timmar om dygnet!? Gregory höll såklart inte med om att det var det de höll på med. I vilket fall som helst kan jag gladeligen meddela att det i detta nummer av Utblick inte står ett ord om vare sig Obamas karisma eller att McCains favoritlåt är Abbas Dancing queen. Läs istället om ett Turkiet i förändring, de svenska trupperna i Afghanistan, HBT-situationen i Polen, den svenska vapenhandeln, med mera. Trevlig läsning! Henric Karlsson, redaktör Innehåll: Turkisk identitetskris - s. 4 Vapenhandel - s 6 HBT-situationen i Polen - s. 8 Svenska trupper i Afghanistan - s. 10 Utblick recenserar dokumentärer - s. 13 Ordföranden har ordet - s. 14 Socialt forum i Malmö - s. 15 redaktion Buddisten från Majorna - s. 15 Krisens anatomi - s. 17 Redaktör och ansvarig utgivare: Henric Karlsson Biträdande redaktör: Helena Krantz Skribenter i detta nummer: Sigrid Melchior, Rikard Allvin, Katarina Michnik, Ramia Ebrahimzada, Lisa Persson, Robert Wallsson, Peter Lindh Redigering och layout: Henric Karlsson, Helena Krantz Omslagsfoto: Kalin Velinov Tryck: Trydells. Utblick är Utrikespolitiska föreningen i Göteborgs medlemstidning. Utblick är politiskt och religiöst oberoende. Åsikter som framförs är skribenternas egna. Vi söker alltid nya skribenter, så vill du skriva för Utblick kontakta oss på: Utrikespolitiska föreningen är en förening för dig som är intresserad av utrikespolitik. Vi anordnar intressanta föreläsningar varje vecka. Att vara medlem kostar 100 kronor per år. 3

3 politik t u r k i e t Turkisk turbulens Håll inte tyst mot interventionen. Upp med händerna. Håll inte tyst, ropar demonstranter som protesterar - under påtaglig polisnärvaro - I juli röstade den turkiska författningsdomstolen, med minsta möjliga marginal, för att inte förbjuda regeringspartiet AKP. Premiärminister Erdoğan och president Gül, som hotats av bannlysning från politiken under fem år, kan andas ut. För den här gången. De politiska spänningarna finns kvar och verkar inte avta. text och foto: Sigrid Melchior Sedan 2002 styrs Turkiet av AK-partiet. I europeisk press liknar man ofta partiet med europeiska kristdemokrater och i boken Europa och turken lanserar turkietkännaren och diplomaten Ingmar Karlsson begreppet Allah-demokrater. I parlamentsvalet 2007 fick AKP 47% av rösterna, vilket är långt fler än de som vill ha en islamistisk politik. I stället lockas mittenväljare av partiets ekonomiska och demokratiska reformer. Enligt opinionsundersökningar är AKP:s väljarkår motståndare till att införa sharialagar men ändå finns det en utbredd misstro mot AKP hos den sekulära grenen av den politiska eliten. När AKP hävde förbudet mot att bära slöja på universitetet togs detta som intäkt för att AKP:s egentliga agenda var att smygislamisera landet. Förespråkarna menade i stället att det rör sig om en rättighetsreform. Majoriteten av kvinnorna i Turkiet bär slöja och får nu tillgång till högre utbildning. Ann Dismorr, som tidigare var svensk ambassadör i Ankara, minns stämningen under valvakan Jag var tillsammans med turkiska vänner och de trodde på allvar att Turkiet under AKP skulle bli ett nytt Iran. Slöjlagen har tyvärr förstärkt de känslorna, säger hon. Man måste förstå den rädslan för att förstå polariseringen i Turkiet idag. Om slöjreformen presenterats i ett paket tillsammans med andra åtgärder för att öka den politiska friheten, hade debatten blivit mindre dramatisk, tror hon. Men i stället blev slöjan en symbol. Författningsdomstolen fann lagändringen stå i strid med republikens sekulära författning och därmed revs den upp. Enligt Eyup Ozer, som är student i Istanbul och aktiv i en vänsterpolitisk rörelse, är slöjdebatten ett uttryck för maktpolitik och mot författningsdomstolens agerande mot regeringspartiet AKP. för kampen om vems livsstil som ska dominera. Det handlar inte om att visa religiösa symboler eller inte. Alla städerskor på universitetet har slöja och det har aldrig varit ett problem. Men när människor med makt börjar bära slöja blir det skrämmande för vissa, säger han. i t u r k i e t ä r s k i l l n a d e n m e l l a n s ta d och land stor. Lite svepande kan man säga att folk på landsbygden oftare lever traditionellt och är religiösa medan stadsbefolkningen lever på ungefär samma sätt som i andra europeiska storstäder. Varje år växer Istanbul, Turkiets största stad, med runt människor. I städerna har en religiös medelklass vuxit fram vars köpkraft påverkar kulturen och varuutbudet. Tidigare var de religiösa bara gammalmodiga, men nu har en slags parallellkultur vuxit fram. Klädaffärer har börjat sälja slöjor och en del restauranger nischar sig på att inte sälja alkohol, säger Eyup Ozer. Men det går inte vattentäta skott mellan grupperna. Om man säger så här: Vi tittar alla på samma mainstreamtv. Men idag kommer de religiösa hitta mycket mer som tilltalar dem i programmen än för tjugo år sen. I en sitcom kanske huvudpersonen ber. Det hade varit otänkbart för bara några år sedan, säger han. De religiösa har blivit synligare, ställer mer krav och har större ekonomisk makt, menar Eyup Ozer. Att det är en allt mer självsäker grupp blir tydligt när Istiklâl, Istanbuls huvudstråk, fylls av demonstranter mot författningsdomstolens agerande mot AKP. Majoriteten är AKP-anhängare men demonstrationen lockar fler som är trötta på statstjänstemännen och militärens makt i politiken, liksom fler än traditionellt religiösa röstar på AKP. Turkiet är inne i en pre-post-kemalistisk era. Man omdefinierar statens roll i samhället och vad Turkiet egentligen är, säger Ann Dismorr. Eyup Ozer och hans vänner hyser inga illusioner om regeringspartiet. De demonstrerar för AKP:s rätt att styra landet med sitt demokratiska mandat, men är samtidigt kritiska till den politik de för. Ett par dagar senare möts vi igen på Istiklâl. Denna gång i en ny demonstration, som vänder sig mot AKP. Det är gaypride-tåget som i år är synnerligt politiskt. Lambda Istanbul, den största HBT-organisationen och organisatör för gaypride, har ett par veckor tidigare förbjudits med motiveringen att de sprider omoral. Kimin Ahlâki? - vems moral?- står det på skyltarna som viftar i luften. i t u r k i e t f i n n s f o r t fa r a n d e i n s k r ä n k n i n g a r i yttrandefriheten och de senaste årets demokratiska reformer tycks ha avstannat, vilket även bidrar till att EU-förhandlingarna står och stampar. Lagen som gör det brottsligt att förolämpa turkiskhet ändrades efter press utifrån, bara för att göra det olagligt att förolämpa den turkiska nationen. Ett flertal populära internetsajter, t.ex. Youtube och Wordpress, är blockerade då det förekommit filmsnuttar och texter som förolämpar den turkiska republiken eller dess grundare Kemal Atatürk. Och premiärminister Erdoğan har gjort sig känd för sin småaktiga vana att stämma journalister och komiker för förtal var och varannan gång en skämtteckning dyker upp i turkisk press. Två stora demonstrationer på en vecka. Medan AKP:s öde avgörs i domstol kräver folk förändringar som går utöver partipolitiken. Turkiet genomgår en nationell identitetskris, skrev Ingmar Karlsson i en debattartikel. Alternativen står numera inte mellan militant islam och sekularister, utan mellan fortsatta reformer och status quo. Fakta: Turkiet Det moderna Turkiet grundades 1923 av Mustafa Kemal Atatürk. Principerna för hans republik, en sekulär och centraliserad stat, är fortfarande stark i dagens Turkiet och bevakas av militären. Regeringspartiet AKP (Rättvisepartiet) har islamistiska rötter. Det största oppositionspartiet, republikanska CHP, grundades av Atatürk själv och traditionellt står de nära militären. Författningsdomstolens legitimitet vilar på den konstitution som skrevs efter militärkuppen Turkiet är sedan 1999 kandidatland till EU och förhandlar om medlemskap. 4 5

4 va p e n d e m o k r at i Demokratins svarta får Genom kalla kriget och 2000-talets terrorbekämpning har den svenska utrikespolitiken kännetecknats av värnande om mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar, solidarisk biståndspolitik och rättvisetänkande gentemot tredje världen. I skuggan av detta har Sverige fortsatt att öka sin försäljning av vapen, och det är inga fredskämpar som toppar försäljningslistan. text: Rikard Allvin Vapenexporten i siffror: Svensk krigsmateriel exporterades under 2007 för sammanlagt 9,6 miljarder kronor. De fem främsta mottagarna var: Sydafrika (1,3 miljarder kronor) Nederländerna (1,1 miljarder kronor) USA (840 miljoner kronor) Danmark (750 miljoner kronor) Finland (700 miljoner kronor) Andelen av krigsmateriel för strid uppgick till 38 procent under Under år 2006 utgjorde krigsmateriel för strid 27 procent av den totala exporten. Krigsmateriel för strid är materiel som har direkt förstörelseverkan, som exempelvis granatgevär. Övrig materiel utgörs exempelvis av radarsystem. JAS 39 Gripen - en svensk exportsuccé? I den svenska riksdagen finns det i nuläget två partier som kräver totalstopp av den svenska vapenexporten: Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Källor: ISP (Inspektionen för Strategiska Produkter), årsredovisning 2007 samt Iraq Body Count Foto: Feke Lazslo Den svenska utrikespolitiken har haft en tydlig linje genom kalla krigets dagar. De socialdemokratiska regeringarna, under bland andra Olof Palme, har stått upp för tredje världens rättigheter, hjälpt ANCs kamp mot apartheid i Sydafrika och kritiserat USAs krig i Vietnam talet och kampen mot terrorismen har utåt sett inte förändrat svensk utrikespolitik. Både den Göran Perssonledda socialdemokratiska regeringen och den nuvarande alliansregeringen har marknadsfört sig som värnare om demokratiska värderingar och försvarare av mänskliga rättigheter. b a k o m d e n va c k r a fa s a d e n har Sverige dock efter andra världskrigets slut etablerat sig som en av världens största vapenexportörer. Pansarfordon, stridsflygplan och antistridsvagnsvapen hör till några av de produkter som massexporterats till såväl demokratier som diktaturer. Svenska vapen har kommit att användas i nästan samtliga mellanstatliga konflikter de senaste 60 åren. På båda sidor. Inspektionen för Strategiska Produkters (ISP) årliga rapport över den svenska vapenexporten visar att den även idag är en miljardindustri som bara verkar växa. Under rekordåren 2005 och 2006 såldes vapen för drygt 10 miljarder kronor, där de stora mottagarna var, ur människorättssynpunkt, tvivelaktiga länder som Pakistan och Indien. En av de senaste årens största mottagare av krigsmateriel för strid är USA, vars krig i Irak har inneburit en 6 rejäl ekonomisk inkomst för svensk vapenindustri sedan kriget inleddes år Rapporter från Englandsbaserade Iraqi Body Count uppskattar antalet döda i civila till knappt En vetenskaplig rapport från hösten 2006 gjord av brittiska och irakiska forskare hävdar att hela civila dödats i Irak sedan invasionens början. Oavsett vilken siffra som stämmer har svenska vapen bidragit till hundratusentals civila dödsfall, bara i Irak. Totalt har USA importerat svensk krigsmateriel till ett värde av drygt 800 miljoner kronor under 2007, trots att landet alltså bedriver en icke FN-sanktionerad ockupation av Irak. Under det senaste året har den totala andelen såld krigsmateriel minskat. Anmärkningsvärt nog har dock den del av vapenexporten som benämns som krigsmateriel för strid, det vill säga de produkter som har förstörelsebringande verkan, ökat med hela 25 procent års största importör av svensk krigsmateriel var Sydafrika, vars import uppgår till ett värde av 1,3 miljarder kronor. Främst är det JAS-plan som exporterats till Sydafrika, ett köp som av många ses som ett tack till Sverige för landets bistånd till ANC under apartheidtiden. Det sydafrikanska tacket blir konkret ett köp av vapen till miljardbelopp, pengar som i stället kunnat investeras i utbildning eller AIDS-bekämpning. Samma mönster följer vapenexporten till Pakistan under Även om möjligheten till nya exportavtal med Pakistan tillfälligt stoppades på grund av maktskiftet och oroligheterna där, fullföljde regeringen tidigare ingångna avtal. Även med Thailand fortsatte regeringen att driva förhandlingar om försäljning av JAS Gripen, trots den militärkupp som skedde där under år Samtidigt bryter den pågående exporten till både Pakistan och Thailand mot de principer som satts upp av den svenska riksdagen, där stater som bryter mot mänskliga rättigheter exkluderas från möjligheten att importera krigsmateriel från Sverige. f r e d r i k r e i n f e l d t s r e g e r i n g är som sagt inte ensam om vapenexporter till demokratiskt och människorättsligt tvivelaktiga stater. Den fullföljer snarare en politik förd av den tidigare regeringen under vilken försäljningen av krigsmateriel stadigt ökat under 2000-talet. Bland 2000-talets importörer av svensk krigsmateriel finns länder som Bahrain, Malaysia och Tunisien, länder som systematiskt kränkt mänskliga rättigheter inom sina egna gränser. Max Andersson, göteborgare och miljöpartistisk riksdagsledamot, tycker att den svenska vapenexporten bör avvecklas: Som det ser ut idag så hamnar svenska vapen i länder där det finns stor risk att de används i krig, eller för att förtrycka människor. Det finns ett regelverk för vapenexporten, men det fungerar inte, säger han. Trots de vackra orden i de politiska högtidstalen exporterar Sverige ändå vapen till USA och Storbritannien, som bedriver ett ockupationskrig i Irak. Sverige exporterar också till länder som Kazakstan, Brunei, Indonesien, Malaysia, Thailand, Indien, Pakistan, Bahrain, Egypten, Förenade Arabemiraten, Oman, Saudiarabien, Tunisien, Mauritius och Namibia, länder som antingen är inblandade i konflikter eller kränker de mänskliga rättigheterna. den svenska regeringen har sedan det moderatledda övertagandet kritiserat andra stater för att bryta mot de mänskliga rättigheterna. Regeringen har bland annat hamnat i ett diplomatiskt bråk med Kuba efter att ha kritiserat landet för att brutit mot mänskliga rättigheter inom sitt eget land. Trots detta fullföljer alliansen den socialdemokratiska traditionen och fortsätter att exportera krigsmateriel till samma sorters odemokratiska och människorättsligt tvivelaktiga stater, i kontrast mot rådande svensk lagstiftning. Vapenexportens förespråkare framhåller den strategiska vikten av en egen vapenindustri, och de ekonomiska fördelarna med densamma. Frågan är dock hur de strategiska och ekonomiska fördelarna bör vägas mot de dödsfall och förtryck som de svenska vapnen bidrar till. 7

5 p o l e n h b t MELLAN TOLERANS och fobi Förslag att förbjuda homosexuella att arbeta som lärare, hindrade och nedslagna Pridedemonstrationer, förbud att adoptera barn eller registrera partnerskap. I Polen är situationen för HBT-personer alltjämt svår. Ändå kan en långsam positiv förändring skönjas. text: Katarina Michnik foto: Lars Jonsson För tre år sedan publicerades Michal Witkowskis roman Lubiewo i Polen. Boken som består av två delar, handlar bland annat om två medelålders homosexuella män som inte kan förlika sig med dagens samhälles kamp för hbt-rättigheter utan envisas med att leva kvar i den fantasivärld som de tvingades att skapa under kommunisttiden. Romanen har gjort stor succé bland både läsare och kritiker. Under 2006 belönades den bland annat med två polska framstående litterära utmärkelser. m e d l u b i e w o s f r a m g å n g i å ta n k e, är det relevant att fråga sig hur situationen ser ut för hbt-personer i Polen idag. Sett till juridiska bestämmelser är relationer mellan personer av samma kön tillåtna sedan Att registrera ett partnerskap, att ingå äktenskap eller att adoptera barn är däremot inte möjligt. Lagar reglerande diskriminering eller utsatthet av hbt-personer är få, det enda egentliga juridiska skyddet är lagen mot negativ särbehandling inom arbetslivet. Och problemen är fler. Även om det inte finns några lagar som öppet diskriminerar homosexuella, lämnar tolkningen av dem mycket att önska, menar Tomasz Szypula, sekreterare i hbt-organisationen KPH. Homofobin är stor i Polen, både i det offentliga livet och i det privata, säger Yga Kostrzewa, presstalesman för organisationen Lambda Warszawa, i en intervju. Ändå sker det en långsam positiv förändring bland allmänhetens inställning, fortsätter hon. Enligt undersökningar som CBOS, det polska opinionsinstitutet, genomfört har acceptansen ökat hos de tillfrågade de senaste åren. Vad gäller tolerans är skillnaden mellan storstäder och resten av landet märkbar. I Warszawa och andra folkrika städer är det lättare för homosexuella par att leva tillsammans då öppenheten bland allmänheten är större, förklarar Szypula. < Borgmästaren i Warzawa tillät förra året Pridemarchen på huvudstadens gator. Tidigare år har den omgärdats av förbud och hinder. Skiftet från en starkt konservativ till en mer mittenorienterad regering väcker hopp om förbättrade förhållanden för sexuella minoriteter i Polen. Bilderna är från Pridemarchen i Warsawa < < < Även om det inte finns några lagar som öppet diskriminerar homosexuella, lämnar tolkningen av dem mycket att önska. Lubiewo av Michal Witkowski kom ut i svensk översättning i maj I Polen är homosexualitet kontroversiellt Av denna anledning får KPH:s handlingar motta mycket kritik och protester från samhället säger Tomasz Szypula, sekreterare i hbt-organisationen KPH s i t u at i o n e n ä r d o c k ö v e r l a g s v å r. Både Kostrzewa och Szypula säger att privata och offentliga personers kränkande uttalanden mot och behandling av hbt-personer är mycket vanliga. Pridemarscher och demonstrationer har tidigare år upprepade gånger förbjudits eller hindrats i flera polska städer, i maj i år tillkännagav den polska nationella blodcentralen sina planer på att införa ett förbud mot blodgivning från homo- och bisexuella och försök har gjorts från statens sida till att införa inskränkande lagar rörande hbt-personers rättigheter. Bland annat har förespråkare för den föregående regeringen (som förlorade det extrainsatta parlamentsvalet i oktober 2007) arbetat för att juridiskt förbjuda homosexuella från att arbeta som lärare. Samtidigt kan några få framsteg skönjas. Efter fler års förbud tilläts förra årets Pridemarsch att hållas i Warszawa av stadens borgmästare. Det genomförda regeringsbytet, från en starkt konservativ och homofobisk högerregering till ett mer mittenorienterat styre har väckt svaga förhoppningar om förbättring. Men än har den nya regeringen inte visat intresse för hbt-personer och har exempelvis ställt sig emot införandet av juridiska partnerskapsregistreringar. Även om det var mycket positivt med regeringsskiftet, talar inget för att den nya regeringen skall medföra en bättre och mer seriös behandling av homosexuella än den idag rådande, säger Kostrzewa. d e t f i n n s e t t t j u g o ta l hbt-organisationer i Polen idag. Den nationella Kampania Przeciw Homofobii, KPH, (i svensk översättning: Kampanj mot Homofobi) och Lambda Warszawa hör till de främsta. Till organisationernas huvudsakliga arbetsuppgifter hör att bevaka hbt-personers rättigheter, att stärka och föra hbt-personers talan, att utbilda för att öka kunskap och tolerans bland allmänheten och att tjäna som informationskanal. Sett till antalet hbt-personer i Polen är anslutningen till organisationerna liten. Detta beror på två saker. Dels på en ovilja och rädsla att öppet gå ut med sin sexuella läggning, dels på att det till följd av det kommunistiska arvet i Polen idag finns en motvilja till organisering överhuvudtaget. Allmänhetens inställning till hbtorganisationer är ofta negativ. I Polen är homosexualitet kontroversiellt. Av denna anledning får KPH:s handlingar motta mycket kritik och protester från samhället, säger Szypula. I januari 2006 bildades nätverket Polbalt, i vilket bland annat svenska och polska hbt-organisationer ingår. I RFSL:s kongressrapport RFSL:s arbete gentemot Polen-Baltikum 2007 hittas en kortfattad beskrivning av det pågående samarbetet. Detta har bestått i ekonomiska bidrag från RFSL, stöd från svenska organisationer genom fysisk närvaro vid Pridemarscher i Polen, samtal med politiker samt att seminarier och konferenser har hållits. Förhoppningen är att Polbalt skall utökas i framtiden. Vi betraktar samarbetet med RFSL mycket positivt, genom det har vi kunnat öka vår kunskap och utbyta erfarenheter med varandra. Självklart hoppas vi på ett fortsatt samarbete i framtiden. För än finns det mycket att göra inom hbt-frågor i Polen, avslutar Szypula. 8 9

6 r e p o rta g e a f g h a n i s ta n Foton: Michael Wallman och Anette Strömberg Svenska fredssoldater i Afghanistan Spår från konflikten som präglat landet senaste 30 åren finns hela tiden med i bakgrunden. Det råder skilda meningar i frågan om International Security Assistance Forces (ISAF) närvaro i Afghanistan. Debatten kring den svenska ISAF-truppens insats och huruvida militärt stöd är den rätta vägen för Sverige att bedriva bistånd har väckt mycket uppmärksamhet den senaste tiden. Men vad vet vi egentligen om den svenska ISAF och deras betydelse för fred och stabilitet i Afghanistan? text: Ramia Ebrahimzada Den internationella säkerhetsstyrkan ISAF etablerades vid årsskiftet 2001/2002 under FN-mandat för att stödja den afghanska regeringen med att upprätthålla säkerheten i huvudstaden Kabul. Hösten 2003 togs det över av Nato som i sin tur utvidgade mandatet till att omfatta hela landet för att fortsätta agera som en säkerhetsbevarande styrka. Den 4 april 2007 var det äntligen dags för samtliga inom Förstärkningsstyrkan 13 (FS 13) att bege sig till uppdragslandet Afghanistan. För yrkesofficeren Michael Wallman, till vardags verksam i regementet i Skövde, var FS13 hans första utlandstjänst. Redan som barn drömde han om att jobba inom militären och kunna göra en insats för världen. Efter examen 2005 beslöt han sig för att göra utlandstjänsten. Att det blev just Afghanistan berodde främst på slumpen, berättar han. Hans första intryck från det nya landet, som skulle vara hans hem under de kommande 7 ½ månaderna, var att det var väldigt fattigt där. Det är så svårt att kunna bilda sig en uppfattning om misären och den utbredda fattigdomen i Afghanistan endast utifrån den förberedande grundutbildningen. Man måste se det själv för att kunna förstå det. Spår från konflikten som präglat landet de senaste 30 åren finns hela tiden med i bakgrunden i form av sönderbombade byggnader eller kvarlämnade stridsvagnar. Men detta till trots fascinerades han ändå av det vackra landskapet. Michael berättar att han blev väldigt positivt överraskad av afghanernas gästfrihet och deras bemötande i allmänhet. De var alltid så pratglada och generösa trots att de själva levde i en sådan misär. Folk hälsade alltid och bjöd på mat även om det bara var en ytlig bekantskap. Detta är något som har berört mig väldigt mycket. i b ö r j a n va r d e t v ä l d i g t s v å r t för honom att vänja sig vid synen av kvinnor iförda burka. Redan under grundutbildningen fick soldaterna instruktioner om att inte försöka kommunicera med dem, dels för kvinnornas egen säkerhet men också för risken att det skulle uppfattas som en förolämpning gentemot afghanerna. Men det hade verkligen varit intressant att få höra just deras historia, säger Michael. Det tog inte lång tid innan han kom in i sina arbetsrutiner och började bekanta sig med de övriga på den svenska kampen, Camp Northen Lights, som för övrigt delades med de finska soldaterna. En order kom dagen innan den skulle utföras och som gruppchef gick han sedan igenom den med övriga gruppen för samordning. Som soldat var man ständigt på sin vakt och höll utkik efter potentiella hot, såsom beskjutning utifrån eller att någon placerade explosiva ämnen i våra fordon under tiden som man distraherades av samtal med byborna. Även iscensatta olyckor på vägarna, där hemgjorda vägbomber avsedda för ISAF-fordon i förväg hade placerats utmed vägarna, utgjorde en hotbild som vi var tvungna att ha i åtanke. Alla som följt Fredsstyrkan på TV4 har sett hur de svenska soldaterna har skänkt kläder, leksaker och mat till föräldralösa barn och andra civila. Det som dock inte framgått av programmet är att samtliga insatser har skett på de enskilda soldaternas egna initiativ. Vi samlade ihop pengar inom kampen för att bekosta sådana projekt. Det mest symboliska av dessa var att köpa drakar till barnen och låta dem få leka igen, i och med att det var förbjudet att flyga drakar under talibantiden. Barnens glädje över en sådan liten gest är svårt att återge i ord. Michael berättar att det fanns stunder då han kände sig väldigt frustrerad över att inte kunna hjälpa människorna ännu mer. Vi var ofta ute i byarna och frågade dem vad de behövde, men av ekonomiska skäl kunde vi ändå inte hjälpa dem även om kunskapen fanns, säger han. Därför tycker han att det vore bra om den svenska ISAF kunde förfoga över en del av den årliga biståndssumman just för att bedriva sådana lokala projekt på plats. På så sätt skulle det afghanska folket se att även Sverige bidrar till återuppbyggnaden av landet, ungefär som tyska och brittiska ISAF gör i dagsläget. Allt skulle givetvis redovisas för biståndsgivaren så att det står svart på vitt att pengarna gått till avsett ändamål. d e n s v e n s k a i s a f-t r u p p e n består inte endast av yrkesmilitärer, det finns även utrymme för civiltjänstgöring. Så blev fallet för undersköterskan Anette Strömberg som deltog i det medicinska teamet. Att utmana mig själv och prova militärlivet samt att lära känna en annan kultur var nog det som lockade mig till ISAF, berättar Anette. Efter åtta veckors grundutbildning var det äntligen dags för henne att sätta kunskaperna på prov, väl medveten om de svåra förhållandena i det nya landet. Till hennes arbetsuppgifter hörde bland annat tjänstgöring i sjukstugan som erbjöd dagsjukvård till samtliga i Camp Northern Lights samt arbete i Medcaps ute på landsbygden. Dessa Medcaps bestod av uppställda tält där primärvård kunde erbjudas till lokalbefolkningen. Varje mottagningssession pågick i ca 4 timmar och över 150 patienter kunde undersökas och behandlas under denna tidsram. Fokus för denna verksamhet låg på de tillstånd som kunde åtgärdas på plats, såsom maskinfektioner hos barn 10 11

7 Fakta: ISAF i Afghanistan ISAF består i dagsläget av ca personer från 37 länder. Den svenska andelen utgörs för närvarande av 375 personer som ansvarar för ett Provincial Reconstruction Team (PRT) omfattande fyra provinser, ett område motsvarande en fjärdedel av Sveriges area. Till gruppens arbetsuppgifter hör bland annat: Kultur > film > Utblick har kollat på dokumentärer Att säkerställa transporten/eskorten för de olika rådgivarna, lokala myndigheter på besök eller sjukvårdspersonal vid utryck ning. Att patrullera i sina area of responsibility (AOR) och vakta kampen. Att utbilda och understödja den lokala poliskåren i deras arbete. Att föra dialog med byäldsten, samla information och försöka förklara för dem vad ISAF gör i landet. Att vid eventuell olycka spärra av området och i första hand låta den afghanska polisstyrkan sköta själva insatsen. Detta i syfte att visa att afghaner själva kan ta hand om sina problem och på så sätt öka folkets förtroende för sin egen polis. Vi var ofta ute i byarna och frågade vad de behövde. eller järnbrist hos kvinnliga patienter. Både undersökningen och medicineringen bekostades helt av den svenska ISAF. Medcapsen var enormt uppskattade hos byborna. Tyvärr fick vi bara genomföra det tre-fyra gånger under hela missionen eftersom bombhot och den bristande säkerheten i området begränsade det medicinska teamets rörelsefrihet. Endast i sällskap av skyttegruppen, som ansvarade för säkerheten i och utanför dessa sjukvårdstält, fick vi lämna kampen. Vid akuta fall fick patienterna istället föras till kampens sjukstuga eller till det tyska fältsjukhuset Mehr Mal. f ö r b å d e m i c h a e l wa l l m a n o c h a n e t t e s t r ö m b e r g rådde det blandade känslor inför hemkomsten. Det blev en märklig övergång, ena dagen på kampen och nästa dag tillbaka till sitt gamla liv i Sverige. Separationen från kollegerna som varit ens familj och vänner var det jobbigaste för båda två. Väl hemma i Sverige erbjöds samtliga inom FS 13 kontakt med kuratorer Foto: Anette Strömberg och terapeuter efter eget behov, ett mycket uppskattat initiativ från försvarets sida. Vad ISAFs närvaro har för betydelse för Afghanistans återuppbyggnad idag får nog tiden utvisa. Att bedriva lokala projekt som Michael föreslår kan vara ett sätt att gynna rekonstruktionen i landet under förutsättningen att de ekonomiska resurserna ökar och omfördelas. Ett stort problem idag är att många blandar ihop ISAF med den USA-ledda styrkan Operation Enduring Freedom (OEF) vars främsta uppgift är att jaga terrorister. Att Nato dessutom leds av en amerikansk general, tidigare inblandad i OEF, kan öka förvirringen ytterligare med svårigheter att urskilja den säkerhetsbevarande styrkan ISAF från den krigförande OEF. Den diffusa gränsen i samarbetet mellan ISAF och USA måste snart klargöras för att inte den svenska insatsen ska vara förgäves. Att bedriva bistånd genom att sända fler soldater till landet kan alltid ifrågasättas, men i dagsläget är detta tillsammans med den enskilde svenska soldatens välvilja och solidaritet med civila afghaner en av hörnstenarna för landets återuppbyggnad. The road to Guantanamo, Darwins mardröm och Where in the world is Osama Bin Laden? Necrobusiness Girighet 95 minuter, Polen/Sverige Regi: Richard Solarz UUUUU I begravningsbranschen är strävan efter maximerad inkomst stark. För några år sedan uppstod ett affärsarrangemang i den polska staden Lodz akutsjukvårdare tipsade, mot ersättning, begravningsbyrårepresentanter om nyligen avlidna. För att öka sin rapporteringskvantitet, påskyndade en del av ambulanspersonalen sina patienters död. Necrobusiness är ett reportage om det inträffade. Men trots situationens allvar är filmen stundtals underhållande och nästintill skrattframkallande, mycket tack vare den framförda dialogen vars innebörd tyvärr går förlorad till viss del i översättningen. Därutöver finns det flera faktorer som drar ner betyget. Filmen är något för lång, något för seg och stundtals något för personlig. Tråkigast är dock att filmmakarna inte litar på sitt material och helt i onödan försöker förstärka stämningen, medförande att en i grunden mycket stark autentisk historia ges fiktiva och försvagande drag. Katarina Michnik Darwins mardröm Girighet minuter, Frankrike Regi: Hubert Sauper Med: Dimond Remtulia mfl. UUUUU För ungefär fyrtio år sedan planterades några nilabborrar ut, som ett vetenskapligt experiment, i Victoriasjön i Tanzania. Fiskarna förökade sig mycket snabbt och slog ut de flesta av de övriga fiskarterna. Trots att nilabborren fångas i enorma mängder varje dag, lever majoriteten av lokalbefolkningen i fattigdom och hotas av svält. För så gott som all fisk exporteras och vinsten tillfaller bara några få. Saupers verk kan betraktas på olika sätt: som ett inlägg rörande västvärldens roll inom globaliseringen, den medicinska och sociala situationen i Afrika eller miljödebatten. Trots att flera olika problem granskas från flera olika synvinklar, är filmen väl sammanhängande. Därutöver är den effektivt uppbyggd och nöjer sig inte bara med att passivt rapportera om en skakande verklighet, utan ser till att gräva efter och avslöja ny, trolig och relevant information. Därmed hör Darwins mardrömtill de dokumentärer som absolut inte bör missas. Katarina Michnik The road to Guantanamo Paranoia 95 minuter, USA Regi: Michael Winterbottom UUUUU Tre kamrater reser till Pakistan för att delta i en väns bröllop. Då de har lite tid över innan festligheterna tar vid, bestämmer de sig för att resa över gränsen till Afghanistan. Kort därefter hamnar de bland en grupp talibaner, tas tillfånga, överlämnas till amerikanska soldater och förs till Guantanamo Bay. Efter två år i fångenskap friges de då inget åtal kunnat väckas. Winterbottom är en duktig hantverkare. Filmen är välgjord - intervjuer, autentiska inslag och dramatiserade scener blandas på ett effektivt och övertygande vis. Därutöver är den bra spelad och saknar den tråkiga skolbiopedagogik som ofta kan hittas hos spelfilmsdokumentärer. Tråkigt är däremot att den, likt sina föregångare, nöjt sig med att hävda de, på den amerikanska basen, inspärrade människors oskuld och inte vågat ta nästa steg genom att diskutera huruvida en demokrati får tortera och på obestämd tid frihetsberöva även skyldiga personer. Katarina Michnik Where in the world is Osama Bin Laden? Intolerans 93 minuter, USA Regi: Morgan Spurlock UUUUU Morgan Spurlock, mannen bakom Super size me (2004), skall bli pappa. För att skydda sitt ännu ofödda barn, beslutar han sig för att göra det som USA:s samlade militära krafter misslyckats med: hitta Osama Bin Ladin. Bäst skulle detta kunna beskrivas som en feelgooddokumentär. Den kommer inte vinna några priser för dramatiska avslöjanden, istället siktar Spurlock på att skapa ökad tolerans och förståelse. Genom att rikta kameran mot vanliga människor i diverse länder i mellanöstern, visar Spurlock för sina landsmän att det inte är de eller deras religion som är fienden, utan maktlystna politiker och religionens förvrängare. Syftet således gott, men på sina ställen blir det alltför hattigt och ytligt då kameran bara pekas mot någon oidentifierad person som får frågan Vad tycker du om Osama? Humorn som uppstår, exempelvis när Spurlock råkar finna Bin Laden Aviation Agency i den saudiska telefonkatalogen, förlåter dock sporadisk intellektuell grundhet. Henric Karlsson 12 13

8 Utr i k e s p o l i t i s k a Fö r e n i n g e n in f o r m e r a r a k t u e l lt Ord f ö r a n d e n har ordet Akt u e l lt i f ö r e n i n g e n Det var inte det allra bästa vädret på valborgsmässoaftonen 2008 och en eller annan cortègebesökare blev regnblöt. Men för oss på Utrikespolitiska föreningen var det en alldeles särskild dag. Inom ramen för studenternas stora valborgsfirande i Trädgårdsföreningen fick vi nämligen Guldtummen, Göteborgs studenters stora pris. Motiveringen tål att citeras i sin helhet: Guldtummen tilldelas Utrikespolitiska föreningen för sitt stora engagemang i globala frågor. Utrikespolitiska föreningen har genom väl genomförda föreläsningar och tidningen Utblick framgångsrikt väckt intresset för vår omvärld hos Göteborgs studenter. Priset delas ut årligen av den Götheborgske Spionen, Chalmers kårtidning Tofsen och studentradion k103. Vi är naturligtvis glada och stolta över denna utmärkelse! Det är många som genom tiderna har bidragit till att göra Utrikespolitiska föreningen i Göteborg till vad den är idag. Jag vill därför ta tillfället i akt att tacka er alla! Nu har det gått ett tag sedan valborg och hösten knackar på dörren. Men det finns ingen anledning att sörja över sommarens slut. En ny termin betyder nya spännande aktiviteter med UF. Höstens stora satsning är Utrikespolitiska Konventet som går av stapeln 9-11 oktober i Stockholm. Konventet är ett samarbete mellan alla våra systerföreningar inom Utrikespolitiska förbundet Sverige. Årets tema är Sverige i världen inför ordförandeskapet i EU 2009 och bland talarna kan Carl Bildt, Cecilia Malmström, Pierre Schori, Mona Sahlin, Margot Wallström och Maria Wetterstrand nämnas. Gå gärna in på se för mer information. Om du vill åka med oss till Stockholm, hör av dig! Här i Göteborg blir det föreläsningar och debatter om så vitt spridda ämnen som militariseringen av yttre rymden, sexualitet ur ett globalt perspektiv, sambandet mellan fotboll och politik och naturligtvis presidentvalet i USA. Slutligen vill jag uppmuntra dig som läser dessa rader att bli aktiv i Utrikespolitiska föreningen. Vi uppskattar alltid nya ansikten som kommer med nya perspektiv och nya idéer. Är du intresserad av globala frågor och vill ingå i ett stort nätverk så är vi rätt förening för dig! Vi ses! Niklas Hill 14 f ö r e l ä s n i n g a r 11 s e p t Colombia Knarkkriget 18 s e p t Sveriges roll som president i EU Föreläsare: EU-minister Cecilia Malmström 25 s e p t Positiv utveckling i Afrika 2 o k t Gazaremsan 9 o k t Tchad 16 o k t NATO-debatt, i samarbete med Folkuniversitetet. OBS! Hålls på Folkuniversitetet vid Järntorget 23 o k t Fotboll och Politik 30 o k t Sexualitet i ett globalt perspektiv 4 n o v Presidentvalet i USA OBS! Ändrat till tisdag 13 n o v Kultur som ett politiskt instrument 20 n o v Lobbyism inom Europeiska Unionen 27 n o v Militariseringen av rymden 4 d e c Indonesien 11 d e c Deklarationen om Mänskliga rättigheter 60 år 18 d e c Korruption i västvärlden Föreläsningarna startar 18:30 om inget annat anges och hålls i Sappören på Sprängkullsgatan 25. Inträde: 20 kr, gratis för medlemmar. Ämnena är preliminära och kan komma att ändras. lunch lectures Lunch lectures are held in English and are taking place pm at the School of Global Studies. s e p t 10 s e p t 24 European Social Forum Chile military coup Socialt forum i Malmö European Social Forum (ESF) är ett event som under fem dagar förenar Europas sociala rörelser under devisen Ett annat Europa är möjligt. Den september hålls forumet i Malmö. Men vad är då ESF? text: Lisa Persson För femte gången är det dags och i år har turen kommit till Sverige och Malmö att efterträda Florens, Paris, London och Aten som värd för ESF. European Social Forum föddes ur World Social Forum som för första gången hölls i Porto Alegre i Brasilien Tanken var att skapa en global motvikt till den dominerande politiken och samla ett motstånd mot nyliberalismen. Intresset för forumet exploderade under åren i Porto Alegre. Det första forumet samlade deltagare, det tredje över De europeiska forumen har dragit deltagare. Genom att skapa en mötesarena med bred spännvidd syftar forumen till att bli en levande och vital kraft för nya samarbeten, initiativ och strategier i kampen för en rättvisare världsordning. Forumen har en platt organisationsstruktur, partier tillåts inte delta och inga beslut tas i dess namn. s t o m m e n i f o r u m e t består av organisationsledda seminarier och workshops som blandas med musik, demonstrationer, aktivism och kulturhappenings. Förberedelserna är många. Runt 500 organisationer kommer att delta. 600 tolkar och ungefär 1000 volontärer måste mobiliseras. Budgeten ligger på 16 miljoner kronor och ska uppnås nästan helt utan kommersiell finansiering, framförallt genom deltagaravgifter och bidrag. Så vad står på ESFs agenda i år? Om det hetaste ämnet 2003 var Irak-kriget är det i år utan tvekan klimatfrågan, säger Ellie Cijvat, aktiv i flera av ESFs arbetsgrupper och i miljöförbundet Jordens Vänner. Men även arbetsrätt, privatiseringar och välfärdsfrågor kommer att vara centrala teman i debatten. På ESFs hemsida står att forumet inte ska ses som en enskild händelse, utan som en process. Idén är att skapa en mötesplats och inspirationskälla för en bred sammansättning av organisationer, som sedan mynnar ut i lokala initiativ som tar vid och fortskrider arbetet. Ellie Cijvat vill inte beskriva ESF som ett vänsterprojekt, eftersom forumet ger uttryck för ett betydligt bredare och mer skiftande fenomen än vad som ryms inom begreppet traditionell vänster. Vilka konsekvenser kan ESF tänkas få kan ESF verkligen bli en reell motkraft mot den dominerande politiken? I viss mån är det redan det, menar Ellie Cijvat, dels genom de rent konkreta massmobiliseringar som vissa av forumen resulterat i, till exempel det massiva antikrigsmotstånd mot Irak-kriget som startade på forumet Dels genom att på ett mer övergripande plan stärka en bred progressiv rörelse underifrån och få upp dess frågor på dagordningen. e l l i e c i j vat u n d e r s t ry k e r o c k s å v i k t e n av att individer och organisationer träffas över gränserna, delar erfarenheter och lär av varandra. Malin Arvidsson från Attac i Malmö säger i ESFs mobiliseringstidning Ett annat Europa är möjligt: ESF kan bidra till att bryta en känsla av maktlöshet genom att visa på alla de människor som kämpar för något bättre. Jag tror att möten med andra människor som kämpar ger mod och kraft att göra något själv. European Social Forum (ESF) För mer om World Social Forum, se Jens Ergons film Esperanza. Vill du volontärjobba på ESF i Malmö i september? Se för mer information. 15

9 Fakta: Buddismen r e p o rta g e b u d d i s m Buddha föddes som Siddharta Gautama i i Lumbini i norra Indien år 623 f Kr. Han gav sig ut i världen för att söka sanningen, bland annat genom meditation, och fann den en natt under ett bodhiträd. Han blev då Buddha - den upplyste. Det är Dhamma, Buddhas lära, som är det väsentliga inom buddismen. Framförallt handlar det om sökande efter upplysning, till exempel genom meditation. Enligt många buddister är det egentligen inte en religion utan snarare andlig upplysningsvetenskap. Det här är rätt väg, det är rätt metod, det är nog bäst att jag blir buddist. En av grunderna i buddism är de fyra sanningarna, som alla mer eller mindre går ut på lidande. Detta lidande är lärande och något som fortsätter genom alla ens liv - tron på reinkarnation är också en av grunderna - tills lidandet är slut och man når total frid i Nirvana, vilket är varje buddists mål. Buddismen har många grenar och den tibetanska buddismen är en av dem. Dess överhuvud Dalai lama är en högst upplyst person men som ändå reinkarneras gång på gång för människornas skull. Buddisten från Majorna Radhusägare, fritidsledare och tibetansk buddist. För göteborgaren Robert Alsterlind är kombinationen hur självklar som helst. I tio år har han varit buddist och är numera ordförande i den tibetanska föreningen i Göteborg. I buddismen har han funnit klarhet och lugn. text och foto: Robert Wallsson ^ Robert Alsterlind, ordförande i den tibetanska föreningen i Göteborg. Meditationsrullar med mantran i templet Mcleod Ganj i Dharamsala, Dalai lamas residensstad. > Det blir paradoxalt. Att jag kan sitta här och utöva buddism inom den tibetanska traditionen. På ett autentiskt sätt. Att jag har möjlighet att träffa lärare från Tibet, flyktingar från sitt eget land. Att jag har större möjligheter än tibetanerna själva. Det är helt knäppt på ett sätt. Men samtidigt en stor möjlighet och ett stort ansvar. e n d a g f ö r n ä s ta n t i o å r s e d a n gick han förbi den tibetanska föreningens lokaler i Majorna. Intresserad och lite fascinerad kom han i kontakt med den tibetanska buddismen. Inte för att han var en sökare. Inte för att han var olycklig eller speciellt intresserad av religion, tvärtom skeptisk till en början. Men något var det. Något med att det fanns människor med ett sådant lugn, en sådan klarhet. Som exempelvis den där Dalai lama. För mig, tror jag såhär i efterhand, har det dels varit den egna erfarenheten av att det fungerar. Att det inte är något hokus pokus. Och dels möten med människor, med lärare och personer som har förverkligat det här i sig själva. Som Dalai lama har. Det finns liksom ingen skillnad mellan vad han gör och vad han säger. Han drar liksom inte iväg på någon golfrunda, han går inte i pension. Det finns ett ständigt flöde av omtanke i hans handlingar och samtidigt en otrolig klarhet och precision. Robert Alsterlind: Småbarnspappa, fritidsledare, radhusägare, tibetansk buddist, numera också ordförande för den där föreningen han kom i kontakt med för nästan tio år sedan, och nästan, nästan rockstjärna. Jag fick ett erbjudande för ett par år sedan att vara med i ett band. Kontrakt med Sony BMG, turnéer, lön, allt jag alltid drömt om. Men jag sa nej. Inte nej till bandet, jag vill hellre sitta hemma och meditera. Men jag kände att jag hade ett jobb som var ganska meningsfullt. Och att istället stå på scen med en gitarr... Hade jag varit hade det varit kanon. Men jag var väl 28 och jag var verkligen kluven. En del av mig sa Kom igen nu. Och trummisen, som frågade, sa bara Du är ju dum i huvudet, din jävla idiot, vafan ska du hålla på där, springa runt i skogen med en massa ungar. Det här är ju... Du får inget bättre erbjudande. Och jag bara, Jag vet, jag vet, jag vet. Idag, drygt fyra år senare, känner han fortfarande att beslutet var rätt och ingenting han ångrar. Inte för att han såg det som att välja mellan buddism och en musikkarriär. Det hade mer att göra med hans syn på livet och på tillvaron i stort. Efter att ha utövat buddism i ett par år kände jag att det var något som faktiskt har effekt. Det är en praktisk metod som ger möjlighet att inte söka underhållning utifrån hela tiden. Att bli lite mer tillfreds och i ro med mig själv. Dels det och dels kontakter med människor som gått en bit på vägen. Att jag kände att jag inte blev lika stressad eller arg i vissa situationer. Tillräckligt för att jag skulle känna det här är rätt väg, det är rätt metod, det är nog bäst att jag blir buddist. h a n l e v e r e t t g a n s k a a l l d a g l i g t l i v med sambo, barn, radhus, vänner, fritidsintressen och håller fortfarande på med musik. Men han har känt med åren att utövandet av buddism är viktigt. Att det blir ännu viktigare att avsätta tid, några timmar per dag till studier och meditation. Inte för att det alltid går som småbarnsförälder, men han har ambitionen att hålla den buddistiska träningen vid liv. Det som tilltalade mig redan i början var att människor hade förmågan att sitta och vila i sig själva. Bara för tio minuter, eller i en timme, utan att ständigt söka det där yttre, slå på tvn, läsa tidningen, äta godis. Men meditation handlar å andra sidan inte heller om att uppleva någon form av extas. Att meditera är inte att sitta i ett flummigt tillstånd, utan ett klart tillstånd. Hela syftet är att släppa alla tankar på att det ska hända något. Så ur egots perspektiv är det fantastiskt tråkigt. d e n t i b e ta n s k a f ö r e n i n g e n i Göteborg är en ideell förening som främst erbjuder människor möjlighet att utföra tibetansk buddism. Den har inga politiska syften. Men han kan inte undgå att känna en koppling till den tibetanska kulturen. Det är klart att jag känner en frustration när jag ser hur den här fantastiska traditionen, som är så gammal och som har så mycket att ge till människor, förstörs. Och med en sådan brutalitet och total ovilja till dialog. Det gör mig ledsen och arg men mest ledsen. Sedan kommer han ihåg något som Dalai lama sagt. Han har sagt att det finns skillnad mellan att bli arg och att känna hat. Att bli arg kan vara konstruktivt men att hat är något där det finns en medveten illvilja. I ilska finns en energi, en skärpa och en vilja att förändra. Det låter ganska bra i mina öron

10 e k o n o m i k r i s Kapitalistens list eller lämlarnas kollektiva självmord? Med drastiska sänkningar av räntan och nödlån till krisdrabbade finansinstitutioner har den amerikanska riksbanken, Federal Reserve försökt ge konstgjord andning åt en amerikansk ekonomi som traskar rakt in i ännu en lågkonjunktur. Med en ny ekonomisk kollaps för dörren, kanske den värsta i modern tid, frågar sig Utblick: varför dessa ständiga kriser? text och illustration: Peter Lindh > Snarare än att dämpa prisernas rörelse förefaller de ha drivit upp priserna i höjden men samtidigt ätit märgen ur hela bygget tills allting bara rasat ihop. Det finansiella systemet i USA har nu en tid varit i gungning, den värsta krisen sedan andra världskriget sägs det. För att inte riskera en ekonomisk härdsmälta har Federal Reserve, USA:s centralbank, gett konstgjord andning till de sargade finansiella institutionerna, bl. a. genom nödlån i mars 2008 till investmentbanken Bears Stearns, allt för att förhindra en total kollaps. Företaget föreföll dock bortom räddning och såldes för en spottstyver till konkurrenten J P Morgan Chase i maj. Efter att ha chocksänkt räntan och nu i juli även hållit bolånejättarna Fannie Mae och Freddie Mac under armarna väntar lågkonjunkturen bakom nästa knut, kanske den värsta i modern tid. Det är dock dags att stanna upp ett slag för att reflektera över sakernas tillstånd: Varför ska vi egentligen behöva gå igenom dessa kriser? Sitter den gamla monokel- kapitalisten någonstans och slukar våra besparingar som ostron på silverfat eller är verkligheten mindre dramatisk? Kanske finns det ingen enskild aktör att klandra istället för att gråta över den spillda mjölken. s o m b r u k l i g t ä r m e d f i n a n s i e l l a k r i s e r, sker upptakten i en ekonomi på högvarv med stora underskott i bytesbalansen och såväl stark efterfrågan som rikt utbud av krediter: det är såväl lätt att få beviljat som billigt att låna. Och folk vill låna. Förmögenheter tycks aldrig vilja sluta växa och det är inga problem att sälja dyrare än man köpt. Priserna på aktier och fastigheter skjuter i höjden långt över det reella värdet, men förmånliga lån gör det möjligt att ändå sälja dyrare än man köpt. Det kvittar hur äventyrligt och riskfyllt projektet är, alla går ju med vinst nu för tiden! Början till vår senaste kris springer ur tvivelaktiga utlåningsverksamheter i USA, sk subprime-lån som har givits till högst tvivelaktiga låntagare. Fallet kan vid första påseende förefalla solidariskt: äntligen fick även fattiga människor möjligheten att ta lån för att köpa sina amerikanska drömmars hem. Kruxet var bara att de inte är kreditvärdiga: eftersom många saknar fast inkomst finns inga garantier för bankerna att de får tillbaka de utlånade pengarna. Ändock fortsatte bankerna att bevilja de frikostiga lånen, för i en uppåtgående spiral drevs bostadspriserna hela tiden upp av den ökande konsumtionen, i sin tur uppeldad av alla dollars som gödslades ut till sämre bemedlade. Lånen möjliggjorde hela tiden att bostadspriserna kunde fortstätta öka långt över det reella värdet. Men givetvis accelererar konsumtionen på bekostnad av sparandet och snart ökar osäkerheten: alla kan inte betala tillbaka de lån de tagit, de dåliga riskerna tränger undan de goda och allt färre vill låna ut pengar. Räntorna stiger således och snart faller både utbud och efterfrågan på krediter. Ingen vill längre betala överpris på fastigheterna, för utsikterna att själv sälja dyrare än man köpt blir små och låntagaren står nu med ett hus som är mindre värt än de pengarna den lånat. Istället för hög konsumtion, ökar nu sparandet. Ingen vågar investera i bankernas utlåningsverksamhet längre utan pengarna hamnar i madrassen. Folk som sparar i bankerna frågar sig om de verkligen kan få tillbaka sina besparingar, för de har ju bankerna lånat ut till människor som i sin tur inte kan betala tillbaka. Kapplöpningen till bankerna för att få ut sina besparingar är ett faktum och den finansiella krisen en realitet. Som vanligt knyter spararen vanmäktigt näven i byxfickan när besparingarna går upp i rök. Att leva i en finansiell bubbla kan vara berusande, en riktig köpfest, men visst gör det ont när den spricker. av r e g l e r i n g a r av k r e d i t- o c h va l u ta m a r k n a d e r har varit en fluga sen 80- talet. Tanken är att pengar som får flöda obehindrat strömmar mot den bästa möjliga användningen och den bästa användningen skapar den starkaste tillväxten och är mest samhällsnyttigt. Politiker bör hållas långt ifrån skattkistorna, lättfrestade som de är att bli alltför frikostiga mot väljarna när nästa val närmar sig. Men vem tar ansvar på en totalt avreglerad marknad? Men lugn. Hakuna Matata! Om alla individer handlar för sin egen nytta handlar de för hela samhällets nytta: en osynlig hand välsignar marknaden. Och sen har vi ju spekulanterna, dessa påstådda välgörare vars spekulation ska dämpa och utjämna prisutvecklingens pendlingar. Tanken är att då marknadens priser pendlar kraftigt åt ett håll spekulerar de för fullt över när priserna ska vända tillbaka åt andra hållet och antas så dämpa prisutvecklingen så att den inte rusar iväg åt ett håll. Vad spekulanterna livnär sig på är dock kvasipsykologisk verksamhet, frågan om vad som rör sig i andra finansiella aktörers huvud: vad tror de, och vad tror de att andra tror att de tror? Snarare än att utjämna den ekonomiska pendelns rörelser, springer alla åt samma håll samtidigt baserade på börsens trender och rykten, likt lämlar slåss de om grönbetet. Snarare än en utjämnande effekt får detta lämmeltåg av spekulanter karaktären av en rivningskula som George Soros så träffande påpekat, en marodör. Att köpa billigt och sälja dyrt är deras livsluft, att plocka upp de där hundralapparna som folk tappar på gatan. Vem vill inte utan arbete håva in cash på en ständigt växande aktiemarknad? Men för att kunna vila i solen måste man vara snabb, annars är hundralappen borta innan man hinner till plats och plocka upp den. De välinformerade lämlarna visar vägen, de slöare följer, hoppandes att det ska finnas några hundralappar kvar att hitta. Men att vara sist i lämmeltågen vill ingen, hundralapparna är upplockade sen länge. Beteendet har dock sidoeffekter: doften av grönbete, en borttappad hundralapp, gör dem lystna och oansvariga. Bolånemarknaden i USA var ett rikt grönbete för lyckosökande spekulanter och alltför många tjänade alltför mycket på att sälja lån. Ända tills de skinande husfasaderna rämnade och det reella värdet på bostäderna blev synligt och bubblan sprack gick det alltid att sälja ett bolån vidare till en annan aktör, som i sin tur förväntade sig kunna sälja det vidare. Snarare än att dämpa prisernas rörelse förefaller de ha drivit upp priserna i höjden men samtidigt ätit märgen ur hela bygget tills allting bara rasat ihop. k a n s k e b ö r j a r f i n a n s i e l l a b u b b l o r helt enkelt i vanliga människors förväntningar att kunna tjäna snabba pengar utan arbete, att plocka upp hundralappar som folk tappat på gatan. Problemet börjar likna ett socialt dilemma: alla vill köpa billigt och sälja dyrt för egen del, men om så blir fallet blåses finansiella bubblor upp som slutligen spricker och förstör för alla. Egot och individen sätts före det kollektivt bästa. Men hur kan kollektivet ställas framför individen om hela systemet bygger på att, som neoklassisk ekonomi, just ställa egenintresset i fokus? I USA är det slutfrossat för den här gången. Men snart finner spekulanterna återigen grönbetet, tillsammans finner de alltid de där hundralapparna som folk tappat på gatan. Liksom styrda av en osynlig hand

11 Returadress: Utrikespolitiska föreningen i Göteborg, Götabergsgatan 17, Göteborg INFOGA ANNONS HÄR! Vill ni nå en ung, politiskt intresserad och medveten målgrupp? Då ska ni annonsera i Utblick. Utblick är en politiskt och religöst oberoende tidskrift som ges ut av Utrikespolitiska föreningen i Göteborg. Upplagan är exemplar och den kommer ut fyra gånger om året. Intresserade? Välkomna att kontakta oss på: Utblick För inblick i världen. Utrikespolitiska föreningen i Göteborg.

Hur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen?

Hur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen? RÅDSLAG VÅR VÄRLD F Ö R O S S SO C I A L D E M O K R AT E R Ä R M Ä N N I S K A N M Å L E T hennes utveckling och frihet, vilja att växa, ansvarskänsla för kommande generationer, solidaritet med andra.

Läs mer

Nato-medlemskap och svensk militär

Nato-medlemskap och svensk militär Nato-medlemskap och svensk militär närvaro i Afghanistan Nato-medlemskap och svensk militär närvaro i Afghanistan Ulf Bjereld F rågan om svenskt Nato-medlemskap är fortfarande kontroversiell i svensk politik

Läs mer

Centrum för Iran Analys

Centrum för Iran Analys Centrum för Iran Analys CENTIA http://www.setiz.se info@setiz.se POLITISK VISION En människa utan vision, är en död människa Förord CENTIA anser att beredning, beslutning och verkställning av detaljerade

Läs mer

Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter!

Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter! EU-VAL 2014 Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter! EHF-manifest November 2013 E uropavalet i maj 2014 blir avgörande för humanister i Europa. De progressiva värden vi värnar står

Läs mer

BOMBER OCH GRANATER SVENSKA BANKERS INVESTERINGAR I KONTROVERSIELL VAPENEXPORT

BOMBER OCH GRANATER SVENSKA BANKERS INVESTERINGAR I KONTROVERSIELL VAPENEXPORT BOMBER OCH GRANATER S V E N S K A B A N K E R S I N V E S T E R I N G A R I K O N T R O V E R S I E L L VA P E N E X P O R T Detta är en sammanfattning av en längre rapport publicerad på engelska av Diakonia

Läs mer

Militära utgifter i en ny definition av bistånd

Militära utgifter i en ny definition av bistånd Militära utgifter i en ny definition av bistånd Text Carla da CosTA Bengtsson Research Göran Eklöf BILD RIYANA/People that matter Bistånd går i allt större utsträckning till konfliktdrabbade stater. Detta

Läs mer

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4.

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. Färdighet 1: Att lyssna 1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. SÄGER Jag säger det jag vill säga. Färdighet 2: Att

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/

Läs mer

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 LÄTT SVENSKA MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 FÖR ATT JORDEN SKA GÅ ATT LEVA PÅ ÄVEN I FRAMTIDEN Foto: Per-Olof Eriksson/N, Naturfotograferna Det här tycker Miljöpartiet är allra viktigast: Vi måste bry

Läs mer

Arbetsmiljöenkät 2011

Arbetsmiljöenkät 2011 Arbetsmiljöenkät 2011 SU total Kvalitetsområden Index Kvalitetsområden Diagrammet visar medarbetarnas omdöme på respektive kvalitets område. Bakom varje kvalitetsområde finns ett antal frågor som medarbetarna

Läs mer

VALUTAPROGNOS FEBRUARI 2015

VALUTAPROGNOS FEBRUARI 2015 VALUTA FEBRUARI 2015 3.40 3.30 3.20 3.10 3.00 2.90 2.80 2.70 BRASILIANSKA REAL MOT SVENSKA KRONAN BRL/SE K 0.17 0.16 0.15 0.14 0.13 0.12 0.11 0.10 INDISKA RUPIE MOT SVENSKA KRONAN INR/SE + 9,2% K + 16,3%

Läs mer

Det viktiga är inte vem som diskrimineras utan att vi bekämpar diskriminering i alla dess former och skepnader.

Det viktiga är inte vem som diskrimineras utan att vi bekämpar diskriminering i alla dess former och skepnader. Anf. 33 HILLEVI LARSSON (s): Fru talman! Detta år är det 30 år sedan sjukdomsklassificeringen av homosexualitet togs bort här i Sverige. Varje steg framåt mot diskriminering har varit mödosamt och tagit

Läs mer

Kort fakta om Syrien: Här bor nästan 22 miljoner människor 21 615 919 (2010) Huvudstad: Damaskus 2 600 000 Majoriteten i landet är muslimer ca 90%

Kort fakta om Syrien: Här bor nästan 22 miljoner människor 21 615 919 (2010) Huvudstad: Damaskus 2 600 000 Majoriteten i landet är muslimer ca 90% Krisen i Syrien Kort fakta om Syrien: Här bor nästan 22 miljoner människor 21 615 919 (2010) Huvudstad: Damaskus 2 600 000 Majoriteten i landet är muslimer ca 90% Sunni 74%, övrig islam 16%, Kristna 10%

Läs mer

Jag vill tacka våra värdar för inbjudan hit till Gullranda, och för möjligheten att ge min syn på säkerheten i Östersjön och i Nordeuropa.

Jag vill tacka våra värdar för inbjudan hit till Gullranda, och för möjligheten att ge min syn på säkerheten i Östersjön och i Nordeuropa. Tal 2016-06-19 Statsrådsberedningen Det talade ordet gäller! Tal av statsminister Stefan Löfven i Gullranda om säkerheten i Östersjön och Nordeuropa den 19 juni 2016 Jag vill tacka våra värdar för inbjudan

Läs mer

Frågan är - vilket Sverige vill vi leva i. Vill vi leva i ett Sverige där girigheten får råda, där den tar över omtanken om de som behöver det mest?

Frågan är - vilket Sverige vill vi leva i. Vill vi leva i ett Sverige där girigheten får råda, där den tar över omtanken om de som behöver det mest? Är Sverige till Salu?? Ja idag är Sverige till salu! Vill vi ha det så? Frågan är - vilket Sverige vill vi leva i. Vill vi leva i ett Sverige där girigheten får råda, där den tar över omtanken om de som

Läs mer

Kommittédirektiv. Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan. Dir. 2015:79. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015

Kommittédirektiv. Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan. Dir. 2015:79. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015 Kommittédirektiv Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan Dir. 2015:79 Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska utvärdera Sveriges samlade engagemang

Läs mer

Värdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden

Värdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden Värdegrund för HRF Vårt ändamål Hörselskadades Riksförbund (HRF) är en ideell, partipolitiskt och religiöst obunden organisation, vars ändamål är att tillvarata hörselskadades intressen samt värna våra

Läs mer

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter En presentation av barnets rättigheter Alla har rättigheter. Du som är under 18 har dessutom andra, särskilda rättigheter. En lista på dessa

Läs mer

Vi har använt sökorden: Kvinnor, kvinna, jämställdhet och 1325. Granskningsperiod: oktober 2006-23 juni 2008

Vi har använt sökorden: Kvinnor, kvinna, jämställdhet och 1325. Granskningsperiod: oktober 2006-23 juni 2008 En granskning av socialdemokraternas utrikespolitiske talesperson Urban Ahlins anföranden, skriftliga frågor, interpellationer, pressmeddelanden och debattartiklar under perioden oktober 2006 23 juni 2008.

Läs mer

Någonting står i vägen

Någonting står i vägen Det här vänder sig till dig som driver ett företag, eller precis är på gång att starta upp Någonting står i vägen Om allting hade gått precis så som du tänkt dig och så som det utlovades på säljsidorna

Läs mer

VÄRDERINGSÖVNING med ordpar

VÄRDERINGSÖVNING med ordpar VÄRDERINGSÖVNING med ordpar Som individer i ett samhälle är vi ständigt utsatta för omgivningens inflytande och påtryckningar för hur vi ska tänka och känna inför olika saker. Vi matas med värderingar

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Fakta om Malala Yousafzai

Fakta om Malala Yousafzai SIDAN 1 Lärarmaterial Klicka HÄR för att skriva ut arbetsmaterialet. VAD HANDLAR BOKEN OM? Boken handlar om Malala, den yngsta någonsin som har fått Nobels fredspris. I boken får vi veta hur Malala vuxit

Läs mer

Politisk Teori 2 Jag kommer i denna hemtentamen att redogöra vad jag ser för problem med Robert Nozick teori om självägarskap. Dels övergripande ur individens synpunkt och dels ur ett lite större perspektiv

Läs mer

och moral inom Polisen har diskuterats flitigt i media, i olika debatter, på möten och säkerligen hemma vid köksborden de senaste veckorna. Det är nog många med mig som har känt sig bestörta och besvikna

Läs mer

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september!

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september! Feminism för alla Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september Vi har en feministisk politik som också arbetar med antirasism och mänskliga rättigheter.

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN Film och diskussion VAD ÄR PROBLEMET? Filmen Ett fönster mot världen är en introduktion till mänskliga rättigheter. Den tar upp aktuella ämnen som kvinnors rättigheter, fattigdom,

Läs mer

Somalia, Somaliland, Puntland och Galmudug

Somalia, Somaliland, Puntland och Galmudug Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:2889 av Markus Wiechel (SD) Somalia, Somaliland, Puntland och Galmudug Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen

Läs mer

Ett litet steg. Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter. Innehåller handledning och spel

Ett litet steg. Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter. Innehåller handledning och spel Ett litet steg Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter Innehåller handledning och spel Ett litet steg Design: Carl Heath Palmecentret Palmecentrets verksamhet inspireras avoch återspeglar Olof

Läs mer

Halvmånsformade ärr. Något osynligt trycker mot mitt bröst. Jag vänder mitt ansikte mot fläkten, blundar åt den

Halvmånsformade ärr. Något osynligt trycker mot mitt bröst. Jag vänder mitt ansikte mot fläkten, blundar åt den Halvmånsformade ärr Något osynligt trycker mot mitt bröst. Jag vänder mitt ansikte mot fläkten, blundar åt den kalla luften. Det är inte så varmt längre. Dagen har börjat sjunka in i natten. Mamma talar

Läs mer

Fel av försvaret att rekrytera skolelever

Fel av försvaret att rekrytera skolelever DEBATTÖREN Joakim Medin, 27 år, Uppsala. Gymnasielärare i Enköping. DEBATTEN Sedan den allmänna värnplikten försvann måste Försvarsmakten hitta nya sätt att rekrytera soldater. I Enköping har detta skett

Läs mer

Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?"

Tal vid seminarium Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga? SPEECH/07/501 Margot Wallström Vice-President of the European Commission Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?" Arrangerat av Ekonomiska och sociala

Läs mer

Politisk Målsättning 3 (8)

Politisk Målsättning 3 (8) 2013-10-04 2 (8) Innehåll Politisk Målsättning... 3 Kommunikativa målgrupper... 5 Vår bild av verkligheten... 6 Politiska prioriteringar... 6 Vår bild av oss... 7 Våra kännetecken... 8 Praktiska prioriteringar...

Läs mer

25 maj val till Europaparlamentet

25 maj val till Europaparlamentet 25 maj val till Europaparlamentet "Den övergripande agenda som kommer att råda i Europaparlamentet efter valet i maj 2014 kommer att avgöra Europas krispolitik och vår framtida utveckling till ledande

Läs mer

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6)

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6) 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6) Försvarsmaktens Värdegrund Vår värdegrund Syfte Förvarsmaktens värdegrund är en viljeförklaring. Den beskriver hur vi vill vara och hur vi vill leva, som individ, grupp

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:3296 av Håkan Svenneling m.fl. (V) med anledning av skrivelse 2015/16:48 Regeringens exportstrategi

Motion till riksdagen 2015/16:3296 av Håkan Svenneling m.fl. (V) med anledning av skrivelse 2015/16:48 Regeringens exportstrategi Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:3296 av Håkan Svenneling m.fl. (V) med anledning av skrivelse 2015/16:48 Regeringens exportstrategi 1 Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom

Läs mer

Vad ska jag prata om?

Vad ska jag prata om? Vad ska jag prata om? En utflykt i omvärlden samtalet om rasism och intolerans Tid för tolerans teoretiska och empiriska exempel Sammanfattning utmaningar och möjligheter Samtalet om rasism i media och

Läs mer

Lurad var dag. Noveller och dikter om det oväntat uppenbara. Erik Thiel

Lurad var dag. Noveller och dikter om det oväntat uppenbara. Erik Thiel Lurad var dag Noveller och dikter om det oväntat uppenbara Erik Thiel En förändring krävs Ta en titt omkring er, det är allt ni behöver göra för att se att vi måste ändra vårt sätt att leva, att vi måste

Läs mer

Upptäck Samhälle. Provlektion: Hur genomför man ett demokratiskt beslut?

Upptäck Samhälle. Provlektion: Hur genomför man ett demokratiskt beslut? Upptäck Samhälle Upptäck Samhälle är ett grundläromedel i samhällskunskap för årskurs 4-6 som utgår från de fem samhällsstrukturerna i Lgr 11. Författare är Göran Svanelid. Provlektion: Hur genomför man

Läs mer

Socialdemokraternas tolvpunktsprogram för nedrustning

Socialdemokraternas tolvpunktsprogram för nedrustning Stockholm 2010-04-20 Socialdemokraternas tolvpunktsprogram för nedrustning En svensk offensiv mot massförstörelsevapen och för nedrustning 1. Minska kärnvapenarsenalerna Sverige måste med politiska och

Läs mer

Förbjuda Burka??? Burkan eller hijab som är ett

Förbjuda Burka??? Burkan eller hijab som är ett Förbjuda Burka??? Burkan eller hijab som är ett slags all täckande plagg, bärs av muslimska kvinnor där endast ögonen lämnas exponerade har hamnat i rubrikerna igen! Frankrikes president Nicolas Sarkozy

Läs mer

Lärartips. till filmerna I grumliga vatten och Vet du vad din middag åt till frukost? Naturskyddsföreningen 2012

Lärartips. till filmerna I grumliga vatten och Vet du vad din middag åt till frukost? Naturskyddsföreningen 2012 Lärartips till filmerna I grumliga vatten och Vet du vad din middag åt till frukost? Naturskyddsföreningen 2012 Juni 2012 Hej lärare! Naturskyddföreningens filmpaketet för skolan innehåller fyra korta

Läs mer

FINLAND I EUROPA 2004 UNDERSÖKNING

FINLAND I EUROPA 2004 UNDERSÖKNING A FINLAND I EUROPA 2004 UNDERSÖKNING GS1. Här beskrivs kortfattat några personers egenskaper. Läs varje beskrivning och ringa in det alternativ på varje rad som visar hur mycket varje person liknar eller

Läs mer

Ekonomi Sveriges ekonomi

Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom

Läs mer

Utrikespolitiska Föreningen, Växjö

Utrikespolitiska Föreningen, Växjö Verksamhetsberättelse 2014 Utrikespolitiska Föreningen, Växjö 1 Sammanfattning av 2014 2014 har varit ett intressant och framgångsrikt år för Utrikespolitiska Föreningen, Växjö. Ny styrelse valdes in i

Läs mer

En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter 1 Det här är Barnombudsmannens skrift om Konventionen om barnets rättigheter omskriven till lättläst. Thomas Hammarberg har skrivit texten. Lena

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

5 röster för Europa. 5 röster för Europa Publicerad på Nya Moderaterna (http://www.moderat.se)

5 röster för Europa. 5 röster för Europa Publicerad på Nya Moderaterna (http://www.moderat.se) En förutsättning för ett bra val är att vi är många som är aktiva. I Europavalen har valdeltagandet traditionellt sett varit lågt vilket innebär att det parti som fått flest sympatisörer att gå och rösta

Läs mer

Läkemedelsverket. Det nationella Läkemedelsverket

Läkemedelsverket. Det nationella Läkemedelsverket Inblick Läkemedelsverket Maj 2015 Foto: Helena Mohlin Läkemedelsverket, EMA och framtiden Artikeln baseras på en intervju med Tomas Salomonson som är ordförande i CHMP, den europeiska läkemedelsmyndigheten

Läs mer

Vi har ett fokus: Hoten mot demokratin. Vad era rädslor verkar finna en gemensam nämnare i

Vi har ett fokus: Hoten mot demokratin. Vad era rädslor verkar finna en gemensam nämnare i Vi har ett fokus: Hoten mot demokratin Vad era rädslor verkar finna en gemensam nämnare i Internet - rädslor och möjligheter Uppgift: 1. 2 och 2 ska ni skapa en enkät. 2. Använd er keynote om USA och lägg

Läs mer

Frihet i Iran genom svensk export?

Frihet i Iran genom svensk export? Av Emilie Eriksson Frihet i Iran genom svensk export? För att Iran skall kunna nå frihet behöver många omständigheter förändras. Yttrandefriheten måste stärkas och ledarna väljas på demokratisk grund.

Läs mer

Förberedelsematerial för eleverna

Förberedelsematerial för eleverna Demokrativerkstaden i klassrummet Ett rollspel från förslag till lag 1 Förberedelsematerial för eleverna Riksdagskrysset Är du redo att bli ledamot i Demokrativerkstaden? Gör krysset nedan och se om du

Läs mer

FYRA NYANSER AV VITT. en rapport som granskar Socialdemokraternas enfald.

FYRA NYANSER AV VITT. en rapport som granskar Socialdemokraternas enfald. FYRA NYANSER AV VITT en rapport som granskar Socialdemokraternas enfald. BAKGRUND Fyra nyanser av vitt är ett initiativ från tre unga socialdemokrater som under 2012 väntade på att Socialdemokraterna skulle

Läs mer

DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG.

DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG. DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG. Jag, min kommun och europeiseringen Rutger Lindahl Centrum för Europaforskning (CERGU) Göteborgs universitet INTERNATIONALISERING och GLOBALISERING inte bara

Läs mer

UNF:s arbetsplan 2014 2015

UNF:s arbetsplan 2014 2015 UNF:s arbetsplan 2014 2015 Vision En demokratisk och solidarisk värld fri från droger Övergripande mål UNF är erkänt bäst i Sverige på att påverka ungas attityder kring alkohol och andra droger För att

Läs mer

Kära förälder, kära värdfamilj

Kära förälder, kära värdfamilj Kära förälder, kära värdfamilj YFU tror att ett av de bästa sätten att lära känna en kultur, ett språk och ett annat land är genom att bo ett år hos en värdfamilj och att gå i landets skola. Under ett

Läs mer

BRISTANDE KUNSKAPER OM ÄLDRE HOMO OCH BISEXUELLAS VILLKOR

BRISTANDE KUNSKAPER OM ÄLDRE HOMO OCH BISEXUELLAS VILLKOR BRISTANDE KUNSKAPER OM ÄLDRE HOMO OCH BISEXUELLAS VILLKOR Det övergripande syftet med den fördjupade studie som ansökan avser är att få ökade kunskaper om äldre homo- och bisexuellas villkor i äldrevården.

Läs mer

På Stockholmspolisens hatbrottssida www.polisen. se/stockholm/hatbrott hittar du en längre definition och förklaring av vad hatbrott är.

På Stockholmspolisens hatbrottssida www.polisen. se/stockholm/hatbrott hittar du en längre definition och förklaring av vad hatbrott är. Att känna sig trygg och bli respekterad för den man är. Det borde vara alla människors grundläggande rättighet. Tyvärr är verkligheten ofta en annan om du har en hudfärg, religion eller sexuell läggning

Läs mer

TID FÖR TOLERANS EN STUDIE OM VAD SKOLELEVER I SVERIGE TYCKER OM VARANDRA OCH SAMHÄLLET I STORT RAPPORTSERIE 1:2014

TID FÖR TOLERANS EN STUDIE OM VAD SKOLELEVER I SVERIGE TYCKER OM VARANDRA OCH SAMHÄLLET I STORT RAPPORTSERIE 1:2014 TID FÖR TOLERANS EN STUDIE OM VAD SKOLELEVER I SVERIGE TYCKER OM VARANDRA OCH SAMHÄLLET I STORT RAPPORTSERIE 1:2014 Lättläst sammanfattning Tid för tolerans Den här rapporten har fått namnet Tid för tolerans.

Läs mer

NU ÄR DET NOG MED EXTREMA ÅSIKTER. DOM FÖRDÄRVAR VÅRT LAND!

NU ÄR DET NOG MED EXTREMA ÅSIKTER. DOM FÖRDÄRVAR VÅRT LAND! Lördag 19/3-2016 Jennifer Black Vi är alla samlade här idag av en och samma anledning, att vi på ett eller annat sätt känner ett enormt missnöje över någonting. Det är ingen skillnad på någon utav oss.

Läs mer

Regeringens information till Riksdagen om Ukraina och Ryssland, 14 mars 2014

Regeringens information till Riksdagen om Ukraina och Ryssland, 14 mars 2014 Utrikesdepartementet Tal av utrikesminister Carl Bildt Riksdagen Stockholm, 14 mars, 2014 Regeringens information till Riksdagen om Ukraina och Ryssland, 14 mars 2014 Det talade ordet gäller Herr talman!

Läs mer

Vad skall vi då göra för att minska spänningarna?

Vad skall vi då göra för att minska spänningarna? 1 Maj-Britt Theorins anförande vid manifestationen på Sergels torg, 21 maj 2016 NATO vårt som är i himlen helgat varde ditt namn ske NATO- kommandots vilja i himlen så ock på jorden. Vår dagliga NATO-

Läs mer

Halmstad febr. 1982. Till Sveriges Läkarförbund Stockholm

Halmstad febr. 1982. Till Sveriges Läkarförbund Stockholm Halmstad febr. 1982 Till Sveriges Läkarförbund Stockholm Läkarförbundets agerande under det gångna året har mer än tidigare präglats av egoism, hyckleri och bristande samhällsansvar. Då jag inte kan stödja

Läs mer

På Stockholmspolisens hatbrottssida www.polisen.se/stockholm/hatbrott hittar du en längre definition och förklaring av vad hatbrott är.

På Stockholmspolisens hatbrottssida www.polisen.se/stockholm/hatbrott hittar du en längre definition och förklaring av vad hatbrott är. Att känna sig trygg och bli respekterad för den man är. Det borde vara alla människors grundläggande rättighet. Tyvärr är verkligheten ofta en annan om du har en hudfärg, religion eller sexuell läggning

Läs mer

Hemtenta Vad är egentligen demokrati?

Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Inledning Demokrati ett begrepp många av oss troligen tycker oss veta vad det är, vad det innebär och någonting många av oss skulle hävda att vi lever i. Ett styrelseskick

Läs mer

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de engelska och amerikanska revolutionerna.

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de engelska och amerikanska revolutionerna. UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de engelska och amerikanska revolutionerna. I den här essän kommer jag att undersöka och jämföra skillnader och likheter i orsakerna till den amerikanska

Läs mer

OM VÄRDSKAP. konsten att få människor att känna sig välkomna

OM VÄRDSKAP. konsten att få människor att känna sig välkomna OM VÄRDSKAP konsten att få människor att känna sig välkomna 1 Tänk dig en värld där alla känner sig väntade och välkomna. En värld där barn, vänner, främlingar, gäster, kunder och medarbetare vågar och

Läs mer

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 24 september 2013 Vad har varit bra under dagen? Tänkvärt - Kommunikation viktigt för att förebygga konflikter Givande dag, lugnt och bra tempo Håkan - Bra föreläsare,

Läs mer

1. Uppdrag (10 poäng) 1. Hitta någon med hög trovärdighet. 2. Ta en bild eller rita av. 3. Motivera. Spara. Uppdrag MIK

1. Uppdrag (10 poäng) 1. Hitta någon med hög trovärdighet. 2. Ta en bild eller rita av. 3. Motivera. Spara. Uppdrag MIK 1. Uppdrag (10 poäng) 1. Hitta någon med hög trovärdighet. 2. Ta en bild eller rita av. 3. Motivera. Spara. 2. Kryssfråga (5 poäng) Vad är sociala medier? 1. Personliga inlägg på bloggar. 2. När flera

Läs mer

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Socialdepartementet Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt i konventionen finns med. FN betyder Förenta Nationerna.

Läs mer

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land.

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land. Jag träffade Elmir för att prata om hans flykt från Bosnien till Sverige när kriget bröt ut och belägringen av Sarajevo inträffade i början på 1990-talet. Han berättade hur det var precis innan det bröt

Läs mer

2014-08-25 Artikeln är skriven tillsammans med min hustru, Christina Hamnö.

2014-08-25 Artikeln är skriven tillsammans med min hustru, Christina Hamnö. 2014-08-25 Artikeln är skriven tillsammans med min hustru, Christina Hamnö. Det är det här valet handlar om För de flesta politiker har det politiska engagemanget börjat i en önskan om en bättre värld,

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

VEM ÄR JAG. Arbetat i Afghanistan i olika omgångar sedan början av 1980-talet. Mest som chef för Svenska Afghanistankommitténs

VEM ÄR JAG. Arbetat i Afghanistan i olika omgångar sedan början av 1980-talet. Mest som chef för Svenska Afghanistankommitténs VEM ÄR JAG Arbetat i Afghanistan i olika omgångar sedan början av 1980-talet. Mest som chef för Svenska Afghanistankommitténs biståndsverksamhet men också som journalist och anställd av FN. Har också arbetat

Läs mer

om läxor, betyg och stress

om läxor, betyg och stress 2 126 KP-läsare om läxor, betyg och stress l Mer än hälften av KP-läsarna behöver hjälp av en vuxen hemma för att kunna göra läxorna. l De flesta tycker att det är bra med betyg från 6:an. l Många har

Läs mer

Anförande av MSB:s generaldirektör Helena Lindberg vid Folk och Försvars rikskonferens i Sälen den 10 januari 2015.

Anförande av MSB:s generaldirektör Helena Lindberg vid Folk och Försvars rikskonferens i Sälen den 10 januari 2015. samhällsskydd och beredskap 1 (9) Opinioner 2015 Anförande av MSB:s generaldirektör Helena Lindberg vid Folk och Försvars rikskonferens i Sälen den 10 januari 2015. Konferensdeltagare! De senaste åren

Läs mer

Samtal med Hussein en lärare berättar:

Samtal med Hussein en lärare berättar: Samtal med Hussein en lärare berättar: Under en håltimme ser jag Hussein sitta och läsa Stjärnlösa nätter. Jag hälsar som vanligt och frågar om han tycker att boken är bra. Han ler och svarar ja. Jag frågar

Läs mer

MEDIAUPPGIFT GJORD AV: HANNA WIESER

MEDIAUPPGIFT GJORD AV: HANNA WIESER MEDIAUPPGIFT GJORD AV: HANNA WIESER Vad är massmedia? Media är ett sätt att ge människorna information och kunskap om världen. MEN HUR FÅR MAN UT INFORMATION DÅ? Genom bl.a. TV, datorer, internet, tidningar,

Läs mer

Vår rödgröna biståndspolitik

Vår rödgröna biståndspolitik 2010-08-20 Stockholm Vår rödgröna biståndspolitik En rättvis värld är möjlig 2 (8) Solidaritetspolitik Det finns stora orättvisor och svåra utmaningar som världen måste ta sig an för att kunna utrota fattigdomen,

Läs mer

Samtal pågår även med Malmö stad och Scherazade (en EU-finansierad verksamhet) i syfte att ge ut en antologi med texter av fristadsförfattare under

Samtal pågår även med Malmö stad och Scherazade (en EU-finansierad verksamhet) i syfte att ge ut en antologi med texter av fristadsförfattare under Datum 2011-09-12 Dnr 1100297 2 (3) Vid s inträde påbörjades arbetet med att etablera fler kommuner som fristadskommun bl.a. Landskrona, Helsingborg, Eslöv, Hörby, Sjöbo, Ystad, Kristianstad och Lund. Ett

Läs mer

Möt världen. Bli utbytesstudent. Åk på AFS Skolprogram och välj mellan 50 länder!

Möt världen. Bli utbytesstudent. Åk på AFS Skolprogram och välj mellan 50 länder! Möt världen. Bli utbytesstudent med AFS. Åk på AFS Skolprogram och välj mellan 50 länder! AFS ger dig möjligheten att lära känna dig själv samtidigt som du får vänner från hela världen. Som utbytesstudent

Läs mer

HUNGERPROJEKTET BANGLADESH RAPPORT 2013

HUNGERPROJEKTET BANGLADESH RAPPORT 2013 HUNGERPROJEKTET BANGLADESH RAPPORT 2013 INLEDNING MED DENNA RAPPORT vill vi på Hungerprojektet tacka alla fantastiska individer och företag som under det gångna året har investerat i en framtid fri från

Läs mer

Tre misstag som äter upp din tid och hur kan göra någonting åt dem

Tre misstag som äter upp din tid och hur kan göra någonting åt dem Tre misstag som äter upp din tid och hur kan göra någonting åt dem En rapport från PersonligEffektivitet.com Innehåll Inledning... 3 Misstag #1: Önskelistan... 4 Misstag #2: Parkinsons lag... 7 Misstag

Läs mer

Brasilien. Fattigdomen skall bekämpas! Danmark

Brasilien. Fattigdomen skall bekämpas! Danmark Brasilien Idag lever 1.4 miljarder människor i fattigdom, och 925 miljoner är undernärda. Med djup beklagan anser Brasilien att något borde göras för att rädda den svältande befolkningen världen över.

Läs mer

Isberget är en modell som är användbar för att diskutera vad vi menar med mångfald.

Isberget är en modell som är användbar för att diskutera vad vi menar med mångfald. Mångfaldsövningar Isberget När vi möter en människa skapar vi oss först en uppfattning av henne utifrån det som är synligt och hörbart. Ofta drar vi då slutsatser om hur denna människa är, och vi tror

Läs mer

Riksdagen en kort vägledning

Riksdagen en kort vägledning Riksdagen en kort vägledning September 2007 Folket bestämmer Sverige är en demokrati. Det innebär att folket får vara med och bestämma hur Sverige ska styras. Alla kan inte vara med och bestämma om allting.

Läs mer

Förskolan Akvarellen

Förskolan Akvarellen Likabehandlingsplan och handlingsplan mot kränkande behandling Förskolan Akvarellen Upprättad november 2013 Innehållsförteckning Vision sid. 3 Syfte sid. 4 Vad står de olika begreppen för sid. 5 Förklaring

Läs mer

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Björn Horgby 1 Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Under 1930-talet formulerades den välfärdsberättelse som under den tidiga efterkrigstiden strukturerade den tidiga

Läs mer

Berlinmuren Frågeställning: Vad är Berlinmuren? Orsaker? (Varför byggde man Berlinmuren?) Konsekvenser? Berlinmurens avskaffande.

Berlinmuren Frågeställning: Vad är Berlinmuren? Orsaker? (Varför byggde man Berlinmuren?) Konsekvenser? Berlinmurens avskaffande. Frågeställning: Vad är Berlinmuren? Orsaker? (Varför byggde man Berlinmuren?) Konsekvenser? Berlinmurens avskaffande. Ämne: Historia Arbetssätt: Läsa in mig på ämnet, både genom böcker(om det går) och

Läs mer

KRIG OCH DESS ORSAKER.

KRIG OCH DESS ORSAKER. KRIG OCH DESS ORSAKER. 1. Vad är krig? Olika definitioner. 1.1 Folkrätten kräver egentligen en krigsförklaring från en stat emot en annan för att kunna tala om att Krigstillstånd råder. 1.1.a FN och folkrätten

Läs mer

Emigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land.

Emigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land. Människor har flyttat i alla tider För två miljoner år sedan uppkom de första människorna i Afrika. Allt sedan dess har människor spritt sig över hela jorden. I alla tider har människor också flyttat från

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Sida 1 av 5 Barnkonventionen för barn och unga FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den också kallas, antogs 1989. Barnkonventionen innehåller rättigheter som varje barn ska

Läs mer

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan'

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' 1 'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' På ett möte i Västervik den 19 juni 2001 bestämde vi i centerpartiet

Läs mer

Samhällskunskap, religion, historia, svenska, sex- och samlevnadsundervisning

Samhällskunskap, religion, historia, svenska, sex- och samlevnadsundervisning 1 En hemlighet Material Time Age A6 2x45 min 10-12 Nyckelord: mobbning, normer/stereotyper, skolmiljö, hbt Innehåll En visualiseringsövning där eleverna föreställer sig att någon har en hemlighet om sig

Läs mer

Deltagande och demokrati i kärnavfallsfrågan 3 december 2007

Deltagande och demokrati i kärnavfallsfrågan 3 december 2007 Deltagande och demokrati i kärnavfallsfrågan 3 december 2007 Tal Inledning Jag har ju växt upp i skuggan av Barsebäck kan man ju säga. Under några år satt jag tillsammans med Torsten Carlsson även i Sydkrafts

Läs mer

Judendom - lektionsuppgift

Judendom - lektionsuppgift GUC Religionskunskap 1 Lärare: Kattis Lindberg Judendom - lektionsuppgift Läs i NE om antisemitism och lös följande uppgifter tillsammans i gruppen: 1. Beskriv kort antisemitism och vad antisemitism är.

Läs mer

Spegeln. RFSL Norrköpings medlemstidning. Nummer 4-2006 Sida 1 Redaktör & ansvarig utgivare Veronika Augustsson veronika.augustsson@norrkoping.rfsl.

Spegeln. RFSL Norrköpings medlemstidning. Nummer 4-2006 Sida 1 Redaktör & ansvarig utgivare Veronika Augustsson veronika.augustsson@norrkoping.rfsl. Sida 1 Redaktör & ansvarig utgivare Veronika Augustsson veronika.augustsson@norrkoping.rfsl.se Styrelsen har ordet... 1 Lavinartad spridning...1 Samkönat partnervåld... 1 Rockfesten... 2 HBT-filmtävlingen

Läs mer