Förskola Islandet. Likabehandlingsplan för förskolan och Plan mot kränkande behandling

Transkript

1 Förskola Islandet Likabehandlingsplan för förskolan och Plan mot kränkande behandling Att med glädje och engagemang våga och vilja lära tillsammans nu och för framtiden Änggårds förskolor 0

2 1

3 1. Mål/Vision Giltighetstid för planen a för planen Styrdokument Definitioner Kartläggning Delaktighet Rutiner vid kränkning/trakassering Förankring av planen Långsiktiga mål att främja likabehandling Utvärdering 2016 / Främjande och förebyggande insatser 2017 (bilaga 1) Anmälan om kränkande behandling (bilaga 2) Genomförda åtgärder i samband med diskriminering och annan kränkande behandling (bilaga 3)

4 1. Mål/Vision Änggårds förskolors vision Att med glädje och engagemang våga och vilja lära tillsammans nu och för framtiden Mål: Alla barn i vår förskola ska känna trygghet och delta i förskolans verksamhet med glädje. Alla barn och vuxna ska respektera och behandla varandra väl Alla vuxna ska vara väl förtrogna med denna plan, arbeta förebyggande och ha beredskap att agera vid kränkande behandling I enlighet med läroplanen för förskolan (Lpfö 98, reviderad 2016) skall förskolan sträva efter att varje barn utvecklar; - öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar - förmåga att ta hänsyn till andra människors situation samt hjälpa andra - förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion, sexuell läggning eller funktionsnedsättning - respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö 2. Giltighetstid för denna plan: Planen gäller från: Planen gäller till: a för denna plan är: Förskolechef: Maria Bülow Pedagogerna på förskola Islandet 3

5 4. Styrdokument Arbetet med aktivt främjande av likabehandling och mot kränkande behandling grundas på följande bestämmelser: FN: s Barnkonvention: Barnkonventionen sätter barnperspektivet och rätten till likabehandling i fokus. Konventionen bygger på perspektivet att barns bästa alltid skall komma i främsta rummet. Den talar om rätten till liv och utveckling, om barns rätt till inflytande och att få göra sin röst hörd. Diskrimineringslagen 2015/16:135 Den 1 januari 2017 trädde den nya diskrimineringslagen i kraft. Lagen har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Skollagen 2010:800 (6 kap) Åtgärder mot kränkande behandling Bestämmelserna i denna lag/kapitel har till ändamål att motverka kränkande behandling av barn. Kränkande behandling är ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen kränker ett barns värdighet. En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektor (Skollagen 6 kap 10 ). Läroplanen för förskolan Lpfö 98, rev 2016 Förskolan vilar på demokratins grund. Därför ska dess verksamhet utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. En viktig uppgift för verksamheten är att grundlägga och förankra de värden som vårt samhälle som vårt samhälle vilar på. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet med svaga och utsatta är värden som förskolan ska hålla levande i arbetet med barnen. 4

6 5. Definitioner Vad är en kränkande behandling? Ett uppträdande som kränker ett barns värdighet kan vara: - Fysiska, t.ex. slag och knuffar - Verbala/psykiska, som hot, svordomar och öknamn - Psykosociala, som utfrysning, alla går när man kommer, grimaser - Texter och bilder, som teckningar, lappar och fotografier Diskriminering är ett övergripande begrepp för negativ och kränkande behandling av individer eller grupper av individer utifrån olika grunder. Diskriminering används också som begrepp i fall där institutioner genom strukturer och arbetssätt upplevs som kränkande. De sju diskrimineringsgrunderna är kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder och ålder Trakasserier: Ett uppträdande som kränker ett barns värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Trakasserierna är alltså diskriminering och kan utföras av vuxna gentemot barn eller mellan barn. 6. Kartläggning Personalen gör årligen en plan för arbetet med aktivt främjande av likabehandling och mot kränkande behandling. Varje arbetslag följer upp likabehandlings arbete samt arbetet mot kränkande behandling och vilken effekt de haft i verksamheten på kvalitetsdagar i mars, september och november. Inför dessa tillfälle samlar pedagogerna in dokumentationer om stämningen i barngruppen genom av intervjua barnen. På så sätt garanteras att barnen medverkar i kartläggningen av verksamheten. Under november månad lämnar varje avdelning in till förskolechefen en skriftlig utvärdering av arbetet med främjande, förebyggande och åtgärdande insatser. För att identifiera risker för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling i verksamheten görs en ny kartläggning av verksamheten med hjälp av DO Husmodellen". De problem- och riskområden som identifieras i kartläggningen kommer att ligga till grund för planeringen av de åtgärder som ska genomföras året därpå för att förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. 5

7 7. Delaktighet Alla vuxna som arbetar inom förskolan har ansvar att förebygga kränkande behandling i den dagliga verksamheten. Planen är lättillgänglig i verksamheten. Den finns på varje förskola/avdelning, så att personalen och vårdnadshavaren ofta kan återkomma till den. Vårdnadshavares delaktighet Vårdnadshavare informeras om arbetet med aktivt främjande av likabehandling och mot kränkande behandling vid inskolningen och på föräldramöte. Vårdnadshavares synpunkter på förskolans likabehandlingsarbete fångas upp i föräldramöte, föräldraråd och i den årliga attitydundersökningen och beaktas vid framtagandet av planen. Barns delaktighet Genom samtal om förhållningssätt och värdegrund görs alla barn på förskolan medvetna om arbetet med aktivt främjande av likabehandling och mot kränkande behandling. Barnen involveras i kartläggningen av verksamheten och utförminegen av arbetet med aktivt främjande av likabehandling och mot kränkande behandling genom intervjuer. Genom att läsa tillsammans och samtala med barnen om bilderböcker som till exempel: HUGO av Maria Nilsson (från 3 år) VEMS KOMPIS? Av Stina Wirsén (1-3 år) samlar pedagoger in information om barnen någon gång känner sig utanför eller orättvist behandlade. Barns tankar och åsikter om arbetet med aktivt främjande av likabehandling och mot kränkande behandling fångas också upp i dessa samtal och beaktas vid framtagandet av planen. 6

8 8. Rutiner vid kränkning/trakassering Barn som kränker/trakasserar barn - Den personal som uppmärksammar situationen bryter den och samtalar med berörda barn. (viktigt att betona det felaktiga i att bli kränkt) - Arbetslaget dokumenterar händelsen - Berörda föräldrar kontaktas - Förskolechef informeras - Upprätta åtgärdsplan vid upprepade kränkningar samt tidsbestämd uppföljning Se bilaga 2 - Förskolechef informerar skolområdeschef Vuxna som kränker/trakasserar barn - Säg ifrån direkt när en vuxen kränker ett barn - Be om samtal i enrum - Klargör hur du upplevt situationen - Prata med föräldrar - Dokumentera händelsen - Kontakta förskolechef som ansvar för utredning/uppföljning - Förskolechefen samtalar med både den som hört/sett kränkningen och den som kränkts - Uppföljning och åtgärdsplan upprättas - Förskolechef informerar skolområdeschef Vuxna som kränker vuxna - Direkt tillsägelse - Dokumentera - Kontakta förskolechef - Förskolechef informerar skolområdeschef Dokumentation Vid upprepade kränkningar mellan barn - barn, vuxen - barn och vuxen - vuxen ska pedagogerna dokumentera samt göra en lägesbeskrivning som omfattar både den som blivit utsatt och den som utövat kränkningen/trakasserier. I dokumentationen ska det framgå när och vad som inträffat, vilka åtgärder som vidtagits, vilka personer som informerats samt datum för uppföljning. Efter avslutad insats görs en utvärdering. Vid dokumentationen används Anmälan om kränkande behandling (Bilaga 2) samt Genomförda åtgärder i samband med diskriminering och annan kränkande behandling (bilaga 3) som arkiveras hos förskolechefen. 7

9 Vem ska anmäla? Personal som uppmärksammar situationer som kan anses kränkande ska kontakta förskolechefen som omgående gör en utredning. Barn som upplever sig kränkta, barn som upplever att andra barn kränks och föräldrar kan anmäla till personal eller förskolechef. 9. Förankring av planen Likabehandlingsplanen och Planen mot kränkande behandling är ett levande dokument för personal, barn och vårdnadshavare. Den är angelägen för alla och ska hållas levande genom till exempel diskussioner med barnen och i personalgruppen utifrån etik och värdegrund. Planen är lättillgänglig i verksamheten. Den finns på varje förskola/avdelning, så att personalen och vårdnadshavaren ofta kan återkomma till den. Planen ska diarieföras. 10. Långsiktiga mål att främja likabehandling Att främja likabehandling handlar om barns lika rättigheter och möjligheter i förskolan oavsett ålder, kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning och funktionshinder. Pedagogerna ska medverka till att utveckla barnens känsla för samhörighet, solidaritet och empati. Pedagogerna ska skapa förutsättningar för att barnen ska utveckla förmågor och intressen utan att begränsas av stereotypa könsroller. Pedagogerna ska vara medvetna om att föräldrar med viss trosuppfattning kan ha skilda önskemål och behov. Pedagogerna ska skapa goda förutsättningar för barnet oavsett ålder eller funktionshinder. 8

10 (bilaga 2) Avdelning Pingvinen 1 UTVÄRDERING FRÄMJANDE INSATSER 2016 Vi har arbetat kontinuerligt med värdegrundsarbetet på samlingar och vid behov. Kompistavlan har varit ett verktyg för att prata om hur man är en bra kompis. Namnsånger har varit ett annat verktyg för att uppmärksamma varandra och för att se till att alla i barngruppen bli sedda. Vi har sett att barnen har blivit bättre på att lösa konflikter för att de har fått träna på det. FRÄMJANDE INSATSER 2017 Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning och Sexuell läggning samt Ålder. Mål och uppföljning Vi ska arbeta aktivt med värdegrunden och ha kontinuerliga dialoger i arbetslagen och barngruppen om hur vi främjar likabehandling. Vi ska se varje barn som unikt och bemöter varje barn respektfullt. Vi ska ha ett likvärdigt förhållningssätt till alla vi möter. Insats Vi kommer att fortsätta lyfta fram positiva beteenden och använda dem som goda exempel i barngruppen. För att uppmärksamma goda beteende kommer vi att använda oss av en kompistavla/empatitavla. Vi kommer också att jobba systematiskt med värdegrundsfrågor med hjälp av materialet från brottsoffermyndigheten Jag vill veta. GENOMFÖRD KARTLÄGGNING av verksamheten Vi har inte fått in synpunkter om förskolans likabehandlingsarbete från föräldrar. Årets kartläggningsarbete saknar ett tydligt barnperspektiv, eftersom vi bara har samtalat med barnen kring likabehandlingsarbetet, utan att dokumentera det. Vi har använt diskrimineringsombudsmannens kartläggningsverktyg som kallas för husmodellen, för att identifiera risker för trakasserier, kränkande behandling eller diskriminering i vår verksamhet. Vi har granskat framförallt hur förskolans organisation, regler, gruppindelningar kan leda till diskriminering. Vi har fått fortbildning i genusarbetet på studiedagen i september och vi har blivit mer medvetna om att vi behöver granska personalens förhållningssätt när det handlar likabehandling oavsett kön, könsidentitet eller sexuell läggning. Vi har observerat att det förekommer att äldre barn nervärderar de yngre barn. På förskolan uppmärksammar vi inte olika religioners högtider. 9

11 Vi har blivit mer medvetna om miljöns och materials betydelse för lärandet, men i utformningen av miljöerna kan vi sakna rutiner och arbetssätt för att underlätta för barn med funktionsnedsättning. FÖREBYGGANDE INSATSER 2017 MÅL KÖN GENUS SEXUELL LÄGGNING Vi strävar efter att uttrycka oss utifrån ett könsneutralt genusperspektiv. Vi kommer att se till att det finns ett varierat material när det handlar om böcker, leksaker och bilder som kan inbjuda till diskussion om ämnet. Vi kommer att lägga fokus på pedagogernas förhållningssätt och på att hjälpa varandra med att bekräfta varje barn som individ. MÅL ETNISK TILLHÖRIGHET Vi strävar efter att öka variationen i text, bild och musik som vi erbjuder på förskolan utifrån etnisk tillhörighet. Vi ska erbjuda barnen mer varierat material i verksamheten, till exempel ska vi ta hänsyn till att det ska finnas variation av litteraturen utifrån etnisk tillhörighet. Med hjälp av QR koder kommer vi att fortsätta uppmärksamma sånger och berättelse på olika språk. MÅL ÅLDER Vi strävar efter att stärka gemenskapen mellan olika åldrar. Vi kommer att lägga fokus på gemenskapen med de äldre barnen när vi är ute på gården. MÅL RELIGION Vi strävar efter att uppmärksamma olika religioners högtider. Vi kommer att jobba utifrån ett öppet förhållningssätt för att involvera föräldrarna i arbetet. Redan vid inskolningen kommer vi att ta reda på vilka religiösa högtider familjerna firar, för att bestämma tillsammans hur vi kan uppmärksamma det på förskolan. MÅL FUNKTIONHINDER Alla barn ska ha lika handlingsutrymme i alla situationer och miljöer oavsett förutsättningar. 10

12 Verksamheten anpassas utifrån de behov/barn som finns på avdelningen till exempel tillvägagångssätten/miljön för att utföra en uppgift blir inte samma för alla barn. 11

13 Avdelning Pingvinen 2 UTVÄRDERING FRÄMJANDE INSATSER 2016 Vi har varit närvarande pedagoger och jobbat aktivt med att dela in barnen i mindre grupper. Arbetet i mindre grupper har visat resultat när det handlar om minskningen av stressnivån i barngruppen. Vi pedagoger har valt ett aktivt deltagande i leken och detta har underlättat för barnen som hade svårt att sätta i gång med leken och hamnade därför i konflikter. Det vardagliga arbetet med att förstå andras känslor för att kunna samspela med varandra, har skapat mer trygghet i barngruppen. FRÄMJANDE INSATSER 2017 Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning och Sexuell läggning samt Ålder. Mål Vi ska arbeta aktivt med värdegrunden och ha kontinuerliga dialoger i arbetslagen och barngruppen om hur vi främjar likabehandling.vi ska se varje människa som unik. Vi ska ha ett likvärdigt förhållningssätt till alla vi möter. Insatser Vi kommer att jobba systematiskt med värdegrundsfrågor med hjälp av materialet från brottsoffermyndigheten Jag vill veta. GENOMFÖRD KARTLÄGGNING av verksamheten Vi har inte fått in synpunkter om förskolans likabehandlingsarbete från föräldrar. Årets kartläggningsarbete saknar ett tydligt barnperspektiv, eftersom vi bara har samtalat med barnen kring likabehandlingsarbetet, utan att dokumentera det. Vi har använt diskrimineringsombudsmannens kartläggningsverktyg som kallas för husmodellen, för att identifiera risker för trakasserier, kränkande behandling eller diskriminering i vår verksamhet. Vi har granskat framförallt hur förskolans organisation, regler, gruppindelningar kan leda till diskriminering. Vi har fått fortbildning i genusarbetet på studiedagen i september och vi har blivit mer medvetna om att vi behöver granska personalens förhållningssätt när det handlar likabehandling oavsett kön, könsidentitet eller sexuell läggning. Vi har observerat att det förekommer att äldre barn nervärderar de yngre barn. På förskolan uppmärksammar vi inte olika religioners högtider. Vi har blivit mer medvetna om miljöns och materials betydelse för lärandet, men i utformningen av miljöerna kan vi sakna rutiner och arbetssätt för att underlätta för barn med funktionsnedsättning. 12

14 FÖREBYGGANDE INSATSER 2017 MÅL KÖN GENUS- SEXUELL LÄGGNING Vi strävar efter att uttrycka oss utifrån ett könsneutralt genusperspektiv. Vi kommer att lägga fokus på pedagogernas förhållningssätt och på att hjälpa varandra med att bekräfta varje barn som individ. MÅL ETNISK TILLHÖRIGHET Vi strävar efter att öka variationen i text, bild och musik som vi erbjuder på förskolan utifrån etnisk tillhörighet. Vi ska erbjuda barnen varierat material i verksamheten, till exempel ska vi ta hänsyn till att det ska finnas variation av dockor utifrån etnisk tillhörighet. Med hjälp av QR koder kommer vi att fortsätta uppmärksamma sånger och enkla begrepp på olika språk. MÅL ÅLDER Vi strävar efter att stärka gemenskapen mellan olika åldrar. Vi kommer att lägga fokus på gemenskapen med de äldre barnen när vi är ute på gården. MÅL RELIGION Vi strävar efter att uppmärksamma olika religioners högtider. Vi kommer att jobba utifrån ett öppet förhållningssätt för att involvera föräldrarna i arbetet. Vi kommer att ta reda på vilka religiösa högtider familjerna firar, för att bestämma tillsammans hur vi kan uppmärksamma det på förskolan. MÅL FUNKTIONHINDER Alla barn ska ha lika handlingsutrymme i alla situationer och miljöer oavsett förutsättningar. För att förstärka kommunikationen och ge barnen flera verktyg att använda sig av kommer vi att jobba med tecken som stöd. 13

15 Avdelning Sälen 1 UTVÄRDERING FRÄMJANDE INSATSER 2016 I sin helhet har arbetet med likabehandlingsplanen fungerat bra men vi behöver synliggöra planen i verksamheten. Vi har varit aktiva och närvarande pedagoger och jobbat med värdegrundsfrågor i vardagen. Barnen har börjat använda känslo-ord och uppmärksamma varandras känslor. I barngruppen har vi märkt att barnen uttrycker sin vilja och vänder sig till pedagoger för att lösa problem. Barnen har utvecklat sina strategier för att hantera sina egna känslor. FRÄMJANDE INSATSER 2017 Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning och Sexuell läggning samt Ålder. Mål Vi ska arbeta aktivt med värdegrunden och ha kontinuerliga dialoger i arbetslagen och barngruppen om hur vi främjar likabehandling. Vi ska se varje människa som unik. Vi ska ha ett likvärdigt förhållningssätt till alla vi möter. Insatser Få likabehandlingsplanen levande genom att vid reflektion analysera våra dokumentationer utifrån den. I vardagen, med extra fokus på samlingen för vi samtal med barnen kring allas lika värde. GENOMFÖRD KARTLÄGGNING av verksamheten Vi har inte fått in synpunkter om förskolans likabehandlingsarbete från föräldrar. Årets kartläggningsarbete saknar ett tydligt barnperspektiv, eftersom vi bara har samtalat med barnen kring likabehandlingsarbetet, utan att dokumentera det. Vi har använt diskrimineringsombudsmannens kartläggningsverktyg som kallas för husmodellen, för att identifiera risker för trakasserier, kränkande behandling eller diskriminering i vår verksamhet. Vi har granskat framförallt hur förskolans organisation, regler, gruppindelningar kan leda till diskriminering. Vi har fått fortbildning i genusarbetet på studiedagen i september och vi har blivit mer medvetna om att vi behöver granska personalens förhållningssätt när det handlar likabehandling oavsett kön, könsidentitet eller sexuell läggning. Vi har observerat att det förekommer att äldre barn nervärderar de yngre barn. På förskolan uppmärksammar vi inte olika religioners högtider. 14

16 Vi har blivit mer medvetna om miljöns och materials betydelse för lärandet, men i utformningen av miljöerna kan vi sakna rutiner och arbetssätt för att underlätta för barn med funktionsnedsättning. FÖREBYGGANDE INSATSER 2017 MÅL KÖN GENUS- SEXUELL LÄGGNING Vi strävar efter att uttrycka oss utifrån ett könsneutralt genusperspektiv. På ett medvetet sätt använda ett könsneutralt genusperspektiv i rim och ramsor vid samlingen. MÅL ETNISK TILLHÖRIGHET Vi strävar efter att öka variationen i text, bild och musik som vi erbjuder på förskolan utifrån etnisk tillhörighet. Vi inventerar vårt material på avdelningen utifrån perspektivet etniskt tillhörighet. Och ha detta i åtanke vid aktuella inköp av material. MÅL ÅLDER Vi strävar efter att stärka gemenskapen mellan olika åldrar. Vi delar upp gruppen efter lunch, så att några barn kan möta de äldre ute på gården och skapa relationer. MÅL RELIGION Vi strävar efter att uppmärksamma olika religioners högtider. Vid inskolningen fråga föräldrarna vilka högtider familjerna firar hemma. MÅL FUNKTIONHINDER Alla barn ska ha lika handlingsutrymme i alla situationer och miljöer oavsett förutsättningar. Dela upp gruppen för att alla ska få del av utrymmet (socialt och fysiskt). 15

17 Avdelning Sälen 2 UTVÄRDERING FRÄMJANDE INSATSER 2016 När vi har kommit i gång med att dela in barnen i mindre grupper har vi sett att det har uppstått mindre konflikter i barngruppen, speciellt när det handlarom övergångar mellan aktiviteter. De yngre barnen i barngruppen har fått mer utrymme och fått ta mer plats. FRÄMJANDE INSATSER 2017 Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning och Sexuell läggning samt Ålder. Mål Vi ska arbeta aktivt med värdegrunden och ha kontinuerliga dialoger i arbetslagen och barngruppen om hur vi främjar likabehandling. Vi ska se varje människa som unik. Vi ska ha ett likvärdigt förhållningssätt till alla vi möter. Insatser Vi kommer att jobba systematiskt med värdegrundsfrågor med hjälp av materialet från brottsoffermyndigheten Jag vill veta. GENOMFÖRD KARTLÄGGNING av verksamheten Vi har inte fått in synpunkter om förskolans likabehandlingsarbete från föräldrar. Årets kartläggningsarbete saknar ett tydligt barnperspektiv, eftersom vi bara har samtalat med barnen kring likabehandlingsarbetet, utan att dokumentera det. Vi har använt diskrimineringsombudsmannens kartläggningsverktyg som kallas för husmodellen, för att identifiera risker för trakasserier, kränkande behandling eller diskriminering i vår verksamhet. Vi har granskat framförallt hur förskolans organisation, regler, gruppindelningar kan leda till diskriminering. Vi har fått fortbildning i genusarbetet på studiedagen i september och vi har blivit mer medvetna om att vi behöver granska personalens förhållningssätt när det handlar likabehandling oavsett kön, könsidentitet eller sexuell läggning. Vi har observerat att det förekommer att äldre barn nervärderar de yngre barn. På förskolan uppmärksammar vi inte olika religioners högtider. Vi har blivit mer medvetna om miljöns och materials betydelse för lärandet, men i utformningen av miljöerna kan vi sakna rutiner och arbetssätt för att underlätta för barn med funktionsnedsättning. 16

18 FÖREBYGGANDE INSATSER 2017 MÅL KÖN GENUS- SEXUELL LÄGGNING Vi strävar efter att uttrycka oss utifrån ett könsneutralt genusperspektiv. Vi pedagoger ska hjälpa varandra att ha en medvetenhet kring sitt språkbruk t.ex. undvika att gruppera barn efter kön. Se till att det finns ett varierat material då det gäller t.ex. böcker, leksaker och bilder. MÅL ETNISK TILLHÖRIGHET Vi strävar efter att öka variationen i text, bild och musik som vi erbjuder på förskolan utifrån etnisk tillhörighet. Vi inköpt/lån av böcker kommer vi att ta hänsyn till att det ska finnas variation av litteratur utifrån etnisk tillhörighet. Med hjälp av QR koder kommer vi att uppmärksamma sånger och ramsor på olika språk. MÅL ÅLDER Vi strävar efter att stärka gemenskapen mellan olika åldrar. Pedagogerna ska ha en medvetenhet kring sitt språkbruk t.ex. undvika att gruppera barn i stora barn eller benämna barnstolar i matsalen som babystolar. MÅL RELIGION Vi strävar efter att uppmärksamma olika religioners högtider. Vi kommer att jobba utifrån ett öppet och lyssnande förhållningssätt för att involvera föräldrarna i arbetet. Redan vid inskolningen kommer vi att ta reda på vilka religiösa högtider familjerna firar, för att bestämma tillsammans hur vi kan uppmärksamma det på förskolan. MÅL FUNKTIONHINDER Alla barn ska ha lika handlingsutrymme i alla situationer och miljöer oavsett förutsättningar. Verksamheten anpassas utifrån de behov/barn som finns på förskolan tex tillvägagångssätten/material/miljön för att utföra en uppgift blir inte samma för alla barn. Vi ska fortsätta använda tecken som stöd för at 17

19 Avdelning Valrossen 1 UTVÄRDERING FRÄMJANDE INSATSER 2016 Vi har arbetat kontinuerligt med värdegrundsarbetet på samlingar och vid behov. Vi har använt oss av känslobollar som hjälper barnen att sätta ord på deras känslor och upplevelser, att utveckla deras medkänsla, förstå kamraters och sina egna känslor och behov. Vi lägger mer fokus på att lyfta fram barnens positiva beteenden och vi använder dem som goda exempel. FRÄMJANDE INSATSER 2017 Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning och Sexuell läggning samt Ålder. Mål och uppföljning Vi ska arbeta aktivt med värdegrunden och ha kontinuerliga dialoger i arbetslagen och barngruppen om hur vi främjar likabehandling. Vi ska se varje barn som unikt och bemöter varje barn respektfullt. Vi ska ha ett likvärdigt förhållningssätt till alla vi möter. Insats Vi kommer att använda oss av orden tillsammans och samarbeta för att skapa en vi-känsla i barngruppen. Vi kommer att fortsätta använda oss av känslobollar. Vi kommer att göra värdegrundsarbetet mer synlig i verksamheten med hjälp av en kompistavla som vi ska skapa tillsammans med barnen där vi uppmärksammar positiva exempel om hur man är en bra kompis. Vi kommer att ha fokus på samarbete i rutinsituationer för att få in det vikänsla i praktiken i vardagen. GENOMFÖRD KARTLÄGGNING av verksamheten Vi har inte fått in synpunkter om förskolans likabehandlingsarbete från föräldrar. Årets kartläggningsarbete saknar ett tydligt barnperspektiv, eftersom vi bara har samtalat med barnen kring likabehandlingsarbetet, utan att dokumentera det. Vi har använt diskrimineringsombudsmannens kartläggningsverktyg som kallas för husmodellen, för att identifiera risker för trakasserier, kränkande behandling eller diskriminering i vår verksamhet. Vi har granskat framförallt hur förskolans organisation, regler, gruppindelningar kan leda till diskriminering. Vi har fått fortbildning i genusarbetet på studiedagen i september och vi har blivit mer medvetna om att vi behöver granska personalens 18

20 förhållningssätt när det handlar likabehandling oavsett kön, könsidentitet eller sexuell läggning. Vi har observerat att det förekommer att äldre barn nervärderar de yngre barn. På förskolan uppmärksammar vi inte olika religioners högtider. Vi har blivit mer medvetna om miljöns och materials betydelse för lärandet, men i utformningen av miljöerna kan vi sakna rutiner och arbetssätt för att underlätta för barn med funktionsnedsättning. FÖREBYGGANDE INSATSER 2017 MÅL KÖN GENUS SEXUELL LÄGGNING Vi strävar efter att uttrycka oss utifrån ett könsneutralt genusperspektiv. Vi kommer att sträva efter att bemöta barnen som individer och inte uppdelade i pojkar och flickor, till exempel genom att kalla varje barn för namn. MÅL ETNISK TILLHÖRIGHET Vi strävar efter att öka variationen i text, bild och musik som vi erbjuder på förskolan utifrån etnisk tillhörighet. Vi ska erbjuda barnen mer varierat material i verksamheten, till exempel ska vi ta hänsyn till att det ska finnas variation av litteraturen utifrån etnisk tillhörighet. Med hjälp av QR koder kommer vi att fortsätta uppmärksamma sånger och berättelse på olika språk. MÅL ÅLDER Vi strävar efter att stärka gemenskapen mellan olika åldrar. Vi kommer att samarbeta med Valrossen 2 för att skapa gemenskap med grannavdelning och låta barnen leka i andra konstellationer. MÅL RELIGION Vi strävar efter att uppmärksamma olika religioners högtider. Vi kommer att jobba utifrån ett öppet förhållningssätt för att involvera föräldrarna i arbetet. Redan vid inskolningen kommer vi att ta reda på vilka religiösa högtider familjerna firar, för att bestämma tillsammans hur vi kan uppmärksamma det på förskolan. 19

21 MÅL FUNKTIONHINDER Alla barn ska ha lika handlingsutrymme i alla situationer och miljöer oavsett förutsättningar. Verksamheten anpassas utifrån de behov/barn som finns på avdelningen till exempel tillvägagångssätten/miljön för att utföra en uppgift blir inte samma för alla barn. Vi kommer också att satsa mer på att dela in barnen i mindre barngrupper. 20

22 Valrossen 2 UTVÄRDERING FRÄMJANDE INSATSER 2016 Vi har jobbat med att lyfta fram positiva beteenden i vardagen för att ge barnen positiv återkoppling. Organisation och förhållningssättet har stor betydelse i hur vi vuxna bemöter barnen och vi är medvetna om att vi agerar förebilder för dem. Vi har jobbat med vårt förhållningssätt som pedagoger. Vi har reflekterat med barnen om känslor och hur det känns för andra när vi gör/säger saker till varandra. FRÄMJANDE INSATSER 2017 Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning och Sexuell läggning samt Ålder. Mål Vi ska arbeta aktivt med värdegrunden och ha kontinuerliga dialoger i arbetslagen och barngruppen om hur vi främjar likabehandling. Vi ska se varje människa som unik. Vi ska ha ett likvärdigt förhållningssätt till alla vi möter. Insatser Vi kommer att fortsätta lyfta fram positiva beteenden och använda dem som goda exempel i barngruppen. Vi kommer också att jobba systematiskt med värdegrundsfrågor med hjälp av materialet från brottsoffermyndigheten Jag vill veta. GENOMFÖRD KARTLÄGGNING av verksamheten Vi har inte fått in synpunkter om förskolans likabehandlingsarbete från föräldrar. Årets kartläggningsarbete saknar ett tydligt barnperspektiv, eftersom vi bara har samtalat med barnen kring likabehandlingsarbetet, utan att dokumentera det. Vi har använt diskrimineringsombudsmannens kartläggningsverktyg som kallas för husmodellen, för att identifiera risker för trakasserier, kränkande behandling eller diskriminering i vår verksamhet. Vi har granskat framförallt hur förskolans organisation, regler, gruppindelningar kan bidra till diskriminering. Vi har fått fortbildning i genusarbetet på studiedagen i september och vi har blivit mer medvetna om att vi behöver granska personalens förhållningssätt när det handlar likabehandling oavsett kön, könsidentitet eller sexuell läggning. Vi har observerat att det förekommer att äldre barn nervärderar de yngre barn. På förskolan uppmärksammar vi inte olika religioners högtider. 21

23 Vi har blivit mer medvetna om miljöns och materials betydelse för lärandet, men i utformningen av miljöerna kan vi sakna rutiner och arbetssätt för att underlätta för barn med funktionsnedsättning. FÖREBYGGANDE INSATSER 2017 MÅL KÖN GENUS- SEXUELL LÄGGNING Vi strävar efter att uttrycka oss utifrån ett könsneutralt genusperspektiv. Vi kommer att se till att det finns ett varierat material när det handlar om böcker, leksaker och bilder som inbjuder till diskussion om ämnet. Pedagogerna ska ha en medvetenhet kring sitt språkbruk t.ex. undvika att gruppera barn i tjejer och killar. MÅL ETNISK TILLHÖRIGHET Vi strävar efter att öka variationen i text, bild och musik som vi erbjuder på förskolan utifrån etnisk tillhörighet. Vi fortsätter med vårt arbete kring musik och etnisk tillhörighet. Vi har idag flera QR koder med sånger på olika språk och kommer utöka dessa. Vid inköp/lån av böcker tas hänsyn till att det ska finnas variation av litteratur utifrån etnisk tillhörighet. MÅL ÅLDER Vi strävar efter att stärka gemenskapen mellan olika åldrar. Pedagogerna ska ha en medvetenhet kring sitt språkbruk t.ex. undvika att gruppera barn i stora barn vid bordet i matsalen. Vi fortsätter att dela in barnen i olika konstellationer och inte utifrån ålder när vi jobbar med projekt. MÅL RELIGION Vi strävar efter att uppmärksamma olika religioners högtider. Vi kommer att jobba utifrån ett öppet och lyssnande förhållningssätt för att involvera föräldrarna i arbetet. Redan vid inskolningen kommer vi att ta reda på vilka religiösa högtider familjerna firar, för att bestämma tillsammans hur vi kan uppmärksamma det på förskolan. 22

24 MÅL FUNKTIONHINDER Alla barn ska ha lika handlingsutrymme i alla situationer och miljöer oavsett förutsättningar. Verksamheten anpassas utifrån de behov/barn som finns på förskolan t.ex. tillvägagångssätten/material/miljön för att utföra en uppgift blir inte samma för alla barn. Vi ska fortsätta använda stödbilder för att underlätta kommunikation för barnen. 23

25 Avdelning Isbjörnen 1 UTVÄRDERING FRÄMJANDE INSATSER 2016 Vi har grundat värdegrundsarbetet på boksamtal och använt oss av bland annat böckerna om Alfons. Med somliga barn har det varit mer framgångsrik att grunda reflektioner om värdegrunden på händelse barnen har själva varit med om. Vi har reflekterat med barnen om känslor och hur det känns för andra när vi gör/säger saker till varandra. FRÄMJANDE INSATSER 2017 Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning och Sexuell läggning samt Ålder. Mål Vi ska arbeta aktivt med värdegrunden och ha kontinuerliga dialoger i arbetslagen och barngruppen om hur vi främjar likabehandling. Vi ska se varje människa som unik. Vi ska ha ett likvärdigt förhållningssätt till alla vi möter. Insatser Vi tänker jobba systematiskt med värdegrundsfrågor med hjälp av boken Hugo och övningar och frågor från handlendningsmaterialet från brottsoffermyndigheten Jag vill veta. Vi kommer att utgå från 3 frågor: Vad är känslor? Hur mår Hugo? Får man bestämma över andra? GENOMFÖRD KARTLÄGGNING av verksamheten Vi har inte fått in synpunkter om förskolans likabehandlingsarbete från föräldrar. Årets kartläggningsarbete saknar ett tydligt barnperspektiv, eftersom vi bara har samtalat med barnen kring likabehandlingsarbetet, utan att dokumentera det. Vi har använt diskrimineringsombudsmannens kartläggningsverktyg som kallas för husmodellen, för att identifiera risker för trakasserier, kränkande behandling eller diskriminering i vår verksamhet. Vi har granskat framförallt hur förskolans organisation, regler, gruppindelningar kan leda till diskriminering. Vi har fått fortbildning i genusarbetet på studiedagen i september och vi har blivit mer medvetna om att vi behöver granska personalens förhållningssätt när det handlar likabehandling oavsett kön, könsidentitet eller sexuell läggning. 24

26 Vi har observerat att det förekommer att äldre barn nervärderar de yngre barn. På förskolan uppmärksammar vi inte olika religioners högtider. Vi har blivit mer medvetna om miljöns och materials betydelse för lärandet, men i utformningen av miljöerna kan vi sakna rutiner och arbetssätt för att underlätta för barn med funktionsnedsättning. FÖREBYGGANDE INSATSER 2017 MÅL KÖN GENUS- SEXUELL LÄGGNING Vi strävar efter att uttrycka oss utifrån ett könsneutralt genusperspektiv. Vi kommer att se till att det finns ett varierat material när det handlar om böcker, leksaker och bilder som inbjuder till diskussion om ämnet. Vi ska ha en medvetenhet kring sitt språkbruk t.ex. undvika att gruppera barn i tjejer och killar. MÅL ETNISK TILLHÖRIGHET Vi strävar efter att öka variationen i text, bild och musik som vi erbjuder på förskolan utifrån etnisk tillhörighet. Vi fortsätter med vårt arbete med QR koder för att belysa olika språk. Vi översätter viktiga begrepp från projektet på olika språk. MÅL ÅLDER Vi strävar efter att stärka gemenskapen mellan olika åldrar. Vi kommer att lägga fokus på gemenskapen med de yngre barnen när vi är ute på gården. Vi är medvetna om att vi agerar alltid förebilder för barnen och att vi måste tänka på det och stötta alla barn oavsett ålder. Vi behöver fånga stunder även i bussmiljöer. MÅL RELIGION Vi strävar efter att uppmärksamma olika religioners högtider. Vi kommer att jobba utifrån ett öppet och lyssnande förhållningssätt för att involvera föräldrarna i arbetet. Vi kommer att ta reda på vilka religiösa högtider familjerna firar, för att bestämma tillsammans hur vi kan uppmärksamma det på förskolan. 25

27 MÅL FUNKTIONHINDER Alla barn ska ha lika handlingsutrymme i alla situationer och miljöer oavsett förutsättningar. Verksamheten anpassas utifrån de behov/barn som finns på förskolan t.ex. tillvägagångssätten/material/miljön för att utföra en uppgift blir inte samma för alla barn. 26

28 Avdelning Isbjörnen 2 UTVÄRDERING FRÄMJANDE INSATSER 2016 Barnen är medvetna om hur man är en bra kompis och talar om det för andra. Vi har använt oss av det visuella stödet för att tydliggöra värdegrundsarbetet, till exempel hjärtan där vi har samlat bilder från vardagen som visar hur man är en bra kompis. Känslobilder hjälper barnen att prata och reflektera om känslor. Att ritprata eller åskådliggöra händelser har visat sig vara ett effektivt sätt för att reflektera över konflikter. FRÄMJANDE INSATSER 2017 Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning och Sexuell läggning samt Ålder. Mål Vi ska arbeta aktivt med värdegrunden och ha kontinuerliga dialoger i arbetslagen och barngruppen om hur vi främjar likabehandling. Vi ska se varje människa som unik. Vi ska ha ett likvärdigt förhållningssätt till alla vi möter. Insatser Vi ska fortsätta ta vara på vardagssituationer för att prata om värdegrunden. Vi bjuder in barnen till samtal och vi utmanar dem i deras tankar när det handlar om diskrimineringsgrunderna. Vi kommer att fortsätta med att använda oss av det visuella stödet för att tydliggöra värdegrundsarbetet (ritprata, åskådliggöra, teckenspråk). GENOMFÖRD KARTLÄGGNING av verksamheten Vi har inte fått in synpunkter om förskolans likabehandlingsarbete från föräldrar. Årets kartläggningsarbete saknar ett tydligt barnperspektiv, eftersom vi bara har samtalat med barnen kring likabehandlingsarbetet, utan att dokumentera det. Vi har använt diskrimineringsombudsmannens kartläggningsverktyg som kallas för husmodellen, för att identifiera risker för trakasserier, kränkande behandling eller diskriminering i vår verksamhet. Vi har granskat framförallt hur förskolans organisation, regler, gruppindelningar kan leda till diskriminering. Vi har fått fortbildning i genusarbetet på studiedagen i september och vi har blivit mer medvetna om att vi behöver granska personalens förhållningssätt när det handlar likabehandling oavsett kön, könsidentitet eller sexuell läggning. 27

29 Vi har observerat att det förekommer att äldre barn nervärderar de yngre barn. På förskolan uppmärksammar vi inte olika religioners högtider. Vi har blivit mer medvetna om miljöns och materials betydelse för lärandet och i utformningen av miljöerna lägger vi fokus på att inkludera alla barn oavsett funktionsnedsättning. FÖREBYGGANDE INSATSER 2017 MÅL KÖN GENUS- SEXUELL LÄGGNING Vi strävar efter att uttrycka oss utifrån ett könsneutralt genusperspektiv. Vi kommer att se till att det finns ett varierat material när det handlar om böcker, leksaker och bilder som inbjuder till diskussion om ämnet. MÅL ETNISK TILLHÖRIGHET Vi strävar efter att öka variationen i text, bild och musik som vi erbjuder på förskolan utifrån etnisk tillhörighet. Vi kommer att uppmärksamma olika sorter musik, till exempel genom att dansa dans-stop. Vi fortsätter med vårt arbete med QR koder för att belysa olika språk. MÅL ÅLDER Vi strävar efter att stärka gemenskapen mellan olika åldrar. Vi kommer att lägga fokus på gemenskapen med de yngre barnen när vi träffas. Vi kommer att se till att det finns ett varierat material när det handlar om böcker och bilder som inbjuder till diskussion om ämnet. MÅL RELIGION Vi strävar efter att uppmärksamma olika religioners högtider. Vi kommer att jobba utifrån ett öppet och lyssnande förhållningssätt. Vi kommer att börja med att diskutera med barnen om vad traditioner är och att ta reda på vilka högtider familjerna firar, för att uppmärksamma det på förskolan. 28

30 11. Anmälan om kränkande behandling (bilaga 2) Anmälan om kränkande behandling Enligt Skollagen 6 kap 10 Förskola: Vad har hänt? Kränkande behandling Trakasserier Datum för händelsen: Sexuella trakasserier Datum Underskrift förskolechef Anmälan om kränkande behandling till huvudmannen Utredning har påbörjats Namnförtydligande Datum Underskrift förskolechef Uppföljning huvudmannen Uppföljningen genomförd Namnförtydligande Datum Underskrift Namnförtydligande 29

31 13.Genomförda åtgärder i samband med diskriminering och annan kränkande behandling (bilaga 3) Genomförda åtgärder i samband med diskriminering och annan kränkande behandling Enligt Diskrimineringslagen (208:567) och Skollagen, 6 kap (2010:800) Förskola Förskolechef Tfn Utsatt barns namn Personnummer Händelse Datum Åtgärd Utvärdering vid avslutad insats 30