Kommunernas och landstingens bidrag till studieförbund och folkhögskolor

Transkript

1 Kommunernas och landstingens bidrag till studieförbund och folkhögskolor 2009

2 Innehåll Kommunernas och landstingens bidrag till studieförbund och folkhögskolor 3 I Uppdraget 3 II Sammanfattning 3 III Beskrivning av undersökningsmetod 3 III.1 Insamling av uppgifter om kommunernas bidrag till studieförbund 3 III.2 Insamling av uppgifter om landstingens bidrag till folkhögskolor 4 III.3 Övrig datainsamling 4 IV Redovisning 5 IV.1 Definition av bidragsbegreppet 5 IV.2 Kommunernas stöd till studieförbunden 5 IV.3 Landstingens/regionernas bidrag till folkhögskolor 8 IV.4 Landstingens/regionernas bidrag till studieförbund och länsbildningsförbund 10 Bilagor: 1 Kommunbidrag till studieförbunden 12 2 Landstings- och regionala bidrag till studieförbund och länsbildningsförbund 15 2 Kommunernas och landstingens bidrag till studieförbund och folkhögskolor

3 Kommunernas och landstingens bidrag till studieförbund och folkhögskolor I Uppdraget Folkbildningsrådet har enligt regeringsbeslut (riktlinjer ) fått i uppdrag att redovisa kommunernas och landstingens bidrag till studieförbund respektive folkhögskolor. II Sammanfattning Kommunernas stöd till studieförbunden har sedan 1991 minskat från 663 mkr till 365 mkr 2009, d v s med cirka 45 procent. Per invånare har de kommunala bidragen minskat från 77:48 kr till 39:41 kr. Kommunbidragen storlek relaterat till statens bidrag har blivit allt lägre. År 1992 motsvarade kommunbidraget cirka 55 procent av statens bidrag till studieförbunden. År 2009 är motsvarande relation 23 procent. Under senaste femårsperioden har kommunernas andel minskat med drygt 7 procentenheter. Även landstingens/regionernas stöd till studie- och länsbildningsförbund fortsätter att minska. Under den senaste femårsperioden har bidraget minskat från 291 mkr till 279 mkr (budget) eller 4 procent. När det gäller landstingens/regionernas bidrag till folkhögskolornas verksamhet är bidragsförändringarna marginella. Redovisningen pekar på att det fortsatt är angeläget att säkerställa det offentligas gemensamma ansvarstagande för finansiering av folkbildning i Sverige. III Beskrivning av undersökningsmetod III.1 Insamling av uppgifter om kommunernas och landstingens/regionernas bidrag till studieförbund Folkbildningsrådet har sedan 2007 med hjälp av länsbildningsförbunden insamlat och sammanställt uppgifterna om kommunernas och landstingens/ regionernas bidrag till studieförbundens lokala verksamhet. Folkbildningsförbundet, studieförbundens intresseorganisation, genomförde före 2007 tillsammans med länsbildningsförbunden motsvarande insamling och sammanställning av uppgifterna. Senaste insamlingen genomfördes under första halvåret 2009 och redovisar budgeterade bidrag till studieförbunden för Tidigare års uppgifter avser bidragsutfallet. Från och med 2007 ingår inte SISU Idrottsutbildarna i den verksamhet som Folkbildningsrådet lämnar statsbidrag till. Redovisade statsbidrag i rapporten exkluderar SISU Idrottsutbildarnas bidrag från och med Däremot föreligger en osäkerhetsfaktor vad gäller kommunernas och landstingens/regionernas bidrag till studieförbunden och SISU. Bidragen till SISU hanteras olika lokalt och att jämförelser med åren före 2007 är därför ej alltid helt relevanta. Kommunernas och landstingens bidrag till studieförbund och folkhögskolor 3

4 III.2 Insamling av uppgifter om landstingens bidrag till folkhögskolor Folkbildningsrådet har sedan 1999 på uppdrag av regeringen genomfört insamlingen och sammanställningen av landstingens/regionernas bidrag till folkhögskolor. Statistiskt material saknas således för perioden I begreppen landsting/regioner avses de bidrag Gotlands kommun lämnar. Samtliga landsting/regioner samt Gotlands kommun har under början av år 2010 redovisat sina bidrag till folkhögskolornas verksamhet för år 2009 samt i vissa fall korrigerat tidigare års uppgifter. Uppgifterna har inhämtats via en enkät. III.3 Övrig datainsamling Under 2000 gjorde Folkbildningsrådet en större utredning av kommunernas och landstingens bidrag till studieförbund och folkhögskolor. Folkbildningsrådet fick då av regeringen uppdraget att redovisa utvecklingen och kommentera utvecklingstendenserna samt bedöma orsakerna till förändringarna i bidragsgivningen. Folkbildningsrådet samlar även in ekonomiska uppgifter från folkhögskolorna och från studieförbunden. Folkhögskolornas ekonomi insamlas från verksamhetsåret 2005 årligen och i samverkan med Statistiska Centralbyrån. Tidigare gjordes insamlingen med tre till fyra års mellanrum. Den senaste undersökningen omfattade verksamhetsåret De uppgifter som folkhögskolorna redovisat avseende interkommunala ersättningar och bidrag från landsting/regioner verifieras i huvudsak av den insamling som Folkbildningsrådet nu genomfört på uppdrag av regeringen. Insamlingen av studieförbundens ekonomi sker i samverkan med de centrala studieförbunden som sammanställer de uppgifter som Folkbildningsrådet efterfrågar. 4 Kommunernas och landstingens bidrag till studieförbund och folkhögskolor

5 IV Redovisning IV.1 Definition av bidragsbegreppet Med bidrag avses endast kommunernas och landstingens generella stöd till studieförbund och folkhögskolor. Projektbidrag, ersättning för uppdragsverksamhet etc redovisas som riktade bidrag. Ej heller ingår, om inte annat anges, interkommunala eller andra eleversättningar i bidragsredovisningen. IV.2 Kommunernas stöd till studieförbunden Bidrag till studieförbunden Kommunerna tillämpar olika modeller för att fördela stödet till studieförbunden. Många följer Folkbildningsrådets bidragsmodell, men alltfler kommuner utvecklar egna modeller. Det är i vissa fall svårt att bedöma om studieförbunden erhåller ett generellt stöd för sin folkbildningsverksamhet eller om stödet är riktat till särskilda grupper eller projekt. Totala bidrag Det totala bidraget till studieförbunden utgörs av generella bidrag (97 %) och riktade bidrag (3 %). Det totala bidraget var 382 mkr år 2008 vilket är 22 mkr lägre än För 2009 har kommunerna budgeterat ett totalt bidrag på 374,6 mkr vilket är 7,4 mkr lägre än utfallet Generella bidrag Det generella kommunbidraget som utbetalades till studieförbunden 2008 var 372,3 mkr vilket var 21,6 mkr lägre än för För 2009 har kommunerna budgeterat 364,8 mkr i generella bidrag vilket är 7,5 mkr lägre än 2008 års utfall. En jämförelse för senaste tioårsperiod visar att kommunernas bidrag minskat med 97,8 mkr (21,1 procent) sedan 2000 eller med hänsyn till inflationen 36 procent. Under har kommunernas generella bidrag till studieförbundens folkbildningsverksamhet minskat i absoluta tal med 298 mkr (45 procent). I tabell 1 redovisas utvecklingen under hela perioden Tabell 1 Totalt kommunbidrag till studieförbundens verksamhet År Bidrag i tkr Förändring föregående år Tkr Relativ Per invånare ,48 kr ,0% 75,16 kr ,6% 68,03 kr ,4% 64,57 kr ,0% 61,47 kr ,5% 59,22 kr ,9% 57,50 kr ,3% 56,06 kr ,9% 53,05 kr ,5% 52,20 kr ,7% 51,20 kr ,8% 50,07 kr ,6% 49,11 kr ,0% 46,22 kr ,3% 44,76 kr ,5% 44,64 kr ,9% 43,80 kr ,5% 40,49 kr ,0% 39,41 kr Förändring under perioden ,0% -38,07 kr Riktade bidrag De riktade bidragen som utbetalades till studieförbunden 2008 blev 9,7 mkr vilket var 0,4 mkr lägre än För 2009 har kommunerna budgeterat 9,8 mkr i riktade bidrag vilket är kr mer än för Sammanfattning Totalt bidrag (mkr) 404,0 382,0 374,6 - varav generellt 393,9 372,3 364,8 - varav riktat 10,1 9,7 9,8 Antal kommuner som - ökar bidrag minskar bidrag oförändrat bidrag ej ger bidrag Kommunernas och landstingens bidrag till studieförbund och folkhögskolor 5

6 Förändringar mellan kommunerna 2009 är det 44 kommuner som budgeterar ökade generella bidrag i kronor. Det är samma antal som föregående år. Gotland, Hälsingborg och Malmö svarar för de största ökningarna i absoluta tal medan Sundbyberg, Gotland och Knivsta har aviserat de största procentuella ökningarna är det 80 kommuner som budgeterar sänkta generella bidrag i kronor, jämfört med 106 kommuner förra året. Största procentuella minskningar planerar Hagfors, Tranås och Sorsele att göra under kommuner budgeterar 2009 ett oförändrat generellt bidrag i kronor jämfört med 140 kommuner I bilaga 1 redovisas de generella bidragen i samtliga kommuner (bokstavsordning). I bilagan visas också förändringar i både absoluta och relativa tal mellan 2008 och 2009 samt bidrag per invånare Bidrag per invånare Det genomsnittliga budgeterade bidraget per invånare 2009 är 39,41 kronor. Högst ligger, liksom föregående år, Eskilstuna med 123,12 kr följt av Åsele 100,83 kr. Mer än 80 kr/invånare ger Dorotea, Trelleborg, Malå, Upplands-Väsby och Umeå. Förändringar i befolkningstalet i respektive kommun kan förändra det genomsnittliga bidraget. Befolkningstalet baseras på uppgifter 1 januari kommuner ger inga bidrag 15 kommuner budgeterar inget bidrag till studieförbunden Det är två kommuner fler än 2008 (Nykvarn och Värmdö). Tio av dessa 15 kommuner finns i Stockholms län. Danderyd (från 2000), Staffanstorp (2008), Järfälla (2008), Surahammar (2003), Lidingö (1997), Täby (2000), Nacka (1999), Vaxholm (2004), Nordanstig (2004), Vellinge (2005), Nykvarn (2009), Värmdö (2009), Salem (2000), Älvkarleby (2004) och Solna (2005). 6 Kommunernas och landstingens bidrag till studieförbund och folkhögskolor

7 Relationen mellan statens bidrag och kommunernas bidrag på nationell nivå I tabell 2 redovisas en jämförelse mellan statens och kommunernas bidragsutveckling. Vidare redovisas hur stor andel kommunernas bidrag utgör i relation till statens stöd i form av det allmänna folkbildningsanslaget till studieförbundens verksamhet. Tabell 2 1 År Kommunbidrag i relation till statsbidraget (tkr) Statsbidrag Kommunbidrag 1 Andel ,7% ,6% ,6% ,9% ,0% ,6% ,2% ,7% ,6% ,4% ,8% ,3% ,2% ,1% ,4% ,4% ,8% ,0% Bidragen är helt jämförbara från och med 1997 då verksamhets- och kalenderår sammanfaller. Kommunbidragens andel i relation till statens bidrag har minskat under hela perioden. Minskningen utgör 31,7 procentenheter sedan Den stora förändringen sker 2007 då staten höjde anslaget till folkbildningen med 349 mkr, varav drygt hälften tillföll studieförbunden. Den senaste femårsperioden (sedan 2005) har kommunernas andel minskat med drygt 7 procentenheter. Kommunernas och landstingens bidrag till studieförbund och folkhögskolor 7

8 IV.3 Landstingens/regionernas bidrag till folkhögskolor I tabell 3 redovisas landstingens stöd till folkhögskolorna exklusive interkommunala ersättningar som redovisas under ett eget avsnitt. Tabell 3 Landstingsbidrag till folkhögskolornas verksamhet (tkr) År Landstingsfolkhögskolor Rörelsefolkhögskolor Totalt , , , (budg) , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,5 1 Exakt uppgift från Lt Dalarna saknas avseende de fyra rörelsefolkhögskolorna år 2002 och 2003 (bedömd uppgift). 2 Cirka 6 mkr av anslagsökningen till landstingsfolkhögskolorna kan härledas till ändrade redovisningsprinciper. 3 Uppgifterna är korrigerade jämfört med 2008 års sammanställning. Landstingens bidrag till rörelsefolkhögskolornas verksamhet har varit tämligen konstant frånsett justeringar för prisomräkningar. När det gäller landstingens anslag till de egna folkhögskolorna finns fortsatt avvikelser i sätt att redovisa kostnader och intäkter. Exempelvis kan en ökning av anslaget kompensera för en ökad interndebitering av hyror, tjänster etc. I jämförelse med tidigare 2008 års rapport har ej några landsting ändrat redovisningsprinciperna. Det innebär att från 2003 inkluderar landstingens anslag även hyror och andra interna tjänster. I tabell 3 redovisas i not anslagsförändringar beroende på ändrade redovisningsprinciper. Under perioden har antalet rörelsefolkhögskolor ökat från 99 till 106 skolor. Antalet landstingsfolkhögskolor har under perioden minskat från 47 till 42 skolor. Landstingen har under perioden överlämnat fem folkhögskolor till annan organisation, vilket av den orsaken även innebär en minskning i landstingsstödet. Relationen mellan statens bidrag och landstingens bidrag på nationell nivå I tabell 4 görs en jämförelse mellan statens och landstingens bidragsutveckling. Vidare redovisas hur stor andel landstingens bidrag utgör i relation till statens stöd. Landstingsbidragens storlek pendlar under hela mätperioden mellan 34 och 37 procent av statsbidraget till folkhögskolorna. De två senaste åren ligger andelen kring 35 procent av statsbidraget. Redovisningsprinciperna varierar över tid och det förekommer att landstingens finansiering av egna skolor vissa år kan öka avsevärt. Men den medför oftast att interndebiteringen av hyror och administration också ökar. Medlen för den särskilda utbildningsinsatsen har reducerats med 30 procent under perioden , vilket påverkar det totala statsbidraget. 8 Kommunernas och landstingens bidrag till studieförbund och folkhögskolor

9 . Tabell 4 Landstingsbidrag i relation till statsbidrag (tkr) År Statsbidrag Landstingsbidrag Andel ,5% ,6% ,6% ,1% ,5% ,2% ,4% ,4% ,0% ,0% ,1% 1 Landstingsbidraget avser budget år I statsbidraget ingår under 2002 överförda medel för utvecklings- och försöksverksamhet på 4,23 mkr (tidigare anslagspost 3) och för studerandeorganisationer på 0,2 mkr (tidigare anslagspost 5). 3 I statsbidraget ingår under 2005 och 2006 bidrag för särskild utbildningssatsning i Södra Norrland med 1,4 respektive 0,7 mkr. Interkommunala ersättningar för folkhögskoleelever Med interkommunala eleversättningar avses de bidrag som transfereras mellan landstingen för elever från det egna länet som studerar på landstings- och rörelsefolkhögskolor i andra län (tabell 5). Den totala interkommunala ersättningen har ökat med cirka 2,3 mkr eller 2,7 procent under Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) rekommenderar en interkommunal eleversättning med 359 kr per deltagarvecka vid minst 15 veckors kurslängd för 2010 (tidigare 352 kr). Samtliga landsting utom Stockholm, Uppsala och Norrbotten följer rekommendationen. Stockholm och Uppsala lämnar ersättning med 332 kr och Norrbotten 340 kr. Från 2009 utgör den av SKL rekommenderade interkommunala ersättningen 25 procent av Folkbildningsrådets volymbidrag (deltagarveckans värde). Tabell 5 Interkommunala ersättningar (tkr) År Belopp För verksamhet som bedrivs som distansundervisning anger flera landsting att de lämnar bidrag för enbart de veckor då deltagarna vistas på folkhögskolan. Före 2003 rekommenderade Landstingsförbundet 325 kr per deltagarvecka, vilket kan förklara ökningen av interkommunala ersättningen med 6,3 mkr mellan 2002 och Flera landsting uttrycker därutöver villkoret Ömsesidighetsprincipen d v s man utbetalar interkommunal ersättning endast till landsting som följer SKL:s rekommendationer. Kommunernas och landstingens bidrag till studieförbund och folkhögskolor 9

10 IV.4 Landstingens/regionernas bidrag till studieförbund och länsbildningsförbund Totala bidrag För 2009 har landstingen budgeterat ett totalt bidrag på 294,2 mkr vilket är 0,5 mkr lägre än utfallet Bidraget utgörs av generella bidrag till studieförbunden (91 procent), riktade bidrag och projektmedel (5 procent) samt bidrag till Länsbildningsförbunden (4 procent). I bilaga 2 redovisas de generella bidragen i samtliga landsting/regioner till studieförbund och länsbildningsförbund. Vidare redovisas de riktade bidragen under samma period. Förändringar mellan 2008 och 2009 redovisas i både absoluta och relativa tal. Generella bidrag Bidrag till studieförbunden Landstingens/regionernas samlade generella bidrag till studieförbund var 267,2 mkr år 2008 vilket var 9,9 mkr lägre än För 2009 har landstingen budgeterat 268,3 mkr vilket är 1,1 mkr högre än utfallet landsting/regioner budgeterar att öka sina generella bidrag inklusive bidraget till länsbildningsförbunden 2009 (9 landsting/regioner ökade år 2008). Störst procentuell ökning har Jönköpings, Västra Götaland, Kalmar och Hallands län. 6 landsting/regioner minskar sina bidrag (8 landsting/ regioner minskade år 2008). Störst procentuell minskning har Värmlands, Norrbottens och Södermanlands och Blekinge län. 7 landstings/regioners bidrag är i kronor oförändrade (3 landsting/regioner var oförändrade år 2008). Bidrag till länsbildningsförbunden Landstingens/regionernas bidrag till länsbildningsförbunden utgör år 2009 cirka 10,6 mkr (3,8 procent) av det totala bidraget på 278,9 mkr var motsvarande andel 4,3 procent eller 12,3 mkr. Riktade bidrag Cirka hälften av landstingen ger riktade bidrag eller projektmedel till studieförbunden. De totala riktade medlen 2008 var 14,9 mkr vilket är 1,3 mkr lägre än för För 2009 har landstingen budgeterat 15,3 mkr vilket är 0,4 mkr högre än utfallet Skåne, Östergötlands och Västra Götalands och Blekinge län är de landsting/regioner som ger störst riktade bidrag. De riktade bidragen avser huvudsakligen preciserade delar av studieförbundens verksamhet. En mindre del av de riktade medlen som redovisas kan avse verksamhet som bedrivs av folkhögskolor eller kulturinstitutioner i regionen. Sammanfattning Totalt bidrag (mkr) 304,3 294,7 294,2 - varav generellt 277,1 267,2 268,3 - varav till länsbildningsförbund 11,0 12,6 10,6 - varav riktat 16,2 14,9 15,3 Antal landsting som - ökar bidrag minskar bidrag oförändrat bidrag Generella bidragens utveckling Under tioårsperioden ( ) har det totala generella bidraget inklusive bidraget till länsbildningsförbunden minskat från 296 mkr till 278,9 mkr eller med eller cirka 17 mkr (5,8 procent). Med hänsyn till inflationen är minskningen 59,2 mkr eller 20 procent. De riktade bidragen har under samma period ökat från 5,8 mkr till 15,3 mkr. Landstingens/regionernas generella budgeterade bidrag till studieförbunden år 2009 är 268,3 mkr vilket är 15,3 mkr lägre än år Under samma period har en minskning skett i anslaget till länsbildningsförbunden med 1,8 mkr till 10,6 mkr. Under hela perioden ( ) har landstings/ regionbidragen till studie- och länsbildningsförbundens verksamhet minskat i absoluta tal med 44,2 mkr (13,7 procent). 10 Kommunernas och landstingens bidrag till studieförbund och folkhögskolor

11 Tabell 6 Landstingens/regionernas generella bidrag till studieförbund inklusive bidraget till länsbildningsförbunden (tkr) År Bidrag Förändring föregående år Tkr Relativ ,3% ,2% ,2% ,7% ,7% ,0% ,4% ,3% ,7% ,7% ,0% ,4% ,3% ,1% ,0% ,5% ,3% Förändring under perioden ,7% Kommunernas och landstingens bidrag till studieförbund och folkhögskolor 11

12 Bilaga 1 Kommunbidrag till studieförbund Kommun Fr 2008 till 2009 Totalt bidrag (kr) Per inv Kr Rel Ale ,53 kr 0 0% Alingsås ,85 kr 0 0% Alvesta ,95 kr 0 0% Aneby ,89 kr 268 0% Arboga ,18 kr 0 0% Arjeplog ,29 kr 0 0% Arvidsjaur ,22 kr 0 0% Arvika ,21 kr 0 0% Askersund ,41 kr 0 0% Avesta ,21 kr 0 0% Bengtsfors ,60 kr 0 0% Berg ,65 kr % Bjurholm ,81 kr 0 0% Bjuv ,17 kr 0 0% Boden ,94 kr % Bollebygd ,26 kr % Bollnäs ,78 kr 0 0% Borgholm ,12 kr 0 0% Borlänge ,26 kr % Borås ,53 kr 0 0% Botkyrka ,47 kr % Boxholm ,91 kr 0 0% Bromölla ,98 kr 0 0% Bräcke ,37 kr % Burlöv ,71 kr % Båstad ,88 kr % Dals-Ed ,04 kr 0 0% Danderyd kr 0 Degerfors ,08 kr 0 0% Dorotea ,09 kr % Eda ,00 kr 0 0% Ekerö ,76 kr % Eksjö ,53 kr % Emmaboda ,87 kr % Enköping ,09 kr % Eskilstuna ,12 kr 0 0% Eslöv ,28 kr 0 0% Essunga ,34 kr 0 0% Fagersta ,30 kr 0 0% Falkenberg ,86 kr 0 0% Falköping ,77 kr 0 0% Falun ,09 kr % Filipstad ,08 kr 0 0% Finspång ,33 kr 0 0% Flen ,55 kr % Forshaga ,28 kr % Färgelanda ,52 kr 0 0% Gagnef ,80 kr 0 0% Gislaved ,63 kr 0 0% Gnesta ,98 kr 0 0% Gnosjö ,46 kr 0 0% Gotland ,96 kr % Kommun Fr 2008 till 2009 Totalt bidrag (kr) Per inv Kr Rel Grums ,62 kr % Grästorp ,17 kr % Gullspång ,03 kr 0 0% Gällivare ,44 kr 0 0% Gävle ,85 kr 0 0% Göteborg ,37 kr 0 0% Götene ,80 kr 0 0% Habo ,35 kr % Hagfors ,26 kr % Hallsberg ,99 kr 0 0% Hallstahammar ,99 kr 0 0% Halmstad ,11 kr % Hammarö ,29 kr % Haninge ,21 kr 0 0% Haparanda ,15 kr % Heby ,18 kr 0 0% Hedemora ,11 kr -25 0% Helsingborg ,04 kr % Herrljunga ,47 kr 0 0% Hjo ,79 kr 0 0% Hofors ,14 kr 0 0% Huddinge ,57 kr % Hudiksvall ,20 kr % Hultsfred ,87 kr % Hylte ,28 kr 0 0% Håbo ,57 kr % Hällefors ,17 kr 0 0% Härjedalen ,96 kr 0 0% Härnösand ,39 kr % Härryda ,80 kr 0 0% Hässleholm ,71 kr % Höganäs ,50 kr % Högsby ,97 kr 0 0% Hörby ,35 kr % Höör ,23 kr % Jokkmokk ,18 kr 0 0% Järfälla kr 0 Jönköping ,51 kr % Kalix ,39 kr 0 0% Kalmar ,18 kr 0 0% Karlsborg ,16 kr % Karlshamn ,29 kr % Karlskoga ,11 kr % Karlskrona ,46 kr % Karlstad ,53 kr % Katrineholm ,69 kr % Kil ,13 kr 0 0% Kinda ,24 kr 0 0% Kiruna ,43 kr % Klippan ,40 kr % Knivsta ,35 kr % Kramfors ,35 kr 0 0% 12 Kommunernas och landstingens bidrag till studieförbund och folkhögskolor

13 Kommun Fr 2008 till 2009 Totalt bidrag (kr) Per inv Kr Rel Kristianstad ,98 kr % Kristinehamn ,04 kr 0 0% Krokom ,51 kr 0 0% Kumla ,04 kr % Kungsbacka ,39 kr 0 0% Kungsör ,92 kr 0 0% Kungälv ,01 kr % Kävlinge ,62 kr 0 0% Köping ,38 kr 0 0% Laholm ,66 kr 0 0% Landskrona ,15 kr % Laxå ,07 kr % Lekeberg ,80 kr % Leksand ,14 kr % Lerum ,78 kr 0 0% Lessebo ,33 kr 0 0% Lidingö kr 0 Lidköping ,95 kr % Lilla Edet ,64 kr % Lindesberg ,30 kr 0 0% Linköping ,87 kr % Ljungby ,81 kr 0 0% Ljusdal ,24 kr 0 0% Ljusnarsberg ,50 kr 0 0% Lomma ,60 kr 0 0% Ludvika ,38 kr % Luleå ,65 kr 0 0% Lund ,60 kr 0 0% Lycksele ,47 kr % Lysekil ,54 kr 0 0% Malmö ,40 kr % Malung ,06 kr % Malå ,05 kr 0 0% Mariestad ,22 kr 0 0% Mark ,13 kr % Markaryd ,25 kr 0 0% Mellerud ,43 kr % Mjölby ,37 kr 0 0% Mora ,37 kr 0 0% Motala ,55 kr % Mullsjö ,22 kr 0 0% Munkedal ,45 kr 0 0% Munkfors ,46 kr % Mölndal ,41 kr 0 0% Mönsterås ,45 kr % Mörbylånga ,02 kr 0 0% Nacka kr 0 Nora ,07 kr 0 0% Norberg ,96 kr 0 0% Nordanstig kr 0 Nordmaling ,99 kr 0 0% Norrköping ,02 kr % Norrtälje ,50 kr 0 0% Norsjö ,76 kr % Nybro ,23 kr 0 0% Nykvarn kr % Kommun Fr 2008 till 2009 Totalt bidrag (kr) Per inv Kr Rel Nyköping ,33 kr 0 0% Nynäshamn ,94 kr 0 0% Nässjö ,66 kr 0 0% Ockelbo ,18 kr 0 0% Olofström ,30 kr 0 0% Orsa ,93 kr 0 0% Orust ,49 kr 0 0% Osby ,56 kr % Oskarshamn ,51 kr % Ovanåker ,17 kr % Oxelösund ,91 kr % Pajala ,31 kr % Partille ,29 kr 0 0% Perstorp ,69 kr % Piteå ,75 kr % Ragunda ,41 kr 0 0% Robertsfors ,97 kr 0 0% Ronneby ,00 kr 0 0% Rättvik ,62 kr 0 0% Sala ,37 kr 0 0% Salem kr 0 Sandviken ,27 kr % Sigtuna ,55 kr 0 0% Simrishamn ,34 kr 0 0% Sjöbo ,10 kr 0 0% Skara ,05 kr 0 0% Skellefteå ,33 kr % Skinnskatteberg ,29 kr 0 0% Skurup ,23 kr 0 0% Skövde ,63 kr 0 0% Smedjebacken ,79 kr % Sollefteå ,02 kr % Sollentuna ,10 kr 0 0% Solna kr 0 Sorsele ,59 kr % Sotenäs ,63 kr 0 0% Staffanstorp kr 0 Stenungsund ,53 kr % Stockholm ,45 kr 0 0% Storfors ,97 kr 0 0% Storuman ,16 kr 0 0% Strängnäs ,60 kr 0 0% Strömstad ,85 kr 0 0% Strömsund ,84 kr 0 0% Sundbyberg ,86 kr % Sundsvall ,49 kr % Sunne ,56 kr 0 0% Surahammar kr 0 Svalöv ,53 kr % Svedala ,63 kr 0 0% Svenljunga ,39 kr 0 0% Säffle ,78 kr % Säter ,96 kr 0 0% Sävsjö ,44 kr 0 0% Söderhamn ,42 kr 0 0% Söderköping ,43 kr % Kommunernas och landstingens bidrag till studieförbund och folkhögskolor 13

14 Kommun Fr 2008 till 2009 Totalt bidrag (kr) Per inv Kr Rel Södertälje ,10 kr 0 0% Sölvesborg ,75 kr 0 0% Tanum ,04 kr 0 0% Tibro ,89 kr 0 0% Tidaholm ,15 kr 0 0% Tierp ,98 kr % Timrå ,03 kr % Tingsryd ,99 kr 0 0% Tjörn ,73 kr % Tomelilla ,00 kr 0 0% Torsby ,48 kr 0 0% Torsås ,32 kr 0 0% Tranemo ,87 kr 0 0% Tranås ,93 kr % Trelleborg ,73 kr % Trollhättan ,35 kr 0 0% Trosa ,44 kr % Tyresö ,21 kr % Täby kr 0 Töreboda ,20 kr 335 0% Uddevalla ,84 kr % Ulricehamn ,12 kr 0 0% Umeå ,12 kr % Upplands-Bro ,84 kr % Upplands-Väsby ,38 kr % Uppsala ,20 kr % Uppvidinge ,40 kr 0 0% Vadstena ,44 kr % Vaggeryd ,27 kr 0 0% Valdemarsvik ,20 kr 0 0% Vallentuna ,50 kr 104 0% Vansbro ,49 kr 0 0% Vara ,28 kr % Varberg ,42 kr % Vaxholm kr 0 Vellinge kr 0 Vetlanda ,85 kr % Vilhelmina ,78 kr % Kommun Fr 2008 till 2009 Totalt bidrag (kr) Per inv Kr Rel Vimmerby ,72 kr % Vindeln ,52 kr 0 0% Vingåker ,22 kr % Vårgårda ,89 kr 46 0% Vänersborg ,95 kr 0 0% Vännäs ,93 kr 0 0% Värmdö kr % Värnamo ,75 kr 0 0% Västervik ,06 kr % Västerås ,40 kr % Växjö ,10 kr 0 0% Ydre ,89 kr % Ystad ,92 kr % Åmål ,70 kr 0 0% Ånge ,97 kr 0 0% Åre ,55 kr 0 0% Årjäng ,07 kr % Åsele ,63 kr 0 0% Åstorp ,06 kr % Åtvidaberg ,74 kr % Älmhult ,43 kr % Älvdalen ,07 kr 0 0% Älvkarleby kr 0 Älvsbyn ,44 kr 0 0% Ängelholm ,96 kr % Öckerö ,04 kr 0 0% Ödeshög ,78 kr 0 0% Örebro ,92 kr % Örkelljunga ,28 kr % Örnsköldsvik ,75 kr 0 0% Östersund ,04 kr % Österåker ,62 kr % Östhammar ,57 kr % Östra Göinge ,06 kr % Överkalix ,99 kr 0 0% Övertorneå ,34 kr 0 0% 14 Kommunernas och landstingens bidrag till studieförbund och folkhögskolor

15 Bilaga 2 Landstings- och regionala bidrag till studieförbund och länsbildningsförbund Generella bidrag till studieförbund Fr 2008 till 2009 Totalt bidrag (kr) Kr Rel Stockholms län ,0% Uppsala län ,4% Södermanlands län ,5% Östergötlands län ,0% Jönköpings län ,4% Kronobergs län ,5% Kalmar län ,3% Blekinge län ,3% Skåne län ,0% Hallands län ,3% Västra Götaland ,1% Värmlands län ,0% Örebro län ,4% Västmanlands län ,3% Dalarnas län ,0% Gävleborgs län ,0% Västernorrlands län ,0% Jämtlands län ,0% Västerbottens län ,0% Norrbottens län ,5% ,4% Generella bidrag till länsbildningsförbund Fr 2008 till 2009 Totalt bidrag (kr) Kr Rel Stockholms län ,0% Uppsala län ,0% Södermanlands län ,7% Östergötlands län ,0% Jönköpings län 0 Kronobergs län ,0% Kalmar län 0 Blekinge län ,3% Skåne län ,1% Hallands län ,9% Västra Götaland 0 Värmlands län 0 Örebro län ,8% Västmanlands län ,0% Dalarnas län 0 Gävleborgs län 0 Västernorrlands län 0 Jämtlands län 0 Västerbottens län ,0% Norrbottens län ,0% Summa generella bidrag till studieförbund och länsbildningsförbund Fr 2008 till 2009 Totalt bidrag (kr) Kr Rel Stockholms län ,0% Uppsala län ,4% Södermanlands län ,7% Östergötlands län ,3% Jönköpings län ,4% Kronobergs län ,0% Kalmar län ,3% Blekinge län ,6% Skåne län ,2% Hallands län ,5% Västra Götaland ,1% Värmlands län ,0% Örebro län ,5% Västmanlands län ,2% Dalarnas län ,0% Gävleborgs län ,0% Västernorrlands län ,0% Jämtlands län ,0% Västerbottens län ,0% Norrbottens län ,5% ,3% Riktade bidrag till studieförbund Fr 2008 till 2009 Totalt bidrag (kr) Kr Rel Stockholms län Uppsala län ,0% Södermanlands län Östergötlands län ,3% Jönköpings län Kronobergs län Kalmar län ,0% Blekinge län ,2% Skåne län ,7% Hallands län Västra Götaland ,0% Värmlands län Örebro län ,1% Västmanlands län ,6% Dalarnas län Gävleborgs län Västernorrlands län ,0% Jämtlands län Västerbottens län Norrbottens län ,0% Kommunernas och landstingens bidrag till studieförbund och folkhögskolor 15

16 Folkbildningsrådet Box , Stockholm Tel: , fax Kommunernas och landstingens bidrag till studieförbund och folkhögskolor