Tid: Tisdagen den 2 december 2014 kl Plats: Västra Roten, Kommunhuset i Lilla Edet

Transkript

1 Kallelse Individnämnden Tid: Tisdagen den 2 december 2014 kl Plats: Västra Roten, Kommunhuset i Lilla Edet Ärenden 1. Upprop 2. Val av justerare samt fastställande av tid för justering 3. Godkännande av dagordning 4. Verksamhetsplan 2015 för individnämnden Dnr 2014/IN183 Handlingar skickas senare. 5. Handlingsplan för insatser för personer med psykiska funktionshinder Dnr 2014/IN Indragning av vatten och avlopp till kaffestuga i individnämndens akutboende i Göta Dnr 2014/IN SSBTEK (sammansatt bastjänst ekonomiskt bistånd) Dnr 2014/IN218 Handlingar skickas senare. 8. Behov av boendeplatser för ensamkommande asylsökande barn och barn/unga som får uppehållstillstånd Dnr 2014/IN Barns rätt till egen sekreterare vid placering Dnr 2014/IN200 Föredraganden Förvaltningschef Sven Bergelind Enhetschef Lotte Mossudd Enhetschef Lotte Mossudd Enhetschef Lotte Mossudd Verksamhetschef Karl Willborg Verksamhetschef Karl Willborg 10. Information 11. Anmälan om inkomna skrivelser 12. Anmälan av delegeringsbeslut Peter Spjuth (V) Ordförande

2 .a..a '~ ~ ~I LLA EDETS e. ~/ KOMMUN ~a i; r. 1' ~` ~ ~ ~ ~ r.,. ~~. ; ; ~ ` ~' ;. ~~ ~ ~ ~`. Dnr 2014/IN156 Sammanfattning Regeringen beslutade 2012 om enplan för riktade insatser inom området psykisk ohälsa (PRIO-plan) med ett antal strategiska ornlåden för arbetet Som en del i 2013 års uppdrag gjorde Lilla Edets kommun en inventering av personer med psykiskt funktionshinder. En sammanfattande analys gjordes och utifrån den skapades en enkel handlingsplan med syfte komina igång med ett förbäthingsarbete En planering av ett skyddat boende inom kommunen påbörjades redan Planeringen har fortsatt under 2014, men behovet har under året bedömts bäst tillgodoses genom de få platser som köps externt. Vad gäller sysselsättning var planen för 2014 att det samarbete som initierades med kommunens arbetsmarknadsavdelning 2013 skulle fortsätta och förbättras i syfte att få mer flytande gränser mellan socialpsykiatrins dagverksamhet och olika typer av sysselsättningar som arbetsmarknadsavdelningen tillhandahåller för att underlätta och bättre svara mot brukarnas behov. Detta arbete har pågått under året och målen är uppnådda. Handlingsplanen för är en fortsättning på 2013 års inventering och det arbete som gjorts under Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse från enhetschef daterad den 3 november Handlingsplan för insatser för personer med psykiska funktionshinder daterad inklusive bilaga "PRIO-satsning för ökat brukarinflytande ivästra Götaland". Förslag till individnämnden Informationen läggs till handlingarna. Beslutet expedieras till Individnämnden lo

3 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Dpl /IN Handlingsplan för insatser för personer med psykiska funktionshinder Dnr 2014/IN156 Sammanfattning Regeringen beslutade 2012 om en plan för riktade insatser inom området psykisk ohälsa (PRIO-plan) med ett antal strategiska områden för arbetet Som en del i 2013 års uppdrag gjorde vi en inventering av personer med psykiskt funktionshinder. En sammanfattande analys gjordes och utifrån den skapades en enkel handlingsplan med syfte komma igång med ett förbättringsarbete En planering av ett skyddat boende inom kommunen påbörjades redan Planeringen har fortsatt under 2014, men behovet har under året bedömts bäst tillgodoses genom de få platser som köps externt. Vad gäller sysselsättning var planen för 2014 att det samarbete som initierades med kommunens arbetsmarknadsavdelning 2013 skulle fortsätta och förbättras i syfte att få mer flytande gränser mellan socialpsykiatrins dagverksamhet och olika typer av sysselsättningar som arbetsmarknadsavdelningen tillhandahåller för att underlätta och bättre svara mot brukarnas behov. Detta arbete har pågått under året och målen är uppnådda. Handlingsplanen för är en fortsättning på 2013 års inventering och det arbete som gjorts under Beslutsunderlag Handlingsplan för insatser för personer med psykiska funktionshinder daterad inklusive bilaga PRIO-satsning för ökat brukarinflytande i Västra Götaland. Förslag till individnämnden Informationen läggs till handlingarna Karl Willborg verksamhetschef IFO Lotte Mossudd enhetschef vuxenstödsenheten Beslutet expedieras till

4 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Dpl /IN Handlingsplan för insatser för personer med psykiska funktionshinder

5 Bakgrund Regeringen beslutade den 25 maj 2012 om en plan för riktade insatser inom området psykisk ohälsa (PRIO-plan). I planen redogör regeringen för ett antal strategiska områden som utgör en grund för regeringens arbete inom området under perioden Regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har genom en överenskommelse enats om stöd till riktade insatser för att förbättra vården och omsorgen för barn och unga med psykisk ohälsa och personer med omfattande eller komplicerad psykiatrisk problematik. sid- 2 - Som en del i 2013 års uppdrag inom PRIO satsningen ingick att göra en inventering av personer med psykiskt funktionshinder. Syftet med inventeringen var att få en sammanställning av målgruppen och utifrån inventeringsresultatet identifiera utvecklingsbehov och planera för åtgärder och rikta resurser mot de behov som framkom. En sammanfattande analys av aktuellt nuläge gjordes och utifrån den skapades en enkel handlingsplan med syfte komma igång med ett förbättringsarbete En planering av ett skyddat boende inom kommunen påbörjades redan Planeringen har fortsatt under 2014, men behovet har under året bedömts bäst tillgodoses genom de få platser som köps externt. Vad gäller sysselsättning var planen för 2014 att det samarbete som initierades med kommunens arbetsmarknadsavdelning 2013 skulle fortsätta och förbättras under 2014 i syfte att få mer flytande gränser mellan socialpsykiatrins dagverksamhet och olika typer av sysselsättningar som arbetsmarknadsavdelningen tillhandahåller för att underlätta och bättre svara mot brukarnas behov. Detta arbeta har pågått under året och målen är uppnådda. Årets (2014) handlingsplan för är en fortsättning på föregående års inventering och det arbete som gjordes under Inventeringens genomförande I enlighet med Socialstyrelsens verktyg genomfördes i oktober 2014 en inventering av de personer i målgruppen som var kända inom socialpsykiatrin i Lilla Edets kommun, vilket resulterade i 33 personer. Målgruppen var personer över 18 år med ett psykiskt funktionshinder som medför att hen har väsentliga svårigheter att utföra aktiviteter på viktiga livsområden. Till viktiga livsområden i detta sammanhang räknas boende (inkl. ADL), meningsfull sysselsättning, försörjning samt sociala kontakter. Dessa begränsningar har funnits eller kan antas komma att bestå under en längre tid (mer än 1 år). Svårigheterna är en konsekvens av psykisk störning/psykisk sjukdom. Samordnad Individuell Plan (SIP) Den 1 januari 2010 infördes en skyldighet för kommuner och landsting att upprätta individuella planer för alla personer som behöver det för att kunna få alla sina behov tillgodosedda genom insatser från båda huvudmännen. Lilla Edets kommun tog redan 2012 (efter en överenskommelse mellan kommunerna i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen) fram en gemensam blankett för SIP att använda bland annat mellan Lilla Edets kommun, Psykiatriska Öppenvårdsmottagningen i Lilla Edet och Lilla Edets vårdcentral. Information lämnades samtidigt till samtliga handläggare inom individ- och familjeomsorgen som arbetar med målgruppen. Det var dock mot slutet av 2013, bland annat efter några avvikelserapporteringar, om SIP sågs som en självklarhet i dessa ärenden och som den aktivt började användas. När handläggare nu fått som vana att använda SIP kommer detta löpande att följas upp så att arbetet fortskrider. När en SIP upprättas ska händelse registreras i verksamhetssystemet Treserva. Hittills i år har 22 sådana händelser registrerats avseende 15 unika personer. Vår bedömning är att i de fall där någon riskerat att hamna mellan stolarna har en SIP upprättats men detta ska fortsatt löpande följas upp. sid 2/5

6 Boendeinsatser sid- 3 - För närvarande har kommunen inget eget skyddat boende för personerna i målgruppen utan dessa platser köpts externt. De flesta av dessa har bott länge (5-15 år) på samma ställe och varken vill eller bör flyttas. Det vore dock önskvärt att framöver även kunna tillhandahålla ett mer skyddat boende inom kommunen. För närvarande finns för få personer som har behov av ett sådant. Dessa fungerar i eget boende med boendestöd. Hade ett mer skyddat boende i kommunen funnits kunde de dock kanske motiverats till detta och fått sina behov ännu bättre tillgodosedda. Sysselsättningsinsatser Kommunen erbjuder idag inom socialpsykiatrin en dagverksamhet 13 timmar per vecka fördelat på tre dagar. Det vore önskvärt att ha dagverksamhet alla veckodagar och med ett mera varierat innehåll. Arbetet med att utveckla verksamheten samt att få fler deltagare pågår ständigt. Samarbetet med kommunens arbetsmarknadsavdelning har succesivt utvecklats för att underlätta övergången mellan olika typer av sysselsättningar på olika nivåer. Fler platser med anpassade sysselsättningar för målgruppen har tillkommit och denna utveckling ska fortsätta under 2015 och I detta syfte beslutade Individnämnden att avsätta större delen av de prestationsmedel som kommunen erhöll från Socialstyrelsen gällande överenskommelsen om riktade insatser inom området psykisk ohälsa 2013 till året-runt-uppvärmda växthus för att skapa ytterligare platser för anpassad sysselsättning. Enskildes delaktighet i boende- och sysselsättningsinsatser På dagverksamheten hålls månadsmöten en gång per månad där brukarna får komma med synpunkter på verksamheten och idéer till utveckling. Motsvarande möten finns inte för övriga sysselsättningar. För utveckling av den enskildes sysselsättning vill vi ytterligare en tid fortsätta med ett lyhört lyssnande på den enskildes önskemål, motivationsarbete och ingivande av hopp. Det är lättare att tala om utveckling av den gemensamma aktiviteten dagverksamhet både enskilt och i grupp medan en rehabiliteringsplan för att komma ett steg närmre arbetsmarknaden tas individuellt. Individ- och familjeomsorgen deltog under första halvåret 2014 i en förstudie som fick namnet FUNKAR. Förstudien gjordes kring området personer med funktionsnedsättning och arbete. Deltog gjorde även Lilla Edets kommuns arbetsmarknadsavdelning, funktionshinderverksamhet, arbetsförmedlingen, försäkringskassan samt brukarorganisationerna HSO (Handikappföreningarnas Samarbetsorganisation), Västra Götaland och Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa i Göteborg (NSPHiG). Kartläggning gjorde inom området arbete och sysselsättning och en del av detta bestod i att undersöka ansvarsfördelningen för olika målgrupper inom respektive kommun och förutsättningar för samverkan som finns idag, både internt i respektive kommun och externt mellan kommuner och andra organisationer. För att involvera och ta del av brukarnas perspektiv gjordes också en brukarenkät. Det var dock kort om tid och vi hittade inget bra sätt att få ut enkäten till alla. Under 2015 ska vi ta ställning till en ny eventuell brukarundersökning. Kan enkäten också utformas på annat sätt? Kan man svara muntligt, individuellt och hur ska det ske i så fall? Svar på dessa frågor ska tas fram senast första halvåret ESL (Ett självständigt liv) som vi använder som dokumentationssystem och framförallt förhållningssätt bidrar till delaktighet vad gäller boende och sysselsättning. I Lilla Edets kommun finns inga lokala brukarföreningar. Ett samarbete med NSPHiG bör utvecklas och till nästa avstämningstillfälle med arbetsförmedlingen, försäkringskassan och arbetsmarknadsavdelningen ska representant från NSPHiG bjudas in. sid 3/5

7 sid- 4 - Bedömning av insatser Lilla Edets kommun har gjort en bedömning av vilka insatser av de som rekommenderas i Socialstyrelsens Nationella Riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni (2011) som kan tillhandahållas och de som för närvarande tillhandahålls är: 1) Träning enligt ESL-metoden (Ett självständigt liv) 2) Tidiga tecken 3) Samtalsmetodiken Motiverande samtal (MI) har också använts flera år 4) Dagliga anpassade aktiviteter kan erbjudas via kommunens arbetsmarkansenhet 5) Hemlösa personer med schizofreni kan erbjudas långsikt boende enligt metoden bostadförst-modellen. Dock har det visat sig att boendestöd oftas inte är tillräckligt i dessa fall och detta måste utökas, utvecklas och förbättras under ) Anhörigstöd 7) Den enskilde erbjuds personlig kontakt med personal från öppenvårdsteamet och socialtjänsten före utskrivning från psykiatrisk slutenvård. Utbildning Alla personal inomocialpsykiatrin har fått utbildning i ESL och arbetat en längre tid enligt metoden. De har också utbildning i att se tidiga tecken. Flera i personalgruppen har även gått MI-utbildning och deltar i löpande påfyllningsutbildningar. Under våren 2014 deltog alla i vid tre tillfällen i den utbildningssatsning som var kring psykiskt funktionshinder. Ett behov som vi sett och ska titta på framöver är ESL ekonomi. Samverkan Tillsammans med kommunens arbetsmarknadsavdelning, arbetsförmedlingen och FINSAM har vi kartlagt alla de insatser som erbjuds och respektive myndighet bedöms idag som väl insatta i vad de andra har att erbjuda. I enlighet med planen för 2014 har flera möten med kommunens arbetsmarknadsavdelning ägt rum och flera åtgärder har vidtagits för målgruppen. Bland annat har fler platser med anpassade sysselsättningar för målgruppen utvecklats. För att ytterligare förstärka detta beslutades att avsätta större delen av de prestationsmedel som kommunen erhöll från Socialstyrelsen gällande överenskommelsen om riktade insatser inom området psykisk ohälsa 2013 till året-runtuppvärmda växthus för att skapa ytterligare platser för anpassad sysselsättning. Inom samordningsförbudet FINSAM finns flera insatser för målgruppen och samarbetet mellan de olika myndigheterna är nära och bra. Samarbetet med arbetsförmedlingen och kommunens arbetsmarknadsavdelning är sedan några år tillbaka också nära och bra. Samverkansmöten gällande ungdomar hålls varannan vecka och för de över 25 år några gånger per termin. Ett problem som identifierats är att det finns personer som väljer att inte delta eller som hoppar av en insats. Hur kan vi nå dessa och få dem att stanna kvar? Samverkansmöten där även vårdcentral och psykiatriska öppenvårdmottagningen deltar är ungefär en gång per månad. Tidigare var även en representant från försäkringskassan med på dessa möten men senaste året har de inte deltagit. sid 4/5

8 sid- 5 - Samverkan med försäkringskassan har dock återinitierats. Hur den kommer att se ut är ännu inte klart men syftet är tydligt att samverkan måste ske för att personerna i målgruppen ska få sina behov tillgodosedda. Aktiviteter I varje vård- o genomförandeplan ska det tydligt framgå personens önskemål om sysselsättning och hur det kan uppnås 2. De uppföljningar av vård- o genomförandeplan som gjorts de senaste sex månaderna ska sammanställas och överläggning ske med arbetsförmedlingen och försäkringskassan om vad som ytterligare ska göras för att underlätta att varje individ har en sysselsättning den är nöjd med 3. En temadag ska genomföras under våren 2015 med all berörd personal gällande förbättrad delaktighet och bemötande av målgruppen Uppdatering av denna plan Uppföljning och löpande revidering av denna handlingsplan är planerad till minst en gång per halvår. Individ- och familjeomsorgen ansvarar för handlingsplanen och är sammankallande till samverkan. De som deltar är kommunens arbetsmarknadsavdelning, arbetsförmedlingen och försäkringskassan. Till nästa uppföljning ska även NSPHiG bjudas in. Synpunkter från brukarorganisation Synpunkter lämnade av Sonny Wåhlstedt, ordförande brukarorganisationen NSPHiG NSPHiG föreslår att PRIO-planen för brukarinflytande antagen av Västra Götalandsregionen 2014 skrivs in som en del i handlingsplanarbetet för Områden boende, sysselsättning m.m. finns samtliga upptagna i PRIO-planen och kan på så sätt utformas i nära samarbete mellan Lilla Edets kommun, verksamheter och NSPHiG. Lotte Mossudd, enhetschef Bilaga PRIO-satsning på brukarinflytande.docx sid 5/5

9 PRIO-satsning för ökat brukarinflytande i Västra Götaland Bakgrund Regeringen beslutade i maj 2012 om en handlingsplan, PRIO psykisk ohälsoplan för riktade insatser inom området psykisk ohälsa I handlingsplanen redogörs för ett antal strategiska områden som kommer att utgöra en grund för arbete på området under perioden Bemötande, delaktighet och inflytande är ett område. För att stödja en evidensbaserad praktik inom Socialtjänstens områden angav Regeringen som övergripande mål 2013: Stödet till huvudmännen ska utformas så att det stimulerar och möjliggör brukarmedverkan inom socialtjänst och näraliggande områden inom hälso- och sjukvård. Socialstyrelsen har därför tagit fram en vägledning inom detta område; Att ge ordet och lämna plats. Socialstyrelsen skriver i sin vägledning: Att åstadkomma brukarinflytande kräver en struktur och en långsiktig strategi. Det handlar om en process med planering, genomförande och uppföljning. Det gäller såväl på individnivå som på de mer övergripande nivåerna. Viktigt är att brukarna finns med redan från början. Det är också väsentligt att systematiskt följa upp och utvärdera om de metoder som används verkligen gör skillnad för individen och grupper av brukare. I Socialstyrelsens genomgång av förutsättningarna för att brukarinflytande ska fungera har man kommit fram till följande slutsatser: Brukarinflytande på individnivå, verksamhetsnivå och systemnivå påverkar varandra. Stärkt inflytande på en nivå kan öka förutsättningarna för inflytande även på de andra nivåerna. För att få till stånd brukarinflytande på verksamhets- och systemnivå är det nödvändigt att ledningen och andra berörda har kunskap om olika grupper av brukare och hur man når dem, om det exempelvis finns organisationer som företräder deras intressen. Förankring på politisk nivå och i verksamhetsledningen behövs på lokal, regional och nationell nivå. Resurser behöver avsättas. Det handlar om tid, pengar och administrativt stöd. Tillgänglighet är grundläggande. Arbetsformer, information och kommunikation behöver anpassas så att alla kan vara med, oberoende av tidigare vana och erfarenhet eller funktionsnedsättning. NSPHiG (Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa i Göteborg) är en samverkansorganisation för 18 patient-, brukar- och närståendeorganisationer i Göteborg och Västra Götaland. 1

10 NSPHiG är anslutet till det nationella nätverket NSPH (Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa) som med medel från regeringen arbetar med brukarinflytande på nationell nivå sedan NSPHiGs uppdrag är bla att bidra till ökat brukarinflytande i verksamheter som riktar sig till målgruppen, öka målgruppens möjligheter till studier, sysselsättning, praktik och arbete lokalt och regionalt i Västra Götaland. Mot denna bakgrund är följande förslag på handlingsplan för ökat brukarinflytande, utifrån PRIO-satsningen, i Västra Götaland skriven. Projektplan Utifrån PRIO-planens skrivningar om ett ökat brukarinflytande lokalt och regionalt, är tanken att NSPHiG ska metodstödja både kommunerna och Västra Götalands regionen i att systematiskt utveckla och förstärka brukarinflytande på både individ och organisationsnivå. Metodstödet bygger på de brukarinflytandeprojekt och verksamheter som NSPHiG arbetar med idag. Projektplanen kommer framförallt att fokusera på följande områden: Brukarrevisioner Vård och omsorg som bedrivs skall utvärderas av de personer som nyttjar den. Detta är en av grundstenarna i arbetet med brukarrevisioner. Syftet med en brukarstyrd brukarrevision är att förbättra kvalitén i den vård och omsorg som är föremål för revision och här spelar brukarna en nyckelroll. Personer med egen erfarenhet av vård och omsorg besitter dels stor kunskap och erfarenhet om verksamheten, dels har de ett unikt inifrån-perspektiv. Denna kunskapsresurs utgör en riklig förbättringspotential för verksamheten. Brukarrevisioner görs för verksamhetens skull, för de aktuella brukarnas skull och för framtida brukares skull. En brukarstyrd brukarrevision är verklighetsförankrad och förbättringsinriktad och bidrar till utveckling och förståelse hos den aktuella verksamheten. Genom att tillfråga brukarna och basera förbättringsarbetet utifrån deras svar känner brukarna sig uppskattade och sedda, vilket leder till ett ökat förtroende för verksamheten och ett bättre vård-/boende-/arbetsklimat. Utvecklingsarbetet kommer naturligtvis även framtida brukare till gagn. När verksamheter förbättras på det här viset ökar även förtroendet för vården och omsorgen i stort. 2

11 I brukarrevisionen lyfts både brukarnas och brukarrevisorernas unika erfarenhet upp som en stor tillgång. Brukarna har kunskap om den aktuella verksamheten och brukarrevisorerna kan, i och med sin egen erfarenhet, utforma relevanta intervjufrågor, intervjua brukarna i ett jämbördigt möte och ställa bra följdfrågor. Revisorernas egen erfarenhet är ett viktigt inslag i intervjuförfarandet eftersom det skapar en trovärdighet i mötet med brukarna som skall intervjuas kring frågor som kan upplevas känsliga och svåra att prata om. Eftersom brukarna garanteras anonymitet i förhållande till både kommunen och hälsooch sjukvården kan det även upplevas lättare att framföra sin kritik utan rädsla för att drabbas av repressalier. Svaren blir mer rättvisande och förbättringsområden kan fångas upp samtidigt som personalen stärks av den positiva feedback som lyfts fram. Arbete och sysselsättning De inventeringar som gjorts i kommunerna under 2013 (inom ramen för PRIOsatsningen) visar att målgruppen vuxna med insatser från bägge huvudmännen i stor omfattning saknar arbete, sysselsättning, praktik eller bedriver studier. Det är väl belagt att en sådan livssituation bidrar till fortsatt psykisk ohälsa och utanförskap. NSPHiG har med medel från socialstyrelsen utvecklat en modell av brukarstyrd IPS (supported employment), där personer med egen erfarenhet (brukarcoach) coachar personer med psykisk ohälsa till arbete, sysselsättning, praktik eller studier. Modellen har utvecklats i samarbete mellan NSPHiG, Göteborgs stad, Samordningsförbunden, Arbetsförmedling, Försäkringskassa, Västra Götalands regionen och FOU i Väst. Konceptet brukarcoach kan liknas vid kamratstödjare men med fokus på arbetslivet. Tanken är att coachens egna erfarenheter av psykiska funktionsnedsättningar bidrar till att man kan se deltagarens behov från ett annat perspektiv än traditionella insatser som arbetsförmedlingen förfogar över. Alla brukarcoacher har genomgått en grundutbildning i IPS-metoden och har fortbildats inom bland annat konflikthantering, motiverande samtal och support. Målet är personer med en psykisk ohälsa eller funktionsnedsättning med hjälp av ett individuellt stöd, utvecklar tillräcklig personlig kraft och motivation att skaffa och upprätthålla arbete eller praktikplats. Detta stöd ska också ge den arbetssökande ett ökat självförtroende, bättre självinsikt om egna behov och förmågor som leder till ökad förmåga till långsiktig uthållighet att upprätthålla arbete och social integration. 3

12 Modellen integrerar också med kampanjen Hjärnkolls utbildningsinsatser till arbetsgivare och kollegor för att skapa en förändringsprocess som ska leda till en psykiskt hållbar arbetsplats avseende arbetsanpassning och psykosocial miljö. Empowerment Personer med psykisk ohälsa eller psykisk funktionsnedsättning utsätts för en ständig stigmatisering och diskriminering. Det påverkar människans förmåga att tro på sig själv och sina möjligheter. NSPHiG har ett antal utbildningar i studiecirkelform som är särskilt framtagna och anpassade för denna målgrupp. Din egen makt En studiecirkel som handlar om att ta fram de drömmar och idéer som du har och använda dem för att förbättra ditt liv. Din egen berättelse En studiecirkel där du, tillsammans med andra, kan reflektera över era egna berättelser om psykisk ohälsa. Vad har hjälpt dig? Vad har hjälpt andra? Har ni liknande erfarenheter av attityder i t.ex. arbetslivet, familjen eller inom vården? Vad skulle du vilja var annorlunda i samhället? På vilka sätt kan du bidra till att något av det förändras? Med starkare röst En studiecirkel om hur du, tillsammans med andra, kan vara med och påverka vård och omsorg på psykiatriområdet och som ger kunskap för dig som vill ta steget att företräda andra. Din Rätt fundera, diskutera och agera ett studiematerial om allas rättigheter. Detta är ett studiematerial som vänder sig till dig som vill lära dig mer om mänskliga rättigheter och diskriminering, särskilt i relation till psykisk hälsa. Det är ett material där samtal, övningar och diskussioner är i fokus. NSPHiG har ett samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan i Västra Götaland för att stödja de verksamheter och föreningar som vill utveckla studiecirkelverksamhet i sin kommun. Sammanfattning NSPHiG får i uppdrag av HSNK att utveckla ett metodstöd för kommuner, verksamheter och brukarinflytande i Västra Götaland. Utvecklingsarbetet bygger på den överenskommelse som tecknats mellan regeringen och SKL (PRIO) för åren I den planen står bla för 2014: 13. Patient- och brukarinflytande En utgångspunkt för att finna mer effektiva och ändamålsenliga arbetssätt och lösningar i hälso- och sjukvården och omsorgen är att öka patienters, brukares och 4

13 anhörigas delaktighet och inflytande i vården och omsorgen. Välinformerade patienter som ställer krav på insatserna ökar kvalitet och driver på verksamhetsutvecklingen. Delaktighet och inflytande är även viktigt för att värna den enskildes integritet och rätt att så långt det är möjligt själv få fatta beslut som har stor betydelse för hans eller hennes livskvalitet. Ökat inflytande kan ha betydelse för att minska stigmatisering och utanförskap. Forskning visar att det även har betydelse för utfallet av behandlingen och att en välinformerad och delaktig patient gör vården mera säker. Patient-, brukar- och anhörigorganisationer har förutsättningar att systematisera kunskap och erfarenheter som finns hos många patienter, brukare och anhöriga. Det bidrar med gruppernas perspektiv i underlag för beslut, verksamhetsutveckling och forskning. Samordningsfunktionen bedömer därför att organisationerna är en nödvändig samarbetspartner för att målen i handlingsplanen ska uppnås. Delmål: Öka patient- och brukarinflytande inom vården och omsorgen. Förslag att delmålet anses vara uppfyllt när: 1) Patienters och brukares upplevelse t.ex. av att vara tillräckligt informerade, delaktiga i insatsernas planering, utformning och ha möjlighet att välja mellan olika behandlingsalternativ ökar mellan ) Företrädare för patient-, brukar- och anhörigorganisationer upplever att deras organisationers inflytande på verksamheternas utveckling har ökat mellan Detta kan följas upp genom en nationell patient- och brukarundersökning som omfattar både hälso- och sjukvård och socialtjänst, vilket har diskuterats ovan, och genom intervjuer med företrädare för patient-, brukar och anhörigorganisationer. Det blir också viktigt att ta del av vad som framkommer genom det lokala och regionala utvecklingsarbetet för ökad delaktighet som kommer att bedrivas av NSPH i enlighet med regeringens uppdrag. Även PRIO-dialogerna där de lokala och regionala patient-, brukar och anhörigorganisationerna deltar blir ett väsentligt underlag. NSPHiG får medel att med början 2014 påbörja ett arbete för närmare samverkan med kommuner, verksamheter, brukare och brukarorganisationer i Västra Götaland som motsvarar de prestationsmål som beskrivs i PRIO-planen för ett ökat brukarinflytande i regionen. 5

14 Genomförande NSPHiG inleder uppdraget med att inventera vilka personer som ansvarar för kommunernas prio-samordning i de tre regiondelarna, Fyrbodal, Skaraborg och Södra Älvsborg, och inbjuder till samtal om ett samarbete mot bakgrund av ökat brukarinflytande utifrån PRIO-planen. Samtidigt kartlägger NSPHiG vilka patient-, brukar- och närståendeföreningar som finns på respektive ort. Kommunerna får berätta vilka behov man har i arbetet med att ta fram en handlingsplan för målgruppen. Finns en befintlig men otillräcklig brukarorganisering på orten kan NSPHiG fungera överbryggande som handlednings- och metodstöd för både kommun och brukarorganisationer. Saknas en brukarorganisering helt kan NSPHiG erbjuda kommunen att genom annonsering och utskick till brukare i kommunens verksamheter inbjuda till informationsmöte där NSPHiG kan erbjuda ett direkt stöd för uppbyggnad av en lokal brukarorganisering till brukarna. Det kan omfatta både metodstöd kring handlingsplansarbetet och mer direkt stöd kring uppbyggnad av lokal utveckling i att arrangera studiecirklar, brukarrevisioner mm. Det långsiktiga målet är att en brukarinflytandeutveckling kommer till stånd på varje ort som självständigt klarar att stå på egna ben. NSPHiG kommer att använda personal som idag är anställda på NSPHiG med egen erfarenhet och ansvariga för de inflytandeområden som tex, brukarrevisioner, empowermentutbildningar, bemötandeutbildningar, IPS (supported employment) och i antistigmakampanjen Hjärnkoll. Utvecklingen av empowermentutbildningar sker genom studiecirkelutbildningar som NSPHiG arrangerar tillsammans med studieförbundet Vuxenskolan i Västra Götaland. NSPHiG kommer både att arbeta på plats i de olika kommunerna men också arrangera utbildningstillfällen på NSPHiGs kansli i Göteborg. Under perioden ska också NSPHiG i samarbete med HSNK I Västra Götaland utforma och genomföra en brukarrevision genom enkät och fokusintervjuer riktad till målgruppen vuxna med omfattande och komplex problematik. NSPHiG kommer alltså att kunna erbjuda kommuner både ett direkt stöd kring handlingsplansarbetet där egen brukarorganisering saknas och ett metod- och handledningsstöd till befintliga föreningar eller hjälp att stödja en sådan lokal utveckling där ingen förening finns än. 6

15 t~ ~4~ -~ -`~' A LILLA EDETS \~~~~~% ~~G~ K O M M U N '' r ~ ~.~ - ~~ ~ t " Dnr 2014/IN188 Individnämndens akutboende har för närvarande vatten och avlopp endast i hygienbyggnaden som används som toalett och dusch för de boende. Vatten och avlopp behövs även i kaffestugan bland annat ined hänvisning till personalens arbetsmiljö. Enligt Leifab som äger stugorna kostar indragning av vatten (kall- och varm-) och avlopp sammanlagt kr. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse från enhetschef daterad den 20 oktober Förslag till individnämnden Förvaltningen får i uppdrag att beställa från Leifab indragning av vatten (kallt och varmt) och avlopp till kaffestugan enligt offert till en sammanlagd kostnad av kr att belasta konto 5581 i år Beslutet expedieras till Individnämnden r,-_ Il

16 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Dpl /IN188-2 Indragning av vatten och avlopp till kaffestuga i Individnämndens akutboende i Göta Dnr 2014/IN188 Sammanfattning Individnämndens akutboende har för närvarande vatten och avlopp endast i hygienbyggnaden som används som toalett och dusch för de boende. Vatten och avlopp behövs även i kaffestugan bland annat med hänvisning till personalens arbetsmiljö. Enligt Leifab som äger stugorna kostar indragning av vatten (kall- och varm-) och avlopp sammanlagt kr. Ärendet Individ- och familjeomsorgens akutboendet ligger i Göta och består av 6 stugor; 4 boendestugor med plats för en person i varje, en hygienbyggnad med gemensam dusch och toalett samt en kaffestuga där enklare frukost och kvällsmat serveras. Akutboendet, som tidigare drevs på entreprenad av Verdandi, drivs sedan april 2013 i egen regi genom socialpsykiatrins boendestöd. Boendet är öppet årets alla nätter. Under årets första 8 månader bodde 9 personer (med och utan missbruksproblem) i boendet, sammanlagt 237 övernattningsdygn. Boendet var belagt 146 av de 243 nätterna. Vatten finns indraget i hygienbyggnaden (handfatet på toaletten och i duschen) och det är där personalen för närvarande hämtar vatten till kaffe, te och saft och till städning av stugorna. I kaffestugan finns inget vatten eller avlopp. Detta är olämpligt både med hänsyn till personalens arbetsmiljö och med hänsyn till hygienen vid servering av måltider till de boende. Individnämnden hyr stugorna i akutboendet av Leifab. Offert har inhämtats från Leifab som räknat på att vatten och avlopp till kaffestugan skulle kosta sammanlagt kr. Grävning med vattenslang och avloppsrör kr, invändigt rörmokeri kr samt extra för att även få varmvatten kr. Finansiering I budget för 2014 finns på det konto akutboendet går på (5581 Vux boende ej HVB missbr) kr avsatta och hittills oanvända för reparationer och service, varför kostnaden skulle kunna tas från detta konto Alternativ är att lägga in denna kostnad i budget för 2015.

17 sid- 2 - Tilläggas ska att vi väntar på krav gällande reparationer av tre lägenheter som nämndens sagt upp och lämnat och som går på konto på (Övrig vuxenvård). Även på detta konto finns kr avsatta och hittills oanvända för reparationer och service, men de krav som nämnden väntar kan bli betydligt högre än detta. Det kan också bli så att dessa krav ska betalas först Förslag till individnämnden Förvaltningen får i uppdrag att beställa från Leifab indragning av vatten (kallt och varmt) och avlopp till kaffestugan enligt offert till en sammanlagd kostnad av kr att belasta konto 5581 i år Karl Willborg Verksamhetschef IFO Lotte Mossudd Enhetschef sid 2/2

18 ir. a s.f, ~ ~ ~ ~e ~ 4 ri '(~ '' ~.. `\ ~ 1i L ~ ~ ~~?,~ ~.,uff r. '~.', ~ ~ ',.~' ~ ~' ~ ~ ~ ' ~ '~,..~ r i'~ ~ ~..,a ~ ~~ ~'. Dnr 2014/IN199 Allt fler ensamkommande barn söker och får asyl i Sverige. Utvecklingen beräknas pågå under en längre tid. Förvaltningen håller på att ta fram ett förslag till boende med cirka 16 platser. Det antalet täcker cirka 70 % av 2015 års behov av platser. I dag finns inget alternativ för att täcka tillkommande platsbehov 2015/2017. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse från verksamhetschef daterad den 5 november tilläggsyrkande Peter Spjuth (V): Arbetsutskottet föreslår individnämnden besluta att uppmana kommunstyrelsen att omedelbart starta upp en samarbetsgrupp med inriktning på dessa frågor. Beslutsgång Ordföranden finner att individnämndens arbetsutskott bifaller Peter Spjuths (V) förslag. Förslag till individnämnden 1. Förvaltningen får i uppdrag att ta fram förslag på egna lokaler och förhyrda lokaler för att täcka platsbehovet från senhösten 2015 och för Arbetsutskottet föreslår individnämnden besluta att uppmana kommunstyrelsen att omedelbart starta upp en ramarbetsgrupp med inriktning på dessa frågor. Beslutet expedieras till Individnämnden Kommunstyrelsen ~.,.,~

19 Datum Dnr Dpl /IN Individnämnden Behov av boendeplatser för ensamkommande asylsökande barn och barn/unga som får uppehållstillstånd Allt fler ensamkommande barn söker och får asyl i Sverige. Utvecklingen beräknas pågå under en längre tid. Förvaltningen håller på att ta fram ett förslag till boende med cirka 16 platser. Det antalet täcker cirka 70 % av 2015 års behov av platser. I dag finns inget alternativ för att täcka tillkommande platsbehov 2015/2017. Förslag till individnämnden Förvaltningen får i uppdrag att ta fram förslag på egna lokaler och förhyrda lokaler för att täcka platsbehovet från senhösten 2015 och för Sven Bergelind Förvaltningschef Karl Willborg Verksamhetschef IFO Lilla Edets kommun Besöksadress: Järnvägsgatan 12 Tel: E-post: kommunen@lillaedet.se Lilla Edet Internet: Fax: sid 1/1

20 f~.4, s.. m. a a ~å ~ ~ ' ~w., ~,. ~.. r _ ~; ~_ ~ ~,; Dnr 2014/IN200 Sammanfatitr~ing {, ~~ 1 januari 2013 skärptes lågstiftiiirigen åvseende individnämndens särskilda ansvar för placerade barn, såväl i familjehem som på HVB. Skärpningen ålade koinmunenes nämnd att utse en särskilt namngiven socialsekreterare åt barnen. Denna socialsekreterare, så kallad barnsocialsel~eterare, skall ha en fristående roll gentemot familjehemmet/hvb:et och ha barnets situation och behov i fokus. Efter ett klagomål till IVO från enpojke placerad på HVB riktade IVO allvarlig kritik mot individnämnden i Lilla Edet utifrån avsaknade av bai-nsocialsekreterare för de placerade barnen. IVO begär att individnämnden i Lilla Edet vidtar åtgärder för att avhjälpa ovanstående brist samt redovisar vidtagna åtgärder senast 21 november (Dnr 2014/IN160) Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse från verksamhetschef daterad den 4 november Yrkande Peter Spjuth (V): Förvaltningen får i uppdrag att genomföra en organisationsförändring med syfte att se över behovet av barnsocialsekreterare. Beslutsgång Ordföranden finner att individnämndens arbetsutskott bifaller Peter Spjuths (V) förslag. Förslag till individnämnden Förvaltningen får i uppdrag att genomföra en organisationsförändring med syfte att se över behovet av barnsocialsekreterare. Beslutet expedieras till Individnämnden Förvaltningschef Verksamhetschef Ei~lletschef 1

21 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Dpl /IN200 Individnämnden Barns rätt till egen socialsekreterare vid placering. Sammanfattning 1 januari 2013 skärptes lagstiftningen avseende individnämndens särskilda ansvar för placerade barn, såväl i familjehem som på HVB. Skärpningen ålade kommunenes nämnd att utse en särskilt namngiven socialsekreterare åt barnen. Denna socialsekreterare, så kallad barnsocialsekreterare, skall ha en fristående roll gentemot familjehemmet/hvb:et och ha barnets situation och behov i fokus. Efter ett klagomål till IVO från en pojke placerad på HVB riktade IVO allvarlig kritik mot individnämnden i Lilla Edet utifrån avsaknade av barnsocialsekreterare för de placerade barnen. IVO begär att individnämnden i Lilla Edet vidtar åtgärder för att avhjälpa ovanstående brist samt redovisar vidtagna åtgärder senast 21 november (Dnr 2014/IN160) Ärendet Vi har varit väl medvetna om lagändringen och vad den har inneburit. Vi är även väl medvetna om att vi ej uppfyllt denna delen av socialtjänstlagen. Anledningen till att vi medvetet har bortprioriterat detta är hög arbetsbelastning och en därav skapad personalbrist. I skrivande stund har vi 25 barn/ungdomar som behöver en barnsocialsekreterare. Enligt lagstiftningen skall de besökas enskild, utanför sitt boende, minst fyra gånger per år. De skall ha kontaktuppgifter (telefonnummer, mejladress etc) till sin barnsocialsekreterare samt kunna få tag på denne vid behov. De skall även erbjudas besök vid behov utöver det minimum på fyra gånger per år. Vid beräkningar gjorda utifrån de antal barn som är placerade för tillfället och utifrån var de är placerade visar det att för att följa lagstiftningen behövs ytterligare % tjänst på Barn- och Familjegruppen. I beräkningen om 50 % ingår förutom de fyra lagstadgade besöken, uppskattade restid, uppskattad dokumentationstid. Vill vi erbjuda en flexibel och behovsprövad kontakt och därmed en utökad besöksfrekvens till att omfatta besök ca 8 ggr/år behövs en tjänst på 100%. De placerade barnen är i många lägen utelämnade till de vuxna familjehemmet på HVB t. De är i många fall mycket svårt, ibland kan det för barnen te sig omöjligt, att uttrycka missnöje eller att signalera missförhållanden som förekommer där de bor. De är oftast mycket medvetna om att deras tillvaro ligger i omsorgspersoners och

22 sid- 2 - socialtjänstens händer. Deras egna föräldrar har blivit diskvalificerade och fråntagna omsorgen om dem. Att begära att de till omsorgspersonerna eller socialsekreteraren som även stöttar omsorgspersonerna i deras uppdrag skall uttrycka kritik/missnöje/signaler om missförhållanden är att begära för mycket. För att en barnsekreterare skall kunna skapa den förtroendefulla relation som krävs för att skapa en möjlighet att verkligen få reda på hur barnen/ungdomarna har det kräver tid, tillgänglighet och närvaro. Skall vi dessutom möta olika barns olika behov av kontakt med sin barnsekreterare räcker inte lagstiftningens antal gånger till. Vissa barn kan under vissa perioder har större behov av att prata, ha ett språkrör etc. Skall vi på ett bra sätt kunna möta detta lagkrav så behöver vi en tjänst på 100 % som kan jobba enbart med dessa frågor. Då antalet barn varierar något över tid och då förvaltningen jobbar för att minska antalet placeringar till förmån för hemmaplansarbete finns en tanke om att även successivt lägga ett systemanvändaransvar på tjänsten. Detta systemanvändaransvar kommer att innebära att personen som innehar tjänsten skall ha en utökad kunskap i användasystemet Treserva. Denne person skall vara kollegor behjälpliga då de ej vet hur man skall göra, skapa och lägga in mallar för brev, formuleringar etc i syfte att förenkla arbetet för socialsekreterarna samt kunna rätta till och följa upp då datatekniska felaktigheter begåtts. Tilläggas skall att vi har varit noga med att barnens behov och situation ska komma i främsta rummet och har ansträngt oss för att deras behov skall prioriteras framför familjehemmets eller HVB:ets. Vid sidan av behovet av barnsocialsekreterare finns ett stort behov av en förstärkt ledningsfunktion på IFO, men även socialsekreterare och administrativt stöd. En snabb organisationsöversyn bör därför göras Finansiering Finansiering kan ej ske inom befintlig personalbudget. Förslag till individnämnden Förvaltningen får i uppdrag att genomföra en organisationsförändring med syfte att bland annat tillgodose behovet av barnsocialsekreterare. Sven Bergelind Karl Willborg Annette Alexandersson förvaltningschef verksamhetschef enhetschef Beslutet expedieras till Förvaltningschef Verksamhetschef Enhetschef sid 2/2

23 Anmälan om inkomna skrivelser Sammanfattning Vid dagens sammanträde redovisas sammanställning av inkomna skrivelser. 1 KS 130/2014 Samarbete om gemensam organisation för konsumentrådgivning samt budget- och skuldrådgivning i Stenungsund, Orust, Tjörn och Lilla Edets kommuner. 2 Cirkulär 14:39 från SKL Budgetproposition för Cirkulär 14:41 från SKL Bristande tillgänglighet som en form av diskriminering ändringar i diskrimineringslagen den 1 januari Dom från förvaltningsrätten gällande överklagat bistånd enligt socialtjänstlagen daterad den 26 september Dom från kammarrätten gällande överklagat bistånd enligt socialtjänstlagen daterad den 15 oktober Beslut från kammarrätten gällande överklagat bistånd enligt socialtjänstlagen daterad den 16 oktober Dom från förvaltningsrätten gällande överklagat bistånd enligt socialtjänstlagen daterad den 22 oktober Dom från förvaltningsrätten gällande överklagat bistånd enligt socialtjänstlagen daterad den 22 oktober 2014.

24 9 Dom från förvaltningsrätten gällande överklagat bistånd enligt socialtjänstlagen daterad den 24 oktober Beslut från kammarrätten gällande överklagat bistånd enligt socialtjänstlagen daterad den 31 oktober Dom från förvaltningsrätten gällande överklagat bistånd enligt socialtjänstlagen daterad den 5 november Dom från förvaltningsrätten gällande överklagat bistånd enligt socialtjänstlagen daterad den 14 november Beslut från förvaltningsrätten gällande överklagat bistånd enligt socialtjänstlagen, fråga om återförvisning, daterad den 17 november Förslag till beslut Informationen noteras.

25 Anmälan av delegationsbeslut Sammanfattning Individnämnden har överlåtit sin beslutanderätt till utskott, ordföranden och tjänstemän enligt en av individnämnden antagen delegeringsförteckning. Dessa beslut ska redovisas till individnämnden. Redovisningen innebär inte att individnämnden får ompröva eller fastställa delegeringsbesluten. Däremot står det individnämnden fritt att återkalla lämnad delegation. Vid dagens sammanträde redovisas följande sammanställning av delegationsbeslut. 1 Ordförandebeslut Ansökan om bistånd enligt 4 kap. 1 SoL i form av vistelse på hem för vård eller boende daterat den 14 oktober Ordförandebeslut Ansökan om bistånd enligt 4 kap. 1 SoL i form av vistelse på hem för vård eller boende daterat den 19 september Ordförandebeslut Ansökan om bistånd enligt 4 kap. 1 SoL i form av vistelse på hem för vård eller boende daterat den 19 september Ordförandebeslut Ansökan om bistånd enligt 4 kap. 1 SoL i form av vistelse på hem för vård eller boende daterat den 21 oktober Ordförandebeslut Ansökan om bistånd enligt 4 kap. 1 SoL i form av vistelse på hem för vård eller boende daterat den 21 oktober Ordförandebeslut Ansökan om bistånd enligt 4 kap. 1 SoL i form av vistelse på hem för vård eller boende daterat den 21 oktober Ordförandebeslut jml LVU 6 11 daterad den 27 oktober Ordförandebeslut omplacering daterat den 26 augusti 2014.

26 9 Ordförandebeslut jml LVU 6 11 daterad den 12 november Ordförandebeslut Ansökan om bistånd enligt 4 kap. 1 SoL i form av vistelse på hem för vård eller boende daterat den 23 oktober Delegeringsbeslut faderskap daterade Delegeringsbeslut individ- och familjeomsorgen daterade Förslag till beslut Individnämnden godkänner redovisningen av anmälda delegationsbeslut.